Bättre finansiella beslut kan ge tusentals kronor mer i pension

Gamma vs alfa: planering värd 1,59 procentenheter per år (Morningstar 2013)

Morningstar: Alpha, Beta, and Now… Gamma.
Morningstar: Alpha, Beta, and Now… Gamma.

Vilken fond ska jag välja? Det är frågan de flesta av oss lägger mest energi på. Morningstars studie Alpha, Beta, and Now… Gamma (2013) tyder på att energin ofta gör mer nytta någon annanstans: i besluten om uttag, skatt och helheten i pensionen.

Författarna David Blanchett och Paul Kaplan simulerar ett amerikanskt par, båda 65 år, och mäter vad fem kloka planeringsbeslut är värda jämfört med ett basfall med stelt 4 %-uttag och 20 % aktier. Resultatet kallar de Gamma: 22,6 % högre trygg pensionsinkomst, vilket de räknar om till en avkastningsekvivalent på 1,59 procentenheter per år.

Siffrorna kommer från en Monte Carlo-simulering med 50 000 avkastningsvektorer, inte från verkliga pensionärer. Det, och att Morningstar själva säljer verktyg byggda på de fem komponenterna, är brasklappar vi återkommer till.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Gamma sätter siffra på värdet av planering

Gamma är författarnas namn på det värde en pensionär kan få av bättre planeringsbeslut, utöver det som fångas av avkastning (alfa) och tillgångsallokering (beta). Fem faktorer ingår i modellen, och procentsatserna anger hur mycket gamma man kan få ut inom respektive område: dynamisk uttagsstrategi (9,88 %), allokering utifrån hela förmögenheten (6,43 %), skatteeffektiv placering och uttagsordning (3,23 %), portföljoptimering mot framtida utgifter (1,65 %) och livränta (1,44 %).

Poängen med begreppet är att det här värdet inte är ett nollsummespel. Traditionell alfa, att slå marknaden, är det: för varje vinnare på börsen finns en förlorare, och efter avgifter blir summan negativ. Planeringsvinsterna kan däremot vem som helst hämta hem.

Avkastningsekvivalenten 1,59 procentenheter per år ska ändå läsas rätt. Den är en nyttojusterad omräkning, inte en faktisk extra avkastning på kontot. Det jag tycker är värdefullt med studien är inte den exakta siffran utan ordningen på frågorna: planering, uttag, skatt och helhet spelar ofta större roll än jakten på ännu en fond som kanske slår index.

Det dynamiska uttaget är den största spaken

Den största enskilda faktorn är dynamisk uttagsstrategi, i modellen värd 9,88 % högre trygg pensionsinkomst, nästan hälften av hela effekten. I praktiken betyder det att du inte låser dig vid en stel 4 %-regel utan ser över uttaget varje år utifrån portföljvärde, marknadsläge och återstående livslängd.

En del av vinsten sitter dock i själva jämförelsen. Basfallet är ett extra stelt 4 %-uttag, och mycket av förbättringen består i att våga använda mer av kapitalet medan du lever i stället för att snåla i onödan.

Det är ett ämne jag gång på gång återkommer till: pension handlar inte bara om att samla ihop pengar, utan också om att våga använda dem på ett sätt som håller över tid. Många riskerar annars att både oroa sig för mycket och konsumera för lite. Den stora vinsten är alltså inte att vara smartare än marknaden, utan att sluta köra pensionen på autopilot.

Räkna hela pensionspusslet, inte bara fonderna

Helhetsallokeringen, ”total wealth” i studien, står för 6,43 % och handlar om att räkna in hela pensionspusslet. Allmän pension, tjänstepension och andra relativt stabila inkomstflöden beter sig mer som obligationslika tillgångar än som aktier.

Det kan förändra synen på risken i det fria sparandet. Den som bara tittar på sitt ISK kan uppleva portföljen som offensiv, men räknar du in pensionen och framtida inkomster kan helheten vara betydligt mer balanserad. Det är en annan sorts risksyn än att bara fråga hur många procent aktier du har.

Den svenska översättningen kräver brasklapp

Två av de fem faktorerna översätts svagt till svenska förhållanden. Skattefyndet på 3,23 % bygger på skillnaden mellan amerikanska kontotyper med olika beskattning, en logik som schablonbeskattade ISK och kapitalförsäkringar till stor del raderar. Livräntan (1,44 %) var redan minst av faktorerna, och i Sverige fyller allmän pension och tjänstepension en stor del av den rollen.

Två brasklappar till hör hemma här. Studien är skriven och finansierad av Morningstar, som säljer verktyg byggda på just de fem komponenterna; det gör inte siffrorna fel, men det ska sägas. Totalsiffran 22,6 % bygger dessutom på att fem separat beräknade faktorer antas kunna adderas rakt av, ett förbehåll som författarna själva redovisar.

Därför ska ingen läsa 22,6 % som ett löfte om svenska kronor i plånboken. Riktningen är däremot högst relevant: se över uttagen, räkna helheten och låt pensionen bli en plan i stället för en samling konton. Procentsatsen bör därför tolkas som amerikansk modellmatematik, men beteendet den pekar på är mänskligt.

NYHETSBREVET

Få guldkornen direkt i din inkorg

Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet →

Läs vidare

Vanliga frågor

Vad är Gamma i pensionsplanering?
Vilken Gamma-faktor är viktigast?
Kan svenska pensionärer använda studien?
Är 1,59 procentenheter extra avkastning realistiskt?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Miljonärers psykologi: rikast i rummet, mest orolig i vardagen29

Miljonärers psykologi: rikast i rummet, mest orolig i vardagen

Paul Dolan vid LSE frågade ut 200 pundmiljonärer åt förmögenhetsbolaget Y TREE.

Vad är FIRE och hur börjar man?30
#476
1 tim 32 min

Vad är FIRE och hur börjar man?

Med Jesper som gjorde FIRE vid 50 år.

Kan en AI investera bättre än en indexfond?28

Kan en AI investera bättre än en indexfond?

Forskare vid Edinburgh, UCLA och Oxford lät AI-agenter handla aktier. Slutsatserna: köp-och-behåll vann i samtliga urval och AI:n gjorde samma misstag som vi människor.

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll27
#475
1 tim 30 min

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, om hur 0,7 procentenheter mer tillväxt skulle göra både landet och befolkningen rikare på tio år.

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv33
#474
1 tim 9 min

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv

Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.