Trump, Ryssland och oro: detta kan du tänka på
Kortavsnitt K50, fördjupning av intervjun i Sveriges Radio Malmöhus
Avsnitt K50 | Publicerat 1 år sedan.
Viktig info: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-07-30. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Avsnitt K50. Senast uppdaterad 10 dagar sedan (2026-07-30) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan. Du som är en RikaTillsammans-supporter kan se den utan reklam på Patreon.
Innehållsförteckning till videon
Du kan lyssna på detta avsnitt (K50) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast, Acast och Patreon. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Värdet med dagens avsnitt
Du får ett konkret svar på om du ska sälja fonder när börsen skakar, byggt på de fem frågor Jan fick i Sveriges Radio Malmöhus i februari 2025. Kortavsnittet ger längre svar om oro, tullar, guld, panik och pension än de två minuter radioformatet tillät.
Har du en bra båt, sitt still
Ett långsiktigt sparande är som en båt som ska ta dig över havet, och världspolitik, inflation och tullar är bara vågor som får det att gunga. Problemet är nästan aldrig båten, utan att vi som sitter i den får lust att hoppa i vattnet mitt under stormen. Läs mer.
Så ser en bra båt ut
En bra båt är ett regelbundet, automatiskt sparande i en bred, billig, global och passiv aktieindexfond med horisont på tio år eller mer. Välj en fondrobot som Lysa eller Opti, eller en fond hos banken med global och index i namnet som kostar under 0,4 procent. Läs mer.
Var lat och oinloggad
Forskningen säger att det bästa du kan göra med en bra båt är ingenting: var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad. Din indexfond bryr sig inte om vem som sitter i Vita huset, den äger ändå hela världen. Läs mer.
Tajming kräver två rätt
Att gå ur och in på marknaden är en förlorande affär eftersom du måste pricka rätt två gånger, både när du säljer och när du köper tillbaka. Även en skicklig person med 70 procent rätt per beslut hamnar på 0,7 gånger 0,7, alltså 0,49 i sannolikhet att lyckas med hela manövern. Läs mer.
Vi gör tvärtom och det kostar
Den största risken när det skakar är inte marknaden, utan att vi själva får panik och säljer billigt. Alla säger köp billigt sälj dyrt, ändå toppar intresset för sparande när det är som dyrast och rubrikerna skriker panik när börsen är på rea. Läs mer.
Tre lådor efter tidshorisont
Vilken risk du ska ta avgörs av när du behöver pengarna, inte av nyhetsflödet: 0–2 år på bankkonto, 10 år eller mer i den globala indexfonden, och 3–9 år som ett fifty-fifty mittfält. Det viktiga är aldrig vad pengarna ska användas till, utan när. Läs mer.
Två typer av experter
Ingen kan förutsäga framtiden, och forskningen visar att det är bättre att singla slant än att lyssna på en expert som uttalar sig om vart marknaden är på väg. Det finns bara två sorters experter: de som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan. Läs mer.
Tullar går inte att räkna på
Tullarna har betydelse för ekonomin, men du kan inte veta i förväg hur, hur mycket eller åt vilket håll de slår. Den som låter som om de visste säljer något, så det enda du faktiskt kontrollerar är att sitta still i båten. Läs mer.
Börsrea är som mellandagsrea
När H&M har mellandagsrea köar folk och gör Indiana Jones-rullningar för att komma in först, men vid 30 procents rea på börsen springer samma människor åt andra hållet. Det rationella är att göra precis tvärtom, även om det känns vansinnigt i stunden. Läs mer.
Guld är inte svaret
Det är svårt att hitta solid forskning eller en professor som säger att guld är den ultimata lösningen, eftersom det gått väldigt bra i perioder och riktigt dåligt i andra. Det finns ett visst stöd för 5 till 10 procent av sparandet i guld, men då via guldfonder, inte tackor nedgrävda i trädgården. Läs mer.
Två läger om guld, båda fel
Det ena lägret ser guld som en barbarisk relik du betalar någon för att vakta, det andra som det enda du ska äga innan du köper konserver, vapen och taggtråd. Jan landar i mitten: det vi kan enas om är att guld inte är svaret, om det ska ha en liten plats är upp till debatt. Läs mer.
Långsiktslådan tål hög risk
I lådan för pengar du inte behöver på tio år eller mer kan du ta hög risk, eftersom sannolikheten för plusavkastning över en tioårsperiod historiskt är över 90 procent. Här passar den breda, billiga, globala indexfonden eller fondroboten med avgift under 0,4 procent. Läs mer.
Fondroboten ställer in risken
En av de stora fördelarna med en fondrobot framför en egen indexfond är att den ställer in risken åt dig utifrån din sparhorisont, så du slipper räkna på lådorna själv. För kortsiktspengar inom 0–2 år gäller bankkonto oavsett om det är kontantinsats, resa eller pension. Läs mer.
Sparandet som ett flygplan
Tänk på sparandet som ett flygplan: på 10 000 meters höjd tar det lång tid att landa, så där kan du ta hög risk. Ju närmare landningen du kommer, desto lägre risk vill du ha och desto mer av pengarna ska ligga tryggt på bankkonto. Läs mer.
Du är en av fem risker
Den dyraste risken i ditt sparande är ofta du själv, inte marknaden, eftersom paniken får oss att sälja i fel ögonblick. En hand att hålla i, som att följa oss eller anlita en oberoende rådgivare, har sitt främsta värde i att hindra dig från det dyra felbeslutet. Läs mer.
"Om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet."
"Det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan."
"Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad."
"Du behöver ha rätt två gånger. När du går ut, och när du går in."
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (16 st)
- Kortavsnittet som föddes ur en radiointervju
- Tänk på sparandet som en båt på ett gungigt hav
- Så ser en bra båt ut enligt forskningen
- Ingen kan förutsäga framtiden, inte ens om tullar
- Guld är inte svaret, men inte heller helt fel
- Vi gör nästan alltid tvärtom, och det kostar oss
- Att tajma marknaden kräver att du har rätt två gånger
- Tänk i lådor efter när pengarna ska användas
- Läs vidare
- Transkribering av hela avsnittet
- Vanliga frågor (7 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 10 dagar sedan (2026-07-30) av Jan Bolmeson.
Kortavsnittet som föddes ur en radiointervju
Frågan om man ska sälja fonder när börsen är orolig är en av de vanligaste jag får och den blev extra aktuell i februari 2025 när Trump, tullhot och samtalen mellan Ryssland och USA om Ukraina fick marknaden att skaka. Jag gjorde en kort intervju i Sveriges Radio Malmöhus och som vanligt i radio fick jag bara ett par minuter på mig. Frågorna var så bra att de förtjänade mer utrymme, så det här kortavsnittet tar exakt samma frågor men ger längre svar.
Programledaren Svetlana öppnade med den fråga de flesta bär på just nu: om man råkar ha pengar i fonder eller aktier, hur ska man tänka när världen känns dramatisk? Resten av artikeln är mitt längre svar på den och de fyra frågor som följde, om tullar, om guld, om risken att folk får panik och om vad man gör om man snart ska gå i pension.
Tänk på sparandet som en båt på ett gungigt hav
Ett långsiktigt sparande är som en båt som ska ta dig över havet och allt som skakar marknaden är bara vågor. Världspolitiken, inflationen, covid, kronans värde, hur det går för EU, Trump, tullar. Allt det är vågor som får det att gunga till. Vågor är inte ett tecken på att något är fel. De är vad havet gör.
Min tes är enkel: har du en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det gungar när man är ute på öppet vatten och en båt byggd för det hav du seglar på klarar vågorna även när de känns höga. Problemet är nästan aldrig båten. Problemet är att vi som sitter i den får lust att hoppa i vattnet mitt under stormen.
Har du en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet.
Den naturliga följdfrågan blir förstås: hur vet jag att jag har en bra båt? Det är där forskningen kommer in och där svaret faktiskt är ovanligt tydligt.
Så ser en bra båt ut enligt forskningen
En bra båt är ett regelbundet, långsiktigt och automatiskt sparande i en bred, billig, global och passiv aktieindexfond. Det betyder i praktiken att du äger allt: alla bolag i hela världen, i alla branscher och alla storlekar. Vissa kommer gå dåligt och vissa kommer gå bra, men som helhet följer du världsekonomin. Det är konsensus i forskningen och vi har samlat resonemanget i vår genomgång av att investera rätt och lätt.
Vill du inte själv välja en sådan fond hos din bank får du oundvikligen följdfrågan: vilken fond ska jag då ta? Mitt enklaste svar är att välja en fondrobot som Lysa eller Opti, som sköter hela jobbet åt dig på några minuter. Eller välj en fond hos din egen bank som har global i namnet, har index i namnet och kostar under 0,4 procent. Vill du ha konkreta namn har vi listat dem i vår lista över de bästa fonderna.
Lägg till en lång sparhorisont, gärna tio år eller mer, så har du en bra båt. Då återstår bara det svåra: att göra ingenting. Forskningen säger ungefär det också, om än mindre poetiskt: var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad.
Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad.
Det här med Trump kommer gå över. Han är inte ens president om fyra år, hoppas jag verkligen. Och din indexfond bryr sig inte om vem som sitter i Vita huset, den äger ändå hela världen.
Ingen kan förutsäga framtiden, inte ens om tullar
Den andra frågan handlade om Trumps tullar och hur de påverkar vårt sparande och mitt ärliga svar är att ingen vet. Det går inte att förutsäga framtiden och forskningen har tittat på just det och kommit fram till något nästan komiskt: det är bättre att singla slant än att lyssna på en expert som uttalar sig om vart marknaden är på väg.
Jag behöver inte tjäna pengar på förutsägelser eller skapa klick genom att vara kontroversiell, så jag brukar säga att det bara finns två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden och de som ännu inte vet att de inte kan.
Det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden och de som ännu inte vet att de inte kan.
Det betyder inte att tullarna saknar betydelse för ekonomin. Det betyder att du inte kan veta i förväg hur, hur mycket eller åt vilket håll och att den som låter som om de visste säljer något. Så vi är tillbaka i båten: sitt still och lita på att den bär, för det är det enda du faktiskt kontrollerar.
Guld är inte svaret, men inte heller helt fel
Guld är varken den räddning som krisprofeterna lovar eller den värdelösa sten som dess kritiker hånar. Det är svårt att hitta en professor eller solid forskning som säger att guld skulle vara den ultimata lösningen. Det finns perioder då guld gått väldigt bra, som de senaste tio till femton åren och perioder då det gått riktigt dåligt. Det är just oförutsägbarheten som gör det svårt att luta sig mot.
I praktiken finns det två läger och båda överdriver. På ena sidan de som ser guld som en barbarisk relik från förhistorien, en sten du lägger i en låda och sedan betalar någon för att vakta. På andra sidan de som menar att guld är det enda du ska äga eftersom världen är på väg åt skogen och som i nästa mening föreslår konserver, vapen och taggtråd runt huset.
Jag landar i mitten och tror inte riktigt på något av lägren. Det finns ett visst stöd för att ha kanske 5 till 10 procent av sparandet i guld, men då via guldfonder, inte som tackor nedgrävda i trädgården. Det är överkurs och inte ens i communityn är vi överens. Vissa tycker att guld inte borde finnas med i RikaTillsammans rekommendationer alls. Det vi faktiskt kan enas om är att guld inte är svaret. Om det ska ha en liten plats i ett sparande är upp till debatt.
Vi gör nästan alltid tvärtom, och det kostar oss
Den största risken när det skakar är inte marknaden, det är att vi själva får panik och säljer billigt. Alla säger "köp billigt, sälj dyrt" och ändå gör de flesta sparare konsekvent tvärtom. Det här är en så central poäng att vi byggt en hel cornerstone kring den: du själv är en av de fem riskerna i ditt sparande.
Vi köper när det är dyrt, för det är då börsen redan gått upp och det är då rubrikerna kommer. "Fonderna du skulle ha ägt", "Så investerade barnfamiljerna i ditt område", "Följ Johans väg till miljonen". Intresset för sparande toppar när det är som dyrast. Och när det är 2020 och covidkraschen drar börsen 30 procent på en månad och rubrikerna skriker "panik på börsen", då känns det som att man borde sälja, precis när det rationella är att köpa.
Tänk på en marknad som fallit som rea. När det är mellandagsrea på H&M står folk i kö och gör Indiana Jones-rullningar för att komma in först. När det är 30 procents rea på börsen springer samma människor åt andra hållet: "nej tack, jag vill inte ha rea". Det korrekta är att göra precis tvärtom, även om det känns vansinnigt i stunden. Vi skrev om det när det small 2020 och vi kommer skriva om det nästa gång också.
Att tajma marknaden kräver att du har rätt två gånger
Att gå ur och in på marknaden är en förlorande affär, för du behöver ha rätt två gånger. Du måste pricka rätt när du säljer dig ut och rätt igen när du köper dig tillbaka in. Det är där matematiken blir obönhörlig.
Säg att du är riktigt skicklig, inte en av experterna som är sämre än att singla slant, utan en som har rätt i 70 procent av fallen. Då är ditt ena beslut bra. Men du har två beslut och sannolikheten att du lyckas med båda blir 0,7 gånger 0,7, alltså 0,49. Du har alltså under 50 procents chans att lyckas med hela manövern, trots att du har rätt sju gånger av tio på varje enskilt beslut.
Du behöver ha rätt två gånger. När du går ut och när du går in.
Det är därför marknadstajming statistiskt sett är en dålig idé i princip varje undersökning som gjorts. Jag fattar att det känns skitjobbigt när det går ner, jag är ingen robot. Men det historiskt bästa du kan göra är att låta bli att agera. Behöver du en hand att hålla i för att slippa få panik, följ oss eller ta kontakt med en oberoende rådgivare vars främsta värde ofta är just att hindra dig från det dyra felbeslutet.
Tänk i lådor efter när pengarna ska användas
Vilken risk du ska ta avgörs inte av nyhetsflödet utan av när du behöver pengarna. Sista frågan i radio handlade om den som inte har råd att förlora, som kanske snart ska gå i pension och svaret börjar med att dela upp sparandet i lådor efter tidshorisont. Det viktiga är aldrig vad pengarna ska användas till, utan när.
Tänk dig tre lådor. Det här är samma logik som fyra-hinkar-modellen vilar på, bara i kortform:
- Kortsiktslådan (0–2 år): pengar du snart behöver, oavsett om det är kontantinsats, resa eller pension. De ska inte investeras, de ska stå på bankkonto.
- Långsiktslådan (10 år eller mer): här kan du ta hög risk, eftersom sannolikheten för plusavkastning över tio år historiskt är över 90 procent. Här passar den breda, billiga, globala indexfonden eller fondroboten med avgift under 0,4 procent.
- Mellanlådan (3–9 år): det osäkra mittfältet. En rimlig modell är fifty-fifty, hälften på bankkonto och hälften i den globala indexfonden.
En av de stora fördelarna med en fondrobot framför en egen indexfond är just att den ställer in risken åt dig utifrån din sparhorisont, så du slipper räkna på lådorna själv. För den som vill ha det ännu mer visuellt: tänk på sparandet som ett flygplan. På 10 000 meters höjd tar det lång tid att landa, så där kan du ta hög risk. Ju närmare landningen du kommer, desto lägre risk vill du ha och desto mer av pengarna ska ligga tryggt på ett bankkonto.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
Om du vill fördjupa dig i hur du bygger en båt som tål vågorna och i psykologin som får oss att hoppa i vattnet i fel ögonblick, har vi samlat våra mest relevanta sidor här:
- Fyra-hinkar-modellen – strukturera sparandet i hinkar efter sparhorisont, vår mest uppskattade modell.
- Var inte rädd för rätt risk, omfamna den – om de fem pengariskerna, inklusive den största: du själv.
- Bästa fonderna – konkreta namn på breda, billiga, globala indexfonder under 0,4 procent.
- Lysa: vår recension efter sju år – så tänker vi om fondroboten som ställer in risken åt dig.
- Buffert och bufferthinken – pengarna i kortsiktslådan som gör att du slipper sälja i ett dåligt läge.
- Hitta en bra finansiell rådgivare – någon som håller dig i handen så du slipper få panik när det skakar.
- Stockholmsbörsen 1870–2024 – historisk avkastning som sätter dagens oro i perspektiv.
Transkribering av hela avsnittet
Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.
Visa hela transkriberingen
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.
- En förlängning av radiointervjun
- Tänk på sparandet som en båt
- Vilken fond ska jag välja?
- Kriser kommer och går
- Två typer av experter
- Guld, är det svaret?
- Communityn är inte heller överens
- Vi gör nästan alltid tvärtom
- Att tajma marknaden
- Agera rationellt, inte känslomässigt
- Tänk i lådor efter tidshorisont
- Flygplansmetaforen
En förlängning av radiointervjun
Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt, som faktiskt är en liten förlängning av en intervju jag gjorde i Sveriges Radio i torsdags förra veckan, då i början eller mitten av februari. I radio får man alltid bara typ två och en halv minut, men jag tyckte att frågorna var så pass bra att de förtjänar en liten djupdykning. Och du som inte lyssnar på Sveriges Radio Malmöhus kanske också kan få till dig de här tankarna.
Jan: Så jag tänker att jag tar exakt samma frågor som jag fick i radion, helt enkelt. Anslaget var det här att med allt som händer i världen just nu, det dramatiska i världspolitiken och utvecklingen med samtalen mellan Ryssland och USA om Ukraina, så väcks en del oro. Programledarens första fråga var: "Så om man nu råkar ha pengar investerade i fonder eller aktier, hur ska man tänka nu?"
Tänk på sparandet som en båt
Jan: Mitt svar är så här: jag brukar tänka på ett långsiktigt sparande som att man har en båt. Den här båten ska ta en över havet. Och allt det som brukar påverka, till exempel världspolitiken, inflationen, covid, svenska kronans värde eller hur det går för EU, allt detta är vågor på havet som gör att det gungar till.
Jan: Då brukar min tes vara: om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet. Och man bör ha en båt som är byggd för de vågorna på det hav man seglar på.
Om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet.
Jan: Då uppstår den naturliga följdfrågan: hur vet jag att jag har en bra båt? Där tänker jag så här, det enda jag brukar gå tillbaka till är: vad säger forskningen är en bra båt? Och forskningen är ganska tydlig. Konsensus säger: spara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en bred, global, billig, passiv aktieindexfond. Det vill säga, äg allting, äg alla bolag i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar. Då kommer vissa gå bra och vissa kommer gå dåligt, men som helhet kommer det gå som ekonomin i världen.
Vilken fond ska jag välja?
Jan: Tittar vi historiskt, även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, så finns det goda anledningar till att börsen ska ge sin ungefär 7 % snittavkastning över åren. Och vill man inte välja en sådan här global aktieindexfond hos sin egen bank, så brukar du få frågan: vilken fond ska jag välja?
Jan: Då brukar jag säga att det enklaste svaret är att välja en fondrobot som Lysa eller Opti, som gör hela saken åt dig. Eller hos din egen bank välja en fond som har "global" i namnet, har "index" i namnet och kostar under 0,4 %. Och om man har detta i kombination med en lång sparhorisont på kanske 10 år eller mer, ja, då har du en bra båt. Då är det bara sitt still i den.
Jan: Lite som forskningen säger: var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad. Det vill säga, gör ingenting i 10 år. Det här med Trump nu, det kommer gå över. Han kommer inte ens vara president om fyra år. Hoppas, hoppas jag verkligen.
Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad.
Kriser kommer och går
Jan: Så sammanfattningsvis: har du en bra båt, sitt still i den. Att något händer på marknaden är inte en anledning att göra en förändring.
Jan: Och avslutningsvis, om vi pratar med våra föräldrar om det här med att det är kaos i världen, så var det det förr också. Det fanns Kubakrisen, Vietnamkriget, första Irakkriget, de asiatiska marknadernas krasch 1998, USA-bubblan 2001, finanskrisen 2008. Kriser kommer och går. Det är ganska naturligt, tyvärr, för att vi människor är som vi människor är. Så det var mitt långa svar på den första frågan.
Jan: På den andra frågan, som programledaren Svetlana ställde, sa hon: Donald Trump har ju också pratat mycket om tullar. Hur kommer det påverka vårt sparande? Då brukar jag säga: ingen vet någonting om framtiden. Det går inte att förutsäga framtiden. Forskningen har tittat på det här också och konstaterat att det är bättre att singla slant än att lyssna på en expert som uttalar sig om framtiden, för att ingen vet.
Två typer av experter
Jan: Och jag själv, som inte behöver tjäna pengar på att ha förutsägelser eller skapa klick för att vara kontroversiell eller liknande, brukar säga: det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan förutsäga framtiden.
Det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan.
Jan: Så då är vi tillbaka på det här som jag sa som svar till förra frågan, att det bästa man kan göra är bara: sitt still i båten och lita på att du har en bra båt. Och tänk så här: detta kommer gå över.
Jan: Bra, ska vi ta fråga tre? Då var den så här: det sägs ju att när det är oroligt på börsen eller i omvärlden så är guldet det enda man kan lita på. Mitt svar i radio är väl samma som nu, men jag kan ge lite mer nyanser. Jag brukar säga: det är svårt att hitta en professor eller en akademiker, eller solitt bevis i forskningen, för att guld skulle vara den ultimata lösningen.
Guld, är det svaret?
Jan: Det finns perioder då guld har gått superbra, typ de senaste 10–15 åren. Och det finns perioder då guldet har gått superdåligt. Jag tror att det kommer vara jättesvårt att hitta en professor som säger: köp guld för pengarna.
Jan: Så det finns den skolan som är så här: guld är en barbarisk relik från förhistorien, det är en sten du lägger i en låda och du betalar någon för att vakta lådan. Till de som säger: ja, men guld är det enda du ska ha, för att världen kommer gå åt skogen och det kommer bli hyperinflation, och du borde köpa guld. Och sen i nästa mening säger de ofta: köp konserver, vapen och sätt upp taggtråd runt huset.
Jan: Och jag är så här: nja, jag tror inte riktigt på något av lägren. Jag brukar säga att det finns ett visst stöd för att kanske ha 5 till 10 % av sitt sparande i guld. Men då ska man inte ha det som guld man har hemma nergrävt i trädgården, utan då kan man ha guldfonder. Men det är överkurs, och inte ens i forumet är vi överens om det här.
Communityn är inte heller överens
Jan: Det finns människor i communityn som bara: guld borde inte ingå i RikaTillsammans rekommendationer. Så jag är så här: nej, vi kan vara överens om att guld inte är svaret. Och sen huruvida guld ska ingå i ett sparande eller inte, det är upp till debatt, helt enkelt.
Jan: Den näst sista frågan från radio var: finns det en risk för att folk blir ängsliga och tar ut sina pengar från sparandet? Och vad händer då? Då brukar jag säga: ja, tyvärr är detta en stor risk. Vi ser detta alltid. Man säger "köp billigt, sälj dyrt", och ändå gör de flesta sparare precis tvärtom.
Jan: Vi köper när det är dyrt, för att det är då börsen har gått upp. Det är då det skrivs om det i media. Det är då rubrikerna kommer: "Fonderna du skulle ha ägt", "Så här investerade barnfamiljerna i ditt område", "Detta är de bästa aktierna", "Följ Johans väg till miljonen". Du vet, det är som mest poppis. Då brukar intresset för sparandet öka.
Vi gör nästan alltid tvärtom
Jan: Och när det är typ 2020, covidkraschen, börsen var minus 30 %, "panik på börsen", "detta är vad du ska göra nu", så innebär det nästan alltid att man ska sälja, när det korrekta och rationella är att göra precis tvärtom: köpa.
Jan: Så då är vi tillbaka till svaret på fråga 1. Skit i det. Sitt still i båten. Du har en bra båt om du har en fondrobot eller den här globala aktieindexfonden och en lång sparhorisont. Så ignorera de här svängningarna. Sitt still, för att ta ut pengarna från ditt sparande gör att du statistiskt, och i princip i alla undersökningar, kommer förlora på det.
Jan: Grejen är att du behöver ha rätt två gånger. Du behöver ha rätt när du går ut, och du behöver ha rätt när du går in. Och även om du är en person som är sjukt grym, du är inte en expert som bara är sämre än att singla slant, utan du har typ 70 % rätt, så blir det två beslut. Vi har pratat statistik och betingade eller följdsannolikheter, så blir det 0,7 gånger 0,7 i sannolikhet. Det är 0,49.
Att tajma marknaden
Jan: Så även om du är en person som har rätt i 70 % av fallen, så kommer du inte ha rätt i både att gå ur marknaden och gå tillbaka in på marknaden. Så att tajma marknaden, skitdålig idé.
Du behöver ha rätt två gånger. När du går ut, och när du går in.
Jan: Jag fattar att det känns skitjobbigt när det går ner. Men då är det lite så här: följ oss, ta kontakt med en oberoende rådgivare. Någon som kan hålla dig i handen så att du slipper få panik. Det korrekta, det som historiskt har gett bäst odds, är att vid de tillfällen då marknaden har fallit se på det lite som "oj, det är rea på marknaden".
Jan: Och tänka så här: när det är rea, mellandagsrea på H&M, då står folk i kö och gör såna här Indiana Jones-rullningar för att komma in först. Men när det är 30 % rea på börsen, då springer folk i panik: "Nej, nej, nej, jag vill inte ha rea, jag vill inte ha rea." Och jag är så här, det korrekta är att göra tvärtom.
Agera rationellt, inte känslomässigt
Jan: Och om du följer oss i sociala medier eller podd eller på YouTube, så kommer vi skriva om detta. Vi skrev om det 2020 när vi hade den stora nedgången, och förhoppningsvis kan vi agera lite mer rationellt än känslomässigt och emotionellt.
Jan: Den sista frågan var så här: ditt råd till den som faktiskt inte har råd att förlora pengar, som kanske ska gå i pension snart? Då brukar jag säga att det här sparandet, fondrobot eller globala, billiga, breda, passiva aktieindexfonder, det gäller ju att du har en lång sparhorisont. Minst, minst, minst fem år, helst tio år.
Jan: Alla pengar du behöver på kort sikt, då tänker jag att det är bra att tänka i lådor. Så om vi har en låda som heter "pengar som ska användas inom 0–2 år", ja, men de ska inte investeras, de ska vara på bankkonto. Och det spelar ingen roll om det är pengar som ska användas till en kontantinsats, en resa eller pension. Det viktiga är: när ska pengarna användas?
Tänk i lådor efter tidshorisont
Jan: Ska pengarna användas på kort sikt? Kortsiktslådan, 0–2 år, bankkonto. Den långsiktiga lådan, alltså 10 år eller mer, ja, där kan man ta en hög risk, eftersom börsen över tid tenderar att gå plus. Sannolikheten att få en plusavkastning på en tioårsperiod är över 90 %. Då kan man placera pengarna i den här breda, billiga, globala aktieindexfonden eller fondroboten med en avgift på under 0,4 %.
Jan: Sen om man har den här mellanlådan, 3 till 9 år, "jag vet inte om jag behöver pengarna, jag vet inte riktigt när det är, men jag tror det är inom 10 år, men det är bortom 2 år", ja, då kan man göra fifty-fifty till exempel. Och det här är en fördel med fondrobot, för den hjälper dig ställa in det här baserat på din sparhorisont. Men ska man göra det själv så kan det vara bra med hälften bankkonto och hälften den här globala indexfonden. Vi brukar kalla detta för hinkar eller lådor eller liknande.
Flygplansmetaforen
Jan: Jag vet att i ett avsnitt med en finansiell rådgivare så beskrev han det så här: man kan också se det som ett flygplan. När man är på 10 000 meter, då tar det ganska lång tid att landa och hämta hem pengar, då kan man ta en hög risk. Men ju närmare man kommer landningen, desto lägre risk vill man ta. Desto närmare landningen man är, desto mer ska pengarna vara på ett bankkonto.
Jan: Det var väl egentligen det jag tänker. Och är det så att du har några frågor eller kommentarer kring det här jag sa, så skriv gärna en kommentar så tar vi det därifrån. Jag tänker att om någon dag så kommer det ordinarie avsnittet igen.
Jan: Så jag vill bara säga: stort tack för att du lyssnar och tittar. Och så ses vi snart igen. Och tack till Sveriges Radio Malmöhus och Svetlana som bjöd in mig och gav er datorn i typ "mamma" till det här avsnittet.
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Nedan följer 8 av totalt 75 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Vad är FIRE och hur börjar man?
Med Jesper som gjorde FIRE vid 50 år.
Kan en AI investera bättre än en indexfond?
Forskare vid Edinburgh, UCLA och Oxford lät AI-agenter handla aktier. Slutsatserna: köp-och-behåll vann i samtliga urval och AI:n gjorde samma misstag som vi människor.
Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, om hur 0,7 procentenheter mer tillväxt skulle göra både landet och befolkningen rikare på tio år.
Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv
Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.
Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé
Ett avsnitt med journalisten Lena Pettersson, om varför 400 000 svenskar är fast hos Kronofogden, hur systemet är riggat emot dem och de fördomar vi andra har om dem. .
Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män
Problem i en parrelation handlar sällan om det man först tror oavsett om pengar, sex eller närvaro. Efter vårens egna sessioner bjöd vi in Tommy på återbesök. .
Kul med kortavsnitt som denna
Bra avsnitt, har bara läst transkriberingen som hastigast.
Angående båten och dess tålighet:
Håller med, sitt still, äg allt, global Index, globala småbolag, globala tillväxtmarknader… Samt spara varje månad, blunda om börsen går ner, fortsätt enligt plan
Sitt still i båten om havet stormar. Metaforen är sådär tycker jag. Ska man verkligen sitta still om det kantrar väldigt mycket ett håll? Ska man inte skifta vikten åt andra hållet om det kommer en oförutsägbar våg, torped eller asteroid?
Själv sitter jag still då jag är för rädd och klamrar mig fast i skrovet.
Sitt still om man har en bra båt är nog viktigt att komma ihåg.
Men sen läcker väl alla liknelser och metaforer lite.
Gäller att ha en bra båt!
Snyggt att fånga upp oron på ett så konstruktivt sätt
Alla båtar verkar bra tills den inte är det…
Jag tror alla fattar poängen med liknelsen iaf
Tack för ett intressant kortavsnitt! Apropå val av båt / indexfond passar jag på att lyfta en fråga jag har svårt att få grepp om. Det sägs ju alltid att de flesta indexfonder egentligen är USA-fonder pga en så stor övervikt mot den amerikanska marknaden. Låt oss säga att vi får ett scenario där Trump begår en serie felsteg, bl.a ekonomiska, som leder till djupa och långvariga nedgångar i USA, vad händer med tex LF Global då? Ligger den kvar på ca 70% USA, för att indexet är konstruerat så, eller viktas det om till andra, mer effektiva marknader? Antar att det viktas om, men har inte hittat det svart på vitt nånstans. Alltså: Är en bred indexfond med stor del USA fortfarande en bra båt?
Därför man inte har alla sina tillgångar på börsen.