Finansiell rådgivning: allt du behöver veta

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Allt du behöver veta om finansiell rådgivning
2. Ekonomi spelar roll för välmåendet
3. Tvivlet som tar energi
4. Det finns alltid en bättre portfölj
5. Första misstaget: vi glömmer varför
6. Är frågan ovan för oss?
7. Kritisk till rådgivning i 20 år
8. Varför går vi till banken?
9. På bank får du sällan rådgivning
10. Viktig disclaimer
11. Avsnittet finansieras av communityn
12. Det finns lika mycket forskning åt andra hållet
13. Incitamentsproblemet i siffror
14. Rådgivare eller säljare?
15. Inspelade möten som var riktigt dåliga
16. Rådgivarna satt i samma kassa båt
17. De som lämnar branschen
18. Inom finans är billigare bättre
19. Förr eller senare snubblar man över indexfonder
20. Investeringsfilosofi
21. Carolines investeringsfilosofi
22. När Jan ändrade Carolines fonder i smyg
23. Många rådgivare saknar en filosofi som håller
24. När det blir för subjektivt
25. Sex frågor för att skapa dålig stämning
26. Om de säger "det beror på"
27. Teoretisk förklaring, Morningstars stjärnor
28. Bessembinders kuggfrågor
29. Den bättre frågan att ställa sig
30. Vem tänker på allt detta?
31. En strategi är alltid imperfekt
32. Pill kostar enormt mycket avkastning
33. Pensionsmyndighetens siffror
34. Man blir bra investerare först när man är gammal
35. Media söker klick
36. Analytiker har mer fel än rätt
37. En genväg till insikterna
38. Caroline funderar på rådgivning för förmögna
39. Tack till communityn
40. Vad säger forskningen?
41. Fidelitys undersökning om värdet av rådgivning
42. Värdet ligger i det mentala och i rätt risknivå
43. Att hitta sin risktolerans
44. Bli utpratad ur ett dåligt beslut
45. Det kunden minns var sista meningen
46. Applicera det på livet
47. Även en indexportfölj har ett värde
48. Vanguards Advisor's Alpha
49. Ombalansering och beteendecoaching
50. Fondroboten är en rådgivare light
51. En trappa av rådgivning
52. Tidigt hjälp lönar sig
53. Tre ersättningsmodeller: provision
54. Världen är inte svart eller vit
55. Ersättning per timme eller uppdrag
56. Bra rådgivning får kosta pengar
57. Roligare att ge en tv till den som inte har
58. Dokumentation och komplexitet kostar tid
59. Långtidsrelationen
60. Sätt kostnaden i relation
61. Hur värderar jag min egen tid?
62. Checklista: frågor till rådgivaren
63. Konflikten man vill ha
64. Hur ofta kontakt, och i förväg
65. Fler frågor i checklistan
66. Var inte en skitstövel
67. En reglerad verksamhet
68. Register att kolla
69. Investera aldrig i något du inte förstår
70. Rädd för att skriva på papper
71. Gå på kemi, ta en second opinion
72. Ett prov på ett längre avsnitt

Allt du behöver veta om finansiell rådgivning

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens avsnitt: allt du behöver veta om finansiell rådgivning. Idag blir det checklistor, tips, råd och frågor. Varför finansiell rådgivning? När ska man ta det? Vi kommer försöka kvantifiera värdet av det. Vi kommer prata om vad kostnaden är av pill, när man inte har finansiell rådgivning. Vi kommer ta lite checklistor med frågor att ställa till rådgivaren, men också frågor att fundera på själv innan man går till en finansiell rådgivare. Vi kommer titta lite på vad forskningen säger. Vad säger företag som har undersökt värdet av finansiell rådgivning? Också lite egna erfarenheter. Och hur ställer man krav? Egentligen så att om man väl kommer fram till att man vill anlita en finansiell rådgivare, hur blir man en bättre kund? Och hur får man ut maximalt av själva relationen?

Caroline: Och så finns det ju ett kort avsnitt av detta.

Jan: Exakt, så detta blir ett lite längre avsnitt. Jag upplever att jag har dragit på det här avsnittet i ett och ett halvt år, som jag har velat göra det. Så jag tänker att jag har nog mycket att säga i den här frågan. För dig som redan tänker "gud, när ska de komma igång?" finns det ett kortare avsnitt man kan lyssna på, som är en sammanfattning av det här. Men varför ska man lyssna på det längre då? För att här kommer man få allt man trodde att man behövde veta och mycket mer man inte visste att man behövde veta. Men jag tänker så här, vi kör igång.

Ekonomi spelar roll för välmåendet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen till avsnitt 351, och jag tänker att vi hoppar rakt in i det.

Jag tänker att ekonomi spelar roll för välmåendet. Vi ska börja lite i vad det högre syftet är. Varför finansiell rådgivning, varför ekonomi? Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten gjorde en undersökning i slutet av 2023, där de frågade folk hur de tänker kring sin ekonomi. Där var det väl ungefär en tredjedel som angav att de konstant kände en ekonomisk oro eller en ekonomisk stress. Det brukar ligga någonstans mellan 30 och 50 procent, så att typ halva befolkningen har det. Vi har ju till och med gjort avsnitt där ekonomi är monstret man träffar i slutet av månaden, när räkningarna ska betalas.

Caroline: Men jag tänker så här, även om man inte har det, alltså om man tycker att ekonomi är kul, vilket jag tror. Man lyssnar nog inte på oss om man tycker att ekonomi är stress.

Jan: Ja, men det kan man i och för sig göra.

Caroline: Det kan det i och för sig vara.

Tvivlet som tar energi

Jan: Men jag tänker så här, om jag skulle ta ett par egna spaningar eller teser. Även flera av oss som tjänar bra, som har mer pengar än snittpersonen, vilket tenderar att vara RikaTillsammans-communitymedlemmen, kan uppleva från tid till annan en stress, en lite oro, eller kanske så här att livet inte känns lika bra som man tänker att det borde göra. Lite som vår vän Moa brukar säga ibland: njuter du dig till framgång, eller känns livet lika bra som det egentligen är?

En annan spaning är att i forumet, vi har ju nu ett av Sveriges största forum, där upplever jag ibland att det är oändliga diskussioner kring saker som kanske inte spelar en jättestor roll. Alltså: vilken global indexfond ska jag ha? Ska jag ha Länsförsäkringar eller DNB eller Avanzas? Och jag säger så här, bara att du har konstaterat att du behöver en global aktieindexfond, redan det är hela grejen. Sen om du väljer Länsförsäkringar, DNB:s eller Avanzas, det spelar inte så stor roll. Vilken överexponering ska jag ha mot Sverige eller inte? Jag upplever att för vissa, eller för mig från tid till annan, så tar det där energi. Det där tvivlet: har jag gjort rätt? Har jag tänkt rätt? Har jag tagit det optimala valet?

Och sen är det någon som skriver, särskilt någon som man ser upp till i forumet, till exempel Sino eller Nighthowl, och så plötsligt bara: faktortilt till small cap value. Och så blir man så här, shit, hur har jag nu tagit hänsyn till small cap value? Eller om man lyssnar på Peter Nyberg, den finske professorn som vi hade ett avsnitt med. Och plötsligt så bara, jag som upplevde att jag hade en så bra portfölj, allt kastas upp i luften. Det blev mycket mer komplicerat.

Det finns alltid en bättre portfölj

Jan: Detta har jag också fått bekräftat från finansiella rådgivare jag pratat med: i princip oavsett hur duktig man är, så kan man känna ett tvivel kring det här. För det kommer, den krassa sanningen som jag inte tror att många vill höra och som kommer göra mig ovän redan fem minuter in:

Det finns alltid en bättre portfölj. Och det finns definitivt en bättre portfölj, särskilt när man får resultatet i efterhand.

Så det här har fått mig att börja tänka kring finansiell rådgivning. Använder vi finansiella rådgivare fel? Förhåller vi oss fel till det?

Caroline: Vad menar du då med att man, vad är det man gör fel? Hur går man in fel i det där, att nu ska jag få rådgivning?

Jan: Jag tänker att man till exempel inte utgår från det här perspektivet: en välmående privatekonomi. Om jag tar ett litet sidospår innan jag kommer till din fråga. Jag upplever att för de flesta av oss handlar det om att vi vill må bra. Vi vill ha en ekonomi som funkar, en ekonomi som ger trygghet idag, att jag har koll. Jag vill ha möjlighet att veta att jag i framtiden kommer klara oförutsedda händelser, en ekonomisk chock, en sjukdom, en uppsägning, att mina barn behöver hjälp eller vad det nu är.

Men jag tror också att det för många handlar om frihet. Att jag vill kunna göra de ekonomiska val idag som gör att jag kan njuta av livet. Kunna vara ledig när barnen har studiedag utan att det havererar i ekonomin, kunna göra den där resan eller bjuda på middag eller ta det beslut som är viktigt. Men jag vill också vara på spår att nå mina mål i framtiden. Kunna gå i pension på utsatt tid, eller lite tidigare, eller kanske trappa ner.

Första misstaget: vi glömmer varför

Jan: Det här upplever jag är det första misstaget. När vi går till en finansiell rådgivare tror jag inte de flesta av oss tänker utifrån att jag vill ha en välmående privatekonomi, trygghet idag och i framtiden, frihet idag och i framtiden. Utan det blir så himla lätt fokuserat på placeringarna, på fonderna, på själva investeringshantverket. Vi glömmer bort: varför gör jag detta egentligen? Varför sparar jag pengar?

Caroline: Ja, egentligen tycker jag det alltid är underförstått att man bara vill ha mer.

Jan: Jo, precis.

Caroline: Man har inte ens uttalat: vad vill jag med mina pengar? Utan man utgår från att kunden nog bara vill ha mer pengar.

Jan: Och detta är en av de spaningar som jag egentligen invänder mot. Det är så lätt att säga, ju mer pengar desto bättre. Eller det man möts av: vad är er strategi? Vi köper billigt och säljer dyrt. Ja, det låter bra vid första anblicken, men låt oss skrapa på ytan. Vad ligger bortom det där? För visst, om pengar var den enda resursen som var viktig i livet, absolut. Men grejen är att de flesta av oss behöver lägga ner tid och energi för att skapa de där pengarna. Och tid och energi är inte obegränsat i vårt liv, eftersom vi har något som heter hälsa.

Pengar minskar i värde ju äldre vi blir. För möjlighetssakerna jag kan göra med pengar blir färre och färre ju äldre jag blir.

Så därför upplever jag, handlar det inte om att kunna nå de ekonomiska mål som är viktiga för mig, både idag och i framtiden, ha trygghet idag och i framtiden? Är inte det som borde vara det övergripande målet?

Är frågan ovan för oss?

Caroline: Jo, absolut. Men är det, tror du, nu är det kanske en konstig fråga. Nu kidnappar jag avsnittet igen.

Jan: Ja, som vanligt.

Caroline: Är det svårt för människor att komma på att man behöver ställa den frågan, tror du? Är det ovant bara, kanske?

Jan: Jag skulle säga så här. Min upplevelse av finansiell rådgivning de första 20 åren, alltså mellan 96 och 2016. Du bara smajlar åt mig.

Caroline: Ja, för att nu sitter du så med armarna i kors och nu är det allvar här. Jag vill jättegärna höra detta, det låter jättespännande.

Jan: Nej, men de första 20 åren upplever jag så här: jag har inga bra upplevelser överhuvudtaget av finansiella rådgivare. För att citera JFB i forumet, så kändes det mest som att man fick finansiell rångivning i stället för rådgivning. Jag kommer ihåg den känslan. Jag satt på banken, hos den finansiella rådgivaren, och det kändes mest som att den personen ville veta svaret på tre frågor: Hur mycket pengar har jag? Var har jag de pengarna placerade idag? Och hur mycket av de pengarna kan han eller hon få?

Caroline: Men det är inte så de ställer frågan?

Jan: Nej, det är klart, det hade varit mycket ärligare om de bara sa det.

Caroline: Hur låter den frågan? Jag vill bara höra det.

Jan: Nej, men: hur ser din finansiella situation ut? Och sen, är de låsta eller hur mycket är tillgängligt? Kan vi flytta över dem hit?

Caroline: Ja, sådant.

Kritisk till rådgivning i 20 år

Jan: Och min erfarenhet, nu kommer jag lite kritiskt, är att det spelar egentligen ingen roll om det har varit på bank, private banking, försäkringsförmedlare, finansiell rådgivare eller försäkringsmäklare. Det har varit ganska kassa möten. Jag tror också att det är därför banker har försatt sig i den här situationen själva. Det är få som litar på sin bankrådgivare. Man upplever sig såld till, man sitter på varsin sida om bordet, i stället för att sitta tillsammans.

Caroline: På samma sida, ja.

Jan: Ja. Jag har varit ganska kritisk till finansiell rådgivning, ända tills de senaste kanske fem åren, då vi har träffat finansiella rådgivare som vi har bjudit in i andra avsnitt. De har ofta själva känt den här frustrationen, ofta startat eget eller blivit oberoende. Och jag har sett vad finansiell rådgivning faktiskt skulle kunna vara. Det är väl lite det jag vill ge bort i det här avsnittet. Hur är det när det funkar? Vad är fördelarna man kan få ut?

I stället för att peka finger och säga att de är kassa, så tänker jag, tänk om det handlar om att hitta en duktig finansiell rådgivare. Då behöver jag först veta: vad är en duktig finansiell rådgivare? Vad ska jag titta efter? Hur kan jag använda den? Jag kan inte bli sur på en såg, att jag köper en såg och sen ska jag försöka hugga ner ett träd med den. Det är inte sågens fel att jag använder den fel.

Varför går vi till banken?

Caroline: Ja, okej. Jag gillar det. För vi har ju släktingar och vänner som gärna går till banken för att få rådgivning.

Jan: Ja, för man vet inte annat.

Caroline: Nej, man tänker att där vet de ju. De håller på med pengar hela dagarna. Och vi har ju, om man ska vara krass, typ ingenting att säga till dem som gör det. För de bryr sig inte om vad vi säger. De vet bäst att de ska gå till banken för att få rådgivning. Ingen annan kan veta bättre än banken. Det är lite frustrerande också. Men till de som vill lyssna på vilka alternativ som finns, så gillar jag det du säger.

Jan: Ja. Och sen ska jag säga, nu är det inte jag som har sagt detta, utan jag hörde det på en föreläsning. Det var en föreläsare, amerikan såklart. Om jag översätter, så var det så här: men du går väl inte till en flintskallig människa för att lära dig sköta om håret? Du går inte till en otränad människa för att lära dig om träning. Och du går väl för tusan inte till en bankrådgivare för att lära dig något om ekonomi. För hade de vetat något om ekonomi, så hade de inte jobbat på bank.

Nu skriver jag inte under på det. Det finns många människor som jobbar på bank som gör jättebra grejer för sina kunder. Men jag tyckte ändå det var lite tänkvärt. De som jobbar på bank, det är ett jobb precis som vilket annat jobb som helst. Tvärtom skulle jag säga att för mig hade det varit lite själadödande, för det är så reglerat.

På bank får du sällan rådgivning

Jan: Jag skulle säga att många gånger på bank får du inte ens finansiell rådgivning idag, för bankerna är så rädda för att göra fel. Du får något som har tagits fram centralt, gått igenom alla lager av jurister, är det detta som ska säljas. Det är ganska långt ifrån det som jag kommer prata om som finansiell rådgivning idag. Så jag tycker, oavsett om det är bank eller private banking, skulle jag avråda från det.

Caroline: Också private banking?

Jan: Jag har en reel, ett kort avsnitt, där jag gjorde så här: private banking, det är dyrt och det är dåligt och du blir påsåld dyra och dåliga grejer.

Caroline: Private banking, när får man det? När når man den nivån?

Jan: Det är lite olika på olika banker, ofta när man har någon miljon i kapital. Jag kommer ihåg, i många år var det så här, Caroline, du vet vår strategi, vi ska köpa huset och sen ska vi få superbolånet, private banking med extra allt på Avanza. Och sen, när vi äntligen kvalificerar för det där med belåningsgrader och kapital på Avanza, och när vi ska flytta, så säger vår rådgivare på Swedbank: men ni kan få samma ränta här.

Caroline: Det var lite grann för dig ett tag som att private banking var den heliga graalen. Du bara garvar åt mig. Vi måste garva åt detta, Jan. Det måste vi ju.

Jan: Ja, jag vet inte. Jag tycker det är mest tragiskt.

Caroline: Ja.

Jan: Nej, så jag är inte, och grejen är att jag har testat private banking på Avanza, på Carnegie, på Nordnet, hos Coeli, andra aktörer. I'm sorry, I'm not impressed. Sen är det vissa andra firmor som jag inte brukar vilja gå i, de är ändå de bra. Sen finns det många som är riktigt dåliga, alltså sådana här private banking-erbjudanden.

Viktig disclaimer

Jan: Så jag tänker, så här 17 minuter in, bara en viktig disclaimer. Det här är jätteviktigt. Detta avsnitt är inte ett myndighetsavsnitt från Finansinspektionen, där vi går igenom lagstiftning. Det är inte heller någon journalist som är oberoende av budskap och finansierad rådgivning. Utan detta är subjektivt, som jag har upplevt det, och det är en sammanställning av intervjuer jag har gjort med finansiella rådgivare. För innan detta, i researchfasen, har jag ringt till finansiella rådgivare och frågat: vad önskar du att fler visste om finansiell rådgivning? Vad skulle du önska av en kund? Vad tycker du man ska fråga om? Vilka dåliga exempel har du sett i branschen?

Jag vill se detta som starten på ett samtal om finansiell rådgivning av oss som är på spelplanen. För informationen på FI:s hemsida finns där, men den är lite så här, och vad gör jag med den? Jag tänker att detta ska vara mer upplevelser. Vad säger forskningen? Och lite, jag har lärt mig nu av dig, partsinlagor. Att vissa som säljer rådgivning ger ut sin egen forskning.

Caroline: Sina egna undersökningar.

Jan: Det är inte forskning.

Caroline: Nej, men vad kallar man det? Partsinlagor?

Jan: Ja, man kan säga att man har petat lite i sin egen dator.

Avsnittet finansieras av communityn

Jan: Jag vill också säga så här. Jag kommer inte nämna några finansiella rådgivare eller firmor vid namn i detta avsnitt. Vi har en separat lista i forumet där man kan gå, där vi har haft de här rådgivarna, de har varit med i tidigare avsnitt, vi har haft samarbete med dem historiskt. Vi kommer också prata om hur man kan göra. Detta avsnitt är inte finansierat av någon finansiell rådgivare, inte finansierat av någon myndighet, utan det är finansierat av er i communityn via Patreon. Något som vi är sjukt tacksamma för.

Caroline: Bra.

Jan: Är det något mer viktigt? Nej.

Caroline: Nej, det är väl det. Kör på.

Jan: Bra. När man tittar på studier, då inte partsinlagor utan faktiskt forskning som vi kommer referera till, upplever jag att det finns ganska mycket forskningsstöd för finansiell rådgivning. Jag tar lite siffror lite längre in i avsnittet, men allt från att folk får mellan 15 och 30 procent mer pengar att disponera i pension, till att mer än hälften av de som anlitar finansiella rådgivare upplever att de har en större ro, mindre oro, att man har en tillit. Det är till och med neurologiskt visat att hjärnan stänger av vissa utvärderingar av alternativfunktioner, så att man mår bättre av det.

Det finns lika mycket forskning åt andra hållet

Jan: Problemet, nu ser du jäkligt skeptisk ut.

Caroline: Nej, vi kör på.

Jan: Problemet är att det finns nästan lika mycket forskning som visar att det finns ganska stora problem med finansiell rådgivning. Att det är ganska många kassa finansiella rådgivare.

Caroline: Åh, vad jobbigt nu. Människor kan alltså känna sig nöjda och tillfredsställda av att få kass rådgivning.

Jan: Exakt så är det. Och då menar jag att den viktiga frågan, den svåra frågan, är: hur hittar jag en bra rådgivare?

Caroline: Man vet ju inte om att man har fått kass rådgivning. Det är därför man går bra.

Jan: Exakt. Och nästa fråga blir: vad är då en bra rådgivare? Hur skiljer jag agnarna från vetet?

Om vi ska börja bena ut problemen med finansiell rådgivning, så skulle jag säga att det största problemet inom finans är incitamentsproblematik. Incitamentsproblematiken är att så länge någon tjänar olika mycket pengar beroende på vilket beslut du tar, så kommer du aldrig kunna vara säker på att du får ett objektivt och bra råd. Detta är till exempel en klassiker. Varför rekommenderas nästan, kanske bättre nu, men förr rekommenderades aldrig en indexfond på en bank?

Incitamentsproblemet i siffror

Jan: Anledningen är att en indexfond, en fond som bara köper allt passivt, som vi pratat om i avsnitt 99, att man köper hela höstacken, kostar 0,2 procent. Och en genomsnittlig aktiv bankfond kostar 1,4 procent. Om jag skulle vara chef på banken, så kommer jag alltid säga till min rådgivare, om jag ska maximera intjäningen till företaget, vilket är det jag är anställd för. För ett företags uppgift är att tjäna pengar, generera en vinst till aktieägarna.

Och då kommer jag som chef, om du är min anställda rådgivare, jag har ett stall av rådgivare, säga: sälj den här dyra fonden på 1,4 procent i stället för 0,2 procent-fonden. För jag vet att du statistiskt kan misslyckas med sex av sju kundmöten och ändå tjäna mer pengar. Lyckas du med vart tredje möte, så har vi tjänat mycket mer än om du säljer den där indexfonden. Där blir ett incitamentsproblem, att det jag tjänar pengar på är något annat än det du tjänar pengar på.

Och här behöver man dra ifrån slöjan från finansbranschen.

Finansbranschen tjänar inte pengar på att det går bra för dig i dina investeringar. Det är i bästa fall ett olycksfall i arbetet. Finansbranschen tjänar pengar på avgifter, oavsett hur det går för dig eller mig.

Caroline: Okej, så att redan där är det viktigt att säga att banken och du spelar inte samma spel. Banken skiter i hur det går för dig, för de kommer tjäna pengar oavsett.

Jan: Så det är superviktigt.

Rådgivare eller säljare?

Jan: Sen har du nästa problem. Om jag jobbar på Swedbank, nu hittar jag bara på, så är det jättesvårt för mig att rekommendera en Handelsbanken-fond. Det blir så konstigt på så många sätt. Många av de här rådgivarna, en personlig bankman eller personlig rådgivare, är lika mycket personliga rådgivare som din personliga rådgivare på Elgiganten. Ändå kallar de sig på Elgiganten för säljare, och det är ingen hemlighet med att jag försöker sälja grejer till dig. Men det här upplever jag blir luddigt. Ibland börjar man till och med fråga, jag har varit med om att fråga, vänta nu, är detta ett rådgivningsmöte eller är det ett säljmöte? Det är inte alltid klart.

Caroline: Har de rådgivningsmöten? Jag trodde alla möten med banken var sälj.

Jan: Nej, men jo, fast i lagens mening är det skillnad på rådgivningsmöte och säljmöte. Men ibland blir det svårt att tyda. Särskilt, nu ska jag ändå säga att banker är långt mycket bättre än andra aktörer.

Caroline: Nej, jag fattar inte. I lagens mening, hur är det skillnad?

Jan: Jo, om det är en rådgivning ska du upprätta en viss dokumentation, du har vissa regler och krav du ska följa. Men du kan bli inbjuden så här. Återigen, det här händer inte på bank. Banker är duktiga, banker är väldigt reglerade, och det kan gå så illa. Men du kan bli uppringd: hej, jag ringer från ABC investeringsrådgivningsfirman. Kom på ett lunchmöte hos oss, så bjuder vi på middag och pratar om marknadsläget. Sen går du dit, blir bjuden på en bra lunch och tycker, ja men han var trevlig. Och sen träffar du den personen på ett möte efteråt. Det vete tusan om det då är ett säljmöte eller ett rådgivningsmöte. Så det blir väldigt oklart.

Caroline: Och vad har de svarat när du har frågat?

Jan: Vadå?

Caroline: Har de sagt så här, ja men det är lite både och?

Jan: Ja, det får man ju inte göra.

Inspelade möten som var riktigt dåliga

Jan: Jag har ett par inspelade rådgivningsmöten, till exempel med en storbank, som är riktigt, riktigt dåliga. Så pass att jag tänkte när jag började spela in, detta kommer jag lägga ut efteråt. Och sen var det så här, jag pallar inte den konflikt som detta kommer bli. Vi har ju sagt på RikaTillsammans, vi vill inte ha konflikt. Jag beundrar till exempel Patrik Siegbahn och Småspargarguiden, som avslöjar saker. De gör ett fantastiskt jobb. Men jag har inte de cojones som de har.

Om vi kollar på att det finns fler. Detta är riktigt stora problem. Men det finns även ett antal mindre problem. Det finns en del studier som visar att rådgivare gör samma beteendemisstag som alla andra och helt enkelt inte har en susning om vad de håller på med. I början trodde jag verkligen att de var onda. Du vet, de sitter där, nu har de fått en säljbudget de ska nå, nu ska de pusha. Man har sett filmer från Wall Street, där det är så här, det enda du kommer ångra är att du inte köpte mer. Det är Wolf of Wall Street, du vet, psykopater.

Men så är det inte i de flesta fall. Det är det jag också insåg när jag hade de här inspelade undercover-mötena. Den här stackars människan trodde ju på riktigt på det den försökte sälja in till mig. Jag fick till exempel höra att jag kan förvänta mig 15 procents avkastning per år, när finansiell forskning säger att du max kan förvänta dig 5 procent real avkastning. Det diffade tre gånger. Eller att jag skulle lägga hälften av mina pengar i en nischfond som just då hade gått bra. I en period kunde det vara hållbar energi, i en annan ny teknik. Jag skulle lägga hälften av pengarna i det som hade gått bra just då.

Rådgivarna satt i samma kassa båt

Jan: Så finns en studie, jag kan inte uttala namnet, men Linnainmaa från 2020, som undersökte kanadensiska rådgivare. Han visade att de kanadensiska finansiella rådgivarna hade exakt samma underprestation som sina klienter. Det var inte att de själva hade en mycket bättre portfölj. De satt i samma båt. Problemet var att det var en kass båt. De hade valt fel både för sig själva och för sina klienter. Och de satt i den kassa båten även när de hade slutat som finansiella rådgivare.

Ben Felix, som driver podden Rational Reminder, skrev det så här:

Many financial advisors are good people plagued by misguided beliefs.

Jag tyckte det var lite fint sagt. Man behöver inte vara arg på dem och tänka, de försöker lura mig, de jäklarna. Snarare ha empati: de gör så gott de kan och fattar så fort de hinner. Men det är kanske inte den rådgivaren jag vill ha för att få hjälp med de pengar som jag har lagt massa tid, energi och ansträngning på att skrapa ihop. Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Jag tänker att det är balanserat, det du säger. Och att du erkänner att du trodde att de var underbara i början. Jag tycker att du erkänner det, det är ändå rätt fint faktiskt. Men det är klart att de bara är människor som har ett jobb.

Jan: Ja, och de gör sitt bästa.

Caroline: Och jag tror att bank är nog en extremt svår miljö att jobba i.

Jan: Där jag tror att det är jättesvårt att komma in i fikarummet där du sitter med de där förvaltarna och säga, vet du vad, jag tror på indexfond. Och så har du kollegor. Någonstans behöver man tro på det man gör.

Caroline: Och vara okej med att vara utanför flocken.

De som lämnar branschen

Jan: Ja, men jag tror att det till slut blir en sådan värderingskonflikt för många, så de slutar. Vi har i princip alla de finansiella rådgivarna som vi har på den listan i forumet, det är folk som har varit inom finans och varit så här till slut, nej, jag kan inte vara här. De har lämnat för att det har skavt med värderingarna.

Allt detta har fått mig att landa i, eller försöka landa i: tänk om man använder de här finansiella rådgivarna fel. Tänk om jag kan göra detta på ett bättre sätt. En av de första grejerna att titta på är att släppa taget om myten om den bättre avkastningen. Många tror att om jag bara går till en finansiell rådgivare, så kommer jag få en bättre avkastning. En av dem jag intervjuade sa så här: folk kommer till mig och tror att jag bara öppnar rocken, och så har man de dolda investeringarna som inte är tillgängliga för vanliga människor. Att nu blir man inbjuden i den hemliga, exklusiva världen.

Det är så vissa av de stora aktörerna säljer in sig. Kom på den här investeringslunchen, eller kom på den här exklusiva middagen med åtta andra i det egna rummet, på stans bästa restaurang.

Caroline: Det märks att du har blivit vippad.

Jan: Nej, men du har ju varit med. Jag gillar inte heller den typen av vipp-behandling.

Inom finans är billigare bättre

Caroline: Ja, och det är ju naturligt, för det talar in i det som vi tror gäller på andra områden. Som det kanske gör, men just inte inom finans.

Jan: Inom finans är det ju så här, ju billigare desto bättre. De bästa produkterna är tillgängliga för alla och de är billigast. Ta till exempel fondrobot, vi brukar tjata om det. Du får exakt samma placering om du kommer med 100 kronor eller 10 miljoner. För det är det som är, enligt forskningen, det bästa.

När jag pratade med de här i researchen, alla sa så här: det är inte svårt att hitta information om en riktigt bra investeringsstrategi. Den informationen finns i avsnitt 99 hos oss. Den finns hos Småspargarguiden. Den finns på Bogleheads-forumet, som är som RikaTillsammans sammanställt i USA. Den finns på Rational Reminder.

Caroline: Jo, men är det inte svårt för andra som är helt oinsatta att hitta den där? Vad ska man lita på?

Jan: Ja, jo, absolut. Så kan det ju vara. Men jag tror idag, med tanke på att inflödet av indexfonder är så stort, att det börjar mer och mer bli mainstream att folk fattar det här med att en indexfond är bättre på lång sikt, har bättre odds än en aktiv förvaltarfond.

Caroline: Men om vi säger att jag, okej, jag tänker att jag ska ta tag i min ekonomi. Jag kanske har skilt mig, eller saker har bara drivits till sin spets. Till slut vill jag det. Jag går till Akademibokhandeln och köper en bok om ekonomi. Står det där?

Jan: Ja.

Caroline: För jag tror att det är så man gör. Eller så går man ut på nätet såklart. Men är det så att det sticker ut, den här informationen? Eller är det inte bara ett töcken?

Förr eller senare snubblar man över indexfonder

Jan: Nej, jag tror att om man är lite seriös kring det, så kommer man förr eller senare hamna över indexfonder. Man kommer snubbla över det, absolut. Det är jag helt övertygad om. Idag är det så pass stort. Till och med på vissa banker pratar man om indexfonder. Så jag tror inte man missar.

Men problemet blir nästa steg. Där finns massor av sådana här strategier. Och då kommer vi till det problem som en finansiell rådgivare ska hjälpa till med, påstår jag. Det blir självförtroendet i kombination med strategin och nyansskillnaderna. Om man är i det där scenariot kommer man förr eller senare hamna över fondrobot. Är du med? Men sen blir diskussionen: fondrobot eller inte? En eller flera indexfonder eller inte?

Till och med om man är riktigt duktig, om man har gjort detta, man hänger på RikaTillsammans. Det är bara att kolla tråden vi har kring utdelningsaktier till exempel. Den är flera hundra inlägg lång. Vi fick flytta den till kategorin heta ämnen, för det blev en sådan engagerad diskussion kring en nyans. Ska jag ha de här småbolagen eller inte? Hur mycket överexponering ska jag ha mot Sverige? Lysa har 20 procent, forskningen säger 1 procent. Och sen, 569 inlägg längre ner, har vi fortfarande inte kommit fram till något.

Det är där det blir problem. Vad är relevant och vad är inte relevant? Jag tänker på det som ett venndiagram där jag har information om vad jag borde göra och jag själv. Vad är en strategi som passar? Där de överlappar.

Caroline: Där de överlappar.

Investeringsfilosofi

Jan: Och då kommer vi in på, om jag tar ett litet sidospår, det här som är investeringsfilosofi. Vad tror jag på? Antagandet jag gör i detta avsnitt är att vår investeringsfilosofi, eller min.

Caroline: Jag har också en investeringsfilosofi.

Jan: Okej, nu blir jag jättenyfiken.

Caroline: Ja, men ta du din. Jag vet inte vad det är du tänker säga här. Jag kanske inte har distinktionen.

Jan: Jag utgår från att man i alla fall har en evidensbaserad investeringsfilosofi, att man baserar det i vad det finns evidens för. Vad säger forskningen? Jag brukar slarvigt formulera det som att månadsspara regelbundet, långsiktigt, automatiskt i en billig, bred, global, passiv aktieindexfond eller en fondrobot. Balansera risken med ett sparkonto med insättningsgaranti eller en billig, bred, valutasäkrad räntefond. Sitt still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad, oinloggad, för att om 10–20 år sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Gå och titta på fotboll, gör annat i livet.

Det är väl sammanfattningen av det evidensbaserade som vi pratar om i avsnitt 99. Och detta tycker jag att rådgivaren behöver köpa. Eller där vi kan ta en plan. Jag vill gärna att de genuint ska tro på detta. Det blir svårt att anlita en finansiell rådgivare som har den här filosofin, och så har jag en förväntning om att jag varje vecka ska få tips på nya heta börsnoteringar. Nej, det blir en missmatch.

Caroline: Ja.

Jan: Eller att jag har den här investeringsfilosofin, och sen får jag ett mejl som säger: köp japanska småbolag, för jag tror att de är undervärderade. Det blir ju superkonstigt.

Caroline: Ja, precis.

Carolines investeringsfilosofi

Jan: Vad tänker du kring investeringsfilosofi?

Caroline: Ja, men kommer du ihåg när vi bodde på Kålgården och var studenter? Då hade jag min ekonomi i små kuvert, där det stod till exempel "hyra".

Jan: Men den här kuvertmetoden är jättebra.

Caroline: Jag har den fortfarande i huvudet. Det är så att jag vill bara att saker ska räcka till det som jag vill ska hända i framtiden eller nu idag. Och sen vill jag inte bry mig om det så mycket. Jag har inte så extensiv investeringsfilosofi. Jag vill bara att det ska bli mer pengar och att det ska räcka till saker.

Jan: Ja. Det är ju inte mycket till filosofi. I'm sorry, älskling.

Caroline: Ja, men okej, så här. Jag vill bara sätta undan pengar regelbundet, och så vill jag att de ska bli mer. Och jag vill inte bry mig om det på ett långt, långt tag. Och sen vill jag också ha pengar till semestern.

Jan: Ja, och du vill inte ha mejl om att nu ska du köpa japanska småbolag.

Caroline: Alltså, jag hade blivit så jädra arg om jag hade fått mejl om det. Jag hade avprenumererat på en gång. Jag tror aldrig jag har fått mejl, för jag har aldrig signat upp till någonting.

När Jan ändrade Carolines fonder i smyg

Jan: Okej, du som lyssnar eller tittar. Såg du hur upprörd Caroline var där med den tonen? Kan du då tänka dig hur det var när jag i smyg ändrade hennes indexfonder?

Caroline: I smyg var det inte, du tänkte så, åh vad bra jag gör här nu. Detta ska jag berätta för Caroline och få en klapp på axeln.

Jan: Det handlade om att jag inte ville behöva bry mig om när jag skulle sälja de här räntefonderna, för att tajma marknaden på något vis.

Caroline: Ja, det var pill.

Jan: Jag gjorde pill.

Caroline: Du vill inte ha pill.

Jan: Jag vill inte ha pill.

Caroline: Men jag vet inte hur mycket. Vilket pill vill du ha?

Jan: Ja, vi kommer till det. Vi kommer till det. En sådan här fråga som jag tycker man ska ställa till sin finansiella rådgivare, och vi kommer ha en checklista sen, är: vilken investeringsfilosofi har du? Och sen ställa nästa fråga också: vilken investeringsfilosofi har ditt företag? Eller företaget du jobbar på. För det kan bli jättekonstigt. Du har en rådgivare som köper detta, men som jobbar på en storbank som tjänar pengar på börsnoteringar. Det blir jättesvårt.

Det är som när vi i barnens idrottsförening ska sälja bingolotter, och jag tycker det skaver så in i hela. Vad är marginalen på en bingolott? Jag vill inte stödja lotteriverksamhet. Det blir skav, men jag är ändå inom ramen för idrottsföreningen.

Caroline: Ja, du fattar. Nej, men det kom ju ett mejl här om veckan, nu har vi anslutit oss till det här, och jag var så här, ja, skitsamma. Vi kan ta det privat sen.

Jan: Det kom upp en sådan här, det stack upp något personligt där. Eller privat kan man säga.

Caroline: Ja, en frustration.

Många rådgivare saknar en filosofi som håller

Jan: Förvånansvärt många rådgivare, banker och förmedlare har inte en filosofi, och de har definitivt inte en filosofi som hänger ihop om man skrapar på ytan, eller en filosofi som har något stöd överhuvudtaget. Utan det blir så här: vi köper billigt och säljer dyrt. Vi köper det som kommer gå bra i framtiden. Eller: vi tror på high impact, global ESG eller disruptiva företag. Det är bara att kolla på de här marknaderna.

Caroline: Det är nästan så vi ska ta paus här nu, så att vi kan bara kräkas så äckligt på det. Jag hatar också sådana där buzzwords som inte betyder ett skit.

Jan: Så skulle man fråga, vad betyder det här? Ja, det betyder det här. Och så kommer de säga det. Vi satsar på vinnarna. Ja, men vilka är de då? Hur väljer ni dem? Hur vet ni, och vad har du för stöd? Och så hamnar man i konflikt och vill gå därifrån.

Caroline: Ja, men där var en lite ball grej häromveckan. Nu kommer jag ge det så som det var med, det är säkert mer, det har inte researchats. Men det var så här att jag tror det var någon USA-fond som hade ESG-sorterat ut Nvidia. Och Nvidia har ju typ tredubblat sitt värde och är ett av världens största företag. Så man hade helt missat den uppgången. Och nu blev det ett ramaskri att den inte var med. Så nu ska de sätta in den här aktien i den här fonden där de hade screenat bort den.

Jan: Hade de ESG-sorterat?

Caroline: Den uppfyllde inte vissa ESG-krav. Och sen gick den upp så jättemycket. Och media, bara rubriken, var typ att nu ska de sätta in den, för folk var upprörda att de hade missat den. Det var det här att det var så subjektivt. Nu tror jag inte att de sätter in den bara för att den hade gått upp. Hoppas jag, för det hade varit en sådan katastrof.

När det blir för subjektivt

Jan: Ja, då har du missat uppgången och sen köper du in den när den är som dyrast.

Caroline: Men skitsamma. Min poäng är inte så mycket att hacka på fonden. Det är därför jag inte ens säger vilken fond det är.

Jan: Men jag menar att problemet blir när det blir väldigt subjektivt. Varför har ni tagit bort den? Till exempel försvarsindustri innan Ukrainakriget var ju skit. Medan nu är det så här, statliga bidrag, EU-pengar. Alla tycker så här, Saab, ja, gud vad bra att vi har en försvarsindustri i Sverige.

Så jag tänker, ställ frågan: vilken investeringsfilosofi har du, och vilken har ni i företaget? Känner du att du inte kan utvärdera om det är en bra strategi eller filosofi, ta dokumentationen och posta den i forumet, så hjälps vi åt.

Caroline: Ja, det är jättebra. Men var hittar man investeringsfilosofin då?

Jan: Man frågar. Man får fråga den här rådgivaren: vad är er investeringsfilosofi? Hur kommer ni investera mina pengar? Mitt svar på en sådan fråga hade varit det jag läste innan. Jag tror på det evidensbaserade. Jag tror på det långsiktiga, jag tror på odds. Det kommer inte innebära att du inte kommer förlora pengar. Det kommer innebära att det är först på 10–15 år du kommer se resultaten. Jag tror att marknaden är effektiv, men där finns öar av ineffektivitet. Och så hade man fått bygga ut det.

Jag är till exempel väldigt tydlig med att jag är passiv. Jag tror inte på att man kan hitta vinnare. Jag tror inte man kan undvika förlorare. Jag kan förklara varför det hänger ihop med en teoretisk modell kring skevhet och massa andra saker.

Sex frågor för att skapa dålig stämning

Jan: Detta är bara mest en kul grej. Det blir en del sidospår, men de är ändå relevanta. Jag har gjort ett kort avsnitt, så det är därför jag också tänker att vi unnar oss ett långt avsnitt idag. Vi har börjat släppa kortavsnitt. Då gjorde jag ett kortavsnitt med sex frågor för att skapa dålig stämning på ett sådant här finansiellt rådgivningsmöte. Du ser skeptisk ut.

Jag tänker så här, hur kan jag se vilken kompetens min rådgivare har? Det kan bli dålig stämning, men man får leva med det. Man kan till och med tycka att det är spännande.

Till exempel, det här är en fråga som man har ställt till 92 akademiker. Frågan lyder: givet att man inte har någon insiderinformation, vad kommer ge bäst odds för avkastning? En bred, billig, passiv, global indexfond? Eller en koncentrerad portfölj av aktier? Det vill säga en fond som försöker välja vinnarna, eller en egen aktieportfölj med 30 bolag.

Svaret på den frågan, om man ställer den till de här 92 professorerna, både på europeiska och amerikanska universitet: alla 92 svarade instämmer helt eller instämmer. Ingen var så här, beror på, håller inte med. 92 av 92 instämde eller instämde helt att det var den globala aktieindexfonden.

Om man tror på evidensbaserad forskning, så vill man att rådgivaren inte säger "det beror på", utan säger: bäst odds över tid kommer vara i en indexfond.

Redan där har man en vattendelare på en fråga.

Om de säger "det beror på"

Caroline: Men det kan ju vara så att de säger så här, ja men det beror lite på. Och så kan det låta bra det de säger.

Jan: Absolut, men då kan man också vara så här: det låter som du har ett fantastiskt underlag för en vetenskaplig artikel där, som 92 andra professorer på typ Harvard, Stanford och Oxford har missat. Så då hade jag sagt: kan inte vi skriva en artikel om detta tillsammans och publicera den? Skickar du mig en draft om det?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Sen nästa fråga: vad tänker du om SPIVA:s statistik? I min värld är det en varningsflagga om de inte vet vad SPIVA är. SPIVA är domaren som håller ställningen mellan aktivt och passivt, alltså att köpa hela höstacken, en bred global aktieindexfond. Många refererar till dem, för de har gjort detta i 20 år och de gör det på rätt sätt. De har rätt metodik i de här jämförelserna. Man kan inte bara jämföra två fonder, utan man måste jämföra mot index. Man måste jämföra rätt. Så känner de inte till SPIVA, varningsflagga för mig.

Caroline: Vad står SPIVA för?

Jan: Standard & Poor's Index Versus Active. Jag vågar inte säga något säkert. Men man kan googla SPIVA och index.

Caroline: Bra. För de har väl också ett eget index, eller hur är det?

Jan: Ja, de säljer index. Så de har inte så mycket investerat, för de säljer bara index, som olika fonder, både aktiva och passiva, följer. Eller inte följer, använder, ska jag säga.

Teoretisk förklaring, Morningstars stjärnor

Jan: Nästa fråga: vilken är den teoretiska förklaringen till att avkastningen för tillgång X kommer vara högre framgent? För man kommer alltid säga, men den här fonden ska du köpa. Okej, vad är förklaringen till att den ska vara högre? Det finns vissa förklaringar som kan vara korrekta. Men de flesta kommer svara, ja men för att det har gått bättre, titta här de senaste tre åren. Och då vet vi sedan tidigare avsnitt att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Hänvisar de till att avkastningen har varit bättre historiskt, så är det också, fel svar, går därifrån.

Sen finns det ett exempel, småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag. Det finns det ganska robust forskning för. Sen kan det ta 10–20 år innan det händer. Men återigen, anteckna svaret, ställ det i forumet, så kan vi bena ut huruvida det är rätt eller fel.

Sen också en kuggfråga: vad tänker du om Morningstars betyg för fonder? Det här med stjärnor 1–5.

Caroline: Ja, det är en kuggfråga.

Jan: Ja, korrekta svaret är, spelar ingen som helst roll för framtida avkastning. Tvärtom, en fond med fem stjärnor kommer sannolikt ha en större sannolikhet att underprestera framgent än en fond med tre stjärnor. Säger Morningstar själva. Så då är det också, är människan påläst på det här?

Bessembinders kuggfrågor

Jan: Sen kommer två kuggfrågor till, som var en studie från 2018 av Bessembinder, som gjorde stort väsen när den kom inom forskningen. Jag har fortfarande inte jobbat upp modet att ringa Henrik, men jag tänker att kanske.

Caroline: Mejla honom först.

Jan: Ja, ringa eller inga.

Caroline: Nej, men mejla.

Jan: Jag har inte jobbat upp modet till honom än. Men då, till exempel, den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid, det är minus 100 procent. Det är också en sådan grej som de flesta inte tror. Och sen, hur stor andel av enskilda aktier slår index ett snittår? Det visar varför aktiv förvaltning är så svår. Jo, för att en mindre del, jag tror det var 2022, så var det typ 25 procent av alla aktierna som slog index. Majoriteten av alla aktier når inte upp till indexavkastningen för det index de är med i. Och det är ingen sådan det-beror-på. Det finns tydlig forskning bakom det här.

Så detta är typ som ett kunskapstest för din finansiella rådgivare. Kanske lite taskigt. Men ska människan förvalta mina pengar som jag har jobbat, ansträngt mig, lagt ner, på riktigt, livsenergi. Det är ju timmar jag inte kommer få tillbaka. Då tycker jag så här, då ska de fan ha rätt på de här frågorna. I alla fall om de ska förvalta mina pengar. Vad tänker du?

Caroline: Samma.

Jan: Samma. Bra.

Den bättre frågan att ställa sig

Jan: Så om vi hoppar tillbaka. Jag tänker att den bättre frågan, i stället för att tro att jag ska få bättre avkastning, bättre placeringar, hos en finansiell rådgivare. Den braiga frågan är att ställa sig så här: vilken strategi som är tillräckligt bra för mig kommer jag kunna hålla mig till över tid? Hur kan vi göra det här venndiagrammet mellan kunskap och information på ena sidan, och jag, mitt beteende och min ekonomiska situation? Om jag lägger dem över varandra, vilken är strategin jag borde ha, som är tillräckligt bra, så att jag känner mig nöjd med den och inte känner ett behov av att ifrågasätta den, pilla på den eller ha den här mentala energin hela tiden? Borde jag göra något annorlunda? Är det något jag inte har tänkt på? Kan jag förbättra detta? Och sen hålla på och pilla?

Caroline: Får jag bara fråga nu? Det här med, i forumet där ni hade den heta tråden, nyanser och så. Du sa att det inte är för att man egentligen vill hålla på och tänka på det så mycket, utan för att man tror att man kanske behöver ändra på något, eller att det känns som att man inte gör helt rätt. Är du med? För jag uppfattar detta som att det tar massa energi från människor, att fundera mycket på sina investeringar.

Jan: Ja, och vissa tycker att det är kul. Det är hobby. Men för vissa tar det bara massa energi, upplever jag. Problemet är att det är flera dimensioner på det här. Det kan låta som en stor fråga, ska jag ha 20 procent exponering mot Sverige versus 1 procent? Och sen kan jag börja blanda in, okej, vad är värderingen på den svenska börsen versus den amerikanska? Och sen kan jag lägga på en valutaaspekt, svenska kronan mot den amerikanska dollarn, för det kommer också påverka värderingen. Och sen kan jag lägga på Riksbankens ränteprognos, för räntorna påverkar valutakursen. Och plötsligt uttalar sig dessutom Riksbanken i media, och plötsligt blir det så komplext.

Vem tänker på allt detta?

Caroline: Men är det så många som tänker på detta?

Jan: Ja.

Caroline: Nej, eller? Är det många som tänker på det?

Jan: Ja, i ett visst tvärsnitt av människor som är intresserade, ja, till exempel folk i forumet. Min mamma, nej. Det beror på. Men det är det jag menar, olika syften med varför jag går till en finansiell rådgivning. Här pratar jag ändå om den som är lite mer intresserad, som sitter med de här tankarna. För jag upplever att för många som bara köper en fondrobot, låt det vara, att det är tillräckligt bra. Där är till exempel den kategorin du.

Sen är det så här, Moa satte igång en fantastisk tråd i forumet, som heter "vem pillar minst på sitt investerade kapital under 2024". Där vi har regeln: bara låt dina pengar vara. Och där är vi inne, vad är det idag, 19 mars, där är 400 svar. Vi har tävlingar, att man åker ut när man pillar på sitt kapital. När man gör en förändring i sitt sparande, åker man ut ur tävlingen. Vi hade folk som åkte ut dag två. Redan andra januari, det var knappt att börsen var öppen, och man åkte ut, för man pillade på det.

Caroline: När man pillar, så går man in och gör någon förändring på sitt innehav.

Jan: Ja, precis.

En strategi är alltid imperfekt

Jan: Grejen är att per definition kommer en strategi alltid vara imperfekt. Den kommer inte vara perfekt. Du kommer alltid kunna hitta något du kan göra bättre. Men frågan man kommer ställa sig är: hur stor roll spelar detta? Vi glömmer ofta bort att vi tror att den förändring vi gör nu kommer spela jättestor roll. Vi glömmer bort att bara det att jag har valt en exponering, att jag har investerat överhuvudtaget, det är det stora. Nästa stora grej är, har jag aktier eller räntor? Det är det. Sen om jag har exponering så mycket mot Sverige eller inte, det spelar nästan ingen roll. Men eftersom jag har gjort rätt på de 80 procenten, så sitter jag och pillar på de där sista.

Problemet som många råkar ut för är att man lägger till tillgångar efterhand som de får uppmärksamhet. Nu är återigen lika väntat som, jag tänkte säga tåget, men det är det ju inte längre. Men så här, Bitcoin har gått upp på nya rekordnivåer.

Caroline: Ja, jag har faktiskt inte undgått det.

Jan: Nej, direkt massa Bitcoin-trådar i forumet och massa stöd. Du vet, jag skulle haft Bitcoin. Och folk är så här, hur köper jag Bitcoin? Och sen börjar man tvivla, och sen läser man, vi ändrade standardrekommendationen från Länsförsäkringar globalt till DNB globalt eller Avanza globalt. Plötsligt var det så här, nu har jag gjort fel, för jag har kvar Länsförsäkringar globala. Och jag bara, nej, det spelar ingen roll. Vi kommer statistiskt inte ens kunna mäta skillnaden i efterhand på de här två. Och sen kommer man dessutom att ångra sig. Ja, nu bytte jag till DNB. Och så, ja men nu gick DNB 0,5 procent sämre än Länsförsäkringar. Och så sitter jag där med den där mentala energin.

Caroline: Ja.

Pill kostar enormt mycket avkastning

Jan: Och det jag vill kasta ljus på, återigen, fokus på rätt sak, är att det här pillet kostar sjukt mycket avkastning.

Caroline: Exakt hur mycket?

Jan: Exakt hur mycket? Ja, då finns det tre, och ett kvar. Jag har faktiskt tagit fram tre olika källor. Amerikanska företaget Dalbar kollade på perioden mellan 1993 och 2022. De kollade på en 30-årsperiod, typ ett pensionssparande. Och de såg så här, okej, om jag hade köpt hela höstacken, bara köpt index, så hade jag haft ungefär 9,6 procents avkastning. Men snittinvesteraren fick 6,8. Så det var 3 procents avkastning per år. Och då kan man tycka, 3 procent per år, är det mycket eller lite? Jo, men det skiljer. Om jag hade investerat 100 000 kronor, så är det skillnaden mellan att ha 700 000 eller 1,6 miljoner. Det är nästan dubbla kapitalet. Så ja, det skiljer mycket.

Morningstar släpper varje år en rapport som heter Mind the Gap. Jag har översatt deras 2023-rapport. Fondsparare fick i snitt en avkastning på 6 procent under de tio år som avslutades den 31 december 2022. Medan fonderna som de sparade i hade en total årsmedelavkastning på 7,7 procent under samma period. Fondspararna tappade i snitt 1,7 procent per år till följd av felaktigt tajmade köp och försäljningar. Den här underprestationen, eller det gapet, ligger i linje med de tidigare fyra rullande tioårsperioderna, där tappet ligger mellan 1,5 och 1,7 procent per år.

Så de säger ungefär 1,5–1,7 procent per år i snitt. Det är som att gå in på en ränta-på-ränta-räknare och mata in 7 procent eller 5,5. Kolla vilken skillnad det ger.

Pensionsmyndighetens siffror

Jan: Svenska Pensionsmyndigheten släpper också data där de jämför de som har legat passivt i den här AP7 SÅFA, förvalet man får om man inte gör något val i sin premiepension, med de som har varit aktiva. I premiepensionsrapporten 2021 visar de att de som var kvar och var passiva hade 12,5 procents avkastning i snitt, och de som hade gjort eget fondval, alltså varit aktiva, hade 9,2. Så då blir det en skillnad på 3,3 procentenheter.

Sammanställer man detta kan man säga att pill kostar i snitt 10–40 procent av avkastningen. Det vill säga, Dalbar minus 29 procent mot index, inte procentenheter utan procent. Morningstar minus 20–22, Pensionsmyndigheten då 9,2 versus 12,5, det är minus 35 procent. Så de som var aktiva fick 35 procent lägre avkastning. Detta är jättemycket pengar som man tappar. Och då ska man säga, detta är inte en förlust, utan det är mängden pengar du kunde haft, men som du inte får.

Caroline: Men det här, till exempel Pensionsmyndigheten som säger cirka 35 procent lägre avkastning, är det då under hur lång tid?

Jan: Sedan start på premiepensionerna. De gör en sådan jämförelse, så att det blir rätt.

Caroline: Sedan starten man hade pengar i? Man började spara. Och det kan vara olika insättningsår.

Jan: Olika insättningsår.

Caroline: Men det är ändå ganska mycket pengar, det är en tredjedel av vad man.

Jan: Ja, och detta går i linje med, man brukar säga mellan 10 och 30, eller 10 och 40 procent. Det är ganska mycket pengar.

Man blir bra investerare först när man är gammal

Jan: Det var lite roligt, för en av de finansiella rådgivarna jag intervjuade sa så här, jag tyckte det var ganska kul. Han sa, ofta är man bra först när man är gammal. Ofta blir man en bra investerare först när man är gammal. Det tar ofta 10–20 år att bli en duktig investerare.

Caroline: Hur då? Att man slutar pilla på sina pengar?

Jan: Nej, men om jag ska ta nu, vi hade kunnat göra ett helt avsnitt om de här punkterna. Men detta var bara punkter som jag skrev ner när jag gjorde researchen. Då till exempel: inse att pillande inte bidrar. Inse att vissa beslut inte spelar roll. Det spelar ingen roll om du har 5, 10 eller 1 procents exponering mot Sverige. Det spelar ingen roll om du har Länsförsäkringar, DNB eller Avanzas globalfond. Det är same same. Gräset är inte grönare på andra sidan. Det finns inte bättre investeringar någon annanstans.

Eller man inser så här, de bra investeringarna behöver sällan säljas. Nick Maggiulli sågade nu en ekonomibok som kom ut, med rubriken "investment for me, not for thee". Att investeringar som behöver säljas, eller som behöver marknadsföras och säljas, sällan är bra investeringar. Och då är vi tillbaka på det där, banken tjänar inte pengar på investeringen, banken tjänar pengar på avgifterna runt om.

Här får man ändå ge, jag har stört mig någon gång på Länsförsäkringar, vi har pratat om deras globalfond i snart tio år. Sen ville de göra ett samarbete, men då ville de inte göra det på globalfonden, för den säljer ju sig själv. Och man är så här tvungen att erkänna, det är en jättebra fond, den behöver inte säljas.

Caroline: Ja, den säljer sig själv.

Jan: Sen har vi i och för sig pratat om den länge.

Caroline: Ganska länge.

Media söker klick

Jan: Man inser att media söker klick och uppmärksamhet här och nu. Det var en sådan rubrik i Expressen häromveckan som var så här, "detta gör du när fondrobotarna blöder", "detta gör du när de går i konkurs". Ja, det var något åt det hållet. Men vad i helvete. Sen läser man artikeln. Och artikeln var jättebra. Det var bara rubriken som var lite konstig.

Caroline: Ja, men där får man också säga, och här är jag lite dum i huvudet, för hade jag satt rubrik på den, så hade jag sagt: skillnaden på insättningsgaranti, separationsrätt och investerarskydd. För det var ju vad artikeln handlade om.

Jan: Jättebra.

Caroline: Ingen hade klickat på det.

Jan: Nej, och de hade intervjuat systemgarantiansvarig Mats Ekstrand på Riksgälden. Jättebra artikel. Jag rekommenderar alla att läsa den, för den var skitbra. Men rubriken i mina ögon var ju för jävla dålig.

Caroline: Men din var inte bättre.

Jan: Nej, exakt. Så jag är tvungen att krypa till korset, att utifrån den uppmärksamheten, och att det var jättemånga som säkert lärde sig om separationsrätt, så var den ju asgrym. Och då inser jag, nej, det är väl jag som är dum i huvudet här, som borde sätta mer av den typen av rubriker. Kanske var det en annan rubrik som hade fått lika många klick, inte att någon blöder.

Analytiker har mer fel än rätt

Jan: Man inser också, det tar 10–15 år att inse att analytiker har mer fel än de har rätt. Att alla som uttalar sig om framtiden, oavsett om det är en influencer, en expert eller en analytiker, inte har rätt. De flesta förutsägelser är sämre än att singla slant. De flesta rådgivare är good people with misguided beliefs.

Man vet att private banking inte är något att ha, att det är dyrt och dåligt. Man inser att onoterade aktier eller investeringar är roligt, men det kostar tre gånger mer pengar än vad man tror, och det tar tre gånger längre tid än vad man tror. Du vet, alternativa investeringar slutar ofta fungera.

Caroline: Ja, så det tar tid att fatta det. Men kommer du ihåg Jonas på Opti? Han skickar ut sådana här nyhetsbrev ibland. Och där funderar han över hur en vampyr skulle investera. För de har ju jädrigt lång tid. De kan investera i 400 år. Och jag har också tänkt tanken så, hur blir man förmögen om man har oändligt mycket tid?

Jan: Ja, då behöver man inte ta särskilt mycket risk, man behöver inte jaga någonting. Det ska bara vara säkert så att man kan överleva i sin kista ute på landet någonstans. Sen måste jag lägga till, om vi pratar om sådana här investeringar, även det du upplever som säkert kan förändras i värde. Du kan tjäna pengar, du kan förlora pengar, i värsta fall kan man bli av med hela kapitalet.

Caroline: Så svar ja, absolut. Så vi pratar inte bankkonto när du säger så.

Jan: Nej.

Caroline: Ja.

En genväg till insikterna

Jan: Och man släpper taget om att det finns någon bättre investering där ute. Hade jag ansträngt mig, hade jag säkert kunnat göra den här listan ännu längre. Vi har ett avsnitt 277 på ämnet också. Men för att knyta tillbaka till finansiell rådgivning. Jag upplever att finansiell rådgivning, att använda en duktig finansiell rådgivare, blir som att ta en genväg. För då köper jag mig någon som har varit med om de här grejerna. Jag vill inte ha, och det är därför jag tycker att en finansiell rådgivare som är 22 går bort i min värld. För de har ofta inte varit med om de här grejerna.

En bra finansiell rådgivare blir som att ta en genväg, så att jag inte behöver komma till alla de här insikterna själv. Någon jag kan outsourca min ekonomiska oro till, ta tvivlet till, bolla med och få en second opinion.

Det är någon jag kan anförtro min ekonomiska situation åt, för det vill vi sällan göra i ett forum. Vi vill sällan göra det till en kompis. Vi vill sällan göra det till någon på banken. Och jag tror att detta blir ännu mer viktigt när beloppen är större. Där kan ofta till och med komma viss skam. Jag har ju mycket pengar, vem ska jag gå till med mina ekonomiska problem? Det är ju lyxproblem.

För även om man har stora belopp, och andra tycker, om jag bara hade haft de pengarna som den personen hade, då hade jag inte haft några problem. Så bara bullshit. Alla har problem inom citationstecken med pengar. Har man mycket pengar, har man andra problem. Rädsla att bli av med dem, man blir utsatt för massa brus, andra människor har agendor för dina pengar. Vad tänker du? Du ser fundersam ut.

Caroline funderar på rådgivning för förmögna

Caroline: Nej, jag tänker inget speciellt faktiskt. Jag tänker saker, men jag känner inte att jag vill.

Jan: Jo, men säg.

Caroline: Nej.

Jan: Jo, men säg dem.

Caroline: Nej.

Jan: Jo, men nu kan du inte inte säga nu. Det kommer ju alla vara nyfikna.

Caroline: Det är andra grejer som är i periferin av det här du pratar om. Jag tänker på saker vi har hört från människor som har, låt oss säga, ganska mycket pengar, vad de har fått för rådgivning. Hur den rådgivningen också har blött över i när de ska köpa fastighet. Jag bara funderar på det. Jag har verkligen inte hela bilden av hur det har blivit. Men där har det varit mer så att vänskap har skapats, eller någon typ av. Jag vet inte, Jan. Det var det jag satt och tänkte på. Du får ångra dig när du frågar mig.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Vi behöver inte prata om det nu, för det är så osammanhängande kring vad jag har hört kring vänner som har haft personlig rådgivning. De har varit förmögna.

Jan: Ja, men absolut. Ja, men bra.

Tack till communityn

Jan: Jag tänker bara så här, jag vill flika in lite egenreklam här. Lite skamlöst en minut. Jag vill bara säga tack till vår community, Patreon, som gör att vi kan prata här två timmar om finansiell rådgivning och göra researchen till det här avsnittet, som faktiskt har tagit ett par dagar att göra. Så stort tack till dig som stödjer oss, och jag hoppas att Patreon-communityn inte bara är välgörenhet, utan att vi försöker ge tillbaka.

Nu under 2024 har vi börjat testa en lite ball grej som jag gillar. Till exempel har vi haft en IT-företagare som har startat eget, och så har vi utvärderat, hon har kommit med massa frågor, och så har vi bollat dem. Vi ska gå igenom en privatpersons ekonomi, vi har pratat om lilla stegets kraft. Vi har massa extra event runt omkring, så jag upplever att man ska få tillbaka värde. Plus att man får podden utan reklam, man får forumet utan reklam, man får prioriterade frågor och lite sådant. Så ett stort tack till dig som sponsrar, och tack till dig som kan tänka dig att överväga att bli en del av vår Patreon-community. Då är det patreon.com/rikatillsammans.

Caroline: Bra.

Vad säger forskningen?

Jan: Så jag tänker, ska vi ta lite också, vad säger forskningen om finansiell rådgivning? Då finns det en studie, Engelmann et al. 2009, som handlade om det här med, man la folk i en MRI, en magnetröntgenkamera, sen bad man dem ta massa ekonomiska beslut och så filmade man deras hjärna. Och sen var det en kontrollgrupp som fick finansiell rådgivning inuti en MRI. Jag var så här, fan detta låter, detta hade man velat vara med om själv.

Caroline: Det är väl bara en skärm.

Jan: Ja, jag vet inte, men du ligger där inne och så får du finansiell rådgivning. Du får sen veta hur din hjärna reagerade. Då visade det sig så här, när personerna fick råd kunde man se att de stängde av de delar av hjärnan som ansvarade för att väga alternativa åsikter. Och det minskade beslutsutmattningen och ökade sannolikheten för att man följde expertens råd. Detta var särskilt framträdande just i finansiellt beslutsfattande, där information, åsikter och fakta var överväldigande.

Detta är ju läskigt på båda håll. Man kan förstå det. Det är jätteskönt att få någon experts råd, så att man slipper själv lägga kognitiv kraft på det.

Caroline: Ja.

Fidelitys undersökning om värdet av rådgivning

Jan: Och nu kommer en sådan här, detta var inte en studie, utan detta är Fidelity som gör rådgivning. Men de gjorde en undersökning 2019 bland 2 000 av sina kunder i Australien. Och 88 procent av de som fick råd upplevde att det gav dem större ro. Att de kunde slappna av, behövde inte oroa sig för sin ekonomi. 86 procent upplevde bättre kontroll på sin finansiella situation. Hälften upplevde att deras psykiska välmående förbättrades, och 37 procent upplevde att deras familjeliv förbättrades.

Caroline: Varför gjorde de den undersökningen?

Jan: Ja, jag vet inte. Om jag skulle gissa, så hette rapporten "the value of advice". Egentligen var det väl för att hitta säljmaterial för finansiell rådgivning. Hur ska de sälja in det till nya kunder? Det skulle jag väl gissa. Men jag tyckte den var intressant att läsa. Alla källorna kommer vi ha länkar till i beskrivningen, eller kanske inte i beskrivningen till podden, utan man får gå till forumet. För jag har begränsning på antal tecken. Men den hette "The value of advice", Fidelity, Australien, 2019.

Caroline: Bra.

Värdet ligger i det mentala och i rätt risknivå

Jan: Så jag skulle säga att värdet med finansiell rådgivning ligger mycket i det mentala. Absolut. Men det ligger även i att jag får hjälp att undvika fel, till exempel fel risknivå. Det kommer vi också till sen, när man ska kvantifiera värdet. Till exempel ett fel som jag garanterat gör. Något som jag, om jag hade gett råd till mig själv, förmodligen hade sagt: ta mer risk. Ni är unga, ni kan bära mer risk än vad vi gör. Men jag är ju den här buffert-på-buffert-människan. Jag oroar mig för ekonomi, jag vill ha tryggt och säkert och massa kuddar. Jag kan ibland inte fatta, hur levde jag för tio år sedan? Jag måste ju ha tagit sådana sjuka.

Caroline: Men för du visste inte vilken risk du tog?

Jan: Ja, eller jag visste inte, jag hade inte de möjligheter jag har idag. Men i alla fall. Och då kan det vara så här att jag tar fel risk, och då kan till exempel en finansiell rådgivare säga att du kan bära den här och du tar 10 procent mer aktierisk. Det kan ge hur mycket pengar i längden som helst. När de här undersökningarna visar att folk kan få mellan 15 och 30 procent mer pengar att röra sig med, så är det inte konstigt att det kan bli så.

Att hitta sin risktolerans

Jan: Och där kan en finansiell rådgivare hjälpa till att hitta min risktolerans. Som vi har pratat om i tidigare avsnitt, risktolerans är en kombination av min vilja att ta risk, mitt faktiska finansiella riskbeteende, min förståelse för risk versus avkastning, men också min finansiella möjlighet att ta finansiell risk. Om jag tar mig själv, jag upplever att min riskkunskap är hög, jag vet hur det hänger ihop, och jag upplever att min riskbenägenhet, mitt faktiska finansiella riskbeteende, är ganska sunt. Och min finansiella möjlighet att ta finansiell risk är hög, men min riskattityd, min vilja att ta risk, är superlåg.

Caroline: Ja, och min är ännu lägre än din, tror jag.

Jan: Ja, jag tror inte det.

Caroline: Jo, det tror jag.

Jan: Tror du det?

Caroline: Ja, så kanske det är. Men jag tror bara det har att göra med att jag inte vill sätta mig in i det. Så då vill jag helst inte ta någon risk.

Jan: Ja.

Caroline: Jag är inte säker på att jag kan generera tillbaka pengarna om de försvinner.

Jan: Nej. Och där blir det också så här, apropå beteendemisstag. Ett som jag upplever nu är så här, Ben Carlson skrev om det. Även om risken att ta på börsen är ungefär samma nästan hela tiden, så förändras risktoleransen när beloppen blir större. Om jag förr kunde vara 100 procent aktieinvesterad och tycka det är okej, om jag då har ett större belopp, så kan risktoleransen minska även om risken är samma. För plötsligt blir fallhöjden i absoluta kronor så mycket större, trots att den i procent egentligen är samma. Så det där kan jag uppleva att där går jag nog snett i dagsläget.

Bli utpratad ur ett dåligt beslut

Jan: Andra beteendemisstag, man får en feeling, man har läst något, att nu ska jag göra detta. Så där kan jag också värdera att, okej, då ringer jag till min finansiella rådgivare och bollar det här, och så kan jag bli utpratad av det där. Det kommer också vara en fråga i checklistan sen. Hur agerar du som finansiell rådgivare när jag är på väg att göra något som inte ligger i mitt bästa intresse? Hur tar vi den konflikten? Och hur kommer den konflikten se ut? Vilket jag tycker är jätteviktigt.

Så jag tänker att det bättre sättet att använda en finansiell rådgivare är det här: vad är en bra strategi för mig som jag kommer hålla mig till? Att det är någon som hjälper mig att svara på frågorna, kan jag göra något bättre, eller är det tillräckligt bra? Har jag tänkt eller gjort rätt?

Det kunden minns var sista meningen

Jan: Detta var en sådan fråga som för ett par år sen, då var jag inblandad, jag har ibland jobbat i team med finansiella rådgivare och Moa, där vi har jobbat med olika aspekter för en klient. Då kommer jag ihåg att den här klienten fick jättemycket rådgivningsdokumentation som den finansiella rådgivaren hade gjort, och sen hade Moa gjort rätt mycket coaching, och jag satte ihop den ekonomiska livsplanen. Jag satte ihop, okej, så här ser investeringarna ut, detta är din. Och så gjorde jag en presentation på massa slides.

Caroline: Shit vad mycket jobb du la på det.

Jan: Ja, och så gjorde vi det här för den här klienten som var supernöjd. Sen träffade jag den här kunden ett par år senare, och så frågade jag, hur har det gått? Och han bara, ja det var en skitbra presentation. Och jag bara, ja ja, vad kommer du ihåg? Ja, det var den sista meningen på sista sliden. Och jag var så här, vad hade jag skrivit? "Du behöver inte oroa dig, det kommer gå bra för dig ekonomiskt." Och det var så roligt, för vi hade lagt ner så sjukt mycket tid på det här. Vi hade gjort beräkningar och modeller och simulation och Monte Carlo och Safe Withdrawal Rates och hela paketet. Och det kunden, klienten egentligen bara tog med sig, det de ville höra, var: det kommer gå bra för dig. Du behöver inte oroa dig.

Caroline: Men var det inte resten av slidesen som låg till grund för?

Jan: Possibly. Jag fattar vad du menar. Men jag tror att det många av oss egentligen bara vill ha är: det är okej. Det kommer gå bra. Du har gjort bra. Du kommer kunna gå i pension. Sen är det klart, man kan inte gå runt och säga, det kommer gå bra för dig, för dig, för dig. Man måste ändå göra jobbet. Okej, men det kommer gå bra. Men jag tror att för många av oss är det ett större värde att få reda på, det kommer gå bra och du kommer kunna göra det där, än att vara så här, din Safe Withdrawal Rate är 3,1 procent. Eller whatever.

Caroline: Exakt.

Applicera det på livet

Jan: Och sen tror jag också att värdet med den finansiella rådgivningen blir att svara på de här frågorna. Kommer jag med den här strategin ha möjlighet att gå i pension, gå i pension tidigare, kunna leva ett gott liv som pensionär? Kommer jag kunna ge barnen en bra start i livet, kunna skilja mig, starta eget, byta karriär? Det vill säga att ta tillbaka det till, inte ju mer pengar desto bättre, eller ju bättre avkastning desto bättre, utan applicera det på livet. Kommer jag kunna göra det här som är viktigt för mig, som gör mitt liv rikt? Och kunna ställa frågan, så kom, är det något jag inte har tänkt på? Det är det jag tänker ska vara med det här.

Jag går till en finansiell rådgivare inte för att vinna, utan för att inte förlora.

Träffar man en finansiell rådgivare som är duktig, så ja, jag tror man kommer få mer pengar, jag tror man kommer få bättre avkastning. Men det kommer inte ske på det sätt man tror när man går dit. Man tror att man kommer få bättre avkastning för att få bättre investeringar. Utan jag tror att man kommer få bättre avkastning och mer pengar genom att den duktiga finansiella rådgivaren hjälper mig att undvika misstag. Att vi drar ner detta som Dalbar visade, och Pensionsmyndigheten, att vi minimerar det här gapet från kanske 3 procent per år till kanske 0,5 eller till och med 0 procent per år. Att jag inte pillar, inte gör den typen av misstag.

Även en indexportfölj har ett värde

Jan: Så jag menar, ibland upplever jag något felaktigt i forumet, folk säger så här: men varför ska jag gå till en finansiell rådgivare, jag kommer ändå bara få tips om indexfonder? Nej, men du går inte dit för att få något bättre än indexfonder. Även en finansiell rådgivare som ger dig en portfölj i indexfonder har ett värde.

Och det här värdet har man försökt kvantifiera i ett antal studier. Om vi tar Morningstar, som hade en artikel, "The value of advice". Genomtänkta finansiella råd inom de fem områdena: ett, tillgångsallokering. Två, uttagsstrategier. Tre, produkter med garanterad avkastning. Fyra, skatteoptimering. Och fem, portföljoptimering. Bidrar i genomsnitt med 29 procent mer i pension för en pensionär. Det kommer från ett företag, Morningstar.

Om vi tar Halo, detta var ett paper från 2020, en vetenskaplig artikel. Hushåll som fått hjälp med finansiell rådgivning har möjlighet att spendera cirka 15 procent mer än hushåll som inte har fått finansiell rådgivning. Det gäller även efter kontroll för variabler såsom ackumulerat sparande, årsinkomst, ålder, tillstånd, utbildningsnivå, hälsonivå och tjänstepensionslösningar.

Caroline: Ja, och det är väl så här typiskt forskare. Ja, vi har detta och så ska vi kontrollera för massa sådana här faktorer.

Jan: Och det är detta jag menar, att där finns ganska mycket läsrum. Så god finansiell rådgivning ger resultat.

Vanguards Advisor's Alpha

Jan: Och sen finns det Vanguard. Återigen, Vanguard säljer rådgivning, inte i Sverige utan i USA. De har också försökt kvantifiera det här värdet i förhållande till sju områden som de tittar på, och så har de försökt bryta ner det. Vad är värdet i respektive område? Vanguard, för att förstå dem, har något som de kallar för "Advisor's Alpha". Vad bidrar en rådgivare med? Och så har de ett ramverk som de vill att deras rådgivare ska följa. Vanguard är de här som jobbar med indexfond, det är en av världens största indexleverantörer. Så vi pratar inte om aktiv förvaltning.

De säger så här, okej, den första delen av sju i ramverket handlar om att hitta tillgångsallokering, det Morningstar pratar om, att hitta rätt fördelning mellan bankkonto, räntor och aktier. Alltså den övergripande risken. De säger att detta kan bidra med hur mycket värde som helst. Men de sätter detta i princip till större än noll. De kvantifierar det inte, för det går inte att mäta.

Sen säger de i del nummer två att man väljer en kostnadseffektiv implementation. Man väljer en billig kombination av de här fonderna. När jag pratat med rådgivarna kan de väldigt ofta skapa stort värde bara genom att ta den befintliga portföljen, som för de flesta, om man kommer från bank eller har gjort det själv, är ganska kass. Så där brukar de säga, i snitt bidrar detta med 40 baspunkter. Och baspunkter är 0,01 procent. Så det betyder 0,4 procent. Så bara av att byta fonder och göra en mer kostnadseffektiv lösning, 40 baspunkter.

Ombalansering och beteendecoaching

Jan: Ombalansering, det vill säga att konstant hålla rätt risknivå. Om till exempel Sverige skulle sticka iväg jättemycket, då säljer man av Sverige och flyttar det till exempel till USA. Eller vice versa. Man balanserar om både inom aktiedelen och inom räntedelen, eller flyttar pengar mellan bankkonto, räntor och aktier. Det bidrar med i snitt 35 punkter, alltså 0,35 procent.

Sen pratar de behavior coaching, alltså beteendemisstag. Hur kan jag hjälpa våra klienter att inte göra dumma beteendemisstag? I snitt 150 punkter, alltså 1,5 procent. Sen pratar de om spending strategy, vilken ordning ska jag ta ut pengar i när jag går i pension? Det har vi pratat om med en pensionsexpert i ett avsnitt. Det kan skilja hundratusentals kronor, särskilt för företagare. Det kan skilja tusentals kronor bara på vilken ordning man tar ut sina tjänstepensioner i, och hur man ser till att inte hamna över statlig skatt. Vanguard värderar det till mellan 0 och 110 punkter. Och sen också hur man tittar på att sätta avkastning mot att ta ut pengarna när de behövs, till exempel de här garantilösningarna. Det värderar de också, tror jag, till över 0 punkter.

Summerar man detta säger Vanguard att en bra finansiell rådgivare som gör alla de här, kan bidra med någonstans runt 3 procent i årlig avkastning. Det låter inte mycket, men det är det. Om vi tar underprestationen där på Dalbar, mellan 92 och 2022, så var det en skillnad på 100 000 startat, slutat på 700 000 eller 1,6 miljoner. Där var det mer än dubbelt så mycket. Så 3 procent på en lång tidsperiod spelar jättestor roll. Det är bara att ta en ränta-på-ränta-räknare och slå 5 procent i stället för 8 procent. Det gör jättestor skillnad. Så jag skulle säga någonstans, om vi slår ihop alla de här, någonstans mellan 0 och 3 procent. Det tycker jag är ganska rimligt. Sen är det klart, är jag jätteduktig på att ombalansera själv, jätteduktig på att göra många av de här, så blir värdet lägre.

Fondroboten är en rådgivare light

Jan: Men detta är ju, om jag tar ett litet kort sidospår, en av anledningarna till varför jag gillar fondrobotar, och varför vi ofta pratar om det. Jag tror inte de flesta har tänkt på det, men en fondrobot är de facto en finansiell rådgivare light. På engelska kallas fondrobotarna ofta för robo advisor. De stora svenska fondrobotarna har, med risk att jag säger fel, tillstånd för diskretionär förvaltning. Så de gör en viss typ av rådgivning när du svarar. Det är bara att du inte gör det till en människa, utan att när du svarar på vad är din risktolerans, vad är din sparhorisont, så kommer de med ett förslag, att vi tycker att du ska göra det på den här nivån.

Och där får jag jättemycket klagomål i forumet, vad är värdet med en fondrobot, jag kan ju göra detta själv. Ja, det är klart, många behöver inte en finansiell rådgivare. Men jag påstår att den här finansiella rådgivningen bidrar med ett mervärde. Fondroboten gör den här ombalanseringen som Vanguard värderade till 0,35 procent. Den väljer den här kombinationen av bra och billiga indexfonder, som värderades till ett par baspunkter. Den försöker identifiera din risktolerans, så att du kanske tar en lite högre risk än vad du egentligen hade tagit själv. De ombalanserar, de hjälper till med att ha en skatteoptimal lösning, med att du får ett ISK eller KF för företag.

Caroline: Men vad sa du, hur kan de hjälpa till med riskavvägning?

Jan: De kommer, utifrån det du har svarat, föreslå att du ska ha 80 procent aktier och 20 procent räntor. Om jag hade valt själv så kanske jag hade valt en lägre andel. Det är inte så att en fondrobot kan ersätta att gå till en duktig finansiell rådgivare som jag kan bolla med, som kan lära känna mig. Men en fondrobot är ändå bättre för många än att sitta och välja det själv. Det är min poäng.

En trappa av rådgivning

Jan: Så jag skulle säga att det är en trappa. Det är många som inte gör någon finansiell rådgivning alls. Nästa steg på den trappan är den här fondroboten, eller robo advisor som det heter på engelska. Och nästa nivå blir att man i så fall anlitar en egen finansiell rådgivning.

Jag tänker så här, du kan läsa här ett citat från Emil Wikström, som svarade i tråden vi har om finansiell rådgivning i forumet. Detta var svar till en annan kommentar. "Jag anser mig ha rätt bra koll efter att ha hängt på forumet i många år. Jag köpte en pensionsgenomgång från Småspargarguiden i deras enkla produkter för typ 500 spänn." Detta var länge sedan. Småspargarguiden har inte någon rådgivning idag, utan det är flyttat. "De hittade en tjänstepension som jag glömt bort, där det visade att jag kunde tjäna cirka 50 000 kronor på en ganska liten pensionspott."

Så redan här, en av de vanligaste missuppfattningarna kring finansiell rådgivning är att man tror att man inte har tillräckligt med pengar för att ta finansiell rådgivning. Så kan det vara. Vissa firmor säger så här, det är inte lönt att du kommer till oss om du inte har 5 miljoner eller 20 miljoner. Men det finns rådgivare på vår lista som man kan gå till med hur lite eller hur mycket pengar som helst. Sen kanske de säger, vet du vad, gå till den här i stället, eller köp den här tjänsten. Man ska inte sitta med att man måste vara miljonär för att anlita en finansiell rådgivare.

Tidigt hjälp lönar sig

Jan: Fortsättningsvis här då. "Att få tips av en duktig, oberoende rådgivare några gånger under livet lönar sig säkert för nästan alla. Gäller det bara att priset är rätt och att rådgivaren är seriös? Ja. Är det förresten inte lite fel att tänka att man måste ha mycket pengar för att det ska löna sig med rådgivning? Ju tidigare man tar hjälp, desto tidigare fångar man upp misstag och desto snabbare lär man sig att göra rätt."

Jag håller helt med. Och vi kommer också prata om att det finns olika ersättningsmodeller kring de här finansiella rådgivarna. Jag vill bara ha med det här citatet. Ett, det kan skapa jättemycket värde. Två, man behöver inte ha mycket pengar för att anlita en finansiell rådgivare. Och tre, man kan göra det på lite olika sätt.

Tre ersättningsmodeller: provision

Jan: Det finns tre sätt, tre ersättningsmodeller för finansiell rådgivning i Sverige. Det första är att rådgivaren får provision på den försäljning de gör. Då är det ofta så här att det är gratis, sägs det. Men då får de ofta kickback från det de säljer. Jag skulle säga, nu kommer en subjektiv åsikt, undvik detta. Undvik rådgivare som tar provision. Fråga rådgivaren rakt upp och ner: hur får du betalt? Och sen prata om det.

Men jag gillar inte provisionsmodellen, förutom i undantagsfall. Det kan finnas vissa försäkringsmoment, att försäkringar säljs på kickback, det finns liksom inget annat sätt det görs på. Så det finns alltid undantag. Prata med rådgivaren, få en känsla för vad som funkar. Jag pratade med en rådgivare som sa så här, jag jobbar med den här storbanken för jag gillar deras produkter. Men deras system är uppbyggt på ett sådant sätt att jag inte kan få betalt på något annat sätt än via den här kickbacken. Men då är jag tydlig med kunden om det. Vi visar alternativen.

Och då kan man fråga, varför betalar du inte tillbaka kickbacken? För då är han så här, då hade jag behövt ha en person anställd som bara ska göra det här. Så jag är tydlig, transparent, jag visar hur det funkar. Det är fine.

Världen är inte svart eller vit

Caroline: Jag hade inte kunnat avgöra vad som är vettigt och vad som inte är vettigt där, Jan.

Jan: Ja, men då får man prata och få en känsla för det. Jag vill bara säga, det går inte att vara så här svart eller vit och bara undvika all provisionsbaserad rådgivning. För det finns alltid det där undantagsfallet. Och vissa gånger, det jag försöker säga, är det inte alltid rådgivarens fel. För ibland sitter rådgivaren med att den produkt som faktiskt är bäst för dig är inbyggd i ett dumt system, som jag vet i det här fallet, en storbank. Där den här rådgivaren har varit i kontakt med banken och sagt, jag vill inte ha betalt på provision. Och de säger, men då kan du inte sälja våra produkter. Och då är det för rådgivaren så här, okej, då ska jag antingen sälja en sämre produkt jag inte får provision på, eller sälja den braiga produkten som jag får provision på. Och då har den här personen valt att sälja den braiga produkten och vara tydlig med kunden, att vi gör en avräkning. Och då tycker jag att det är fine.

Caroline: Vad kan det vara för produkt då som är bra?

Jan: Jag har inte förberett det. Jag vet bara att jag hade ett långt samtal i researchen där han beskrev en storbank och en viss situation som var på det här sättet. Han var så här, jag kan inte göra det på något annat sätt. Och han var så här, jag kan inte ens kalla mig oberoende. Trots att jag skulle säga att han, trots att han inte kan kalla sig oberoende eftersom han får den här kickbacken som förbjuder honom att kalla sig oberoende, hade jag långt mycket hellre tagit honom framför massa andra rådgivare som är oberoende de facto. Så jag vill bara säga att världen är inte svart eller vit, utan prata och förstå.

Caroline: Men som tumregel, det är liksom, ja. Det är den här klassiska. Man kan inte säga att alla svanar är vita. Men så fort man har sett en svart svan, så kan man säga att alla svanar inte är vita. Med säkerhet.

Ersättning per timme eller uppdrag

Jan: De andra två ersättningsmodellerna, som är vanligare och som jag tycker man ska överväga, är antingen ersättning per timme eller per uppdrag. Den här med ersättning per timme eller uppdrag tycker jag man ska göra för en second opinion, eller om man är en gör-det-själv-investerare. Jag skulle säga att det funkar så länge en situation är relativt statisk, eller det är ett avgränsat uppdrag. Detta tycker jag är superbra.

Säg om man ska ta pension, så påstår jag att man inte behöver en rådgivare för löpande pension. Men jag tycker absolut man ska träffa någon när man får sitt första jobb. Och sen, skulle man vara kvar på det jobbet hela livet, då räcker det att träffa den personen när du får jobbet, och sen tio år innan pension, och sen när du går i pension. Så då är det tre tillfällen: tio år innan, för att du kan börja kurskorrigera och förbereda, och sen när du tar pension, för att ta ut dem i rätt ordning. Men däremellan behövs ingen rådgivning. En av rådgivarna jag pratade med sa så här, så länge det inte är någon förändring i jobb, hälsa, familjesituation, relation eller karriär, då behöver du inte träffa mig.

Bra rådgivning får kosta pengar

Jan: Och här kommer kanske en kontroversiell åsikt.

Det måste få vara okej att bra finansiell rådgivning kostar pengar.

Ett, de kan inte jobba gratis. Två, värdet för dig kommer ändå vara så pass stort om det är en duktig rådgivare. Och det ska vara win-win. För att ge lite perspektiv. I USA finns det en känd finansiell rådgivare som heter Rick Ferri, som är en av dem som jobbar timbaserat. Han har sagt, jag jobbar bara timbaserat, det är enskilda uppdrag. Han tar 450 dollar i timmen, alltså cirka 5 000 kronor i timmen. Och sen gör han det per påbörjad sjätte minut. Så har man ett möte med honom 30 minuter, då betalar du 225 dollar. Så det är 45 dollar per påbörjad sjätte minut.

Caroline: Får jag bara fråga nu? Du vet att mitt hjärta ligger lite grann hos de som inte har det så fett och kanske vill förändra saker i sitt liv. Skulle man kunna gå till en rådgivare och säga, jag har det här städjobbet nu. Jag vill nå dit bort i mitt liv, med ett hus som jag äger och en annan karriär och undanlagda pengar. Och så finns det sådana rådgivare som bara, du, jag vet ungefär vilken kurs du kan ta.

Jan: Jag vill gärna tro att de vi har på listan hade tagit sig an en sådan klient. Det är klart att de inte kan säga, okej, din karriär, den ska du göra så här med. Men man kan säga, okej, jag fattar att du vill ha ett bättre liv inom 15 år. Då kan vi göra så här ungefär. Och sen skulle jag absolut, ja, jag vill gärna tro det. Det hade varit så fint. Och vi har en del sådana i forumet, som skriver, jag gör detta, jag är 23, hur ska jag tänka?

Roligare att ge en tv till den som inte har

Jan: Det roliga, om jag ska vara lite krass. Många av oss som lyssnar på oss har en väldigt god ekonomisk situation. Och vi pratar så här, du vet, du har en stor plasma-tv på 55 tum, vi hjälper dig köpa en 65 tums.

Caroline: Ja, metaforiskt sett ja. Medans det roligare är ju att kunna ge tv:n till en som aldrig haft en tv. Det är mycket, mycket roligare, mycket finare.

Jan: Så att ja, jag tycker det. Men för att hoppa tillbaka. Privatpersoner är inte så vana att betala mycket i timmen. När jag säger att det i Sverige kostar mellan 2 500 spänn i timmen, då blir folk så här, det är jättemycket pengar. Och det är jättemycket pengar. Men om du ska ha duktiga människor. En duktig jurist i Sverige kostar mellan 2 500 och 5 000 spänn i timmen. Om jag ska göra någonting idag, vi tar ju inte klienter, varken finansiell rådgivning, och extremt sällan tar jag coachingklienter. Men då ligger jag också där på 2 500–3 000 spänn i timmen. För annars blir det, i förhållande till andra saker jag kan göra, för dyrt.

Caroline: Eller för billigt menar du?

Jan: Ja, precis. Eller inte för billigt, för dyrt. Det blir faktiskt för dyrt för mig.

Caroline: Du hade kunnat göra annat?

Jan: Ja, för mig blir det den avvägningen. Ska jag prata med en person ett-till-ett, eller ska jag spela in en video som kan gå till 25 000 människor?

Dokumentation och komplexitet kostar tid

Jan: Och det som gör det ännu värre, de här 2 000–5 000 kronorna i timmen. Tänk på att det ofta är ett för- och efterarbete. För enligt lagstiftningen kan vi inte bara säga att vi har ett samtal, utan rådgivning ska dokumenteras också.

Caroline: Men är det extra? Måste man räkna med extra?

Jan: Ja, det behöver man också räkna med. Men där får man göra en överenskommelse. Sen får man säga, en person som kommer in med, jag har två företag, jag har en K10, jag har den här skattesituationen, jag har barn, och jag har dessutom hälften av tiden i Portugal. Det kommer ta mycket längre tid än den här 23-åringen som är så här, jag vill ha ett hus, jag har det här jobbet, jag har den här tjänstepensionen. Då är det klart på 20 minuter. Man får se det i förhållande till komplexitet.

Och då kan det också vara så här att det är jättemycket att betala 10 000. Men återigen, sätt det i relation till att om du kommer, det kan ge dig mellan 15 och 30 procent mer pengar i slutet. Och det kan vara hundratusentals kronor. Så i förhållande till en lång tidshorisont kan det vara mycket bättre att betala de där 10 000 kronorna än att betala kanske procent på avgiften, eller gå på någon kommissions- eller provisionsbaserad grej.

Caroline: Så att jag fattar. Jag tror inte att det låter som att jag är helt frikopplad från verkligheten. Jag fattar att det är mycket pengar.

Jan: Men det handlar hela tiden om i jämförelse med vad. Och vi har ju pratat om vad forskningen säger.

Caroline: Jag tycker det är jättebra att du tar upp det här med ersättningsmodeller. För annars kan man vara så frågande kring det. Hur sätts de här priserna? Vad får jag för det? Hur mycket är det värt egentligen?

Långtidsrelationen

Jan: Så jag skulle säga, ersättning per timme funkar jättebra när du är gör-det-själv-investerare och bara vill ha den här second opinion, eller du har en statisk situation. Då finns det ingen anledning att göra en långtidsrelation. Sen finns det vissa som gillar långtidsrelationen. Jag vill ha någon att ringa, och när jag ringer vill jag inte känna att jag pratar som att var sjätte minut, shit, nu har det gått sex minuter, nu börjar en ny 450-kronorskostnad. Det hade varit det värsta. Ringa till någon och sen ha en hög med 500-lappar som man var sjätte minut bara lägger över på bordet.

Caroline: Det är en annan hög, ja.

Jan: Nej, men att man vill ha en relation, vi är i detta tillsammans. Och där kan det vara så här att då behöver kanske kapitalet vara lite större. Förmodligen lägre än vad du tror, men det kommer ändå behöva vara större. Och då är det ofta mer en all inclusive-lösning. Så du ska inte betala på belopp. Du får mer eller mindre en fullservicebyrå. Du kan ringa i princip när du vill. Du har kontinuerliga uppföljningsmöten. Rådgivaren ringer till dig och checkar in hur det står till, har situationen förändrats. Och här blir det nästan också att de gör det åt dig. Så i det första där, ersättning per timme, då kommer du förmodligen få en second opinion. Detta är frågorna, detta är hur du ska göra. I det här andra så gör de det åt dig. Så det är två olika sätt. Det ena är inte bättre än det andra, utan det ena är bättre än det andra i förhållande till vad jag vill ha.

Sätt kostnaden i relation

Jan: Och där ska man återigen sätta det i relation. Den här långtidslösningen brukar kosta någonstans mellan 0,5 och 1,5 procent per år. Det kan man tycka är mycket eller lite. Återigen, sätt det i relation till 3 procent som var Vanguards uppskattning. Och sätt det också i relation till, tänk att det finns folk där ute som har aktivt förvaltade fonder för 1,5 procent, som inte får något mervärde för det överhuvudtaget. Får sämre avkastning, betalar mer. Här får du sannolikt bättre odds. Men du får dessutom sjukt mycket runt om, du har någon att ringa kring helheten i din ekonomi. Du kan ställa frågor, du får hjälp med skatt, du får nätverket som den finansiella rådgivaren har. För ofta uppstår det, när man väljer den lösningen, andra typer av frågor också, som bolagsrättsliga frågor, skatterättsliga frågor, eller arv, eller man pratar om kontinuitet. Det är ofta en mer komplex situation. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja.

Jan: Bra.

Hur värderar jag min egen tid?

Jan: Så när man ska välja den här, kan man ställa sig frågan, hur värderar jag min egen tid? Och det är också viktigt att komma ihåg, om vi tar den mer komplexa situationen, så är det ofta så att människor som har mycket pengar sällan har fått det via sina investeringar. Man har haft det för att man har haft ett bra jobb, man har tjänat bra, eller man har sålt, eller fått ett arv, eller en försäkringsutbetalning. Man har sällan skapat pengarna med den kompetens man har. Och då blir det också att ställa sig frågan, vilken kompetens har jag för att lösa den här typen av problem som uppstår?

Så det handlar inte bara om hur jag värderar min egen tid, om jag vill läsa på och skaffa mig den här tiden. Hur värderar jag det här mentala överskottet? Tycker jag att det är kul att gå med problemet, hur ska jag investera mina pengar, hur stor andel small cap value ska jag ha? För professor Peter Nyberg pratade om faktortilt i avsnittet med Jan och Jokso. Och sen också, hur stor är kostnaden i förhållande till sparandets storlek? Att betala 20 000 på ett kapital på 30 000, nej, det är ju jättedumt. Att betala 30 000 på ett kapital på 2 miljoner, helt okej.

Och sen också vara tydlig med, vad är det jag vill ha hjälp med? Vanliga områden är pension, försäkring, företag, skatt, kontinuitet, och ofta skärningspunkten däremellan. Till exempel, vad händer om jag dör? Eller generationsväxlingen.

Checklista: frågor till rådgivaren

Jan: Så jag tänker att vi har två slides kvar. Här har jag bara listat, detta kanske vi också ska göra ett separat avsnitt om. Men vilka är frågorna jag kan ställa till en finansiell rådgivare i upphandlingsskedet? Jag har gjort en checklista. Jag tar dem, så får du avbryta mig.

Vad kan du hjälpa mig med? Vilken typ av tjänsteutbud? För de har ofta olika specialiseringar. Det är sällan en finansiell rådgivare gör både timbaserade projekt och de kontinuerliga, utan man har ofta olika nyanser. Till exempel, okej, jag är duktig på komplexa situationer med stort kapital, eller jag är duktig på de här second opinion och jobbar på var-sjätte-minut-lösning, eller jag är specialiserad på pension. Så jag kanske inte vill ha den kontinuerliga uppföljningen av hela min ekonomi av den som är specialiserad på pension.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Vilken är din investeringsfilosofi? Vilken är företagets investeringsfilosofi? Det har vi pratat om. Hur har du agerat när klienter som jag har varit på väg att göra något som inte ligger i deras bästa intresse? Vad kan jag förvänta mig och inte förvänta mig av dig?

Caroline: Men är inte den lite ledande, den där frågan? Hur har du agerat när klienter som jag har varit på väg att göra något som inte ligger i mitt intresse?

Jan: Jag tycker den är spännande.

Caroline: Ja, men vad tänker du då?

Konflikten man vill ha

Caroline: Ja, men jag är så här, kommer de avråda mig, eller kommer de säga upp relationen? Till exempel, det finns en redovisningsbyrå i Lund, som jag bara hört talas om, men där chefen är så mån om sina anställda. Han har som krav, gör du att mina anställda känner sig stressade eller obekväma till mods, så åker du ut.

Jan: Vad sa du? En redovisningsbyrå?

Caroline: Ja, för folk kommer ibland in med underlag för sent eller gör konstiga grejer. Och de är så här, vi vill inte ha det i vårt liv. Ska du jobba med oss? Vi är korrekta, vi gör saker i tid, vi vill ha en rimlig arbetsmiljö.

Jan: Ja, jag kan tänka mig, jag har ju också varit sen med saker till vår redovisningsbyrå. Och du vet, de får tjata på en.

Caroline: På dig, inte på mig. Du har bidragit till stress för den redovisningsbyrån.

Jan: Jag förstår det precis, att det är klart de inte vill ha det. De är inte min mamma.

Caroline: Så jag tycker att den är intressant. Hur kommer den konflikten se ut? Och där vill jag inte ha någon som backar ner.

Jan: Nej, i en sådan situation.

Hur ofta kontakt, och i förväg

Jan: Sen också så här, hur ofta kommer vi ha kontakt? När kommer du kontakta mig, jag kontaktar dig? Det var ett vanligt, som de här finansiella rådgivarna sa, som jag intervjuade, att folk ibland hör av sig för sällan. Plötsligt ringer man, så har de bytt jobb, eller skilt sig. Okej, det är efter förändringarna har skett.

Caroline: Ja, de vill ofta vara inkluderade i förväg.

Jan: Så att man kan bidra. Det var en rådgivare som sa så här, jag fick en klient som hade gjort så konstiga skatterättsliga grejer. Så jag var så här, du kommer betala kvarskatt. Jättestor kvarskatt. Och hon blev jättearg på den här finansiella rådgivaren för att han sa det. Och han var så här, men vad fan ska jag göra? Hade du gjort detta innan, så hade vi kunnat undvika det. Jag har sett folk som har skickat in papper för sent, och det här pappret som har kommit in för sent har kostat ett par hundratusen i onödiga kostnader.

En viktig fråga, hur tjänar du pengar på att hjälpa mig? I vissa fall blir det tydligt, jag betalar 450 dollar i timmen till Rick Ferri var sjätte minut. Medan det kan vara så här, jag kommer inte ta något betalt, vi kommer ha det här samarbetet, det kommer kosta dig 0,15, men du kommer inte betala någonting, för jag tar det på den här återbetalningen från storbanken.

Caroline: Ja, precis.

Fler frågor i checklistan

Jan: Ännu mer, som vi pratade om. Finns det några intressekonflikter? Hur hanterar vi dem? Det här med incitamentsproblem till exempel. Är du oberoende rådgivare eller inte? För det har en tydlig klang i svenska. Men återigen, det är inte så att om det inte är oberoende så är det dåligt, och om det är oberoende så är det jättebra. Det är en skala. Vilka tillstånd och licenser har du? För finansiell rådgivning är en tillståndspliktig verksamhet i Sverige. Hur ofta kommer vi se över min situation? Jobbar du själv eller jobbar du i team? Vem kommer jag ha kontakt med? Vilka områden kommer vi jobba med? Är det sparandet? Är det pension? Är det försäkringar? Är det hjälp med att identifiera mina mål? Mitt företag? Kommer vi kunna ta in mitt företag, om jag har ett sådant? Har du den kompetensen? Känns det?

Caroline: Jo, men jag tycker det är en gedigen början. Sen kan det komma in extrafrågor. Det gör det väl säkert, men här har man täckt in ganska mycket. Men jag upplever att det blir tydligt. Och då tror jag att man har en bra grund. Så man kan ställa detta till rådgivare innan man börjar jobba med dem?

Var inte en skitstövel

Jan: Sen så här, var inte en skitstövel. Kopiera inte de här tio frågorna och skicka dem till en finansiell rådgivare, svara mig. Don't be an asshole. Man måste ha lite social kompetens.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så kanske inte alla frågorna behöver vara med, kanske inte "hur ofta kommer du kontakta mig" om jag köper en timme. Den är inte relevant. Men jag tycker att det är områden. Och sen ska jag också vara ärlig, jag har inte hittat på alla de här frågorna. Detta har jag sammanställt från Ben Felix, Rational Reminder, från Vanguard. Men jag upplever, idag om jag skulle titta på dem som vi brukar bolla med, så vet jag svaren på dem. Och det är därför jag också förmodligen har förtroende för dem. Kanske inte har så mycket förtroende för en bankrådgivare, till exempel.

Caroline: Bra.

En reglerad verksamhet

Jan: Sen bara en kommentar, eftersom jag ändå pratar om finansiell rådgivning. Det är en reglerad verksamhet, alltså det är tillståndspliktigt i Sverige. Man måste få tillstånd från Finansinspektionen. Och det finns en lag som heter lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Har man fått vårdslös rådgivning, så kan man få skadestånd. Så det är viktigt. En viktig grej är till exempel att spara dokumentation som man får från sin finansiella rådgivare. Och här är det också viktigt, av en duktig finansiell rådgivare kommer du få mycket dokumentation.

Jag har hört från de här, snälla säg, Jan, vi gör inte dokumentationen för att vi tycker att det är kul. Vi gör dokumentationen för att vi måste. Och flera av dem var så här, ibland när vi har kommit med den här dokumentationen så har kunden känt att det är så jobbigt, att de inte har gjort någonting. Och ibland finns det lagstiftning som till exempel tvingar fram det. Blir du kund hos en finansiell rådgivare, då måste du göra kundkännedom och penningtvättsundersökning. Och sen kanske den här rådgivaren säger, men vet du vad, låt oss öppna ett konto på den här fondroboten. Ja, men då har fondroboten krav på sig att göra KYC och AML. Så då ska du gå igenom exakt samma process med kundkännedom och skicka in id-kort och berätta var pengarna kommer från. Men ingen gör detta för att jävlas, utan man gör det för att det är kraven som ställs, och det är tvärtom ett tecken på att människan är seriös att det faktiskt görs.

Register att kolla

Jan: Och i och med att det är en tillståndspliktig och reglerad verksamhet, så finns det även ett antal register som man kan kolla. Till exempel kan man kolla Swedsec, man kan kolla Finansinspektionens hemsida, det finns något som heter Rådgivarregistret. Men återigen, ibland kan det vara så att den här rådgivaren är kopplad till en utländsk bank, eller ett utländskt företag, och då dyker man inte upp i det svenska registret, för man går på tillståndet i det andra landet. Så återigen, man kan inte bara ta svart och säga, finns människan inte i registret. Det är en varningsflagga, men det betyder inte att det är en svart flagga.

Samma sak med det här med oberoende. Ja, är det möjligt, välj en oberoende rådgivare. Men bara för att rådgivaren inte är oberoende, så betyder det inte att han eller hon ska diskvalificeras, för det finns kanske anledningar till att det inte är oberoende. Så därför vill jag inte vara så här som du vet, de här myndighetssidorna, blä blä, utan man behöver ha lite sunt förnuft och fundera lite över hur det kan vara. Och mer av den här officiella infon, den finns på Finansinspektionens hemsida och konsumenternas.se. Jättebra sidor om man vill ha, okej, vilken lag är det? Vad gäller för tider? Men jag upplever, hamnar man i det, ta kontakt med en annan finansiell rådgivare, så kan de ofta hjälpa till och driva process mot andra.

Caroline: Jag tycker det är ganska trist med dokumentationen.

Jan: Ja, jo, absolut. Det enda man behöver veta är att spara den.

Caroline: Ja.

Investera aldrig i något du inte förstår

Jan: Bra. Och läs igenom och fundera över varför de här pappren behövs. Man ska aldrig investera i något man inte förstår.

Caroline: Nej.

Jan: Aldrig. Och det ska inte behövas. Kan inte rådgivaren förklara vad det är du investerar i och varför, och det inte finns någon solid teoretisk grund, spring därifrån.

Caroline: Jag tänkte mer på de här papperna. Om man aldrig har stött på dem innan, ja, men då får man väl be om att få dem förklarade. Och läsa igenom dem och fundera över, varför måste jag läsa igenom och skriva under?

Jan: Ja, och vad betyder det? Man kan ju lära sig någonting.

Caroline: Ja, absolut. Jag hade gjort det.

Jan: Du vet ju redan.

Caroline: Men om jag tittar igenom alla papper och sånt där, så lär jag mig saker som jag inte vet just nu.

Rädd för att skriva på papper

Jan: Jag kan säga så här. Innan var jag så här, nej, det är bara att skriva på. Men du vet, de senaste åren, när jag har jobbat i olika styrelser och sett massa, jag är nästan så här rädd för att skriva på papper.

Caroline: Ja, men jag är också rädd för det. Jag tänker så här, nu skriver jag på något och jag vet inte exakt vad det är, så jag måste veta vad det är.

Jan: Man är nästan alltid i underläge, det är skit.

Caroline: Du är nog inte den enda som är rädd för att skriva på papper.

Jan: Ja.

Gå på kemi, ta en second opinion

Jan: Nej, men sen om jag ska säga något avslutande också, som vi kanske inte har tagit upp. Gå på kemi. Har du en komplex situation, träffa flera. Och är det viktigt, ta en second opinion. Har du en rådgivare, och du tänker, fan, detta måste vara rätt, anlita en annan för att ta en second opinion, precis som man kanske gör ibland med läkare. Men framför allt kemi, träffa flera, se vem du gillar, vem det verkar funka med. För mig är det viktigt att de är prestigelösa, till exempel. Kompetenta, prestigelösa. Vi kan skratta tillsammans, de fattar vår situation. Sånt är viktigt. För någon annan är det viktigt att de är geografiskt nära, att jag kan komma upp på kontoret. För mig är det helt oviktigt.

Caroline: Bra.

Ett prov på ett längre avsnitt

Jan: Så jag tänker, långt avsnitt, men jag tänkte att det också är ett prov, att göra ett lite längre avsnitt där vi verkligen, i stället för att dela upp det i två, eller göra det fnuttigt. Så där tänker jag att vi gärna tar kommentarer på det. Och sen tänker jag också, vad tänker du kring detta vi har sagt om finansiell rådgivning? Är det något vi har missat? Är det något vi borde ha tagit upp? Så skriv gärna en kommentar, för jag tänker att detta är en början på en diskussion. Det jag uppskattar med detta är att det inte är någon agenda i det, utan snarare ett försök. Jag upplever att det har varit en tilt att finansiell rådgivning är dåligt, så jag försöker skapa lite en motpol.

Det är varken bra eller dåligt, utan det handlar om sammanhanget.

Caroline: Bra.

Jan: Och sen tänker jag också som vanligt, återigen, stort tack till dig på Patreon, som gör detta möjligt. Du är ett bidrag i det här, att vi kan göra den här researchen, att vi kan lägga den här tiden, att vi inte behöver ha en stor, känd firma i bakgrunden, som bara säger, gör ett avsnitt om finansiell rådgivning, detta är briefen. Du gillar inte briefar.

Caroline: Jag hatar briefar, det är det värsta jag vet. Det är en grej jag ska ta bort i mitt liv, någon gång.

Jan: Bra. Vad tar du med dig, Caroline? Vad stack ut för dig?

Caroline: Alla de här frågorna man kan ställa, och att man kanske inte behöver ha supermycket pengar heller för att få bra rådgivning. Och det beror ju på vart man vill någonstans.

Jan: Ja, precis. Ja, men snyggt. Så stort tack till dig som har lyssnat och tittat, och så hoppas jag att vi ses i forumet. Tack. Nöta säger tack, men hon är trött, så hon tittar rakt in i skärmen. Jag fattar inte hur hon gör det här.