Nedan följer en grov transkribering av avsnittet via en AI-tjänst. Så den kan innehålla fel och är inte ordagrann.
Visa hela transkriberingen
Välkommen till RikaTillsammans
Varmt välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt som är faktiskt en liten förlängning av en intervju som jag gjorde i Sveriges Radio i torsdags i förra veckan, då i början eller mitten av februari. I radio får man alltid bara typ “ja men du har två och en halv minut”, men jag tyckte att frågorna var så pass bra att det förtjänar en liten djupdykning. Du som inte lyssnar på Sveriges Radio Malmöhus kan också få till dig de här tankarna.
Jag tänker att jag tar exakt samma frågor som jag fick i radion helt enkelt. Anslaget i detta var att med allt det som händer i världen just nu, det dramatiska i världspolitiken och utvecklingen med samtalen mellan Ryssland och USA om Ukraina, så väcks en del oro.
Sparande som en båtfärd på ett stormigt hav
Programledarens första fråga var: “Om man nu råkar ha pengar investerade i fonder eller aktier, hur ska man tänka nu?”
Mitt svar är så här: Jag brukar tänka på långsiktigt sparande som att man har en båt. Den här båten ska ta en över havet, och allt som brukar påverka – till exempel den här världspolitiken, inflationen, covid, svenska kronans värde, eller hur det går för EU – allt detta är vågor på havet som gör att det gungar till. Min tes är: om du har en bra båt, sitt still i den. Det är naturligt att det är vågor när man är ute på havet, och man bör ha en båt som är byggd för de vågorna på det havet man seglar på.
Då uppstår ju den naturliga följdfrågan: “Hur vet jag att jag har en bra båt?” Och där tänker jag så här: Det enda jag brukar gå tillbaka till är vad forskningen säger är en bra båt. Forskningen är ganska tydlig. Konsensus är: spara regelbundet, långsiktigt, automatiskt i en bred, global, billig, passiv aktieindexfond. Det vill säga, äg allting – äg alla bolag i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar. Då kommer vissa gå bra, vissa kommer gå dåligt, men som helhet kommer det gå som ekonomin i världen.
Forskningsbaserad approach till investeringar
Där finns det historiskt, även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, goda anledningar till att börsen ska ge sig ungefär 7% snittavkastning över åren. Och vill man inte välja en sådan global aktieindexfond hos sin egen bank?
Jag brukar få frågan: “Vilken fond ska jag välja?” Då brukar jag säga att det enklaste svaret är att välja en fondrobot som typ Lysa eller Opti som gör hela saken åt dig, eller hos din egen bank välja en fond som har “global” i namnet, har “index” i namnet, och kostar under 0,4%. Om man har det i kombination med att man har en lång sparhorisont på kanske 10 år eller mer, ja men då har du en bra båt. Då är det bara att sitta still i den. Lite också då som forskningen säger: var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och inloggad. Det vill säga, gör ingenting i 10 år. Detta med Trump nu, det kommer gå över. Han kommer inte ens vara president om fyra år, hoppas jag verkligen.
Kriser kommer och går – historiskt perspektiv
Sammanfattningsvis: har du en bra båt, sitt still i den. Att något händer på marknaden är inte en anledning att göra en förändring. Och avslutningsvis också, om vi pratar med våra föräldrar så det här med att det är kaos i världen – alltså det var det förr också. Det fanns typ Kubakrisen, Vietnamkriget, första Irakkriget, de asiatiska marknadernas krasch 1998, IT-bubblan 2001, finanskrisen 2008. Alltså, kriser kommer och går. Det är ganska naturligt, tyvärr, för att vi människor är som vi människor är.
Så det var mitt långa svar på den första frågan.
Ingen kan förutsäga framtiden – expertråd vs slantsingling
På den andra frågan som programledaren Svetlana ställde var hon såhär: “Donald Trump har ju också pratat mycket om tullar, hur kommer det påverka vårt sparande?” Och jag brukar säga såhär: Men ingen vet någonting om framtiden.
Det går inte att förutsäga framtiden. Forskningen har tittat på det här också och konstaterat att det är bättre att singla slant än att lyssna på en expert som uttalar sig om framtiden. Ingen vet. Och jag själv, som inte behöver tjäna pengar på att ha förutsägelser om marknaden, skapa klick för att vara kontroversiell eller liknande, brukar säga att det finns bara två typer av experter: de som vet att de inte kan förutsäga framtiden och de som ännu inte vet att de inte kan förutsäga framtiden.
Så då är vi tillbaka på det här som jag sa som svar till förra frågan – att det bästa man kan göra är ju bara att sitta still i båten och lita på att du har en bra båt och tänk såhär: detta kommer gå över.
Guld som investering – myt eller verklighet?
Bra, ska vi ta fråga tre? Då var den så här: “Det sägs ju att när det är oroligt på börs eller i omvärlden så är guldet det enda man kan lita på.” Och så här var mitt svar i radio, det är väl samma som nu. Jag kan ge lite mer nyanser, men jag brukar säga så här: Det är svårt att hitta en professor eller en akademiker eller bevis i forskningen för att guld skulle vara den ultimata lösningen.
Det finns perioder då guld har gått superbra, typ de senaste 10-15 åren. Och det finns perioder då guldet har gått superdåligt. Och jag tror att det kommer vara jättesvårt att hitta en professor som kommer säga: “Köp guld för pengarna.” Så det finns den skolan som är så här: guld är en barbarisk relik från förhistorien, det är en sten, du lägger i en låda och du betalar någon för att vakta lådan. Till dem som säger så här: “Ja men guld det är det enda du ska ha för att världen kommer gå åt skogen och det kommer bli hyperinflation och du borde köpa guld.”
Balanserad syn på guldets roll i en portfölj
Och sen i nästa mening så säger de ofta så här: “Köp konserver, vapen och sätt upp taggtråd runt huset.” Och jag är så här: Ja, jag tror inte riktigt på något av lägren, utan jag brukar säga så här: det finns ett visst stöd för kanske att ha 5-10% av sitt sparande i guld, men då ska man inte ha det som guld som man har hemma nedgrävt i trädgården utan då kan man ha guldfonder.
Men det är en kontroversiell fråga, och inte ens i forumet är vi överens om det här. Det finns människor i communityn som säger: “Guld borde inte ingå i Rika tillsammans rekommendationer.” Så jag är såhär: “Nej, vi kan vara överens om att guld är inte svaret, och sen huruvida guld ska ingå i ett sparande eller inte, det är upp till debatt helt enkelt.”
Risken att fatta irrationella beslut i oroliga tider
Den näst sista frågan från radion var: “Finns det en risk för att folk blir ängsliga och tar ut sina pengar från sparandet och vad händer då?”
Och jag brukar säga såhär: Ja. Tyvärr är detta en stor risk. Vi ser detta alltid. Man säger “köp billigt, sälj dyrt” och ändå så gör de flesta sparare precis tvärtom. Vi köper när det är dyrt, för det är då börsen har gått upp, det är då det skrivs om det i media, det är då rubrikerna kommer: “Fonderna du skulle ha ägt”, “Så här investerade barnfamiljerna i ditt område”, “Detta är de bästa aktierna”, “Följ Johans väg till miljonen”. Alltså, det är som mest poppis då, då brukar intresset för sparandet öka. Och när det är typ 2020, covid-kraschen, börsen var minus 30%, då är det så här: “Ah, panik på börsen!” Detta innebär nästan alltid att man ska sälja, när det korrekta, rationella är precis tvärtom – köpa.
Tajming av marknaden – en dålig strategi
Så då är vi tillbaka till svaret på fråga ett: Skit i det. Sitt still i båten. Du har en bra båt om du har en fondrobot eller om du har den här globala aktieindexfonden och du har en lång sparhorisont. Så ignorera de här svängningarna. Sitt still, för att ta ut pengarna från ditt sparande gör att du statistiskt och i princip i alla undersökningar kommer förlora på det.
För grejen är att du behöver ha rätt två gånger. Du behöver ha rätt när du går ut. Och du behöver ha rätt när du går in. Och även om du är en person som är såhär sjukt grym, du är inte en sådan expert som bara är sämre än att singla slant utan du har typ 70% rätt, så kommer det – det är två beslut och vi har pratat statistik och betingade eller följdsannolikheter – så blir det 0,7 gånger 0,7 i sannolikhet, det är 0,49. Så även om du är en person som har rätt i 70% av fallen så kommer du inte ha rätt i både att gå ur marknaden och gå tillbaka in på marknaden.
Se marknadsnedgångar som rea-tillfällen
Så att tajma marknaden är skitdåligt. Jag fattar att det känns skitjobbigt när det går ner, men då är det lite så här: följ oss, ta kontakt med en oberoende rådgivare, någon som kan hålla dig i handen så att du slipper få panik. Det som historiskt har gett bäst odds är ju att i de tillfällena då marknaden har fallit, att se på det lite som det är rea på marknaden. Tänk såhär: när det är rea, mellandagsrea på H&M, då står folk i kö och gör sådana här Indiana Jones-rullningar för att komma in först. Men när det är 30% rea på börsen, då springer folk i panik: “Åh nej, nej, nej, jag vill inte ha rea!” Och jag är såhär: det korrekta är att göra tvärtom. Om du följer oss i sociala medier eller podd eller YouTube, så kommer vi skriva om detta. Vi skrev om det 2020 när vi hade den stora nedgången, och förhoppningsvis så kan vi agera lite mer rationellt än känslomässigt och emotionellt.
Anpassa risktagande efter tidshorisont – rådgivning för olika scenarier
Den sista frågan var: “Ditt råd till den som faktiskt inte har råd att förlora pengar, som kanske ska gå i pension snart.”
Och då brukar jag säga så här: Det här sparandet i fondrobot eller globala billiga breda passiva aktieindexfonder gäller ju att du har en lång sparhorisont. Minst, minst, minst fem år, helst tio år. För sparande av pengar du behöver på kort sikt tänker jag att det är bra att tänka i lådor.
Om vi har en låda som heter “pengar som ska användas inom 0-2 år”, ja men de ska inte investeras, de ska vara på bankkonto. Och det spelar ingen roll om det är pengar som ska användas till en kontantinsats, en resa eller pension. Det viktiga är när pengarna ska användas. Pengar som används på kort sikt, kortsiktslådan 0-2 år: bankkonto.
Den långsiktiga lådan, alltså 10 år eller mer, där kan man ta en hög risk eftersom börsen över tiden går plus och sannolikheten att få en plusavkastning på en tioårsperiod är över 90%. Då kan man placera pengarna i den här breda billiga globala aktieindexfonden eller fondroboten med avgift på under 0,4%.
Sen om man har den här mellanlådan, 3-9 år, “jag vet inte om jag behöver pengarna, jag vet inte riktigt när det är men jag tror det är inom 10 år men bortom 2 år”, ja men då kan man göra 50-50 till exempel. Och det här är en fördel med fondrobot för den hjälper dig ställa in det här baserat på din sparhorisont.
Men ska man göra det själv så kan det vara bra med hälften på bankkonto och hälften i den här globala indexfonden. Vi brukar kalla detta ibland för hinkar eller lådor eller liknande. Och jag vet att i ett avsnitt med en finansiell rådgivare så beskrev han det så här: man kan också se det som ett flygplan. När man har lyft och man är på 10 000 meter, då tar det ganska lång tid att landa och hämta hem pengarna. Då kan man ta en hög risk. Men ju närmare man kommer landningen, desto lägre risk vill man ta, desto närmare är man landningen och desto mer ska pengarna vara på ett bankkonto.
Det var väl egentligen det som jag tänker, och är det så att du har några frågor eller kommentarer kring det här som jag sa, så skriv gärna en kommentar så tar vi det därifrån. Jag tänker att om någon dag så kommer det ordinarie avsnittet igen, så jag vill bara säga stort tack för att du lyssnar och tittar och så ses vi snart igen.
Och tack till Sveriges Radio, Malmöhus och Svetlana som bjöd in mig och gav mig idén till det här avsnittet.
