Hur ofta kraschar börsen?

Snart 100 år av börsfall i en enda graf

Alla vet att börsen går upp och ner. Ändå blir vi lika förvånade varje gång det skakar, och min upplevelse efter snart 30 år på börsen är att vi dessutom minns fallen som både vanligare och djupare än de faktiskt var.

Därför fastnade jag för en sammanställning av Ben Carlson på A Wealth of Common Sense, som har räknat alla nedgångar på den amerikanska börsen sedan 1928, sorterade efter hur djupa de blev. Grafen ovan visar resultatet. Den säger något ganska lugnande om hur börsen faktiskt beter sig, men också en obekväm sak som sällan nämns. Vi tar båda.

Börsen har halverats tre gånger på snart 100 år

Sedan 1928 har den amerikanska börsen fallit med 10 procent eller mer vid 56 tillfällen, men bara 3 gånger har den halverats. Det är hela poängen med grafen i en mening. Nedgångar är regel, inte undantag, men de riktigt djupa fallen, de som etsat sig fast i det kollektiva minnet, är sällsynta.

Räknar man om antalet till frekvens blir mönstret ännu tydligare. Så här ofta har de olika nedgångarna inträffat under perioden 1928–2026:

Värt att veta: siffrorna gäller S&P 500 mätt i USD, utan hänsyn till inflation eller utdelningar. För oss svenska sparare har kronans rörelser historiskt ofta dämpat nedgångarna räknat i kronor. Men mönstret står sig: en tvåsiffrig nedgång är börsens normaltillstånd, en halvering är en händelse man upplever två eller tre gånger i ett sparliv.

Rekyl, korrigering eller kris? Carlsons skala sätter ord på fallet

En del av varför nedgångar skrämmer oss är att vi saknar ord för dem. Allt från -7 % till -45 % buntas ihop till ”börsen rasar” i rubrikerna. Carlson använder en egen skala, helt subjektiv och ovetenskaplig som han själv påpekar, men jag tycker den hjälper hjärnan att sortera:

• -5 % är en rekyl
• -10 % är en hälsosam korrigering
• -15 % är en korrigering
• -20 % är en björnmarknad
• -30 % är en kollaps
• -40 % är en krasch
• -50 % är en kris

Det vill säga: det som kvällstidningarna kallar börskrasch är oftast en rekyl eller korrigering, något som inträffar med ungefär samma regelbundenhet som en regnig svensk sommar. Att ha orden på plats innan det smäller gör det lättare att agera klokt när det väl gör det.

Den obekväma siffran: en korrigering blir oftare värre än bättre

Här är grejen, och det är den del av datan som sällan citeras i lugnande sammanhang: när börsen väl fallit 15 procent har den historiskt fortsatt ner till en björnmarknad på -20 procent i 73 procent av fallen. En nedgång på 10 procent har blivit 15 procent ungefär varannan gång (54 procent). Statistiken är alltså inte ensidigt tröstande, mindre fall har oftare än inte fortsatt en bit till.

Betyder det att man ska sälja när börsen står -15 procent? Nej, och det är poängen. För att tjäna på den kunskapen måste du fatta två korrekta beslut: sälja vid rätt tillfälle och köpa tillbaka vid rätt tillfälle. I nästan var tredje fall vänder det direkt, och även när fallet fortsätter vet ingen var botten ligger. Forskningen är entydig om att marknadstajming är ett förlorarspel för oss vanliga sparare. Siffran 73 procent är inte ett säljargument, den är ett argument för att aldrig ha pengar på börsen som inte tål en björnmarknad.

Pengar du behöver inom fem år ska inte ligga på börsen

Om en nedgång på 20 procent eller mer har inträffat ungefär vart femte år sedan 1928, då är slutsatsen nästan självklar: pengar du behöver inom de närmaste fem åren har inget på börsen att göra. Det är inte en åsikt, det är vad frekvenstabellen ovan säger rakt ut. Statistiskt kommer en björnmarknad att inträffa någon gång under en godtycklig femårsperiod, du vet bara inte vilket år.

Det är exakt därför vi tjatar om sparhorisont och om fyra-hinkar-modellen. Pengar till kontantinsatsen om två år hör hemma i bufferthinken på ett bankkonto med insättningsgaranti. Pensionssparandet med 20 års horisont klarar däremot alla 56 nedgångarna i grafen, för det har historiskt alltid funnits tid att återhämta sig, och under tiden har en bred, billig och global indexfond gjort jobbet.

Med det perspektivet blir grafen faktiskt befriande snarare än skrämmande. Svängningarna är inte ett fel i systemet, de är inträdesbiljetten vi betalar för en avkastning som bankkontot aldrig kommer i närheten av. Den som har matchat pengarna mot horisonten kan läsa rubrikerna om nästa ”ras”, konstatera att det är en korrigering enligt skalan ovan, och fortsätta med sitt liv.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i risk, svängningar och hur man bygger ett sparande som tål dem har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – de fem pengariskerna och varför svängningar är priset för avkastning.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturera ekonomin så att en björnmarknad aldrig tvingar dig att sälja.
• Buffert och bufferthinken – hur stor buffert du behöver och var den ska ligga.
• Investera rätt och lätt – varför forskningen avråder från att försöka tajma fallen.
• Bästa fonderna – breda, billiga och globala indexfonder som passar 10+ års horisont.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen.