Börskraschen 1929: skulle du pallat med denna nedgång?

Historiens värsta börsnedgång: 89 procent på tre år

Mellan den 3 september 1929 och den 8 juli 1932 föll den amerikanska börsen (Dow Jones) med 89 procent. Det är den värsta dokumenterade börsnedgången i modern historia, och grafen ovan visar den dag för dag: 894 handelsdagar av rött. Tänk på summan du har investerad idag. Halvera den. Halvera den igen. Halvera den en tredje gång, och ta sedan bort ytterligare en tiondel. Det var där en amerikansk investerare stod sommaren 1932, med ungefär 11 kronor kvar av varje hundralapp. Grafen ställer en fråga som verkligen spelar roll innan man tar risk på börsen: skulle du pallat med det här? Artikeln handlar om vad datan faktiskt säger och vad den inte säger.

Tre år är längre än du tror

Det svåraste med kraschen 1929 var inte djupet utan längden: 1 039 dagar från topp till botten. Det är nästan tre år av att logga in på kontot och se sparandet fortsätta krympa. Under perioden satte börsen ny lägstanivå 105 av 893 handelsdagar, i snitt en ny botten ungefär var nionde handelsdag, enligt Federal Reserve History och grafens underliggande data.

Nedgången kom dessutom i vågor, inte som ett enda ras. Så här såg milstolparna ut:

Ingen som stod mitt i det visste att botten skulle komma i juli 1932. Det kunde lika gärna ha tagit fem år till. Därför är min viktigaste lärdom inte ”börsen går alltid upp” utan att pengar du behöver de närmaste åren inte hör hemma på börsen, något vi fördjupar i vad gör man när börsen kraschar?. Att stå ut med volatilitet är lätt i teorin. I 1 039 dagar i sträck är det något helt annat.

Dippen som fortsatte dippa

Den som köpte dippen efter höstkraschen 1929 förlorade ytterligare 79 procent innan botten var nådd. I november 1929 hade börsen fallit 48 procent från toppen, och våren 1930 kom ett rally på hela 48 procent uppåt. Det såg ut som vändningen. Många klev in igen. Sedan fortsatte fallet i ytterligare två år.

Tidens mest kända ekonom gick på samma mina, dagar före kraschen:

Stock prices have reached what looks like a permanently high plateau.

Irving Fisher, ekonomiprofessor vid Yale, oktober 1929

Om en av världens skarpaste ekonomer inte såg vad som komma skulle, är det rimligt att anta att inte heller vi kan tajma botten. Det stämmer också med modern data. Vår genomgång av studien Hold the dip visar att köp-och-behåll i regel slår strategier som väntar på nedgångar. Poängen är inte att man ska låta bli att köpa när det är billigt, utan att man aldrig vet om dagens dipp är botten eller halvvägs. Den som månadssparade mekaniskt genom hela perioden behövde aldrig ha rätt om vändningen.

Myten om de 25 åren

Du har säkert hört att det tog 25 år innan börsen var tillbaka efter 1929, men det är sanning med modifikation. Nominellt nådde Dow Jones inte sin gamla topp förrän den 23 november 1954. Men den siffran ignorerar tre saker: utdelningar, deflation och att Dow bara är 30 bolag.

Vid botten 1932 var direktavkastningen på den breda marknaden nära 14 procent, och konsumentpriserna var i slutet av 1936 omkring 18 procent lägre än hösten 1929. Räknar man med återinvesterade utdelningar och justerar för deflationen var en investerare som klev in på exakt värsta dagen 1929 tillbaka på break-even redan i slutet av 1936, enligt Mark Hulberts analys i New York Times. Det är ungefär sju år efter toppen, inte 25. Men 1936 visade sig i sin tur vara en topp, och börsen föll kraftigt igen fram till 1942. Återhämtningen var verklig men skakig. Den som dessutom månadssparade i stället för att lägga in allt på toppen kom tillbaka betydligt tidigare, eftersom varje köp på vägen ned gjordes till lägre kurser. Även historiens värsta krasch var alltså mildare för den vanliga, regelbundna spararen än för rubrikernas engångsinvesterare.

Du vet inte om nästa krasch tar 33 dagar eller tre år

Kraschen 1929 och covidkraschen 2020 är samma fenomen i två helt olika tidsskalor. I mars 2020 föll S&P 500 med 34 procent på 33 dagar och var tillbaka på ny topp redan i augusti samma år. 1929 tog fallet tre år och återhämtningen ytterligare flera år. Ingen vet på förhand vilken sort nästa nedgång blir, och därför fungerar inte planer som bygger på att den ska vara kort.

Det som däremot fungerar är att bygga strukturen innan det smäller. Vår praktiska grundläggning ser ut så här:

• Sparhorisont först. Pengar som ska användas inom några år hör hemma på sparkonto, inte i aktier. Det är kärnan i fyra-hinkar-modellen.
• Rätt risknivå i förväg. Det är lättare att välja en portfölj man kan behålla än att behålla en portfölj man inte valt nivån på. Mer om det i var inte rädd för rätt risk.
• Brett index, inte enskilda aktier. Index återhämtade sig till slut även efter 1929. För enskilda aktier gäller det inte: stora nedgångar i enskilda aktier är vanliga och bara ungefär hälften kommer tillbaka.
• Mekaniskt månadssparande. Det tar bort kravet på att ha rätt om timingen, vilket 1929–1932 straffade hårdare än något annat.

Min reflektion är att grafen inte är ett argument mot börsen, utan ett argument mot fel pengar på börsen. Trots att jag vet exakt hur illa det kan bli investerar vi själva merparten av vårt sparande i breda, billiga, globala indexfonder. Det värsta utfallet på 150 år är en del av priset för den bästa avkastningen på 150 år, och den som har strukturen på plats behöver aldrig palla med hela nedgången med pengar som inte tål den.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i hur man bygger ett sparande som klarar även den värsta nedgången har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Vad gör man när börsen kraschar? – konkreta råd och psykologi för dagarna när det faller.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturen som gör att du aldrig tvingas sälja i panik.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – så väljer du en risknivå du faktiskt kan leva med.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför timing sällan lönar sig.
• All historisk avkastning 1870–2015 – det långa perspektivet som ramar in 1929 som extremfall.
• Investera rätt och lätt – kom igång med ett enkelt, forskningsbaserat sparande.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.