Rimligt att storbankerna gör en vinst på 17 MSEK i timmen?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: ett samtal om bank, oligopol och en digital utmanare
2. Transparens: Jan är aktieägare i Lunar
3. Välkommen Mats
4. Hisspitchen och vem avsnittet är till för
5. En tredjedel kommer på rekommendation
6. Banken som ingen ser som innovativ
7. 20 miljoner i timmen
8. Att utmana inifrån som ett techbolag
9. Är upplevelsen verkligen okej?
10. Två timmar på banken
11. Varför bank, efter 16 år på Amex
12. Aha-upplevelser i mobilfönstret
13. Förväntningarna har förändrats
14. Ingen har gått efter kärnaffären
15. Bankgirot, Swish och bank-id
16. Orättvis kritik för ledtider
17. Pris och värde, känsla och upplevelse
18. Så blir man kund
19. Ett bättre interaktionsfönster
20. Äntligen ett sparande som blir av
21. Flera kanaler, men ofta kassa
22. Sidohistoria: kundtjänstens alias
23. Tillväxt även bland 50-plussare
24. Vad kan man göra hos Lunar idag?
25. Lokalanpassning slår breda internationella appar
26. Lunar ska kunna bli din första bank
27. Lokalkännedom och säkerhet i appen
28. Vilka företag passar det för?
29. Var femte nystartat bolag i Danmark
30. Narrativet att det måste gå långsamt
31. Hög standard som ny bank
32. Lägre bedrägerier hos nya banker
33. Sidospår: KYC och AML
34. Två saker man bör förstå om regelverket
35. Huset i Spanien
36. Swedbank-byråkrati med gul penna
37. Prismodellen: gratis i grunden, betala för mer
38. Spotify-modellen för bank
39. Hur ser storbankerna på utmanarna?
40. Fintech-branschens tuffa år
41. Riskkapitalet och nya enhörningar
42. Insidan och utsidan av bank
43. P27 och nordisk betalinfrastruktur
44. När P27 havererade
45. Myten om att Sverige är i framkant
46. Konkurrens framför styrning
47. Trötta, feta katter och rädslan att göra fel
48. Inga incitament att ta risk
49. Att sitta still i båten
50. Banklicensen som möjliggörare
51. Stolt över företagserbjudandet
52. Full service företagsbank för 50 kr i månaden
53. Bokföringsintegration och sparränta för företag
54. Vart är Lunar på väg?
55. Bolånen som saknas
56. Kundperspektivet och forumet

Intro: ett samtal om bank, oligopol och en digital utmanare

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och avsnitt 357, som är ett samarbete med och reklam för Lunar Bank. Vi intervjuar Mats, som är deras Sverige- och Norgechef, och vi pratar om allt från hur det är att driva en helt digital bank så som det borde göras 2024, till att vara den där uppstickaren som tar sig an de fyra storbankerna och utmanar dem. Det är något jag tycker är viktigt, och som politiker tycker är viktigt, inte minst med tanke på att de fyra storbankerna förra året gjorde över 120 miljarder kronor i vinst.

Jan: Så det blir ett samtal om bankbranschen. Hur hamnade vi här? Om oligopolet, om utmaningarna Lunar har stött på. Vi pratar självklart om Lunar-appen, både ur ett privatpersonsperspektiv och ur ett småföretagarperspektiv, eftersom det är typ den mest eftersatta kundgruppen, upplever jag, hos de vanliga bankerna. Vi tar upp de läsarfrågor som ni har skickat in, och vi pratar om penningtvättsregelverket. Vi pratar om det havererade P27-projektet, där de svenska, eller nordiska, bankerna skulle göra ett gemensamt projekt som nu har lett till att vi i vissa avseenden har sämre digital infrastruktur än typ Rumänien.

Transparens: Jan är aktieägare i Lunar

Jan: Jag hoppas verkligen att du kommer gilla det här avsnittet, för det blir verkligen högt och lågt och allmänbildning. Och avslutningsvis, för tydlighetens skull, måste jag säga att jag och ett helt gäng i RikaTillsammans-communityn är aktieägare i Lunar. Jag är det för att jag så länge har tänkt att privatekonomin börjar i banken, och att man borde kunna göra bank bättre än vad det har varit. Lite grann göra om, göra rätt. Jag upplever att Lunar försöker göra det, och det är därför jag med gott samvete säger till alla mina kompisar: prova Lunar-appen som privatperson. Det är enkelt, det går snabbt via Google Play eller App Store eller vår sponsrade länk. Och det är kostnadsfritt, så där är ingen nedsida.

Jan: Och till och med som småföretagare: ge Lunar en chans och se om de inte kan göra ditt liv både billigare och enklare och bättre än den befintliga banken. Skulle det vara så, mot förmodan, att det inte fungerar eller att de inte löser de behov du har, så lämna feedback. För bara ansatsen att Mats och hans kollegor finns i RikaTillsammans-forumet, att man kan tagga dem, ställa en fråga, ge dem feedback, komma med en idé och få svar, tycker jag är ganska coolt och hedervärt. Så vi gör det inte svårare än så här, utan vi släpper på Caroline och Mats, så ses vi nästa vecka.

Välkommen Mats

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Varmt välkommen, Mats Persson Bergius. Du är Sverige- och Norgechef på Lunar Bank sedan 2021. Du har en bakgrund på Handelshögskolan i London. Du är ordförande för Swedish Fintech Association och ledamot i insynsrådet på Konsumentverket. Du bor i Stockholm, har barn och mycket mer. Så varmt välkommen!

Mats: Tack så mycket. Superkul att vara här.

Jan: Vill du lägga till någonting?

Mats: Nej, jag tyckte det var en otroligt lång och fin... Det känns som att jag har rätt mycket att göra. Så jag tackar för det. Det räcker verkligen så.

Hisspitchen och vem avsnittet är till för

Jan: Jag tänker så här: för den som inte känner till Lunar Bank brukar jag säga, vad är hisspitchen på 60 sekunder?

Mats: Jag kan nog hålla det ännu kortare än så. Vi är en digital utmanarbank som ger dig en bättre bankupplevelse, där du får mer bank för dina pengar.

Jan: Vi kommer dyka ner i vad det innebär i praktiken. Men jag brukar också säga: vem borde lyssna extra noga på det här avsnittet? Vem är detta till för?

Mats: Jag tror att alla som har ett intresse för att säkerställa att man har koll på sina pengar. Vare sig man har mycket pengar eller känner att man har mindre pengar, så är det superviktigt att veta: vart tar pengarna vägen, och vad får jag för mina pengar? Och det är där vi på Lunar försöker göra skillnad.

Caroline: Jag känner att jag har det med min bank. Ungefär så. Det betyder inte att jag är nöjd med min bank. Jag vet var pengarna tar vägen. Jag vet vad jag får för pengarna, ungefär. Men jag är inte supernöjd med det.

En tredjedel kommer på rekommendation

Mats: Det som vi hör från de som kommer till Lunar är att ungefär en tredjedel av kunderna säger att de kommer för att de vill ha en bättre digital bank. Och ytterligare en tredjedel ungefär kommer för att de har blivit rekommenderade Lunar av någon annan. Det tar vi som ett gott betyg. Jag tror att många känner att de har det ganska bra. Men man kanske behöver utmana sig själv också, och testa. Är det verkligen precis så här jag vill ha det? Eller kan jag få någonting som är ännu bättre?

Mats: Det är lite som den gamla historien med Henry Ford. Om han hade frågat användarna på den tiden vad de ville ha, hade de velat ha en snabbare häst. Det är inte riktigt samma analogi, men lite liknande. Jag tror att det finns otroligt mycket man kan göra, och vi kanske kan gå in på det lite här i avsnittet, för att göra den här interaktionen med din vardagsekonomi i din bank så mycket bättre, enklare och roligare.

Jan: Du får nästan gå in konkret på vad det är sen.

Mats: Absolut. Du har säkert annat som du vill ta innan.

Jan: Nej, men det kommer vi in på.

Banken som ingen ser som innovativ

Jan: Redan nu kastar du ljuset på det där med bank, vilket jag tycker är ganska spännande. För det är få som tänker: wow, min bank, det är ett innovativt företag som kommer med massa nya funktioner. Jag tror jag läste en artikel av Adam Svejman på Göteborgs-Posten, där han skriver: vi har fyra storbanker i Sverige, 120 miljarder i vinst, ingen konkurrens, ingen utveckling av tjänster, otydlig prissättning. Och när man säger "är du inte nöjd, så byt", så är grejen att alla är lika dåliga.

Caroline: Ja, vad ska man byta till?

Jan: Och dessutom har man den där grejen med bank, att man går med mössan i hand. Det är jag som ska tacka för att jag får lov att vara kund.

Caroline: Men så gör väl ingen längre?

Mats: Jo, det skulle jag absolut säga. När man träffar bankrådgivare så är det fortfarande en auktoritet. Jag tror att det är många som gör...

Caroline: Ja, men så kan det i och för sig vara. Det kanske är så att vi inte kommer med mössan i hand så mycket. Jag tror ändå att gemene man som är intresserad av sin ekonomi och har kontakt med sin bank kanske inte tänker så mycket på banken som en auktoritet. Och det har stått mycket i media om deras vinster också, som kan skapa den lilla ilskan. Man kan vara rätt arg för det, för man känner att det är på bekostnad av mig och min ekonomi som de gör de här vinsterna.

20 miljoner i timmen

Caroline: När jag var och lyssnade på dig på någon föreläsning i Stockholm, hade inte du någon siffra på det där också?

Mats: Jo. Vi tyckte att vi störde oss lite på det. Så det var någon som var ännu bättre än mig, höll jag på att säga, som satte sig och räknade ut det. De kom fram till att storbankerna tjänar någonstans 20 miljoner i timmen. Så om vi sitter här och poddar ett par timmar, då är det 40 miljoner som rullar in på översta raden. Det är en otrolig vinstmaskin. Och det är för att det är en bransch som är svår att slå sig in på. Det är ett generellt tecken på hur konkurrensutsatt en verksamhet är. Tjänar man så mycket pengar, 20 miljoner i timmen, då kanske det är ett tecken på att allting inte riktigt fungerar som det ska när det kommer till möjligheter att faktiskt konkurrera på marknaden.

Jan: Du har varit engagerad i de här frågorna. Hur ser du på problemställningen med bank?

Mats: Inträdesbarriärerna är väldigt höga, och med rätta. Det här är ändå institutioner som vi litar på med våra pengar. Så självklart behöver det vara någon form av kontroll på vem som ska få driva bank, hur man får tillstånd och hur man får agera.

Att utmana inifrån som ett techbolag

Mats: Men med det sagt: det vi försöker göra är att vara ett av de första bolagen som kommer in och utmanar hur det egentligen ska fungera när man väl är bank. Vi applicerar den tekniska kunskapen som vi har. Vi är ett techbolag från början. Så vi försöker göra hela upplevelsen bättre, sänka kostnaderna, och då kan vi ge mer värde till dig som användare eller som företagare. Men också investera i och leverera en bättre produkt.

Jan: Det får vi prata mer om, exakt vad som är bättre. Men är det inte också så att man kan tänka sig att det är en lukrativ bransch? Att man vill vara bank?

Mats: Helt klart är det en extremt lukrativ bransch. Svenskan hade rubriken att Nordea hade vinstskräll efter första kvartalet. Ur den aspekten verkar det som att det går att tjäna otroligt mycket pengar. Det är mycket ett resultat av att man kan leverera en produkt som kanske inte har moderniserats särskilt mycket de senaste åren, vilket gör att man kan hålla kostnaderna väldigt låga. Samtidigt kan man priset på pengar, det vi känner som räntan, har gått upp. Så priset på produkten är högre, och samtidigt behöver man inte investera så mycket.

Är upplevelsen verkligen okej?

Mats: Du sa, Caroline, att du är nöjd med din bank.

Caroline: Att jag inte är nöjd.

Mats: Men du tycker att upplevelsen ändå är okej.

Caroline: Jag vet inte.

Mats: Jag vill nog utmana lite. Jag tänker så här: om vi alla är tillräckligt gamla för att ha varit på ett bankkontor, på den tiden det fanns bankkontor, då gick man in, tog en lapp, ställde sig i kassan, legitimerade sig och pratade med killen eller tjejen där i kassan. Och så gick man ut när man var klar. Det som har hänt i bankväsendet är att den interaktionen, den upplevelsen, har man rullat vidare. Först rullade man in den i telefonbanken, då behövde man inte fysiskt gå till kontoret. Men då fick man ringa till banken, legitimera sig och göra... Och sen rullade man över det i internetbanken och sedermera mobilbanken. Man öppnar mobilbanken, legitimerar sig och gör ärendena själv.

Caroline: Du har glömt att man ska stå i kö en timme först.

Mats: Ja, herregud. Det kanske är det som är den lilla förbättringen man har gjort. Man kan stå i kö hemma. Och sen får man utföra sina ärenden själv.

Caroline: Och så får man betala banken för det också.

Mats: Självklart.

Två timmar på banken

Caroline: Jag tänkte bara flika in, för jag var på promenad med min 13-åring häromdagen, och hon sa att det finns vissa saker hon aldrig kommer göra om i sitt liv. Och det är att följa med pappa till banken. För då hade du varit på ett bankkontor.

Jan: Jag hann se en och en halv film.

Caroline: Det var tydligen två timmar det tog. Det var något enkelt ärende som tog två timmar.

Mats: Vilken film var det?

Caroline: Men jag gjorde inte det. Det var känsligt i den situationen. Hon var faktiskt upprörd när hon tänkte tillbaka på den upplevelsen. Hon har ingen bra erfarenhet av det där.

Jan: Det är så roligt, precis som du säger. Få har en bra...

Caroline: Jag kan berätta en sak. Det här är en jättebra historia där jag fick hjälp av min bank. Vi hade så här hög ränta. Sen bestämmer vi...

Jan: Du vet, jag hade i många år Avanzas private banking. De har billiga bolån.

Caroline: Det var ett mål för dig. Det var ett mål i fem år. Man skulle få ner belåningsgraden, man skulle få upp ett visst kapital, och sen skulle man passa in i deras slott, när de hade tillgängligt nytt bolån.

Jan: Och sen får vi pappren, och så pratar de med Swedbank. Och så säger de: ja, men vi kan matcha det. Och då var det så här: det har ni inte gjort de senaste fem åren. Men när jag var på väg bort, då hör ni av er.

Varför bank, efter 16 år på Amex

Jan: Innan vi hoppar tillbaka: varför blev det bank för dig? Du var ju på Amex i 16 år.

Mats: Jag tycker att det vi jobbar med på Lunar är själva kärnan i bankinteraktionen. Alltså ditt lönekonto eller ditt företagskonto, där du har dina vardagspengar. Och sen, hur hanterar du de pengarna in och ut? Hur får du in lönen, har koll på vart pengarna tar vägen, betalar räkningar och sådana saker. Det är kärnan i hela vår vardagsekonomi-maskineri. Det är det jag har jobbat med i olika former under alla år. Vad är det för drivkrafter man har för att välja specifika produkter? Vad har man för preferenser? Vad har man för tankesätt kring varför man vill välja en produkt och inte en annan?

Mats: Vi är väl alla lite nördiga på vårt eget sätt. Jag tycker det är väldigt intressant att förstå just vad det är för drivkrafter folk har i den här typen av sammanhang. Och hur kan man påverka dem? Också för att jag själv tycker att det är så otroligt kul att bygga nya saker. Och det är det som är så spännande på Lunar, att man verkligen kan ta den här världen vi opererar i, som är en väldigt traditionell värld, och utmana den.

Aha-upplevelser i mobilfönstret

Mats: Att försöka göra någonting nytt och annorlunda, och leverera en bättre upplevelse som skapar aha-upplevelser för kunderna. Som gör att man får bättre kontroll på sin ekonomi, som gör att man kanske sätter upp ett sparande man inte hade gjort innan. Eller som gör att man sätter sparmål, eller som gör att man får bättre insikt i: shit, la jag så mycket pengar på att köpa lunch? Eller vad det nu kan vara. För det finns så mycket pekpinnar i den här privatekonomivärlden. Och det är såklart viktigt att ha de förklarande insatserna. Men jag tror att det blir så mycket tydligare när man kan visualisera det för någon direkt i ett mobilfönster. Oj, det är hit alla pengarna går.

Caroline: Men kom det ur någon frustration för dig, att du ville jobba med förbättring, eller att du själv hade tänkt att så här kan det inte vara?

Jan: Det finns ett citat av Mats i någon tidning, nu har jag glömt vilken, där du har sagt: jag gick och funderade på den här trötta banksektorn som vi har i Sverige. Vad kan man göra åt den? Och jag tyckte att det var fantastiskt. Vem går och tänker så?

Förväntningarna har förändrats

Mats: Jo, men det är just därför, för att komma tillbaka till där vi var. Just den här kundupplevelsen har varit densamma så länge. Och det måste ju gå, med all den digitala utveckling som vi har. Och med den generation, eller de generationer, som kommer nu, som har helt andra förväntansbilder på vilka interaktionsfönster man har med allting, inklusive sina pengar, och hur saker ska se ut. Det måste gå att göra någonting som är bättre än det vi har varit vana vid och vuxit upp med.

Jan: Det är ju ingen hemlighet. Jag gillar er och har investerat i er sedan tidigare. Men jag tänker mycket på att det egentligen är ett ganska stort skifte. Det är lite som vissa nya flygbolag som har utmanat gamla flygbolag. Man gör saker bättre, man erbjuder en bättre tjänst eller en billigare tjänst. Det är få av oss som förväntar oss att gå in på ett Amazon-varuhus. Vi förväntar oss att vi har en bra app, och jag beställer att det kommer hem. Kan man likna det vid att det inte har startat någon ny bank?

Mats: Jo, det har startat massor av banker, men då är det ofta nischbanker. Eller så gör man en grej.

Ingen har gått efter kärnaffären

Jan: Men där är det ingen som riktigt har tagit sig an Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea. Kan man tänka på det så?

Mats: Jag tycker det är en superbra liknelse faktiskt. Det vi har sett är att det har poppat upp en massa otroligt duktiga utmanare inom den finansiella sektorn i Sverige, som har gått efter olika delar av den totala...

Jan: Stacken.

Mats: Någon har gjort bolån, någon har gjort kort, någon har gjort kredit och så vidare.

Jan: Exakt, men det är ingen som riktigt har gått in efter själva kärnaffären. Det vill säga...

Mats: Efter strupen! Om du vill uttrycka det så. Ursäkta. Men det är ju verkligen lönekontot. Eller företagskontot. Det är kärnan i din bankaffär. Och det är där allt... Det hänger en massa grejer av det också, såklart. Och anledningen till att ingen har gått efter det är att det är otroligt svårt att komma in där. Det kräver att man integrerar sig mot en massa teknik som tar lång tid och är komplicerat och otroligt dyrt att skruva in sig i.

Jan: Och det är inte jättepopulärt hos de andra bankerna att ni ska in. Många av de här systemen har jag också lärt mig nu som aktieägare att de ägs av de andra bankerna. Och de är så här: ja, ni kan komma in sen. Vi har en historik.

Bankgirot, Swish och bank-id

Caroline: Vadå för system? Jag vet inte ens vad jag... Jag undrar vad det är för system de har som ingen får komma in på.

Mats: Ta bankgirot till exempel. Det är ett samägt system för att betala räkningar, e-faktura, autogiro och sånt. Allt det hänger egentligen av bankgirot, som är både ett företag och ett system, som ägs av andra. Nu har vi integrerat oss mot bankgirot, så det går att komma in. Men det är inte enkelt, det tar tid och det kostar pengar. Och Swish likaså är ett gemensamhetsbolag från ett antal större banker. Vi har en historik av det i Sverige. Storbankerna har byggt mycket av infrastrukturen tillsammans. Det finns otroliga fördelar med det. Det är också därför vi har bank-id. Och bank-id är någonting som gör det möjligt för oss som utmanare att operera. Men baksidan av det myntet är att det kan vara lite svårt och krångligt och komplicerat.

Jan: Hade jag varit bank, så hade jag inte tyckt att någon annan uppstickare, potentiell konkurrent, ska få ta del av Swish eller bankgiro.

Mats: Fast det kan man ju inte heller. Man kan inte säga det.

Jan: Nej, men det kan man inte säga.

Caroline: Men som du sa, man kanske kan förhala det.

Mats: Ja, typ. Nej, men man behöver inte förhala det.

Orättvis kritik för ledtider

Jan: För jag vet till exempel att det inte är som att ni har lanserat nu, utan ni har funnits ett tag. Och jag vet att det har varit önskemål, finns Swish, finns bankgiro, finns svenska lönekonton och så vidare. Och då har det varit: ja, men vi jobbar på det, vi gör så gott vi kan. Men ibland har det varit ledtider som ni har fått orättvis kritik för. Så här: kan ni inte göra detta? Jo, vi bara väntar på besluten att få göra det. Så det har varit en sådan frustration.

Caroline: Men kan vi inte gå in på skillnaderna mellan Lunar Bank och en vanlig storbank? Jag får inte riktigt grepp om vad som kommer bli bättre för mig.

Mats: Jag tänkte egentligen att vi skulle ta det sen, men vi kör.

Caroline: Det är det enda jag vill veta. What's in it for me?

Jan: Ja, men vi tar den. Okej då, det är Balboa och Daniel30 som har frågat. Sen får vi prata bankbransch. Folk på vårt forum har också undrat detta.

Caroline: Ja, den uppenbara frågan: varför ska jag välja er istället för att till exempel stanna kvar på min vanliga bank, eller välja till exempel Revolut eller liknande?

Mats: Var det den frågan du ville ha?

Caroline: Exakt.

Pris och värde, känsla och upplevelse

Mats: Jag tror vi får skära upp den här frågan. Är man intresserad av Revolut och den typen av tjänst, då är man nog i den mer avancerade änden av "varför ska jag välja Lunar"-spektrat. Jag tror vi ska börja i den mer vanliga änden. Varför ska vanligt folk fundera på att byta bank och använda Lunar istället? Man har olika drivkrafter. Det ena är pris och värde, det andra är upplevelse och känsla. Och jag skulle säga att vi försöker vinna på båda.

Mats: Tar vi det rena konsumentkontot, så har vi försökt shoppa runt i Sverige och hitta: var kan jag få gratis kontokort för ett vanligt bankkonto, lönekonto? Finns inte. Du kan få gratis konto men inte gratis kort. Eller så får du betala för kontot, men kortet kostar. Hos oss kan du få gratis konto, det kostar ingenting. Och du kan ha ett digitalt kort. Du lägger in det direkt i mobilen, det funkar superbra. Så vill du ha en enkel gratislösning, då kan man få det hos oss.

Jan: Förlåt, jag får bara understryka det. Där är ett kostnadsfritt erbjudande. För det ska vi också komma in på sen, hur banker tar betalt, att det inte är helt tydligt.

Så blir man kund

Caroline: Och för den som undrar: hur gör man om man vill ha ett sånt här gratiskonto?

Mats: Då laddar man ner Lunar-appen, och sen fyller man i vem man är, legitimerar sig och berättar lite om sig själv. Det är lite grundläggande information som vi behöver ha för att kunna ta in en ny bankkund, av ett antal olika skäl. Framför allt är det för att motverka penningtvätt. Så vi behöver ha lite kunskap om vilka det är som söker. I 90 procent av fallen blir man godkänd direkt efter att man har fyllt i sin ansökan. Ibland fastnar det av olika skäl. Men oftast kan man börja använda det direkt.

Caroline: Men är det så att den här ansökan matchas med en befintlig svensk medborgare, då kanske?

Mats: Man har bank-id när man registrerar sig.

Caroline: Ja, precis. Så fortsätter jag och avbryter dig.

Mats: Nej, men om vi kommer tillbaka till vad värdet är. Det hårda värdet: det finns ett kostnadsfritt erbjudande. Och på företagssidan, om man är företagare, så har vi Sveriges billigaste företagskonto. Där kostar det en liten slant. Det är lite mer komplext att driva företagskonton. Men vårt billigaste paket är Sveriges billigaste företagskonto. Vi konkurrerar på pris.

Ett bättre interaktionsfönster

Mats: Men det vi är stoltast över är att kunna konkurrera på att helt enkelt ha ett bättre interaktionsfönster. Och det är såklart en definitionsfråga. Vad är det som är bättre då? Skillnaden hos oss är att du kan skapa en helt egen anpassad upplevelse, där du får en överblick: vilka bankkonton har jag? Hur mycket har jag på sparkontot? Hur mycket har jag på mina två, tre, fyra eller fem olika konton, som jag kanske har för olika syften? Du har något sparkonto, du har något för den gemensamma hushållsekonomin, du har något för dina egna pengar. Då kan du få en översikt med olika ikoner, så att du vet vad du har i varje ficka.

Mats: Och sen, när du sätter budgetar, får du en tydligare översyn över vart pengarna har tagit vägen. Du kategoriserar dina transaktioner så att du vet vart pengarna försvinner iväg någonstans. Och likaså när det kommer till sparande kan du sätta upp enkla anpassade regler, som ser till att du rundar upp på varje köp eller lägger 105 kronor varje dag.

Jan: Det här är roligt, för det finns ju massa appar som gör alla de här grejerna.

Mats: Absolut, det kanske det gör. Men de apparna är inte nödvändigtvis där du har ditt lönekonto, utan då är det någon ytterligare tjänst som du måste lägga på.

Äntligen ett sparande som blir av

Mats: Och det vi också hör när vi pratar med de som använder Lunar är: äntligen har jag hittat den funktion som gör att nu lägger jag undan 5 kronor varje dag. Så att jag har kunnat börja spara, annars hade jag aldrig börjat spara. För det går klart att i en vanlig bank sätta upp ytterligare ett konto, och så ska du ha en automatisk överföring varje dag. Men blir det av? Hos oss kan vi jobba med att nudga dig, skapa incitamenten och göra det roligt, för att se att det faktiskt blir av.

Jan: Om jag kommer med det externa perspektivet, så tänker jag på två skillnader. Det ena är att många av bankerna börjar så här: vi har de här tjänsterna, vi borde få in dem i appen. Ni är så här: vi har den här appen. Man börjar egentligen i två helt olika perspektiv. Lunar har inga bankkontor. Allt är digitalt, allt sker i appen. Och man driver utvecklingen som ett techbolag.

Jan: För mig blir det en ganska stor skillnad i var man står. Till exempel blir appen mycket, mycket viktigare för er.

Mats: För vi står och faller med vår app.

Flera kanaler, men ofta kassa

Jan: Medan Swedbank eller någon annan bank är så här: appen är bara ett sätt att leverera, för det finns telefonbanken också. Gå in och ring, du kan mejla.

Caroline: Men nu får det ju låta som att det är bra. Vadå?

Jan: Nej, men...

Caroline: Jag fattar inte. Det finns flera vägar att kommunicera.

Jan: Fast de andra vägarna är ofta kassa. Förstår du, det blir varken hackat eller malet.

Caroline: Låt oss gå in på det då, vägen genom appen. Om man behöver hjälp med någonting, hur får man kontakt då?

Mats: Man kan chatta in i appen direkt. Vi har ett kundtjänstteam som sitter och svarar på frågor och hanterar det som kommer in direkt i appen. Man kan chatta in, man kan lyfta på luren och ringa. Vi har öppet vardagar och helger. Man hör av sig när det passar.

Sidohistoria: kundtjänstens alias

Jan: Får jag ta en sidohistoria? Det här var så roligt. Jag har chattat och fått hjälp via den här chatten. Sen kommer jag och hälsar på er på kontoret i Stockholm. Sen träffar jag Olivia där, och då säger jag: hej Olivia, vad roligt, jag har haft jättemycket kontakt med din kollega Veronica. Och då säger hon: nej, men det är jag. Och då fick jag så här: va? Och då lärde jag mig också att i vissa branscher, det är inte bara hos er, så när de jobbar som kundtjänstpersonal får man inte ge sitt eget namn. Då har man ofta alias. Så det var också: ja, det visste jag inte att det var så.

Jan: Men hur ser snittkunden ut för er idag, på privatsidan och på företagssidan? Vem är kunden?

Mats: Det är väl ett par olika segment. Vi har dels, historiskt sett, och sättet som många kanske uppfattar oss på, en lite yngre profil. Vi har attraherat unga kunder, och då är det fallet att man inte har så mycket pengar, men de pengar man har vill man ha kontroll över. Hur optimerar jag mitt CSN och eventuella ytterligare inkomster som jag har? Så det är klart att vi har en historisk styrka i 18–25-segmentet.

Tillväxt även bland 50-plussare

Mats: Sen blir vi ju tyvärr alla äldre varje år. Vi ser att de här kunderna också fortsätter att växa och utvecklas med oss. Där finns ett stort behov av just de här enkla tjänsterna som ger dig en bra kontroll i din vardagsekonomi. Sen har det varit superkul att se att vi har haft en stor tillväxt också i segmentet 50 och uppåt. Det var just när vi vred om för kanske ett halvår, snart ett år sedan, och verkligen la lite krut bakom att också ha en bra sparandeprodukt. Vi hade ränta på sparkonto långt innan det blev modernt. Sen har vi ofta legat antingen bäst eller väldigt bra när det kommer till sparränta.

Mats: Det har varit ett spännande sätt att nå ut till nya målgrupper som kanske är mer kapitalstarka, har en något äldre profil, men som kommer till oss för att från början testa sparkonto. Men sen väljer man kanske att hoppa på andra produkter, för man inser: ja, men vänta nu, om jag betalar lite extra här, så får jag ett kort där jag inte har någon valutaväxlingsavgift. Och det är någonting som lönar sig för mig nu, när jag vet att jag ska vara fyra veckor på Mallorca i sommar, eller vad man nu har för semesterplaner i den åldern, när man har lite mer tid och lite mer pengar.

Vad kan man göra hos Lunar idag?

Jan: Jag vet de som har hängt med er länge. Ni har lagt på funktioner efterhand. Så om du skulle sammanfatta: vad kan jag göra hos er idag, vad kan jag inte göra än?

Mats: Du kan få lön, du kan betala räkningar, du kan spara, och du kan också investera i olika former av både aktier och andra instrument, och även kryptovalutor. Det som kommer här under våren, början på sommaren 2024, och som är den stora förändringen för oss, är just att du kommer kunna koppla ditt Lunar-konto till Swish. Så du kan swisha, inte bara swisha in pengar, det har du kunnat göra länge, utan du kan faktiskt ha ditt Lunar-konto som ditt Swish-konto. Du kan swisha in och ut, vilket såklart är logiskt, om du får in lönen där så behöver du kunna ha Swishen kopplad också.

Mats: Och sen kommer du kunna sätta upp dina e-fakturor och dina autogiron och få in barnbidraget. Alla den här typen av vardagsekonomi-aktiviteter, som man har kopplade till sitt huvudbankkonto, det kan du göra hos Lunar.

Jan: Jag brukar tänka på det som, och du får rätta mig om jag har fel, att vi är där att jag kan göra allt egentligen, förutom bolån.

Mats: Det stämmer.

Jan: Så jag går och längtar: när kan jag byta till er helt och hållet?

Mats: Vi är väldigt nära där just nu.

Lokalanpassning slår breda internationella appar

Jan: Jag tänker också, vi var inne på det här, du sa Revolut-människorna. Det fanns ett spektrum.

Mats: Ja, men det är ett spektrum. Man kan väl säga att skillnaden på oss och många av de andra utmanarna som har funnits, och särskilt de som är internationella, är att de ofta går väldigt tunt men väldigt, väldigt brett. Produkten man erbjuder är superstandardiserad. Det finns ett konto, du kan sätta in kort, och du kanske kan växla mellan dollar och svenska kronor och danska kronor. Men ingen av dem har de lokalanpassade tjänster som du behöver för att faktiskt kunna använda produkten i din vardag. Kontot är baserat i, det har ett vad man kallar för IBAN-nummer, vilket betyder att det tolkas som att det är baserat i kanske en litauisk bank eller en bank i Storbritannien. Det gör det krångligt att få in lön eller studiebidrag eller vad man nu har.

Jan: Förlåt att jag avbryter, men kan man inte tänka att de aldrig kommer ersätta min bank, någon av de här, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea? Det är inte deras nisch.

Mats: Det är inte det de är ute efter att göra.

Lunar ska kunna bli din första bank

Jan: Medan ni är så här: okej, vi behöver lägga på bolån också, som jag vet ligger i pipeline.

Mats: Bolån kan vi ta ett helt annat avsnitt om. Det är en ganska komplex produkt.

Jan: Medan vi säger så här: Lunar ska kunna bli din första bank. Och vi är på väg dit, så du kan lämna de andra bankerna. Så brukar jag tänka kring det.

Mats: Ja, men helt enig. Samtidigt tycker jag att det finns mycket att lära av de här internationella utmanarna när det kommer till bankupplevelse, hur man gör den digitala interaktionen och så vidare. Så vi försöker ta det bästa från dem, men trycka in det i en lokalt anpassad interaktion.

Jan: Det där ska man inte underskatta. Jag måste säga, jag har gillat Revolut. Vi har till och med haft ett avsnitt med Revolut för många år sedan. Problemet jag upplevde med dem sen var att när jag hade företagskontot skulle jag skicka in massa dokumentation som man får av Bolagsverket. Registreringsbevis och aktiebok. Och så skickar man in det, och så är det: nej, men detta är inte godkänt, utan då ska du gå till Notarius Publicus. Och där någonstans blev det: vänta nu, vad är Notarius Publicus? Det råkade jag veta, men det är någon man fortfarande 2024 går till och betalar 2 000 spänn för att få en stämpel.

Lokalkännedom och säkerhet i appen

Jan: Och där kände jag: ska jag betala 2 000 spänn för att få en stämpel, för att skicka ett papper till ett digitalt boende? Så jag tror att man inte ska underskatta den här lokalkännedomen. Det jag gillade med Revolut, när vi höll på med det, var att jag kunde ha kortet i appen. De var bland de första.

Caroline: Och det kändes som att det var större säkerhet på något vis, med att jag kunde spärra det eller sätta på det igen. Det var ändå helt nytt.

Jan: Ja, då var det nytt. Det älskade jag. Du kan få ett kort, och sen kan du stänga av det kortet, eller döda det kortet och sätta upp ett nytt kort direkt istället. Vissa har ett kort som de sätter upp om man handlar, nu säger jag inte att ni gör det, men om man handlar på sketchiga e-handelssajter, då sätter man upp ett burner-kort som man bara använder för det köpet. Så att man vet att de inte kommer dra mer än detta.

Caroline: Det känns bra, för det är större säkerhet än att man har sitt lilla plastkort som ska följa med en överallt, eller man har det i sin telefon till och med. Jag vet inte hur det är om man ska spärra det nu. Vi har Swedbank. Måste jag ringa då, eller?

Jan: Ja, jobbigt.

Mats: I appen bara.

Caroline: Bra.

Vilka företag passar det för?

Jan: Vi har pratat, för jag vet att det är ganska många som lyssnar som också är företagskunder. Vilken typ av företag, och vem passar det inte för? För företag är ett mycket större spektrum. Ericsson kommer nog inte gå och bli kund.

Mats: Nej. Men vi ser att många av våra företagskunder bor vägg i vägg med konsumentverksamheten. Och därför har vi fokuserat oss på små företag. Då pratar vi en till tio personer i bolaget. Enskild firma eller aktiebolag är de bolagstyper som vi tar nu. Men har du ett större bolag än så, mer än tio personer, då har du nog behov av en annan komplexitet än vad vi kan erbjuda. Sen har vi standardtjänsterna: betala räkningar, dina företagsbetalningar, betala ut löner. Allt sånt kan du hantera i Lunar.

Mats: Det startas 70 000 nya bolag varje år i Sverige. Så bara där finns en otrolig entreprenörsanda. Och det är väl de här bolagen som är på väg att starta upp, eller som är lite mindre, som ändå är motorn i svensk ekonomi. Det är dem vi vill kunna hjälpa med ett nytt, bättre erbjudande.

Var femte nystartat bolag i Danmark

Jan: Men jag såg också någonstans, var det inte i Danmark som ni har en helt sjuk andel av nystartade företag?

Mats: Jo, exakt. Jag tror att det är en av fem nystartade bolag i Danmark som väljer Lunar. Just för att vi har det mest lättförståeliga erbjudandet, bäst prissatt, enkelt att komma igång. För det här som du beskriver med Notarius Publicus, det finns ju svenska varianter av det, i alla fall enligt vad vi har hört från många företagare. Ska du starta ett företagskonto, då ingår det ofta ett säljmöte av något slag på banken, där du måste gå in och legitimera dig och skriva på lite papper. Men vi har gjort det helt digitalt. Du söker direkt i appen, och sen hanterar vi din ansökan. Ofta behöver vi prata med företagare bara för att ställa några kontrollfrågor, men sen kommer du igång. Det är inte så att du behöver vänta två veckor på någon pappershantering.

Caroline: Men menar du då att det här gamla sättet att hålla hög säkerhet... Eller jag vet inte vad man kan säga kring det här med vem som startar bolaget och vem som vill ha kontot. Du pratar om den här juristen, Notarius Publicus. Menar du att den typen av nivå behöver man inte ha, om man är i Lunar?

Mats: Självklart ska man ha en hög säkerhetsnivå.

Caroline: Ja, men jag undrar bara hur ni håller den utan att man ska behöva hålla på med massa papper och underskrifter.

Narrativet att det måste gå långsamt

Mats: Nej, men det är ju inte...

Caroline: Jag bara fick intrycket av att det var enklare.

Jan: Förlåt, om jag får göra det där lite större. Det finns nästan en, generellt i banksverige idag, en diskussion om att, eller det har kommit en diskussion nu med mer kriminalitet och utmaningar med organiserad brottslighet, om det går för fort och är för lätt, då är det farligt. Och det narrativet måste vi våga utmana. För det finns stora intressen som har ett stort värde i att saker och ting tar lite längre tid. Har du x antal miljarder i en bank som ligger en extra dag hos Riksbanken och genererar ränta, det blir jättemycket pengar. Då är det bättre att det går lite långsamt, och så kan man säga att det också är viktigt av säkerhetsskäl.

Mats: Det kan vara minst lika säkert, även om du följer alla processer och lagar och regler som finns, fast du gör det på ett digitalt sätt med validering. Med bank-id, du kan ta in passkopior, du kan, alltså nu gör inte vi det i dagsläget, men man kan ha videosamtal med kunder. Det finns alla möjliga sätt att säkerställa någons identitet, och även, i de fantastiska offentliga register vi har i Sverige, få fram information om vilka det är som står bakom bolag.

Hög standard som ny bank

Mats: Och det är ännu viktigare för oss som är en relativt ny bank. Nu har vi haft vår banklicens sedan 2019, men det är ännu viktigare för oss att hålla en hög standard när det kommer till vilka som får bli kunder hos oss, och hur vi monitorerar hur de använder banken. För vi har nästan ännu mer granskning på oss, just för att säkerställa att vi lever upp till de krav som finns. Men det betyder inte att det är lättare.

Caroline: Nej, men blev du lite upprörd nu?

Mats: Nej.

Caroline: Men jag gillar det du säger, för det är ett narrativ kanske. Och man vet inte vad som ligger bakom det du berättade om, att det kan ligga några pengar på Riksbankens konto, för att då genererar det extra ränta.

Jan: Jag tänker två grejer. Ett: det handlar om att eftersom ni är en dansk bank från början, så har man lokala anknytningar. Man fattar att i Sverige har vi ett huvudmannaregister. Eller vi fattar att vi har ett bolagsregister, eller ett näringslivsregister. Så grejen är att det är enkelt för er att ha integration till det. Man godkänner det, för man fattar att alla andra slår i huvudmannaregistret. Medan det är så här: varför ska Revolut, som har miljoner kunder i andra länder, de vet ju inte ens om att vi har ett huvudmannaregister. Så där finns en förklaring.

Lägre bedrägerier hos nya banker

Jan: Sen tänker jag också, återigen, jag kan lite mer och mer eftersom jag har ett egenintresse. Jag jämförde till exempel, apropå de här frågorna, med Monzo Bank i Storbritannien. Jag var inne på deras hemsida, där hade de bedrägerier per 100 000 pund. Och så jämförde de med alla de klassiska bankerna, HSBC och så vidare. Och många av de här nya utmanarbankerna, som bygger sin infrastruktur från början, har väsentligt mycket lägre bedrägerier. Alltså bedrägerikronor per en miljon investerat. Och det var fem, sex, sju gånger lägre.

Jan: Och jag vet också att när danska Finansinspektionen gjorde en granskning av Lunar Bank förra året, så fick man inga anmärkningar, vill jag minnas, på KYC- och AML-delen. Vilket typ var unheard of. Det får ju de andra svenska bankerna hela tiden. Så jag återkommer hela tiden till att det handlar om att den orättvisa fördelen är att man gör rätt från början. Håller du med?

Mats: Jo, men absolut. Sen är det ju, det här är ett spel hela tiden. Och det är fantastiskt, som du säger, att vi har haft möjligheten att göra rätt från början. Men sen ser vi hela tiden hur någon som inte har rent mjöl i påsen försöker utmana vårt system och hitta nya vägar in, eller utnyttja oss för att föra ut pengar som de har lyckats lura av någon annanstans. Så det är väldigt, väldigt svårt att ligga steget före, men vi krigar på för att åtminstone försöka hålla jämna steg.

Sidospår: KYC och AML

Caroline: Det är jättespännande. Men kan vi ta ett litet sidospår?

Jan: Det här är alltid så roligt. Jag har förberett fyra A4-sidor. Nu kommer vi in på den organiserade kriminaliteten istället. Det är för att jag tycker det är spännande. Och så tänker jag, hur ska vi liksom...

Caroline: Som att kidnappa avsnittet.

Jan: Nej, det tänkte jag inte. Men hur gör man bara för att märka: vilka är de, och hur gör de? Vi behöver inte gå in på det, det är mina egna tankar. Men jag tänker så här, för det här märker jag också mycket frustration kring, där folk blir arga på bankerna och arga på er också. För man förstår inte den här KYC, AML. Och KYC är "know your customer", AML är "anti money laundering". Kan du, för det är inte som att ni sitter... Vi hade någon i forumet som var så här: jag är Lunar-kund, nu har jag köpt hus i Spanien och jag vill skicka, och nu har min överföring spärrats, så jag måste ta kontakt med kundservice. Det är inte som att ni känner: åh, idag har vi inget att göra på morgonmötet, så vi spärrar Jonathans överföring så att han får ringa oss.

Jan: Kan du inte ge, från bankens perspektiv, vad är det viktigaste som du önskar att fler visste om KYC och AML?

Två saker man bör förstå om regelverket

Mats: Det viktiga här tror jag är att ha en förståelse för egentligen två saker. Det ena är att vi har ett regelverk som vi måste förhålla oss till. Jag har en enorm förståelse för att det kan uppfattas som frustrerande för den enskilde kunden. Men vi behöver, precis som alla andra banker, förhålla oss till det regelverk som finns. Och det är inte en bortförklaring, utan bara ett faktum. Vi behöver veta vilka det är som är kunder i banken.

Mats: Den andra delen är att det också är för vårt, allas gemensamma bästa. Hanterar man pengar, så är det bra att ha kontroll på vad det är för personer som har pengarna på banken hos dig, var pengarna kommer ifrån och vart de är på väg. För om vi upptäcker situationer där pengarna kanske kommer från ett dåligt ställe, eller är på väg till ett dåligt ställe, då är det allas intresse att vi faktiskt försöker fånga det. Därför behöver man ibland ställa lite frågor till kunden om var pengarna kommer ifrån på lönekontot, till exempel. Och då kryssar man i: det är lön. Ja, bra, då vet vi det. Och det ser vi också på transaktionerna som kommer in sen. Så det är inte så konstigt. Men vi behöver kanske ställa frågan bara för att vara helt säkra.

Huset i Spanien

Mats: Och likaså, en sån här sak som att du har hus i Spanien, det är ju superkul. Tyvärr är det så, i de regelverk som finns, att vi har sett att gör man mycket överföringar utomlands, då är sannolikheten högre att de överföringarna inte alltid är helt lämpliga. Det är inte så att det är så för just den här specifika personen, men man dras med i ett större sammanhang. Och då behöver vi kanske bara ställa någon kontrollfråga: kan inte du bara förklara för oss vart de här pengarna är på väg någonstans? Och får vi då ett svar, man skickar in någon faktura eller berättar "här är mitt hus som jag har köpt", då vet vi det.

Jan: Så om någon skickar: det ska du skita i.

Mats: Ja, och absolut, jag har all respekt för att man kan känna så. Men jag tror man måste bara zooma ut och försöka se det i ett lite större perspektiv.

Jan: Ja, exakt, för jag tänker så här, jag får ju dem... inte rätt ofta, men jag har varit med om det ett par gånger. Och för mig skiftade det när jag insåg att vi sitter på samma sida av bordet. Ni sitter inte och frågar de här för skojs skull, utan ni har också kraven från Finansinspektionen. Och där är det så enkelt: uppfyller inte ni de kraven, då kan man stänga ner banken. För då dras licensen, och så försvinner den.

Swedbank-byråkrati med gul penna

Jan: Sen kan jag önska, och där upplever jag att Olivia eller Veronica är mycket trevligare än, jag måste berätta, Swedbank. Vi hade det så här: vår dotter hade ett gammalt konto utomlands, och så stängde vi det och förde över till Sverige. Det var typ i oktober förra året. Sen gick det sex månader, och sen fick jag från Swedbank, från Freja: vad är kundkännedom? Och sen stod det en fråga: kommer du ta emot pengar utomlands ifrån? Jag bara, nej, för vi kommer inte. Skickar in det, får tillbaka det, får det understruket med gul penna. Och jag bara: jag glömde nog svara, så jag väldigt noga kryssar i nej. Skickar in det, så går det två veckor, och sen kommer det tillbaka.

Jan: En tredje gång, då har de tippexat mig. Och så menar de: med understrykningsfärg, du har fyllt i fel. Och jag var så här, jag fattar inte. Så då fick jag, vi har ju haft personlig bankman, så jag ringer till dem: vad är det jag inte fattar? Och när jag ska ringa, så ringer de och säger: ja, men ni har fått en överföring förra året. Och då var det: ja, du får fylla i nej, men förklara den gamla redovisningen. Det var inte någon liten lapp som stod "kan ni förklara detta?". Det hade ju varit så enkelt att sätta på en liten post-it.

Caroline: Men jag tyckte det var så roligt, det där om man hade tippexat. Bara: du har fyllt i fel.

Jan: Det låter som någon som inte var så glad ändå.

Caroline: Skicka tillbaka det. Utan förklaring.

Jan: Det är helt sjukt.

Caroline: Och sitter man och skickar det här i papper, fram och tillbaka.

Prismodellen: gratis i grunden, betala för mer

Jan: Men jag tänker att vi ska rulla tillbaka där. För ni har det här erbjudandet som är kostnadsfritt, gratis. Och sen kostar de andra pengar. Det är fyra paket, vill jag minnas, som har olika prisnivå. Och där vet jag att vi har haft en diskussion i forumet, där folk tycker: ja, men det där får jag gratis. Min andra bank har alla de nivåerna gratis. Och så brukar jag säga: nja, det är kanske så att du får lägre ränta på sparkontot, eller du får en lite högre bolåneränta. Det är inte gratis på de andra bankerna. Och där vet jag att du och jag har haft ganska mycket samtal, där ni säger: nej, nej, men vi försöker ge dig så bra som möjligt, och så är vi transparenta med vad det faktiskt kostar.

Jan: Och då tänker jag att det kommer bli att många jämför fel, för man tittar så här: men det kostar. Om jag vill ha mer än gratis, eller det kostnadsfria erbjudandet, så blir det väldigt "in your face" att detta kostar. Medan det är väldigt lite "in your face" att Swedbank eller Handelsbanken, SEB eller Nordea kostar. Hur ska man tänka?

Mats: Det var faktiskt en dialog, jag vet att jag ställde frågan på forumet någon gång, kring vad som är viktigast. Är det att det ska upplevas som gratis? Eller är det att det kostar lite, men att det har ett värde? Jag tyckte jag fick ett ganska tydligt svar: att det är viktigt att det upplevs som gratis. Rubrikkostnaden ska vara noll kronor. Och nu har vi den produkten. Det finns en gratisprodukt där det kostar noll kronor. Och vill man ha mer, så kan man självklart också välja att betala för det.

Spotify-modellen för bank

Mats: Då tror jag att vi försöker hitta ett sätt att möta alla kundernas behov. Vill du bara ha en superbasic produkt, då finns den. Ni kommer ihåg när man började använda Spotify, då började man med den här gratisversionen. Men efter ett tag, nu har man barn och allting, så nu är man uppe på någon plan som är mycket större. Och det är just för att man inser ett värde av att jag vill kunna ha flera bankkonton. Det lönar sig faktiskt för mig att inte ha någon valutaväxlingsavgift när jag är utomlands. Jag behöver kunna ha flera kort, jag vill kanske ha ett gemensamt konto där jag kan ha hushållsekonomin, och så vidare.

Mats: Behöver man de tilläggstjänsterna, då kan man betala för det. Men det är inte ett krav, och det är supertransparent. Vill du ha mer, då kostar det det här, och annars kostar det ingenting. Vi jobbar verkligen med att försöka göra det så tydligt och enkelt som möjligt.

Rubrikkostnaden ska vara noll kronor. Vill du ha mer, då kostar det det här, och annars kostar det ingenting.

Hur ser storbankerna på utmanarna?

Jan: Vi hade Pareto i forumet, han hade en massa frågor som inte är så mycket om produkten. Han var så här: vad tror du, vad är din upplevelse av hur de traditionella bankerna ser på er som utmanare? Är det så här: ja, ja, lek du, du där i den lilla lådan, så ska vi i riktiga banker visa hur det står till. Eller känner de: vi borde skärpa oss, för nu har vi Mats och Lunar i hasorna?

Mats: Jag tror att vi är superfokuserade på vår egen affär, och på att skapa en riktigt bra produkt för kunderna. Och gör vi det, då får vi den traction som vi behöver. Sen sitter jag inte och funderar så jättemycket på vad storbankerna tycker och tänker. Jag tror, generellt sett, med de personer i branschen som man pratar med, att de flesta stora bolag, det vet jag, har man jobbat i någon typ av större organisation, då blir man ofta mer fokuserad på sin interna politik och sina interna features och sin egen interna utveckling. Och jag misstänker att det förmodligen är så situationen är också i bankbranschen. Men vi ser fram emot att fortsätta utmana.

Fintech-branschens tuffa år

Jan: Och jag tänker, sen vet jag att Mats är engagerad i Fintech-föreningen. Så han var så här, intressant, för jag upplever att fintech har haft det ganska tufft nu senast, mycket på grund av marknaden och svårt för kapital. Hur är din känsla för just utmanar-fintech generellt?

Mats: Jo, men det har varit jättesvårt. Och jag tror att det är olika sektorer i fintech som har drabbats på olika sätt. Jag vet att bolåneutmanarna till exempel, i det här ränteläget, fick det jättesvårt. Och där tror jag man också passade, där passade man kanske på lite grann från det etablerade hållet att klämma till.

Jan: Klämma till.

Mats: Mitt uttryck, det är inte du som har sagt det.

Jan: Det kanske man kan fundera på i alla fall.

Mats: Så där är det några bolag som har haft det ganska tufft. Och det har vi sett. Samtidigt har Sverige en fantastisk bransch när det kommer till utmanare inom betalning. Betalningar behöver man göra i alla tider. Så där rullar det på.

Riskkapitalet och nya enhörningar

Mats: Det är väl ganska blandat. Jag tror att den stora utmaningen för Sverige och den svenska ekonomin överlag är just det, att när riskkapitalmarknaden och VC-marknaden fryser till så här som den har gjort. Många av de här nya bolagen, som kanske skulle fyllts på, det behöver ju hela tiden fyllas på i pipen. Men det blir svårt för dem, och kanske ännu svårare för dem som precis har kommit igång och behöver göra en sådan här tidig runda, de får inte riktigt kapital. Så det gör att, även om vi kanske inte ser effekterna precis nu, så kan det bli lite svårare, tror jag, över tid att få fram nya enhörningar, som man kallar dem, bolag med enormt höga värderingar. Det kan fördröjas lite grann.

Mats: Men å andra sidan tror jag att vi nu är på väg att det vänder. Marknaderna håller på att öppnas upp för riskkapital, riskaptiten är tillbaka. Jag tycker ändå att vi håller på att komma runt hörnet nu. Och där måste man ändå säga, i Sverige är vi ganska duktiga på det här, i alla fall jämfört med många andra.

Jan: Ja, men verkligen.

Mats: Jag var i Norge faktiskt förra veckan, och de var väldigt avundsjuka på mycket av den fintech-sektor som vi har. Både hur det finns en historik av att investera i innovativa techbolag, inklusive fintech, men också hur det finns ett ekosystem som har byggts upp över tid, där man bygger bolag, kanske säljer bolag vidare och sen startar nya bolag.

Insidan och utsidan av bank

Jan: Jag tänker också en fråga här som kom: ser du någon skillnad på insidan och utsidan av bank? Alltså, när du var utanför, utifrån den här frustrationen vi pratar om. Är det här någonting som du har skiftat syn på?

Mats: Åh, det var en väldigt bra fråga. Jag tror att det är lätt att alltid underskatta hur komplext det kan vara att operera dels i en reglerad verksamhet, och i en bransch där mycket av tekniken som finns mellan aktörerna, typ bankgirot, är jättegammal. Den är från 50-talet. Det blir en dubbel komplexitet. Dels är regelbördan kraftig, och sen är techstacken i vissa delar rätt gammal och långsam. Det gör att man kanske tänker, när man är på utsidan: hur svårt kan det vara? Det är svårare än vad man kan tänka sig. Men med det sagt, när man väl kommer in där, då kan man göra det riktigt bra.

Jan: Det finns rykten om att det finns en storbank som har ett utdött programmeringsspråk. Att de behöver utbilda sina egna programmerare internt i det här språket från 80-talet, som ingen använder idag, för att underhålla sina gamla system.

Mats: Det låter som en myt ändå.

Jan: Ja, jag vet det. Det hade varit kul att veta om det var sant. Ryktet går att språket är Cobol. Så får vi se om det är någon som hörde det.

P27 och nordisk betalinfrastruktur

Jan: Du, där tänker jag, när du sa det här med techstacken. Jag vet, med risk att jag säger fel nu, att det var ett projekt som hette typ P27 eller något sånt här. Kan du inte berätta, för det var väl så att man skulle uppgradera det? Var det inte något samarbete med nordiska länder?

Mats: Ja, exakt. Det var de nordiska storbankerna som skulle gå samman och bygga en ny betalinfrastruktur för alla länder i hela Norden. Vilket var välbehövligt, eftersom de flesta systemen är skitgamla, 50–60-tal. Sverige har den äldsta techstacken när det kommer till betalningar. Men det var ett sånt här samägt, gemensamt bankprojekt, och så var det inte bara Sverige, utan alla nordiska länder. Och vill man redan prata om att det finns komplexitet, så kan man här prata om att addera ytterligare ett lager. Inte bara är det en reglerad miljö, inte bara gamla system du ska byta ut mot nya, utan du har också tre eller fyra olika länder, olika valutor, olika banker med olika drivkrafter.

Mats: Vi tittade faktiskt på P27 när vi skulle börja koppla in oss mot betalsystemen, och då tänkte vi: oj, undrar om det där kommer funka? Så vi sa: vi hänger på det här. Men sen började vi parallellt koppla upp oss mot den gamla infrastrukturen också, bara för att ha en backup. Och det var tur att vi gjorde det, annars hade vi inte varit där vi är idag.

När P27 havererade

Jan: Men var det inte så att det havererade, det projektet?

Mats: Nej, men det gick inte. Först var det, jag kommer inte ihåg, något land som hoppade av, och sen hoppade nästa land av. Till slut var det väl bara Sverige kvar, och då blev det ett transformationsprojekt av bankgirot.

Jan: Okej, men du, där vet jag inte... Jag tror att du skrev det i någon, för du skrev en del sådana här debattartiklar. Du skrev så här: Sverige uppfyller inte EU:s krav på spårbarhet mot penningtvätt och finansiell brottslighet. Bristande utveckling av bank-id har lett till att Sverige är ett av få länder i EU som saknar en nationell digital id-lösning av högsta klass. Tillsammans med länder, ska du gissa vilka länder vi är då? Grekland, Cypern och Rumänien.

Mats: Jag fick inte gissa.

Jan: Okej, jag trodde det var, jag vet inte, jag tänkte Balkan.

Mats: Men de brukar faktiskt vara duktiga nu för tiden med allt möjligt.

Jan: Vad tänker du, eller kan du säga något mer om det där?

Myten om att Sverige är i framkant

Mats: Jag tror att det finns en tendens av att vi tänker att vi är i framkant i Sverige. Vi är duktiga på tech, och vi har ända sedan hem-pc:n på 90-talet varit ett tech-land. Vi är jävligt bra på tech, allt är modernt, Skatteverket är modernt, man deklarerar online och bankerna är online. Och absolut är det så. Men då kan man börja fundera: vänta nu, jag deklarerade häromdagen, och jag tror fan den där deklarationen, sedan Skatteverket lanserade deklaration online, är samma sajt. Och det är lite samma grej när det kommer till bank-id, eller vad man nu pratar om. De här tjänsterna behöver också utvecklas. Och är man inte i en miljö där det antingen kommer regelkrav, eller en konkurrensutsatt miljö där man behöver utveckla av olika skäl, då kommer inte den utvecklingen. Och det är andra sidan av myntet, som vi ibland har en tendens att glömma bort när vi tycker att vi är duktiga på tech i Sverige.

Jan: Ja, men precis. Där tänker jag också, vi ska börja runda av här om en liten stund. Men där tänker jag att politiker ofta försöker lösa det här problemet med bankernas övervinster. Så säger man: åh, vi ska ta ut en överskatt, eller skatt på övervinster. Eller så säger man: ja, men SBAB ska lösa det. Och sen, samtidigt, med andra handen säger man att SBAB ändå ska gå med vinst. Så vad... Du som är i branschen, vad är din lösning?

Konkurrens framför styrning

Jan: Och särskilt det här med SBAB, det reagerade vi väl också lite på. Och för den som inte vet: det är en statligt ägd bank som ska göra bolån.

Mats: Jag tror att, alltså enig i att vi alla ser att det går att göra enorma vinster, särskilt om man driver storbank. Och jag tror alla är eniga om att det är ett tecken på att det finns utrymme för mer konkurrens. Men att då försöka styra den, det brukar sällan vara rätt väg. Utan då handlar det snarare om hur man skapar rätt möjligheter för fler aktörer att komma in och leverera en bättre, billigare tjänst. Och det är det vi försöker göra. Men hur ser man till att det finns andra aktörer som också har möjlighet att göra det? Det betyder inte nödvändigtvis att, för då hamnar man direkt i diskussionen, ja, men måste man göra det mer osäkert då? Och det är kanske inte så att man ska rucka på kraven för hur man ska agera, om man till exempel ska hantera betalningar.

Mats: Men det handlar om att skapa förutsättningar, att ge fler tillgång, exempelvis de som uppfyller relevanta krav. Se till att de får tillgång och möjlighet att hantera betalningar, eller vad det nu kan vara. Att ge ut bolån, eller vilket område man nu vill rikta in sig på. Jag tror det är där det finns en tendens att gå till det man känner, snarare än att försöka hitta innovativa lösningar för att släppa loss den fantastiska innovation som ändå finns i Sverige.

Trötta, feta katter och rädslan att göra fel

Caroline: Precis. Det är en kreativitet.

Jan: Kreativitet, för det kan jag ibland uppleva. Jag har ibland klagat på att vinsterna är så stora, så det blir trötta, feta katter. Men man undrar, har de inte någon sån här forskningsavdelning, eller innovationsavdelning menar jag, R&D? Där de själva får säga: kan vi inte testa det här, hur funkar det här systemet?

Mats: Jo, men det har de.

Jan: För jag har varit i kontakt med dem, innan jag blev aktieägare i Lunar. Då var jag i kontakt med en storbank som var så här: du, Jan, ni driver den här podden, vad har ni för tankar? Och så pratade vi. Men sen var det så här: nej, men det här projektet fick inte finansiering. Eller så var det att det dör inuti de här stora kolosserna.

Caroline: Du förstår inte varför det dör?

Jan: Det är för att de tycker: nej, men det ger inte någon någonting extra, eller det kostar oss för mycket att ha den här featuren. Men ingen vill gå ut på risk.

Caroline: Ja, fast om man gör en stor miljardvinst, så skulle man kunna tycka att vi har råd att testa det här.

Jan: Ja, fast jag tror att det är...

Caroline: Eller så är det så att det är någon som vill ha del av den vinsten. Antingen aktieägare eller whatever.

Inga incitament att ta risk

Jan: Nu blir det snillen spekulerar.

Caroline: Kallar du mig snille?

Jan: Men jag tror att det är så här, nu får du gissa, vi har inte jobbat på storföretag. Men jag gissar att det blir så här: i Sverige, eller i samhället idag, upplever jag att man inte blir belönad om man gör fel. Så där finns ingen uppsida att ta risk, för då tar man risken att man får kritik, och blir det bra så får man kanske ett okej. Så där finns inget incitament.

Caroline: Och vi har skojat om det här med E22 i Skåne, vi fick snö. Och så var det så här, för svaret var: ja, men vi kan skicka bandvagnar, men, och då var det: nej, men vi har inte rätt blankett. Och då kom det inga bandvagnar. Så det är lite symtomatiskt för var vi är i samhället. Vad tänker du?

Mats: Jag tror också att, jag tror du är inne på någonting, Caroline, vad har man för incitament att göra annorlunda? Om man gör en vinstskräll, då kan man hävda att det är aktieägarnas pengar. Och så kan man säga: nej, men ska vi investera lite i att göra appen bättre, till exempel? Men då är frågan, det kanske kommer att mottas väl av några som använder den, och inte väl av andra. Och då blir det, all förändring skapar friktion.

Att sitta still i båten

Mats: Det är klart att har man stora kundbaser med många användare, och så ändrar man saker och ting, då kan man få både positiva och negativa reaktioner. Så det lättaste är att sitta still i båten. Och där har vi ändå en fördel, och andra bolag som kommer och ska innovera också, för vi kan vända upp och ner på allt det här och göra det annorlunda från början. Och sen handlar det väl också mycket om kultur, både bland de som blir kunder i Lunar och Lunars egen kultur, att vi får lov att göra nya grejer. Vi är inte en institution som en bank som inte får förändras för mycket, för då blir det för jobbigt.

Jan: Jag kan tänka mig att det handlar om kultur också, och perspektivet. För när jag träffade de andra ägarna i Lunar första gången, så var de också så här: vi är ett techföretag. Att man kommer från det hållet, snarare än att man ser sig som en bank som nu ska utvecklas. Det låter så litet, men det kan vara, vilken världssyn har man? Det kan göra stor skillnad.

Mats: Där tror jag verkligen du är på någonting. För jag tror att historiskt sett har det funnits ett upplevt värde i att ha den här stämpeln av att vara bank. Och jag tror att det är det som sitter kvar i väggarna.

Banklicensen som möjliggörare

Mats: Vi behöver en banklicens för att kunna driva den typen av verksamhet som vi vill leverera.

Jan: Ja, vi vill ha den appen. Vi får inte göra det. Varför inte? Ja, men då får vi väl skaffa en banklicens, så kan vi göra den här coola grejen.

Mats: Exakt så.

Jan: Och det är väl också där, är inte det också Ken och Peter som grundade det? Jag har för mig, när jag pratade med honom, att det kom från att han var förbannad. Han hade väl sålt något bolag, så han hade fått en påse pengar, och sen blev han plötsligt uppvaktad av massa banker.

Mats: Ja, men det var exakt så. Och då blev han så här: men vänta nu, nu ska man gå in på en massa bankkontor och göra en massa saker. Det måste finnas ett sätt att göra det här bättre.

Jan: Ja, precis. Jag tänker att vi ska runda av. Är det någonting som du tänker: men detta borde vi pratat mer om? Eller detta har vi inte tagit?

Stolt över företagserbjudandet

Mats: Jag är så otroligt stolt över vårt företagserbjudande. Jag skulle gärna bara prata om det lite grann.

Jan: Det var dessutom en fråga här: vad är du stolt över?

Mats: Jo, men jag tror att vi har tittat mycket på just erbjudandet av småföretagskonton i Sverige. Och de flesta storbankerna, det kostar 2 500 kr bara att bli kund, och sen kostar det någonstans 1 200 spänn om året att hålla igång kontot, minst, och kanske lite billigare om man är enskild firma. Och processen verkar trög och långsam. Man måste gå till bankkontoret, man måste vänta flera veckor, skicka in en massa fysiska papper och skriva på blanketter. Vi testade också själva att bli kund, och då fick vi blanketter till kontoret. Så vad ska vi göra med de här?

Caroline: Skam!

Mats: Vi hittade inte ens frimärken. Så vi tänkte att här måste det gå att göra någonting bättre.

Full service företagsbank för 50 kr i månaden

Mats: Så nu har vi lanserat full service företagsbank. Billigaste paketet kostar 50 kr i månaden just nu. Där söker man digitalt, man blir kund digitalt, och sen kan man bara komma igång och använda det. Nu har vi sagt att vi hanterar de här ansökningarna oftast inom 72 timmar. Så du kommer igång på tre dagar eller så. Och här känns det som att vi måste kunna göra skillnad för alla de som antingen är trötta på sin företagsbank, eller som ska starta nytt bolag.

Mats: Det vet ju ni, när man startar eget bolag har man kanske inte 2 500 kr att lägga på att bara öppna ett bankkonto, när man precis har skrapat ihop startkapitalet.

Jan: Det kanske inte känns svinkul.

Caroline: Nej, eller att ha... Vi är ju varma förespråkare för att alla borde någon gång i livet testa att starta bolag. Också när man inte har så stora inkomster, att ha det vid sidan om. Så att man håller de här extra kostnaderna nere.

Jan: Men där tänker jag faktiskt också en stor fördel. Och där vet jag inte, nu var det länge sedan jag har varit så frustrerad på Swedbank, men så här: ett digitalt kort i telefonen, som man dessutom kan synka med bokföringen.

Bokföringsintegration och sparränta för företag

Mats: Ja, absolut.

Jan: För det var en sån grej, ända fram till förra året har det gjorts manuellt. Och jag är så här: men för helvete.

Mats: Det är ett ganska tråkigt jobb också.

Jan: Så det där är också den här grejen, att man kan få integration med, jag vet, det funkar med Fortnox, och det är på gång, har jag för mig. Så man kan göra de här basgrejerna med hjälp av er. Så där brukar jag faktiskt säga att många, jag vet att det är många som har följt er länge, men det har tagit tid, med handledningar och att koppla upp sig för att göra allting. Nu kan man faktiskt ha er som första bank för företaget. Så på sätt och vis kan man säga att vi har kommit längre där än på privatsidan.

Mats: Bra.

Jan: Och sen vet jag också att det var sparkonto med ränta på företagssidan, vilket också har varit unheard of jämfört med de andra bankerna. Har vi glömt något nu, när vi ändå pratar om företagssidan?

Mats: Nej, men jag tror inte att det behöver vara svårare än så. Det är enkelt att bli kund, ingen ansökningsavgift, billigaste företagskontot, instegspaketet, bokföringsintegrationen. Och det är ingen bindningstid heller, utan tar man det på månadsbasis så kan man testa. Gillar man det inte, så ge feedback till Mats.

Jan: Då börjar man med att ge feedback innan man lämnar.

Mats: Exakt.

Vart är Lunar på väg?

Jan: Bra. Så här, vart är ni på väg? Vart är Lunar på väg?

Mats: Just nu är vi väldigt mycket här och nu. När man driver och jobbar i den här typen av verksamhet, så är det: okej, vad hände förra veckan, vad hände den här veckan, och vad händer nästa vecka? Men om man ska höja blicken lite grann, så har vi nu totalt i hela bolaget 900 000 kunder, börjar vi närma oss. Så vi börjar få upp en viss massa. Jag ser jättemycket fram emot att faktiskt få lite drag under galoscherna i den svenska banken, både på konsument- och företagssidan. Och också att få höra nu, från dem i ert forum och andra användare: vad tycker man? Vad har vi gjort fel? Vad har vi gjort rätt? Vad kan vi göra bättre, så vi kan fortsätta iterera?

Mats: För det kommer också lite grann tillbaka till det du sa, det här med att driva innovation. Allt är inte perfekt från början, utan man kanske måste göra om och göra rätt, och fixa. Vi kommer behöva fortsätta bygga vidare på att slipa av eventuella kanter. För vi vill kunna vara en vardagsbank, både för företagare och konsumenter.

Bolånen som saknas

Mats: Och i det, du nämnde bolånen förut, det är såklart någonting som saknas för att verkligen kunna vara en vardagsbank. Så det är någonting som vi behöver fundera på, eller vi har väl funderat rätt mycket på hur vi ska lösa det. Men det är också en fråga om att man inte kan göra allt samtidigt, utan man måste göra det bra, det man gör nu, så att man har rätten att sen fortsätta göra ännu fler saker.

Jan: Så då kommer vi till bolånen. Och bara att ta ett sidospår där. Det där har vi pratat mycket om, vet jag, med bolån. Och där kan man också säga: SBAB, som är statens bank och som ska fokusera på bolån, vad har de hållit på med nu? Något decennium. Och jag tror att de har mindre än 20 procent, tidigare tror jag till och med mindre än 10 procent, av bolånemarknaden. Så där finns ju, om det finns mycket att göra på bank, så är det ännu mer att göra på bolånesidan. Så det handlar inte så mycket om att ni inte gör det ni ska, utan om att det är en enorm tröghet i bolån.

Mats: Ja, men det bubblar.

Jan: Och det skulle man vilja ta tag i.

Mats: Den otåliga sidan vill ju ta tag i det här bubbleriet, men jag tror man måste också inse att det gäller att leverera någonting som är bra här och nu också. Man kan inte göra för mycket samtidigt.

Jan: Ja, men precis. Snyggt.

Kundperspektivet och forumet

Jan: Och där vill jag också ge kredd. För det är så här, vilken annan bank... Ni har ju ändå, du hänger i forumet, sen fattar jag att detta inte är din huvuduppgift, men då har du också haft kollegor, vi har Olivia till exempel, i forumet. Så vilken annan svensk bank kan man tagga i communityt? Du vet, här är ett förslag, här är en fråga. Så jag gillar verkligen det här kundperspektivet. Där vet jag också att det är ganska kul att kolla på er Trustpilot, där det faktiskt är väldigt många som är väldigt glada och väldigt positiva.

Mats: Det är superkul. Vi har en sån här slack-kanal, där vi hela tiden får in de reviews som läggs upp, så man kan se. När det är någonting som inte är bra, då går man in och säger: ja, nej, vad har hänt här? Och hur ska vi lösa det? Det är ett jättestort fokus för oss.

Jan: Snyggt. Så jag tänker, avslutningsvis, man hittar appen i App Store eller Google Play, eller via sponsrad länk i beskrivningen. Är det någon sista fråga som du önskar att vi hade ställt? Eller något vi borde ha tagit upp?

Mats: Nej, prova Lunar.

Jan: Prova Lunar, ja, men det tycker jag.

Mats: Kom med feedback, prova och säg vad ni tycker.

Jan: Ja, lysande. Mats, stort tack för att du var med.

Mats: Tack, kul att vara här.