Börskrascher är inte så ovanliga som man tror

Börsen faller hela tiden, det är så den fungerar

Varje gång börsen faller känns det som en nyhet, men statistiskt är det snarare schemalagt underhåll. Grafen ovan visar hur många gånger den amerikanska börsen (S&P 500) har fallit med olika procentsatser sedan 1950: från små rekyler på 5 % som hänt 71 gånger, till det enda riktiga raset på 50 %. Jag har själv investerat sedan 1996 och varit med om både IT-kraschen, finanskrisen och coronafallet. Min reflektion efter alla mina börsår är att det inte var matematiken som var svår, utan känslan av att ”den här gången är det annorlunda”. Den här sidan handlar om varför siffrorna säger motsatsen, och vad du kan göra åt det.

Så ofta faller börsen: siffrorna sedan 1950

Sedan 1950 har S&P 500 fallit minst 5 % vid 71 tillfällen, vilket är nästan en gång per år. En nedgång på 10 % har inträffat 26 gånger, ungefär var tredje år, och en börskrasch på 20 % har kommit 11 gånger, ungefär vart sjunde år. Ju djupare fall, desto ovanligare blir det. Datan kommer från Factset via förvaltaren Ben Carlsons blogg A Wealth of Common Sense, och varje nedgång mäts från högsta topp till lägsta botten innan börsen når en ny topp.

Under en vanlig sparkarriär på 40 år bör du räkna med ett dussintal 10-procentsfall, fem till sex krascher på 20 % och åtminstone ett fall på 30 % eller mer. Inte för att något är fel, utan för att det är så priset för aktiemarknadens långsiktiga avkastning ser ut.

Vart sjunde år kommer en krasch, ändå överraskas vi varje gång

En nedgång på 10 % utspelar sig ungefär var tredje år, ändå behandlar både media och vi själva varje fall som en katastrof. Carlson, vars siffror grafen bygger på, har dessutom räknat ut att snittfallet från topp till botten under ett enskilt kalenderår är 13,6 % sedan 1950. Ett normalt börsår innehåller alltså en nedgång som de flesta skulle kalla dramatisk.

The only reason you get high returns over the long run is because you occasionally experience losses in the short run. This is a feature, not a bug.

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense (2022)

Vetskapen kommer inte förändra din magkänsla kring börsnedgångar, men den kan ändra din tolkning av dem. När rubrikerna skriker börskrasch vid en nedgång på 5–10 % kan du påminna dig om att det hänt tiotals gånger sedan 1950, och att börsen hittills har återhämtat sig och nått nya toppar varje gång. Vi har skrivit mer om just det läget i vad gör man när börsen kraschar? och samlat fem experters bästa tips när börsen skakar. En brasklapp dock: ”vart sjunde år” är ett snitt, inte ett schema. Nedgångar klumpar ihop sig, och två kriser kan mycket väl komma tätt efter varandra.

Bestäm din strategi innan det smäller

Eftersom frekvensen är förutsägbar men tidpunkten aldrig är det, görs det viktigaste jobbet i förväg. Forskningen pekar åt samma håll från flera riktningar: en studie vi gått igenom visar att köp-och-behåll slår buy-the-dip, och en annan att ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de. Det vanligaste misstaget är inte att äga fel fond, utan att sälja i panik när nedgången redan har skett.

Det som funkat för oss är att göra besluten i lugna tider:

• Automatiskt månadssparande. Det tvingar dig att köpa även när det känns obehagligt, vilket är precis när andelarna är billiga.
• Kolla sparandet sällan. Max en gång i månaden räcker gott. Dagliga svängningar är brus, inte information.
• Skriv ner varför du äger det du äger. En mening räcker. När det fallet 20 % läser du meningen i stället för rubrikerna.
• Sälj aldrig på grund av en rubrik. Har förutsättningarna i ditt liv inte ändrats, har planen inte heller gjort det.

Tråkigt? Ja. Men det är just det tråkiga som fungerar, eftersom motståndaren i en nedgång sällan är marknaden utan vår egen hjärna.

Anpassa risken efter när du behöver pengarna

Samma graf betyder helt olika saker beroende på din tidshorisont. Ska du använda pengarna inom 3 år är sannolikheten hög att du hinner träffas av minst en nedgång på 10–20 % som inte hinner återhämta sig i tid. Sparar du till pensionen om 20 år kommer du i stället att uppleva flera krascher, men också återhämtningarna som följer efter dem. Tumregeln är enkel: ju kortare tid, desto mindre andel aktier.

Det är precis den logiken som ligger bakom vår fyra-hinkar-modell, där pengar med kort horisont bor i trygga hinkar och bara långsiktiga pengar möter börsens svängningar fullt ut. Med det sagt är grafen också ett argument för att våga ta risk med de långsiktiga pengarna. Vi har utvecklat vårt resonemang kring detta i var inte rädd för rätt risk. Värt att minnas är även att grafen visar ett brett index. Enskilda aktier är en helt annan sport, där fall på 85 % är vanliga och bara hälften återhämtar sig. Rätt risknivå väljs alltså utifrån kalendern, inte utifrån magkänslan.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur man hanterar börsens svängningar har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Vad gör man när börsen kraschar? – konkret guide för dig som är mitt i en nedgång.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturera sparandet efter tidshorisont så att nedgångar inte sänker planen.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför risk är förutsättningen för avkastning.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför man inte ska vänta på nedgången.
• Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – beteendekostnaden av att reagera på svängningar.
• 85 % nedgång i aktier är vanligt – bara hälften återhämtar sig – varför index och enskilda aktier är olika sporter.
• Fem experters bästa tips när börsen skakar – samlade råd från fem rutinerade röster.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.