Deklarationstips med Skatteverket – Del 2 av 2

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Skattekontot som dolt sparkonto
2. Oväntat trevligt besök från Skatteverket
3. Förseningsavgift och skönsbeskattning
4. Hur många missar deklarationen
5. Öppet yrkande som skydd mot skattetillägg
6. Är det ett brott att slarva med skatten?
7. Avdrag för facklitteratur och utbildning
8. ROT och RUT: vilket är vilket
9. Lärdomen om ROT och ägande av fastigheten
10. Omfördelning av ROT och RUT
11. Återbetalningsskyldig vid omfördelning
12. Räntekompensation som avdrag
13. Bästa tipsen: deklarera digitalt
14. Deklarationsombud för barn och äldre
15. Kan deklarationsombud missbrukas?
16. Skattefusk och angiveri
17. Den geografiska granskningens historia
18. Hur väljs årets granskning ut
19. De flesta behöver bara godkänna
20. Vem deklarerar först
21. Internationellt samarbete kring skatt
22. Skatteverkets uppdrag och Sveriges låga kapitalskatt
23. Vanligaste frågorna till Skatteupplysningen
24. Deklaration för dödsbo
25. Skattekontots skattefria ränta
26. Hur räntan på skattekontot beräknas
27. Att betala in restskatt tidigare
28. Utbetalningsspärr på skattekontot
29. Nördiga frågor om Skatteverkets pengar
30. Varför så mycket kvarskatt
31. Vilket år ska bostadsförsäljningen tas upp
32. Deklarera bostadsförsäljning med K5 och K6
33. K10-frågan: kan man ge ackumulerat utdelningsutrymme till barn?
34. Hur utdelning i aktiebolag fungerar
35. Den teoretiska skatteoptimeringen för barnen
36. Förslag: register för testamenten
37. Obegränsat och begränsat skattskyldig
38. Väsentlig anknytning till Sverige
39. Dubbelbeskattningsavtal och hemvist
40. ISK för begränsat skattskyldig
41. FIRE och Skatteverket
42. Avslutningsfrågorna: sämsta rådet
43. Randiga dagar och återhämtning
44. Tack och avrundning

Skattekontot som dolt sparkonto

Jan: Man tänker inte på att skattekontot faktiskt har en bättre ränta än de flesta storbankerna idag. Och det är inget som hindrar att man egentligen använder det som ett sparkonto, även om det inte var tänkt så.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 296, och det här är egentligen bara en fortsättning på förra avsnittet, 295, där vi hade Skatteverket på besök. Det var jätteroligt, vi hade Emelie Köhn och Jan Janowski på besök. De är deklarationssamordnare.

Caroline: Ja, precis. Och vi pratade i förra avsnittet om deklaration. Vi fortsätter att prata lite om det i det här avsnittet, men framför allt pratar vi om skattekonto. Vi pratar om vad som händer om man inte gör rätt, om rättelse och så vidare.

Jan: Det går att lyssna på båda fristående, men jag rekommenderar nog att lyssna på 295:an först, innan man lyssnar på den här. Men den stora behållningen från det här är skattekontot, framför allt om du driver företag. Skattekontot har idag en ränta på 2,4 procent, eller motsvarande ett bankkonto med 2,4 procent. Och det är svårt att hitta. Så det är en grej att överväga.

Oväntat trevligt besök från Skatteverket

Caroline: Bra. Jag vet inte, är det något annat som du tog med dig?

Jan: Jag tyckte det var väldigt oväntat trevligt. Fördom Skatteverket.

Caroline: Nej, men jag tror att de själva, Emelie och Jan, tänkte att det här kommer bli torrt, men vi kände inte alls att det var torrt. Vi tyckte det var väldigt matnyttigt, trevligt och relevant.

Jan: Ja, precis. Bra.

Caroline: Det sista de sa var så här, efter, ja, vi skulle tipsat om verksamt.se också, som är så fantastiskt bra med myndighetssamverkan, om man framför allt har bolag. Så det kan vi kasta in som ett sånt här litet bonustips. Men jag tänker annars att vi inte gör det svårare. Så vi släpper på Emelie och Jan.

Caroline: Men en fråga som vi inte tog upp i förra avsnittet: vad händer om det blir fel? Då menar jag så här att man gör ett försök till ett avdrag, eller man gör fel i det här, resa till tjänsten, eller med bostadsförsäljningen. Vad händer? Hur ser processen ut?

Emelie: Ja, alltså först, det som kan hända, om man glömmer att lämna en deklaration till exempel, då får man ju en förseningsavgift som vi varit inne lite på.

Caroline: Vad, 1 200 kronor har jag lärt mig.

Jan: 1 250.

Emelie: Det är inte rätt den här gången heller.

Caroline: Vad sa du sist? 500, tyckte jag.

Förseningsavgift och skönsbeskattning

Emelie: Nej, precis. Och så kan man få en, två eller tre förseningsavgifter, beroende på hur sen man är. Men det är om man är sen.

Caroline: Ja, och hur är det, typ tre månader med tre månader?

Emelie: Tre månader och fem månader. Så efter tre månader kommer nummer två, och efter fem månader nummer tre.

Caroline: Okej. Och vad händer sen?

Emelie: Skönsbeskattning.

Caroline: Skönsbeskattning, okej.

Emelie: Och det betyder att vi beskattar dig enligt de inkomstuppgifter som har kommit in, till exempel från arbetsgivare och sådär. Och från bank och så. Och så slår vi ihop det och räknar ut skatten, trots att du inte har deklarerat.

Caroline: Men jag trodde att det var ett brott också. Eller det är inget brott? Att inte lämna in sin deklaration? Alltså, jag vet att, eller nu tror jag. Jag gick från vet till tror. Men för bolag vet jag att om du inte lämnar in årsredovisning, då blir det sen bokföringsbrott.

Emelie: Ja, det kan nog gå. Det blir straffrättsligt.

Jan Janowski: Absolut, det är andra regler. Det är helt andra regler.

Emelie: Men för privatpersoner så blir man bara skönstaxerad.

Caroline: Ja, bara.

Emelie: Men har man enskild näringsverksamhet och inte lämnat in, så där kan ju Skatteverket uppskatta både intäkter, utgifter och resultatet i slutändan. Det kan baseras på tidigare momsdeklarationer och liknande.

Jan Janowski: Preliminära inkomstdeklarationer kan vi basera det på.

Caroline: Men är det vanligt att folk missar att deklarera?

Emelie: Vanligare än man kan tro.

Caroline: Jaså?

Hur många missar deklarationen

Emelie: Jag har ingen statistik i huvudet. Nej, jag tror att förra året var det runt... Om man tittar bara på... Nu har jag inte skönsbeskattningsstatistiken, men det var ungefär 75 000 förseningsavgifter. Det kan ju ställas i relation till 8,3 miljoner deklarationer. Om det är mycket eller lite.

Emelie: Men det vi skulle komma till också, den andra typen av avgift som vi kan ta ut, som faktiskt är en straffavgift om man lämnar oriktiga uppgifter i deklarationen, det kallas skattetillägg. Och om man ska grovförenkla det, så är det 40 procent i princip av skatten som du har undandragit från oss. Genom att göra ett felaktigt avdrag eller inte ta upp en inkomst eller sådär.

Caroline: Men, nu kommer en dum fråga. Säg att skatten skulle varit 30 kronor, och så har jag inte lämnat den, så jag har försökt undanhålla de här 30 kronorna. Om jag blir påkommen, då jag får det här skattetillägget, då är det 40 procent på de 30 kronorna. Alltså 12 kronor extra plus de 30 jag ska betala. Visst blir det så?

Emelie: Ja, jag var inte med på hela exemplet.

Caroline: Nej, men jag tänkte så här. Säg att jag har 100 kronor i basinkomst, och så ska jag betala 30 kronor i skatt. Och så deklarerar jag inte de 100 kronorna, så att ni vet om de 30 kronorna. Men sen blir jag rätt bakom.

Emelie: Det är det undandragna skattebeloppet som vi tar 40 procent på. Så då blir det 40 procent på 30 kronor.

Caroline: Ja, 12 kronor.

Öppet yrkande som skydd mot skattetillägg

Caroline: Men här har jag lärt mig, jag vet inte om det här är samma för privatpersoner, men på företagssidan så har min redovisningskonsult sagt så här: är det otydligt, alltså är det oklart hur det ska hanteras, så har de sagt, skriv då ett dokument till det här, för blir det då fel, då får du inte det här skattetillägget. Är det mer att man gör något, ett öppet yrkande?

Emelie: Ja, så händer det.

Caroline: Öppet yrkande.

Emelie: Ja, men det kan man göra. Absolut.

Caroline: Så är man osäker, så kan man skriva det tydligt. Och då blir det så här, worst case är att du får betala den skatten, men du slipper skattetillägget. Kan man säga så? Du ser skeptisk ut här.

Emelie: Jag tror, vad den personen tänkte på, är att det är ganska höga krav för att det ska anses vara en oriktig uppgift. Finns det saker som, enligt lag, vi borde ha sett, eller borde ha upptäckt, då kan det vara så att skattetillägg inte blir aktuellt, just av den anledningen.

Caroline: Ja, okej. Berättade du att det är ganska höga krav?

Emelie: Ja, men det är jättehöga krav. Vi ska också göra en egen bedömning, utan att man har sagt det, huruvida vi ska befria från det här skattetillägget. Det kan ju vara till exempel att man har varit sjuk, men så finns det också undantagssituationer. Till exempel, på inkomster som vi har fått kontrolluppgifter på. Dem tar vi inte ut skatt på.

Är det ett brott att slarva med skatten?

Caroline: Men när är det ett brott egentligen? Vi pratar om när man har undanhållit pengar. Och så kan man säga, jag visste inte det eller jag glömde det. Kan man då komma undan med det?

Emelie: Nej, då är det bara så att det skulle in och du har undanhållit.

Caroline: Ja, fast vet du vad, Jan? Jag vet inte. Nu är vi så här, mycket snillen spekulerar idag. Men det var någon som sa till mig att fram till 1700-talet, typ, så kunde man i Sverige säga så här: jag kände inte till lagen, alltså kan jag inte bli straffad. Men det avslutar man på 1700-talet. Så det är ditt ansvar att veta vad lagen är.

Jan: Det är mitt ansvar.

Caroline: Men det var ganska nice.

Jan: Ganska nice, det var ju nästan, nej, men jag kände inte till den.

Emelie: Det finns många undantag, men det där innebär totalt...

Caroline: Ja, men precis. Men du, jag tänker att vi ska gå tillbaka till det här med avdrag och lite deklaration. Så här, facklitteratur och tidskrifter. Det hittar jag så här...

Jan: Ja, du går igenom hela avdragslexikonet.

Caroline: Nej! Jag har några...

Jan: Nu är vi på F.

Avdrag för facklitteratur och utbildning

Caroline: Nej, vet du vad, jag ska vara helt ärlig. Hur researchen gick till var så här: jag var inne på Aftonbladet och där stod så här, 70 avdrag du inte får missa. Och så var jag så här, det här måste jag ju kolla på innan ni kom in. Så hade de några exempel. Och så tyckte jag, nej men vänta, facklitteratur, tidskrifter. Är det någon nivå också? Om jag läser på, för jag vill nu utbilda mig på ChatGPT eller AI, eller gå någon kurs. Då är det liksom jag kan göra det avdraget?

Emelie: Du sätter oss lite på pottkanten, för vi kan ju inte alla avdrag.

Caroline: Jaså? Det kan man inte.

Emelie: Men det måste ju ändå vara till nytta för din förvärvsinkomst.

Jan Janowski: Jag hade kunnat argumentera kring det. Det är samma sak som för studier. Det är inte bara att du vill vidareutveckla dig och där kan du få göra ett avdrag. Utan där finns det också krav på att det är...

Emelie: Alltså, vårt bästa tips är ju att kolla avdragslexikonet.

Caroline: Ja. För det var ändå några sådana här som jag svarade så här, gud, ja men det här var ändå ganska trevligt. Alltså, utbildning, studieresor, kongress och konferenser. Eller facklitteratur. För återigen, som jag sa innan, jag har ju levt i bilden att du får inte göra avdrag för någonting. Ja men titta här. Det finns ändå rätt många.

Emelie: Men just övriga utgifter är...

Caroline: Men är alla de här övriga utgifter? Hamnar alla de här i den kategorin?

Emelie: Ja.

Caroline: Så du är inne där och härmar.

Emelie: Jaså, jaha.

Caroline: Det är svårt att säga Bulleberg. Okej.

ROT och RUT: vilket är vilket

Caroline: Men om vi tar en annan som vi har fått en del frågor på, och som också är så här, ROT och RUT. Kan ni ta så här, har ni någon minnesregel? Jag kommer heller aldrig ihåg.

Emelie: ROT och RUT. Det har ju ändrats flera gånger när man tittar de senaste tio åren. Så det är inte så konstigt. Beloppen har ändrats och så vidare. Det har ju varit ganska politiskt styrt. Hur mycket vill man ska kunna dras av och inte. Men 75 000 i ROT- och RUT-avdrag maximalt. Totalt tillsammans.

Caroline: Ja, precis.

Emelie: Men av de 75 000 så får ROT-avdraget inte vara högre än 50 000. Så du kan ha RUT-avdrag på 75 000. Men ROT-avdrag på max 50 000. Och då kan du fortfarande ha 25 000 i ROT-avdrag.

Caroline: Och vilket är vilket? ROT är ju hemhjälp och sånt, väl?

Emelie: Nej. RUT är hemnära tjänster.

Caroline: Ja, men precis. Och ROT är egentligen, ska du ha hjälp att bygga en altan eller...

Jan Janowski: Hantverkstjänster.

Caroline: Hantverkstjänster. Ja. Man ska klumpa ihop det.

Emelie: Man ska klumpa upp det på så sätt.

Caroline: Och vilket var det nu? Det var ROT. ROT kan vara städhjälp eller hjälpa till med att klippa gräsmattan eller vad det nu kan vara.

Lärdomen om ROT och ägande av fastigheten

Jan: För något som jag upptäckte, learning by doing. Vi gjorde så förra året att vi skrev över huset på Caroline. Och sen så skulle vi ha hit en hantverkare. Och så sa han, han skulle göra något sånt där, jag tror de skulle sätta fönster. ROT behövde mitt personnummer.

Caroline: Ja, de skulle göra fönster på vinden.

Jan: Och så skickade jag personnummer. Och sen får jag tillbaka, du, det går inte. Jag bara, va? Ja, men du står inte som ägare på fastigheten. Och då blev jag helt svettig, ja, fast jag har ju tagit, när vi har städhjälp. Men det insåg jag. Så för att ta ROT med hantverkare, så måste jag vara ägare av fastigheten.

Jan Janowski: Exakt.

Jan: Och jag behöver inte ens vara så här, om jag förstod det rätt, att det måste vara 50–50?

Jan Janowski: Nej, nej.

Jan: Utan det räcker att jag bara äger 1 procent?

Jan Janowski: Det spelar ingen roll egentligen vilken andel du har, men du måste äga. Och RUT, där räcker det ju att du bor där.

Jan: Att jag bor där. Jaha. Bra. Och ROT funkar väl, även om jag bor i bostadsrätt?

Jan Janowski: Absolut.

Caroline: Och det funkar till viss del även i hyresrätt, om det är andra typer av tjänster?

Emelie: Ja, ROT går ju också i bostadsrätt.

Caroline: Va? Ja, okej.

Emelie: Ja, man kan ju bo i bostadsrätt med trädgård och altan, där du exempelvis själv bekostar altanen. Då kan du få ROT-avdrag även fast det är en bostadsrätt.

Caroline: Okej.

Omfördelning av ROT och RUT

Caroline: Och sen också någonting som vi lärde oss, det var ju Kristina, vår redovisningskonsult. Hon var så här att man kan flytta de här, alltså omfördela. Kan ni säga någonting om omfördelning?

Emelie: Mm. Det har att göra med att man ska ha en viss skatt. Alltså man måste komma upp i en viss mängd skatt. Nu är vi på reduktionerna igen, nere i när vi räknar ut skatten. Vi har en slutlig skatt och så ska vi dra ifrån en reduktion rakt ifrån skatten. Då måste vi ha någon skatt att dra av. Så då kan man omfördela mellan varandra.

Caroline: Men funkar det här beloppet 75 000, är det då för hushållet totalt? Så det spelar ingen roll att vi är två? Vi får inte mer för att vi är två än om jag är själv?

Emelie: Dubbelt så mycket då, tänker du?

Caroline: Ja, är det per person?

Emelie: Vi får återkomma med det.

Caroline: Vi får återkomma. Nu gjorde vi en sån här matlagningskock. Man sätter in i ugnen och tar ut det. Så vi googlade Skatteverkets hemsida. Hur var svaret?

Emelie: Det är per person och år. Och då kan man göra den här omfördelningen också. Både om man inte har tillräckligt med inkomst eller om man har slagit i taket.

Caroline: Jag har tagit alla fakturorna. Så kan man omfördela på det där.

Återbetalningsskyldig vid omfördelning

Jan Janowski: Det som kan vara värt att nämna just när det kommer till omfördelning av ROT och RUT. Skulle det vara så att den ena personen inte har tillräckligt med skatt för att nyttja ROT eller RUT, då blir man återbetalningsskyldig för den delen.

Caroline: Jaha, okej.

Jan Janowski: I form av restskatt. Och även om man omfördelar ROT eller RUT så kommer den personen fortfarande att vara återbetalningsskyldig för den delen. Däremot så dras det ju av samma summa från den som får det omfördelat till sig. Så hushållet går ju...

Caroline: Det går plus minus noll.

Jan Janowski: Men det kan vara värt att veta, för det kommer ofta frågor på det. När det är personer som har omfördelat så förstår de inte. Men varför får jag fortfarande betala för det här? Och det är därför. För den personen har ju redan fått den här skattereduktionen i samband med att han betalat fakturan.

Caroline: Ja, men bra.

Jan: Men risk att vi får göra en sån här matlagningsgrej igen.

Räntekompensation som avdrag

Caroline: Men någonting jag läste i det här avdragslexikonet: räntekompensation. Då stod det så här, om du har lån hos en bank som du har sagt upp i förtid och måste betala den här ränteskillnadsersättningen, kan du få dra av den utgiften som en vanlig ränteutgift. För det här hade jag ingen aning om.

Jan: För att jag trodde, liksom, vi är också så här, nej men vi löser inte lån för då får vi betala så mycket pengar. Men här får jag dra det som en vanlig ränta. Och vad kan man då spara på det?

Emelie: Ja, det blir väl 30 procent under 100 000, gissar jag. Och 20 procent över... 21.

Caroline: Ja, sorry.

Jan: Det ska vara rätt i alla fall. För det tror jag är en sån grej som inte... Jag hade ingen aning om det. Och hade inte du en aning om det, så är det nog fler.

Caroline: Du är ju nördig.

Emelie: Men det som är skönt är ju att banken rapporterar in det här till oss. Så det är inget man behöver ha koll på själv.

Jan: Gör de? För man tänker sig annars att banken bara är så, ja, ja.

Emelie: Nej.

Jan: Skyll dig själv.

Emelie: Nej, jag ska inte säga som banken.

Jan: Ja, men det är ju lån till exempel som man löser innan bindningstiden har gått ut. Jag har alltid räknat så här, nej men det är svindyrt att lösa lån. Nu får man ju, det här säger ju att du får 20 eller 30 procent rabatt. På att lösa lån.

Caroline: Vi ska inte gå in och bara förstå vad du menar.

Jan: Inte korrekt, men vi låter det passera. Bra.

Bästa tipsen: deklarera digitalt

Caroline: Om vi skulle ta lite era bästa tips. Jag har sett att du har sagt så här, använd e-tjänster, deklarera digitalt, var ute i god tid.

Emelie: Ja, vi vet ju till exempel att pappersdeklarationer med bilagor, att det är sex gånger fler fel i en pappersdeklaration än vad det är med en digitalt inlämnad deklaration.

Caroline: Hur kan det vara det?

Emelie: Ja, men det är sådana här överföringsfel. Man kanske summerar fel på bilagan. Och så glömmer man att fylla i. Jättevanligt. Bara en sån sak som när du ska föra över från bilaga till vanliga deklarationer, att fylla i det här vita fältet i deklarationen och inte bredvid. Det räknas som ett fel. Det är inget allvarligt fel på så sätt, men det blir ett fel när deklarationen lämnas in. Det gör ju att man kan få sitt beslut väsentligen senare.

Caroline: Precis. Bara att man skrivit utanför rutan.

Emelie: Men det är väldigt mycket av den typen. Deklarera digitalt. Det kan också vara namnunderskrifter. Nu pratar jag om pappersdeklarationer, men namnunderskrifter som har råkat komma in lite i övrigt-rutan. För övriga upplysningar. Men då kommer den in maskinellt.

Jan Janowski: Ja, och så läser de av om det är något tecken i rutan. Nu är det fel.

Deklarationsombud för barn och äldre

Jan: Får jag komma med ett eget deklarationstips? Det blir lite spännande.

Caroline: Absolut, vi får se om jag kastar bakom.

Jan: Deklarationsombud. För vi hade en aktiefondsdepå till våra döttrar. Och det var skitstökigt att göra deklaration från fyran. För det skickas ju inte ut någonting. Och jag var tvungen att göra det där. Och sen kunde man inte skriva på. Och så var det någon hos er som sa: men skaffa dig sådana här deklarationsombud så att du kommer åt. Så att när du loggar in på Skatteverket så kan du trycka in Freja, och sen så kan du liksom fylla i namnet på barnet.

Emelie: Ja.

Jan: Det är också något annat, Freja.

Caroline: EID. Så man inte blir förvirrad nu.

Jan: Ja, ja, precis. Freja heter vår dotter. Det här Freja eID är när man loggar in.

Jan: Men en tanke som jag tänkte. För jag vet att vi ibland har pratat om framtidsfullmakter. Är det här värt att skriva om man har äldre föräldrar? Alltså som börjar bli så här dementa eller senila. Att man kanske ska göra deklarationsombud preventivt.

Emelie: Alltså, vill de ha hjälp att deklarera så är det ju fullt möjligt att de utser ett deklarationsombud.

Jan: Jag tänkte precis, har man en mamma som deklarerar på papper så kan man absolut bli deklarationsombud och hjälpa till att deklarera digitalt.

Kan deklarationsombud missbrukas?

Caroline: Det känns som en sån där grej som skulle kunna vara så att man gör ett brott då. Att det kan underlätta för brott.

Emelie: Förlåt mig, båda måste godkänna.

Caroline: Båda måste godkänna. Men så kan man ändå fejka den andres. Jag såg en film för några veckor sedan som heter I Care a Lot. Och där var det så att de använde äldre människors, alltså dementa äldre människors pengar liksom. På olika sätt. Och det var en god man som bara hade så 50 sådana.

Emelie: Nej, men det är klart att deklarationsombud inte uppmanar till, eller uppmuntrar till något brott.

Caroline: Det är inte det jag menar, men...

Emelie: Det gör livet enklare.

Caroline: Det ska göra livet enklare, ja. Och jag tycker det är praktiskt.

Skattefusk och angiveri

Caroline: Men om vi ändå är inne på det här med brott. För vi har ändå fått många frågor på det här på Instagram. J. Cederholm undrar så här, hur vanligt är skattefusk? Och vilket är det vanligaste skattebrottet? Kan ni säga någonting om det?

Emelie: Alltså, vi vet ju att det finns stora risker för fel inom vissa områden. Men jag vet inte om vi går ut med mer specifikt. Har du någon statistik på skattebrott?

Jan Janowski: Nej.

Emelie: Nej. Just när det kommer till skattebrott, det är ju en annan verksamhetsgren på Skatteverket. Och olika verksamhetsgrenar ses som olika myndigheter. Det är sekretess mellan de verksamhetsgrenarna.

Jan Janowski: Men det kanske står i något offentligt dokument.

Emelie: Det är mycket möjligt. Det kan vara årsredovisningen, men den är också nästan 250 sidor lång.

Caroline: Men där har ni också, om jag har förstått, olika kontor på Skatteverket som har olika inriktning. Är det inte så?

Emelie: Tänker du i landet?

Jan: Ja, jag vet att Simrishamnskontoret, de hade väl något, det var de som gjorde granskningar på företag.

Emelie: Jag tror att det har varit mycket mer så än vad det är idag. Det är ju en mycket mer digital... Det försvinner allt mer och mer.

Den geografiska granskningens historia

Jan: Deklarationen, får man säga. Gud, vad många gånger jag har sagt det i huvudet de här dagarna.

Emelie: Digital organisation, ska jag säga. Och jag menar, går man ännu längre bak i tiden, alltså 70–80-talet, då var det ju verkligen uppdelat också att skattekontoret i Umeå granskade den delen av Sverige, men det var ju inte så jättelyckat. För det kunde ju träffa på de personer som du kanske har granskat och skickat beslutsförfrågningar på. Det var ju inte så jättebra. Så nej, det har man ju gått ifrån nästan helt och hållet. Vi har ju vissa koncentrationer som handlägger vissa typer av grejer som är mer specifika, där alla inte kan ha en kunskap.

Jan: Men Tomas 88 på forumet frågar: hur vanligt är det med angiveri? Alltså att någon kommer in med tips om någon som fuskar.

Emelie: Ja, vi tog fram lite statistik med anledning av den frågan. Var det 20 000 tips? Var det ännu fler? Om jag minns rätt nu, så var det ännu fler. Vi kanske får klippa. Man har inte alla siffror i huvudet, men det var ganska mycket. Inom alla verksamhetsområden, både folkbokföring och beskattning och mot företagare och privatpersoner.

Jan Janowski: Folk tycker att rätt ska vara rätt. Det ska vara rättvist.

Folk tycker att rätt ska vara rätt. Det ska vara rättvist.

Emelie: Där märker man också, om Skatteverket har gått ut med någonting, det här ska kontrolleras eller vi ser en risk här, så ser man också en ökning av antalet tips i just det området. Det är väldigt tydligt. Det följer vår kommunikation väldigt mycket.

Caroline: Ja, vad roligt.

Hur väljs årets granskning ut

Caroline: Men sen också en fråga här från Tankarna på forumet. Hur väljs det ut vad som är fokus för året? Alltså årets granskning.

Jan: Var det han som frågade om vi röstar?

Caroline: Nej, det vet jag inte. Det var någon som frågade det.

Jan: Jo, men om man röstade. Ja, just det. Att man hade på Skatteverket. Det hade varit något.

Emelie: Men vi har ju en urvalsavdelning och en stor analysavdelning där man gör varje år en taktisk riskanalys. Där tittar man på omvärldsläget, nya företeelser. Det kan vara ny teknik och lite annat. Har det uppkommit några nya risker? På grund av det här eller tack vare det här eller med anledning av det här. Är det något annat som har tillkommit? Sen gör man även andra analyser på områden där man generellt sett ser risk för fel. Det kan vara områden där det är knepig lagstiftning eller otydliga regler eller liknande.

Emelie: I slutändan är det alltid prioriteringar. Det förstår ju vem som helst att vi inte kan kontrollera manuellt 8,3 miljoner privata inkomstdeklarationer. Tittar man i årsredovisningen på Skatteverket så är det runt 9 procent som tas ut för manuell granskning. Resterande del är en maskinell granskning.

Jan Janowski: Ja, och det har ju att göra med att vi vill vara kostnadseffektiva också. Vi vill ju hushålla med statens pengar samtidigt som vi ska göra en så bra granskning som möjligt för att behålla trovärdigheten för skattesystemet.

De flesta behöver bara godkänna

Emelie: Och där ska man ändå ha i åtanke, om man tycker att det låter som lite. De allra flesta som deklarerar behöver bara godkänna deklarationen. Och godkänner bara deklarationen på förtryckta uppgifter som vi redan fått. Om vi tittar på årets förtryck så är det över 6 miljoner som skulle kunna godkänna deklarationen enligt de uppgifter som vi har.

Caroline: Jag tror det var 75 procent.

Emelie: 6,5 miljoner tror jag det var. Så där går det på ett annat sätt att göra en maskinell granskning på ett mycket enklare sätt, där man fokuserar på andra områden där det är just stora risker och fel.

Caroline: Det var också en sån här fråga. Hur gör ni själva med deklarationen? Alltså är det också så här att ta fram ett glas vin? Nu ska vi deklarera. Kör vi deklarations-AW, säger vi?

Emelie: Nej, så är det inte. Däremot, vi vet ju om att de smygöppnar deklarationen dagen före lite grann. Så jag deklarerade dagen innan, det gjorde jag.

Jan: Jaså?

Jan Janowski: Jag med.

Jan: Det är så här, purken på Skatteverket. En fantastisk förmån.

Caroline: Vilken förmån. Över alla andra.

Vem deklarerar först

Emelie: Ja, men precis. Nej, men för man vill ju testa tjänsten innan, se att allting fungerar innan den stora öppningen. Det är alltid en liten smygöppning ett par gånger under dagen innan. Så har man lyckats logga in dagen innan och deklarerat så är det...

Jan: Då kan man vara så här, jag är först.

Caroline: Det var faktiskt en fråga som jag funderade på om jag skulle ta upp. Vem deklarerar först?

Emelie: Det är säkert någon IT-människa som har tryckt på knappen.

Caroline: Det skulle jag gissa. Gud, vad roligt.

Jan: Men det där måste jag ändå ta upp. Det var en kompis som sa det till mig, det var någon som klagade på skatt. Och så sa han så här: men fira, för om du betalar skatt så har du de facto tjänat pengar. För har du inte tjänat några pengar så betalar du ingen skatt. Och jag tyckte ändå det var lite fint.

Fira, för om du betalar skatt så har du de facto tjänat pengar. Har du inte tjänat några pengar så betalar du ingen skatt.

Caroline: Men det får jag ju påminna dig om varenda år.

Jan: Mig?

Caroline: Ja, när du sitter och säger, nu är det så mycket i skatt för bolaget.

Jan: Ja, men grattis.

Caroline: Till oss.

Jan: Ja, ja, ja. Absolut.

Internationellt samarbete kring skatt

Caroline: Men jag tänkte fråga, får ni åka på sådana här konferenser, där ni får se andra länders skattesystem och sådär?

Emelie: Det beror helt på.

Caroline: Nu tänkte jag Venezuela och det var inget bra exempel. Men låt oss säga att Danmark, de har gjort en jättebra grej och det har de delat med sig på den här konferensen.

Emelie: Det beror ju helt på vad man jobbar med, på beskattning av verksamhet. Mellan de nordiska länderna finns det ett samarbete som heter Nordisk Agenda. Det är inom väldigt många områden. Både folkbokföring och beskattning och andra. Där finns ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna. Det är väldigt likartade system och skatteförvaltningar. Där vi försöker dra lärdom av varandras lösningar och hur man har tacklat vissa utmaningar och så vidare. Så absolut, det finns.

Emelie: Sen finns det även olika typer av utveckling. Mot länder som kanske inte riktigt har kommit hela vägen. Gjort en resa som exempelvis Skatteverket har gjort. Som behöver tips och råd och hjälp. Då finns det olika biståndsinsatser i olika länder. För att utveckla skatteförvaltningar.

Jan: Ja, det är superbra. Jag hade ingen aning.

Skatteverkets uppdrag och Sveriges låga kapitalskatt

Jan: Men jag tänker så här, för ibland glömmer man ju också bort att det är ju inte ni som bestämmer skatten. För det är ju politikerna och det är ju lagstiftning. Ert jobb är ju exekutivt. Exekvera på politikerna. Men är det ert jobb lite så här, jag vill inte säga marknadsföra skatt? Står det att kommunicera om skatten, eller upplever ni att det är någon annans uppgift?

Emelie: Alltså, vårt jobb, om vi ska lyfta det till den nivån. Vi vill ju att alla ska ha förtroende för oss, att det kan bli rätt skatt. Så att folk vill berätta för oss. Ja, men den här inkomsten har jag haft och hur det ser ut.

Jan: Men vad jag fiskar efter är lite så här, så att ibland brukar jag försöka påminna folk, till exempel om ISK, så säger alltid folk så här, ja men Sverige är ett högskatteland och vi har så hög skatt. Och så säger jag så här, ja, i vissa delar, alltså som inkomst av tjänst, men tar du beskattning av kapital, alltså vi är typ världsbäst. Pratar du med en amerikan och berättar om ISK-lösningen, och en kapitalförsäkring, så är de så här, you're making this shit up. För de är ju inte i närheten av den beskattningen. Men jag menar, det vet inte folk. Att vi har en väldigt låg skatt på beskattning av kapital. Att vi aldrig får den jämförelsen med andra.

Emelie: Nej, det beror ju helt på vad man sätter det i relation till, tänker jag.

Jan: Absolut, de har säkert jättehöga skatter i USA. Och vi har ingen fastighetsskatt.

Emelie: Ja, och de har arvsskatt. Eller förmögenhetsskatt.

Jan: För det där tänker jag ibland, för man tänker alltid så här, gräset är grönare på andra sidan. Medan jag upplever, jag gillar ändå Sveriges skattesystem. Och jag tycker att det är schysst.

Vanligaste frågorna till Skatteupplysningen

Caroline: Jag tänker att vi ska runda av där med deklarationer, så ska vi prata lite skattekonto och lite annat. Är det någon fråga vi borde ha ställt mer kring det här med deklaration?

Emelie: Alltså, vi har ju med oss de vanligaste frågorna till Skatteupplysningen. Alltså vår telefontjänst.

Caroline: Ja, det är jättebra.

Emelie: Nu den här veckan som har varit. Nu ska vi se var vi hade det pappret.

Caroline: Jag tänker att jag läser upp dem, så får du hjälpa mig att kommentera på de här.

Emelie: Ja, vad skönt, för jag trodde att jag skulle svara.

Caroline: Ja, du ska svara.

Emelie: Då kan ni göra som ni vill.

Caroline: Varför har jag inte fått min deklaration i digital brevlåda? När kommer jag få min deklaration? Kan jag få den utskickad? När kan jag deklarera? Jag är närstående till någon som har gått bort, hur vet jag om det kommer en deklaration för dödsboet och hur gör vi för att deklarera? Varför beräknas det kostnadsränta på skattekontot innan min skatt ens har blivit beslutad? Och ska jag betala eller få tillbaka pengar i år? Det här är de generella frågorna. Vad är svaret på dem?

Emelie: De flesta deklarationer har vi skickat ut digitalt. Sen är det några som får det på papper och det är under en månads tid som vi skickar ut dem här. Vi skickar dem inte på en gång. Det är 15 mars till 15 april som vi skickar ut dem. Ofta är svaret att den kommer att komma till dig. Men är det någon som får det på papper och väntar på det, kan jag deklarera digitalt? Även om man inte har en digital brevlåda så kan man logga in i e-tjänsten. Man kan också se den i pdf på Mina sidor.

Caroline: Ja.

Deklaration för dödsbo

Caroline: Och det här med dödsbo?

Emelie: Ja, precis. Det är svårt att veta. Man behöver ju titta på om dödsboet eller personen som har gått bort har fått några inkomstuppgifter. Det kan ju vara årssammanställningar och sånt där. Men det viktiga är att hålla adressen uppdaterad så att man vet vilken adress som posten kommer till. Där kan det också vara bra att ha deklarationsombud. Det var vi inne på.

Jan Janowski: Där får man tänka, är man flera dödsbodelägare så måste alla dödsbodelägare skicka in och skriva under ansökan om deklarationsombud. Men deklarationen, så räcker det faktiskt att en dödsbodelägare skriver under, så länge alla är överens. Och det kan man vara muntligt när det kommer till underskrift och deklaration.

Caroline: Okej. Coolt. Snyggt. Var det någon mer som ni hade?

Emelie: Ja, men sen hade vi, varför beräknas det kostnadsränta på skattekontot innan min skatt ens har blivit beslutad? För det är ju så att på kvarskatt som är över 30 000 så börjar de räkna räntan redan från februari. Och sen deklarerar ju vi först i maj. Och från 4 maj så dras kostnadsränta på sånt som är under 30 000. Alltså kvarskatt under 30 000.

Caroline: Men du, jag tänker, vi gör så här, vi ska ta lite om skattekonto.

Emelie: Ja, vi sparar den.

Skattekontots skattefria ränta

Caroline: Ja, för det där är ju så här, alltså vi är ju nördiga i forumet. Och grejen är så här, alla i Sverige har ett skattekonto. Eller hur? Och sen är det en massa olika, om jag är skyldig pengar, precis som det du var inne på nu. Men om jag också har extra pengar så får jag ju nu ränta på det. Och där kollar jag upp och då är det 1,6875 procent i intäktsränta. Men den är skattefri.

Emelie: Den är skattefri.

Caroline: Vilket gör att den motsvarar typ 2,4 procent med skatt. Så ska jag jämföra med bankernas räntor så ska jag jämföra med bankernas 2,4. Och det roliga är att där är typ ingen storbank som har 2,4. Så ni har liksom bättre ränta på skattekontot.

Det är ingen storbank som har 2,4 procent. Skattekontots ränta är skattefri och motsvarar typ 2,4 procent med skatt.

Caroline: Två frågor, eller jag har fler frågor. Men varför är det skattefritt?

Emelie: Ja, varför är det skattefritt.

Caroline: Vet du varför det är skattefritt?

Emelie: Ja, då får man titta i förarbetena till det. Det har jag inte gjort faktiskt. Jag bara konstaterar att det är så lagstiftningen är utformad.

Caroline: Ja, men vad bra.

Emelie: Ja, den är ju inte heller avdragsgill.

Caroline: Nej, men det går ju hand i hand.

Hur räntan på skattekontot beräknas

Caroline: Jag vet inte om ni kan denna då, men Mill på Instagram undrar så här, hur beräknas räntan på skattekontot? I klarspråk. Jag vet inte om det var att det fanns i olika. Att det kändes som att där var någon backstory.

Emelie: Nej, men det är ju någonting med statslåneräntan, eller någon ränta som jag inte har koll på i huvudet. Vilken det är. Den följer och räknas upp. Går man in på Skatteverkets hemsida och går in på skatter och sen finns det en flik för skattekontot. Där står det exakt varför det är den räntan.

Caroline: Men jag ska vara helt ärlig. Den hade kunnat bli förenklad. Kan jag säga. För att det var så här hög ränta och sen låg ränta. Och så var det en massa.

Emelie: Låg ränta är ju före förfallodatumet. Så kan man tänka. Så låg ränta, oavsett om den börjar dras från februari, om man har kvarskatt över 30 000, eller om den börjar dras från maj. Även om slutgiltigt datum är 12 september.

Caroline: Ja, det är efter 12 september. Hög ränta.

Emelie: Om du får ditt beslut i juni.

Att betala in restskatt tidigare

Emelie: Det är därför det kan vara värt att fundera på om man har sålt en bostad med stor vinst och man planerar inte att ansöka om uppskov, eller man vet av någon anledning att man har ganska hög restskatt. Då kan det vara bra att betala in lite tidigare, för nu är ju räntan 3,75 procent. Och det är ju som sagt från 14 februari som den börjar täcka belopp över 30 000.

Jan: Och det här funkar ju både för företag och privatpersoner.

Emelie: Jajamän.

Jan: För jag vet att för företag är det ännu svårare att hitta konto med ränta.

Jan: Så då kommer ju nästa här. Anna Gabassi på Instagram. Är det något som hindrar att jag använder skattekontot som ett vanligt sparkonto?

Emelie: Nej.

Caroline: Det konstaterade vi i forumet också.

Emelie: Det är det klassiska svaret. Tanken är inte att man ska göra det. Utan det ska ju gå till skattebetalningar. Men det finns inga hinder. Det man kan tänka på här är att har man ett konto anmält på skattekontot och betalar in pengar, men det finns ingen skatt som ska betalas där, då kommer de betalas ut per automatik. Några dagar senare.

Utbetalningsspärr på skattekontot

Jan: Jag har lyckats. Jag har lyckats. Jag fick bara tillbaka det. Ända tills jag insåg att jag måste lägga in en uttagsspärr.

Emelie: Exakt. Så vill man att pengarna, oberoende av vilken anledning, ska stanna kvar på skattekontot. Logga in på skattekontot på vår hemsida och lägg in en utbetalningsspärr. Risken med det dock är ju att den kan, rör man dem inte på tio år så kan de ju tillfalla staten.

Jan: Va?

Emelie: Ja, om ingenting händer på kontot, ska jag säga. Så visst, absolut. Deklarerar man liksom, det ska vara väldigt mycket till. Men om man ska dra något exempel, en utlandssvensk som kanske inte har någonting som beskattas på så sätt, men har pengar på skattekontot. Kanske man glömmer bort att man har de där pengarna på skattekontot. Efter tio år så...

Jan: Så det ska man inte glömma bort.

Emelie: Ja.

Nördiga frågor om Skatteverkets pengar

Jan: Nu kommer en nördig fråga. Jag vet inte om ni vet det, men Erik Dahlén på forumet var så här: vilken bank har Skatteverket sina pengar på?

Emelie: Oj, det vet vi inte.

Jan: Men jag tänker att det måste vara någon bank som är bakgrunden med skattekonto. Kan Skatteverket få likviditetsbrist? Också så här, du vet, nu är det nördigt. Alltså det är ju staten.

Emelie: Fast vi får ju en budget.

Jan: Ja. Men på skattekontot, det kan ju inte hända. Alltså, du vet, det blir så mindblowing. Jag har väldigt svårt att se det. Kan Skatteverket gå med vinst? Och vad händer i så fall med de pengarna? Det är Erik Dahlén. Han har tänkt mycket.

Emelie: Det där är ju vad som gäller för alla departement, myndigheter. Man har ju en budget för året, och är det pengar kvar i slutet av året så går de ju tillbaka till statskassan. Och förmodligen så blir det lite mindre pengar till nästa år i och med att man klarar sig på mindre.

Jan: Där kommer ju nästa nördiga fråga. Jag tycker det här är jättekul. Får Skatteverket ränta på sin bank på pengarna på deras konto? Det hade varit något.

Emelie: Ja, ingen aning.

Jan: Alltså så här, men kan ni inte kolla upp det? Det hade varit super... För det blir en sån här metagrej. Jag har mitt skattekonto, men det är på en bank, och får Skatteverket ränta på dem?

Emelie: Vi kan absolut kolla upp sådana frågor.

Jan: Ja, men vad bra.

Varför så mycket kvarskatt

Caroline: Yes, hade du någon grej där också som du tänkte?

Emelie: Ja, precis, men vi har berört dem lite grann tror jag. Det här är också fortsättning på vilka frågor vi fick förra veckan. Varför har jag så mycket kvarskatt? Och varför får jag så lite skatt tillbaka i år?

Caroline: Vad svarar ni när man får den?

Emelie: Har man bank-id så kan man ju gå in tillsammans med kunden och titta hur det ser ut i situationen. Och ofta är det just det där att man har haft flera arbetsgivare eller man har en fastighetsavgift eller någonting som sticker ut. Men flera utbetalare är verkligen det vanligaste. Ofta pensionärer. Man har ju flera utbetalare ofta.

Caroline: Ja. Coolt. ROT och RUT kan jag omfördela. Avdrag för resor till och från arbetet. Det är en klassiker.

Emelie: Nu känner jag att det dyker upp. I alla intervjuer i alla sammanhang hela tiden.

Vilket år ska bostadsförsäljningen tas upp

Caroline: Ja, men också så här, jag har sålt en bostad, men jag vet inte vilket år jag ska ta upp försäljningen i deklarationen. Hur avgörs det? Men det där kan ni inte säga någonting om, för det där är också så klurigt. Jag har stött på många så här, för det är något som heter inkomstår. Och sen är, vad heter det andra?

Emelie: Ja, det använde vi mer förut, taxeringsår tänkte vi på.

Caroline: Ja, men nu är det året efter inkomståret.

Emelie: Ja, men till exempel så här, för nu kan man garanterat säga fel. Och egentligen så är det beskattningsår.

Caroline: Så nu är vi i 2023, så idag är det typ 16 mars. Och nu kommer vi göra deklaration 16 mars 2023. Och då gör jag nu en deklaration för beskattningsåret 2022.

Emelie: Ja, det är så det heter. Det står 2022 kan man ju också säga.

Caroline: Okej, men innan var det mycket otydligare.

Emelie: Hur var det otydligt? Fast inkomstår användes då också.

Caroline: Var det så?

Emelie: Sen användes det, som Emelie sa, taxeringsår.

Jan Janowski: Det var förvirrande förr. Det är året efter, när man lämnar in det. När man faktiskt taxerar.

Caroline: Ja, ja, ja. Okej, men det är ju logiskt nu.

Emelie: Men jag tror vi har tagit bort det av någon klarspråks...

Jan Janowski: Det förändrades i den nya skatteförfarandelagen.

Emelie: Ja, det gjorde det. Så förändrades begreppen.

Jan Janowski: För det vet alla när det var.

Emelie: Ja, självklart. 2013.

Deklarera bostadsförsäljning med K5 och K6

Caroline: Också sista frågan. Jag har fått en K5, K6 av min mäklare. Då ska man deklarera bostadsförsäljning. Och vill därför skicka in den. Var ska jag skicka den och när? Jag kan väl inte deklarera försäljningen digitalt?

Emelie: Och det går ju. Alltså, för ofta får man ju ett papper av mäklaren. Om man har sålt en lägenhet till exempel. Eller ett hus. Ta de uppgifterna som står på det och fyll i i den digitala bilagan som är förskapad för dig. Och där kommer de flesta uppgifterna som redan finns i det papper som mäklaren har skrivit. De kommer ju vara förifyllda redan.

Caroline: Okej, men coolt.

K10-frågan: kan man ge ackumulerat utdelningsutrymme till barn?

Jan: Nu blir det nördigt, jättenördigt. Och förmodligen en sån här fråga, så här var det inte tänkt, men det är okej. Det är inom lagens gränser. Det här var en grej som började i forumet för något år sedan. Och det började egentligen över ett glas vin med en revisor. När vi pratar om K10 och utdelningsutrymme. Där vi konstaterar så här, att kan man inte ge ett aktiebolag till ett barn? Och sen ackumulerar de en K10 under 10 år eller under 18 år. Och sen när de är 18. Utan att det bedrivs någon verksamhet.

Caroline: Precis, utan en passiv verksamhet. Och sen har de en jättestor K10 i 18-årspresent.

Jan: Sen vet jag inte om det kommer uppstickar.

Caroline: Så man har 18 års ackumulerade utdelning?

Jan: Utdelningsutrymme.

Caroline: Utrymme, okej. Och sen vet jag inte hur många 18-åringar som uppskattar en sån present.

Emelie: Det finns nog inget upparbetat kapital i bolaget.

Jan: Nej, exakt. Men du har ändå potentialen att, som vår kompis har till sina döttrar. Ni kan starta vilket företag ni vill. De behövde inte ha något jobb, men de fick starta vilket. Men så här, går det? Kan man göra så? Eller har ni någon åsikt om det?

Emelie: Nej, det korta svaret är att vi är inte säkra. Just när det kommer till det. För vi sitter ju inte med delägarfrågorna. Och vi hann inte. Vi ville ta den här frågan. Men det hanns inte med.

Caroline: Då får det bli så här "to be continued".

Emelie: För det har varit en sån här...

Caroline: Ja, vi hoppas...

Emelie: Men det här är ju också en fråga som vi kan kolla. Kolla och återkomma till er i alla fall.

Hur utdelning i aktiebolag fungerar

Caroline: Men Jan, jag tycker den är så... Du vet, det här med utdelning. Okej, så grejen med det är att varje år för våra aktiebolag så har vi en utdelning. Kan du inte förklara det här, för jag fattar inte det.

Jan: Jo, jag kan förklara.

Caroline: Du blir helt nervös när ni sitter här.

Jan: Men så här, äger du ett aktiebolag som du bedriver verksamhet i, så är det så här, du får ta ut en viss del i utdelning. Och antingen så är det på ett schablonbelopp eller så är det på huvudregeln som är baserad på lön. Och då kan man, om man inte utnyttjar och tar ut utdelning, spara det här utdelningsutrymmet till nästa år och så räknas det upp med en viss procentsats. Och då kan man säga så här, men mitt bolag är inte lönsamt de första fem åren, jag har inte tjänat pengar, jag har inte gjort någon vinst, så jag kan inte ta ut utdelning. Men sen går det bra det sjätte året, ja men då kan jag ta en utdelning som motsvarar det uppsparade beloppet.

Jan: Och då var det några i forumet som, du ser mig själv, som vi började spåna en fredagskväll, men det här är ju värdefullt för företag, för man vill ta ut så mycket som möjligt som utdelning. För den förmånliga kapitalbeskattningen. För då blir skatten 40 procent ungefär, versus typ 50 procent om man tar det som lön. Då blir det ju tjänst.

Caroline: Ja, precis.

Den teoretiska skatteoptimeringen för barnen

Jan: Och då kan man under flera år spara ihop det här och ge det till barnen, så om de startar företag så har de redan fått ett företag. Man har krattat manegen för dem. Men vi har liksom inte vetat, det är än så länge bara en teoretisk diskussion.

Emelie: Och den har du suttit med i två timmar nu och tänkt, snart ska jag få svar.

Jan: Jag är förvånad över att det är ingen som har ringt Skatteupplysningen och ställt den här frågan.

Caroline: Ja, men vet du vad, för jag tror att många av oss, jag kan själv säga hur jag själv är, jag har inte gjort det här för våra barn, för jag är så här, det var nog inte så här det var tänkt. Och sen utifrån vår egen, att vi driver podd och sådär, nej men jag pallar inte ha den diskussionen, att ens vara i närheten av någon skattegrej.

Jan: Men jag tänker att det är ändå intressant. Vi hade tänkt att nu kan vi avsluta diskussionen i forumet efter två år. Men den får vara igång ett tag till. Tyvärr.

Caroline: Ja.

Förslag: register för testamenten

Caroline: Men JFB i forumet, för ni gör ju fler grejer än bara deklarationer. Alltså det är så här, äktenskapsförord kan man registrera och se, och folkbokföring etcetera. Men någonting som han skriver också där, testamente. Att när det gäller testamente så är det ofta så här att det finns inget register för det. Och så var han så här, kan ni inte föreslå för dem att Skatteverket, man hade kunnat registrera ett testamente hos er. Så här kommer ett förbättringsförslag.

Emelie: Lämna in tipset via hemsidan. Det är också en helt annan verksamhet.

Caroline: Ja. Är det tips på dig, Vlåga, eller var lämnar man det?

Emelie: Det finns ett kontaktformulär på vår hemsida som man skulle kunna använda.

Caroline: Ja. Bra.

Obegränsat och begränsat skattskyldig

Caroline: Jag tänkte så här, kan ni det här med det här också? Nu blev det jättenördigt i slutet här. Utlandsvistelse under lång tid. Har ni det här med obegränsat skattskyldig och begränsat skattskyldig? Kan ni förklara de två termerna?

Emelie: Ja, men det finns en skillnad, en ganska stor skillnad. Obegränsat skattskyldig är framför allt de som bor i Sverige. Som är bosatta här. Sen kan man också stadigvarande vistas här. Och ska man förenkla det så är det ungefär sex månaders vistelse i ett streck. Sen kan man också göra det kontinuerligt eller hoppa fram och tillbaka. Det finns undantag från i princip allt.

Jan: För det här gäller, jag har skaffat mig en lägenhet i Spanien. Jag bor där. Men då är det så att om jag är i Sverige mer än sex månader, då räknas det som att jag bor i Sverige och jag är obegränsat skattskyldig i Sverige?

Emelie: Nej, då är det vistelsen vi går på. Det är ganska krångligt.

Väsentlig anknytning till Sverige

Emelie: Sen finns det en tredje sak. Den är den absolut krångligaste. För då tittar man, du är inte bosatt i Sverige och du vistas inte här stadigvarande. Men du har väsentlig anknytning till Sverige. Och då gör vi en samlad bedömning av olika kriterier. Vilken koppling har du till Sverige? Har du kvar ditt hus där du har varit folkbokförd till exempel? Du har flyttat någonstans, men du vill fortfarande ha kvar huset. Du har en bil här. Du har ett företag här till exempel som är aktivt. Vissa saker knyter ju en närmare Sverige. Så då är man också obegränsat skattskyldig om man har sådana väsentliga anknytningar.

Jan: Och obegränsat, bara för att fatta det redigt. Det är att alla inkomster... Det är som att jag bor här.

Emelie: Ja, det är exakt samma sak. I skattehänseende.

Dubbelbeskattningsavtal och hemvist

Emelie: Sen kompliceras det ytterligare, för du kan ju vara obegränsat skattskyldig idag i flera länder. I två länder exempelvis. Dit du har flyttat också. De kan ju också hävda att du är obegränsat skattskyldig här. Då har vi dubbelbeskattningsavtal som ska hindra att man blir beskattad två gånger för samma inkomst. Och där gör man ytterligare bedömningar.

Jan: Okej, men var har man hemvist någonstans?

Emelie: Det kan ju vara så att i grunden har du hemvist i båda staterna. Då finns det egentligen en trappa man tittar på, olika saker i olika steg, och gör en slutlig bedömning till slut. Enligt skatteavtalet, var har du hemvist någonstans? Det påverkar ju hur saker och ting i slutändan ska beskattas.

Jan: Ja, precis.

Emelie: Till exempel om du bor här och så får du en utdelning från ett företag som har hemvist i något annat land. Då finns det en viss procentsats ofta just på utdelning. Hur mycket det landet får ta och resten tar hemviststaten.

Jan: Okej. Ja, men bra.

ISK för begränsat skattskyldig

Caroline: Nu vet jag att det blir en superspecifik fråga igen. Men också en diskussion som har varit pågående i forumet länge är så här, om jag har ett ISK och jag är obegränsat skattskyldig, då funkar det som vanligt. Alltså så som i Sverige. Men om jag har ett ISK och jag är begränsat skattskyldig, vad händer då? Är det då att det hanteras av banken, varje affär rapporteras, alltså det blir som en vanlig depå?

Emelie: Ja. Så ska det vara.

Caroline: Gud vad skönt. Då kan vi sätta punkt. JFB, här har vi, fart. Bra.

FIRE och Skatteverket

Caroline: Sista två. Är det det med FIRE nu?

Jan: Ja. Ja, äntligen.

Caroline: Vi hade ett poddavsnitt faktiskt för ett tag sedan med en person som var i FIRE, Financial Independence, Retire Early. Sen har man slutat jobba. Och så kom det lite frågor efter det. Ja, men hur funkar det med, man betalar ju typ inte skatt längre, men man kan använda all infrastruktur i Sverige. Hur ser ni på FIRE på Skatteverket? Finns det någon slags diskussion eller? Eller är det så liten företeelse?

Emelie: Ja, det är väl en ganska liten företeelse. Jag har inte hört någonting om det, som vi har diskuterat det inom verksamheten. Sen så känner ju folk till begreppet, absolut.

Caroline: Ja. Jag tänker så att det måste ju vara så här, man har inte så mycket i deklarationen, så deklarationen blir så här, vänta, har du lämnat in rätt?

Emelie: Då kan jag gissa att det blir, det är ingen förvärvsinkomst eller något sådant.

Avslutningsfrågorna: sämsta rådet

Caroline: Men vi har två frågor som vi alltid brukar ställa till folk. Har ni hört så här, sämsta rådet? Det kan vara inom ekonomi eller finans eller Skatteverket eller deklaration. Om ni har läst någonting och så bara, nej, det där var nog inte så bra. Har ni något sånt?

Emelie: Det var en bra fråga. Inget jag kan komma på just nu.

Caroline: Det får komma sen i alla de här forumtrådarna. Ni är sedda bara, bara "ja, nej".

Caroline: Sista då, boktips. Har ni något, det kan vara skönlitterärt, det kan vara privat, ni behöver inte ha på er Skatteverket-mössan.

Jan Janowski: Jag läser en just nu, det är faktiskt i jobbet i och för sig. Vi håller på att göra en omorganisation. Den tycker jag är ganska häftig.

Jan: För det är avdragslexikon version två.

Jan Janowski: Exakt, det är det jag läser. Version två.

Caroline: Jag har en känsla av att det inte är något så torrt.

Emelie: Nej, den heter Återhämtning. Och den pratar om vikten av återhämtning. Alltså att putta in det lite under dagen. Istället för att tänka att återhämtning är en semester.

Caroline: Ja.

Randiga dagar och återhämtning

Jan: Men du har ju pratat om så här randiga dagar.

Caroline: Ja, men jag har en kompis som är utmattad och hon går till en KBT-terapeut. Som sa så här, du måste ha randiga dagar. Du ska ha någonting som är viktigt att göra. Och någonting som är avslappnande och något som är roligt. Och så måste det liksom alterneras under dagen. Och då får man en bra dag. Inte bara viktigt, viktigt, viktigt hela tiden.

Du måste ha randiga dagar. Något viktigt, något avslappnande och något roligt, alternerat under dagen. Inte bara viktigt, viktigt, viktigt hela tiden.

Caroline: Jan?

Jan: Det står helt still i mitt huvud. Jag kan verkligen inte komma på någonting. Det blir inte så mycket att läsa nu med småbarnen. Jag orkar inte. Vi läste seriöst bitar av årsredovisningen på vägen hit.

Caroline: Ja, precis.

Jan Janowski: Det gäller att prioritera den lilla tiden man har.

Caroline: Men kan du rekommendera... Den var ju väldigt intressant.

Jan: Ja, jag kan störa mig lite på att jag missade den i researchen. Det får bli sen i efterhand.

Tack och avrundning

Caroline: Vet ni vad, Jan och Emelie. Stort tack för att ni ville hänga med oss. Prata skatt, prata deklaration. Jag har ändå lärt mig lite nya grejer.

Jan: Jag med. Och vi kan framför allt sätta punkt för vissa diskussioner i forumet. Så stort tack.

Emelie: Tack för att vi får komma.

Jan Janowski: Tack själva.

Jan: Och tack till dig som har lyssnat eller tittat. Och så ses vi nästa vecka.

Caroline: Och sen som sagt, om jag ska skicka något avslutande. Så blir det väl ändå så här, använd era hjälptjänster. Det måste väl ändå vara tipset.

Emelie: Åh, gud! Tack så mycket.