Trump, Ryssland och oro: detta kan du tänka på

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En förlängning av radiointervjun
2. Tänk på sparandet som en båt
3. Vilken fond ska jag välja?
4. Kriser kommer och går
5. Två typer av experter
6. Guld, är det svaret?
7. Communityn är inte heller överens
8. Vi gör nästan alltid tvärtom
9. Att tajma marknaden
10. Agera rationellt, inte känslomässigt
11. Tänk i lådor efter tidshorisont
12. Flygplansmetaforen

En förlängning av radiointervjun

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt, som faktiskt är en liten förlängning av en intervju jag gjorde i Sveriges Radio i torsdags förra veckan, då i början eller mitten av februari. I radio får man alltid bara typ två och en halv minut, men jag tyckte att frågorna var så pass bra att de förtjänar en liten djupdykning. Och du som inte lyssnar på Sveriges Radio Malmöhus kanske också kan få till dig de här tankarna.

Jan: Så jag tänker att jag tar exakt samma frågor som jag fick i radion, helt enkelt. Anslaget var det här att med allt som händer i världen just nu, det dramatiska i världspolitiken och utvecklingen med samtalen mellan Ryssland och USA om Ukraina, så väcks en del oro. Programledarens första fråga var: "Så om man nu råkar ha pengar investerade i fonder eller aktier, hur ska man tänka nu?"

Tänk på sparandet som en båt

Jan: Mitt svar är så här: jag brukar tänka på ett långsiktigt sparande som att man har en båt. Den här båten ska ta en över havet. Och allt det som brukar påverka, till exempel världspolitiken, inflationen, covid, svenska kronans värde eller hur det går för EU, allt detta är vågor på havet som gör att det gungar till.

Jan: Då brukar min tes vara: om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet. Och man bör ha en båt som är byggd för de vågorna på det hav man seglar på.

Om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet.

Jan: Då uppstår den naturliga följdfrågan: hur vet jag att jag har en bra båt? Där tänker jag så här, det enda jag brukar gå tillbaka till är: vad säger forskningen är en bra båt? Och forskningen är ganska tydlig. Konsensus säger: spara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en bred, global, billig, passiv aktieindexfond. Det vill säga, äg allting, äg alla bolag i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar. Då kommer vissa gå bra och vissa kommer gå dåligt, men som helhet kommer det gå som ekonomin i världen.

Vilken fond ska jag välja?

Jan: Tittar vi historiskt, även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, så finns det goda anledningar till att börsen ska ge sin ungefär 7 % snittavkastning över åren. Och vill man inte välja en sådan här global aktieindexfond hos sin egen bank, så brukar du få frågan: vilken fond ska jag välja?

Jan: Då brukar jag säga att det enklaste svaret är att välja en fondrobot som Lysa eller Opti, som gör hela saken åt dig. Eller hos din egen bank välja en fond som har "global" i namnet, har "index" i namnet och kostar under 0,4 %. Och om man har detta i kombination med en lång sparhorisont på kanske 10 år eller mer, ja, då har du en bra båt. Då är det bara sitt still i den.

Jan: Lite som forskningen säger: var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad. Det vill säga, gör ingenting i 10 år. Det här med Trump nu, det kommer gå över. Han kommer inte ens vara president om fyra år. Hoppas, hoppas jag verkligen.

Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad.

Kriser kommer och går

Jan: Så sammanfattningsvis: har du en bra båt, sitt still i den. Att något händer på marknaden är inte en anledning att göra en förändring.

Jan: Och avslutningsvis, om vi pratar med våra föräldrar om det här med att det är kaos i världen, så var det det förr också. Det fanns Kubakrisen, Vietnamkriget, första Irakkriget, de asiatiska marknadernas krasch 1998, USA-bubblan 2001, finanskrisen 2008. Kriser kommer och går. Det är ganska naturligt, tyvärr, för att vi människor är som vi människor är. Så det var mitt långa svar på den första frågan.

Jan: På den andra frågan, som programledaren Svetlana ställde, sa hon: Donald Trump har ju också pratat mycket om tullar. Hur kommer det påverka vårt sparande? Då brukar jag säga: ingen vet någonting om framtiden. Det går inte att förutsäga framtiden. Forskningen har tittat på det här också och konstaterat att det är bättre att singla slant än att lyssna på en expert som uttalar sig om framtiden, för att ingen vet.

Två typer av experter

Jan: Och jag själv, som inte behöver tjäna pengar på att ha förutsägelser eller skapa klick för att vara kontroversiell eller liknande, brukar säga: det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan förutsäga framtiden.

Det finns bara två typer av experter. De som vet att de inte kan förutsäga framtiden, och de som ännu inte vet att de inte kan.

Jan: Så då är vi tillbaka på det här som jag sa som svar till förra frågan, att det bästa man kan göra är bara: sitt still i båten och lita på att du har en bra båt. Och tänk så här: detta kommer gå över.

Jan: Bra, ska vi ta fråga tre? Då var den så här: det sägs ju att när det är oroligt på börsen eller i omvärlden så är guldet det enda man kan lita på. Mitt svar i radio är väl samma som nu, men jag kan ge lite mer nyanser. Jag brukar säga: det är svårt att hitta en professor eller en akademiker, eller solitt bevis i forskningen, för att guld skulle vara den ultimata lösningen.

Guld, är det svaret?

Jan: Det finns perioder då guld har gått superbra, typ de senaste 10–15 åren. Och det finns perioder då guldet har gått superdåligt. Jag tror att det kommer vara jättesvårt att hitta en professor som säger: köp guld för pengarna.

Jan: Så det finns den skolan som är så här: guld är en barbarisk relik från förhistorien, det är en sten du lägger i en låda och du betalar någon för att vakta lådan. Till de som säger: ja, men guld är det enda du ska ha, för att världen kommer gå åt skogen och det kommer bli hyperinflation, och du borde köpa guld. Och sen i nästa mening säger de ofta: köp konserver, vapen och sätt upp taggtråd runt huset.

Jan: Och jag är så här: nja, jag tror inte riktigt på något av lägren. Jag brukar säga att det finns ett visst stöd för att kanske ha 5 till 10 % av sitt sparande i guld. Men då ska man inte ha det som guld man har hemma nergrävt i trädgården, utan då kan man ha guldfonder. Men det är överkurs, och inte ens i forumet är vi överens om det här.

Communityn är inte heller överens

Jan: Det finns människor i communityn som bara: guld borde inte ingå i RikaTillsammans rekommendationer. Så jag är så här: nej, vi kan vara överens om att guld inte är svaret. Och sen huruvida guld ska ingå i ett sparande eller inte, det är upp till debatt, helt enkelt.

Jan: Den näst sista frågan från radio var: finns det en risk för att folk blir ängsliga och tar ut sina pengar från sparandet? Och vad händer då? Då brukar jag säga: ja, tyvärr är detta en stor risk. Vi ser detta alltid. Man säger "köp billigt, sälj dyrt", och ändå gör de flesta sparare precis tvärtom.

Jan: Vi köper när det är dyrt, för att det är då börsen har gått upp. Det är då det skrivs om det i media. Det är då rubrikerna kommer: "Fonderna du skulle ha ägt", "Så här investerade barnfamiljerna i ditt område", "Detta är de bästa aktierna", "Följ Johans väg till miljonen". Du vet, det är som mest poppis. Då brukar intresset för sparandet öka.

Vi gör nästan alltid tvärtom

Jan: Och när det är typ 2020, covidkraschen, börsen var minus 30 %, "panik på börsen", "detta är vad du ska göra nu", så innebär det nästan alltid att man ska sälja, när det korrekta och rationella är att göra precis tvärtom: köpa.

Jan: Så då är vi tillbaka till svaret på fråga 1. Skit i det. Sitt still i båten. Du har en bra båt om du har en fondrobot eller den här globala aktieindexfonden och en lång sparhorisont. Så ignorera de här svängningarna. Sitt still, för att ta ut pengarna från ditt sparande gör att du statistiskt, och i princip i alla undersökningar, kommer förlora på det.

Jan: Grejen är att du behöver ha rätt två gånger. Du behöver ha rätt när du går ut, och du behöver ha rätt när du går in. Och även om du är en person som är sjukt grym, du är inte en expert som bara är sämre än att singla slant, utan du har typ 70 % rätt, så blir det två beslut. Vi har pratat statistik och betingade eller följdsannolikheter, så blir det 0,7 gånger 0,7 i sannolikhet. Det är 0,49.

Att tajma marknaden

Jan: Så även om du är en person som har rätt i 70 % av fallen, så kommer du inte ha rätt i både att gå ur marknaden och gå tillbaka in på marknaden. Så att tajma marknaden, skitdålig idé.

Du behöver ha rätt två gånger. När du går ut, och när du går in.

Jan: Jag fattar att det känns skitjobbigt när det går ner. Men då är det lite så här: följ oss, ta kontakt med en oberoende rådgivare. Någon som kan hålla dig i handen så att du slipper få panik. Det korrekta, det som historiskt har gett bäst odds, är att vid de tillfällen då marknaden har fallit se på det lite som "oj, det är rea på marknaden".

Jan: Och tänka så här: när det är rea, mellandagsrea på H&M, då står folk i kö och gör såna här Indiana Jones-rullningar för att komma in först. Men när det är 30 % rea på börsen, då springer folk i panik: "Nej, nej, nej, jag vill inte ha rea, jag vill inte ha rea." Och jag är så här, det korrekta är att göra tvärtom.

Agera rationellt, inte känslomässigt

Jan: Och om du följer oss i sociala medier eller podd eller på YouTube, så kommer vi skriva om detta. Vi skrev om det 2020 när vi hade den stora nedgången, och förhoppningsvis kan vi agera lite mer rationellt än känslomässigt och emotionellt.

Jan: Den sista frågan var så här: ditt råd till den som faktiskt inte har råd att förlora pengar, som kanske ska gå i pension snart? Då brukar jag säga att det här sparandet, fondrobot eller globala, billiga, breda, passiva aktieindexfonder, det gäller ju att du har en lång sparhorisont. Minst, minst, minst fem år, helst tio år.

Jan: Alla pengar du behöver på kort sikt, då tänker jag att det är bra att tänka i lådor. Så om vi har en låda som heter "pengar som ska användas inom 0–2 år", ja, men de ska inte investeras, de ska vara på bankkonto. Och det spelar ingen roll om det är pengar som ska användas till en kontantinsats, en resa eller pension. Det viktiga är: när ska pengarna användas?

Tänk i lådor efter tidshorisont

Jan: Ska pengarna användas på kort sikt? Kortsiktslådan, 0–2 år, bankkonto. Den långsiktiga lådan, alltså 10 år eller mer, ja, där kan man ta en hög risk, eftersom börsen över tid tenderar att gå plus. Sannolikheten att få en plusavkastning på en tioårsperiod är över 90 %. Då kan man placera pengarna i den här breda, billiga, globala aktieindexfonden eller fondroboten med en avgift på under 0,4 %.

Jan: Sen om man har den här mellanlådan, 3 till 9 år, "jag vet inte om jag behöver pengarna, jag vet inte riktigt när det är, men jag tror det är inom 10 år, men det är bortom 2 år", ja, då kan man göra fifty-fifty till exempel. Och det här är en fördel med fondrobot, för den hjälper dig ställa in det här baserat på din sparhorisont. Men ska man göra det själv så kan det vara bra med hälften bankkonto och hälften den här globala indexfonden. Vi brukar kalla detta för hinkar eller lådor eller liknande.

Flygplansmetaforen

Jan: Jag vet att i ett avsnitt med en finansiell rådgivare så beskrev han det så här: man kan också se det som ett flygplan. När man är på 10 000 meter, då tar det ganska lång tid att landa och hämta hem pengar, då kan man ta en hög risk. Men ju närmare man kommer landningen, desto lägre risk vill man ta. Desto närmare landningen man är, desto mer ska pengarna vara på ett bankkonto.

Jan: Det var väl egentligen det jag tänker. Och är det så att du har några frågor eller kommentarer kring det här jag sa, så skriv gärna en kommentar så tar vi det därifrån. Jag tänker att om någon dag så kommer det ordinarie avsnittet igen.

Jan: Så jag vill bara säga: stort tack för att du lyssnar och tittar. Och så ses vi snart igen. Och tack till Sveriges Radio Malmöhus och Svetlana som bjöd in mig och gav er datorn i typ "mamma" till det här avsnittet.