De tre modellportföljerna

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Låt pengarna jobba för dig
2. Var hittar man artikeln på bloggen
3. De två avgörande frågorna
4. Finns det några gurus?
5. Fundamental analys, teknisk analys och marknadstraders
6. När "nej, nej" blev en fördel
7. Barras-studien och de magiska 0,6 procenten
8. Grundförutsättningen för modellportföljerna
9. Byggsten ett: ha alltid en buffert
10. Byggsten två: investera inte pengar du inte har råd att förlora
11. Vi värderar förluster högre än vinster
12. Byggsten tre: investera bara på lång sikt
13. Det finns inga garantier
14. Sprid riskerna
15. Varför förluster väger tyngre än vinster
16. Ränteobligationer som krockkudde
17. Tiden är din enda fördel
18. Mer upp än ner över tid
19. Börsen under krigen
20. Max, medel och tidshorisontens roll
21. Att normalisera förväntningarna
22. Nybörjarportföljen
23. 60/40-portföljen förklarad
24. Följ portföljerna på Shareville
25. Trygghet i sin egen strategi
26. Tur är inte repeterbart
27. Globala barnportföljen
28. Aktieexponeringen ger avkastningen
29. Varför Sverigefonder?
30. RikaTillsammans-portföljen och allvädersidén
31. De fyra börsårstiderna
32. En komplex portfölj för insatta
33. Lekportföljen, eller variabelportföljen
34. Vad finns i variabelportföljen
35. Jag gör det jag skriver om
36. Den genomsnittliga spararen som inte är genomsnittlig
37. Sparar jag för pengar eller för känslan?
38. Tur, kontroll och att gå till sig själv
39. Man behöver inte välja, man kan ha både och
40. Avrundning och nästa avsnitt

Låt pengarna jobba för dig

Jan: Det handlar verkligen om att låta pengarna jobba hårt för oss i stället för att vi ska behöva jobba hårt åt pengarna. Det är det som ränta på ränta-principen går ut på, och det är det som de här tre modellportföljerna bygger på, för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 38, och det är egentligen en fortsättning på vår artikel "Tjäna pengar, spara pengar och investera pengar".

Caroline: En av hörnstenarna på bloggen.

Jan: Ja, så är det. Det här är en av de artiklar som har hängt med nu i nästan tio år. Men efter ett tag blir vissa artiklar och videoklipp pinsamma. För att man har...

Caroline: Man behöver bara uppdatera dem och lägga till lite grejer som man har lärt sig.

Jan: Precis. Och göra det tydligt. Jag vet inte om det här är temat för 2018, men jag tror att det handlar om förenkling. Att verkligen skala bort allt det man tror behövs och i stället titta på vad som egentligen är kärnan. I det här avsnittet tänkte jag att vi skulle prata om de två viktigaste frågorna när man investerar sina pengar, de som bestämmer hela ens strategi. Jag tänkte att vi skulle prata lite om de olika portföljerna som vi använder när vi sparar, och ge några grundläggande antaganden. För det är verkligen inte som att vi sitter på någon magic bullet, det bästa sättet att investera på. Titta bara på ett av de förra avsnitten där vi hade två fondförvaltare som sa: nej, vi håller inte alls med om ert sätt att investera. Men det här är vårt sätt, som vi tror passar den genomsnittliga spararen som vill få en bra avkastning över tid utan att behöva engagera sig supermycket. Utan att behöva lägga ner massa tid. Mycket pang för pengarna.

Caroline: Mycket pang, precis.

Jan: Mycket pang för pengarna. Så jag tänker, är det okej? Ska vi hoppa in?

Caroline: Ja, vad bra. Och den här artikeln kan vi väl säga, eftersom det är en av hörnstenarna på bloggen, att man hittar högst upp i det mörkblå fältet.

Var hittar man artikeln på bloggen

Jan: Ja, precis, i menyn. Går man in på bloggen heter den första menyn "Så blir du rik, börja här". Och det här är steg nummer två. Den heter "Mina fondportföljer".

Caroline: Mina portföljer.

Jan: Ja, mina portföljer. Och här är vi transparenta med dem, så att man kan följa dem i realtid och allting.

Caroline: Visst.

Jan: Men om vi börjar med det som är absolut viktigast, de två absolut viktigaste frågorna man måste svara på inför sig själv när man ska spara sina pengar.

Caroline: Investera dem. Ja, precis.

Jan: Precis, när man ska investera. Gud vad slarvig jag är med uttrycket. Det pratade vi om i förra avsnittet. Men i det här fallet, när jag säger "spara", för då kommer jag att säga fel flera gånger, så handlar det om att investera dem och spara i fonder. Det är det vi pratar om.

Caroline: Perfekt. Då är vi på samma sida.

De två avgörande frågorna

Jan: De två frågorna handlar om så här. Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Och den andra frågan är: kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Eller investeringar som kommer att öka i värde i framtiden? Parar man ihop de här två frågorna får man egentligen bara fyra kombinationer. Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Kan jag hitta undervärderade investeringar? Säger man då ja, ja, då är det ju det som vi skrev i artikeln, gurun.

Caroline: Den som vet det mesta.

Jan: Ja, precis. Typ oraklet. Det är en person som har stenkoll.

Caroline: Men finns det sådana egentligen inom ekonomivärlden?

Jan: Jag är högst skeptisk till de här människorna...

Caroline: Men finns det ingen som kallas ekonomiguru?

Jan: Jo, det finns det säkert. Som har mycket kött på benen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag måste säga att jag skrattar. Jag tänkte just säga "kött på ben". Det här är ett sidospår, men min mamma, hon är lärare. När hon var på en föreläsning med en person, jag ska inte säga något namn, som var från Tyskland, skulle han introducera ett nytt koncept. Och då sa han: nej, vi kan inte introducera det här konceptet för att vi måste skaffa oss mer kött mellan benen.

Caroline: Den här tyska personen sa det.

Jan: Ja, jag tror det.

Caroline: Hade missförstått det här med kött på benen.

Jan: Ja. Men vi hoppar tillbaka.

Caroline: Vi hoppar tillbaka, ja. Från föreläsningen.

Finns det några gurus?

Jan: Nej, men till gurun. Det finns ju i olika perioder.

Caroline: Tycker man inte att Warren Buffett är en guru?

Jan: Världens rikaste man. Nej, men vet du vad? Jag tror att han skulle svara så här: kan jag hitta undervärderade bolag? Ja. Men jag tror inte han skulle säga att han kan tajma marknaden. Han tycker ju också att marknaden är irrationell från tid till annan. Det som utmärker honom är att han har ett stort tålamod. Så jag skulle snarare placera honom i analytikerfacket. Nej, jag tror inte det finns några gurus. På 2000-talet, under it-bubblan, fanns det en svensk klassiker som hette Löparen. Han syntes liksom i alla foruminlägg.

Caroline: Vadå, en kille?

Jan: Ja, man vet inte vem det var. Någon som kallade sig Löparen. Men han försvann sen.

Caroline: Var figurerade den personen?

Jan: Jag tror det var på diverse börsforum, massa sådana saker.

Caroline: Det var ju du som var där.

Jan: Nej, det var det inte, kan jag säga. Han försvann. Nej, jag tror inte att det finns några sådana här supergurus, som har rätt på båda två. Sen kan man säga så här: kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar och företag, men inte förutsäga marknaden? Då blir man analytiker, eller ofta många fondförvaltare. Till exempel Henrik Andréason som vi hade i avsnitt 36. De är ju typiskt sådana. Analytiker, eller fondförvaltare, sådana människor som går på djupet med det man kallar för fundamental analys. De kan titta på bolag och säga: det här bolaget har gått bra, det kommer att gå bra, förutsättningarna finns där.

Caroline: Vad är det där fundamental analys egentligen?

Jan: Fundamental analys är att man läser kvartalsrapporter, årsredovisningar...

Caroline: På ett specifikt bolag.

Fundamental analys, teknisk analys och marknadstraders

Jan: Man tittar på det man kallar för fundamenta i bolaget. Siffrorna i ett bolag. Hur mycket pengar tjänar man, hur ser det fria kassaflödet ut, hur ser balansräkningen ut, vilka är balansposterna, hur ser försäljningsprognoserna ut, man tittar på kapitalbindningsdagarna. Man följer bolaget i detalj, det redovisningsmässiga. Det är fundamental analys. Nu har vi tagit ja, ja och ja, nej.

Caroline: På de här två frågorna, kan jag förutsäga marknadens rörelser?

Jan: Och kan jag hitta undervärderade bolag? Sen kan man säga så här: nej, jag kan inte analysera de här bolagen, jag har inte datat, jag har inte kompetensen. Men jag kan förutsäga hur människor beter sig, alltså jag kan förutsäga marknaden. Och här har vi till exempel Kavastu, Arne Talving. Jag skulle säga att han är en av Sveriges bästa marknadstraders. Han har full koll på marknaden, tittar lite på fundamenta men inte jättemycket. Det är inte det viktigaste, utan han tittar på trenderna. Hur ser trenderna på marknaden ut? Så till skillnad från analytikern som kan bolaget i detalj, tittar marknadstradern knappt på bolaget. Ska man vara lite taskig mot en marknadstrader så struntar de i vilket bolag de tradar. De tittar bara på trenden, och det är då man håller på med det man kallar för teknisk analys. Hur ser rörelsemönstret ut?

Caroline: Det finns många marknadstraders.

Jan: Alla som gör daytrading är mer eller mindre traders. Man kan också diskutera huruvida teknisk analys fungerar eller inte. Men det är i alla fall den här kombinationen, nej, ja. Sen har man den sista kombinationen. Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej, det kan jag inte. Kan jag hitta undervärderade bolag? Nej, det kan jag inte. När jag insåg det här, eller läste det i en bok, tänkte jag bara: gud vad trist, jag är en loser.

Caroline: Man vill alltid vara kompetent.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men det här är ju något du har vänt till en fördel.

När "nej, nej" blev en fördel

Jan: Ja, precis. För när man tittar på det är vi tillbaka i det vi pratade om i den andra artikeln, "Tjäna pengar, spara pengar, investera pengar". Tvärtom är det här en ganska stor fördel. För det visar sig, om man tittar på forskning, att de flesta gurus, de flesta analytiker och de flesta traders underpresterar mot marknaden i genomsnitt. Jag fattade inte det här första gången, men det finns så många studier. Bessembinder har en, Vanguard har en annan. Poängen är att den genomsnittliga investeraren underpresterar mot investeringen de investerar i. Det är jättekonstigt, men tolkningen är så här: om jag i januari hade lagt 100 kronor i en investering och sen bara låtit pengarna vara till 31 december, så borde jag ha 110 kronor om den har ökat med 10 %. Då har jag fått samma avkastning som min investering har fått. Men de flesta underpresterar mot sin egen investering. Det vill säga, om de hade köpt 1 januari, så skulle de 31 december ha haft 110 kronor. Men i alla undersökningar visar det sig att de bara har typ 106 eller 107 kronor. Då har man undersökt vad det beror på. Och det beror framför allt på beteendefaktorer, kostnader, rädsla, girighet. Att man gör dumma grejer med sina pengar. Det här gäller inte bara vanliga sparare utan även fondförvaltare.

De flesta gurus, de flesta analytiker och de flesta traders underpresterar mot marknaden i genomsnitt.

Barras-studien och de magiska 0,6 procenten

Jan: En av mina favoritstudier som jag brukar referera till är den här, jag tror den heter Barras. Den gjordes 2006 eller något sådant, av en professor i USA. De gjorde en studie mellan 1976 och 2006, eller 2005, 30 år var det i alla fall. De tittade på 2 100 fonder. Av de här 2 100 fonderna gick 74 % som index, alltså som genomsnittet. Det vill säga, hade de köpt 1 januari och 31 december så hade de fått de där 10 kronorna. 24 % underpresterade, så de fick mindre än de där 10 kronorna. Och 0,6 % överpresterade.

Caroline: Ja, det är de där magiska 0,6.

Jan: Precis. De 0,6 procenten. Så kan man i forskningen bevisa att det funkar för den här gurun eller marknadstradern eller analytikern? Ja, men det är bara 0,6 procent av alla analytiker, alla gurus, alla marknadstraders som lyckas. Och 0,6, det är en person av 200. Det jag tyckte var coolt var att när jag fortsatte läsa om det här och satte mig in i detalj, visade det sig att just genom att svara nej, nej, så hade man faktiskt de bästa oddsen. Mest effekt, eller mest pang för pengarna. Det här bygger på samma citat som vi tog upp i det förra avsnittet om att tjäna pengar och spara pengar. Jeremy Siegel, den här professorn, jag älskar det citatet. Han säger att de flesta av oss inte har någon möjlighet att vara lika bra som en genomsnittsperson i en aktivitet som de har tränat på i flera år. Men vi kan utan problem vara lika bra som en genomsnittlig investerare på aktiemarknaden, utan någon som helst träning eller erfarenhet. Enligt mig är det här typ det enda området där det funkar på det sättet, att man kan få bra resultat direkt från början.

De flesta av oss kan inte vara lika bra som en genomsnittsperson i något de tränat på i flera år. Men på aktiemarknaden kan vem som helst vara lika bra som en genomsnittlig investerare, utan någon träning alls.

Grundförutsättningen för modellportföljerna

Jan: Det här är egentligen hela grundförutsättningen. Den här strategin som vi pratar om i artikeln och i våra fondportföljer, de här modellportföljerna, bygger på det här. Det bygger på att jag svarar nej på frågan om jag kan hitta undervärderade bolag, och nej på frågan om jag kan förutsäga marknaden. Innan vi tar några byggstenar i det här, de viktigaste sakerna att ha koll på, så är det så här att spara i indexfonder alltid är att ta en risk. Och där tänker jag att...

Caroline: Men finns det något som är riskfritt egentligen?

Jan: Nej, jag påstår att det inte är det. Det är ju risken man får betalt för. Riskfritt är väl att ha pengarna på bankkontot med insättningsgarantin, fast å andra sidan blir de uppätna av inflationen och minskar i värde. Så nej, det finns inget som är riskfritt. Inte ens insättningsgarantin är någon naturlag, utan det är ett politiskt beslut helt enkelt.

Caroline: Okej, att spara i index är att ta en risk.

Byggsten ett: ha alltid en buffert

Jan: Ja, precis. Då skulle jag säga så här, att det första är att alltid se till att ha en buffert som inte är investerad. Man ska aldrig investera pengar man inte har råd att förlora. Hur stor den här bufferten ska vara beror lite på vilken levnadssituation man har. Och tricket när det handlar om buffert är att tänka i tid. Inte tänka i belopp, tänka i tid. Antingen, om man har koll på sina utgifter, kan man titta på det utifrån månadsutgifter. Hur många månadsutgifter klarar jag?

Caroline: Ja, för buffert ska ju vara en trygghet.

Jan: Exakt. Om något händer. Var det inte du som sa i förra avsnittet, att om ditt sparande påverkar din nattsömn så är det för dyrt? Och så tror jag verkligen att det är. Har man inte koll på sina månadsutgifter får man räkna i månadsinkomster.

Caroline: Som ska räcka ett år, eller? Jag vet inte hur du sa det.

Jan: Ja, det var Ann Wibble, och hon fick så mycket skit.

Caroline: Men var ska man sätta pengarna man har i bufferten?

Jan: Sparkonto.

Caroline: Okej, man har dem på sparkontot.

Jan: Fast det kan vara så här. Insättningsgarantin.

Caroline: Alltså det kan vara hundratusentals kronor om man nu ska spara.

Jan: Ja, jag tror att en årslön för de flesta är för mycket.

Caroline: Men låt oss säga tre månader eller vad?

Jan: Ja, jag har skrivit så här i artikeln. Tumreglerna brukar vara: singel i bostadsrätt, två till tre månader. Är man två i hushållet, tre till fyra månadsutgifter. En familj, fyra till sex månadsutgifter. Och är man företagare bör man ha mer, för man kan tappa en kund eller vad som helst. Så företagare skulle jag sikta på i alla fall tolv månader. Det är liksom regel nummer ett.

Byggsten två: investera inte pengar du inte har råd att förlora

Caroline: Men du, nästa grej man ska tänka på är att inte investera pengar du inte har råd att förlora.

Jan: Ja, precis. Även om det är så här, det är extremt osannolikt att man förlorar alla pengarna. För de strategier vi pratar om och rekommenderar är inga högriskstrategier, utan det handlar om att köpa alla bolagen. Köper du alla bolagen kommer några gå bra, några kommer gå dåligt, men de flesta kommer gå som index. För att du ska förlora 100 kronor i en sådan här indexfond, om vi tar Sverige och tar svenskt index med 80 av Sveriges största bolag, då ska 80 av Sveriges största bolag gå i konkurs samtidigt. Och det är extremt osannolikt att det händer. Men det är inte ovanligt att man under en 15-årsperiod kommer att förlora minst hälften av pengarna vid minst två tillfällen. Och det är ju rätt mycket.

Caroline: Och så ska man ju få tillbaka dem, och mer.

Jan: Ja, precis, men det händer ju, det ingår. Tittar vi på börsen på hundra års sikt så är det den utvecklingen vi får. Men att de kommer falla i värde är sannolikt. Det är därför man inte ska spara pengar som ska gå till en insats till ett boende, eller de här buffertpengarna, i index. För du vill inte bli av med bufferten och du vill inte bli av med kontantinsatsen till ett boende på tre månader.

Caroline: Jag tänkte också att det kan vara lite olika med vad man tycker att man har råd att förlora. För pengarna ska väl nästan alltid till någonting, även om det är om tio år.

Vi värderar förluster högre än vinster

Jan: Ja, men det är en sanning med modifikation. Så det gör alltid ont att förlora, eller hur?

Caroline: Ja, men såklart det gör.

Jan: Vi tycker en förlust är värre än en vinst också.

Caroline: Jo, det är klart att vi tycker.

Jan: Det är känslomässigt jobbigt. Känslomässigt är det jobbigare att förlora pengar än att vinna pengar. Vi värderar förlusten mycket, mycket mer. Om man vinner är det "åh, vad roligt att jag vann", sen går man vidare i livet. Medan en förlust är "fan, fan, fan". I alla fall för mig är det så. Så grundregeln är: investera inte pengar du inte har råd att förlora. Och sen var vi inne på...

Caroline: Sen var vi inne på att inte investera pengar som ska användas på kort sikt. Det pratar vi ju om nu.

Byggsten tre: investera bara på lång sikt

Jan: Ja, precis. Tumregeln är att man max investerar 10 % av sitt kapital per år man kan låta pengarna vara. För tiden, nu kommer jag tjata om det här, tiden är din bästa vän. Tiden är den viktigaste faktorn. För varje år vi lägger på desto större är sannolikheten att vi får en positiv avkastning och desto mer minskar vi risken. Så tiden är super, superviktig. Tumregeln är, för att säga det igen, 10 % aktieexponering per år man kan låta pengarna vara. Då säger det sig självt att ska man upp i 100 % aktieexponering, då pratar vi en tidshorisont på tio år helst, minst fem år, mellan fem och tio år. Och det är från varje givet tillfälle. Ska jag ha pengarna, nu är det 2018, ska jag ha pengarna 2028, ja då har jag 100 % i aktier nu. Men om fem år, 2023, då har jag bara 50 %, för då är det bara fem års horisont kvar. Jag kör inte tio år fram till 2028 liksom.

Caroline: All right. Men du, en grej här som vi också tar upp är att oavsett vad någon säger, det finns aldrig garantier.

Det finns inga garantier

Jan: Nej, vi var inne på det där. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Börsen kommer att falla i perioder. Du kommer att förlora pengar. Det finns inga säkra investeringar. Det är lika bra att ge upp den tron. Och inte ens, som jag var inne på, sparkontot är en säker plats. Det är det säkraste vi har, absolut, och det är kanske 99 % säkert, men det är inte 100 % säkert. Det är jätte, jätteviktigt.

Caroline: En annan grej är ju att inte lägga alla ägg i samma korg. En gammal bondevisdom.

Jan: Ja, precis. Bondepraktikan. Nej, men jag tror...

Caroline: Låt oss bara säga att det är en visdom från bondesamhället.

Sprid riskerna

Jan: Det finns många sådana visdomar. Jag gillar till exempel en bekant till oss, Annika Backlund. De brukar alltid säga: baka inte bröd på utsädet.

Caroline: Ja, det är absolut.

Jan: Är det från Bondepraktikan?

Caroline: Nej, men vi får kolla upp det med Bondepraktikan. Jag trodde den hade att göra med väder och sådana saker.

Jan: Ja, så är det kanske. Vissa saker har jag bra koll på, men sen är det andra saker jag är helt clueless om. Tumregeln brukar jag säga så här: aldrig ha mer än 20 %, kanske max 30 %, i en fond. Och då ska det vara breda globalfonder om man ska våga sig på en sådan grej. När det gäller alternativa placeringar, typ spekulationer, då skulle jag säga max 5–10 %. För om man då skulle förlora 100 %, alltså hela investeringen skulle gå åt skogen, då har man bara förlorat som mest 10 % i sin portfölj. Och vi kommer in på det också, att just att inte förlora pengar är viktigare än att vinna pengar.

Caroline: Det kan du väl komma in på nu?

Varför förluster väger tyngre än vinster

Jan: Ja, det handlar ju, och det här är snott lite från Warren Buffett, världens rikaste man. Han säger så här: det finns två regler när man investerar sina pengar. Regel nummer ett, förlora aldrig pengar. Regel nummer två, glöm aldrig regel nummer ett. Och du vet, det är många som gör sig lustiga över det här. Jag också, i många år, ända tills jag satte mig med Excel och började räkna på varför han säger så här.

Caroline: Och hur räknade du då? Vad tänkte du när du puttade in siffror i Excel?

Jan: Ja, precis. När jag gjorde Excel satte jag upp en lång ekvation för att kunna rita en graf. Men i grunden handlar det om vanlig enkel matte. Om jag har 100 kronor och jag förlorar 50 kronor, jag förlorar 50 procent, då har jag 50 kronor. Om jag då ska tillbaka till noll, tänker de flesta spontant att om du har fått minus 50 % så behöver du plus 50 %, och så är du tillbaka på noll. Minus 50, plus 50, noll. Men så är det inte. Har du 100 kronor och förlorar 50 %, då har du 50 kronor. Om du då får 50 % avkastning på 50 kronor, så är det 25 kronor. Då har du bara 75 kronor, du saknar fortfarande de sista 25. Så för att hämta hem en förlust på minus 50 % behöver du en uppgång på plus 100 %.

För att hämta hem en förlust på minus 50 procent behöver du en uppgång på plus 100 procent.

Jan: Det där tänker man inte på. I förra avsnittet, när vi pratade om "Tjäna pengar, spara pengar och investera pengar", retades jag med dig lite. Då kom vi fram till: en förlust på minus 90 %, hur stor avkastning och återhämtning kräver den? Om du inte har lyssnat på det avsnittet kan du snabbt fundera på det själv. Om vi har en förlust på 90 %, hur mycket avkastning behöver jag för att komma tillbaka till noll?

Caroline: Svarar man rätt på den, då kan man hjälpa sina barn med matten.

Ränteobligationer som krockkudde

Jan: Då är man grym. För jag fick räkna fram det, och svaret är 900 %. Så har jag förlorat 90 % av mina pengar behöver jag en uppgång på 900 %, vilket är helt crazy. Så en relativt liten förlust i portföljen kan verkligen ställa till det. Det är därför jag alltid tar med ränteobligationsfonder i portföljerna, för de är som en krockkudde. Folk frågar: måste du? Jag vill ta lite mer risk, jag sparar på tio års sikt. Då säger jag: absolut, men unna dig en krockkudde. Du kommer tacka dig själv för det i framtiden. Inte i en uppåtgående marknad som vi har haft de senaste åren, men i en marknad som vänder, då är det värdefullt med en sådan krockkudde. Jag tycker det är superviktigt att man hänger med på de här antagandena. För det här är basic, basic. Det är fundamentet. Har man inte det fundamentet är det som att bygga en byggnad på en instabil grund. Då kan det rasa när som helst.

Caroline: Du Jan, du har skrivit "Tiden är din bästa vän". Kan du inte bara säga lite kort mer om det?

Tiden är din enda fördel

Jan: Jo, det handlar om att jag påstår att tiden är vår enda fördel mot professionella investerare som är där ute. Tittar man till exempel på den svenska börsen, så har jag på bloggen gjort en graf som visar hur den svenska börsen har gått varje år från 1870 till 2017. Den visar till exempel: 2017 gick den 6 %, 1999 gick den 69 %. Så hade du satt in 100 kronor i januari hade du haft 169 kronor i slutet av december.

Caroline: Vilket år var det här? 1999, tror jag?

Jan: Ja, det var det. Men det var ju därför jag sa...

Caroline: Vi festar som om det vore 1999.

Jan: Men det var ju det vi gjorde i vår klass på gymnasiet, vi investerade våra pengar i klasskassan, och vi tog examen 2000, så du fattar. Vi hade bra utväxling på våra pengar. Nej, men i alla fall, tittar man på den här grafen ser man att det är väldigt slagigt.

Caroline: Vad menar du med slagigt?

Jan: Slagigt i att det kan gå upp med 70 % ett år och sen backa med 40 % året efter. Och det ser i princip helt slumpmässigt ut.

Caroline: Den grafen kan man ju se på själva bloggen.

Mer upp än ner över tid

Jan: Ja, precis. Och slutsatsen man kan dra är att det går mer upp än vad det går ner. Det går upp ungefär 60 % av fallen och ner ungefär 40 % av fallen. Så 6 av 10 år kommer man ha en positiv avkastning, 4 av 10 år en negativ avkastning. Det gör att ett enskilt år är det jättesvårt att säga hur det kommer att gå. Det är därför jag säger: investera inte på kort sikt utan på lång sikt. Det jag har gjort sen är att jag har bearbetat den här grafen och tittat på så här: om man inte sparar på 12 månaders sikt utan på tio års sikt, då förändras grafen. Vad är din reflektion från den?

Caroline: Det är graf nummer två, va? Ja, det är väldigt sällan det går ner. Det går upp i de flesta fall.

Jan: Ja, det är det. Svenska börsen då. Tittar man på ett år är sannolikheten 60–40 för uppgång. Tittar man på ett tioårsperspektiv är sannolikheten över 90 % för uppgång. I princip, eller inte i princip, alla tioårsperioder efter andra världskriget har varit positiva. Den enda gången vi hade negativa årsmedelavkastningar var mellan 1919 och 1929. Det var tufft då. Och hela perioden mellan 1870 och 1919 var också positiv.

Caroline: Hur funkade börserna som de skulle under krigen egentligen?

Börsen under krigen

Jan: I stora drag. Många företag har ju tyvärr högkonjunktur under krig. För då ska det produceras, och då spelar det nästan ingen roll vad saker och ting kostar.

Caroline: Men ändå gick börsen dåligt under världskriget?

Jan: Eller hur var det? Det skulle jag inte säga. Tittade man på svenska börsen gick den ganska bra. Den gick över 10 procent alla krigsåren.

Caroline: Ja okej, det var 1919–1929 som det gick dåligt.

Jan: Som det gick dåligt, mellankrigstiden. Det var ju då man hade den stora depressionen och sådant också. Men det här är egentligen ointressant. Det som är intressant är att tittar man på att investera på ett års sikt, så kan jag inte säga någonting. Då är det hugget som stucket, det är som att singla slant. Men tittar jag på en tioårsperiod blir det väldigt hög sannolikhet för en positiv avkastning.

Max, medel och tidshorisontens roll

Jan: Jag har även sammanfattat det här i en graf i artikeln som visar max och medel. På en viss tidsperiod, vad är det max det har gått, vad är den sämsta avkastningen och vad är genomsnittsavkastningen? Då ser man att om man bara har ett års sparhorisont kan avkastningen variera mellan minus 40 och plus 70 procent. Vi har ett jättestort spann, och medelavkastningen är 9 procent. Tittar vi på en tioårsperiod har den sämsta avkastningen gått från minus 7 procent och den bästa 32 procent, och avkastningen är 8,4. Tittar vi på en 25-årsperiod, ja, då är den sämsta 25-årsperioden minus 0,4 procent, och i genomsnitt ligger den på 8,8 procent. Så på det sättet är det verkligen så att tiden spelar extremt stor roll. Tiden läker inte bara, utan tiden ser till att vi maximerar vår sannolikhet för en positiv avkastning.

Caroline: Ja, det känns ju härligt.

Jan: Tänker du något mer? Någon fråga eller kommentar, fundering?

Caroline: Nej, men jag tänker bara att när man tittar på de här graferna på bloggen, i själva det skrivna blogginlägget, så kan man klicka på dem för att få upp dem lite större. Då går det lättare att se alla de här siffrorna.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Man ska absolut studera dem och känna sig tröstad, tycker jag.

Att normalisera förväntningarna

Jan: Ja, vad tänker du då?

Caroline: Nej, men det kan ju ofta kännas som att börsen gör lite som den vill. Den har gått ner, och sen så har det varit en stor nyhet, så gick den ner igen, och sen var det ingen stor nyhet. Men när man tittar över lång tid är det liksom inte så vansinnigt, vad ska man säga, det är inte så allvarligt.

Jan: Nej, men det är jättebra att du tar upp det. För jag upplever att det är många som börjar spara när det är mycket prat om aktierna du borde ha ägt, fonderna du borde ha ägt. Nu har börsen gått upp, och så hoppar man på tåget, och sen kommer ofta en stor förlust, och då tänker man: nej, men börsen är ett skitställe. Eller ännu värre: nej, men börsen är inte något för mig, för jag är inte kompetent.

Caroline: Ja, att man tar på sig det själv och säger: jag kan inte det här med aktier.

Jan: Ja, det här är till för någon annan. Och jag påstår att det inte är något fel på börsen, utan det är fel på antagandena vi har gjort, på förväntningarna. Det är därför jag försöker normalisera förväntningarna. Ja, du kan förvänta dig 8 % avkastning om året. Du kan förvänta dig att dina pengar dubblas vart åttonde, nionde år. Du kan förvänta dig en stabil positiv avkastning över en tioårsperiod. Men du kan inte förvänta dig att gå plus varje år, och du kommer att förlora pengar. Som jag säger, under en 15-årsperiod ska börsen gå ner med 50 % två gånger. Kan man ha det för sig, då vet man: ja, det är schysst, du rasade, det är ingen fara, jag fortsätter månadsspara. Jag fortsätter göra de saker jag alltid har gjort. Och just det här månadssparandet är jätteviktigt. Jag tänkte att vi ska ta in den där sista biten nu.

Caroline: Den sista viktiga biten är väl portföljerna?

Nybörjarportföljen

Jan: Ja, precis.

Caroline: Kan du inte säga lite om de här olika portföljerna? Varför man ska skaffa sig någon av dem, eller flera av dem.

Jan: Absolut. För det första har vi separata artiklar om respektive portfölj, så det blir inte så att jag går igenom i detalj.

Caroline: Bara det göttigaste.

Jan: Om vi tar den första, som jag egentligen rekommenderar. När folk frågar hur de ska spara, brukar jag säga nybörjarportföljen. Jag kallar den för nybörjarportföljen för att det är en portfölj som är enkel att komma igång med. Men man ska inte underskatta den. Man ska inte bara tycka att nu är man nybörjare och sen levlar man till något annat. Man kan ha den länge. Det är en klassisk portfölj. Norska oljefonden.

Caroline: Vad betyder det med klassisk portfölj? Det känns himla fint att du säger det. Men jag blir så övrig.

Jan: Den här portföljen, redan i de första böckerna jag har läst om investeringar, sätter man tillbaka till typ 40–60-talet. Alltid när man läser en finansbok eller en bok om investeringar har man den här som en modellportfölj. Man jämför alltid 100 % aktier och sen jämför man en klassisk balanserad portfölj.

Caroline: Som har aktier då?

60/40-portföljen förklarad

Jan: Ja, som är en 60/40-portfölj.

Caroline: Vad har den för någonting?

Jan: Jo, en 60/40-portfölj. Det är 60 % aktier, som är andelar i företag, och sen 40 % ränte- och obligationsfonder. Ränteobligationsfonderna är snarare lån. Man gör precis som banken, man lånar ut sina pengar och får en förutbestämd ränta för dem. Då blir det som en krockkudde. För om du lånar mig 100 kronor och sen börsen faller, så är jag fortfarande skyldig dig 100 kronor.

Caroline: Damn right.

Jan: Ja, precis. Så på det sättet blir det ett skydd, medan aktierna kan röra sig mycket i värde. Nybörjarportföljen passar en tidshorisont på fyra till sex år, mellanhög risk. Det finns en sådan här KIID-skala från ett till sju, där ett är lägst risk och lägst avkastning, sju är högst risk och högst avkastning. Och då är den här typ en fyra på den skalan.

Caroline: Och så heter den KID-skala?

Jan: KIID-skala. Alla fonder måste sätta den. Den passar oerhört väl för månadssparande och för att komma igång. Men vad gör man efter sex år då? Kör man på ändå?

Caroline: Man bara fortsätter.

Jan: Man behöver ha en tidshorisont på sex år. Det var det jag sa innan, löpande. Så du ska hela tiden ha sex års tidshorisont, mellan fyra och sex år på den här. I grunden är det 60 procent aktier, som ofta fördelas på 45 procent globalfonder och 15 procent Sverigefonder, och 20 procent korta räntefonder, alltså man lånar ut pengarna på ett års sikt, och 20 procent långa, alltså man lånar ut pengarna på längre sikt. Och bara för att jag säger det, de här portföljerna kan man öppna både hos Avanza och Nordnet och bygga ihop enligt instruktionerna. Vi har till och med vilka fonder man ska ha i respektive.

Caroline: Så man är helt ny, vart går man då för att bygga ihop det här enligt instruktionerna?

Följ portföljerna på Shareville

Jan: Ja, då går man in och läser om portföljen på bloggen, rikatillsammans.se, mina fondportföljer. Sen kan man läsa precis vilka fonder vi har i vår portfölj. Man kan dessutom följa oss på Shareville. Shareville är Nordnets tjänst, där man kan följa människors portföljer, precis vilka transaktioner de har, vilken utveckling de har, vilken fördelning de har. Det enda man inte kan se är hur mycket pengar det är i portföljen. Vill man stödja bloggen kan man använda någon av de här sponsrade länkarna till Nordnet och Shareville också.

Caroline: Vi har ju satt in en sådan här liten bild där det står "följ portföljen på Shareville". Så kan man se hur det har gått för nybörjarportföljen i tre år. Jag höll på att titta på den innan, och då sa du: ja, men den är live.

Jan: Ja, den är i realtid.

Caroline: Okej, vad betyder det att den är i realtid?

Jan: Går du in och tittar på portföljen idag ser du hur portföljen har gått fram tills idag. Går du in på den nästa vecka kommer du se hur den gick fram till då.

Caroline: Men jag kan alltså titta i det här blogginlägget.

Jan: Ja, hur det går för portföljen. Den är hela tiden uppdaterad. Det är det Nordnet tillhandahåller, och den är kostnadsfri. Så då kan man gå in och följa. Det är typ 8 000 människor som har gjort det redan. Så på det sättet är det ganska transparent. Jag tycker det är ganska kul. Framför allt tvingar det oss också att lägga tid på det här urvalet, för vi ändrar det inte under året.

Trygghet i sin egen strategi

Caroline: Men det får jag bara fråga dig. Du är ju mest den som är inne på Nordnet och vill kolla. Sitter du och tittar på portföljerna som ligger där och hummar och tänker: men det var ändå ganska bra tänkt i den här portföljen?

Jan: Nej, jag gjorde det förr. Idag gör jag inte det.

Caroline: Du är ändå trygg i det.

Jan: Vi gör ju inga transaktioner i portföljerna på underårsbasis. Det är bara månadsplanen. För mig räcker det att logga in ett par gånger om året.

Caroline: Det får man titta på många olika portföljer.

Jan: Nej, precis. Men jag är så pass trygg att det inte behövs. Det funkar. Det är det som är poängen. Om vi tittar på de här två frågorna, nej, nej. Kan du förutsäga börsens svängningar? Kan jag hitta undervärderade bolag? Jag svarar ju nej, nej. Då behöver jag ha valt en strategi som är långsiktig, där jag inte behöver lägga tid på det, där jag inte behöver oroa mig, utan där jag gör jobbet en gång och sen låter det löpa.

Caroline: Ja, för jag tänker att om man är intresserad av ekonomi kan det vara lätt att man snäglar lite på vad andra gör.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Och så har någon fått 68 % på något, och man bara: okej.

Tur är inte repeterbart

Jan: Ja, 68 % är ju ändå ganska defensivt. Tittar man på Kavastu finns det folk som har gjort flera hundra procent på tre månader. Problemet är att det sällan är samma person som är på topplistan sex månader senare.

Caroline: Okej, det är ganska temporärt.

Jan: Ja.

Caroline: Så det gäller att sitta tryggt i sin egen båt, i sin egen strategi.

Jan: Ja, men det handlar om flit och systematik. Det är ingen konst att göra tusen procent med lite tur. Vi har gjort, jag har en depå på Avanza där vi har gjort 1 015 procent. Men grejen är att jag har tillräckligt mycket självinsikt för att inse att det bara var tur. Det är en aktie vi har ägt i fem år som har haft enorm utveckling. Men det är inget du kan göra om på ett repeterbart, förutsägbart eller systematiskt sätt. Det jag är ute efter är ett sätt som är repeterbart, förutsägbart och systematiskt. Jag kan förutsäga det på tio års horisont. Jag kan med 90 % sannolikhet säga vilket spann den här portföljen kommer ligga i om tio år. Det är det jag vill sätta mina pengar på. Jag vill inte chansa på att åh, jag hade tur. Man kan ju gå på kasinot och få 3 500 procents avkastning direkt. Det är bara att sätta pengarna på en siffra på roulettebordet. Det är en fantastisk avkastning, 3 500, 3 600 procents avkastning på två minuter. Men risken att förlora är över 97 procent. Så återigen, det beror på vad det är man är ute efter.

Det är ingen konst att göra tusen procent med lite tur. Det jag är ute efter är ett sätt som är repeterbart, förutsägbart och systematiskt.

Caroline: Min poäng var väl snarare att snägla. Man kan titta på vad andra gör, men man kanske ska vara trygg i sin egen strategi. Jag känner mig själv, jag kan bli lite så: de har gjort på ett annat sätt där. Så kan jag ruckas i mina övertygelser kring någonting, det behöver inte vara pengar. Då behöver jag jobba för att komma tillbaka. Men varför bestämde jag mig för det här från början? Jo, därför att en, två, tre olika grejer som var viktiga för mig, och som är viktiga för mig fortfarande. Är du med på vad jag menar? Om man är intresserad av ett ämne kan det vara lätt att man tittar på vad andra gör. Ska vi gå vidare till portfölj nummer två?

Globala barnportföljen

Jan: Ja, det tycker jag.

Caroline: Globala barnportföljen.

Jan: Globala barnportföljen, ja, precis. Den var en portfölj som jag satte ihop när vi skrev boken, när Charlie skrev boken "Gör ditt barn rikt". Där tittade vi på att ett sparande till barn är på en längre tidshorisont. Där är det ofta 10, 15, 18, 20 år. Och då är det, handen på hjärtat, att spara i nybörjarportföljen inte ett bra tips. Utan då kan man unna sig en högre aktieexponering. Då gick jag egentligen på en annan klassisk portfölj, en 90/10-portfölj. Den bygger på det som Warren Buffett sa. Han sa att när han dör vill han att hans pengar ska förvaltas 90 % i en passiv indexfond och 10 % i en obligationsfond. Historiskt sett har det inte varit så stor skillnad på 90/10 och 100/0 i avkastning uppåt, men just i och med att du har den här lilla krockkudden så är det bra. Skulle man säga något om den: passar för en tidshorisont över tio år, risken är hög, jag skulle bedöma en sex av sju på den här KIID-skalan. Förväntad avkastning mellan 8 och 10 procent per år. Passar oerhört bra för sparande till barn eller pension, långsiktigt sparande. Och den kommer vara skakig. Den här portföljen kommer tappa 50 procent minst två gånger under en 15-årsperiod. Här blir exponeringen mycket större: 60 % globalfonder, 20 % Sverigefonder, 10 % tillväxtasienfonder och 10 % ränteobligationsfonder. Precis som innan, går man in och läser om portföljen finns där mer detaljerad information. Den här har också gått superbra, man kan följa den på Shareville.

Caroline: Hur har den gått då?

Aktieexponeringen ger avkastningen

Jan: Förra året, 2017, gick den plus 10,4 procent. Jag minns inte riktigt vad börsen gick, men den gick betydligt lägre än så.

Caroline: Om man jämför det med nybörjarportföljen?

Jan: Så gick den bättre. Jag tror nybörjarportföljen gjorde 7,7 och den här gjorde 10,4. Men det är inte så konstigt eftersom aktieexponeringen är större. Det här är egentligen viktigt att säga: det är aktieexponeringen som ger avkastningen och risken. Ju större andel aktier, desto högre risk och desto större avkastning. Det är till och med så att tittar man just på tillgångsallokeringen, för det är egentligen det som skiljer portföljerna åt, hur mycket aktier är det och hur mycket räntor, så ges ungefär 80 % av avkastningen av om du har valt aktier eller räntor och fördelningen däremellan. Cirka 15 % ges av vilka fonder du väljer inom den kategorin, alltså om du väljer globalfonder eller Sverigefonder. Och 5 % av avkastningen ges av vilken enskild Sverigefond eller global fond. Så det är mycket viktigare att fundera på fördelningen mellan räntor och aktier än på vilken fond man ska ha. Det är väl kontentan man kan dra.

Caroline: Vi gör ett litet sidohopp här. Varför väljer vi Sverigefonder egentligen? Vi har en bekant som sa att det inte är säkert att Sverige är den bästa marknaden, att det kanske är Finlands aktier.

Varför Sverigefonder?

Jan: Vi har Sverige också. För Sverige anses internationellt sett vara en högriskmarknad med hög avkastning. Men det är också den marknad vi är mest känslomässigt förknippade med. Jag har absolut ingen bas i portföljen i Sverige, jag ser det mer som en krydda. Som ett sätt att höja risken och höja avkastningen. Men basen är globalfonderna.

Caroline: Ser du Sveriges marknad som hög risk?

Jan: Extrem, absolut.

Caroline: Varför?

Jan: Jo, det är ett sådant klassiskt ordspråk man brukar säga: om USA är havet så är Sverige som ett flöte på det. Börjar det gunga i USA så kommer vågorna förstärkas. Vi åker mycket högre upp när vi åker upp, och vi åker mycket längre ner när vi åker ner. Och Sverige står ju för mindre än en procent av det globala börsvärdet. Så vi är en pyttebörs.

Caroline: Ja, jag förstår. Vi är väldigt beroende av hur det går på andra ställen. Okej, ska vi gå vidare till fondportfölj nummer tre?

RikaTillsammans-portföljen och allvädersidén

Jan: RikaTillsammans-portföljen, ja. Och det här är också en klassisk portfölj. Jag önskar att jag kunde säga att jag har hittat på någon av de här portföljerna själv, men det har jag inte. Och då kan man tycka att det var tråkigt, eller så tänker man: gud vad bra att jag kan läsa på om alla de här portföljerna någon annanstans, jag behöver inte lita på vad Jan eller Caro säger. Den här bygger på en portfölj som lanserades på 70-talet av en amerikan som heter Harry Browne, och då kallades den för permanent portfolio. Permanentportföljen. Tesen var att man ville ha en portfölj som var en allvädersportfölj. Oavsett vädret på börsen skulle den här portföljen gå okej. Den här portföljens största styrka är att den väldigt sällan kommer gå negativt.

Caroline: Varför det?

Jan: För att den har en väldigt låg aktieexponering. Den bygger på, jag har skrivit mycket mer om det här på bloggen och det är ganska avancerat, men om man ska förenkla det kan man säga så här: det finns egentligen bara fyra årstider som börsen kan vara i. Den kan vara i tillväxt, då företagen går bra, de tjänar pengar, de växer, de expanderar, ekonomin, det är party. Är det som sommaren då?

Caroline: Ja, till exempel.

De fyra börsårstiderna

Jan: Det andra är att det kan vara recession. Det är inte party, utan det är baksmälla. Det går dåligt. Företagen säljer inte så mycket, de går med förlust, de säger upp personal, ekonomin backar, den krymper. Sen kan den vara i inflation. Det vill säga att pengar minskar i värde, pengarna blir mindre värda. Man tänker på det som hände i Tyskland på 30-talet, det som har hänt i Venezuela, Zimbabwe och så vidare.

Caroline: Man får komma med skottkärror med pengar.

Jan: Ja, precis. Och sen är det fjärde klimatet motsatsen till inflation, det man kallar för deflation. Att pengarna ökar i värde, det vill säga att saker blir billigare för oss att köpa. Problemet är att om pengarna ökar i värde vill man inte konsumera nu. För om jag väntar en vecka kommer pengarna öka i värde, då får jag mer för pengarna. Då blir det en negativ spiral. Då säger man så här, att de här olika klimaten har olika tillgångar som går bra. Under tillväxt går aktier bra. Företagen går bra, de växer, de gör större vinst och de expanderar. I recession går allt dåligt, då vill man ha kontanter. Då är pengar värda någonting. När ingen annan har pengar är pengar bra värda. Då pratar man om kontanter eller korta räntefonder. I inflation, när pengarna förlorar i värde, då vill man ha något som behåller sitt värde. Typ fastigheter, guld, silver, reala råvaror, reala tillgångar. För om vi tar 30-talet som exempel, det var mycket bättre att ha en skottkärra ägg än en skottkärra pengar. Om pengarna minskade i värde fick du bara mer och mer betalt för dina ägg. Den rollen har guld haft i många år, som så kallad värdebevarare. Och sen det sista, deflation, när pengarna ökar i värde. Då vill jag ha lånat ut pengar till dig till exempel, eller till någon annan. För det betyder att skulden du har till mig bara växer och växer. Då är det man kallar för långa obligationer rätt saker att ha.

En komplex portfölj för insatta

Jan: Genom att kombinera de här fyra typerna har jag en portfölj som kommer gå bra. Någon del i portföljen kommer gå bra oavsett marknadsklimat. Tanken är att den del som går bättre kommer lyfta upp de delar som går sämre. Men det här är en oerhört komplicerad portfölj, på det sättet att man behöver köpa specialtillgångar som inte alltid finns att handla. Jag rekommenderar att man bör ha minst ett par hundratusen, och vara ganska väl insatt i vad man gör och varför.

Caroline: Okej, vad spännande.

Jan: Ja, så här känner man igen den. Om vi pratar om att globala barnportföljen kan falla med 50 % två gånger på 15 år, så ska den här portföljen inte falla med mer än 5 %. Och det har den väldigt sällan gjort. Så jag brukar säga att den passar på en tidshorisont från två år och uppåt. Risken är låg, kanske 3 av 7. Förväntad avkastning 4–5,5 % per år. Passar om man alltid vill ha en positiv avkastning oavsett vad som händer. Väldigt komplex portfölj.

Caroline: Så hur har den här RikaTillsammans-portföljen gått?

Jan: Den har gått ganska bra på tre år. Det är svårt att säga, nu hade vi en ganska stor nedgång förra veckan, när vi spelade in det här i början av februari. Men den ligger 9 % plus på tre år, och det är även efter den här nedgången. Så jag tycker att den gör precis som den ska göra.

Caroline: Har den ändå presterat lite bättre nästan?

Jan: Den har presterat, jo, men det har den, absolut. Men det är också så här att jag har gjort en uppföljning på hur portföljerna har gått, där man kan gå in och jämföra med sitt index. Så det här är väl i stora drag portföljerna.

Caroline: Ja, det är det. Men nu har vi inte en fjärde.

Lekportföljen, eller variabelportföljen

Jan: Nej, det har vi inte officiellt. Jo, det har vi. Vi har en fjärde portfölj.

Caroline: Jag kan tänka mig att det kan vara lite spännande att höra.

Jan: Ja, vi har en lekportfölj också. Harry Browne skrev om en av de här grejerna. Han sa så här: för vissa av oss vill vi kunna investera våra pengar, vi gillar det där med att följa marknaden. Då kan det vara värre att inte få göra det.

Caroline: Att leka lite, menar du?

Jan: Ja, för det är roligt med aktier och fonder. Det är roligt att följa.

Caroline: Det kan ju vara så att man följer något företag som man gillar.

Jan: Ja, så då brukar jag säga så här. Om man säger att man har 100 000, då delar man upp den i 90 000 som man väljer i någon av de här modellportföljerna, och sen har man 10 000 som jag kallar för lekportfölj. Det officiella namnet på det där är variabelportfölj. Att man har variabler. Variabelportfölj och lekportfölj. I den här kan man lägga på lite aktiva investeringar där man tror att man kan göra bättre än index. Och vara väl medveten om att den stora behållningen för lekportföljen är att jag får må bra. Att jag får känna mig levande.

Caroline: Och det är spännande kanske att se hur det går för företaget man bryr sig om. Eller företagen man bryr sig om.

Jan: Precis. Snarare än att man räknar med att det här kommer jag kunna förutsäga, hur mycket pengar jag kommer tjäna på det över tid.

Caroline: Det är viktigt, om man är intresserad av ekonomi, att få ha den här, vad ska man säga, ja, känslomässiga.

Vad finns i variabelportföljen

Jan: Lite lekfulla, kanske. Ja, men absolut, den känslomässiga kopplingen. På ett kontrollerat sätt. Om vi tittar i vår variabelportfölj är det några saker jag gillar. Vi har till exempel investmentbolagen i den portföljen, de svenska. Det finns ingen investering som har gått bättre på 30 års sikt än de svenska investmentbolagen. Det har varit helt crazy. Hade jag haft stora cojones och inte brytt mig om risken, om man ska maximera avkastningen och strunta i om man förlorar pengar, då skulle jag köpa de svenska investmentbolagen. Sen finns de med i en liten del i alla portföljerna. Sen har vi några aktivt förvaltade globalfonder. Vi har Coeli, den vi gjorde intervjun med Henrik Andréason om. Vi har en annan aktivt förvaltad fond som heter Lancelot Camelot. Det låter som... ja, kungariket. Jag är ju så här medeltids...

Caroline: Har jag sagt okej till det här?

Jan: Nej, det har du inte.

Caroline: Nej, men du sa å andra sidan att det är okej till mina Tesla-aktier.

Jan: Ja, du har ju Tesla-aktier i din portfölj. Du har Google, eller Alphabet, har du också i den portföljen. Där handlar det om sådant som man tycker är kul. Men jag är väl medveten om att tittar vi på en 20-årsperiod kommer våra passiva modellportföljer med stor sannolikhet ha gått mycket, mycket bättre. Så det handlar lite om vad man vill ha. Vill du ha ett systematiskt, förutsägbart, repeterbart sätt att investera dina pengar, som kräver fyra timmar per år, då är det de här modellportföljerna.

Caroline: Mindre än tandborstning.

Jag gör det jag skriver om

Jan: Ja, mindre än tandborstning. Och det där är lite roligt. För många år sedan, när vi hade portföljerna, fick jag alltid frågan: Jan, jag fattar att det är det här du skriver, men vad gör du med dina pengar egentligen? Och då sa jag: nej, men jag gör det jag skriver om. Sen lanserade Nordnet sin tjänst Shareville, och jag tänkte: äntligen, då slipper jag alla de här mejlen. Gå in och kolla i portföljen, du kan se precis vad som finns där.

Caroline: Är det ingen som frågar nu?

Jan: Nej, nu är det ingen som frågar om det. Nu frågar de om något annat. En vanlig fråga är: du Jan, jag följer dig på Shareville och jag tycker det verkar bra, men du har inte gjort någonting på över ett år. Är portföljen fortfarande aktiv eller har du glömt bort den? Och jag säger: nej, men det är meningen att man inte ska behöva göra några förändringar. Det enda blir att på ett år gör man en ombalansering. Jag tror inte det är så många som vågar stå kvar vid det här, för det är inte normalt accepterat att säga: jag investerar i index för att jag inte kan förutsäga marknadens rörelser och inte kan analysera bolag. För mig var det en skam i det rätt länge. Gud, jag kan inte läsa en årsredovisning, det var länge så att jag hade dåligt samvete. Idag kan jag, men då kunde jag inte.

Den genomsnittliga spararen som inte är genomsnittlig

Jan: Sen pratas det inte så ofta om att genom att du får den här genomsnittliga avkastningen över tid, så får du faktiskt en bättre avkastning än 9 av 10 sparare. För 9 av 10 sparare klarar inte ens att få den genomsnittliga avkastningen. Så för varje år man lägger på, de här 10, 15, 20 åren, gör att du kommer tillhöra de topp 10 procent som har tjänat mest pengar på sina placeringar. Det kommer alltid finnas människor som på kort sikt tjänar mer pengar. Löparen, gå in och kolla de här som tjänar 300–400 procent på tre månader. Men det är inte repeterbart, det är inte förutsägbart. Det går inte att göra systematiskt över lång tid. Hade det gått att göra 300 procent på tre månader systematiskt, då hade de människorna inte hängt på Shareville. Då hade de drivit en hedgefond på Wall Street. Man behöver få lite reality check här.

Jag är hellre sköldpaddan som vinner över haren. Men det kräver lite trygghet i sig själv, lite prestigelöshet.

Jan: Så jag brukar säga: idag är jag helt okej med att jag är en genomsnittlig sparare som över tid inte kommer vara så genomsnittlig. Men det kommer ta tid. Jag är hellre sköldpaddan som vinner över haren. Det kräver lite trygghet i sig själv, lite prestigelöshet. Och det kräver att man är autentisk med sig själv med frågan: sparar jag för att tjäna pengar, eller sparar jag för att uppfylla ett känslomässigt behov?

Caroline: Vad tänker du då?

Sparar jag för pengar eller för känslan?

Jan: Ja, vad är det för känslomässigt behov? Att känna spänning. Känna att jag får vara del av någonting. Jag kan få dela krigshistorier med andra om när jag förlorade pengar i krascher, eller när jag var med i Fingerprint, eller när jag steg av Bitcoin på 20 000.

Caroline: Det var det bästa jag har hört på hela dagen.

Jan: Ja, men det är ju så. När jag var med i Fingerprint. Eller jag steg av, jag sålde av Bitcoin på 19 000 dollar. Jag träffar människor och säger: jag sålde av Bitcoin på 19 000 dollar, och de bara: grattis, köpte du en Trisslott den veckan också?

Caroline: Ja, men det var lite... Vi tycker faktiskt det är roligt när folk tjänar pengar.

Jan: Ja, det tycker jag. Förlåt, jag ska inte säga så. Tack för att du håller mig på banan.

Caroline: Men samtidigt betyder ju inte deras, att de har tjänat pengar på Bitcoin eller något annat, det betyder ingenting för oss.

Jan: Nej, nej.

Caroline: Utan vi gläds åt det.

Jan: Precis. Men alla gör inte det. Alla tjänar inte de pengarna. De flesta förlorar. Och det är det som gör mig förbannad. Det är därför jag går igång.

Caroline: För det pratas mest om de som tjänar.

Jan: Ja.

Caroline: Låt oss vara helt ärliga med det.

Tur, kontroll och att gå till sig själv

Jan: Ja. Och tittar man på statistiken så har den genomsnittliga spararen förlorat pengar på Bitcoin. Det är det som är trist. Vi såg igår kväll, vi började titta på den här serien på Netflix, vad heter den, Altered Carbon? Där sa huvudpersonen, vad heter han, Joel Kinnaman, jag tänkte säga Åkerman, jag har ingen koll på sånt.

Caroline: Vi har ingen Åkerman med.

Jan: Nej, men Kinnaman. Hans rollperson sa så här: "Tur. Tur är inte ett ord jag brukar associera med mig själv." Och du gillade det.

Caroline: Jag gillade det.

Jan: Jag hatar att vara beroende av slumpen. Jag har för mycket kontrollbehov. Och jag är helt autentisk, jag har kontrollbehov, och då investerar jag hellre på ett sätt som är förutsägbart, där jag har kontroll, eller så mycket kontroll jag kan ha, snarare än att förlita mig på att jag hade tur. Det är upp till den som lyssnar att göra sitt eget.

Caroline: Men jättebra poäng, man måste gå till sig själv.

Jan: Helt enkelt. Man måste gå till sig själv.

Caroline: Man ska följa en strategi för investering.

Man behöver inte välja, man kan ha både och

Jan: Ja, man behöver gå till sig själv och vara autentisk. Sen tror jag att det bästa är, man behöver inte välja, man kan faktiskt ha både och. Man kan ha en del variabelportfölj, och sen kan man ha sina passiva modellportföljer. Och att tjäna pengar ska verkligen vara som att se målarfärg torka, eller se gräs växa. Det ska vara tråkigt, verkligen.

Caroline: Vi hoppas att ni har haft kul i alla fall.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag vet inte var det kom ifrån, det bara kom till mig.

Avrundning och nästa avsnitt

Jan: Ja, det var bra. Jag hoppas att du får ut värde av det här avsnittet. Gå in på bloggen, på rikatillsammans.se, tryck där längst upp på modellportföljer. Där finns några relaterade artiklar, kolla på graferna. Lyssna också på det här avsnittet, "Spara pengar, tjäna pengar, investera pengar, bli rik". Det är som del 1 nästan, och det här är lite som del 2. Sen, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. När vi kommer ut varje år med ombalansering, med information om portföljerna, om de bästa fonderna, så skickar vi alltid ut det via mejl. Och prenumerera gärna på oss på YouTube, på SoundCloud, i din poddspelare. Facebook, Twitter, vi försöker hänga där ni hänger. Och sen som vanligt, nästa avsnitt kommer nästa söndag, och då kommer vi med stor sannolikhet prata om frågor och svar.

Caroline: Kommer ni på söndag?

Jan: Nästa söndag, ja.

Caroline: Ja.

Jan: Det är svårt eftersom vi spelar in avsnitten i förväg. Men bra, tack för idag.

Caroline: Tack för idag.