Rekord på börsen hänger i gäng

Rekord på börsen kommer i gäng

Grafen ovan visar hur många dagar per år som det amerikanska indexet S&P 500 stängde på sin högsta nivå någonsin, ett så kallat all-time high (ATH), från 1990 till 2025. Jag tog fram den för att det är samma fråga som återkommer i communityn varje gång börsen står på rekordnivå: ”borde jag inte vänta tills det går ner?” Min upplevelse är att den frågan bygger på en känsla av att rekord är något sällsynt och farligt. Datan säger något annat. Rekord är vardag, de kommer i kluster om flera år i rad, och de långa pauserna mellan klustren är priset vi betalar för avkastningen. Det är den historien grafen berättar.

Nya rekord är normalläget: 24 av 36 år

Under 24 av de 36 åren 1990–2025 satte S&P 500 minst ett nytt all-time high, alltså två år av tre. Totalt blev det 763 nya rekordstängningar under perioden, i snitt drygt 21 per år. Ett börsrekord är med andra ord inte en larmsignal utan det statistiskt förväntade utfallet ett genomsnittligt år.

Det som förvånar de flesta är hur extremt rekorden klumpar ihop sig. De kommer inte jämnt utspritt utan i sviter: hela 1990-talet, nio raka år 2013–2021 och nu senast 2024–2025. Toppåren sticker ut rejält.

77 nya toppar betyder att börsen stängde på sin högsta nivå någonsin ungefär var tredje handelsdag det året. Den som 1995 väntade på ”ett bättre läge” fick se rekordet flytta sig uppåt 77 gånger, och sedan fortsatte det i fyra år till. Rekord föder rekord, det är därför de hänger i gäng.

Torråren är priset du betalar

Tolv av de 36 åren passerade utan en enda ny topp, och det är grafens viktigaste lärdom för den som redan sparar. Efter IT-kraschen gick det sex hela år (2001–2006) innan börsen var tillbaka på rekordnivå, och efter finanskrisen fem år (2008–2012). Det är långa perioder att sitta still i båten, och det är precis där de flesta misstagen görs. Vi har skrivit mer om den psykologin i vad gör man när börsen kraschar? och i grafen om hur stor andel av tiden börsen är under sin senaste topp.

Här är grejen: den som gav upp under torråren missade comebacken. 2013 kom 45 nya toppar och 2014 ytterligare 53 stycken. Samma mönster efter 2022–2023, då börsen bara satte en enda ny topp på två år, följt av 57 rekord under 2024. Vändningen annonseras aldrig i förväg.

Det betyder också att grafen inte är ett löfte om att det alltid går fort. Sex år utan rekord är på riktigt, och det är därför sparhorisonten ska vara lång och bufferten ligga utanför börsen. Avkastningen är betalningen för att vi står ut med just de här perioderna.

Att vänta på dippen kostar mer än den smakar

Om du väntar på en nedgång innan du börjar investera riskerar du att stå utanför under år med 30–70 nya rekord. Det låter försiktigt att vänta, men historiskt har det varit en dyr strategi. Vår genomgång av studien Hold the dip visar att köp-och-behåll slår vänta-på-dippen-strategier, och i nästan alla tidsperioder har det varit bättre att köpa på en topp än en slumpmässig dag. Även BNY Investments genomgång av avkastningen efter all-time highs landar i samma slutsats: rekordnivåer har inte varit ett dåligt köptillfälle historiskt.

Det som funkat för oss är att göra beslutet mekaniskt i stället för känslomässigt:

• Månadsspara så att du köper både på toppar och i dippar utan att behöva ha en åsikt om läget. Försök inte tajma marknaden.
• Engångsbelopp? Forskningen säger att allt på en gång oftast slår att sprida ut det, men att sprida ut över 6–12 månader är ett helt okej pris för bättre nattsömn.
• Kort horisont? Pengar som ska användas inom fem år hör inte hemma på börsen, oavsett om den står på rekord eller inte.

Således: problemet är sällan att börsen står på topp, utan att vi gör sparandet till en serie beslut i stället för en vana.

Rekord är ingen kraschvarning

Toppåren 1995, 2017 och 2024 följdes alla av fler rekordår, inte av krascher. Känslan av att ”det här måste ju spricka snart” har helt enkelt dåligt statistiskt stöd som säljsignal. Med det sagt: undantag finns. 2021 hade 70 nya toppar och följdes av nedgångsåret 2022, så grafen ska inte läsas som att rekord garanterar fortsatt uppgång. Den ska läsas som att antalet rekord inte säger något användbart om vad som händer härnäst, vilket även gäller dagens oro kring en möjlig AI-bubbla på börsen.

”Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves.”

Peter Lynch, förvaltare av Fidelity Magellan Fund

Det är min favoritformulering av grafens budskap. Den som klev av 2024 för att 57 rekord kändes som för många missade 35 nya toppar bara fram till oktober 2025. Ta det som hjälper dig och skippa resten: rekordnivåer är normalläget, torråren är priset, och vanan slår tajmingen.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur man hanterar toppar, dippar och tajming har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför vänta-på-dippen förlorar mot att vara investerad.
• Bättre att köpa på en topp än en slumpmässig dag – bildspelet med systerargumentet till den här grafen.
• Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? – studie om engångsbelopp kontra utspridda köp.
• Vad gör man när börsen kraschar? – avsnittet för torråren, när det känns som mörkast.
• Hur stor andel av tiden är börsen ner? – kompletterande statistik om tiden under senaste toppen.
• Var inte rädd att köpa på toppen – guldkornet som sammanfattar hela resonemanget.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.