Finansiell rådgivning: det viktigaste att veta

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En sammanfattning av avsnitt 351 om finansiell rådgivning
2. Positiv till finansiell rådgivning, men med rätt förväntan
3. Därför har vi väntat 351 avsnitt med ämnet
4. Ingen reklam, fokus på information
5. Incitamentsproblemet i finansbranschen
6. "Good people plagued by misguided beliefs"
7. Myten om de dolda specialinvesteringarna
8. Tvivlet syns i communityn
9. Klippkort i ångerns tempel
10. Vad forskningen säger om beteendegapet
11. Finansbranschen tjänar pengar på avgifter, inte på avkastning
12. En rådgivare som bollplank under corona
13. Att sålla i bruset och undvika andras agendor
14. Hjälp att ligga i rätt risknivå
15. Frågorna att ställa till en rådgivare
16. Även en ren indexstrategi har ett värde
17. Ersättningsmodell 1: provision
18. Ersättningsmodell 2: per timme eller uppdrag
19. Finansiell rådgivning får kosta
20. Ersättningsmodell 3: procent på kapitalet
21. Vilken lösning passar dig?
22. Kemi och checklistan inför valet
23. Avrundning och sista tipsen

En sammanfattning av avsnitt 351 om finansiell rådgivning

Jan: Välkommen till det här korta avsnittet, som är en sammanfattning av avsnitt 351 som handlar om finansiell rådgivning. Allt man behöver veta: tips, råd, checklistor, egna erfarenheter och liknande. Avsnitt 351 är det ordinarie avsnittet, det är typ två timmar långt, så det säger sig självt att jag och Caroline går mycket, mycket mer på djupet än i den här sammanfattningen.

I grunden handlar det om att ställa sig frågan: varför finansiell rådgivning, när behöver man den, vem borde ta finansiell rådgivning, vad är värdet av det? Checklistor på frågor man kan ställa till sin finansiella rådgivare innan man anlitar honom eller henne. Frågor man bör fundera på själv: vad vill jag använda rådgivningen till, vilken typ av råd vill jag ha, hur passar detta in i min strategi? Egna erfarenheter av finansiell rådgivning såklart, och mycket mer runt omkring. Så jag tänker att här ger jag bort guldkornen i ett kort avsnitt för dig, och vill man sedan dyka ner mer i det kan man titta på det långa avsnittet.

Positiv till finansiell rådgivning, men med rätt förväntan

Jan: Här kan jag också säga: jag är egentligen positiv till finansiell rådgivning. För jag upplever att när finansiell rådgivning fungerar finns det ganska mycket stöd i forskningen för att man får mer pengar att spendera, till exempel i pension, och ett bättre välmående. Alltså inte bara finansiellt välmående, utan att man har mer trygghet och mer frihet. Rent konkret finns det studier som visar att man får mellan 15 och 30 % mer pengar att spendera i pension, och en något högre nettoavkastning.

Men det finns mycket myter kring det här med finansiell rådgivning också. Jag upplever att misstaget jag har gjort, och misstaget många andra gör, är att man går till en finansiell rådgivare med fel förväntan. Och sedan ska jag naturligtvis säga, som ett sidospår, att alla inte behöver finansiell rådgivning alltid. Jag kommer till det också i slutet: vilka typer av finansiell rådgivning ska man köpa? Vilka ska man undvika? Och sedan finns det naturligtvis många som klarar sig alldeles utmärkt utan det.

Så jag vill egentligen bara ge en liten spaning i det här avsnittet, kring att tänka lite: tänk om finansiell rådgivning faktiskt skulle kunna vara bra?

Därför har vi väntat 351 avsnitt med ämnet

Jan: Det finns en anledning till varför vi inte har gjort det här avsnittet förrän 351 avsnitt in, det vill säga nästan sex, sju år sedan vi började podda. Det är för att jag har upplevt så mycket dålig finansiell rådgivning. På den nivån att JFB i forumet beskrev det ibland som: "Jan, det mesta är inte finansiell rådgivning, det mesta är finansiell rångivning." Och jag kan bara hålla med.

För jag har suttit på så många rådgivningsmöten där jag upplever att den på andra sidan egentligen bara ville veta hur mycket pengar jag har, vad jag investerat dem i, men framför allt hur mycket av dem han eller hon kan ta över i sin förvaltning. Och det spelade ingen roll om det var en storbank, private banking, fina firman eller en försäkringsmäklare.

Det var egentligen först nu, de senaste kanske fyra, fem åren, som jag har träffat riktigt duktiga finansiella rådgivare. De har ofta lämnat rådgivningen i det format de började i och sedan startat eget. De ville göra det så här: "Nej, men jag vill göra det på det sätt som jag själv hade velat ha finansiell rådgivning."

Ingen reklam, fokus på information

Jan: Här kan jag också säga två viktiga saker. Det är ingen som har sponsrat det här avsnittet, det är ingen reklam, och jag kommer inte nämna några konkreta finansiella rådgivare. Vi har en lista i forumet för dig om du vill titta på det.

Men jag vill hålla det här avsnittet mer informationsmässigt. Inte på den nivå där det finns mycket bra information om finansiella råd, som på Finansinspektionens hemsida eller på konsumenternas.se. Fantastiska myndighetssajter. Problemet är att jag upplever att de är så kliniska. De ger mig inte så mycket kött på benen där jag kan titta på det här själv.

Incitamentsproblemet i finansbranschen

Jan: Om vi tittar på det viktigaste, det största problemet i finansbranschen, så är det incitamentsproblemet. Det här har jag sett själv. Till exempel: om man går till en finansiell rådgivare vars ersättning är provisionsbaserad, det vill säga beroende av vilket val du eller jag gör, så kommer vi aldrig att få en riktigt bra, objektiv rådgivning.

Det är bara att tänka logiskt. Säg att du är personalansvarig på en bank. Du har tre rådgivare, du ska sälja, och du kan sälja antingen produkt A eller produkt B. Den ena produkten kostar 1,5 % per år, den andra kostar 0,2 % per år. Det betyder att du kan misslyckas sex gånger. Om du lyckas den sjunde gången med den dyra fonden gör det inget att du misslyckades sex gånger på de andra. Och lyckas du oftare än var sjätte eller var sjunde gång har du tjänat mer pengar än på att sälja den billiga fonden. Där har du incitamentsproblemet.

"Good people plagued by misguided beliefs"

Jan: Men rätt länge trodde jag nästan, om jag överdriver lite, att finansiella rådgivare var onda. Jag har till och med spelat in finansiell rådgivning undercover, där jag frågade vilka råd jag fick. Då fick jag rådet: köp en ny teknikfond, förväntad avkastning på 15 %. Och jag tänkte: nej men shit, de försöker ju bara lura mig.

Men det finns ganska mycket studier som visar något annat. Till exempel, när man undersökte kanadensiska rådgivare, så köpte de faktiskt själva det de rekommenderade till sina kunder. De hade exakt samma underprestation som sina klienter. Det var alltså inte så att de själva visste bättre och sedan försökte sälja skit. Tvärtom, de tror ju genuint på det de gör. De jagade också avkastning, de valde också att köpa det som hade gått upp på sistone, de valde också de här dyra fonderna som de sålde på sin egen bank.

Ben Felix, som driver en blogg som heter Rational Reminder, beskrev det som att "many financial advisors are good people plagued by misguided beliefs". Det tyckte jag ändå var ganska fint.

Myten om de dolda specialinvesteringarna

Jan: Då bör man definiera vad det handlar om. En av mina spaningar är att många går med ett felaktigt antagande till den finansiella rådgivaren. Man vill ha bättre avkastning, man vill ha bättre placeringar. En rådgivare jag pratade med kallade det nästan för myten om de dolda specialinvesteringarna. Att om man bara går till en finansiell rådgivare så kommer man få bättre investeringar.

Och jag skulle säga: nej, det är inte poängen. Att få en bättre strategi heller. Det finns massor av information om hur man hittar en tillräckligt bra investeringsstrategi. Vi pratar om det i avsnitt 99, Småspararguiden har jättebra guider kring hur man kommer igång med sitt sparande, Bogleheads, Rational Reminder.

Problemet är snarare att ha självförtroende. För nästan hur duktig man än är så kommer man alltid att ha ett tvivel, en obesvarad fråga.

Har jag gjort rätt? Har jag tänkt på allting? Finns det någonting jag kan göra bättre? Är det här tillräckligt bra? Tänk om jag har missat någonting?

Tvivlet syns i communityn

Jan: Och det här syns till exempel i många av de diskussioner vi har i vår community. Ska jag ha en fondrobot eller inte? Ska jag ha Länsförsäkringars Globalfond eller DNB:s eller Avanzas? Ska jag ha 20 % som den här fondroboten har, eller bara 1 % som den andra fondroboten har, eller 10 % som man brukar prata om? Det handlar om att titta på vad det är som ger mest effekt.

Jag tror att den finansiella rådgivaren handlar om att ställa sig frågan: nummer ett, vilken strategi som är tillräckligt bra för mig kommer jag kunna hålla mig till över tid, utan att pilla, med din hjälp? Det handlar om att ta all den kunskap och information som finns där ute i världen och applicera den på mig själv, på mitt beteende och min situation.

Det är här jag tror att värdet med den finansiella rådgivaren kommer in. Det kan vara någon som har en second opinion och säger: "Men Jan, det är tillräckligt bra." För det kommer alltid att finnas en bättre strategi där ute. Det kommer alltid att finnas en bättre portfölj. Och det kommer dessutom alltid att finnas någon bättre investering, särskilt när vi har fått facit i efterhand.

Klippkort i ångerns tempel

Jan: Det är det jag menar när vi brukar säga att ett av priserna, inträdesbiljetten till att investera och kunna tjäna pengar på sina pengar, är att man får ett klippkort i ångerns tempel. Man kommer alltid att hitta någonting man kan ångra sig över.

Den här rädslan för ångret, den här tvekan, det lilla tvivlet som även vi som är duktiga har, gör att vi pillar på vårt sparande.

Det här har vi 11 i forumet som startade en tråd om i början av 2024: vem pillar minst på sitt investerade kapital? Och det visar sig redan nu, in i mars när jag spelar in det här, att 400 inlägg in är det jättemånga som har pillat. Vissa åkte ut redan dag två.

Väldigt många studier visar att just det här pillet, det här småpillet, kostar enormt mycket. Det är de här beteendemisstagen som gör att vi får kanske 10, 20, 30, till och med upp mot 40 % mindre avkastning än vad vi skulle kunna få.

Vad forskningen säger om beteendegapet

Jan: I det långa avsnittet refererar vi både till Dalbars studier och till Morningstars rapport Mind the Gap, som visar att vi tappar ungefär mellan 1 och 2 % på årsbasis, på tioårsperioder. Dalbar har visat att man tappar uppemot 3 % på en 30-årsperiod. Alltså inte 3 % på 30 år, utan 3 % per år. Eller som Morningstar säger, 1–2 % per år. Och det är bara att använda en sådan här ränta-på-ränta-räknare och mata in 7 % eller 5 %. Det blir enormt stor skillnad.

Pensionsmyndigheten har också visat detta. Alla som i premiepensionen inte har gjort något val, som varit helt passiva, har haft 3 procentenheters bättre snittavkastning än de som har gjort egna val. Och där går vi igenom den här premiepensionsrapporten 2021.

Lite som en av de finansiella rådgivarna sa till mig i researchen till det här avsnittet: man blir ofta en bra investerare först när man är gammal. Och då har man problemet att man ofta inte har så mycket tid kvar att utnyttja alla de här erfarenheterna. Det tar ofta tid, de här 10–20 åren, att göra alla misstagen.

Finansbranschen tjänar pengar på avgifter, inte på avkastning

Jan: Att se att gräset inte är grönare på andra sidan, att finansiella rådgivare, många av dem, är good people. Att det inte finns någon annan, bättre investering. Att en bra investering sällan behöver säljas.

Finansbranschen tjänar inte pengar på goda investeringar, de tjänar pengar på avgifter.

Många av dem som har tjänat mycket pengar, inklusive oss, har sällan gjort det på investeringar. Man har gjort det på att ha en hög inkomst, låga utgifter, en hög sparkvot och mycket mer som vi pratar om i avsnitt 351, men även i avsnitt 277.

Grejen är att det inte finns någon bättre investering där ute. Och det är då vi kommer till frågan: okej, vad ska man använda den här finansiella rådgivaren till? Jag tänker att det smarta sättet är att se en finansiell rådgivare som en genväg till att bli en bättre investerare. För en duktig finansiell rådgivare har alla de här insikterna. De är dessutom känslomässigt bortkopplade från ditt sparande, så de kan ta mycket bättre rationella beslut än vad jag kan när börsen har tappat 30 % på tre veckor, som den gjorde under corona.

En rådgivare som bollplank under corona

Jan: Då hade jag jättemycket hjälp av att kunna ringa en sådan person, bara bolla: vad ska jag göra nu? Det känns skitjobbigt. Och så kunna höra: "Nej men Jan, du vet, krascher tillhör spelet. Vi är ju inte ens ner 50 %. 1929 var kraschen ännu högre."

Så en finansiell rådgivare kan man säga är, för det första, någon man kan outsourca sin ekonomiska oro, sitt ekonomiska tvivel eller sitt ånger till. Det är någon man kan ha som bollplank och få en second opinion från. Det är någon jag kan anförtro mig åt och dela min ekonomiska situation med. För många känner: jag vill inte göra det med säljaren på banken, jag vill kanske inte göra det med en kompis, jag vill kanske inte göra det i forumet, för jag vill inte att det ska spåras tillbaka till mig.

Ofta kan det till och med innebära att man rationellt inser att man har en god ekonomisk situation. Och det finns en viss skam, för en sådan som jag tänker: jag borde ju inte ha problem. För om jag säger till någon att jag tycker det är klurigt med pengar, så kommer andra säga: "Men du som har så mycket pengar, du kan väl inte ha några problem?" Man känner att det är ett visst lyxproblem.

Att sålla i bruset och undvika andras agendor

Jan: Så har jag känt ibland: vem ska jag vända mig till med mina funderingar? För jag har ju också det där tvivlet. Man kan alltså använda den finansiella rådgivaren till att sålla i bruset och undvika andras agendor för mina pengar. Särskilt när man har ett belopp som börjar bli stort, så lovar jag att det finns andra människor som har en agenda för dina pengar.

Tittar man lite på vad forskningen säger, så finns det forskning som visar att vi mår psykiskt bättre om vi får råd, vi tenderar att följa dem, och den mentala stressen minskar. En partsinlaga från Fidelity i Australien 2019 visade att 88 % som fick finansiella råd upplevde att det gav dem större ro, och 86 % upplevde att de fick bättre kontroll på sin finansiella situation. Så upplevt stöd för god finansiell rådgivning finns där.

Hjälp att ligga i rätt risknivå

Jan: När vi börjar komma in på värdet, så tror jag också att värdet kan vara att jag får hjälp att ligga i rätt risknivå. Om jag tar mig själv som exempel, så är ett av de stora felen jag fortfarande gör i min ekonomi att jag tror att jag skulle kunna bära mer risk än vad jag egentligen gör. Men jag tycker att jag är så här försiktig general, jag är den här buffert-på-buffert-människan.

Om jag skulle ta ett uppdaterat möte med min finansiella rådgivare, så skulle jag få höra: "Men Jan, du ska nog ha en högre aktieexponering än vad du egentligen har."

Frågorna att ställa till en rådgivare

Jan: Frågorna som vi borde ställa till en finansiell rådgivare är alltså: vad är en bra strategi för mig? Utifrån den kunskap, erfarenhet och evidens som finns där ute, i kombination med mig. Typ ett venndiagram. Vad kommer funka för mig? Vad är tillräckligt bra?

Det är den här personen jag kan ställa frågan till: har jag tänkt rätt? Har jag gjort rätt? Kommer jag med den här strategin kunna gå tidigare i pension, uppnå ekonomisk frihet eller FIRE, eller kunna ge mina barn en bra start i livet? Kommer jag ha råd att skilja mig, eller starta eget, eller byta karriär, vidareutbilda mig, hålla på med min hobby? Jag får alltså den här second opinionen kring att jag inte har missat någonting.

De flesta skulle faktiskt få en bättre avkastning med en finansiell rådgivare. Men inte genom att de får bättre investeringar, utan genom att de får hjälp att spela spelet, att inte förlora det.

Det vill säga att man får hjälp att undvika de här beteendemisstagen, att undvika pillet, att få en bättre strategi som man håller sig till.

Även en ren indexstrategi har ett värde

Jan: Jag vill verkligen understryka att även en finansiell rådgivare som bara rekommenderar en indexstrategi faktiskt har ett värde. För det är där jag ofta upplever frågan: jag har min fondrobot eller mina indexfonder, vilket värde kommer en finansiell rådgivare bidra med? De kostar bara massa pengar.

Det här har man försökt kvantifiera i olika studier. Det finns en studie från Herloe et al. 2020 som visade att pensionärer fick ungefär 15 % mer pengar att röra sig med, även efter att man hade kontrollerat för andra variabler som sparande, årsinkomst och tjänstepension. Vanguard har försökt bryta ner det och kommit fram till att värdet är ungefär mellan 0 och 3 % på nettoavkastningen. Det beror på att man får en bättre tillgångsallokering, en bättre balans, hjälp med ombalansering, hjälp med beteendecoaching, och hjälp att ta ut sina investeringar i rätt ordning. Något som är superviktigt i Sverige när det gäller olika tjänstepensioner, det kan skilja tusentals kronor bara beroende på vilken ordning jag tar ut mina pengar i.

Så jag tror att det potentiella värdet finns där.

Ersättningsmodell 1: provision

Jan: Om vi börjar runda av och titta på hur man ska tänka kring den finansiella rådgivaren, så finns det ofta olika ersättningsmodeller som hänger ihop med vilket behov jag har.

Den första är rådgivare på provision. Min subjektiva åsikt är att man bör vara försiktig, kanske till och med direkt undvika dem. Men det finns alltid undantag, till exempel i försäkringssammanhang. Så jag vill inte att det ska vara svart eller vitt, och i 351:an går vi in mer i detalj.

Ersättningsmodell 2: per timme eller uppdrag

Jan: Det andra är att man kan betala per timme eller per uppdrag. Det här passar ofta oss som tycker att vi är duktiga, eller kan själva, och bara vill ha en second opinion. Jag går till dem, jag har tänkt ut det, jag har läst på, jag dubbelkollar att jag har tänkt rätt, att jag har rätt strategi. Och sedan, så länge inget förändras i mitt liv, att jag har samma hälsa, samma jobb, samma karriär, samma mål, samma barn, relation et cetera, så behöver man inte göra någon förändring. Då kan det gå tio år tills man kommer tillbaka, för att det har skett en förändring, eller för att man har tio år kvar till pension, eller precis ska börja ta ut pensionen, så att det sker något skifte i livet.

Rick Ferri i USA, som var en av de första som började jobba på det här sättet tillsammans med Allan Roth, tar ungefär 450 dollar i timmen, och tar ofta betalt 45 dollar per påbörjad sjätte minut.

Finansiell rådgivning får kosta

Jan: Jag vill kasta ljus på att finansiell rådgivning måste få lov att kosta. Det är en kvalificerad tjänst, och använder man den bara en gång så är det ganska mycket förarbete rådgivaren behöver göra, och efterarbete. Att betala ett antal tusen kronor är inte konstigt.

Sedan behöver man naturligtvis sätta det i relation till sin portfölj. Har du en portfölj på 5 000 kr så känns det inte rimligt att betala 5 000 kr för rådgivning, för då har du betalat hela portföljen. Men betala kanske 5 000, 10 000 eller 20 000 kr om du har ett kapital på en miljon. Då är det bara 1–2 %. Och säg att du inte behöver träffa den här personen igen på fem år. Då skulle jag säga att det är ganska välinvesterade pengar, givet att det är en duktig finansiell rådgivare. Jag kommer också till några checklistefrågor där.

Ersättningsmodell 3: procent på kapitalet

Jan: Det sista upplägget är att man jobbar med en ersättning som är en procentsats på totalt kapital. Det är ofta en all-inclusive-lösning där man inte betalar per träff, utan det är någon jag kan outsourca hela min ekonomiska mentala börda till, min oro eller mitt tvivel. Någon som tar det här ansvaret, som checkar in med mig på årsbasis, som gör att jag kan ägna mig åt det jag är duktig på.

Här är det ofta rimligt att det kostar någonstans mellan 0,25 och 1,5 %. Det kan låta jättemycket, men återigen, när man har den här lösningen har man ofta en ganska komplex ekonomisk situation. Och det är ganska många som tyvärr sitter i dåliga lösningar, där man betalar 1,4–1,5 % för en dålig fond, och man får ingenting förutom själva fonden. Här betalar man kanske 1 % för det här. Då får du en fullservicebyrå som du kan ringa när som helst utan att taxametern börjar ticka. Du får ofta hjälp med skatt, hjälp med nätverk, hjälp att kombinera både ekonomin och företaget om man har det, och hjälp med kontinuitet och liknande.

Vilken lösning passar dig?

Jan: Vilken lösning man väljer beror på: hur värderar jag min egen tid, vilken egen kompetens har jag? Tycker jag den här typen av frågeställningar och problem, inom citationstecken, är roliga att ha i mitt liv? Vad är kostnaden i förhållande till sparandets storlek? Vilka områden behöver jag hjälp med? Det är väl det första att tänka på.

Jag tänker också att man inte behöver hoppa på all-inclusive direkt. Man kan prova med en engångsgrej också.

Kemi och checklistan inför valet

Jan: Då kommer också den sista frågan. Jag brukar säga att det beror på kemi, det är ganska viktigt med en sådan här finansiell rådgivare. Men också att gå igenom den checklista som vi har förslag på i avsnitt 351, med frågor som: vad kan du hjälpa mig med? Vad är din investeringsfilosofi? Vilken är investeringsfilosofin på företaget du jobbar på? Här vill man ju ha den evidensbaserade, tycker jag, med indexfonder och långsiktighet et cetera.

Man kan även ställa frågor som: hur har du agerat när klienter vill göra något som inte ligger i deras bästa intresse? Vad kan jag förvänta mig av dig? Hur ofta kommer vi ha kontakt? Ska jag kontakta dig, eller kommer du kontakta mig? Hur tjänar du pengar på att hjälpa mig? Finns det några intressekonflikter? Är du oberoende eller inte? Vilka tillstånd har du, vilka licenser? För finansiell rådgivning är reglerad i Sverige, man kan läsa mer på Finansinspektionens hemsida. Jobbar du själv eller i team? Vilka områden kommer du hjälpa mig med?

Avrundning och sista tipsen

Jan: Så det var en sammanfattning på 20–25 minuter av ett avsnitt på två timmar. Men jag hoppas att det ändå har gett dig lite mer kött på benen kring finansiell rådgivning.

Och naturligtvis, om du får några förslag, eller får en investeringsfilosofi som du inte förstår, så se det här avsnittet och denna sammanfattning som en start på en diskussion. Använd gärna RikaTillsammans-forumet, så kan vi hjälpas åt att se vad den här rådgivaren har sagt, eller om det går i linje med vad vi brukar prata om.

Ett sista tips är att se till att alltid spara all dokumentation du får från din finansiella rådgivare. För får man vårdslös finansiell rådgivning kan man faktiskt söka skadestånd, enligt Finansinspektionen. Det finns också mer information på konsumenternas.se, och där finns register där man kan kolla upp sin finansiella rådgivare.

Så jag tänker: stort tack för att du hänger med, lyssnar och följer mig och Caroline på RikaTillsammans. Gilla gärna, skicka gärna vidare, skriv en kommentar, så att vi får hjälp av de här algoritmgudarna där ute. Och vill du ha tips eller förslag på finansiella rådgivare som vi eller andra i forumet tyckt varit duktiga, så finns en länk i beskrivningen. Tack så hemskt mycket, och jag ser fram emot dina tankar och kommentarer.