@janbolmeson Är det verkligen så meningsfullt att spara till pensionen?
Enligt Pensionsmyndigheten är det vanligaste sparbeloppet bland de som uppger att de sparar till pension upp till 500 kronor per månad, vilket 29 procent bland dem som sparar uppger. Den som sparar 500 kronor per månad från 23 års ålder fram till pensionering vid 67 års ålder får ett eget sparande som utgör 10 procent av hela pensionen. Sparbeloppets storlek och spartidens längd påverkar andelen.
Vidare menar Pensionsmyndigheten att ett års extra arbete efter 66 års ålder kan ge den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 600 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. För att jämföra pekar Pensionsmyndigheten på att det krävs ett månadssparande på mellan 500 och 800 kronor i 30 år för samma pensionshöjning, alternativt mellan 700 och 1 100 kronor i månaden under 20 år eller mellan 1 900 och 2 600 kronor i månaden under 10 år.<
Precis, folk ”pensionssparar” men det är liksom mer att det är otroligt långsiktigt sparande som inte planeras gå till barn eller annat. Gamla IPS-sparandet förstod jag mig aldrig på.
Menar man med privat sparande bara IPS eller allt privat sparande? Att ha fri tillgång till en klumpsumma pengar även som pensionär (oavsett exakt storlek) är ju en fördel och trygghet som inte ryms i det perspektiv som de lyfter i artikeln.
I övrigt ett bra klargörande tycker jag, inte minst för den som är villig att fortsätta jobba några år. Det är ju intuitivt inte självklart, precis som undersökningen visar.
För mig är mitt pensionssparande en nödvändighet. På grund av mina långa perioder av sjukskrivning, så är den vanliga pensionen extremt låg.
Så mitt sparande på ca 1600kr per månad kommer förhoppningsvis ge mig en rimlig ekonomisk tillvaro efter 67-69, i motsats till en miserabel.
För vissa kanske det räcker med den vanliga pensionen, men systemet är också designat för att de som jobbar och får lön får mer i pension än vi som tyvärr inte kan jobba i lika hög omfattning.
Något att tänka på inför pensionen i ditt fall är om du ska äga ditt boende eller inte. Alla former att tillgångar (över 125kkr?) påverkar rätten till bostadstillägg - men inte det huvudsakliga boendet. Så om du bor i sunkigaste hyresrätten i ett utsatt område och har 200k i aktier blir det avdrag, men bor du i ett slott du själv äger får du fulla beloppet.
Pensionsspar i syfte inkomstförstärkning kräver väldigt stora summor för att vara meningsfullt jmf med att jobba längre eller att erhålla tjänstepension via arbetet. Långsiktigt sparande för nöjesbuffert/guldkant kan vara meningsfullt för många och kräver inte på långa vägar samma enorma avsättning.
Det jag äger är min kolonilott, som inte ens har ett mätbart taxeringsvärde, för stugan är för liten. Kommer troligen aldrig ha möjlighet att ta ett bostadslån på grund av min låga inkomst, men att hyra är i dagsläget ok. Men ingen vet hur hyrorna ser ut om 30 år i relation till min inkomst. Kanske inte ens bostadstillägget kommer finnas i samma form som idag.
Vi får se, men kommer fortsätta spara lite, så jag förhoppningsvis inte hamnar i samma ekonomiska sits som de flesta av mina äldre kvinnliga släktingar.
Den här frågeställningen ter sig för mig som nonsens. Att det inte påverkar pensionen så mycket om man sparar någon procent av sin inkomst torde vara självklart, liksom att det påverkar jättemycket om man sparar halva lönen.
SEB rekommenderar 3–5 % av bruttolönen. I det lägre spannet om du börjar tidigt och i det senare om du börjar senare. Personligen siktar jag på 5 % av inkomsten öronmärkt för privat pensionssparande.
Nej, jag ser heller inte vad som skulle vara förvånande.
Man kan välja mellan att jobba under 30 år och då avsätta 500 kronor i månaden extra (som motsvarar säg 2-3h extra arbete i månaden dvs totalt vilket i runda slängar blir runt 1000h dvs ca ett halvår på 30 år), eller skjuta på insamlandet och jobba ett helt extraår efteråt och sedan ta ut pengarna under 1 år kortare tid.
En stor grupp människor förstår inte dynamiken bakom sin pension och i viss mån inte heller dess delar och funktion. Det var inte heller uppenbart för mig i vilken utsträckning ränta-på-ränta effekten av det låga långsiktiga sparandet skulle spela in på effekten.
Tycker inte det nödvändigtvis måste ha så mycket med ränta-på-ränta eller avancerade effekter att göra, eller att det är nonsens, utan mest det naturliga faktum att om man jobbar ett år extra får man mer pengar eftersom man delvis har betalat i motsvarande runt 3% extra (om vi säger 30 års inbetalningar) och sedan är 1 år närmare döden och gör uttag 1 år kortare vilket motsvarar runt 4%. Cashen måste in, och sedan får man göra avvägning vad som är viktigast, hög pension de åren man är pensionerad, eller längre pensionärstid.
Hur mycket extra man fick från sparandet såg jag som sekundärt, jag tycker man så ofta pratar om det monetära värdet av att jobba ett extra år, och glömmer att priset är just att man jobbar ett år till.
