Hem » Studier » Bättre finansiella beslut kan ge tusentals kronor mer i pension

Bättre finansiella beslut kan ge tusentals kronor mer i pension

Gamma vs alfa: planering värd 1,59 procentenheter per år (Morningstar 2013)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 13 juli 2026

Publicerad 21 juni 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Vilken fond ska jag välja? Det är frågan de flesta av oss lägger mest energi på. Morningstars studie Alpha, Beta, and Now… Gamma (2013) tyder på att energin ofta gör mer nytta någon annanstans: i besluten om uttag, skatt och helheten i pensionen.

Författarna David Blanchett och Paul Kaplan simulerar ett amerikanskt par, båda 65 år, och mäter vad fem kloka planeringsbeslut är värda jämfört med ett basfall med stelt 4 %-uttag och 20 % aktier. Resultatet kallar de Gamma: 22,6 % högre trygg pensionsinkomst, vilket de räknar om till en avkastningsekvivalent på 1,59 procentenheter per år.

Siffrorna kommer från en Monte Carlo-simulering med 50 000 avkastningsvektorer, inte från verkliga pensionärer. Det, och att Morningstar själva säljer verktyg byggda på de fem komponenterna, är brasklappar vi återkommer till.

Gamma sätter siffra på värdet av planering

Gamma är författarnas namn på det värde en pensionär kan få av bättre planeringsbeslut, utöver det som fångas av avkastning (alfa) och tillgångsallokering (beta). Fem faktorer ingår i modellen, och procentsatserna anger hur mycket gamma man kan få ut inom respektive område: dynamisk uttagsstrategi (9,88 %), allokering utifrån hela förmögenheten (6,43 %), skatteeffektiv placering och uttagsordning (3,23 %), portföljoptimering mot framtida utgifter (1,65 %) och livränta (1,44 %).

Poängen med begreppet är att det här värdet inte är ett nollsummespel. Traditionell alfa, att slå marknaden, är det: för varje vinnare på börsen finns en förlorare, och efter avgifter blir summan negativ. Planeringsvinsterna kan däremot vem som helst hämta hem.

Avkastningsekvivalenten 1,59 procentenheter per år ska ändå läsas rätt. Den är en nyttojusterad omräkning, inte en faktisk extra avkastning på kontot. Det jag tycker är värdefullt med studien är inte den exakta siffran utan ordningen på frågorna: planering, uttag, skatt och helhet spelar ofta större roll än jakten på ännu en fond som kanske slår index.

Det dynamiska uttaget är den största spaken

Den största enskilda faktorn är dynamisk uttagsstrategi, i modellen värd 9,88 % högre trygg pensionsinkomst, nästan hälften av hela effekten. I praktiken betyder det att du inte låser dig vid en stel 4 %-regel utan ser över uttaget varje år utifrån portföljvärde, marknadsläge och återstående livslängd.

En del av vinsten sitter dock i själva jämförelsen. Basfallet är ett extra stelt 4 %-uttag, och mycket av förbättringen består i att våga använda mer av kapitalet medan du lever i stället för att snåla i onödan.

Det är ett ämne jag gång på gång återkommer till: pension handlar inte bara om att samla ihop pengar, utan också om att våga använda dem på ett sätt som håller över tid. Många riskerar annars att både oroa sig för mycket och konsumera för lite. Den stora vinsten är alltså inte att vara smartare än marknaden, utan att sluta köra pensionen på autopilot.

Räkna hela pensionspusslet, inte bara fonderna

Helhetsallokeringen, ”total wealth” i studien, står för 6,43 % och handlar om att räkna in hela pensionspusslet. Allmän pension, tjänstepension och andra relativt stabila inkomstflöden beter sig mer som obligationslika tillgångar än som aktier.

Det kan förändra synen på risken i det fria sparandet. Den som bara tittar på sitt ISK kan uppleva portföljen som offensiv, men räknar du in pensionen och framtida inkomster kan helheten vara betydligt mer balanserad. Det är en annan sorts risksyn än att bara fråga hur många procent aktier du har.

Den svenska översättningen kräver brasklapp

Två av de fem faktorerna översätts svagt till svenska förhållanden. Skattefyndet på 3,23 % bygger på skillnaden mellan amerikanska kontotyper med olika beskattning, en logik som schablonbeskattade ISK och kapitalförsäkringar till stor del raderar. Livräntan (1,44 %) var redan minst av faktorerna, och i Sverige fyller allmän pension och tjänstepension en stor del av den rollen.

Två brasklappar till hör hemma här. Studien är skriven och finansierad av Morningstar, som säljer verktyg byggda på just de fem komponenterna; det gör inte siffrorna fel, men det ska sägas. Totalsiffran 22,6 % bygger dessutom på att fem separat beräknade faktorer antas kunna adderas rakt av, ett förbehåll som författarna själva redovisar.

Därför ska ingen läsa 22,6 % som ett löfte om svenska kronor i plånboken. Riktningen är däremot högst relevant: se över uttagen, räkna helheten och låt pensionen bli en plan i stället för en samling konton. Procentsatsen bör därför tolkas som amerikansk modellmatematik, men beteendet den pekar på är mänskligt.

Läs vidare

• Värdet med en finansiell rådgivare är upp till ca 3 % per år – syskonstudie om värdet av planering och rådgivning.
• Den berömda Trinity-studien + 4 %-regeln – basfallet som Gamma-studien delvis utmanar.
• Uttagsstrategier: från portfölj till pengar att leva på – fördjupning om att gå från kapital till uttag.