Bästa tipsen för att bli rik

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Så blir du rik – processen bakom rikedom
2. Att bygga rikedom är som att plantera ett träd
3. Tjäna, spara, investera och spekulera – fyra olika saker
4. Spekulera är att vilja slå genomsnittet
5. Pengar som frihet och de känslor som styr oss
6. Rädsla och girighet – två drivkrafter
7. Går det att bli rik snabbt i Sverige?
8. Du kan inte spara dig rik i Sverige
9. Bakgrunden: hur Jan började investera
10. Att skifta attityd: risk före avkastning
11. Resan in i forskningen om passiv förvaltning
12. Bankens uppgift är att tjäna pengar åt banken
13. Varför RikaTillsammans startade
14. Du tävlar mot proffsen – och proffsen har erfarenhet
15. Den orättvisa fördelen: att ha förlorat förut
16. Vi har bara 960 månader
17. Ekonomi belönar tvärtom mot allt annat
18. Varför vill man vara genomsnittlig?
19. Myten om att tid och engagemang räcker
20. De välutbildade är ofta de sämsta investerarna
21. Även fullblodsproffsen kämpar mot index
22. Vägen till att bli rik på riktigt
23. Det första sättet: inkomst av tjänst
24. Det andra sättet: inkomst av kapital
25. Pengar gillar att vara många – ränta på ränta
26. Du är begränsad av tiden – pengarna är inte det
27. Det tredje sättet: passiv inkomst
28. Gör jobbet en gång, få betalt många gånger
29. Att springa med hinkar eller bygga en vattenledning
30. Företag, hyresfastighet och svårighetsordningen
31. Systemet: lön in, buffert, pengamaskin, talang
32. Bloggen som passiv inkomst – tio år senare
33. Bästa råden för inkomst av arbete: betala dig själv först
34. Löneförhandla och skapa mer värde
35. Hinkordningen och att spendera avkastningen
36. Lillasystern som investerade
37. Den briljanta frågan: hur kan du göra båda?
38. Spendera avkastningen, inte kapitalet
39. 40-40-40-blåsningen
40. Bilden som visar skillnaden mellan att spara och investera
41. Tiden gör jobbet – även på kortare sikt
42. Höj lönen och spara den – save more tomorrow
43. Sammanfattning: börja tidigt, regelbundet, långsiktigt
44. Var nöjd med index – och slå alla andra
45. Riskminimera i stället för att vinstmaximera
46. Vi är skitdåliga på att tänka exponentiellt
47. Matten bakom 50 procents förlust
48. Låt inte investeringarna påverka vardagen negativt
49. Passiv inkomst är 2018 års projekt
50. Earn while you learn
51. Samla på de bra frågorna
52. Be om hjälp, följ råden, satsa på det roliga
53. Avrundning: skelettet för det kommande året

Så blir du rik – processen bakom rikedom

Jan: Jag påstår verkligen att alla faktiskt kan bli rika. Och det är till och med enkelt, men det är inte lätt. Det handlar om att tjäna pengar, spara en del av de pengar man tjänar, investera de pengarna och att göra detta över tid på ett regelbundet, systematiskt och förutsägbart sätt. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 37, och jag tänkte att vi skulle prata om just det här: så blir du rik, processen för att bli rik.

Caroline: Men är det inte lite sent påtänkt nu, efter tio år på bloggen? Nu tar vi "så blir du rik".

Jan: Ja, precis. RikaTillsammans tio år senare. Nej, men den artikeln har faktiskt hängt med ända sedan 2008. Sen är det ju så här att tiden går, man utvecklas, man får nya kunskaper. Framför allt upplever jag att jag blir bättre och bättre på att förenkla. Alltså att minska komplexiteten. Så nu tittade jag över den här artikeln för några veckor sedan, och då blev det så här: gud, vad pinsamt.

Caroline: Det betyder att du har utvecklats. När man tycker att något man har gjort för länge sedan är pinsamt, då är det för att man har utvecklats. Jag tröstar mig alltid med det.

Jan: Ja, vad skönt. Nej, men jag tänker att det är det vi ska prata om idag. Gå igenom de här tre olika typerna av inkomster. Gå igenom några generella, sunt förnuft-råd som har hängt med länge nu, och sen försöka dela upp det i de här stegen. För i grunden påstår jag att det inte är särskilt svårt. Det handlar om att tjäna pengar, spara pengar och investera pengar. Och sen blir man ju rik, om man gör detta över tid. Helt enkelt.

Att bygga rikedom är som att plantera ett träd

Jan: Kommer du ihåg när vi gjorde avsnittet om Rich Dad Poor Dad?

Caroline: Jaja.

Jan: Han hade en sån fin beskrivning. Han sa att att bli rik är som att plantera ett träd. I början behöver man ta hand om det här trädet. Det är inte säkert att det överlever. Det står inte emot storm. Det är inget träd heller från början.

Caroline: Nej, det är en liten planta.

Jan: Det är ett litet frö. Men sen vattnar man det här fröet, och så växer det lite, och så får man ta hand om det, skydda det mot solen och verkligen ge det kärlek. Men sen kommer det någon dag då det här trädet har växt sig så stort. Rötterna är så djupa, grenarna är så starka, att plötsligt behöver du inte ta hand om det längre. Då kan man själv börja njuta av trädet, njuta av skuggan, njuta av det som trädet är. Man kan till och med ärva bort det till sina barn sen. Jag tyckte det var en så fin beskrivning av ekonomin. Att få det här trädet att växa av sig självt. Och de senaste tio åren har vi ändå kommit ganska långt på den här resan, tycker jag. Jag ska inte säga att trädet står emot alla stormar än.

Caroline: Nej.

Jan: Men ändå ganska många faktiskt. Och när vi ändå är inne på det här, så upplever jag att till och med vi blandar ihop begreppen.

Caroline: Ja, vad tänker du?

Tjäna, spara, investera och spekulera – fyra olika saker

Jan: Jo, jag tänker att det handlar om att tjäna pengar. Det är ju ganska enkelt. Man måste få in pengar. De flesta av oss får in pengar genom att vi går till ett jobb. Eller man får in pengar genom att man är student och tjänar pengar genom att man klarar sina högskolepoäng och så får man CSN. Eller så är man kanske sjuk och får bidrag på något sätt. Så det är ganska enkelt. Men sen kommer man till det här med att spara pengar versus investera pengar. Och där upplever jag att det är en väldigt stor begreppsförvirring. Jag tycker det är ganska stor skillnad på att spara och att investera pengar. Det är inte som att detta är någon sanning, utan ett undersökande. Spara pengar, det kommer ju från bondesamhället. Vi ska spara skörden till nästa år, vi ska spara till vintern.

Caroline: Jag menar att man ska ha så att man kan...

Jan: Ja, men lägga på hög. Jag har liksom ingen förväntning. Om jag sparar så lägger jag på hög. Jag har ingen förväntan om att det ska växa. Typ jag sparar på frimärken. Jag har inte en förväntan om att jag kommer dit ett år senare och så är det fler frimärken.

Caroline: Nej, nej, okej.

Jan: Spara är att lägga på hög. Skulle vi prata investeringstermer, så är det så här för mig: jag förväntar mig en avkastning motsvarande inflationen. Det är inte att det ska bli större, men jag vill helst inte att det minskar i värde heller. Versus att investera pengar, där jag aktivt sätter mina pengar i arbete. Med en kalkylerad risk och en förväntning om att pengarna ska ge en viss avkastning. Då brukar jag säga att när jag investerar accepterar jag den avkastning som marknaden ger i genomsnitt. Som index, säg att det är 8 %. När jag investerar är jag supernöjd med 8 %. Köper jag en hyresfastighet och hyran varje månad är 10 000 kr, då förväntar jag mig 10 000 kr om den är fullt uthyrd.

Spekulera är att vilja slå genomsnittet

Jan: Sen har vi egentligen det sista också, som man skulle kunna prata om, som jag skriver lite kort om: att spekulera. Där jag förväntar mig en högre avkastning än det som marknaden ger i genomsnitt. Om de här globalfonderna till exempel ger 8 %, alltså indexfonderna som jag alltid tjatar om, men så väljer jag en aktivt förvaltad fond eller förvaltar mina pengar själv. Då måste ju ansatsen vara att jag vill ha en högre avkastning än den jag hade fått om jag valt den enkla indexfonden.

Så för att sammanfatta det: spara pengar, lägga pengarna på hög, förvänta sig en avkastning motsvarande inflationen. Investera pengar, då accepterar jag den avkastning som marknaden ger i genomsnitt. Och spekulera, då förväntar jag mig en högre avkastning än vad marknaden ger i genomsnitt.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Förlåt, varför tycker jag att detta är lite spännande? Jo, vi har en av de största organisationerna som jag verkligen gillar, Aktiespararna. Jag har varit medlem typ sen jag var 16. De heter Aktiespararna, och vi pratar om att spara i aktier.

Caroline: Så det är en motsägelse, menar du?

Jan: Nej, det är inte så, utan det glider. De här termerna glider. Och jag tänker att när vi nu pratar om processen, alltså tjäna pengar, spara pengar, investera pengar och sen bli rik. Sen kan man spekulera om man tycker att det är roligt eller vill göra några andra saker. Och jag skulle egentligen säga att en av de första frågorna man behöver ställa sig är: varför bli rik? Eller varför vill jag göra den här ekonomiska resan?

Caroline: Alltså varför vill man ha pengar?

Jan: Ja, vad är din tes? Varför vill du ha pengar?

Pengar som frihet och de känslor som styr oss

Caroline: Jag tänker att det ger rätt mycket frihet. Så fort det är en brist på pengar, låt säga att man kanske inte kan tanka bilen, man kanske inte kan köpa mat. Så fort det är en brist är man begränsad. Har du pengar kan du göra det du behöver göra i vardagen, åtminstone.

Jan: Det kan ju vara så många gånger att jag kommer med någon idé. Ska vi inte köpa det här? Och så är du så här: nej, det ska vi inte, vi ska spara pengarna.

Caroline: Ja, jo, men för det mesta är det väl något. Vad var det du precis tänkte på? Det var ju inte bil i alla fall. Det har vi kommit överens om att vi väntar med. Strunt samma. Ibland får du infall.

Jan: Ja, precis. Men varför är det viktigt för dig att du sparar pengar?

Caroline: Nej, men för att jag förmodligen är i brist. Jag känner brist på pengar alltid. Och det behöver inte ens vara sant att jag har brist på kontot, men det är en känsla. Du är rädd för att jag inte ska ha pengar.

Jan: Nej, men jag tror att det där... Du kastar ljus på något väldigt tydligt. Jag tror också att det handlar om rädsla. Det handlar om rädsla, men egentligen handlar det om känslor. Ibland har du och jag pratat om den här finansiella termometern. Att man kan ha ett belopp och så tänker man så här. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag kan ha ett belopp på kontot och så känner jag: åh, det är mycket pengar. Jag känner mig generös, jag betalar för andra.

Caroline: Ja, men så tror jag många kan känna.

Jan: Ja, och sen ibland kan det komma under. Och så känner jag: fan, jag har inga pengar. Och så blir jag snål, och jag ska ha tillbaka pengar och blir sur på folk som har lånat och inte betalat tillbaka. Jag kommer ihåg, för detta var några år sedan, att då kunde det skilja: var det över 40 000 kr, då var jag generös, hade jag under 40 000 kr så var jag snål. Det kunde vara 38 000 kr.

Caroline: Ja, det kunde skilja på 2 000 kr.

Jan: Det är ingen koppling till realiteten. Men jag tror att det där med finansiell termometer är ett ganska roligt koncept.

Caroline: Vi är väldigt känslostyrda i relation till ekonomi.

Rädsla och girighet – två drivkrafter

Jan: Precis när du säger så här, känslostyrda, så tror jag att det egentligen handlar om två känslor. Det handlar om rädslan och det handlar om girigheten. Man har ju alltid pratat om börsens tydelse av rädsla och girighet. Men jag tror att det handlar om rädslan, precis som du säger, bristen, rädslan att inte ha pengar. I mitt fall är det också rädslan att inte ha pengar. Och min rädsla kommer ju från att min pappa dog när jag var tretton. Vi hamnade i ekonomisk osäkerhet, vi visste inte om vi skulle kunna bo kvar i huset. Och jag fattade då, omedvetet, som min coach och terapeut jag gått till säger, förmodligen ett omedvetet beslut när jag var 13 år gammal: jag ska aldrig hamna i en sån här situation igen. Och det där har varit en stor drivkraft.

Caroline: Så det har programmerat dig.

Jan: Ja, ja, ja. Och omedvetet. Jag behöver inte hoppa ner i det. Vi har pratat i andra avsnitt om det här, bland annat det med Moa. Men sen har man ju andra drivkrafter också, som handlar om det här med girighet. Ofta kan jag uppleva att girighet har en ganska negativ klang.

Caroline: Verkligen. Nej, men jag vill inte vara girig. Finns det något annat? Alltså, kan du förklara vad du menar då?

Jan: Jag tänker, om det är så negativt... Jag tänker att girighet också kan vara en lust. Eller en strävan. Eller att ha resurserna, att ha en frihet, att skapa, att bygga, att ha möjlighet att ha tid med sina barn. Det är klart att man kan säga: jag har en girighet, jag är girig på tid. Jag vill ha tid för min familj. Jag vill ha tid för mina barn. Jag vill ha tid för att kunna resa. Jag vill ha tid för att kunna engagera mig i projekt som jag tycker är roligt. Att få skapa, att få måla, att få dreja. Eller spela dataspel, eller vad man nu har för intresse. Och det är faktiskt en form av girighet. Man kan kalla det för lust också. Eller önskan eller drivkraft. Så det där tror jag är superviktigt att man har koll på. För mig har det alltid varit de här två drivkrafterna parallellt.

Går det att bli rik snabbt i Sverige?

Jan: Sen brukar jag säga att det går att bli rik i Sverige, men det går inte snabbt.

Caroline: Får jag bara kontra det där? Man pratar ju om att till exempel i USA går det snabbt att bli rik. Eller att man har mycket högre löner i USA än här. Jag vet inte, blandar jag ihop saker här nu?

Jan: Jag tror vi har väldigt mycket myter om USA.

Caroline: Ja, det tror jag med.

Jan: För det första, lönerna är högre om du är välutbildad och har ett jobb. Men det är extremt många som har en utbildning och har betalat ett college och inte har något jobb. Det är väldigt många i USA som tjänar mindre än vad vi gör i Sverige. Om man tittar på siffror, så såg jag nu en undersökning från amerikanska centralbanken som visade att 44 % av amerikanerna inte har råd med en oförutsedd utgift på 400 dollar. Och innan jag såg det...

Caroline: 400 dollar, är det liksom...

Jan: Det är typ 4 000–5 000 kr. Nej, inte 5 000. Mellan 3 000 och 4 000 kr. Jag vet inte om du tänkte att det var rimligt. När jag såg den siffran på Twitter, så var jag så här: detta är fel.

Caroline: Du tänkte så att det var fel på det hållet. Det är inte ens rimligt.

Jan: Ja, jag tyckte att det lät alldeles för mycket. Så jag googlade upp det. Det är många som är fattiga i USA. Det får man räkna med. Så nej, jag skulle säga att det inte går att bli rik snabbt. Däremot har de en bättre story kring det där, rags to riches.

Caroline: Ja, att man bygger upp sin egen förmögenhet.

Du kan inte spara dig rik i Sverige

Jan: Översätter man det till Sverige, så är min upplevelse att det är svårare i Sverige att få de här höga lönerna. De som har höga löner i USA har högre löner än de som har höga löner i Sverige. Och tittar du i Sverige, så kan jag påstå att du inte kan bli rik genom att tjäna pengar och bara spara pengar. Alltså om du inte har investerat utan bara sparat pengar på hög. Jag tror jag läste någonstans, om det var tidningen Connoisseur som hade gjort en undersökning, att det var mindre än 8 % av svenska miljonärer som hade sparat sig till sina miljoner.

Caroline: Ja, men det är ju superviktigt att du säger det, att man måste ha det där andra elementet med också.

Jan: Ja, man måste investera. Man kan inte bara ha dem på kontot. Eller ha sitt eget företag. Det var de två vanligaste sätten: att man investerade i aktier och fonder, eller byggde sitt eget företag. Men annars går det inte. Inkomst beskattas ju mycket i Sverige. Sen kan man ha politiska åsikter om man tycker att det är bra eller dåligt. Men fakta är att räknar vi det som hela arbetsgivaren betalar, alltså det du betalar i privatskatt och det arbetsgivaren betalar i skatt, så ligger vi över 50 kr på en hundralapp. Det är inget konstigt. Och försvinner 50 kr av allt det som tjänas in, då är det svårt att bygga en förmögenhet. Så man måste investera.

Bakgrunden: hur Jan började investera

Jan: Det där är väl egentligen, om vi bara kort hoppar in i bakgrunden till bloggen. Min pappa dog 94, och jag började investera. Jag köpte mina första aktier 96, tror jag, eller 1997. Och då investerade jag. Det gick ju skitbra, för då var det så här att IT-bubblan precis höll på att sätta igång uppfarten.

Caroline: Var det början på 2000-talet?

Jan: Nej, det var slutet av 90-talet. Och jag kommer ihåg att min flickväns pappa då, han investerade i SKF-aktier och Investor och så.

Caroline: Som du kände till då?

Jan: Nej, men han berättade jättemycket för oss. Men jag tyckte att de var så tråkiga. SKF gör ju kullager. Det fanns ju Framfab, Icon Medialab. Det fanns ju massor. Ericsson var ju skitkul. Nokia. Det var jättekul bolag. Jag kommer ihåg att vi investerade klasskassan i Ericsson-aktier. Jag tror vi dubblade eller tredubblade pengarna där 99–2000, och åkte på klassresa. Ingen betalade någonting, för aktierna hade tjänat in våra pengar.

Caroline: Men det måste ju ändå ha satt avtryck.

Jan: Jaja, det var ju skitroligt. Ända tills 2000 och 2001, när börsen bara rasade. Jag tror det rasade med 60 %. Och det var bara på index. Alltså alla de här, SKF och dem också. Men Icon, framför allt, finns ju inte längre. Icon Medialab finns ju inte längre. Så jag förlorade typ alla pengar där. Och då var det skittråkigt.

Caroline: Var det din första bubbla, Jan?

Jan: Nej, det var faktiskt min andra bubbla. Min första bubbla upplevde jag 1998, men då hade jag inga pengar. Det var för lite pengar. 1998, då var det Ryssland...

Caroline: Kändes inte för dig?

Jan: Nej, det var Ryssland-Asien-krisen 1998. Jag var med, men jag hade för lite pengar. Det gjorde inget känslomässigt intryck. 2000 gjorde det känslomässigt intryck. Det var typ så här, inga pengar på Avanza. Och så pluggade vi, vi träffades. Och sen började vi investera igen, 2005 och 2008. Och det gick skitbra igen.

Caroline: Kommer du ihåg vad vi investerade i då? Jag kommer inte ihåg.

Jan: Nej, men det var ju börsen igen. Jag minns inte vilka bolag det var. Vi körde på.

Caroline: Ja, vi körde på.

Att skifta attityd: risk före avkastning

Jan: Och sen förlorade vi jättemycket 2008 igen. Och det var ju då jag insåg. Det var ju då du sa till mig det här om risk. Kommer du ihåg att vi hade pengar på börsen? Och sen tittade vi på Rapport och så sa att börsen var dit eller dit. Idag har börsen gått upp, så var det en bra kväll. Hade börsen gått ner, så var den dålig.

Caroline: Så det gick utanför mig så att jag gav dig nog till slut min bok som hette "En aktiespekulants psykologi".

Jan: Ja, precis. Var det så här hint?

Caroline: Nej, men jag tänkte att det kunde vara intressant att bara... Det var nog kanske den enda boken jag egentligen hittade i ämnet. Så då fick du den.

Jan: Men sen, jag vet inte om du kommer ihåg det, men du sa till mig: du, antingen slutar du investera eller så skiftar du attityd. För det var så här, ja, men det var inte bra. Och det är därifrån en av grundreglerna kommer: påverkar dina investeringar din vardag, då har du för hög risk. Ens investeringar och sparande bör bara vara positivt i ens liv. Mår man dåligt, då gör man någonting.

Caroline: Någon som sa det: om det kostar dig din sömn, så är det för dyrt.

Påverkar dina investeringar din vardag, då har du för hög risk. Ens sparande bör bara vara positivt i ens liv.

Jan: Ja, det är skitbra. Då hade jag mentorn Klosterik, och då var han också så här: Jan, detta är inget konstigt, det som händer. När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så händer alltid samma sak. Personen med pengarna får erfarenheten, och personen med erfarenheten får pengarna. Och nu har du haft pengarna, nu har du fått erfarenheten, gör någonting av det.

Resan in i forskningen om passiv förvaltning

Jan: Och det var ju då jag läste i princip varenda bok jag kom över om ekonomi. Sen brukar jag ju sno ditt konto, du doktorerade ju då, så jag brukade låna ditt konto på Lunds universitet så man kunde komma åt sånt här, Social Economics Journal.

Caroline: Det kostar ju alltid att komma åt vetenskapliga artiklar, men jag tror du gjorde det kanske bara några gånger. Vi missbrukar inte systemet.

Jan: Nej, man kunde gå till biblioteket och göra det faktiskt också. Det gjorde jag. Men i alla fall, så då läste jag jättemycket vetenskapliga artiklar. Och då bara insåg jag: gud, det som finansbranschen säger, sättet jag har investerat på, det finns väldigt lite bevis för att det funkar över tid. Det var då jag kom i kontakt med passiv och aktiv förvaltning. Går det att slå index över tid? Ja, det går, men det är typ bara 0,6 % av alla personer som gör det över tid. Och först blev jag ledsen, sen blev jag förbannad över hela den här resan, och sen tyckte jag att folk...

Caroline: Du kände dig lurad?

Jan: Ja, jag kände mig lurad. Och så tyckte jag framför allt att finansbranschen var idioter. Varför ljuger de för oss? Men sen var det också så här, återigen, pekar du på någon annan så pekar tre fingrar tillbaka på en själv. Så det var så här: tänk om de på banken eller i finansbranschen bara gör sitt jobb.

Caroline: Det kan vara så att de inte vet riktigt.

Jan: Ja, det kan det också vara.

Caroline: Man behöver ju vara insatt på ett helt annat plan.

Jan: Ja, det tror jag.

Caroline: Du har läst många böcker och vetenskapliga artiklar.

Jan: Ja, men det tror jag inte genomsnittsbankmannen har gjort.

Bankens uppgift är att tjäna pengar åt banken

Jan: Men jag tror man kan ta det på en mycket enklare nivå och säga: om du jobbar på ett företag, vad är uppgiften du har då? Jo, att tjäna pengar till företaget. Eller hur? Och jobbar du på en bank, så är uppgiften att tjäna pengar till banken. Det är ju inte att hjälpa. Din uppgift är ju inte att tjäna pengar till dig som kund.

Caroline: Nej, men vet du varför man kan känna sig lite lurad? Det är ju för att det står ju inte "säljare".

Jan: Nej, det står "personlig rådgivare".

Caroline: Nej, det gör det faktiskt inte, utan man utger sig för att vara något annat.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det är därför jag inte har förstått det heller, att de är säljare. Utan jag har trott att jag ska få hjälp.

Jan: Och man får väl hyfsad hjälp, men det är inte den där oberoende hjälpen.

Caroline: Nej, det är inte den oberoende hjälpen.

Jan: Det är inte den oberoende, för de är inte ute efter det. För de måste ju tjäna pengar. Och det är också så dumt. Vi har pratat mycket om detta i avsnittet med Henrik Tell. Det är ju dumt i Sverige att finansiell rådgivning anses vara gratis. För om det är gratis, då behöver du få betalt någon annanstans. Och bra finansiell rådgivning, ja, det kostar 2 500 till 5 000 kr i timmen. Men eftersom vi inte betalar det, då måste de ta pengarna någon annanstans.

Varför RikaTillsammans startade

Jan: Men i alla fall, det slutade med att jag förlät. Jag var arg på min bank. Och sen förlät jag dem utan att ens prata med dem. Så det var mest en intern process. Men det var ju då RikaTillsammans började. För mitt mål var ju att, nej, så här får det inte vara. Detta måste fler få reda på.

Caroline: Ja, du ställde dig på...

Jan: En sån här barrikad.

Caroline: Vad ska man säga? Småspararnas sida, som ändå är en ganska stor kraft.

Jan: Ja, gud, ja. Och framför allt för vår egen del. Vi har ju våra pengar. För mig handlar det om: så här gör jag, detta är vad jag tycker är bra. Är du också intresserad, så kan du göra samma sak. Och här är det evidensbaserat. Det är inget jag tänker eller tycker eller som verkar vara fakta. Så det har alltid varit vårt försök. Det finns så mycket myter där ute, hur man blir rik, hur man ska bli rik. Det är en av de vanligaste sökningarna på Google: bli rik. Men inte hur det går till, utan bli rik snabbt. Och jag är så här: men det funkar inte.

Det är en av de vanligaste sökningarna på Google: hur man blir rik snabbt. Och jag är så här: men det funkar inte.

Och varför kan jag säga att det inte funkar? För att vi också vill bli rika. Jag vill också bli rik snabbt. Men det har liksom...

Caroline: Håller vi de här myterna vid liv genom att vilja bli rika snabbt? Är det det du säger?

Jan: Ja, men jag tror att vi gör saker fel, och sen bränner vi oss. Går det att bli rik på att investera i aktiefonder? Ja. Går det att bli rik på att investera i aktiefonder på det sättet som man normalt pratar om, att försöka välja rätt bolag, förutse framtiden, köpa startups och sånt? Nej, det funkar inte. Eller som det varit senaste tiden, bitcoin och cannabisaktier, och innan var det Fingerprint. De här hyperna kommer hela tiden. Och det är inte ett sätt att bli rik.

Caroline: Nej, kanske inte för den vanliga människan som inte...

Jan: Nej, för ingen, skulle jag säga.

Caroline: För ingen, okej.

Du tävlar mot proffsen – och proffsen har erfarenhet

Jan: Förlåt att jag är så tuff, men jag blir så förbannad. För det där är... Man tittar, man tävlar mot proffs. Och proffsen fattar att...

Caroline: Vilka är proffs nu, menar du?

Jan: Proffs är människor som har förlorat massa pengar och har erfarenhet. Som har varit med om att, när bitcoin-bubblan kom nu, så var det inget nytt. Vi har haft de här bubblorna hela tiden. Problemet nu med bitcoin var att det var många nya som var inne, och det var en oreglerad marknad. Så allt det som inte är tillåtet med aktier på en reglerad marknad, det gjorde de professionella traders där, för det var ju inte olagligt, på bekostnad av den lille spararen.

Och det är det som gör mig förbannad, för jag vill att den lille spararen, som inte har ekonomutbildning på handelshögskola, som inte har tiden att göra massa saker, ändå ska kunna fatta kloka beslut, få en bra avkastning och bli rik över tid. På ett sätt som jag brukar säga: flit och systematik. Det ska vara repeterbart, det ska vara förutsägbart, och jag ska ha oddsen på min sida.

Caroline: Absolut.

Jan: Och det är väl det som är drivkraften. Det kommer väl lite från det där att jag oroar mig. Nu oroar jag mig inte så mycket för oss, eller för mig själv, eller för våra barn. Utan jag oroar mig mer för den generella svensken.

Caroline: Du menar så att du kan se att någonting håller på att hända?

Jan: Ja, men det kommer.

Caroline: Så till exempel med bitcoin, tycker du?

Jan: Ja, det var bara en tidsfråga. Och många nya sparare var inne och hade satt sina pengar i det. Vi skrev ju om det innan det föll. Det var så här: hade man följt våra råd, så här, sålt, då hade man räddat sig undan. För det är inte rocket science.

Den orättvisa fördelen: att ha förlorat förut

Jan: Och det är väl detta som är min orättvisa fördel. Att jag är 36 år gammal, jag har förlorat nästan alla mina pengar två gånger. Jag har upplevt tre kriser. Vi har testat massor av saker, och det har liksom inte funkat.

Caroline: Men vi har hittat ett sätt som funkar.

Jan: Ja, men vi har... Ja, vi funkar, det här med flit och systematik. Och tittar jag på siffror, så är det så här. Detta såg jag från, jag trodde det var Länsförsäkringar. De sa att 28 % har stannat kvar på en dålig arbetsplats eftersom de inte har haft en ekonomisk buffert. Var fjärde person trivs inte på sitt jobb men stannar kvar för att man inte har en ekonomisk buffert. 19 % av svenskarna har mindre än 11 000 kr på kontot. 27 % har mindre än 20 000 kr på kontot. 37 % har mindre än 50 000 kr. Och detta är nästan det värsta: cirka 68 % tror att pengar och ekonomi är en bidragande orsak till att stanna i en destruktiv relation. Jag blir helt ledsen eller deppig bara av att läsa den här faktan. Och det är det jag vill unna. Jag vill unna människor något bättre.

Caroline: Att kunna ha spelrum för sig själv.

Jan: Ja.

Caroline: Jobb och relationer.

Jan: Ja. Att ha det som i balans, kan man kalla för att ha ett rikt liv. Och inte rikt nödvändigtvis i att ha mycket pengar på kontot, men att uppleva sig rik.

Vi har bara 960 månader

Jan: Jag har en kompis som brukar säga: men Jan, vi har ju bara 960 månader på oss. Och nu är januari borta också. Jag hörde det och bara...

Caroline: Det är så här ångest.

Jan: Att livet går. Vi tror att vi lever för alltid. Men det gör vi inte. Och vad är det för liv då? Att oroa sig. Att ha det här eländet. Och särskilt, detta gillar jag från Robert Kiyosaki. Han skriver i sin bok så här: att de flesta av oss har det här problemet, vi ska betala våra räkningar i slutet av månaden. De flesta av oss kommer att ha det problemet resten av livet. Då kan vi säga att detta är ett långsiktigt problem. Men de flesta av oss löser det ganska kortsiktigt, genom att släcka bränder. Vi går till jobbet, så tjänar vi pengar den månaden, betalar räkningar, och sen måste vi till jobbet nästa månad också.

Och till och med om man säger så här, att jag inte är intresserad av pengar, så är det ganska konstigt, eftersom vi lägger väldigt mycket tid på att skaffa de där pengarna.

Caroline: Ja, det gör vi.

Jan: Så då blir det så här: men varför inte lösa det här problemet en gång för alla?

Ekonomi belönar tvärtom mot allt annat

Jan: En av de grejerna som jag tycker är coolast, apropå att lösa det här problemet en gång för alla, det är att ekonomi är ett område som skiljer sig väldigt mycket från många andra. Jag vet inte om du håller med. Men normalt sett upplever jag att vi i samhället belönar den som gör mest, den som kan mest, den som vet mest, den som engagerar sig mest, den som är mest aktiv. Det är den som får mest resultat, det är den vi ser upp till.

Caroline: Det är den som syns mest.

Jan: Exakt. Men i ekonomi är det precis tvärtom. Och detta är varför jag verkligen älskar det här. För det ger oss som småsparare chansen.

I nästan allt annat belönas den som gör mest. I ekonomi är det precis tvärtom. Och det ger oss som småsparare chansen.

Och jag tror att den som sa det verkligen bäst är professor Jeremy Siegel. Han är professor på Wharton Business School, en av USA:s finaste handelshögskolor. Han säger så här, citat: De flesta av oss har ingen möjlighet att vara lika bra som en genomsnittlig person i en aktivitet som de har spenderat flera år på att träna sig i. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden, utan någon som helst träning eller erfarenhet.

Och det där, när jag läste det mitt i all den där misären...

Caroline: Ja, du läste det för länge sedan.

Jan: Ja, jag läste det för ganska länge sedan. Då blev jag så glad, bara sa att det finns en chans, det finns en möjlighet. Och att jag inte engagerar mig eller kan, att jag vill spendera tid med dig eller med Freja och med andra saker jag tycker är roligt, jag kan ändå ta kloka och långsiktiga beslut i min ekonomi. Och det tycker jag att fler borde veta. Det är väl egentligen det som är lite kontentan.

Varför vill man vara genomsnittlig?

Jan: Och innan vi hoppar in i det, vad betyder det där? För man kan ju ha åsikter om det, att vara en genomsnittlig person. Varför skulle jag vilja vara det? Vill man inte vara bäst?

Caroline: Ja.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Nej, det var precis det jag tänkte. De flesta vill ju vara bäst. Men då måste man lägga så mycket tid. Det är inte säkert att man vill det.

Jan: Men det handlar inte ens om tid. Det är jättebra att du kastar ljus på det. För det där är den vanligaste missuppfattningen: att om jag bara lägger tid, om jag bara engagerar mig, om jag bara läser tillräckligt många böcker, så kommer jag bli bättre än genomsnittet.

Caroline: Jo, men det är det man tror.

Jan: Men det är fel. För titta på de här fondförvaltarna. Du har, som jag alltid tjatar om, företag som Bridgewater, som är ett av världens största fondbolag. De lägger miljoner på forskning. De har anställda som har doktorerat på finansiella teorier, på risk management, på analys. De har personer som bara analyserar ett enda bolag i fem år, eller en enda bransch. De köper in sig på satelliter, fotograferar parkeringar för att räkna bilarna på de här parkeringarna, för att göra olika prognoser. De lyckas inte. Vad har jag att slå för att gå över genomsnittet?

Myten om att tid och engagemang räcker

Jan: Och det är detta, nu går jag igång här. Det är detta som gör mig förbannad. För vi går på den här myten. Nu överdriver jag. Men om jag bara är med i Aktiespararna, jag läser Dagens Industri, jag prenumererar på Börsveckan, jag går på aktieträffar, jag loggar in på mitt Avanza-konto, då kommer jag lyckas. Att det är så här, okej, men den som är lite dum i huvudet, den som inte tar sig tiden, ja, den investerar i indexfonder.

Caroline: Du menar nog inte det.

Jan: Nej, men det är så, jag överdriver, jag skruvar ju upp volymen.

Caroline: Ja, du överdriver.

Jan: Ja, men just det här att passiv genomsnittsinvestering, det är för losers. Det är mycket de kommentarerna jag får när jag rör mig med folk som investerar. Som att, jag investerar aktivt, jag analyserar de här bolagen. Och grejen är att jag vet att du inte kommer lyckas. Skillnaden är att folk kanske har gjort det i tre, fyra, fem år i en uppåtgående marknad. En apa kan gå plus i en uppåtgående marknad. Det handlar om att göra detta i 20 år. Och det är detta som jag menar är min orättvisa fördel: jag har gjort detta i 20 år, jag har misslyckats.

Och detta är roligt, för man kan ju lyssna på intervjun med Henrik, som är precis samma. Han har också läst teknisk fysik. Han har förvaltat fonder. Han har varit vd på ett fondbolag. Han är expert, verkligen. Och han säger: du vet, efter ett tag insåg jag att det var väldigt, väldigt svårt. Att det är mycket bättre att bara investera passivt, vara en genomsnittlig sparare. Och genom att vara en genomsnittlig sparare så kommer jag att överinvestera mot de flesta andra, eftersom de flesta misslyckas.

De välutbildade är ofta de sämsta investerarna

Jan: Och jag brukar säga till den som lyssnar på det här: om man har den här tron att jag kan vara bättre, och det är roligt, för de som ofta tror det här är välutbildade, ingenjörer, läkare, och det är alltid de som är sämst investerade.

Caroline: Oftast är det killar också, av någon anledning. Kvinnor är tydligen riskminimerande mycket mer.

Jan: Kvinnor är generellt sett bättre investerare än män.

Caroline: Men är det inte för att man riskminimerar generellt?

Jan: Jo, och man är lite mer... Man får ta de här termerna.

Caroline: Vinstmaximera versus riskminimera.

Jan: Män vill ju ofta vinstmaximera. Jag vill inte säga generellt, men forskning visar att kvinnor är mindre riskbenägna än vad män är. Några av de bästa fondförvaltarna är kvinnor.

Caroline: Absolut. I didn't know.

Jan: Jo, men så är det. Och jag tänker att detta skiljer proffs från amatörer. Proffs fokuserar på risken och den riskjusterade avkastningen. Amatörer fokuserar på avkastningen och vinstmaximeringen. Och det går alltid åt helvete när börsen börjar gå neråt.

Proffs fokuserar på risken och den riskjusterade avkastningen. Amatörer fokuserar på avkastningen. Och det går alltid åt helvete när börsen vänder ner.

Även fullblodsproffsen kämpar mot index

Jan: Men det sista jag ska säga: om man tror på det här, lyssna på avsnitt 36. När vi intervjuade Henrik Milton och Andreas Brock, de som förvaltar den här aktiva globalfonden. De är proffs. De är fullblodsproffs. De har gjort det här. Lyssna på dem när de säger: vi hittar inte tillräckligt bra bolag i Sverige, vi åker till Argentina i flera dagar för att träffa bolag där. Vi screenar hela världens marknader efter bra bolag. Vi åker dit, vi gör vår egen research, vi följer 15 bolag var. Vi prenumererar inte på några analytikertjänster, för vi behöver göra vårt eget jobb. Och de har gjort detta, och de säger: vi har läst alla böcker, vi har skrivit egna böcker.

Jag säger inte att det inte går att slå börsmarknaden i förvaltning, men tittar du på en 20-årsperiod... Jag tror man gjorde en undersökning mellan 1976 och 2006, en 30-årsperiod, 2 100 fonder gick man igenom. 74 eller 75 % presterade som index. 24 procent eller någonting gick sämre, och 0,6 % bättre än index. 0,6 % av 2 000 fonder. Och detta är proffs, detta är folk vars enda jobb är att förvalta sina pengar. De har inget extrajobb, de andas och lever börsen, och de lyckas inte.

Och då uppstår den problematik som Henrik Tell tar upp, den finansiella rådgivaren. Det finns fonder som överpresterar, 0,6 %. Det betyder vad? På 2 000 så blir det 11 fonder. 11 av 2 000 fonder kommer att överprestera. Och då uppstår frågan: hur ska vi hitta de här? Det går ju inte. Och då är det mycket bättre med det här att spara passivt i breda index över lång tid.

Det här var mitt lilla brandtal, ett litet rant.

Vägen till att bli rik på riktigt

Caroline: Men vad du ville säga var att vi har...

Jan: Att jag tror att vill du bli rik på allvar, då handlar det om flit, systematik, repeterbarhet, förutsägbarhet, en lång tidsperiod, fokusera på risken, och så kommer du bli rik. No question about it. Sköldpaddan kommer fram till mål. Garanterat. Men det tar lite tid.

Vill du bli rik på allvar handlar det om flit, systematik, förutsägbarhet och en lång tidsperiod. Sköldpaddan kommer fram. Men det tar tid.

Så att om vi idag tänker att vi ska hoppa ner i de här tre sätten. Nu har vi egentligen pratat rätt mycket om det andra sättet.

Det första sättet: inkomst av tjänst

Jan: Det första sättet vi nämnde innan, det är inkomst från ett kontinuerligt arbete eller bidrag. Att jag är aktiv, jag går till ett jobb, jag byter min tid och min förmåga att lösa problem mot pengar. Här brukar många säga, lite slarvigt, att det bara är tid, du byter tid mot pengar. Det är inte så enkelt. Vår dotter är sex år gammal, hon har massor av tid. Hade jag skickat henne till universitetet där du doktorerade, hade hon inte fått betalt för att sitta där. Så det handlar om att det är en viss problemlösningsförmåga och en viss kompetens som vi får betalt för. Så det är det första sättet, inkomst av tjänst. Det är så Skatteverket benämner det.

Det andra sättet: inkomst av kapital

Jan: Det andra sättet har vi pratat ganska mycket om, alltså inkomst av kapital. Det vill säga att jag låter mina pengar jobba för mig.

Caroline: Du har investerat dem då.

Jan: Jag har investerat dem. Och detta är en av de sakerna som är viktiga att inse: pengar är mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi någonsin kommer att vara. Pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, de kan jobba 365 dagar om året, de kan jobba flera år i rad, de kan jobba i generationer när vi dör.

Caroline: Som robotar.

Jan: Ja, precis. När vi dör så kommer våra barn att ärva våra pengar. Och är de kloka, så fortsätter de att låta dem jobba så att de tjänar pengar. Och då är ju tricket med att bli rik, tycker jag idag, att man lever på den avkastning, på den lön som pengarna tjänar åt en, i stället för att leva på den lön som jag tjänar ihop med mitt eget arbete.

Tricket med att bli rik är att leva på den lön pengarna tjänar åt dig, i stället för den lön du tjänar ihop själv.

Pengar gillar att vara många – ränta på ränta

Caroline: Det som jag tycker är kul med pengarna, när de är bättre på att tjäna pengar än vad vi är, det är att de gillar att vara tillsammans. Du brukar säga att om man har lite pengar och investerar dem, så är de rätt dåliga på sitt jobb i början. De kan inte prestera så mycket. Men ju fler de är, desto bättre är de på att bli ännu fler.

Jan: Precis. Ibland kan jag uppleva att en metafor haltar lite, för relativt sett är de ju lika duktiga från start.

Caroline: Vi märker inte det.

Jan: Vi märker det inte, precis. Och det är väl det misstaget. Om vi investerar tusen kronor eller en hundralapp och jag får 10 % avkastning, så blir det 10 kr. Har jag en tusenlapp, så blir det 100 kr. 10 000 kr, så är det en tusenlapp.

Caroline: Det är skitbra att du säger det, för relativt sett är de lika bra på att tjäna pengar när de är få som när de är många. Och då pratar vi om det här med ränta på ränta.

Jan: Exakt.

Caroline: Men så att man måste ha tålamod i början.

Jan: Ja, och där kommer vi igen till en annan sån här fallgrop, som vi har pratat om i andra avsnitt, som är mental bokföring. Jag värderar inte pengarna lika mycket när de inte är så många. 10 % tycker man i början är ganska kasst. Jag har 10 000 kr, jag får 10 % avkastning på ett helt år, det är en tusenlapp. Hade jag jobbat lite övertid eller jobbat någon helg, så hade jag förmodligen fått in mer pengar än den tusenlappen. Problemet är att sen kommer du till en nivå där 10 % funkar oavsett om det är 10 000 kr eller en miljon. Och pratar vi 10 % på en miljon, ja, då är det 100 000 kr. Pratar vi 10 % på tio miljoner, ja, då pratar vi om en miljon. Och du kan inte jobba över tid och få en miljon extra.

Caroline: Nej, det är det du menar med att pengarna är bättre på att tjäna pengar än vad vi är.

Du är begränsad av tiden – pengarna är inte det

Jan: Precis. Pengarna har inte den här begränsningen att vi bara kan jobba 24 timmar om dygnet. Sen kan man ha olika växlingsgrad, alltså olika växelkurser på sina timmar. En hantverkare har en växelkurs på kanske 350–500 kr i timmen. En revisor eller en advokat har en växelkurs på 2 000 kr i timmen. En vd på ett börsbolag kanske får 10 000 kr i timmen och tjänar massor på det. Men det är fortfarande kopplat till tiden. Och så länge pengarna är kopplade till tiden, så kan du inte tjäna hur mycket pengar som helst. För vi måste sova, vi måste göra andra saker. Slutar jag gå till jobbet, slutar jag byta den här tiden och min kompetens, så slutar pengarna komma också. Och det är det som är problemet, eller vad man kallar för ekorrhjulet.

Det tredje sättet: passiv inkomst

Jan: Och sen kommer vi här till en tredje typ av inkomst.

Caroline: Ganska spännande typ av inkomst, får vi väl säga.

Jan: Och de flesta kommer inte hålla med mig om det dessutom. Det är för att jag särskiljer det. De flesta säger att det finns inkomst av tjänst, inkomst av kapital, och sen brukar man säga passiva inkomster, och då brukar man säga att det är typ inkomst av kapital, mina pengar jobbar åt mig. Och man kan absolut argumentera för det, det finns merit i det. Men jag tycker att det är mycket viktigare att särskilja passiv inkomst från inkomst av kapital. Och anledningen till att jag gör det är, och detta är egen upplevd upplevelse, så detta är helt subjektivt.

Caroline: Ja, men berätta.

Jan: Jo, men jag tänker att en passiv inkomst, innan trodde jag att en passiv inkomst är en sån inkomst där jag inte behöver jobba överhuvudtaget, utan bara pengarna kommer. Det finns inte. Du får aldrig några pengar för ingenting. Du kan tjäna pengar på dina pengar för att du tar en risk. För att du gör möjligheter för andra.

Caroline: Pensionen är heller ingen passiv inkomst.

Jan: Nej, pensionen är ett specialfall.

Caroline: Nej, men någon gång har man ju jobbat de pengarna.

Jan: Exakt. Pensionen, det kommer vi prata mycket om under våren, men pensionen är ju tvångssparande. Där tvingar staten mig att spara en del av det jag tjänar. Vilket är en jättebra princip.

Caroline: Jag ska säga också att passiv inkomst är när tiden... pengarna man tjänar är skilda från tiden man lägger ner.

Gör jobbet en gång, få betalt många gånger

Jan: Ja, jag skulle snarare säga så här: en passiv inkomst är en inkomst där jag har gjort jobbet en gång, men jag får betalt många gånger. Och många gånger har jag gjort jobbet mycket, helt obetalt, under lång tid, för att sedan tjäna pengar på det återkommande.

En passiv inkomst är när du gör jobbet en gång, ofta gratis och under lång tid, men får betalt om och om igen.

Caroline: Vad skulle det kunna vara?

Jan: Det kan vara massor av saker. De mest klassiska exemplen är musik. En låt, en artist får inget betalt för att skriva låten, spela in låten och så vidare, men sen när den spelas på Spotify så får man som musiker ett par öre.

Caroline: Ja, på radion får man väl stimpengar?

Jan: Ja, precis. Att författa böcker, samma sak. När jag och Charlie skrev boken fick vi inte en enda krona betalt. Det tog oss två år. Inte att skriva aktivt, men processen tog oss två år. Det tog oss faktiskt bara flera veckor att skriva den. Vi fick inte en krona betalt. Inte ens den här förskottsbetalningen får du i förskott, utan den får man först när man lämnat in boken. Vi kanske förhandlade dåligt eller något, jag vet inte. Men i alla fall, sen när boken såldes, och när den fortsätter säljas, så får vi ett par kronor för varje försäljning, typ sju kronor. Så det är en skitdålig affär.

Caroline: Du har ju inte gått plus på boken.

Jan: Nej, det har jag inte. Men det finns författare som går plus.

Caroline: Ja, precis.

Att springa med hinkar eller bygga en vattenledning

Jan: Tricket är att det är ett stort engångsjobb, men när engångsjobbet är färdigt så får du betalt. Och den bästa metaforen, detta är inte min metafor, jag har snott den, är att jämföra den aktiva inkomsten, alltså inkomst av tjänst. Att jag går till jobbet, det är som att springa med hinkar. Vi behöver vatten i vår ekonomi, för det är energi för att jag ska gå runt. Så jag går till jobbet, jag är där i en månad, sen får jag betalt i slutet av månaden, och då kan jag gå hem med de här fyllda hinkarna. Sen behöver jag hälla ut dem, betala räkningar och massa saker. Och sen får jag gå tillbaka, och så håller vi på fram och tillbaka. Så aktivt: springa med hinkar.

En passiv inkomst är snarare så här att jag börjar bygga en vattenledning. Det tar tid att bygga en vattenledning. Under tiden du bygger den går det inget vatten i den. Du vet inte om den kommer hålla tätt när du sätter på vattnet. Du vet inte ens hur lång tid det kommer ta. Men du har en tro om att när den här vattenledningen är färdig, då kommer jag aldrig behöva springa med hinkar igen. För då kommer allt vattnet forsa i den här vattenledningen.

En passiv inkomst är att bygga en vattenledning. Det tar tid, det går inget vatten i början, men sen forsar det av sig självt.

Och sen gillar jag att man kan gå vidare på det. För sen behöver jag underhålla den här vattenledningen. Jag kan inte bara lämna den, för då kommer den rosta sönder. Det kommer rinna mindre och mindre vatten, det kommer läcka. Så jag måste sköta den i vardagen. Men poängen är att det inte finns någon koppling mellan mängden pengar och tiden. Utan pengarna kan bara forsa in.

Företag, hyresfastighet och svårighetsordningen

Jan: Ett tredje exempel kan vara att ha ett företag som man inte jobbar i längre, utan man äger det, och andra jobbar i det. Ibland pratar man om nätverksmarknadsföring, att man bygger upp ett system. Hyresfastighet är det också vissa som tycker: okej, jag hittar min fastighet, jag hittar hyresgäster, jag sköter dem, jag behöver fortfarande skicka blanketten, jag behöver hjälpa dem, jag behöver jobba lite, så jag gör ett engångsjobb men får betalt många gånger. Det är så jag tror att passiv inkomst funkar bäst.

Och jag skulle dessutom ranka dem i den här svårighetsordningen. Det enklaste för de flesta av oss är att skaffa sig ett vanligt jobb. Sen är nästa steg att börja spara i fonder, spara i pension, det har de flesta svenskar. Och sen det svåraste är att börja jobba med den här passiva inkomsten.

Systemet: lön in, buffert, pengamaskin, talang

Jan: Men det är ganska coolt, för i artikeln gjorde vi en översiktsbild på det här. Det handlar om att när vi börjar titta på det här systemet, när jag får in en del av min inkomst, då sparar jag en del av den. Först typ i en buffert, och sen börjar jag spara i den här pengamaskinen, alltså i fonderna.

Caroline: Ja, för bufferten är särskild.

Jan: Ja, först, innan man investerar i fonder och aktier, så ska man ha en buffert. Och sen börjar jag den här. Så att jag lägger mina pengar i arbete, alltså pengarna jobbar i den här fond- eller aktieportföljen. Och sen, för min passiva inkomst, där behöver jag inte använda så mycket pengar, utan där handlar det mer om min talang, min energi, min tid. Att lägga tid på sånt som jag tycker är roligt. Charlie Söderberg på Balansekonomi brukar alltid prata om talangplanen. Att det ska vara något som jag tycker är så roligt att jag hade gjort det även om jag inte fick betalt. För det måste finnas en annan drivkraft, annars orkar man inte stå kvar.

Caroline: Man behöver stå kvar ganska länge.

Bloggen som passiv inkomst – tio år senare

Jan: Med passiva inkomster, ja. Bloggen är ju en passiv inkomst för oss på sätt och vis. Nu jobbar vi mycket med bloggen varje vecka, men de första fem åren tjänade vi ingenting på bloggen. Men jag la in tid, för jag tyckte det var roligt att ha kontakt med läsarna. Jag fick hjälpa, jag fick självförverkliga mig. Sen tjänade vi, tror jag, första året typ 5 000 kr. Och vi var så här: oh wow, vi kan gå på middag efter att ha betalat skatt på de där 5 000 kr. Och sen blev det året efter kanske 30 000 kr. Då var det så här, wow, det är 15 000 kr efter skatt, vi kan åka på en skidresa eller betala de skidorna. Och sen ökar det och blir ännu mer. Och nu behöver vi underhålla det. Men även om vi inte skulle publicera en enda artikel längre, så finns det artiklar som folk fortfarande tycker är aktuella och värdefulla. Och så länge folk tycker att det vi gör är värdefullt och kan tänka sig att testa de saker vi rekommenderar, så tjänar vi pengar på det. Men det har tagit tio år. Och de första åren var ju inte...

Caroline: Det var väl inte heller så att vi gick in i detta med "hur ska vi tjäna pengar"?

Jan: Nej, gud nej. Jag blir fortfarande förvånad att vi gör det, från tid till annan.

Bästa råden för inkomst av arbete: betala dig själv först

Jan: Men om vi skulle ta de bästa råden för inkomst av arbete. Och naturligtvis finns de här mer på bloggen. Men det första som vi varit inne på: betala dig själv först. När vi får in pengarna, sätt av pengar till ditt sparande, till bufferten. När bufferten är fylld, börja investera dem. Minst 10 %.

Caroline: Betala räkningarna efter det.

Jan: Ja, alltså prioritera. Där finns en artikel på bloggen, "Prioritera dig själv", som handlar om det här med Babylon, från boken "Rikaste mannen i Babylon", som just tar upp det här: att en del av det du tjänar är ditt att behålla. Och detta är en sån princip som har funkat i flera tusen år.

En del av det du tjänar är ditt att behålla. Det är en princip som funkat i flera tusen år.

Boken "Millionaire Next Door", som vi också pratade om i något poddavsnitt, där var det också så här: det handlar inte om hur mycket pengar du tjänar, det handlar om hur mycket du behåller. Och hur mycket av det du behåller som du investerar.

Caroline: Att man gör det regelbundet. Det sa ju också de här Henrik och Andreas, i ett annat poddavsnitt. Att det handlar för deras klienter om att alltid sätta av pengar regelbundet.

Löneförhandla och skapa mer värde

Jan: Ja, precis. Det regelbundna månadssparandet, att prioritera sitt jobb, vara duktig på jobbet, prioritera lönen. Lönen är ju för de flesta av oss det viktigaste och det enda sättet att få in pengar. Så saker som att löneförhandla, se till att skapa mer värde på jobbet. Vi kommer skriva fler artiklar om detta, men att gå till chefen och fråga: vad hade det krävts för att jag skulle få 5 000 kr mer i lön? Och så kommer de säga att det är bra som det är. Nej, men på allvar: vad hade jag behövt göra för att det skulle vara värt för dig att betala mig 5 000 kr mer i lön?

Caroline: Chefen borde också bli glad.

Jan: Ja, gud. Jag har typ aldrig haft en medarbetare som kommit och gjort det, sagt så. Men jag har hört historien, och det är så man växer som människa, det är så man tjänar mer pengar, det är så du planterar det här trädet som vi pratade om i början. För ju mer du kan spara... Vi har ju grafer på det där, hur mycket av sin inkomst man sparar, hur snabbt man kan gå i pension, eller hur snabbt man blir fri, eller om man har den här ekonomiska friheten.

Hinkordningen och att spendera avkastningen

Jan: Och sen tänker jag det här med att tänka i hinkar, det är superviktigt. Den första hinken som ska fyllas är bufferthinken. Sen fyller du aktiefondhinken. Och sen efter det tycker jag att du börjar spekulera eller hålla på med alternativa investeringar. Och sen den tredje som vi också nämnt här: spendera avkastningen, inte kapitalet. Detta har jag snott från Tobias Schildfat med boken "Vägen till din första miljon".

För jag kommer ihåg när jag gick i skolan, så hade vi den här Lyckoslanten.

Caroline: Hade ni också? Ja, vi hade Lyckoslanten.

Jan: Kommer du ihåg Spara och Slösa, de två systrarna?

Caroline: Ja, och de hade ju gjort Slösa-systern till en sån här tjej med mörkt, stripigt hår och en så slarvig personlighet.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Spara var ju blond och hade vackra flätor. Och sen var det så himla ordentligt.

Jan: Ja, precis. Och jag kommer ihåg när jag läste det, jag tror jag gick i femman.

Caroline: Propaganda skulle jag säga att det är.

Jan: Ja, men nästan. Jag kommer ihåg så här: ja, jag fattar att jag ska göra som Spara. I get it. Och sen var det så här, men Slösa, hon verkar ha mycket roligare.

Caroline: Ja, men de fick ändå det att verka som att Slösa hade kul. En liten stund bara.

Jan: Ja.

Caroline: Men sen var baksmällan hård.

Jan: Ja. Och jag har aldrig riktigt kunnat förlika mig med de här.

Caroline: För det är ju så otroligt svart och vitt.

Jan: Och man får använda det uttrycket i det här fallet.

Caroline: Ja, precis. För det är precis vad det är, svart och vitt.

Lillasystern som investerade

Jan: Ja. Och det var där jag blev så himla glad när jag träffade Tobias Schildfat. Han berättade: men Jan, du har ju missuppfattat hela detta. Och jag bara, va? Han sa: ja, men det är för att, läste du aldrig när de fick sin lillasyster? Jag bara, va? Jo, men de fick ju en lillasyster. Lillasystern investerar. Och jag bara, va? Nej, det visste jag inte. Jo, men lillasystern, hon tittade på sina två storasystrar, och sen tog hon det bästa från båda. Så hon sparade sina pengar, men sen investerade hon dem. Och så fick hon avkastning, och sen slösade hon hela avkastningen.

Caroline: Och då hade hon... Man kan äta kakan och ha den kvar.

Jan: Eller hur? Och jag bara, wow!

Caroline: Jo, men jag gillar verkligen Tobias Schildfats lillasyster där. För det är väl också någonting som har satt mycket prägel på hur vi tänker. Att det behöver inte vara antingen eller i ens liv, utan man kan ha både och. När det står mellan två alternativ, så är det så svårt att välja. Fast oftast kan man få både och.

Den briljanta frågan: hur kan du göra båda?

Jan: Men precis, det där är ju en briljant coachfråga. Jag tror jag faktiskt fick den av Lennart, som var vår vän. Han sa: jag kommer ihåg att jag funderar, ska jag göra det eller det? Den mest spännande frågan är: hur kan du göra både och?

Caroline: Bra fråga.

Jan: Det där har jag alltid tagit med mig. Det är därför jag också säger så många gånger att frågorna är betydligt svårare än svaren. Att ställa rätt fråga är betydligt svårare. Det är därför jag älskar det här avsnittet vi gjorde om Rich Dad Poor Dad. Där bara listar vi en massa sådana här frågor. Hur kan du tjäna pengar när du sover? Varför vill du bli ekonomiskt fri? Vad skulle det göra möjligt?

Caroline: Man kan både bli irriterad och exalterad över de frågorna. Känna att det finns någonting där ute som jag inte ens har tänkt att det är möjligt.

Jan: Tony Robbins brukar ju säga det, en coach brukar säga så här: Truth will set you free, but first it will piss you off. Först blir man så här, men vad fan, så kan man inte tänka.

Caroline: Vad har jag gjort i 30 år?

Jan: Det kräver ganska mycket ödmjukhet. Vi vet ju många som sitter fast i så här, så här har jag gjort i 30 år. För om jag skulle erkänna något annat, så betyder det att jag har gjort fel. Och jag pallar inte tappa ansiktet.

Caroline: Och det är mest för en själv. Man tappar ansiktet, tror jag inte, inför någon annan. Någon annan bryr sig ju inte.

Jan: Nej, precis.

Spendera avkastningen, inte kapitalet

Jan: Så därför älskar jag att tricket är att spendera avkastningen. Och det där var ju ett av våra mål med huset. Att nej, vi flyttar inte till vårt hus förrän vår investering kan försörja huset. Vi köper inte en ny bil innan vi gör det där. Eller vi gör inte det där förrän... För då kan vi göra det, om man gör det på avkastningen, då kan man göra det uthålligt över tid. Då kan jag göra det om och om och om igen. Och pengarna kommer inte minska, för pengarna jobbar hela tiden in nya pengar. Då blir min upplevelse att konsumtionen dessutom blir uthållig. Vill jag åka till Thailand på kredit nu? Eller kan jag tänka mig att vänta i tio år och sen kunna åka till Thailand varje år utan att behöva oroa mig för vad det kostar? Det är det som jag tror är tricket: att spendera avkastningen.

Caroline: Hur gör man för att bli så uthållig då?

Jan: Men jag tror att det är...

Caroline: Kan man träna sig till det?

Jan: Absolut. Jag tror att det är det här med uppskjuten belöning. Där finns ju det här marshmallow-testet. Det finns en TED-talk och en bok. Och en studie. Det var egentligen en studie från början, 70-talet eller något sånt man gjorde.

Caroline: Ja, 90, tror jag.

Jan: Skitsamma. Det är inte så viktigt. Man kan läsa om marshmallow-testet. Och uppskjuten belöning är absolut något man kan lära sig. Men framför allt tror jag att det är viktigt att svara på den här drivkraften, det vi pratade om i början av avsnittet. Varför? Varför ska jag avvara det här? Och sen kan man hitta sina svar. För mig är det rädslan.

40-40-40-blåsningen

Jan: Det här som Per Penning sa på Twitter, då är det så här: de flesta svenskar lever i 40-40-40-blåsningen. Jag var så här, va? Jo, men de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan, i 40 år, för att leva på 40 % av lönen. Och jag är inte okej med att leva på 40 % av min lön när jag är gammal. Så därför är jag beredd att avvara lite idag för att få mer sen.

De flesta lever i 40-40-40-blåsningen: jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att leva på 40 % av lönen.

Sen handlar det inte om att ta det till extremer. För om jag ska argumentera för andra, så kan jag säga att sannolikheten att en man lever på sin 65-årsdag är 90 %. Så man kan inte ha det där att mitt liv börjar sen, jag ska bara spara, spara, spara till pensionen. För då är det möjligt att jag inte upplever det. Eller som till exempel nu, du och jag, vi lägger ju ganska mycket pengar på resan med min mamma och min bror. För vi vet inte hur länge vi kan göra det tillsammans. Så det handlar om en balans, tänker jag.

Bilden som visar skillnaden mellan att spara och investera

Jan: Om vi hoppar in på det andra då, inkomst av kapital. Det har vi lagt ganska mycket tid på, så det tar vi bara snabbt. Där är jag också verkligen så här: gå in på bloggen och titta på den här bilden där jag jämför hur mycket pengar man tjänar själv och hur pengarna tjänar pengar. För där ser man på en lång tidsperiod. Jag gjorde ett exempel här. Om man tar en genomsnittssvensk som har en medianlön på 29 300 kr. Det är där vi delar upp Sveriges befolkning i två halvor. Så den personen som har mittlönen där i mitten kommer tjäna 29 300 kr innan skatt.

Caroline: Jag höll på att studera den och tyckte att jag inte kunde läsa riktigt vad som stod i den.

Jan: Man kan klicka på den så blir den jättestor.

Caroline: Ja.

Jan: Efter skatt 22 500 kr. Om man sparar 10 %, så blir det 2 200 kr i månaden. Och då kan man säga, om man sparar de här 2 200 kr, alltså spara, inte investera, spara, lägga dem på hög i 20 år, då är det 540 000 kr. Om du i stället sätter dem i arbete, så har de under samma period tjänat 770 000 kr. Och totalt sett blir det 1,3 miljoner kr. Så bara genom att spara hade du bara haft 540 000 kr. Medan om du sparar och investerar dem, så blir det 1,3 miljoner kr.

Drar vi detta på 40 år, om jag sparar 2 200 kr i månaden, så tar det 40 år att spara ihop 1,8 miljoner kr... eller 1 miljon kr på 40 år. Om jag i stället tittar på 40 år och bara sparar dem och sätter dem i arbete, så blir det 6,2 miljoner kr som mina pengar tjänat ihop. Så mina pengar tjänar ihop sex gånger pengarna under samma period som jag har sparat ihop en miljon.

Sparar du 2 200 kr i månaden i 40 år får du ihop ungefär en miljon. Investerar du dem i stället jobbar pengarna ihop över sex miljoner.

Tiden gör jobbet – även på kortare sikt

Caroline: 40 år, sa du. Om jag börjar spara nu, så är jag 80 när jag har 6 miljoner.

Jan: Om du börjar på noll.

Caroline: Ja, om jag börjar på noll. Men jag tänker att det kan vara en del lyssnare och tittare där ute som tänker, men när jag är 80, jag vet inte om jag är frisk då, eller jag kanske inte lever. Hur ska jag liksom...

Jan: Precis, men då pratar vi 7 miljoner kr. Tittar vi på 20 år, så var det 1,5 miljoner kr. Det är ju ganska mycket pengar det också.

Caroline: Och 20 år kan gå ganska snabbt.

Jan: Ja, och sen tror jag att här handlar det om att jobba på alla tre. Detta är bara pengarna, att jag sparar 10 % av min lön. Sparar jag 20 % av min lön, då blir det ännu mycket mer.

Caroline: Och det som är så fint med det där, att spara 10 % eller 20 %, alltså 10 % det märker man inte efter ett tag att man lägger undan, alltså på autogiro.

Höj lönen och spara den – save more tomorrow

Jan: Vi har ju föreläst jättemycket om det. Jag ber alltid folk räcka upp handen, ni som har sparat 10 % av er lön, märker ni det saknas? Och de flesta gör inte det. Och det är där jag menar, då är vi tillbaka på det där: tjäna pengar, se till att höja din lön så mycket som möjligt, och så sparar du den. Där finns den här principen "save more tomorrow", att om jag inte kan spara idag, ja, men spara av nästa löneförhöjning, spara av skatteåterbäringen, spara av gåvorna du får, byt jobb så att du får en högre lön, gå till chefen och fråga hur du kan få en högre lön, gör det chefen säger. Det kan vara som ett spel för en. Och så är det för de flesta människor vi känner som är riktigt rika, för dem är det här ett spel. Det är ett spel där pengarna bara visar hur det går i spelet.

Men poängen är att den här bilden är superduperviktig. För där ser jag att många säger att jag sparar på sparkonto, för det är läskigt med fonder. Ja, men du vet, alternativkostnaden är liksom 6 miljoner kr på en lång tidsperiod.

Sammanfattning: börja tidigt, regelbundet, långsiktigt

Jan: Ska jag sammanfatta det, så skulle jag säga att det handlar om att börja tidigt, för tiden är viktig. Spara regelbundet och spara långsiktigt, så att du får den här ränta på ränta. Och kolla gärna den här artikeln vi har på bloggen, testa ränta på ränta-kalkylatorn, testa de här minnesreglerna. Det finns ganska många sådana här minnesregler man kan komma ihåg, till exempel att pengarna på en 20-årsperiod vid 8 % avkastning blir fem gånger pengarna.

Det är det här klassiska exemplet jag tog nu i höstas när jag köpte en ny iPhone X, och så betalade jag 13 000 kr. Då gjorde det lite ont i hjärtat, för jag tänkte: okej, på 20 år hade detta blivit 65 000 kr. Är det värt att lägga 65 000 kr på en iPhone? Sen var det som vi var inne på där: var nöjd, var glad för en genomsnittlig avkastning.

Var nöjd med index – och slå alla andra

Jan: För varje år du lägger på med genomsnittlig avkastning, så slår du alla andra sparare. Jag ser fram emot nu i mars, då kommer en ny sån här rapport. Den kommer varje år från ett företag som heter Dalbar, som visar hur den genomsnittlige investeraren underpresterar. Och det slår aldrig fel. Så bara genom att vara nöjd med index, det kommer göra att du över tid får en bättre avkastning än 90 % av alla.

Bara genom att vara nöjd med index får du över tid en bättre avkastning än 90 procent av alla sparare.

Och där rekommenderar vi konkret att titta på de här modellportföljerna som vi har på bloggen. Nybörjarportföljen, Globala barnportföljen eller RikaTillsammans-portföljen.

Caroline: Ja, man behöver inte sätta ihop något själv om man inte känner sig supersugen på det.

Jan: Nej, man kan kopiera det, eller så kan man testa Lysa, som vi samarbetar med. Och då har vi en länk både i artikeln och här under videon, eller i poddavsnittet, där de gör allt det där automatiskt åt en.

Riskminimera i stället för att vinstmaximera

Jan: Sen, som vi också var inne på, fokusera på att riskminimera i stället för att vinstmaximera. Det finns en anledning till att Warren Buffett, en av världens rikaste män, har grundregeln: regel nummer ett, förlora aldrig pengar. Regel nummer två, glöm aldrig regel nummer ett. Och den har jag också visat, den kan man illustrera med en bild som visar hur mycket pengar man behöver. Om du förlorar 10 %, ja, då behöver du ha 11 % avkastning för att komma tillbaka. Om du förlorar 20 % av ditt kapital, ja, då måste du ha 25 % plus. Om du förlorar 50 % av ditt kapital, då måste du ha 100 % avkastning. Det är väldigt svårt att få.

Caroline: Man tänker inte alls på det, hur mycket det måste gå upp.

Vi är skitdåliga på att tänka exponentiellt

Jan: Nej, och vi räknar inte på det sättet. Nu kan jag vara lite taskig här, men om jag förlorar 90 % av mitt kapital, hur stor värdeökning behöver jag ha för att komma tillbaka till noll? Om vi ska gissa, 100, 200, 300?

Caroline: 200 procent.

Jan: 900 procent.

Caroline: Jag räknade inte om det.

Jan: Nej, men förlåt. Det var inte meningen att sätta dig på pottan.

Caroline: Helt otroligt att det behöver vara 900 procent.

Jan: Ja, och min poäng med att illustrera detta: inte ens jag visste det där förrän jag gjorde min Excel-simulation och gjorde den här grafen. Vi människor är skitdåliga på att tänka exponentiellt. Vi klarar inte det.

Caroline: Nej, men det är för att man heller inte vill tro att...

Jan: Nej.

Caroline: Man behöver göra matten för att fatta det.

Jan: Ja, och det är därför det är så här: förlora inte pengar. Jag får alltid skit, men varför har du så mycket räntefonder, varför har du så krockkudde, du är som en fegis, du är så rädsledriven. Och jag är så här: ja, för att jag fattar matten. Jag fattar att om jag förlorar 50 %...

Caroline: Då skulle jag ju inte säga att du är rädsledriven längre, utan då har du något helt annat som ligger där.

Jan: Ja, tack, det var snällt.

Caroline: Som du går på. Om man vet att man förlorar 50 % av sitt kapital, hur mycket sa du att man behöver få tillbaka?

Matten bakom 50 procents förlust

Jan: Alltså det är ju så här, matten är så här. Det är 100 % i avkastning. Titta här, jag har en hundralapp. Jag förlorar 50 %, då har jag 50 kr. Om jag får tillbaka 50 %, 50 % av 50 kr, det är 25 kr. Då har jag bara 75 kr.

Caroline: Ja, precis. 50 % av 50 %, 25 kr.

Jan: Ja. Så för att gå från 50 till 100, så detta tror jag är superviktigt för dem som lyssnar, då måste jag dubbla pengarna. Och att dubbla pengarna är 100 %.

Caroline: Ja, för då förstår man ju helt plötsligt varför portföljerna ser ut som de gör.

Jan: Ja, så att det är skitviktigt.

Caroline: Det är roligt att det var en eye-opener här för mig.

Jan: Det var bra. Det är skönt att kunna bidra till dig också.

Låt inte investeringarna påverka vardagen negativt

Jan: Sen var vi inne på det här, låt inte dina investeringar påverka din vardag negativt. Jag behöver inte säga så mycket mer om det. Vad var det du sa?

Caroline: Om man inte kan sova gott om natten, så är det för dyrt.

Jan: Och sen ett superkonkret tips. I PPM, byt tillbaka till den här sjunde AP-fonden, SÅFA. Det är ett av de bästa tipsen man kan ge. Om du har 10–20 år kvar till pensionen, där finns i princip ingen fond där du har bättre förutsättningar. Jag säger inte att sjunde AP-fonden kommer att vara den bästa fonden. Men om jag skulle välja av de här flera hundra fonderna och satsa, vad är sannolikheten för högst avkastning störst? Då är det sjunde AP-fonden.

Caroline: Hur ser din pension ut nu?

Jan: I min PPM? 90 % sjunde AP-fonden, 10 % räntefond.

Caroline: Det är nog det jag också har nu, när vi har bytt.

Jan: Ja, det hoppas jag. Från det skräp du hade.

Caroline: Ja, precis.

Passiv inkomst är 2018 års projekt

Jan: Och sen det tredje, den passiva inkomsten. Det jag upptäckte nu, när jag repeterade den här artikeln, är att detta är det jag har skrivit minst om på bloggen. Så detta är mitt projekt för 2018, att komplettera artiklarna.

Caroline: Vad sa du att du hade skrivit minst om?

Jan: Den passiva inkomsten. Jag har skrivit jättemycket om att sätta dina pengar i arbete. Jag har i princip inte skrivit något om att tjäna pengar. Och jag har i princip inte skrivit något om passiva inkomster.

Caroline: Men kan det bli något litet löfte här nu då?

Jan: Att skriva lite mer?

Caroline: Att skriva lite mer.

Jan: Ja, precis. Nu i vår kommer vi skriva rätt mycket om pension, tror jag. För det är sånt som alla har. Man kan göra mycket impact med lite insats.

Earn while you learn

Jan: Men om jag skulle säga någonting om de här passiva inkomsterna, så skulle jag säga att jag snor Robert Kiyosakis "earn while you learn". Ska du bygga en passiv inkomst, så kommer du behöva en massa olika färdigheter. Du kommer behöva kunna försäljning, marknadsföring, prata med andra människor, ledarskap och så vidare. Var strategisk. Ta gärna arbetsuppgifter där du får lära dig de här sakerna. Det är mitt bästa råd till studenter. Vad ska jag läsa? Fundera på vilka skills och vilka färdigheter du vill ha. Och sen sök dig till företag som är duktiga på att utbilda inom de färdigheterna. Ta ett säljjobb tills du har lärt dig försäljning. Ta ett jobb med ledarskap tills du har lärt dig ledarskap.

Caroline: For the record, man lär sig aldrig ledarskap fullt ut. Men man kan lära sig det.

Jan: Ja, men du kan läsa det. Vilket område blir du färdiglärd i? Det blir du inte i försäljning eller skrivande eller något annat.

Caroline: Vad vet att ledarskap är spännande.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, jag tycker det är klurigt det där.

Samla på de bra frågorna

Jan: Samla på de bra frågorna. Det är verkligen frågorna.

Caroline: Vad tänker du nu? Var det de frågorna vi tog innan, det här med hur kan du få bägge?

Jan: Hur kan du tjäna pengar medan du sover? Exakt. Hur kan jag tjäna pengar när jag sover? Varför vill jag bli ekonomiskt fri? Vad skulle det ge mig för möjligheter? Hur kan jag göra både? Alla de här bra frågorna, det tror jag. Moa har ju många sådana här. Det är roligt, en av de roliga frågorna hon ställer är: vad är det pissigaste du vet i ditt liv?

Caroline: Det är en sån jättebra fråga.

Jan: Ja.

Caroline: För då kunde jag liksom, när jag väl pinpointade vad det var, stress till exempel, då kan jag tänka så här: okej, men då vill jag inte det, utan då vill jag ha en hyfsat stressfri tillvaro. Jag visste vad jag ville ha när jag visste vad jag inte ville ha.

Jan: Då blev det så här: harmoni är viktigt, lugn är viktigt, balans är viktigt. Så det är frågorna. Hur kan du njuta dig till framgång? Hur kan ditt liv kännas lika bra som det är? Många av de här frågorna.

Caroline: Just den här passiva inkomstdelen, den sätter saker på sin spets i ens liv.

Jan: Ja, gud, ja, verkligen. Väldigt spännande.

Be om hjälp, följ råden, satsa på det roliga

Jan: Sen har jag två till. Det andra är så här: be om hjälp. Det bästa rådet jag skulle kunna ge. Det finns alltid någon som har gjort det du vill göra, som har det du vill ha, som gör det som du vill göra. Fråga: hur gjorde du? Hur gjorde du för att uppnå det här? Och sen det andra: följ de råd du får. Jag har jättemånga som säger, nu kan vi väl ta lunch, och jag tar lunch, och sen ger jag de råd, och de hör aldrig av sig igen. Det är typ en gång en person hörde av sig: du, nu har jag följt dina råd, jag fick det här utfallet, det blev skitbra, vad är nästa steg? Och då blir man ju så glad. Så: be om hjälp, följ de råd du får.

Och sen satsa på det som du tycker är roligt. Det är verkligen det som är tricket. För lägger du tid på det, så blir du bra på det. Blir du bra på det, så kan du ta betalt för det. Kan du ta betalt, så kan du lägga mer tid, och då blir det bättre.

Caroline: Det är också väldigt personligt utvecklande, att få syssla med det man tycker är kul. Och sen så helt enkelt kommer det ut saker som man aldrig hade en aning om.

Jan: Ja, precis. Så det handlar verkligen om att bygga sig rikedom i livet.

Caroline: Mer än pengarna då.

Jan: Mer än pengarna, absolut.

Avrundning: skelettet för det kommande året

Jan: Detta var egentligen ett långt översiktsavsnitt. Alla de här grejerna står det mycket mer om på bloggen. Och de delar som det inte står om, de kommer vi utöka. Och för att hitta till den här artikeln, det är jätteenkelt. Det är bara att gå in på bloggen rikatillsammans.se och trycka på "Så blir du rik", högst upp i menyn.

Caroline: Högst upp i menyn, ja.

Jan: Och vi kommer att uppdatera den här, och vi kommer att ha många temaavsnitt. Så jag känner att detta är liksom skelettet för det kommande året. Hur kan vi hoppa ner i de här respektive olika sakerna? Men detta är de generella råden eller tipsen som kommer att funka. Som har funkat i 4 000 år. De kommer att funka framgent också.

Så om jag verkligen får be dig: prenumerera på vårt nyhetsbrev, för då kommer du inte missa dem. Ser du detta på YouTube, prenumerera. Lyssnar du på detta i din poddspelare, prenumerera gärna på oss. Kommentera. Ge oss feedback. Vi tycker sånt är roligt. Vad gör vi bra? Vad kan vi göra bättre?

Caroline: Ja, vad vill man höra? Vad vill man att vi ska ta upp?

Jan: Ja, för det tycker vi är superskoj. Och med det, ett fantastiskt stort tack för att du har orkat lyssna på oss den här timmen.

Jan: Tack. Tack.