7 av 10 aktier var sämre än en bred billig svensk indexfond 2024

Bara 320 av 1 005 aktier slog Stockholmsbörsen 2024

Under 2024 underpresterade 685 av 1 005 svenska noterade aktier Stockholmsbörsen, enligt data från VQM Tipstjänst. Det är 68 procent, eller nästan 7 av 10 aktier. Jämförelsepunkten i grafen är en årsavkastning på 8,55 procent, ungefär vad breda Stockholmsbörsen gav under 2024 och i nivå med vad en bred och billig svensk indexfond som PLUS Allabolag Sverige Index eller SEB Sverige Indexnära levererade.

Dt här är inte en kuriosasiffra för statistiknördar. Det är ett konkret mått på oddsen i ett av de vanligaste spel svenska sparare spelar, nämligen att plocka enskilda aktier. Den som valde en svensk aktie på måfå i januari 2024 hade ungefär en tredjedels chans att slå den indexfond som inte kräver någon analys alls, kostar runt en tiondels procent om året och tar fem minuter att köpa.

Min upplevelse efter snart 30 år på börsen är att de flesta av oss intuitivt tror att oddsen är ungefär femtio-femtio. Det är de inte. De är systematiskt sämre och i den här artikeln går vi igenom varför.

Ett fåtal vinnare drar upp hela index

Förklaringen till att majoriteten av aktierna förlorar mot sitt eget index är att avkastningen på enskilda aktier är extremt snedfördelad. Indexets avkastning är inte ett ”genomsnitt” som hälften av aktierna ligger över och hälften under. Den är ett kapitalviktat resultat där ett fåtal extrema vinnare drar upp hela siffran, medan den typiska aktien hamnar långt därunder.

Finansprofessorn Hendrik Bessembinder visade det här på amerikanska data i en av de mest citerade studierna på området. Han gick igenom cirka 26 000 aktier mellan 1926 och 2016 och fann att fler än hälften av alla aktier gav en sämre livstidsavkastning än statsskuldväxlar, alltså sämre än riskfri ränta. Den vanligaste livstidsavkastningen för en enskild aktie var minus 100 procent.

The best-performing 4% of listed companies explain the net gain for the entire U.S. stock market since 1926, as other stocks collectively matched Treasury bills.

Hendrik Bessembinder, Do Stocks Outperform Treasury Bills?, Journal of Financial Economics (2018)

4 procent av bolagen stod för hela börsens värdeskapande, resten gick på ett ut med riskfri ränta. Grafens 2024-siffror visar samma mekanik, fast på ett enda år och en enda marknad.

2024 var inte ett undantag utan regeln

Det är lätt att avfärda ett enskilt år som en tillfällighet, men mönstret går igen i princip överallt där någon har räknat. Forskningen har dokumenterat samma snedfördelning på olika marknader, tidsperioder och nivåer:

• I USA slog bara 28 procent av aktierna i S&P 500 sitt index under 2024, den näst lägsta andelen sedan 1980 enligt Apollo Academy. Sveriges 32 procent var alltså snarast i överkant det året.
• Över hela livscykler är det ännu tuffare: endast 3 av 100 aktier stod för hela värdetillväxten på aktiemarknaden 1990–2020 enligt Bessembinders uppföljningsstudie.
• Redan 1965 visade Eugene Fama att aktiekursers utveckling inte går att skilja från slump på kort sikt, vilket är en del av förklaringen till varför det är så svårt att i förväg peka ut vinnarna.

Den som vill se fler exempel hittar ett helt bibliotek i våra studier om sparande och index. Poängen är inte att 2024 var ett konstigt år. Poängen är att 2024 var ett helt vanligt år.

Det grafen inte visar

Med det sagt finns det några förbehåll som är värda att känna till innan du hänvisar till grafen vid middagsbordet. Grafen visar hur många aktier som underpresterade, inte hur mycket. En aktie som slutade 0,1 procentenheter under jämförelsenivån räknas likadant som en som föll 90 procent. Den säger inte heller vilka listor de 1 005 bolagen kommer från och småbolagslistor som First North drar sannolikt upp andelen förlorare jämfört med om man bara räknat huvudlistan.

Dessutom är ett år just ett år. Andelen aktier som slår index varierar mellan åren och 2024 var ett ovanligt koncentrerat börsår även internationellt. Det vore alltså fel att läsa grafen som ”exakt 68 procent av aktierna förlorar alltid”. Den rimliga läsningen är mjukare men obekvämare: majoriteten av enskilda aktier underpresterar sitt index de flesta år och över hela livscykler är det en ännu större majoritet.

Det finns också en spegelbild som ofta glöms bort. Att 685 aktier förlorade mot index betyder att 320 vann och vissa av dem vann stort. Snedfördelningen är inte ett argument för att aktier är dåliga. Den är ett argument för att vinnarna är få, omöjliga att peka ut i förväg och helt avgörande att äga för att slå index.

Så använder du oddsen till din fördel

Den praktiska slutsatsen är nästan provocerande enkel: äg alla aktier på börsen, så äger du garanterat vinnarna. Det är exakt vad en bred, billig indexfond gör. Du behöver inte hitta de 320 som slår index, för de ingår automatiskt och du betalar runt 0,2–0,4 procent om året för besväret. Vilka fonder vi själva gillar har vi samlat på sidan bästa fonderna och varför färre aktier i portföljen tenderar att ge sämre utfall har vi skrivit om i studien om koncentrerade portföljer.

Betyder det att du aldrig får äga en enskild aktie? Nej. Vi är inte aktiepoliser och för den som tycker att bolag är genuint roliga kan aktieplockande vara en utmärkt hobby. Men då är det ärligare att behandla det som just en hobby, något vi räknat på i artikeln om kostnaden för aktiesparande som hobby. I vår fyra-hinkar-modell bor de enskilda aktierna i lekhinken, med max 10 procent av det långsiktiga sparandet, medan kärnan står i breda indexfonder.

För bolagsrisken är den enda risk på börsen som du kan ta bort gratis. Marknaden betalar dig för att bära marknadsrisk, men den betalar dig ingenting extra för att du la alla ägg i Ericsson, vilket vi fördjupar i artikeln om att ta rätt risk. Låt grafen vara en påminnelse om att den tråkiga lösningen inte är ett sämre val du gör i brist på kunskap. Den är det val som gör att du har oddsen på din sida.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i indexfonder, oddsen på börsen eller hur du strukturerar sparandet har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Bästa fonderna – våra konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Kostnaden för aktiesparande som hobby – vad aktieplockandet faktiskt kostar i tid och avkastning.
• Det är dyrt att avvika från index – samma argument från andra hållet, med fler studier.
• Fler än 5 av 10 aktier ger en negativ totalavkastning – Bessembinders studie om aktiers livstidsavkastning.
• Portfölj med enskilda aktier ger en sämre avkastning – varför koncentration tenderar att straffa sig.
• Fyra-hinkar-modellen – ramverket som ger aktieintresset en plats utan att äventyra helheten.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den – om de fem pengariskerna och varför bolagsrisk inte ger betalt.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.