Förmånscykel: Spara 20-40% på nästa cykel

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Förmånscykel: så blev vår elcykel 20–40 % billigare
2. En ny lagstiftning från 2022
3. Tre sätt att köpa en elcykel
4. Vi räknar på en cykel för 25 000 kr
5. Alternativ ett: köpa cykeln privat
6. Alternativ två: förmånscykel via arbetsgivaren
7. Förmånsvärdet och bruttolöneavdraget
8. Marginalskatten avgör hur mycket du sparar
9. Resultatet: cirka 40 % billigare
10. Besparingen vid olika marginalskatter och cykelpriser
11. Folk tar ofta en dyrare cykel än planerat
12. Varför vi valde Vapaus
13. Letade efter haken, hittade ingen
14. Det funkar även för små företag
15. Fler saker att tänka på
16. Kan man skippa leasingbolaget?
17. Vad man sparar på att göra allt själv
18. Bra för hälsan, miljön och plånboken

Förmånscykel: så blev vår elcykel 20–40 % billigare

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens kortavsnitt som handlar om cyklar, eller mer specifikt förmånscykel, och hur du kan få din nästa cykel 20–40 % billigare, eller få en mycket finare cykel för samma pengar. Precis som vanligt blir det här avsnittet våra tips, våra lärdomar och lite räkneexempel från när vi själva har gått igenom processen under våren, då vi köpte en fin elcykel. Hur vi valde att finansiera den och varför vi gjorde det som en förmånscykel, och hur du skulle kunna göra samma sak.

Det här avsnittet görs också i samarbete med Vapaus, och det är reklam för dem. Anledningen är att vi valde dem som leverantör. När vi väl hade gjort det och betalat fullpris och allting tänkte vi: så här kan vi inte göra, vi vill göra ett samarbete kring det här, eftersom vi tycker att detta är spännande. Och just det här med förmånscykel är ett ganska okänt begrepp. För mig var det någonting jag fick höra talas om första gången via en kompis som var så här: ja, du måste kolla upp det här med förmånscykel, det är skitbra, det kan man spara jättemycket pengar på.

En ny lagstiftning från 2022

Grejen är att det är någonting som faktiskt är ganska nytt. Det var under 2022 som det kom en ny lagstiftning, så att precis som man kan ha en tjänstebil eller en förmånsbil, bestämde Skatteverket att man ville uppmuntra det här med att cykla. Vardagsmotionen, att det var miljövänligt, att en cyklad kilometer är en körd kilometer som inte har släppt ut avgaser eller liknande.

Jag har den senaste tiden lagt mycket mer tid på att nörda ner mig i ekonomin i en cykelaffär. Jag konstaterade väl egentligen från början att vi, eller jag ska vara helt ärlig, jag ville ha en elcykel. Det kommer ju från historien att vi i höstas sålde bilen. Vi konstaterade att den kostade oss typ, vi hade ju en Tesla Model Y som kostade oss typ 13 000 kr i månaden under de 36 månader vi hade den.

Sen var vi utan bil i sex månader. Då var det så här, vi har en lådcykel på el som är fantastisk. Vi har haft jättemycket glädje av den när vi har kört barnen till exempel till fritids eller förskolan och liknande. Men att ta den ner till stan själv tyckte jag var lite knökigt, så därför önskade jag mig en elcykel.

Tre sätt att köpa en elcykel

Jag har räknat framlänges och baklänges, lagt ner mer tid än jag vågar erkänna, till och med försökt räkna baklänges på sådana här kalkyler som cykelhandlare har på nätet. Jag konstaterade att det finns lite olika sätt när man köper en elcykel. Man kan köpa den privat, och köper man den privat kan man göra det med eller utan lån. Men man kan också titta på det här om ens arbetsgivare kan erbjuda en förmånscykel, något som fler och fler arbetsgivare gör, men som fortfarande är ganska ovanligt.

Nu råkar ju vi ha vårt eget företag, men jag gick till vår redovisningsbyrå, som har flera hundra kunder, och de var så här: shit, vi har aldrig hört talas om förmånscykel, vi har aldrig gjort det. Medan det nog är mer vanligt på ganska stora arbetsplatser, typ kommuner och liksom Telia, den större typen av bolag som har sådana här förmånscyklar.

Men för att hoppa rakt in i det: 2022 införde Skatteverket en ny skattelättnad som gör det billigare för anställda i en organisation att få en förmånscykel. Den här lagen omfattar alla anställda och gör cyklar skattefria upp till ett värde om 3 000 kr om året, vilket blir 250 kr i månaden. Det kan vi återkomma till när vi går igenom kalkylen. Det här att det blir som en förmån, eller den här skatteförmånen, gör i sin tur att en cykel man väljer kan bli mellan 20 och 40 % billigare, lite beroende på vilken cykel man väljer, vilken lön man har själv, vilken marginalskatt man har och liknande.

Vi räknar på en cykel för 25 000 kr

Jag tänker att vi ska ta exempel på en ganska fin elcykel för ungefär 25 000 kr. Anledningen till att vi tar just 25 000 kr är att det är typ där snittet ligger, att snittcykeln ligger där så att säga. När jag pratade med Vapaus och frågade vad folk väljer för snittcykel sa de så här: jo, men det optimala om man vill optimera och göra den bästa affären, då är det 20 000 till 22 000 kr. Men de flesta väljer en cykel någonstans mellan 22 000 och 25 000 kr. Men snittcykeln dras upp och ligger nästan över 30 000 kr, för att det är sådana som jag, typ vita medelålders män som egentligen vill ha cyklar som är lite dyra.

Det kan vara mountainbikes, det kan vara landsvägscyklar och liknande. Jag tänker också så här, för dig som bara lyssnar på det här: i beskrivningen finns länk till några olika kalkyler. Och här ska jag säga att det var mycket knökigare att göra kalkyl på cykel än vad det är att göra en kalkyl på en bil.

Så du får ta det här som cirkasiffror, isch-siffror, alltså breda penseldrag, och du kan alltid kolla på uppställningen. Men det intressanta var i alla fall när jag och Caroline hade valt en elcykel som vi ville ha. För att göra en jämförelse bör man göra en rättvis jämförelse, så man jämför äpplen och äpplen, och sen bör man göra det över en tidsperiod. Jag räknar här på tre år, för de flesta förmånscyklar brukar vara på en tidsperiod om tre år.

Alternativ ett: köpa cykeln privat

Om vi skulle ta det första alternativet kan jag säga så här: om jag köper den här cykeln privat kan jag göra det med eller utan lån, men här ser vi att jag cashar den helt enkelt. Då betalar jag 25 000 kr för cykeln, och sen får jag betala lite drygt 100 kr i månaden för försäkring och ungefär 100 kr i månaden i service också, om man slår ut detta på de här tre åren. Det här har jag tagit helt enkelt bara från nätet.

Vad är någon slags snittsiffra? Då kan man säga att försäkring brukar ligga någonstans mellan 50 och 150 kr. Service brukar också ligga någonstans mellan 50 och 150 kr. Men här räknar vi med 100 kr i månaden för att det ska vara enkelt. Det betyder att den totala kostnaden under de här 36 månaderna blir 25 000 kr för cykeln och sen 3 600 kr plus 3 600 kr.

Så ungefär 32 000 kr. Man hade även kunnat räkna med alternativkostnad, som man gör på bil. Men jag gör det enkelt, så totalkostnaden är 32 000 kr under de här 36 månaderna.

Alternativ två: förmånscykel via arbetsgivaren

Då kommer alternativet: jag kan ju välja, om jag har en schysst arbetsgivare, att ta detta som en förmånscykel. Vi kommer prata om uppsidorna för arbetsgivaren senare, men grundpoängen med en förmånscykel är att det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar inte mer, det kostar inte honom eller henne mer eller mindre pengar, utan det är same same. Det är också riskfritt, så arbetsgivaren behöver inte känna så här: oj, här tar vi en risk, här ska vi plötsligt göra en massa med cyklar. Nej, vi pratar om ett mer effektivt sätt att använda dina pengar.

Då kan man säga så här: vi räknar på exakt samma cykel, för det är återigen bara en jämförelse av finansiering. Så försäkringen och servicekostnaden blir ju samma. Men en anledning till att det i slutändan kommer att bli billigare med den här förmånscykeln är att till exempel försäkring inte är förmånsgrundande. Där kan den reella kostnaden för de 100 kr som det kostar privat bli att nettokostnaden, vid 50 % marginalskatt, bara blir 33 kr. För då räknar man av arbetsgivaravgiften, man räknar av marginalskatten, så då blir 100 spänn bara 33 spänn. Det är den här typen av trick som gör att kalkylerna blir bra, förutom den här skatteförmånen.

Förmånsvärdet och bruttolöneavdraget

Men i alla fall, vi säger fortfarande samma 100 kr försäkring i månaden, 100 kr service i månaden, leasingpremie 750 kr i månaden, för att arbetsgivaren köper ju inte cykeln utan de leasar den. Och sen kommer det ett förmånsvärde på den här cykeln. Det finns regler på Skatteverkets hemsida om att man räknar på statslåneräntan, man räknar på en kapitalkostnad, och sen räknar man på en värdeminskning på cykeln. Det är ganska mycket beräkning som ligger bakom en sådan här cykelförmån.

Men det får man fram om man till exempel, om vi nu tar Vapaus som vi gör reklam för, går in på deras hemsida och matar in en cykel på 25 000 kr och sin marginalskatt. Då räknar den ut cykelförmånsvärdet automatiskt. Från de här 360 kr som det blir för en cykel på 25 000 kr räknar man sen av 250 kr, för det är ju den här subventionen eller skattelättnaden som var 3 000 kr per år, slår vi ut den på månadsbasis blir det minus 250 kr. Detta resulterar i ett bruttolöneavdrag. Det vill säga att när jag jobbar på ett företag eller en organisation har jag en kostnad för min lön.

Sen har arbetsgivaren dessutom sociala avgifter och förmåner ovanpå det. Så om jag har till exempel 100 kr i lön, så betalar arbetsgivaren 131 kr, väldigt förenklat. Och då ser man så här: det ska ju vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren, så då kan vi räkna på att vi kan använda 130 kr även om min lön egentligen bara är 100 kr.

Marginalskatten avgör hur mycket du sparar

Så bruttolöneavdraget är ungefär 750 kr på en cykel för 25 000 kr. Alltså, vad blir den reella effekten när jag har privata pengar i fickan, givet att jag har en marginalskatt på ungefär 50 %? Det vill säga att jag har en lön vid statlig inkomstskatt, där jag vet att många i communityn ligger. Jag kommer gå igenom det om man har en lägre lön än 42 000 kr.

Om man har lön mellan 42 000 och 53 000 kr, då har man 30 %. Sen har man 53 % marginalskatt. En lön under 42 000 kr, då har man typ 26 % marginalskatt. Det blir fortfarande lönsamt oavsett, men det blir mer lönsamt ju högre marginalskatt du har, eftersom nyttan du får för varje extra krona efter 53 000 kr är avtagande. Därför ökar förmånen.

Så i det här fallet blir det 420 kr i månaden. Det är den totala nettokostnaden. Och sen har vi 36 månader, 420 kr i 36 månader, det blir 15 000 kr. Så jag har de facto betalat 15 000 kr genom att få mindre pengar i fickorna. Och sen efter tre år, precis som med en förmånsbil, kan man köpa ut den här cykeln till marknadsvärde. Branschstandarden verkar vara att cykeln har ett utköpsvärde på ungefär 20 % av inköpsvärdet.

Resultatet: cirka 40 % billigare

Så i det här fallet, 20 % på 25 000 kr är 5 000 kr. Då har jag haft en nettoavgift, alltså uteblivna 420 kr i månaden i 36 månader, vilket är 15 000 kr, plus att jag köper ut cykeln, vilket är 5 000 kr. Det vill säga att jag har betalat 20 000 kr. Så i det första fallet, om jag köpte privat under de här 36 månaderna, var det ungefär 30 000–32 000 kr.

Om jag har den som en förmånscykel, exakt samma cykel, har jag betalat typ 20 000 kr. Så det är en diff på ungefär 12 000 kr.

Det blir en besparing på typ 40 % på exakt samma cykel, bara genom att jag får den som en cykelförmån av min arbetsgivare. Och arbetsgivaren har alltså inte subventionerat någonting.

De kan välja att göra det om man har en schysst arbetsgivare, men då är det att de skjuter till pengar för att de tänker att de vill ha friskare medarbetare, eller att detta går i linje med deras satsning för att nå klimatmålen, eller att det är någonting de vill uppmuntra sina medarbetare till.

Besparingen vid olika marginalskatter och cykelpriser

Men vi pratar helt kostnadsneutralt för arbetsgivaren, så är besparingen typ 12 000 kr på de här tre åren. Har man då 32 % marginalskatt blir besparingen drygt 6 000 kr. Fortfarande en ganska väsentlig besparing, kan jag tycka. Sen kan man nörda ner sig i alla de här olika delarna i kalkylen, och det tror jag att jag har gjort, jag har till och med försökt räkna baklänges på olika kalkyler på nätet. Men de viktiga antagandena är att man har en servicekostnad på mellan 50 och 135 kr, och en försäkring som verkar ligga på mellan 40 och 150 kr.

Marginalskatten, som jag var inne på, är 26 % under 40 000 kr, 33 % under 53 000 kr och därefter 53 %. Tumregeln här blir så här: ju högre lön, desto högre marginalskatt, desto mer förmånligt blir det här. Sen har jag räknat på arbetsgivaravgifter på 31 %, jag har räknat på en värdeminskning hos Skatteverket på 20 %, slutvärdet 20 % på cykelns restvärde, den här skattesubventionen på 3 000 kr per år och sen en leasingfaktor på ungefär mellan 2,5 och 4 % på cykelns värde, då inklusive de monterade tillbehören.

Folk tar ofta en dyrare cykel än planerat

Man kan säga att den vanligaste cykeln som köps är en pendlarcykel. Och vad Fredrik på Vapaus sa var att ganska många köper en lite dyrare cykel. Man hade egentligen en tanke på en, men eftersom man tjänar på det här tar man en lite dyrare cykel. Sen blir det väldigt komplicerat med det här bruttolöneavdraget och momsen för att det ska bli helt kostnadsneutralt, och då får man ofta iterera fram det.

Men det är alltså bruttolöneavdraget, skattelättnaden och sen de här reglerna kring moms och förmånsgrundande saker som gör det här lönsamt. Sen har jag gjort kalkyl på en cykel för 15 000 kr, då blir besparingen ungefär 8 000 kr på en sådan här period, på en lägre lön ungefär hälften. På en riktigt dyr cykel på 50 000 kr är besparingen ungefär 17 000 kr.

Så ju dyrare cykel, desto större besparing i absoluta tal. Inget konstigt. Men som sagt, gå in och gör det till exempel på Vapaus hemsida på deras cykelkalkyl, eller kolla på någon annan.

Varför vi valde Vapaus

Anledningen till att vi valde Vapaus var både att vi tyckte att de hade bäst hemsida, vi var i kontakt med dem, de kunde förklara och tog sig tiden att förklara. Jag har verkligen suttit i möte med dem där de har förklarat varje sådant här steg. Och de är jättestora i Finland, de har levererat typ 22 000 cyklar här i Sverige till Telia, Sweco, Afry och lite den typen. Framför allt fick vi välja cykel själva, och jag kommer till det också när det är saker att tänka på. Vi valde en fin pendlarcykel som vi ville ha.

Två grejer till: de erbjuder ett kostnadsfritt möte på 30 minuter där man kan prata om det här med förmånscykel. De kan ta möte med din arbetsgivare också, visa att de räknar fram allting, att de sköter allting och så vidare. Förutsättningslöst och kostnadsfritt. Jag brukar säga så här: den typen av möten tycker jag ofta att man ska ta, det är asymmetriskt rätt.

Man har inget att förlora, man har mycket att vinna.

Letade efter haken, hittade ingen

Det som de också sa var så här: Jan, det finns ju en viss risk att du gör det här lite komplicerat nu, med att gå in på kalkylen på en sådan detaljnivå. Man kan göra det enkelt på hemsidan, det är mycket enklare än man tror. Och jag håller väl med. Det är väl min förmåga att ibland göra det enkla komplicerat för att jag själv ska förstå det.

Jag har verkligen letat efter den här haken, men faktiskt inte hittat den. Det är liksom några samband, och det är väl det här att ju högre inkomst och marginalskatt, desto mer förmånligt. Sen är det några saker att tänka på, men om vi tar det från arbetsgivarens perspektiv så är det 100 % kostnadsneutralt. Det är på det sättet i stort sett riskfritt.

Som en bonus får man ju en positiv miljöpåverkan, man får nöjdare och friskare medarbetare, mindre sjukfrånvaro och den här positiva påverkan på miljön. Det finns sådana här kalkylatorer man kan räkna med: hur många väljer en förmånscykel i en organisation, hur många kilometer kör de i genomsnitt, hur många ton koldioxid sparar man på det här. Jag ska vara helt ärlig, jag är ju med på så här: fan, det här är jätteförberett, här får jag verkligen ut mer för pengarna.

Det funkar även för små företag

Och det funkar att göra ett litet, alltså vi gjorde det ju i RikaTillsammans, så vi är ju bara tre anställda och vi tog förmånscykel. Som jag hade på förra bilden, alltså Telia, och sen vet jag att det finns kommuner som har valt detta också till alla sina medarbetare. Så det blir vanligare och vanligare, men det är väl ganska sannolikt att din arbetsgivare eller HR inte har en aning om vad förmånscykel är. Då får man utbilda dem lite.

Om vi ska ta några sista tips här, saker att tänka på. Nummer ett: jämför cykelns pris som erbjuds från leasingbolaget med priset hos handlaren på orten. Jag vet att det finns några skräckexempel i forumet där det såg billigt ut, men sen kostade cykeln som erbjöds 10 000 kr, och sen kunde man få den för 5 000 kr hos den lokala cykelhandlaren. Då är det så här, men det är inte så snyggt. Så kolla att man kan välja cykel själv, eller att cyklarna ligger rätt i pris.

Fler saker att tänka på

Nummer två: kolla så att dina övriga förmåner inte påverkas, till exempel tjänstepensionsavsättning. Till exempel vi, när vi tog det i vårt bolag på RikaTillsammans, valde vi att tjänstepensionsavsättningen till ålderspensionen fortfarande skulle vara densamma, trots att vi gjorde det här, för att det på riktigt skulle vara kostnadsneutralt.

Nummer tre: kolla att service finns på orten. Meningslöst att betala för service på månadsbasis om det inte finns en cykelhandlare som kan ta den servicen på orten. Det sa jag också, det var någon som hade klagat på det. Och sen, framför allt, kolla också vad som händer om du byter jobb, om du säger upp dig eller om du blir uppsagd, och vad som händer om cykeln blir stulen. För precis som vanligt är det så här att djävulen sitter i detaljerna. Där tänker jag att man ska vara noga, så att det inte plötsligt blir så här: åh, jag sparade några hundralappar, men jag förlorade massa i tjänstepension. Det är inte rätt.

Kan man skippa leasingbolaget?

Sen vet jag också att i communityn finns det ganska många som driver eget eller liknande, och så är man så här: jag kan optimera detta bättre, jag behöver ingen service, det är bara du som är underbegåvad med verktygslådan som behöver ta cykelservice, vi andra kan liksom meka med cykeln själva. Jag förutsätter det här eftersom jag fick den feedbacken när vi pratade om bil.

Sen kan man naturligtvis också tänka så här: kan man inte bara skippa leasingbolaget, varför ska man ta allt på leasing? Men jag kan ibland uppleva att det är en fördom. Om vi gör ett sidospår på bil: jag träffade faktiskt här i helgen en bilhandlare, och han berättade om en bil för 500 000 kr som går på privatleasing, där tjänar han ungefär 2 500 kr. Det var ju också en sådan, du vet, när jag har sett innan så tror ju folk att de tjänar jättemycket pengar på privatleasing eller på leasingupplägg. Nej, det gör de faktiskt inte.

Vad man sparar på att göra allt själv

Här när det gäller cyklar bad jag också om en beräkning på hur mycket man skulle spara om vi skar ut Vapaus, om jag köpte cykeln och gjorde allting själv. Då hade jag sparat ungefär 10 % på totalbeloppet, men jag hade också introducerat en risk för restvärdesberäkningen, jag hade fått sämre försäkringsvillkor, jag hade fått in cykeln på den egna balansräkningen och liknande. Så där får man liksom, är man en gör-det-självare så är det väl värt att titta på. Men jag som prioriterar lite energi var så här: this is good enough.

Så det var därför vi valde att gå på Vapaus. Men jag tänker så här, man ska alltid kunna vara rak, så ta upp det i ett sådant här möte. Ja, jag gjorde det tillsammans med dem. Sen, om man har eget företag, måste man också tänka på att detta måste erbjudas till alla anställda, så att man inte bara kan ta det som ägare och sen skita i sin kollega eller liknande. Men återigen, det är sådana detaljer som man får ta längs vägen.

Bra för hälsan, miljön och plånboken

Bra. Så jag tänker att jag ser detta lite som starten på den här konversationen. Det finns en bild i forumet eller i karusellen på vår fina, jättefina cykel. Och jag tänker att detta är en sådan bra grej som är bra för hälsan, bra för miljön och bra för plånboken.

Jag tycker att det är ganska spännande. Så ställ gärna frågor. Är det någonting som jag kunde gjort tydligare, eller har du några frågor, så ta upp dem. Jag vet också att Vapaus lovade att ställa upp om det finns följdfrågor, eller att vi ska ta upp det tillsammans. Så ett stort tack för att du följer, att du tittar, att du lyssnar, och så ses vi där ute i kommentarsfält och forum och alla andra saker.