Sälja aktier och fonder som gått dåligt idageller vänta tills de hämtat sig?

Frågan nästan alla sparare ställer sig förr eller senare

Att sälja aktier som gått ner känns nästan alltid fel, även när det är rätt. Det här kortavsnittet, K21, kom till efter ett mejl från en läsare i 20-årsåldern som satt med några hajpade aktier på minus och undrade en enda sak: ska jag sälja nu, eller vänta tills de hämtat sig?

Jag tyckte det var ett så fint mejl att jag läste delar av det i avsnittet. Han skrev att han för några år sedan gjorde ett försök med Avanza, köpte på sig aktier han hade en feeling för och nu satt några tusen back. Innehavet var litet. Ändå tog det emot att sälja och avslutningsvis kom den där frågan som jag känner igen från mig själv: "Hur kunde jag vara så dum?"

Det är just den känslan, snarare än siffrorna, som gör frågan svår. Så låt oss reda ut den.

Vi har alla suttit med de där aktierna

Du är inte ensam om att ha köpt fel aktie och det är värt att säga rakt ut innan vi går in på matematiken. När jag läste mejlet skrattade jag lite igenkännande, för jag har varit precis där. När jag köpte mina första bottennapp hette de Anoto, Ericsson, Fly Me och Northland Resources. Sedan har det rullat på i generationer: Zenergy, Evolution, SBB och så vidare. Listan är pinsam och den är samtidigt helt normal.

Min reflektion efter alla år är att den här typen av innehav nästan ingår i sparkarriären. De flesta av oss måste tydligen någon gång sitta med aktierna man i efterhand tänker att man aldrig borde rört.

Jag tror att det för de flesta ingår i sparkarriären. Att faktiskt någon gång sitta med de där aktierna, så man i efterhand tänker: ja, det var inte så smart.

Poängen med att börja här är inte att gulla med misstaget. Det är att skala bort skammen, för det är skammen som får oss att fatta sämre beslut framåt. När du väl slutat klandra dig själv för köpet blir nästa fråga mycket lättare att se klart: vad är egentligen smartast att göra med pengarna nu?

"Cut your losses" handlar om vad analysen säger idag

Det första tankesättet är klassikern "cut your losses short": har du fattat ett beslut som visat sig fel, omvärdera och kliv av. Inom sparande pratar man ofta om att man ska skära av sina förluster tidigt och låta vinnarna löpa. Det låter hårdare än det är. Egentligen handlar det bara om att vara ärlig mot sig själv om vad analysen säger nu, inte vad den sa då.

Gjorde du en analys när du köpte och håller den analysen fortfarande? Bra, då finns det skäl att äga kvar. Men har förutsättningarna ändrats, eller var "analysen" mest en magkänsla om ett bolag du tyckte var kul att äga, då har du ny information och den ska få påverka beslutet. Det är skillnaden mellan att vara envis och att vara långsiktig.

Notera att "cut your losses" inte är en uppmaning att rycka i sparandet vid varje nedgång. En bred indexfond som svänger med marknaden är inte ett trasigt innehav, den gör precis det den ska. Det handlar om innehav där själva caset har spruckit, inte om att fly så fort siffran blir röd.

Det här gäller inte bara enskilda aktier. Samma logik håller när du funderar på att gå från en dyr, aktiv fond till en bred, billig, global indexfond: frågan är inte vad du betalade, utan vad du tror om innehavet härifrån.

Hade du köpt aktien idag med nya pengar?

Den enda fråga du egentligen behöver ställa dig är: hade jag köpt den här aktien idag, för nya pengar? Det är det skarpaste verktyget jag känner till för att avgöra om du ska sälja aktier som gått ner eller behålla dem. Den skär rakt igenom inköpspriset, förlusten och alla känslor som hänger ihop med dem.

Tänk dig att hela ditt innehav plötsligt låg i kontanter på kontot. Skulle du köpa exakt de här aktierna med de pengarna idag? Om svaret är ja, äg kvar med gott samvete. Om svaret är nej, har du i praktiken redan bestämt dig, du har bara inte agerat på det än.

Här ligger det som många missar: att fortsätta äga är också ett aktivt beslut. Varje dag du inte säljer väljer du att köpa innehavet på nytt till dagens kurs. Att vänta passivt på en vändning är alltså inte att låta bli att bestämma sig, det är att bestämma sig för att fortsätta äga.

Att välja att fortsätta äga en aktie är också ett aktivt beslut, vid varje givet tillfälle.

Frågan flyttar dessutom fokus dit det hör hemma: framåt. Inköpspriset är ett historiskt faktum som marknaden inte bryr sig om. Det enda som spelar roll är var du tror att pengarna gör mest nytta härifrån.

Hästkapplöpningen: byt inte häst först när den vunnit tillbaka pengarna

En metafor jag fick förklarad för mig för många år sedan har fastnat: tänk på det som hästkapplöpning i stället för aktier. Den gör beslutet konkret på ett sätt som siffrorna inte gör. Du går till travbanan och satsar på en häst du tror på. Lopp efter lopp förlorar den. Vore det inte smartare att flytta pengarna till hästen som faktiskt tenderar att vinna?

De flesta av oss skulle aldrig på travbanan tänka "nej, jag flyttar inte pengarna förrän min häst vunnit tillbaka allt jag förlorat på den". Det vore uppenbart bakvänt. Ändå är det precis så vi resonerar om aktier. Vi binder oss vid en specifik förlorare och vägrar släppa den förrän den rest sig, trots att oddsen sällan blivit bättre bara för att vi väntat.

Det vill säga: byt häst när oddsen talar för det, inte när din stolthet säger till. För de flesta finns det betydligt bättre odds i att sälja det som gått dåligt och i stället köpa det jag brukar tjata om, ett långsiktigt och regelstyrt sparande i enlighet med forskningen, via en fondrobot eller en global indexfond. Forskningen pekar dessutom åt samma håll på aktienivå: en stor del av enskilda aktier ger sämre totalavkastning än en riskfri ränta över tid, vilket är en del av varför bredd slår koncentration.

Det vanligaste misstaget: att vilja tjäna tillbaka pengarna där du förlorade dem

Det enskilt vanligaste tankefelet är att vi tror att vi måste tjäna tillbaka pengarna i exakt samma investering där vi förlorade dem. Det är samma sak som hästkapplöpningen, fast i vardagsspråk och det är värt att namnge för sig självt eftersom det styr så många beslut i det tysta.

Pengarna vet inte var de varit. En tusenlapp som ligger i en aktie på minus är värd exakt lika mycket som en tusenlapp i en indexfond eller på ett sparkonto. Marknaden delar inte ut någon bonus för att just det innehav du förlorade på är det som reser sig. Ändå känns det som att en förlust i aktie X bara kan "läkas" av en uppgång i aktie X. Den känslan är förståelig, men den kostar pengar.

Ta Anna som köpte en aktie för 10 000 kronor och nu ser den stå i 6 000. Hennes hjärna säger: jag säljer inte förrän den är tillbaka på 10 000. Men marknaden bryr sig inte om vad Anna betalade. De 6 000 kronorna kan precis lika gärna växa snabbare i en bred indexfond och då är väntan på just den aktiens comeback ren förlorad tid. Förlusten är redan tagen, frågan är bara var de återstående pengarna jobbar bäst.

Det här är psykologi, inte matematik och just därför är det så svårt. Att medvetet skilja på "var förlorade jag pengarna" och "var gör pengarna bäst nytta nu" är en av de mest värdefulla vanorna en sparare kan bygga. De två frågorna har nästan aldrig samma svar.

Glöm inte skatten innan du trycker på sälj

Innan du säljer behöver du kolla vad försäljningen utlöser för skatt, för det kan ändra hela kalkylen. Det här är jätte-, jätteviktigt och det är lätt att glömma i farten. Ligger de gamla pengarna i en vanlig aktie- eller fonddepå kan en försäljning ge upphov till skatt på vinsten och då vill du veta beloppet innan du agerar, inte efter.

Det betyder inte att du ska låta bli att sälja. Det betyder att du ska räkna med skatten som en del av beslutet. På ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring ser logiken annorlunda ut än i en depå, så hur stor skatteeffekten blir beror på var innehavet ligger.

Är du minsta osäker rekommenderar jag, som alltid, att ta kontakt med en finansiell rådgivare för en översyn av konsekvenserna. I RikaTillsammans-communityn finns dessutom en lista på rådgivare som många uppskattat. En halvtimmes koll på skatten innan du säljer kan vara den bäst spenderade halvtimmen i hela det här beslutet.

Att byta till indexfond är klokt, men det är inte riskfritt

Att gå från enskilda förloraraktier till en bred indexfond är för de flesta ett steg i rätt riktning, men det tar inte bort risken, det byter karaktär på den. Pengarna behöver fortfarande vara ett långsiktigt sparande, gärna med en horisont på minst fem och helst tio år eller mer. Det finns ingen garanti för avkastning och historisk avkastning säger inget om framtida. Värdet kan både öka och minska och i värsta fall kan du förlora hela det placerade beloppet. Det här är viktigt att veta, inte som brasklapp utan som verklighet.

Är du ny i det här med sparande är det värt att förstå risken ordentligt innan du flyttar pengar. Vi har ett helt avsnitt och en genomgång om de fem pengarisker vi alla har att hantera och poängen där är inte att undvika risk utan att ta rätt risk i förhållande till din sparhorisont och vad du faktiskt orkar med. Det är också bra att ha den övergripande kartan klar, alltså hur du tänker rätt och lätt kring investeringar och var du befinner dig på rikedomstrappan.

Den som flyttar från en kul men kass aktie till en tråkig men bred indexfond byter inte bort spänningen mot trygghet, utan mot bättre odds. Bättre odds är hela poängen.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur du tänker kring förlustaffärer, risk och ett enkelt långsiktigt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – de fem pengariskerna och varför rätt risk är inträdesbiljetten till avkastning.
• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder att byta till.
• Fondrobot eller indexfond? – vilket som passar dig om du vill göra det enkelt för dig själv.
• ISK, KF eller aktiedepå? – jämför kontotyperna så att skatten blir rätt när du säljer och köper.
• Hitta en bra finansiell rådgivare – när skatten eller helheten gör att du vill ha en oberoende översyn.
• 6 av 10 aktier är sämre köp än riskfria räntor – forskningen bakom varför bred indexfond slår koncentrerade aktieval.
• Din kompis med börsintresse hade nog en sämre avkastning än dig – varför den som pratar mest om aktier sällan är den som tjänat mest.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.