Köp vid snö och sälj vid tö?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Köp i snö och sälj i tö
2. Hur portföljerna gick under året
3. Vad ombalansering egentligen är
4. Varför de enkla frågorna är de viktiga
5. Sidledsmarknader och 2000-talet
6. När rådgivarna gör det krångligt
7. Läsarfråga: garantilösning till pensionen
8. Börsen 1870–2017 och kraften i lång tidshorisont
9. Höj lönen, spara i ISK
10. Läsarfråga: Kapitalinvest med kort tidshorisont
11. Tidshorisonten avgör allt
12. Politik, Trump och att inte spekulera i timing
13. Läsarfråga: ska man undvika Länsförsäkringar?
14. Läsarfråga: går börsen sämre på sommaren?
15. Vad datan från 1870 faktiskt visar
16. Läsarfråga: cannabisaktier, moral och ekonomi
17. Cannabis som hypen efter bitcoin
18. Att gå dit bollen kommer, inte dit den är
19. Den moraliska aspekten och liberalismen
20. Läsarfråga: varför betala för Lysa?
21. Extraavgifterna man inte ser
22. Transparens om samarbetet med Lysa
23. Läsarfråga: en miljon med uttag om fem år
24. Trappa ner aktieandelen mot uttaget
25. Tack och puff för nästa avsnitt

Köp i snö och sälj i tö

Jan: Om vi tittar mellan 1870 och 2017 så måste jag ändå säga att det verkar ju stämma.

Caroline: Vad stämmer, att det går ner?

Jan: Nej, men det här, vad var det? Köper vi snö och säljer vi tö. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 35. Och vad ska vi prata om idag, Caroline?

Caroline: Jo, jag tänkte att jag pratade om att du har ombalanserat globala barnportföljen och nybörjarportföljen. Det kanske kan vara intressant att ta upp. Hur har funderingarna gått, och hur har du gjort?

Jan: Jag tycker ju att det där är jättespännande. Så här i början av året, det är ju januari fortfarande, då är det alltid en tid för bokslut. Man tittar så här, hur har det gått under det gångna året. Och sen har jag också gjort den här listan med de bästa fonderna för 2018. Har man analysen för hur det har gått, och har man de bästa fonderna, ja, då kan man ta nästa steg.

Caroline: Man kan gå i aktion.

Jan: Precis. Och jag tänker att det har gått ganska bra.

Caroline: För fonderna?

Hur portföljerna gick under året

Jan: Ja, precis, för portföljerna.

Caroline: För portföljerna, sorry. Hur har det gått då?

Jan: Jo, det har gått ganska bra. Det är roligt, när vi gjorde en inspelning förut så visste jag faktiskt inte det i huvudet. Men nu fick jag kolla upp det, så vi fick göra en omtagning här. Nej, men globala, eller nybörjarportföljen, gick 7,7 procent. Och globala barnportföljen tror jag slutar på 10,4 procent. Så det är jättebra, det är högre än de 6–7 procent som vi brukar räkna med. Men sen gäller det ju också att man jämför med rätt index, och att man inte gör som sådana här fondförvaltare och jämför äpplen med päron.

Caroline: Men hur jämför de?

Jan: Nej, men det handlar ju till...

Caroline: Jämför de med något som har gått mycket, mycket sämre?

Jan: Nej, men till exempel en sån här klassisk grej man gör är att en småbolagsfond jämför sig med en storbolagsfond. Man säger så här: ja, men detta är Sverigeindex, detta är Sveriges 30 största bolag. Men fonden investerar ju inte i Sveriges 30 största bolag, utan den investerar kanske i Sveriges 200 småbolag. Och småbolag kommer alltid att gå bättre än storbolag, men risken är mycket högre. Då blir det för mig så här, ja, men det är ju knöligt att jämföra de två. Det är som att jämföra en global fond som investerar i hela världen med Sverige. Det blir lite snett. Nej, men så att nu, när vi har både de här bästa fonderna och vi har analysen, då är det dags för ombalansering. Och jag brukar säga att ibland är ombalansering ett sånt här hemligt verktyg.

Vad ombalansering egentligen är

Caroline: Vad menar du med hemligt verktyg?

Jan: Nej, men jag tänker så här att frågar du ett proffs vad en ombalansering är, så kommer de säga: självklart, det vet jag, det använder jag. Frågar du en nybörjare eller en privatsparare hur ofta de ombalanserar sin portfölj, så vet de oftast inte vad det är. Och det som jag gillar med de bästa koncepten, där ombalansering är ett sånt koncept, är att de ska vara enkla. Ombalansering handlar egentligen bara om att man återgår till den ursprungliga fördelningen man har valt för sitt sparande.

Caroline: Vadå återgår? Varför behöver man återgå?

Jan: Jo, men det är så här att en fondportfölj tenderar att glida under året. Om vi tar nybörjarportföljen, till exempel. Där har vi sagt så här att det är en klassisk 60/40-portfölj. Alltså 60 procent aktieindexfond och 40 procent räntefond. Det vill säga att man har en krockkudde. Man har de där aktierna med hög risk och hög möjlighet till avkastning. Men sen har man också en krockkudde som skyddar när det rasar. Och då säger jag det så skönt att om man har detta i ett år, om man inte gör några förändringar, så kommer aktieandelen att öka, och följaktligen kommer räntedelen att minska.

Caroline: Varför är det så? Jag fattar inte det.

Jan: Jo, men om aktiedelen går upp med 10 procent så har ju den ökat med 6 procent, medan räntedelen ökar inte med 10 procent, den ökar kanske med 2 procent. Då får du en snedfördelning. Även om hela kakan ökar i storlek så blir det en förändring. Om jag ska ta ett enkelt räkneexempel: säg att vi har 100 kronor i början av året, och för enkelhetens skull säger vi att portföljen går upp med 10 procent. Då kommer sannolikt de här 60 kronorna i aktier att stå för 8 kronor av ökningen, och sen kanske räntefonderna bara står för 1 krona. Då har du en snedfördelning däremellan. Då har du inte längre 60/40. Och då vill man gå tillbaka till den här 60/40.

Caroline: Det låter ju så självklart nu.

Varför de enkla frågorna är de viktiga

Jan: Jag hoppas att det är lika självklart för lyssnarna.

Caroline: Jag känner mig nästan dum som frågade.

Jan: Men det är ju de frågorna som är viktiga. För det är ju detta som tyvärr är problemet för många av oss som har gjort detta i många år. Att vi tycker att det är så självklart. Och sen förklarar vi dåligt.

Det är hela det finansbranschen lever på. Ju svårare det är, desto mer kan man ta betalt. Och vårt mål med RikaTillsammans är precis tvärtom.

Men det andra som är så himla bra med ombalansering, det är att det tvingar dig att sälja det som har gått bra. Och det tvingar dig att köpa det som har gått mindre bra. Vilket gör att du faktiskt för en gångs skull följer den här devisen: köp billigt och sälj dyrt. För tittar man på i princip varenda annan statistik, alltså inflöden och utflöden till fonder, så är vi skitdåliga. Har det gått upp en månad, ja, då sätter vi in pengar månaden efter. Och vad händer då? Jo, då backar det. När det har gått som sämst, alltså under finanskrisen och it-bubblan, då är det ju ingen som vill sätta in pengar i aktier. Utan vi sätter in det först när det har ökat. Ja, men bitcoin. Bitcoin har funnits flera år. När börjar de där amatörerna sätta in pengar? I höstas, när det redan ökat 10–15 gånger. Så att ombalansering tvingar dig att, om aktierna har ökat i värde, sälja av dem och köpa räntefonder, så att du hämtar hem en del av vinsten. Och man har bevisat, det finns många vetenskapliga artiklar på det, att ombalansering är ett bra sätt att öka avkastningen. Man kan till och med i sådana perioder där börsen varken går upp eller ner, utan går i sidled, faktiskt få en avkastning med hjälp av ombalansering.

Caroline: Hur kan börsen gå i sidled egentligen?

Jan: Nej, men alltså att den går upp och sen så går den ner. Att den går i de här vågorna, som den tenderar att göra.

Caroline: I slutändan så har den...

Sidledsmarknader och 2000-talet

Jan: Tittar du liksom så här... Ofta brukar man prata om the lost decade, som var i början av 2000-talet, jag tror det var mellan 2000 och 2010. Då, om man tittar på vad index stod på år 2000 och vad det stod på tio år senare, så var förändringen i princip obefintlig. Men om du hade ombalanserat månadsvis så hade du haft en avkastning i alla fall. Så att ombalansering är superbra. Och jag har skrivit om detta i detalj på bloggen. Man kan gärna gå in på bloggen och titta specifikt på hur vi gjorde ombalanseringen. Jag har till och med skrivit artiklar, en separat för nybörjarportföljen och en för globala barnportföljen.

Caroline: Vill du bara säga någonting om hur det ser ut nu då?

Jan: Ja, tanken är att jag har försökt förenkla portföljerna, så jag har tagit bort några fonder. Helt enkelt för att inte ha mindre än 5 procent i varje fond. Vilket har gjort att ingen av portföljerna har mer än 10 fonder. Man kan månadsspara i allihop.

Caroline: Hade du någon som hade mindre än så?

Jan: Jag tror det. Innan hade vi fonder där det var så här, ja, men den här fonden vill jag också ha. Men den här vill jag också ha. Lite så där, som det kan vara. Men med tanke på det jag också skrev i den här artikeln, Bästa fonderna 2018: majoriteten av avkastningen ges ju av tillgångsslaget, det vill säga aktier. Sen ges en liten del av vilken typ av fonder det är, om det är globala fonder, Sverigefonder eller småbolagsfonder. Och sen den sista lilla delen ges av vilken specifik fond det är. Så jag har försökt ta bort överlappningar och sådant. Helt enkelt förenkla.

Det blir inte bättre för att det är komplicerat. Man får inga bonuspoäng för att man gör saker komplicerat.

Vad är det du skrattar åt mig för?

När rådgivarna gör det krångligt

Caroline: Ja, men jag tänker så, vem är det som gör saker komplicerat egentligen?

Jan: Ja, men titta på, nu ska vi ju inte hoppa in i alla avarterna, men förra veckan pratade vi ju med Henrik Tell. Och vi frågade honom: vad är det största misstaget folk gör? Och så sa han så här, det kanske inte är så mycket folk, utan det är de finansiella rådgivarna. När folk kommer med sina portföljer så ser de skrämmande ut. Och urtypen för det som är skrämmande, det är ju sådana här strukturerade produkter. Jag tror att en av läsarfrågorna handlar om det där också. Och de där strukturerade produkterna, de är så komplicerade. Jag har många gånger ägnat mig åt att försöka läsa dem och förstå hur de funkar. Hur mycket betalar jag i avgift? Vad är det jag egentligen får? Det är ju det finansbranschen har tjänat massor av pengar på under åren. Ju svårare det är att förstå, desto mer magiskt tycker vi att det är. Och desto mer kan de ta betalt, för det är ju svårt. Men jag påstår att man kan göra 90 procent av allting bara genom så här simpel gymnasiematte. Alltså plus, minus, gånger, division. Så fort man börjar räkna en massa andra grejer så är man...

Caroline: Differentialekvationer.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Behöver man inte i sin ekonomi?

Jan: Nej, definitivt inte i sin privatekonomi och sitt fondsparande. Så det är väl ombalanseringen. Gå in och kolla. Du som följer oss på Shareville lär ju ha sett det i början av veckan, att plötsligt var det massa transaktioner. Så det enda vi gör nu, nu har vi förändrat portföljerna, och nu kommer de köra fram till december, och sen spelar vi in nästa avsnitt. Ny ombalansering i januari. Egentligen, handen på hjärtat, hade vi inte behövt ombalansera. Förändringen i globala barnportföljen, tror jag, var så här 90,8 procent aktier och 9,2 procent räntefonder. Och målet är att det ska vara 90/10. Så det var bara 0,8 som var fel. I nybörjarportföljen var det lite större snedvridning, för vi hade satt in mycket kapital. Så att då blev det plötsligt en majoritet räntefonder. Det var inte riktigt meningen. Så att det var ombalanseringen. Ska vi... Jag vet att du har förberett massa frågor.

Läsarfråga: garantilösning till pensionen

Caroline: Jajamän. Vi har äntligen tagit tag i det här igen med att svara på läsarfrågor. Vi har en läsarfråga från Anna-Lena, som har ett bolag med sin kompanjon. Jag tror de håller på med hamster- och hundmat. Jag älskar sådana, de skriver vad de håller på med. Hon skriver så här att de sparar 8 400 varje månad i Länsförsäkringar till pensionen. Och det kanske inte är det smartaste. Försäkringen heter ålderspension fond- och garantiförvaltning. Pengarna placeras av Länsförsäkringar, och man är garanterad att få tillbaka minst det man har betalat in. Hon undrar om det här egentligen är det smartaste sättet, och frågar: kan man ha till exempel en RikaTillsammans-portfölj i företaget och spara pengarna där? Eller hur tänker du, om du skulle ge något tips?

Jan: Jag tycker alltid att pensionstips och sånt är lite vanskligt. Helt enkelt för att vi har ju inte hela bilden. Men man kan säga någonting generellt. Och generellt skulle jag säga så här: jag personligen gillar inte garantilösningar. Vad är det för någonting egentligen? En garantilösning är att...

Caroline: Att man garanterar att få tillbaka minst det man har betalat in.

Jan: Så att om jag sparar in 10 000 så kommer jag minst att få 10 000. Och där blir det så här, där blir vi ju ofta lurade. För då tänker vi att detta är en sån typisk grej som min mamma hade gillat. Det är lite läskigt, men då investerar jag på det här sättet, för i värsta fall får jag tillbaka pengarna jag har satsat. Man är rädd att förlora dem, helt enkelt. Och det är ju det de finansiella rådgivarna säljer in detta på. Rädslan för att förlora. Men de måste ju tjäna pengar på det, och de tjänar pengar som gräs på det där. För jag kollade upp den där, och då var det rätt mycket räntor. Jag tror det var uppemot 40–50 procent räntor i det här. Och de skulle ju spara detta i 20...

Caroline: Räntefond.

Jan: Räntefond, ja. Och de skulle spara detta i 20 år.

Caroline: Ja, de har en... ja, precis.

Börsen 1870–2017 och kraften i lång tidshorisont

Jan: Och då är det ju som... Jag publicerade det på Twitter och på Facebook förra veckan. Då gjorde jag den här sammanställningen av hur den svenska börsen har gått från 1870 till 2017, fram till förra året. Och tittar man på ett enskilt år, så är det ungefär 60 procent upp och 40 procent ner. Men tittar man på en tioårsperiod, så har varenda tioårsperiod på Stockholmsbörsen sedan 1945, sedan andra världskriget, varit positiv. I princip är det bara under 30-talet, mellan 1929 och 1939, som svenska börsen har gått back på en tioårsperiod. Och här är det ju två tioårsperioder. Så här är det i princip... alltså jag ska inte säga riskfritt, för det är det inte. Men sannolikheten är väldigt, väldigt hög. För om de sparar de här pengarna på börsen, alltså med högre andel aktier, så kommer de att tjäna mycket mer pengar. Och de har i princip identisk sannolikhet att få tillbaka pengarna de har satsat. Det ska mycket till att investera pengar i 20 år på börsen och inte få tillbaka sina pengar. Då har man otur.

Caroline: För de har tjugo, tror jag.

Jan: Ja, så det är det första jag skulle säga. Och sen är detta en typisk strukturerad produkt, den här garantiförvaltningen. Och då bör man också fatta lite... Nu ska vi inte gå in på detta för komplext, men vad de ofta gör, sådana här förvaltare, det är att då tar man, nu tar jag bara teoretiskt, jag har inte räknat på siffrorna, men man tar en stor del av pengarna i en säker investering, som man räknat på 3 procent avkastning på, och sen sätter man då 90 av 100 kronor i den. Och så vet man att på fem år kommer den att öka upp till 100 kronor. Då har man säkrat det, för då kan man ge tillbaka pengarna till kunden. Och sen tar man de där sista 10 kronorna och investerar dem med hög risk, för man tänker att kunden ändå kommer få tillbaka sina pengar. Och sen tar man 4, 5, 6 procent betalt för det här.

Höj lönen, spara i ISK

Jan: Så i detta fallet är det att nej, en 20-årsperiod, långsiktigt sparande, då kan man till och med köra globala barnportföljen, 90 procent aktier och 10 procent räntefonder. Jag ska inte rekommendera RikaTillsammans-portföljerna. RikaTillsammans-portföljen är också en defensiv portfölj, så de behöver hellre ha globala barnportföljen. Och jag grundar det på att tidsperioden är lång. Sen kan man prata om andra sådana här lösningar, men jag skulle säga så här: första rekommendationen jag brukar ge till företagare är att höj lönen. Höj lönen så att du kommer upp i 39 000 eller 40 000, eller vad det är.

Caroline: Så att man får...

Jan: ...full avsättning för sin inkomstpension, helt enkelt. Och sin PPM. Sen kan man diskutera spara i tjänstepension eller egentligen spara i sitt eget ISK. Lite beroende på hur van man är, så brukar jag säga att det är lika bra att spara till sin pension i ett ISK-konto, bara man inte pillar på det.

Caroline: Ja, precis. Man får motstå frestelsen att ta ut pengarna.

Jan: Ja, men du hade ju ett bra tips där också. Man kan skapa flera ISK-konton, och så kan man döpa det till så här pensionskontot.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Helt enkelt.

Caroline: Ja, men vad bra.

Jan: Tror du att Anna-Lena och hennes kompanjon...

Caroline: ...har fått lite att tänka på?

Jan: Ja, vad bra.

Läsarfråga: Kapitalinvest med kort tidshorisont

Caroline: Okej, men vi har en annan fråga från Karin. En kortis här. Hon skriver: hej, vi har sparat till våra barn i Kapitalinvest. Vad jag har kunnat läsa mig till var det kanske inte bästa beslutet vi har tagit, men nu är det så. Våra barn är nu vuxna och kan ha behov av dessa pengar inom två till fem år. Är det läge att sälja dem nu? Om man säljer nu, var ska man placera pengarna istället?

Jan: Ja.

Caroline: Jag har faktiskt haft Kapitalinvest.

Jan: Har du haft Kapitalinvest?

Caroline: För länge sedan.

Jan: Jaså, ja.

Caroline: Jajamän.

Jan: Ja, men jag... Gick inte så bra?

Caroline: Det gjorde det inte, Jan.

Jan: Det gjorde det inte?

Caroline: Nej.

Jan: Okej.

Caroline: Inte då i alla fall.

Jan: Ja, men jag kollade faktiskt upp Kapitalinvest innan vi spelade in. Och om jag inte minns fel nu så var det så här 30 procent i Sverige, 70 procent globalt. Eller så var det vice versa. Det var i alla fall en aktieportfölj. Och avgiften var 1,21. Det är rätt högt. Det är jättehögt. Jag brukar ju säga att det ska väldigt mycket till för att man ska ha en fond med en avgift över 0,4 procent. Och i detta fallet, om det nu är 30 procent Sverige och 70 procent i världen, då är det mycket bättre att, om man ska ha en ekvivalent, ta en global fond typ Swedbank Robur Access Global eller Länsförsäkringar Global på 70 procent och sen SEB Sverige Indexfond på 30 procent. Då har du kapat avgiften från 1,2 till 0,3.

Caroline: Men att de ska ta ut pengarna nu?

Jan: Nej, men det är svårt att ersätta Kapitalinvest, för den här Kapitalinvest är en kassafond.

Caroline: Så man ersätter med de här som du räknar upp nu? Och har ingen avgift?

Jan: Jo, man har avgift 0,3. Så då har du sänkt avgiften 0,4, typ.

Caroline: För det blir rätt mycket pengar över åren. Det blir jättemycket pengar.

Tidshorisonten avgör allt

Jan: Men det är inte det som är mitt råd till Karin. För återigen, det viktigaste när vi sparar pengar är tidsperioden, alltså tidshorisonten. Och här har de en kort tidshorisont, två till fem år. Tumregeln är ju att man max ska ha... rekommendationen brukar vara så här: 10 procent i aktier per år du kan låta pengarna vara i fred. Och i detta fallet kan du bara låta pengarna vara i fred två till fem år. Alltså bör det inte vara mer än 20–50 procent aktier. Och därav bör Kapitalinvest bort. Och jag skulle säga så här, två till fem år, jag är en försiktig general, då hade jag tagit 20 procent i aktieindexfonder typ. Jag hade nog valt Länsförsäkringar Global till exempel, eller den här Swedbank Robur Access Global, eller DNB Global Index, eller någon sån. Låg avgift, bred indexfond. Man kan titta i den listan, bästa indexfonderna. Och sen hade jag satt resten på ett bankkonto med insättningsgaranti och en ränta på typ 0,5 kan man väl få. Vi har en artikel också som heter Bästa sparkontona. Men sparkonto med insättningsgaranti. Chansa inte med pengar som ska användas inom fem år. Det är inte bra.

Caroline: Det ska vara lätt att ta ut dem.

Jan: Ja, för nu har ju börsen, om jag inte är helt fel på det, gått upp i nio år i rad. Vi har haft en enorm utveckling. Vi är long overdue för en korrektion.

Caroline: Jag ska bara fråga, vilken börs är det vi pratar om? Är det Stockholmsbörsen eller hela världen?

Jan: Hela världen. Stockholmsbörsen har ju gått ganska dåligt. Men jag tror att den slutade ändå på plus för 2017. Framför allt är det den amerikanska börsen som drar. Den går ju som tåget. Jag tror att den gjorde 72 rekord förra året.

Caroline: Det är ändå svårt att fatta. Det är svårt att fatta.

Politik, Trump och att inte spekulera i timing

Jan: Med tanke på hur politiken ser ut. Vi behöver inte ens gå in på allt det där med Trump.

Caroline: Men då har politiken och finansvärlden kanske... de kanske står...

Jan: Jag vet inte, jag vågar inte uttala mig. Det kan mycket väl vara att det är kvar efter Obama. Sen är det ju så att Trump driver en ekonomiskt företagsvänlig politik. Han sänkte ju skatten nu från 35 procent till 22 procent. Det är ändå rätt roligt för företagare. Vi brukar ändå tänka att Sverige har en hög skatt, men vi har haft en lägre företagsskatt än vad USA har haft. Och många... alltså, nu är vi ju inne på det där att förutsäga framtiden, och jag tror inte riktigt att det går. Så man ska absolut inte spekulera så här: nu har det gått upp i nio år, nu borde det komma en korrektion. För den kan komma om tre år, det kan fortsätta upp i tre år till.

Caroline: Tids nog kommer det att komma ner, tror man. Men det är inte säkert.

Jan: Ja, så är det. Det går ju upp och ner. Men problemet är att man vet inte när. Det är ju detta som var missen jag gjorde med bostadsbubblan. Jag har ju varit ganska klar på att vi har en bostadsbubbla, men jag har haft helt fel i timing. Och det spelar ingen roll om du har rätt men fel i timing, för då förlorar du pengarna ändå. Eller som det här klassiska uttrycket på börsen:

Marknaden kan vara irrationell mycket längre än vad du har råd med.

Caroline: Ja, men vad du skulle säga var i alla fall... vi pratade om Karin här och hur hon skulle göra med pengarna. Men jag tror vi...

Jan: Ta ut dem. Ta ut dem, eftersom det är två till fem år. Det är för kort tidshorisont.

Caroline: Vad bra.

Läsarfråga: ska man undvika Länsförsäkringar?

Caroline: Okej, men här kommer en annan fråga då. Läsarfrågan är: ska man undvika Länsförsäkringar?

Jan: Ja, det var väl att undvika den här globalfonden. Det var väl kanske inte att undvika Länsförsäkringar.

Caroline: Nej, men jag skulle bara kolla vad jag hade skrivit här. Precis, Länsförsäkringar Global Indexnära, som rekommenderas på väldigt många ställen. Men den här läsaren som frågar har sett någon blogg, vad ska man säga, bloggpost i en helt annan blogg.

Jan: Det är väl då Petrusko, som är en av dem som var emot Länsförsäkringar. Ja, men grejen är, alltså det här var det jag skrev för två veckor sedan, tror jag, du är ju på bloggen också, när jag skrev den här Bästa fonderna 2018. Och vad det handlar om är att Länsförsäkringar har en paragraf i sina villkor. Jag visste inte att folk läste villkor så noggrant, men det är väl bra, det borde man göra. Att de har en möjlighet att ta ut 2 procents avgift. Och det är ju supermycket för en fond som kostar 0,22. Men jag har skickat ett mejl till Länsförsäkringars vd, och jag fick svar från deras jurist. Att nej, vi har ingen avsikt att utnyttja det, utan vi har den om en institutionell investerare skulle ta ut flera hundra miljoner samtidigt. Men det står ju inte uttryckligen i villkoren. Och då är det många som är så här, kan vi lita på det där eller kan vi inte? Jag personligen ser det inte som ett stort problem, så vi har ju våra pengar i Länsförsäkringar Global Indexnära. Sen har de också sagt att de kanske ska ta bort den eller formulera om den. Så tycker man att det är ett stort problem, vilket jag inte tycker, då kan man byta till Swedbank Robur Access Global, eller till DNB Global Index, eller något sånt. De är ekvivalenta, mer eller mindre.

Caroline: De har ingen paragraf som säger att de kan ta ut 2 procent, för mig.

Jan: Så att man kan läsa kommentarer. Jag har skrivit en artikel specifikt om det också. Det är bara att bläddra, den är väl någonstans i mitten av januari.

Caroline: Okej, toppen.

Läsarfråga: går börsen sämre på sommaren?

Caroline: Okej, här kommer en annan fråga.

Jan: Ja.

Caroline: Jag har någon gång läst att börsen brukar gå sämre under sommaren, det vill säga maj, juni. Upplevde det själv i somras då mitt kapital gick ner. Någon förespråkar till och med köp i snö, sälj i tö. Tror aldrig att jag har läst något från Jan om detta. Hur mycket sanning ligger det i detta påstående? Finns det någon forskning?

Jan: Finns det någon forskning? Ja, det kan man undra. Ja, så här tänker jag. Varför jag inte brukar prata om sådana här saker är, för det första, att jag är lite skeptisk normalt sett. För till exempel när man tittar på korrelationer, för det är ju vad detta är, man försöker titta på om två faktorer hänger ihop. Den bästa förutsägelsen för den amerikanska... ja, detta gjorde man en undersökning på. Den bästa förutsägelsen av den amerikanska börsen var smörförsäljningen i Bangladesh.

Caroline: Jaså?

Jan: Ja, och det där är ju ett skämt. Smörförsäljningen i Bangladesh har ju inget att göra med den amerikanska börsen. Men korrelationen var perfekt i hur många år som helst. Gick smörförsäljningen upp, då gick börsen upp. Gick smörförsäljningen ner, så gick börsen ner. Men det är ju detta som är skillnaden på korrelation och kausalitet.

Caroline: Det känns som en sån där sköldpadda som berättar vem som ska vinna en match.

Jan: Ja, precis. Det var inte en sköldpadda, det var en bläckfisk. Men den hade ju sjukt rätt. Sannolikheten för att den skulle ha så rätt är ju extremt låg. Men du vet, till och med jag tänkte så här, fan, jag skulle satt pengar på den där bläckfisken. Det var väl vid fotbolls-VM eller fotbolls-EM eller något sånt. Den fick till och med ett namn.

Caroline: Jag fick för mig att det var Melodifestivalen, men det var det inte.

Jan: Nej, nej, nej. Det var något med fotboll i alla fall. Något med Tyskland, tror jag. Ja, de filmar ju den. En bläckfisk har nog aldrig fått så mycket uppmärksamhet. Men det känns som att vi är lite långt ifrån ämnet nu i alla fall.

Caroline: Kausalitet var det.

Vad datan från 1870 faktiskt visar

Jan: Ja, precis. Men jag är ju nörd. Och jag har ju all data för Stockholmsbörsen från 1870.

Caroline: Vadå, månadsvis?

Jan: Månadsvis, och sen många år tillbaka på dagsbasis också. Men i början av 1900-talet fanns det bara på månadsbasis. Men i alla fall. Så jag roade mig i eftermiddags med lite Excel-pul. Och plockade fram det. Då summerade jag alla januari för sig, alla februari för sig, etcetera. Och om vi tittar mellan 1870 och 2017 så måste jag ändå säga att det verkar ju stämma. Lite beroende på när man...

Caroline: Vad stämmer, att det går ner?

Jan: Nej, men det här, vad var det? Köper vi snö och säljer vi tö. Lite beroende på var i landet man bor och när det börjar snöa. Här i Skåne snöar det typ... vi har aldrig snö. Vi har inte haft snö hittills. Men om man någorlunda generellt skulle säga att det börjar snöa i november och det töar i april, så verkar det stämma faktiskt. Så det går ju också i linje med... men det finns ju andra sådana här ordspråk.

Caroline: Ja, berätta.

Jan: En sån här klassisk engelsk är ju sell in May and go away. Det går i linje med det här också. Sen är det vissa som har gjort den vidare: sell in May, go away, don't come back until St Leger Day. Och jag fick kolla upp det där. St Leger Day är i slutet av september, då den klassiska hästkapplöpningen hölls i Doncaster i England, gissar jag. Så att det finns ett statistiskt stöd för att sommarmånaderna är sämre. Men å andra sidan, tittar vi på juli så stack ju den ut också. Så det är inte en generell sanning. Så jag tror inte man kan förutse framtiden. Jag tror det bästa man kan göra, det är att månadsspara regelbundet.

Caroline: Ha andra regler för dig själv.

Jan: Ja. En klassisk på detta är ju så här: köp till sillen, sälj till kräftorna. Och den är ju precis tvärtom. Nej, jag vet inte, men det var roligt. Jag lägger ut grafen på Twitter och på Facebook.

Caroline: Det får du absolut göra.

Jan: Så får man göra sin egen uppfattning om det. Sin egen analys. Halloween-regeln finns tydligen också, läser jag här.

Caroline: Finns det?

Jan: Ja. Aktier går bäst mellan november och april. Ja, det är ju samma. Köp i snö och sälj i tö.

Caroline: Okej.

Läsarfråga: cannabisaktier, moral och ekonomi

Jan: Ska vi ta nästa?

Caroline: Vi tar nästa fråga. Det här är ju ett ämne som vi kan röra vid. Jag tänker inte att vi behöver gå så djupt in i det denna gången.

Jan: Jag ska säga att jag tjuvkikar på Carolines dator, där står cannabisaktier.

Caroline: Du har fått en fråga här från Samuel, som är ganska lång.

Jan: Är Samuel lång eller frågan lång?

Caroline: Frågan är lång. Men kärnan är att han har investerat i cannabisaktier. Och han säger att det har gått väldigt mycket upp och ner. Han säger att det har varit väldigt mycket prat om dessa aktier på senaste tiden i media, vilket jag antar att du inte har missat. Och det hade varit kul om du tog upp det på din blogg, både vad gäller den moraliska biten och den ekonomiska biten. Jag tror han har satt in... han hade gått in med 60 000 och har i dagsläget ökat till 90 000, med alla hopp som det har gjort. Han är faktiskt väldigt nöjd. Och han tycker att det är lite din förtjänst.

Jan: Att han har köpt cannabisaktier? Ja, faktiskt. Men kan vi inte bara... Vi kan prata om det, absolut.

Caroline: Testa vad vi...

Jan: Jag vill bara förtydliga, jag rekommenderar inte att köpa cannabisaktier.

Caroline: Nej, du har ju aldrig sagt någonting om att man ska köpa cannabisaktier.

Jan: Nej, jag investerar ju inte i enskilda aktier överhuvudtaget heller. Men man behöver ju se detta. Det handlar helt enkelt om att i USA har man ju legaliserat marijuana och cannabis. Och då har det startats massa företag, och de amerikanska delstaterna känner ju så här, men detta kan vi tjäna massor av pengar på.

Caroline: Och du vet att det kommer ske i Kanada också.

Cannabis som hypen efter bitcoin

Jan: Det trodde man aldrig om Kanada. Jag brukar säga att Kanada är den bästa versionen av USA. Men det var ett sidospår. Men jag upplever ju så här att cannabis är ju nu hypen efter bitcoin. Det går ju hela tiden olika hyper. Ibland är det Fingerprint, ibland är det bitcoin.

Caroline: Så det gör vårt liv lite spännande.

Jan: Jo, men jag håller med dig, och det där är ju det vi pratar med Henrik om också, att man behöver ju autentiskt ställa sig frågan: investerar jag för att tjäna pengar, eller investerar jag för att ha ett roligt liv, eller för att jag får energi?

Caroline: Jag tror man kan tycka det är spännande även om man inte sätter in en enda krona. Det är liksom spännande att höra, hur går det? Vad är det nu som är det senaste?

Jan: Fast jag skulle nästan säga att det är mycket smartare att investera 90 procent av din portfölj i indexfonder, så här tråkigt. Det sa ju Henrik också, att investera och tjäna pengar, det ska vara så tråkigt att man somnar. Eller som att se målarfärg torka, eller se gräs växa, eller vilken metafor du nu använder. Men sen, om man är ute efter spänningen, som många är, det är bara att kolla på alla kasinoreklamer, då kan man ta en liten del av sin portfölj, typ 10 procent, och investera i typ bitcoin eller cannabis. Men då får man ju vara medveten om att det där i längden kommer du att förlora pengar på. Alltså, det är som bitcoin nu, jag tror jag sa i någon artikel för Claes Hemberg att den genomsnittliga svenska bitcoin-investeraren är back 22 procent. För att vi missar ju återigen, vi köper dyrt, vi köper något som har blivit populärt, för då har alla andra köpt det.

Caroline: Vi har ju inte talan som de, innan.

Att gå dit bollen kommer, inte dit den är

Jan: Och jag gillar ju, det var ju Karl-Henrik Wästö och Arne Talving som sa på en kurs att investera ska vara som att hitta kantarellerna i skogen. Gå och ställ dig där det var lite ensamt tills alla andra kommer dit. Och när alla andra kommer dit, då går man till nästa ställe. Så det handlar hela tiden om att gå dit bollen kommer att komma, inte dit bollen är. För att använda en sportmetafor. Vad var det också? Moraliska aspekter.

Caroline: Den moraliska och finansiella aspekten.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker precis som du, att jag är inte ett dugg sugen på att hoppa på cannabisaktier. Och sen är det ju också för att jag tycker att egentligen alla droger är väl fel att investera i. Alltså allting som kan få människor att zona ut från sina riktiga känslor.

Jan: Men du är ett stort fan av Tim Ferriss.

Caroline: Vad betyder det?

Jan: Jo, men du är ett stort fan av Tim Ferriss.

Caroline: Ja, men jag gillar honom.

Jan: Men han som skriver The 4-Hour Workweek eller The 4-Hour Body, han brukar ju röka på ibland.

Caroline: Det har jag inte sett alls, jag måste ha missat det när han skriver att han röker på.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, jag är ledsen.

Den moraliska aspekten och liberalismen

Jan: Du är anti. Jag har väl kring den moraliska aspekten... alltså, jag är ju liberal. Så jag tycker ju, så länge man...

Caroline: Jag gillar dig för att du är liberal.

Jan: Ja, tack. Nej, men jag tänker ju så här, vill folk röka på, låt dem röka på. Bara att det inte drabbar tredje person. Det är väl liksom min...

Caroline: Och hur är det nu med cannabis och alkohol och tobak?

Jan: De brukar ju inte ingå i de där hållbarhetsindexen.

Caroline: Nej, tack och lov. De drabbar alltid tredje person, och fjärde person, och femte person. Tyvärr är det så.

Jan: Det blev inte mycket stöd för cannabisaktier.

Caroline: Nej, det blev det inte. Jag får väl säga att jag är glad för Samuels skull på något vis.

Jan: Om jag ska säga någonting, så är det viktigaste att man kommer igång, att man tycker att det är roligt. För om man börjar tycka att det är roligt, så ska man fortsätta med det. Enda risken är att när sådana här spekulationer går emot en, så kan man dra slutsatsen... men du vet, att investera i fonder eller aktier, det är inget för mig, man bara förlorar pengar. Men då har man liksom inte fattat, det är inte aktierna det är fel på, utan det är ens strategi eller ens plan. Att man behöver veta att man har oddsen emot sig. Nu är ju detta en helt ny marknad, då är det ju rörigt. Så jag skulle säga att om 5–10 år kommer ju inte hälften av de bolagen att vara kvar.

Caroline: Nej. Så du menar att man kan absolut gå in med lust?

Jan: Ja, ja, ja. Och man ska ha roligt. Bara man är medveten om vad man gör.

Caroline: Och att egentligen tjäna pengar på det som är trist.

Jan: Ja.

Läsarfråga: varför betala för Lysa?

Caroline: Okej, vad bra. Här har vi en annan fråga. Och det är en läsare som undrar lite om Lysa. Personen skriver: jag förstår att de investerar i bra fonder. De omplacerar pengarna vid behov. Personerna bakom Lysa verkar vettiga. Det jag inte förstår är, varför ska man betala för en tjänst som man kan få gratis? Varför ska man betala för aktiv, passiv förvaltning? Vad tänker du?

Jan: Jo, jag har ju tänkt mycket på det här på senaste tiden. Vi tog upp det lite i förra avsnittet, när vi pratade med Henrik också, som är rådgivare åt Lysa också. Jag påstår att man behöver ta i beaktande två saker. Man behöver ta i beaktande detta vi pratar om nu, känslan. Tycker jag att det är roligt att hålla på med mina aktier, så är det en motivering. Och sen får man värdera sin tid någonstans. Om man tittar på Lysa, då, så tar de ju mellan, vad var det, 0,24 eller 0,20 och 0,30 i avgift. Så det betyder att på en miljon kronor är det 3 000 kronor i avgift, helt enkelt. Och då på 100 000, 300 kronor i avgift. Och då får man ställa sig frågan, är det värt för mig att hålla koll på de här fonderna, identifiera fonderna, sätta ihop min portfölj på ett sådant sätt att jag gör det billigare än 300 kronor, om jag då har 100 000, eller 3 000 om jag har en miljon?

Extraavgifterna man inte ser

Jan: Och sen är det andra saker som faktiskt gör att jag till exempel börjar luta mer och mer åt det jag sa i ett avsnitt, att vi kommer lägga våra pengar i Lysa, tror jag, på sikt. Det är ju för att du har en massa extraavgifter. Nu när jag skulle balansera om portföljerna så ville jag ha med en småbolagsfond. Det var lite knöligt, för Nordnet har till exempel inte den jag ville ha. Och då var jag tvungen att köpa den som en börshandlad fond, och plötsligt hade de ett courtage på 0,25 procent. Och sen kunde det minska till 0,15 procent eller till 0,99. Och sen dessutom hade de då en valutaväxlingsavgift på 0,25 när vi köper och 0,25 när vi säljer. Så redan där, om jag ska ha en amerikansk börshandlad fond, så betalar jag 0,5 procent i växlingsavgift. Om vi tittar på Lysa, som har samma fonder, alltså de har ju förhandlat hjärnan ur kroppen... jag mejlade då Emily, som jag har kontakt med där. Och så sa hon så här, jo, men vi har förhandlat stenhårt, så vi betalar två punkter, alltså 0,02 procent i courtage. Och vi betalar 0,03 procent i valutaväxling. Du och jag kommer aldrig få 0,03, alltså tre punkter på en valutaväxling. Så redan där är det ju liksom så att jag tror att give or take blir det samma. Och det beror lite på hur man värderar sin tid. Men jag tror att om vi skulle använda Lysa, så är det många miljoner vi ska upp till innan jag gör det effektivare. Så det är därför jag gillar den här fondroboten, som fördelar mitt sparande, väljer ut fonderna och gör ombalanseringen. Alltså nu, om vi bara tar att titta på de här bästa fonderna och göra ombalanseringen, det tar ju tid. Och då vet jag dessutom inte om jag har gjort den bästa lösningen. Medan det är ju bara att lyssna på avsnittet med Henrik. Han är ju nörd. Det där är ju det han gör på dagarna. Och det är ju det som Lysa då gör åt mig.

Caroline: Nörd positivt.

Transparens om samarbetet med Lysa

Jan: Ja. Sen ska vi väl också säga, för transparensens skull, att vi har ju ett samarbete med Lysa. Att om man väljer att testa Lysa, eller om man väljer att bli kund, om man använder vår länk, vilket vi jättegärna får använda, så utgår det en liten ersättning till oss. Jag lägger den här i samband med videon och med poddavsnittet. För då får vi en liten ersättning för det. Och det är ju så vi kan göra de här avsnitten och inte ha reklam. Men jag kan säga att detta svaret, helt autentiskt, har inget med det samarbetsavtalet att göra.

Caroline: Men den här personen skrev i alla fall att du hade skrivit i ett inlägg att de gick 4,5 miljoner back 2016. Är det något som vi behöver kommentera?

Jan: Man får ju alltid titta på vad det är för människor, och hur går företaget? Och det säger sig självt, om man bara tar ut 0,25 procent i avgift, det betyder att på en miljon får du ut ett halvtusen kronor. Så du ska ju upp i ganska många miljoner, så att säga, en anställd kostar ju en miljon om året. Och här behöver du både programmera, du behöver betala för rådgivarna, du behöver betala för försäljning, du behöver betala massa pengar. Så det är inget konstigt att de går back. Men de måste ju upp i typ en miljard i förvaltat kapital. Och det är ganska mycket, för att det ska löna sig. Ja, och annars, när jag pratade med dem så sa de så här, vi har ju kapital att kunna göra detta. Så att återigen, ska man lägga alla sina pengar i Lysa? Nej, det skulle jag nog inte rekommendera. Men jag tycker absolut att det är värt att man testar. Testa och se det som ett alternativ. Och vi har ju lagt en hel del pengar där. Och vi kommer nog fortsätta lägga in pengar.

Caroline: Absolut.

Jan: Så som sagt, använd gärna vår länk om du vill testa.

Läsarfråga: en miljon med uttag om fem år

Caroline: All right. Ska vi ta den sista frågan här nu då?

Jan: Yes.

Caroline: Och den kommer från Ulrika.

Jan: Mm.

Caroline: Hur börjar jag investera ett kapital om en miljon kronor, som jag inom fem år planerar att börja plocka ut på regelbunden basis under 15 års tid? Tänk pensionstillskott.

Jan: Ja, vi kan ju ta det där. Det är ju ganska likt den där andra frågan, med barnbarnet. Den avgörande faktorn, alltid i alla de här frågorna, och jag måste förtydliga det på bloggen på något sätt, är tiden.

Caroline: Jag tycker faktiskt att våra läsare är väldigt duktiga på att skriva just vilken tidshorisont de tänker, så jag tror att du är ganska...

Jan: ...tydlig med det. Men om det till exempel är fem år, då är det max, max, max 50 procent i aktier. Jag skulle till och med tycka att den personen borde tycka att det är lite läskigt faktiskt. Och sen, när man väl investerar, jag är ju ett fan av de här globalfonderna, jag är ju en försiktig general, alltså typ, ja, men om man har fem års sikt, så är nybörjarportföljen ganska bra, skulle jag säga i det fallet.

Caroline: Precis. Ulrika skriver också att hon är väldigt förtjust i indexfonder och balanserade investeringar. Men är i detta läge osäker på rätt strategi, givet den relativt korta tidshorisonten.

Trappa ner aktieandelen mot uttaget

Jan: Jag skulle säga nybörjarportföljen, och sen balansera den. Om jag gissar att hon är 60, så då skulle jag säga lite högre. Kanske en 50/50-portfölj idag, med 50 procent räntor och 50 procent aktieindex. Eller till och med vända på det, 60 procent. Det skulle jag nog egentligen säga, en omvänd nybörjarportfölj. Det är 60 procent räntefonder och 40 procent aktieindexfonder. Och sen minska, för detta har jag också märkt att jag är otydlig kring. Men när jag säger fem år, då påstår jag att vid varje givet tillfälle ska det vara fem år. Så om hon investerar nu och ska ta ut pengarna 2023, då behöver det vara 50 procent eller 40 procent aktieindexfonder i år. 2019 sänker man den till 30 procent, 2020 till 20. Så man måste sänka den.

Caroline: Men hur gör hon när hon ska ta ut det sen, år fem?

Jan: Då kan man plocka ut från räntefonderna. Att man säljer av dem.

Caroline: Bra.

Jan: Det var sista frågan.

Caroline: Det var sista frågan för denna gången.

Tack och puff för nästa avsnitt

Jan: Ja, men grymt. Då får vi tacka för idag. Fortsätt jättegärna att skriva frågor där på RikaTillsammans, kring frågor och svar. Vi läser de flesta frågorna. Sen ligger jag back just nu, så jag har inte hunnit svara på de flesta. Men jag blir alltid så glad när andra läsare svarar, för det är ofta minst lika bra. De har inte sällan bättre svar än vad jag själv hade skrivit. Och det där har ju alltid varit vårt mål. Att detta handlar om att hjälpas åt att rika tillsammans. Och sen vill jag också faktiskt puffa för nästa veckas avsnitt. Det är ju så här att i början av veckan hade vi ju Andreas och Henrik här, som är förvaltare av en stor global fond. Och så pratade vi om just det här med aktiv och passiv förvaltning. Och livet som fondförvaltare. Och det var ju lite, när vi bjöd in dem, som att lite bjuda in djävulen. Inte att de är onda, utan att de har byggt hela sin karriär på att göra det som jag avråder från, det vill säga aktiv förvaltning. Så lyssna gärna på söndag igen. Så hoppas vi att ha ett jättebra avsnitt till det. Jättespännande. Så prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev, här på YouTube eller i din poddspelare. Skriv gärna en kort recension.

Jan: Vi älskar ju sådant, att kunna berätta för oss. Vad gör vi bra och vad kan vi göra bättre? Och så ses vi nästa vecka. Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.