Hur påverkar krig och kris börsen? 9 händelser sedan 1950

Börsen 1 år efter en stor geopolitisk händelse — vad historiken faktiskt säger

Varje gång rubriker om krig, pandemi eller kris fyller flödena dyker den upp igen: grafen som visar hur S&P 500 gått tolv månader efter nio av de stora geopolitiska händelserna sedan Koreakriget 1950. Ekonomijournalisten och bloggaren Ben Carlson på A Wealth of Common Sense uppdaterade den nyligen, med data från Factset, och den sprids i vårt community varje gång marknaden skakar.

Min reflektion är att grafen är både tröstande och lätt missvisande på samma gång. Det är värt att förstå varför.

Sju av nio gånger steg börsen ändå

Sju av nio stora geopolitiska händelser sedan 1950 följdes av en positiv börsutveckling tolv månader senare, alltså 78 procent av fallen, med +14,2 procent i genomsnitt. Här är vad grafen visar, händelse för händelse:

Källa: A Wealth of Common Sense, Factset. Avkastning för S&P 500 i USD.

Det är lätt att reagera med misstänksamhet: kan det verkligen stämma? Krig, terrorattacker och globala pandemier, och börsen stiger? Jo, det är vad historiken visar. Carlsons huvudpoäng är att marknaden i första hand prissätter förväntade bolagsvinster, inte rubriker. Kriget är en rubrik; att Microsofts molnaffär fortsätter växa trots kriget är vad kursen speglar.

Genomsnittet döljer en obekväm sanning

Saken är den att +14,2 procent låter som ett stabilt riktmärke, men det är det inte.

Covid-utfallet på +43,7 procent drar upp snittet kraftigt. Ta bort det och snittet för de åtta resterande händelserna är ungefär +10,6 procent, fortfarande positivt men påtagligt lägre. I motsatt ände gav attackerna den 11 september −16,8 procent. Det är en spridning på drygt 60 procentenheter mellan det sämsta och bästa utfallet.

Investment management is unique because average is available for free.

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense

Vad Carlson menar är att veta om genomsnittet hjälper dig lite, men inte mycket. Ingen kan på förhand veta om nästa kris blir en Covid-återhämtning eller en 11 september. Nio observationer är ett för litet urval för att göra precisa prognoser. Det är viktigt att säga rakt ut, trots att grafen av naturliga skäl tenderar att spridas i lägen när folk vill ha positiv bekräftelse.

De två undantagen berodde inte enbart på händelsen

Attackerna den 11 september 2001 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 är de enda negativa observationerna. Det är viktigt att förstå varför det ser ut så här.

11 september-nedgången på −16,8 procent är i hög grad en mätning av en period som redan pågick: it-kraschen och recessionen i USA hade börjat redan 2000, långt innan attackerna. Börsen var i ett utsatt läge; terrorattackerna förstärkte en trend som var i rörelse.

Ukraina 2022 sammanföll med en av de snabbaste räntehöjningscyklarna i modern tid. Fed höjde styrräntan från noll till drygt 4 procent på nio månader. Det är den stora förklaringen till att 2022 var ett dåligt börsår, inte invasionen i sig, hur dramatisk den än var. En passiv global indexfondssparare såg sina innehav falla kraftigt, men av makroekonomiska skäl som inte stod i Putins namn.

Det gör inte de två undantagen ovidkommande. Det belyser snarare en viktig tolkningsrisk: grafen mäter ett enskilt tidsfönster per händelse, och vad som händer inom det fönstret påverkas av mycket mer än händelsen i rubrikraden.

Vad grafen faktiskt mäter — och inte

Startpunkten är alltid själva händelsedatumet, mätt tolv månader framåt. Det är en konsekvent metod, men det innebär också att den som faktiskt satt still i båten upplevde något annat längs vägen.

Ta Covid. Den 11 mars 2020 förklarade WHO pandemi. Börsen fortsatte att rasa i ungefär två veckor efteråt och nådde sin botten den 23 mars, ned drygt 30 procent från toppen. Den som inte sålde upplevde alltså ett djupt, obekvämt hål innan återhämtningen satte igång och ledde till årets slutliga +43,7 procent.

Att stanna investerad är rätt val i bakspegeln. Men det kräver att man faktiskt stannar, inte loggar ut och väntar, utan håller. Den psykologiska kostnaden för att sitta still medan portföljen faller 30 procent är riktigt hög, och det är en kostnad grafen inte visar.

Tre ytterligare saker grafen inte mäter:

• Global diversifiering: alla siffror gäller S&P 500 i USD. En global indexfondssparare i Sverige hade dessutom valutaeffekter och ett annat portföljinnehåll.
• Utdelningar: det är oklart om avkastningssiffrorna är pris- eller totalavkastning.
• Inflation: nominell avkastning, inte real. Under 1970-talets inflation hade +10 procent nominellt betytt noll i köpkraft.

Argumentet för att stanna investerad håller ändå

Trots nyanserna jag just gick igenom är huvudpoängen giltig: den som säljer vid en geopolitisk kris och väntar på ”rätt läge” att köpa tillbaka riskerar att missa en stor del av återhämtningen. Återhämtningarna tenderar att ske snabbt, och marknaden bottnar ofta innan det är uppenbart att det värsta är över.

I vår genomgång om vad man gör när börsen kraschar tar vi upp ett mönster som återkommer: de dagar med störst uppgång sker ofta precis i anslutning till de dagar med störst nedgång. Den som försöker undvika krascherna med timing riskerar att missa raketerna.

Det handlingsorienterade svaret på den här grafen är inte ”börsen stiger alltid”, det är inte vad datan visar. Det är snarare: ”historiken ger inget stöd för att sälja av vid rubriker om krig och kriser, och starkt stöd för att de som stannat har gjort bättre ifrån sig än de som försökt tajma”.

Min erfarenhet är att rätt risknivå och en välfinansierad buffert är de två viktigaste ingredienserna för att orka sitta still. Den som inte har råd att förlora pengar på kort sikt bör helt enkelt inte ha dem i aktier, oavsett vad grafer om långsiktig historik säger. Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning, men den säger en hel del om den psykologi som krävs för att ta del av den.

Kan du sova gott trots röda siffror är du på rätt spår.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur börsen fungerar vid oro och kris, eller i grunderna för långsiktigt sparande:

• Vad gör man när börsen kraschar? – 40 frågor och svar om att hålla kursen när marknaden skakar.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – om att hitta en risknivå du klarar att hålla över tid.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som kvantifierar varför timing sällan lönar sig.
• Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning – varför historiken är ett redskap, inte ett löfte.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den långa bilden av börsutvecklingen i Sverige.
• Fyra-hinkar-modellen – en struktur för att hantera buffert, sparande och investeringar ihop.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna till grafen: