Pension: tips, tumregleroch viktiga saker att tänka på

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tre viktiga saker att ha koll på kring pensionen
2. Varför Pensionsmyndighetens rapporter är guld
3. Våga logga in och ta bort dramat
4. Möt Agneta Claesson från Pensionsmyndigheten
5. De tre viktigaste faktorerna: livsinkomst, tjänstepension, uttagsålder
6. Tumregeln: varje tusenlapp i inkomst ger 1,29 kronor i månaden
7. Tumregeln: 500 kronor i månaden ger 300–600 kronor i pension
8. Pensionsgapet mellan män och kvinnor
9. Att flytta premiepensionsrätter mellan makar
10. Tjänstepensionen och nio av tio anställda
11. Behöver en snittsvensk göra något själv?
12. Missuppfattningen om att pengarna inte kommer räcka
13. Jans dolda agenda: Sverige har ett av världens bästa pensionssystem
14. Två tips: logga in på Pensionsmyndigheten och minpension.se
15. Riktåldern och det förlängda arbetslivet
16. Lever vi verkligen längre?
17. Var passiv med premiepensionen och AP7 SÅFA
18. AP7 SÅFA är ett av världens bästa alternativ
19. Siffror på AP7 SÅFA och de som bytt tillbaka
20. Avgiftstaket i premiepensionssystemet
21. Riktmärke för avgifter i eget sparande: 0,2 procent
22. Tumregeln om avgifter: en procentenhet kostar 33 procent på 40 år
23. Eget sparande på den öppna marknaden
24. Att läsa det orangea kuvertet
25. Varför ger det orangea kuvertet ångest?
26. Pensionsrätt: en rätt, inte pengar på ett konto
27. Snittsiffror för pensionsrätten i Sverige
28. Pensionsrätterna i ett slutet system
29. Inget maxantal år, men ett maxtak per år
30. Arvsvinst från avlidnas pensionskonton
31. Efterlevandeskydd i premiepensionen
32. Vem efterlevandeskyddet oftast gynnar
33. Återbetalningsskydd i tjänstepensionen
34. Värdeförändring och inkomstpensionens uppräkning
35. Varför minpension räknar på 1,9 procent
36. Genomgång av resten av årsbeskedet
37. Vad siffran inte säger: behovet av en prognos
38. Pensionsmyndigheten.se kontra minpension.se
39. Missförstånd: många oroar sig i onödan
40. Kompensationsgraden är ett trubbigt mått
41. Vilken ålder och vad ska man intressera sig för?
42. Jans fem big wins för pensionen
43. Snabbkollen på din pension
44. Tips för företagare
45. Flexibilitet och kraften i uttagsåldern
46. Att förstå varför uttagstidpunkten slår så hårt
47. Jobba tidigt eller jobba längre?
48. Pensionsmyndighetens informationsmöten
49. Det sämsta rådet inom pensionsrådgivning
50. Tack och avrundning

Tre viktiga saker att ha koll på kring pensionen

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Det här är dagens avsnitt: tre viktiga grejer att ha koll på kring sin pension. Vi har Pensionsmyndigheten på besök, och några av de viktigaste sakerna vi pratar om är livsinkomsten, det vill säga att allt det du tjänar under ditt arbetsliv beräknas in till din pension. Din livsinkomst är jätteviktig. Det andra är tjänstepensionen, som är en stor del av ens pension. Det är den man får från arbetsgivaren och som nio av tio svenskar har. Och den sista är uttagsåldern: beroende på om man går i pension ett år senare eller ett år tidigare kan det ha stor påverkan. Går man i pension ett år senare kan det höja pensionen med mellan 6 och 11 procent.

Jan: Pensionsmyndigheten ger ut rapporter med många tumregler. Hur kan man tänka kring att gå i pension ett år tidigare, ett år senare? Hur mycket påverkar ett månadssparande? Hur mycket kan man ungefär tänka att man kommer få i pension om man är i typfallet? Premiepension, riktmärke kring avgifter och så vidare. Allt sådant pratar vi om i dagens avsnitt.

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen till dagens avsnitt 307, och idag har vi Pensionsmyndigheten på besök.

Varför Pensionsmyndighetens rapporter är guld

Jan: Det är jätteroligt, för vi har Agneta Claesson här, som är informatör och pensionsspecialist, och vi pratar om pension, vad man ska tänka på, de viktigaste sakerna. Och det blir lite nörderi.

Caroline: Ja, det är du så glad för. Ni var sådana kompisar, verkligen.

Jan: Ja, men så här: Pensionsmyndigheten ger ju ut, deras uppgift är ju att sitta i samma båt, som vi sa. De ska informera, de ska berätta om vilka val man har, vilken påverkan det kommer att ha på pensionen och så vidare. Vilket gör att de ger ut massa, till exempel riktmärke för avgifter på fonder, skrivet på fem sidor. De ger ut tumregler kring pensionen, så här kan du tänka. Och ibland tänker jag att det är så synd att de här rapporterna inte kommer fler till gagn. Jag tror att det är få som tänker så här: nu är det fredag kväll, nu tar jag ett glas rött vin och tar fram Pensionsmyndighetens rapport. Men jag tänker att du som lyssnar eller tittar, nu får du guldkornen i det här avsnittet från alla de rapporterna. Så det är en av mina höjdpunkter.

Jan: Den andra är att jag får driva min agenda lite. Jag tror att många, inklusive jag själv, i många år gått och oroat sig för pensionen. Man tänker så här: det kommer ändå inte vara några pengar när jag går i pension, jag kommer behöva jobba tills jag är 150. Jag har bidragit till det där på grund av okunskap, tror jag. Men ju mer jag har läst på, hängt med på Pensionsmyndighetens hemsida och hängt i forumet, desto mer upplever jag att Sverige nog har ett av världens bästa pensionssystem. Och det pratar vi om, att basfallet är ganska okej. Sen pratar vi om att ibland behöver man spara lite extra eller göra andra grejer. Och du, vad tog du med dig?

Caroline: Jag tog med mig lite det här att, i mitt fall, jag är ganska ointresserad av ekonomi generellt. Men för mig är det bra att intressera mig lite grann, vara inne på Pensionsmyndigheten någon gång vartannat år. Ta bort dramat kring det. Och så får jag titta lite. För mig är det så. Det är inte så mycket drama då.

Ekonomisk oro är sällan en oro för pengar. Det handlar om att framtiden är oviss och att man inte har koll.

Våga logga in och ta bort dramat

Jan: Nej, men jag tror också det vi brukar prata om i andra avsnitt, att ekonomisk oro sällan är en oro för pengar, utan att det handlar om att framtiden är oviss. Och att man inte har koll. Det vi pratar mycket om i det här avsnittet är att man ska våga logga in. Vi tar till och med fram mitt orangea kuvert här och kollar med Agneta hur man ska tolka det. Och vi pratar om att man kan använda Pensionsmyndighetens hemsida, man kan använda minpension.se och väldigt många andra saker.

Jan: Sen vill jag faktiskt ge ett tips. Det finns en massa specialfall. Du är så här: jag är kollektivavtalsansluten, eller jag jobbar statligt, eller jag är egenföretagare med enskild firma, eller jag har ett aktiebolag. Gå till RikaTillsammans forum, vi har en hel kategori som heter pension, och där har vi alla de här diskussionerna i detalj. För i det här avsnittet pratar vi mer generellt. Men det är viktigt det också.

Jan: Och avslutningsvis tänkte jag att vi pratar mycket i avsnittet, det såg jag först efteråt när jag satt och klippte, vi pratade mycket om pensionspyramiden och basplattan. Och då är det viktigt, för den som inte har sett den här bilden på Pensionsmyndighetens hemsida, så kan man säga att den svenska pensionen består av en pyramid uppdelad i tre delar, där basen är den allmänna pensionen. Och den allmänna pensionen brukar delas upp i två: inkomstpension och premiepension. Vi kommer prata om fördelning och sånt, men det är basen. Basplattan, tror jag att Agneta säger.

Caroline: Ja, det är basen i pensionen.

Jan: Nästa lager, våning två i pyramiden, det är tjänstepensionen. Det är den pension man får från arbetsgivaren, där arbetsgivaren sätter av, om man är kollektivavtalsansluten, 4,5 procent av ens lön. Den här inkomstpensionen, det är 16 procent av ens lön som går dit och 2,5 procent som går till premiepensionen. Upp till vissa brytgränser, men det kommer vi till. Tredje våningen i pensionspyramiden, det är det egna sparandet. Så det är de olika bitarna som ingår, det kan man ha lite i bakhuvudet när man hoppar in i avsnittet.

Caroline: Snyggt!

Jan: Jag tänker att vi inte behöver göra det svårare än så, utan vi släpper in Agneta, och så hoppas jag att vi ses i forumet, att du har många frågor och kommentarer. Så får det vara så här: nu tar jag tag i det och kollar på min pension.

Möt Agneta Claesson från Pensionsmyndigheten

Jan: Varmt välkommen, Agneta Claesson. Du är informatör och pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten. Du har jobbat med pension i många år. Jag tror du sa så här, att du har jobbat på Pensionsmyndigheten sen de startade. Och innan dess jobbade du med pension på Försäkringskassan. Sedan 2012 har du jobbat på heltid med att åka runt, vara med i media, vara med på SVT och prata om pension. Så varmt välkommen.

Agneta: Tack så mycket.

Jan: Jag tänker så här, jag är ett stort fan av Pensionsmyndigheten. Vissa säger: men det är bara något du säger. Och jag bara, nej, jag är det här på riktigt. För jag tänker så här: ni och vi sitter på sätt och vis i samma båt, att man vill att pensionsspararna ska ha så bra pension som möjligt. Ni ska ge ut information. Och sen ger ni ut sjukt mycket roliga rapporter.

Agneta: Härligt att du säger roliga, ja.

Jan: Nej, men jag älskar det här. Det finns så mycket data och så mycket kunskap, som ofta inte blir så tillgänglig. Men vi ska inte prata så mycket om det, utan jag tänkte att vi hoppar rakt in i det. Om vi skulle börja på 10 000 meters perspektiv: vad tycker du är det viktigaste? Och vad tycker Pensionsmyndigheten? Det här borde alla vi i Sverige veta om pension.

De tre viktigaste faktorerna: livsinkomst, tjänstepension, uttagsålder

Agneta: Ja, nu ska vi prata länge här idag. Men om du hade sagt: Agneta, tre snabba. Tre tips med i intervjun. Då är det absolut vad du tjänar genom hela livet. Hela livets inkomst, alla orange pengar är en hög. Ju större den är, desto bättre kommer det att vara. Så vad du tjänar genom hela livet, om du har en tjänstepension från din arbetsgivare, en jätteviktig del av totalen. Och givetvis också vid vilken ålder du kommer att ta ut din pension. Vi kan vända och vrida på pensionen, upp och ner, högt och lågt, men det kommer att vara det där.

Jan: Nu får du säga ifrån om det här blir knöligt, men jag brukar säga att man ska fokusera på inkomsten. Jag brukar i alla andra sammanhang säga: om du ska fokusera, försök öka din livsinkomst. För din livsinkomst är det som styr hur mycket du kan spara. Det styr hur mycket buffert du kan ha, det styr hur mycket pension du kan ha. Det styr så himla mycket. Sen vet jag, ibland får jag höra: nej men ibland kan jag inte öka min lön i det här yrket. Och då säger jag: nej men ibland kanske man kan hitta en sidoinkomst, eller försöka byta jobb eller få upp sin lön. Men just livsinkomsten är så himla viktig.

Agneta: Den är jätteviktig, och det är en anledning till att man önskar att fler tänker pension när vi är yngre. För deltidsarbete är ju en stor faktor som kan sänka pensionen om vi deltidsarbetar under många år. Och det gör vi kanske under småbarnsåren. Det kanske är mer eller mindre nödvändigt för att få livet att gå ihop. Jag lägger egentligen ingen värdering i hur man väljer att göra, men man får en medvetenhet om att det ändå är livsinkomsten som kommer att påverka den allmänna pensionen. Det är en viktig faktor. Och kanske kan man då jobba i större omfattning om man bara blir medveten om det här. Så jag håller med dig där. Men jag tror att det är viktigt att man vet det här, att varje krona spelar roll.

Tumregeln: varje tusenlapp i inkomst ger 1,29 kronor i månaden

Jan: Det är bra att du säger det. För du vet, jag gillar att vara nördig. Och då har ni en rapport som heter "Tumregler för pensionsberäkningar".

Agneta: Den är bra. Den är jättebra. Den senaste är från 2019, tror jag.

Jan: Och då står det, om jag får, Caro, ska du citera?

Caroline: Tumregel: Givet en lön över 19 700 kronor under ett år ger varje intjänad krona 0,129 öre i månatlig utbetalning från den allmänna pensionen och tjänstepensionen. En tusenlapp i tillfällig extra inkomst ett enskilt år ger alltså 129 öre. Det vill säga 1,29 kronor extra i månatlig pensionsutbetalning livet ut.

Jan: Ja, och jag gillar det här. Det är på något sätt en konkretisering. Varje tusenlapp du har i lön. Då pratar vi inte varje tusenlapp i månadslön, utan varje tusenlapp du tjänar. Om du bara skulle tjäna en enda tusenlapp, då kommer du få ut 1,29 kronor i pension resten av livet.

Agneta: Precis, och det är en bra tumregel som man kan plocka upp om man vill tänka. När man vill höja stämningen på en fest.

Jan: Precis.

Agneta: Det finns någon som kan säga det ibland, om vi kommer till något nytt sammanhang och det är lite oklart. Känner vi någon, hur kommer det att bli? Då finns det någon som brukar säga: ja men du kan alltid prata lite pension, då löser det sig alltid. Men det jag ville säga är att det måttet vi läste, om 19 000, det var klart för det årets nivå, när du blir skattskyldig. Den nivån är något högre 2023, när du måste betala skatt på din inkomst. Men så fort du blir skattskyldig, om du så bara betalar en krona i skatt, det är väl 22 000–23 000 någonting tror jag i år, om du bara betalar en krona i skatt så kommer du att få den här pensionsavsättningen som du var inne på innan, de här 18,5 procenten på hela din intjänade inkomst. Så du får alltså mer i avsättning till din allmänna pension än vad du är i närheten av att betala skatt för.

Agneta: Så det dummaste man kan göra, för alla ungdomar som lyssnar nu, det är att sommarjobba och sluta precis innan man får betala skatt. Det är bra att betala någon krona i skatt, för redan då får man in pengar till den allmänna pensionen.

Jan: Så det här är ett tips till föräldrar med barn som sommarjobbar. Se till att, om det är möjligt, komma över de här 19 000.

Agneta: Ja, som nu är lite högre för 2023.

Jan: Ja, precis, absolut.

Tumregeln: 500 kronor i månaden ger 300–600 kronor i pension

Jan: Men vet du vad, ni har flera tumregler.

Agneta: Massor.

Jan: Men vi tar den här, för den är också relevant. I forumet, och det här är så roligt, när jag brukar säga att vi sitter i samma båt, så var det i forumet, tror jag det var Alec eller någon, som för något år sedan tog fram en sådan här tumregel. Att om du sparar en tusenlapp i typ tolv år, så kan du sedan plocka ut en tusenlapp resten av livet varje månad. Så en tusenlapp i månadssparande i tolv år ger tusen kronor resten av livet. Och sen har vi levt med den där, så den behöver du inte svara på. Men sen hittade jag igår kväll, så sitter jag och läser den här tumregeln för pensionssparande. Och då står det så här. Ska du läsa, Caroline?

Caroline: Varje ytterligare tioårsperiod med ett sparande på 500 kronor per månad leder till en ökning av den månatliga pensionen med mellan cirka 300 och 600 kronor av redan skattade pengar.

Jan: Och så var jag så här, det är ju exakt samma sak.

Agneta: Ja.

Jan: Du behöver inte svara. Man får tänka lite.

Agneta: Ja, precis.

Jan: Nej, men ni säger så här, och som myndighet är ni alltid lite mer försiktiga. Vilket är jättebra. Medan jag säger så här: 500 kronor i månaden i 12 år, säger jag, ger dig 500 kronor i månaden. Och ni säger: ja men 500 kronor i 10 år ger mellan 300 och 600 kronor. Redan skattade pengar.

Caroline: Var fanns den tumregeln?

Jan: Det finns en rapport. Jag kommer länka till den i beskrivningen, för det här är en av de som jag brukar återkomma till. Ni har gett ut tumregler för pensionsberäkning. Så det är för människor som tänker: okej, men hur kan man tänka kring pension i stora drag.

Agneta: Det var för de där nördarna vi pratade om. Jag ville säga att det närmade sig varandra. Nu kommer budskapet ut där. Det är jättebra. Jag har önskat mig en uppdatering av den, men i grunden håller den säkert. Så absolut, jag tycker det är jättebra. Jag känner själv att det är en rapport som jag, när jag i andra sammanhang har fått frågor från journalister och sådär, så är det många svar som har kunnat finnas där, när man själv har velat räkna på saker.

Jan: Mitt hjärta gick ut lite för den här personen som sitter och skriver det här, som är en jättebra skrift, och sen hamnar den i biblioteket. Och så tänker jag så här. Och sen kommer någon som jag bara: åh, titta, tänk att det här fanns.

Agneta: Ja, precis.

Pensionsgapet mellan män och kvinnor

Caroline: Men är det så att det fortfarande är många kvinnor som jobbar deltid för att livet ska gå ihop med barn och familj? Man vill ju ha sin inkomst naturligtvis.

Jan: Men är du inte ute efter, Caro, det vanliga, vi kommer in på det här med missförstånd, men ett vanligt argument är att det är ett stort pensionsgap. Och jag tyckte jag läste någonstans att det positiva är att pensionsgapet har minskat över tid, från 30 procent till 20.

Caroline: Så det är fortfarande inte bra, skulle jag säga. Vill du att vi tar upp det sen, Jan?

Jan: Vi kan prata om pensionsgapet.

Agneta: Det finns ju absolut ett pensionsgap mellan mäns och kvinnors pension, som det är idag, 2023. Nu ser vi inte tjänstepensionens utbetalning, den eftersläpar lite för oss, för den kommer inte från oss. Men ungefär 7 000 kronor före skatt varje månad, ett helt pensionärsliv. Det är mycket pengar. Och det grundas såklart i flera olika faktorer, men en är att det är kvinnor som i större omfattning arbetar deltid. Kvinnor har också vanligen lägre löner. Kvinnodominerade yrken har lägre löner vanligen. Vi är mer sjukskrivna än vad män är. Sen kan man fundera kring det här med föräldraledighet. Där finns vissa kompensationer i det allmänna systemet för att kompensera den som har lägst inkomst under småbarnsåren. Så jobbar vi deltid under tiden vi har barn som inte är äldre än fyra år, då kan man få en viss kompensation.

Caroline: Hur får man den kompensationen? Hur ser den ut?

Agneta: Hur den ser ut? Ja, den syns framförallt i det orangea kuvertet. Om man öppnar det och har fått barn, så står det något som heter barnår, helt enkelt. Det finns tre olika beräkningssätt som vi använder för att fastställa vilket som blir mest förmånligt för dig. Men enkelt uttryckt är det under barnets fyra första levnadsår som du har möjlighet att få den här. Om du är den förälder som har lägst inkomst.

Att flytta premiepensionsrätter mellan makar

Caroline: Men sen kan man väl också flytta premiepensionsrätter, om jag inte är helt fel, mellan makar och registrerade partners.

Agneta: Precis, det är någonting annat. Premiepensionen i bottenplattan går då att lämna över, lämpligen från den som har högst inkomst till den som tjänar mindre.

Jan: Absolut, och det är framtida insättningar, så det här ska göras av någon som har tänkt jobba i många år. Det är inte lönt att komma, vilket händer ibland, någon säger: ja men det var något jag kunde flytta till min fru, men då skulle det ha gjorts.

Agneta: De sista åren.

Jan: De sista åren, ja, men då har de precis sagt att de tänkte gå i pension året efter eller så.

Jan: Och man kan, om jag förstår det rätt, styra hur lång period man vill göra det, om det är det här året eller löpande.

Agneta: Ja, och jag tror att det kan ha blivit någon förändring där, vilka alternativ vi erbjuder, men det har varit så som du har sagt i alla fall. Kanske har vi ändrat det lite. Jag är ju inte gift eller registrerad partner, så jag har aldrig sett det i skarpt läge. Men någonting säger mig att det skedde någon förändring. Men man kan bestämma själv. Man kan alltid ringa och fråga.

Agneta: Och är man gift eller registrerad partner, för det är lite omodernt att det bara är det gänget som kan, men logga in och se hur det ser ut, för det upphör per automatik om vi separerar. Och där vet jag också att ibland får vi frågor: men varför är det inte för sambor? Då brukar jag säga: ja, fast det kanske inte så mycket är Pensionsmyndighetens beslut, utan det är ju ofta kommet från lagstiftningen och politiker.

Jan: Ja, och om inte det är tydligt och klart, så är det ju så.

Agneta: Pensionsmyndigheten får ju göra det politikerna beslutar. Sen är vi inte politiska och ska inte driva någon linje, men det är klart, politiska beslut är vad de är för alla myndigheter. Vi måste följa dem. Men det finns ändå ett förslag sen flera år tillbaka, som inte har hänt mer än att det är ett förslag, att det skulle bli vidgat, kanske i alla fall för sambor som har gemensamma barn. Att det skulle vara möjligt.

Tjänstepensionen och nio av tio anställda

Jan: Men jag tänker, om vi hoppar tillbaka till det här viktigaste att veta. Nu tog du den korta versionen. Om du skulle utveckla, eftersom vi ändå har lite tid på oss, vad skulle du mer säga är viktigt med livsinkomsten?

Agneta: Ja, då var det tjänstepensionen. Och den har de flesta anställda, ser vi, en tjänstepension från sin arbetsgivare.

Jan: Jag tror jag läste om nio av tio som har tjänstepension.

Agneta: Ja, och då brukar man säga lite drygt nio av tio anställda, så någonstans får vi dela någon person lite sådär. Men det är absolut positivt. Det är ju också ytterligare en anledning att man skapar sig en uppfattning om att, har jag en tjänstepension? Det är också någonting man ska veta här och nu när livet rullar på. Alltför många tror att pension är en 60-plus-fråga, men det är klart att har jag inte en tjänstepension från min arbetsgivare, det vill jag veta kanske hellre när jag är 25–30, än när det är dags att plocka ut.

Agneta: Jobbar du inom offentlig sektor, då har du alltid tjänstepension. Och där har åldersgränserna, när inbetalningar börjar, flyttats och till och med raderats ut, skulle jag väl säga, att då får man tjänstepension. Inom privat sektor är det fortfarande vissa åldersgränser.

Behöver en snittsvensk göra något själv?

Jan: Men är det inte så? Nu kommer ett påstående, så får du skjuta ner det, eller om det är sant. Men jag tänker så här: om vi skulle ta någon snittperson i Sverige, som jobbar antingen statligt eller inom ett kollektivavtalsanslutet jobb, och jobbar över livet, så tänker jag: är det ändå inte så att det inte är så mycket man behöver göra och tänka på själv? Jag upplever att pensionssystemet är så pass väl designat, och fackföreningar och de som förhandlar kollektivavtal verkar ändå insatta i pensionen. Då är det ändå ganska bra. Man behöver inte vakna upp så här: shit, jag har jobbat hela mitt liv, jag har tjänstepension, jag är kollektivavtalsansluten, det har gått åt helvete. Förstår du vad jag menar? Det tycker jag är magstarkt att behöva känna och tänka så.

Agneta: Sen brukar jag passa mig för att värdera vad individen kan tycka är en bra pension. Det får man känna själv. Men precis som du är inne på, att som anställd med ett kollektivavtal, så har vi per automatik att vi signerar vår deklaration en gång om året. Då går det in pengar till den allmänna pensionen baserat på vår inkomst, på vår lön. Och andra socialförsäkringsförmåner är ju också pensionsgrundande. Det kanske vi kommer in på sen. Och sen har du en tjänstepension som betalas in av din arbetsgivare. Det är de viktigaste faktorerna. Sen, om du toppar det med att göra en prognos och se vad det blir för mig, då får du verkligen svart på vitt vad det handlar om. Men absolut, anställd jämfört med att vara egenföretagare, de bör tänka till lite själva, för där kan det lättare gå fel.

Jan: Jag ger dig lite rätt där. Ja, för jag tänker så här, att basfallet är ganska gott.

Missuppfattningen om att pengarna inte kommer räcka

Jan: Vi kommer in på det här med missuppfattningar. Jag upplever att en vanlig missuppfattning är att jag inte kommer kunna gå i pension, eller jag kommer behöva jobba tills jag är 150, och alla de här grejerna. Och då är jag så här: fast vet du vad, standardfallet är typ att 16 procent sätts av till din inkomstpension och 2,5 procent går till din premiepension. Och för en snittsvensk, någonstans, är det typ 5 000 spänn i månaden som sätts av. Och du vet, vi kommer in på det också sen, men du får ut någonstans mellan 50 och 70 procent av din slutlön i pension.

Agneta: Ja, det finns olika beräkningar och det är ett stort spann också. Och man får ha olika sätt att titta på det här med kompensationsgrad, som det så tjusigt heter. Ja, hur många procent får du i pension av din slutlön. Men absolut, vi har ett pensionssystem som är väldigt robust och stabilt, så det här som man ofta hör, eller ibland i alla fall, att det inte kommer finnas några pengar när det är dags för mig att plocka ut. Vi har ett överskott i pensionssystemet på 1 300 miljarder, tror jag det är. Det är rätt mycket pengar. Och vad vi ser över tid, så kommer den här utvecklingen att hålla i sig, att det blir plus i den allmänna pensionen.

Agneta: Och många tjänstepensionsavtal har de här 4,5 procenten i grunden, det har det varit under många år. Men där ser vi att parterna förhandlar fram att det faktiskt ökar på med de där procenten. Så därav är tjänstepensionen också superviktig. Och om vi då också arbetar det här förlängda arbetslivet för att vi lever längre, det är också någonting som kommer att höja vilken nivå vi får i pension. För jag tycker det är synd när det i media ibland låter som att pensionen bara står och sjunker. Alla kommer bli fattigpensionärer och kommer behöva jobba tills de är 100.

Jan: Ja, men det är den storyn.

Agneta: Ja, förlåt, att pensionen bara står och sjunker av sig själv. Men det är ju att den ska räcka fler år än tidigare, fler månader och år. Och då är det ganska enkel matematik, om den här påsen är precis lika stor som tidigare men ska räcka i fler månader och år, då måste månadsbeloppet bli lägre. Så därför är det inte så konstigt med konstruktionen i systemet, att vi behöver putta in mer pengar och också skjuta på uttagstiden. Och då kommer vi att kunna ha, enligt både lagstiftarens mått och kanske någon allmän bedömning, en helt okej pensionsnivå.

Jans dolda agenda: Sverige har ett av världens bästa pensionssystem

Jan: Du får hoppa in. Jag har en dold agenda här, vet du. Som jag driver om poäng.

Agneta: Du kan ha det.

Jan: Jag tycker att det svenska pensionssystemet ibland får oförtjänt mycket kritik. När man jämför med andra länder, så upplever jag att vi har ett av de bästa pensionssystemen i världen. Basfallet är bra. Det är finansierat, det här som du säger, att pensionssystemet Sverige plus. Det finns många länder där pensionssystemen är underfinansierade. Att de har större åtaganden till pensionärerna än vad de har pengar. Och sen bygger det på att det ska vara 8–9 procents avkastning för att ens komma ikapp. Det går inte. Min agenda var så här: jag vill slå ett slag för att det svenska pensionssystemet är bra. Du får kanske inte ens lov att säga något annat?

Det svenska pensionssystemet får oförtjänt mycket kritik. När man jämför med andra länder har vi ett av de bästa systemen i världen.

Agneta: Ja, men så här är det nog egentligen, att jag ska inte tycka någonting i min roll. Men jag kan bara visa på fakta. Och då är det så att vi har ett stabilt pensionssystem. Och det finns andra länder som tittar på Sveriges pensionssystem. Sen har det hänt saker och ting där man kanske har adderat från politiskt håll, förändrat det de sista åren, lagt till någon förmån, ändrat lite gränser. Så det har inte fullt ut kanske den, ja hur ska jag säga, så som det sades när pensionssystemet infördes, fullt ut med livsinkomstprincipen. Där har man varit och meckat lite grann. Men fortfarande håller det ändå när vi pratar om livsinkomstprincipen, att vi har ett stabilt pensionssystem och att det ska vara självfinansierande. Det är inte meningen att det ska ta skattemedel för att balansera upp den här jämvikten som vi mäter varje år. Utan där ska det vara plus, helt enkelt.

Jan: Men får jag säga, det var någon debatt eller rapport som ni hade som var underlag i politiken, just den här, att den bärande principen är livsinkomstprincipen. Att du ska ha en pension som är i relation till din livsinkomst. Och att den inte alltid slog igenom helt och hållet. Men jag tänker att det är en politikerdebatt. Den kan vi skjuta på.

Agneta: Precis, ja. Och vi har en roll att visa politikerna hur olika beslut påverkar pensionssystemet och individen. Sen behöver de inte lyssna, men den rollen har vi gentemot politikerna, att vi ska visa på olika beslut. Men annars handlar det om att informera och se till att vi betalar ut pengar och allt det här i rätt tid och sådana saker.

Två tips: logga in på Pensionsmyndigheten och minpension.se

Jan: Bra. En annan sådan här grej som jag brukar säga och ge som tips. Jag använder dig lite som facit här, om jag säger bra grejer till dem. Men jag tänker, det är två tips jag brukar ge. Om man vill kolla hur det går, en prognos, så brukar jag säga så här: först, logga in på Pensionsmyndighetens hemsida. För där har ni en förenklad prognos, där man egentligen bara kan trycka på sin ålder och så räknar den om. Och vill man vara lite överkurs, så kan man logga in på minpension.se. Och där kan man göra fler inställningar.

Agneta: Stämmer.

Jan: Och minpension också, om jag förstått det rätt, det är ett samarbete mellan de olika försäkringsbolagen i Sverige. Är ni också inblandade i den?

Agneta: Precis, ja. Om jag inte missminner mig så finansierar Pensionsmyndigheten hälften av minpensions verksamhet. Och den andra hälften är de anslutna bolagen. Så det är absolut ett samarbete. Så minpension är ju också, på tal om ofarliga sidor, att ingen säljer någonting, en sida som man absolut kan besöka. Att det kan finnas ett värde ibland med att gå via vår sida. För det vi har gjort på vår sida från i år är att vi har lagt in varje individs riktålder. Det här med, vi pratade om det förlängda arbetslivet. Och det har man inte på minpension. Det kommer säkert, men det finns inte än. Vi har mycket information annars på vår sida också, såklart. Men prognosen är i grund och botten samma. Men vi har riktåldern inlagd.

Riktåldern och det förlängda arbetslivet

Jan: Men kan vi inte ta det med riktåldern? För jag tänkte att vi skulle komma in på det. Det har man också på er sida. Och så tryckte jag in där att jag är född 81, och då fick jag så här 68 år. Är det korrekt att tolka det som att för att få en motsvarande pension som en 65-åring får idag, så behöver jag jobba till 68? Eller hur tolkar du riktålder?

Agneta: Ja, förenklat skulle man kunna säga så. Jag brukar förklara det med att det är en livslängdsbedömning, en livslängdsanpassad pensionsålder. För att visa på hur länge du bör arbeta för att kompensera den här ökade livslängden. Det var mycket mer positivt sagt. Så det finns inget ska och det finns inget måste. Och det är för de här närmsta kullarna som riktåldern också är beslutad. Så det här kommer att vara för någon som är så ung som du, det kommer inte att fattas ännu ett sådant beslut. Men vi har ändå valt att visa på det här, vi tror, kommande, utefter vad man räknar på livslängden.

Jan: Är det det som ska sätta igång 2026?

Agneta: Precis, ja, då införs det här begreppet på allvar, eller vad jag ska säga. Men redan nu har det svämmat över i kommunikationen.

Jan: Ja, att det ökar. För om jag förstod dig rätt, så kollar jag då på vår dotter som är född 2018. Då är hennes riktålder 70. Så det var ändå inte... Och om jag tolkade det rätt, den förlängningen som är två år, men hennes förväntade livslängd är tre år mer än vad vi har.

Agneta: Jag hoppas det. Ja.

Jan: Så jag fattade det. Okej, så man räknar med att hon kommer leva längre än vad vi kommer leva. Alltså behöver hon gå i pension lite senare för att pensionen ska räcka hela livet.

Agneta: Ja, för att det ska upprätthålla motsvarande nivåer. För annars kommer de ju såklart att gröpas ur. Och när den här riktåldern är fullt inrullad, så kommer det att vara att du har din riktålder, men att du kan ta ut egen intjänad pension tre år tidigare. Men riktåldern kommer också att vara den ålder där du, om du är i behov av grundskydden i pensionssystemen, kommer att kunna ta del av dessa. Så du får ta del av dem lite senare.

Jan: Lite senare, ja.

Agneta: Så först har du möjlighet till de egna intjänade.

Jan: Men det är det här jag menar, när vi kommer tillbaka till att jag tycker att Sveriges pensionssystem är bra. För det säger sig självt att om jag ska spara samma summa och den ska räcka från 65 till 81, eller 65 till 84, då blir den ju lägre.

Lever vi verkligen längre?

Caroline: Ja, jag fattar det. Jag är bara lite ambivalent till det där. För är det sant att vi lever längre nu?

Jan: Ja, men det är bara att kolla, Caroline.

Caroline: Det kommer sådana generationer nu som lever kortare tid än sina föräldrar.

Jan: Nej, tvärtom. Jag pratar ju på nätet. Jag har pratat med läkare som tycker att sådant här är spännande. De säger så här: Jan, se till att överleva de kommande tio åren. För om tio år tror man att man med teknik kommer ha ännu längre livslängd. Det var medicinfakta här mitt i programmet.

Agneta: Men det är ju precis det du är inne på, kanske lite grann det här att vi pratar om genomsnittlig livslängd. Så på individnivå kommer det såklart att kunna se annorlunda ut. Och jag inser och är väldigt ödmjuk inför, jag möter både yngre, men många blivande pensionärer som inte är så långt ifrån ett pensionsuttag, som tycker med riktålder att det känns svårt att kunna tänka sig det här förlängda arbetslivet. Men det är på genomsnittet som gör att de här förändringarna sker. Men skulle det bli så att vi slutar att leva längre, att medellivslängden inte ökar, då kommer ju heller inte riktåldern att bara höjas. Utan det kommer att vara anpassningsbart.

Agneta: Men jag tycker det var intressant det du säger, att du har tittat att det inte var så stor skillnad ändå mellan dig och din dotter.

Jan: Nej, nej, nej. Jag är född 81, hon är född 2018. Och det diffade två år.

Agneta: Precis.

Jan: Och om jag har en riktålder också på 68, om jag tittar på min dotter som är född 92, så har hon 69.

Agneta: Och det tycker jag är viktigt att ta med sig, för det är de här snabba höjningarna som har varit nu de senaste åren, där 61 har blivit 62, 62 har blivit 63, med lägsta uttagsåldern, och så har vi riktåldern, som ligger några år därefter, som lite har gett en signal av att det är fara på färde. Men det kanske snarare är så att politikerna har varit något sena på den här pucken, att börja höja, så att det skapar kanske onödig oro, att man tänker just att det ska bli 75 och 80 och allt.

Jan: Ja, ja. Det är bra att du säger det. Det roligaste var det jag läste om: jag kommer behöva jobba tills jag är 150. Good for you om du lever så länge. 120 är människans maxålder.

Var passiv med premiepensionen och AP7 SÅFA

Jan: Men du, en annan grej, jag vet inte om du får lov att svara på det här, men en annan grej som jag brukar säga är att den som är lite lat, passiv, oengagerad, ointresserad, det är ju den som enligt forskningen får bäst resultat. Så därför brukar jag, när folk säger så här, jag har ångest, jag har inte gjort något val i min premiepension, så är jag så här: gud, grattis, gör ingenting. Återigen, basfallet. Det finns människor som vill vara aktiva, etcetera. Men om vi tar basfallet igen, där jag tror det var fyra miljoner svenskar ligger i den här AP7-soffan, så har den, rent faktamässigt, i median, haft en betydligt bättre avkastning än de privata, eller fondrörelsen. Kan du bara säga något om AP7-soffan?

Caroline: Det finns nog de som aldrig har lyssnat på vår podd, men som tänker så här: pension, jag ska lyssna på dig. Bra, men gud, det är nästan så här prestationsångest, men du får rätta, du får facit här. Men pensionen består väl av fyra delar, den består av den allmänna pensionen, som man delar upp i inkomstpension och premiepension. Det är de här 18,5 procenten av lönen, varav 16 procent går till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension.

Jan: Per år? Vi deklarerar en gång om året, så då kommer det en hög med pengar.

Agneta: Bra.

Caroline: Och den inkomstpensionen kan du inte göra någonting med. Men i premiepensionen, de här 2,5 procenten av lönen, de kan du styra över själv. Och om man inte har gjort något val, då får man det statliga förvalsalternativet, som heter AP7 SÅFA. Statens årskullsförvaltningsalternativ.

Jan: Ja, tummen upp!

Caroline: Jan är förvånad över vad hans hjärna kan plocka upp.

Jan: Ja, men precis. Och den har i snitt, jag tror, av de senaste 16 åren, så i 12 av dem, haft en bättre årlig avkastning. Och tittar man på hela perioden, så tror jag AP7 avkastat 510 procent per 31 mars, och de andra typ 198 eller 298. Så det är en ganska stor skillnad. Så min poäng är, du behöver inte ge någon rekommendation, utan jag säger så här: om man inte har gjort något val, att istället för att ha ångest, så kan man gå och köpa en flaska champagne och fira.

Agneta: Ja, det här tycker jag inte är så problematiskt, för att informera och hålla sig till fakta, det är verkligen det vi ska göra på Pensionsmyndigheten. Och där är vi också tydliga med att det är helt okej att inte välja. Och det tycker jag är lite sorgligt, när man träffar någon som säger: ja, men jag borde välja något. Och jag bara, nej!

Jan: Alltså, välja något annat än AP7 SÅFA. Att lägga sina pengar i.

Agneta: Precis, men jag känner också att när de säger så, så vet de ändå inte riktigt var någonstans de är i pyramiden, vad vi pratar om, utan de har bara en känsla av att de har missat att göra någonting. Borde ha gjort någonting, för man pratar väldigt mycket om att välja. Och precis som du säger, AP7 SÅFA har levererat helt okej. Och där har vi också en låg avgift i AP7 SÅFA. Så för den som har känt att jag vill inte, jag kan inte, jag är ointresserad.

Agneta: Jag fick inte för så länge sedan en fråga från en kvinna som definitivt var jämngammal med mig. Hon ville ha hjälp med att välja. Och sådan hjälp ger inte vi. Och jag sa, jag kan inte heller sia om framtiden. Men är man väl vuxen, 50 plus, och man ställer en sådan fråga, jag vill ha hjälp med att välja fonder, då ska man förmodligen låta bli, för man har inget naturligt intresse. Och då är det helt okej att vara i förvalet.

AP7 SÅFA är ett av världens bästa alternativ

Jan: Ja, och vet du vad? Här, nu behöver inte du hålla med, men det är inte bara helt okej. Det är typ ett av världens bästa alternativ. Den kostar 0,05 procent. Som mest.

Agneta: Som mest, ja.

Jan: Sen sjunker den, vilket är unheard of. Det finns typ ingen annan. Sjunker med åldern. När man lägger på räntorna, så sjunker den. Och den följer forskningen. Vi har haft AP7 som gäster. Så vi behöver inte prata mer om det. Men bara så här: om man känner att man har dåligt samvete för att man inte har gjort något val, skippa det. Gå och fira, klappa dig själv på axeln.

Caroline: Ja, don't do something. Just sit there.

Jan: Ja, det här! Man tänker att man alltid måste engagera sig så mycket. Man har dåligt samvete för sin pension och så vidare. Det behöver man inte ha.

Caroline: Nej, tvärtom.

Agneta: Ja, det jag skulle säga var att det går att välja förvalet igen om man skulle vilja det. Och det är kostnadsfritt. Och skulle man fundera, men vad har jag för fond, jag vet inte, för det är heller inte helt ovanligt, dels tar du orange kuvertet som vi nu fick i februari, mars, eller så loggar man in på Pensionsmyndighetens sida.

Agneta: Så när jag pratar om de här tre viktigaste faktorerna, som jag sa innan, vad du tjänar genom livet, har tjänstepension och vilken ålder du tar ut, så nämnde jag inte just det här att du är aktiv med fonder. För det är ingen som kan sia om framtiden, och förvalet är tänkt att vara ett bra val.

Jan: Det finns inga garantier.

Agneta: Men det är en lösning som enligt forskningen ger bäst odds. Det är tänkt att funka över tid.

Jan: Absolut.

Siffror på AP7 SÅFA och de som bytt tillbaka

Jan: Och jag måste också säga, återigen med siffror, jättekul. Då är det så här, jag läste att det är ungefär 4,2 miljoner svenskar som har den här AP7 SÅFA. Av de här 4,2 miljonerna så är det ungefär 3,9 miljoner, eller 3,85 miljoner, som har det utan att ha gjort något annat val. Men sen är vi ungefär 350 000 som har varit i förvalet, haft en övertro på egen förmåga, och sen bytt tillbaka. Och det tycker jag är ganska roligt att ni till och med är med och säger, att det finns 379 000 svenskar som har varit ute och sen insett, och sen varit så här, borta bra men hemma bäst.

Agneta: Ja, och där ser vi att även om alla fonder på premiepensionstorget har lägre avgifter än på den öppna marknaden, AP7 SÅFA finns också bara i premiepensionssystemet, så ser vi att dyrare fonder inte per automatik är de som avkastar bäst. Och därav det här återigen med avgifter, att det är väldigt viktigt att ha koll på dem.

Avgiftstaket i premiepensionssystemet

Jan: Och det där var också en sådan grej som jag upptäckte först nu. Då har jag ändå gillat och följt det ganska länge, men jag upptäckte inte förrän nu, i researchen till dagens avsnitt, att ni har lagt ett tak på 0,68 på aktiefonder, 0,35 på räntefonder och typ 0,40 på blandfonder, eller vad det var. Vilket jag tycker, för att sätta det i relation, det är ungefär hälften mot vad de kostar utanför pensionssystemet. Och då kan man tycka så här: men 0,5 procent, vad spelar det för roll? Jo, men då sa jag också att förra fredagen, 5 maj 2023, då sattes det in 6 292 miljoner kronor som var fondavgifter som bara betalades tillbaka in i pensionssystemet.

Agneta: Det är ju skitgott.

Jan: Hoppas att den person som förhandlade hos er fick en fredagskaka. Den har tjänats in.

Agneta: Absolut. Och när du säger pensionssystemet, så blir det faktiskt till pensionsspararna verkligen, och de pensionärerna också för den delen. Det går verkligen tillbaka.

Riktmärke för avgifter i eget sparande: 0,2 procent

Agneta: Och visst, det finns ett maxtak i premiepensionssystemet, men när vi ändå pratar avgifter, när vi ändå på något sätt vill ge någon typ av riktmärke för vad man ska betala. Vi pratar även om hela den här pyramiden på Pensionsmyndigheten och har olika inspel, men om vi pratar uppe på toppen där det kan kosta hur mycket som helst, i eget sparande, då har vi sagt att 0,2 procent, där någonstans bör du hålla dig i en global aktieindexfond. För över det så ser vi att den här avgiften verkligen gröper ur över tid. Och där hade vi 0,4 för ett par år sedan, men vi har alltså halverat den, för vi ser att avgiften har en så stor betydelse.

Jan: Och det här är också jätteroligt, för då kan jag ibland känna att vi har gjort nästan 300 avsnitt, vi har intervjuat SPIVA där de har 20 års forskning. Och så kommer jag fram till precis samma sak där, att den viktigaste korrelationen mellan avkastning och en faktor inom en fond, det är låg avgift. Och sen går man in på ert pressrum, rapporter, och så står det "Pensionsmyndighetens tanke om avgifter", och så är det fem sidor data. Jag hade inte behövt göra massa research, det är bara att läsa er rapport.

Caroline: Vad är det för fem sidor då?

Jan: Då har man skrivit så här, så här resonerade jag, för ni hade ett riktmärke på 0,4 procent innan, men jag tror ni sänkte det typ i år, eller förra året.

Agneta: Ja, det är i alla fall två år tror jag, ja, till 0,2. Och det som är roligt med myndigheter, då kan man inte bara skriva som jag, och säga så här: nej men jag tycker 0,2. Utan då behöver det läggas en grund för, varför har man sänkt det från 0,4? Hur har man kommit fram till 0,4? Referenser. Och då är det en rapport på fyra sidor, så här har vi resonerat kring sänkningen till 0,2 på riktmärket. Ja, för vi vet ingenting om framtiden vad det gäller avkastning, men avgiften är på förhand. Så tror du på två sparformer lika mycket, så välj den som kostar minst. Sen kan man inte jämföra äpplen och päron, utan får jämföra aktiefonder med aktiefonder.

Jan: Ja.

Tumregeln om avgifter: en procentenhet kostar 33 procent på 40 år

Jan: Men där, då återigen, om vi tar tumregler. Ni har tumregler för avgift också i den där. Ska du läsa, Caroline?

Caroline: Det här är från tumregelrapporten. Den är full av guldkorn. En procentenhet extra i avgift per år innebär att dagens pensionskapital har minskat med 33 procent efter 40 år.

Jan: Ja, precis. Det kan vi ta. En annan tumregel, det här har vi pratat om i avsnitt 205, så tre avsnitt sen. Det finns en tumregel som jag kan dela med mig av till Pensionsmyndigheten. Det är att om man tänker så här, avgiften multiplicerat med tidshorisonten man sparar. Så om avgiften är 0,5 och man sparar i tio år, så blir det 5 procent, och då är det ungefär det av det teoretiska totalbeloppet man har betalat i avgifter. Och den funkar också så här: betalar du 1,5 procent i tio år, då är det 15 procent. Så då är det alltså 10 procentenheter mindre i slutbelopp du får på den högre avgiften.

Agneta: Mycket pengar.

Jan: Supermycket. Vi gjorde ett exempel i avsnitt 205, där vi tittade på lite högre avgift. Jag tror vi räknade med 0,2 procent i högre avgift. Och sen tittade vi på att man hade gjort det egna fondvalet, istället för att ligga i AP7. Vi sa så här: säg att den historiska avkastningen gäller även i framtiden. Alltså de senaste 20 årens snittavkastning gäller de kommande 20 åren. Det finns inga garantier för det där. Men bara för att få ett exempel, så fick vi en diff på 2 procent per år mellan två sparare. Samma lön, samma avsättning, allting. Och på en pension på 35 år så var det att den ena personen, med lägre avgift, fick alltså dubbelt så mycket i pension. Det är så här bistert. Den där 0,5–1 procent, det spelar så stor roll.

Agneta: Ja, och som vi sa, att avgifterna i premiepensionssystemet, de kan vara olika. Lägre och lite högre, även om det finns ett maxtak, och förvalet kostar som mest, hur kan jag inte prata, max 0,05. Inom tjänstepensionen i mitten av pyramiden, där är också avgifterna nedförhandlade, fast det finns olika avgifter där med. Men förvalen i både premiepension och tjänstepension är tänkta att fungera för alla de som faktiskt är helt ointresserade.

Eget sparande på den öppna marknaden

Agneta: Och det är väl kanske där, när vi tar våra surt förvärvade slantar och väljer att stoppa in dem i något sparande. Nu pratar jag på toppen där. Då är vi verkligen ute på den här öppna marknaden där det kan kosta precis hur mycket som helst. Och man har blivit varse att många väljer att, ja, de blir mor- och farföräldrar.

Jan: Det har jag precis blivit.

Agneta: Det är många som sätter in en slant, och den ska stå där i många, många år och växa till sig, hoppas man. Så det är väldigt viktigt i många aspekter att tänka på, vad gör jag med de där pengarna jag fått in, och vad betalar jag faktiskt för att få dem förvaltade. Där det inte på något sätt är nedförhandlat.

Jan: Nej, men vi har helt samma åsikt. 0,2 till 0,4 procent.

Att läsa det orangea kuvertet

Jan: Jag tänker så här, en annan grej som vi ska prata om. Jag har skrivit ut, du hade med dig ett orange kuvert. Och jag blev så här, jag måste visa upp det här. Jag blev lite nostalgisk. Men när får man det?

Agneta: Du får inte det längre.

Jan: Jag fick mitt på dialog.

Agneta: Ja, jag tänkte väl det. Det kommer inte till brevlådan.

Jan: Men så tänkte jag, nu är det säkert så att vi får det i Kivra.

Agneta: Ja, vi får det. Du går in på pensionsmyndigheten.se och så kan du trycka där. Numera heter det inte orange kuvert, det heter årsbesked.

Jan: Så jag tycker så här, jag vet inte, jag är nostalgisk.

Agneta: Men du kan välja att du faktiskt vill ha det i pappersformat. Men alla som har en digital låda...

Jan: Får jag ett orange kuvert då?

Agneta: Då får du ett orange kuvert.

Jan: Jag ska ändra det. Jag kan säga att det var något av en traumatisk upplevelse för mig själv, när jag insåg att jag hade skaffat en digital låda och inte fick något fysiskt orange kuvert. För det känns lite fint ändå.

Varför ger det orangea kuvertet ångest?

Jan: Nu ska vi prata om det här, men det är lite märkligt för mig, vare sig man får det i pappersformat eller digitalt. När någon säger: jag tittade i det orangea kuvertet och så fick jag ångest. Men jag tänker, för många som tittar i det orangea kuvertet, de är ju miljonärer. Så jag tänker, hur kan det ge ångest? Det är superkonstigt.

Caroline: Det var ju också en sjukt hög andel som aldrig öppnade dem.

Agneta: Man kan också ibland, när man pressar på, när någon säger till mig, jag förstår inte vad ni vill, och så säger man, men har du läst det? Nej, säger man då.

Jan: Nej, men jag tycker, vi ska inte bli nostalgiska här, att det var bättre förr. Men man fick mer info innan i det där. Men jag tänker faktiskt, jag har skrivit ut mitt orange kuvert, eller mitt årsbesked. Och jag tänkte faktiskt att vi skulle kolla på det lite snabbt. Och egentligen, det är inte siffrorna som är så väsentliga, utan det är mer de olika delarna. Så tänkte jag, så kan du få kommentera. Så jag lägger det här på bordet.

Pensionsrätt: en rätt, inte pengar på ett konto

Jan: Och så tänker jag att det första, som är lite så här, om man är lite ovan, så står det så här: pensionsrätt. Beslutad pensionsrätt. Till och med jag använder inte ordet pensionsrätt i dagligt tal. Vad är det?

Agneta: Nej, och det gör inte jag heller, även om jag jobbar på Pensionsmyndigheten. Men en pensionsrätt, ska man se det som att den här rätten blir som ett krav du kan ställa på pensionssystemet. Att du i någon form har rätt att ta ut en gång i tiden.

Jan: Kan man säga det så här, så tänker jag på det, så som du säger, att de här två delarna som vi sa innan, inkomstpensionen och premiepensionen, att premiepensionen är fonderad, alltså det är pengar som står på ett konto som är placerade i en fond. Faktiska pengar. Medan inkomstpensionen, de pengarna finns inte på något konto, utan det är egentligen en skuld. Som staten eller pensionssystemet har till mig. Jag äger en tillgång i form av en skuldsedel. Och att det är därför det faktiskt heter pensionsrätt, precis som en bostadsrätt. Du äger inte din bostadsrätt, du har en rätt att bo där. Här blir det en rätt att få den här pensionen i framtiden. Kan man tänka så?

Agneta: Jag tycker man kan tänka så. Hela den här delen som vi nu tittar på här, som ska visa insättning och vad som har hänt under året, ser det lite som ett vanligt bankutdrag. Vad hade jag när det ena året var slut? Vad har hänt och vad har jag kvar när det andra året har gått? Och då är det ju, som sagt, vi har ett ingående värde och sen har vi den här raden som du säger, med beslutad pensionsrätt. Så i inkomstpensionssystemet är det någon typ av fiktiv pensionsrätt. Det är mer ett belopp som skrivs upp.

Jan: Ja, men det är vad jag har rätt till.

Agneta: Ja, precis.

Snittsiffror för pensionsrätten i Sverige

Jan: Och jag tänkte så här, här är mitt fall. Jag har en hög lön, en lön på 50. Så jag har en pensionsrätt här på 80 000. Men jag tog faktiskt fram snittsiffror. Och det är inte jag som har räknat, utan ni har återigen en rapport som heter "Pensionssystemet i bilder och grafer". Den heter på riktigt så, "i bilder och grafer". Och då sa jag att snittsiffran i Sverige var 59 400 för 2021. Och det där är också lite klurigt. Det hade vi med Skatteverket också. Det här är ju siffror för 2021, eftersom jag inte har deklarerat för mina inkomster för 2022. Det gör jag i år, 2023. Det har vi precis gjort nu. Så därför blir det här mitt årsbesked för 2022. Och årsbeskedet för 2022 baseras på 2021.

Agneta: Ja, det är två års eftersläpning.

Jan: Så det vi nu tjänar, det vi tjänar i år, 2023...

Agneta: Ja, deklarerar vi 2024.

Jan: Och det kommer då bli ett orange kuvert 2025.

Agneta: Exakt.

Jan: Så det är också så här, för till och med jag blev lurad igår. Vänta, är jag nu på den mest aktuella? Men det var jag. Men då är snittet i Sverige 59 400. Det känner jag igen. Och det fördelas då att pensionsrätten är 51 500. Jag vet inte, vad var snittet på vad? Snittet, så den här pensionsrätten, så hur mycket har jag rätt att kräva på pensionssystemet? För en snittsvensk är det 59 400. Och sen är de 59 400 fördelade på inkomstpensionen och premiepensionen. Så inkomstpension 51 500. Och 7 900 till premiepensionen.

Caroline: Du ser väldigt skeptisk ut. Det känns som att du pratar om någon slags lön som man har betalat in på något vis. Eller vad är det för siffror vi pratar om? Kan det vara ett snitt? 57 000 eller något sånt.

Jan: Ja, men nu låter vi Agneta förklara.

Agneta: Om jag bara skulle sagt det riktigt enkelt, fast det blir en sanning med modifikation, hade det ändå varit att i snitt fick svensken in till sitt orangea kuvert, till sin allmänna pension, 59 400. Att det var vad som sattes in till ditt orangea kuvert baserat på snittlönen i landet. Men sen kan vi, beroende på vilken inkomst vi har, ha fått in mer eller mindre. Det finns ett maxtak också i den allmänna pensionen. Kommer du över en viss lön så får du inte avsättning på den överstigande inkomsten.

Jan: Precis, och det taket går 2023 på en årsbasis precis under 600 000. Ja, så jag brukar säga så här, 50 000.

Agneta: Och den delen som avsätts till inkomstpensionen blir mer som ett fiktivt belopp som noteras. Så att du hade den här inkomsten, det här kravet har du på pensionssystemet och har rätt att plocka ut en gång i tiden. Och det som sattes in till premiepensionen, det är då faktiska pengar.

Pensionsrätterna i ett slutet system

Agneta: Men även om vi har den här pensionsrätten, så är vi en mindre del i det här slutna, stora pensionssystemet. Så varje år väger vi tillgången mot skulderna i pensionssystemet. Men där ser vi nu att vi har ett stort överskott. Visst, något år har det hänt att det har varit på andra hållet. Men tanken är det här att de här pensionsrätterna ska vara det vi kan kräva ut en gång i tiden.

Jan: Hänger med. Och de där 59 400, det är summan av de här 18,5 procenten av din lön. Upp till då 50 000 i månaden. Efter 50 000 i månaden så får du ingen extra avsättning för de här pensionsrätterna. Vilket egentligen bara är ett sidospår. För ibland när jag träffar folk som faktiskt har loggat in på minpension och gjort sin prognos, så trycker de på allmän pension och så står det att din allmänna pension kommer att vara typ 18 500. Och så känner de så här, shit, shit, vad dåligt. Och så brukar jag säga så här: men vet du vad? Det där är ju typ maxet du kan få. Jag har träffat många och jag har pratat med finansiella rådgivare. Och då har jag ställt frågan så här: brukar du se en högre allmän pension, 18 000 eller 20 000? Och då säger de så här, det har jag typ aldrig sett.

Den allmänna pensionen maxas ut vid ett visst löneläge. Så det går inte att ha en superhög allmän pension, oavsett hur mycket du tjänar.

Jan: Så vad vi inte tänker på är att den allmänna pensionen maxas ut, eftersom den maxas ut vid ett visst löneläge. Så det går inte att ha en superhög sådan.

Jan: Sen var det, läste jag, förlåt, ni skrev i någon rapport, att det finns en person i Sverige som har typ 50 000, men då var det någon som hade jobbat typ 15 år efter 65.

Agneta: Jaha.

Jan: Han var den som hade högst allmän pension i Sverige.

Inget maxantal år, men ett maxtak per år

Agneta: Ja, och jag känner igen det där. I det gamla pensionssystemet, då kunde man ha max. Då fanns det parametrar som räknade ut, det här är maxpension. I dagens system pratar vi inte riktigt om max på det sättet. För du kan vara kanske en söt liten bebis, gör reklam för blöjor och välling, betalar skatt på din inkomst, du börjar tjäna in till din allmänna pension, de pengarna ligger och förräntar sig. Du är en aktiv tonåring och sommarjobbar, och sen är du en pigg äldre som jobbar, så det finns inget maxantal år. Men det finns ett max för varje år, hur mycket som kan sättas in. Och beroende på lite hur det går med premiepensionen, så skulle jag nog kunna öka på det där lite grann som du nämnde. Men absolut, det finns ju de som får lägre pension än så.

Jan: Men precis, återigen, som snitt.

Agneta: Men jag upplever många gånger att man får se en siffra, och har förbättringspotential, man har velat se den i jämförelse med andra. Så att man är så här, är det här mycket eller lite?

Jan: För jag upplever att många tittar på det och upplever att det är lite, men det är egentligen ganska nära det teoretiska maxtaket de hade kunnat ha.

Agneta: Ja, och där, om jag inte missminner mig, så har minpension, om man har loggat in på Pensionsmyndigheten och gör den här förenklade prognosen och så väljer man att gå vidare till minpension, eller för all del om man går in där direkt. Och jag skulle säga att de som är mer planerare har kanske större behållning av att gå in på minpension, för att se, var har jag mina pengar och så här. Vi som har en bit ifrån vill kanske bara veta ungefär var vi landar. Men där vill jag påstå att de lite grann har lagt in lite sådan statistik, för att kanske vidga vyerna på den som har haft en helt okej lön, men ändå känner att det här blir inte det jag ville ha. Så kan man visa på, vad får resten?

Agneta: Men det är därför, återigen, som det är viktigt att göra den här prognosen i yngre åldrar. Kanske från 30 år brukar vi säga, för att bilda dig en egen uppfattning, vad kommer jag få med den inkomst jag har och mina förutsättningar. Och har man då möjlighet att spara själv och vill göra det, ja, då kan man göra det. Men många kommer också att se, som du var inne på här innan, att det blev inte så dåligt som jag trodde, bara genom det som rullar in per automatik, för att jag går till mitt jobb varje dag.

Jan: Exakt.

Arvsvinst från avlidnas pensionskonton

Jan: Nu tänker jag att vi fortsätter. Så nästa rad, där står det så här: arvsvinst från avlidnas pensionskonton.

Agneta: Precis. Och det är så att så länge vi är pensionssparare, så finns det ingen markering vi kan göra för pengarna i orangea kuvertet för att de ska tillfalla vår närmsta familj. Det finns det i tjänstepensionen i mitten av pyramiden. Men när någon avlider av pensionsspararna, så går det då tillbaka till de som är jämngamla med en själv. Så typ 81:or, jag som är född 81, då har det dött några andra. Det är väldigt sorgligt att tänka så, men det är precis det som det står för. Så vanligen blir de här arvsvinsterna högre ju äldre vi blir.

Caroline: Varför är det med där på årsbeskedet egentligen?

Agneta: För att det har fördelats.

Caroline: Jag förstår att det är, man kan inte, alltså...

Jan: Det finns mycket som inte står med på olika rapporter som man ser under sitt liv. Det här är siffror, det är ekonomi. Du kan inte bara ha något sidokonto.

Caroline: Ja, nej.

Jan: Vi tar nästa.

Agneta: Jag tror helt enkelt att det handlar om att visa faktiskt vad som har hänt på ditt konto.

Caroline: Karro hade velat att det stod "övrigt". Nej, jag bara undrar varför. Men det är helt logiskt det du säger.

Agneta: Men det väcker också, för att visa vad som har hänt på ditt konto, ja. Men du är inte ensam, för det väcker en del frågor. Många tror att det är kopplat till någon nära i familjen. Det händer. Men det är förmodligen okända, födda samma år som dig själv. I och med att pensionssystemet är helt slutet, så ska det gå tillbaka till de som fortfarande är i livet. Så det positiva då, även om det är en arvsvinst, är att det är en pluspost för dig.

Jan: Ja, visst. Precis.

Efterlevandeskydd i premiepensionen

Jan: Men du, ska vi ta det då? För det finns ju efterlevandeskydd. I till exempel tjänstepensionen eller premiepensionen. Och där pratar man ju också att antingen kan jag vara så här att nej, jag vill inte att mina pengar, mina premiepensionspengar, för nu pratar vi inte inkomstpensionen här, att de ska gå till någon sådan här gemensam pott, utan de ska gå till min partner. Men då får jag inte heller, det är ganska logiskt, om jag vill det, då får jag inte heller ta del av den potten. Den gemensamma potten. Och innan har jag tänkt så här, nej men det är klart det ska gå till dig, men sen läste jag också i de här tumreglerna att, om, jag läste, det var kanske inte ni, men någon rekommendation som lät ungefär så här: jo, men om din respektive klarar sig utan att hon behöver dina pengar, slå av det här efterlevandeskyddet, för det kan höja din pension med uppemot 10 procent. Har du någon tydlig, hur ska man resonera kring det här efterlevandeskyddet?

Agneta: Ja, först måste vi vara väldigt tydliga här att när vi är pensionssparare, så finns det inte någon markering vi kan göra, punkt slut. Det går tillbaka till de som är jämngamla med mig själv. Men när jag väljer att plocka ut min premiepension, då kan jag, om jag vill, lägga till efterlevandeskyddet. När jag första gången talar om för Pensionsmyndigheten, nu vill jag kicka igång en utbetalning av min premiepension, då får jag frågan, vill du lägga till ett efterlevandeskydd? Och då är det till en partner. En make, maka, registrerad partner, sambo med gemensamma barn, eller en sambo som du har idag, som du tidigare var gift med, men som du tröttnade på då, men nu tycker ni att vi är okej. Det funkar.

Caroline: Det är så fint.

Agneta: Då är det så att vi kommer att anpassa din premiepensionsutbetalning utefter dels din egen förväntade livslängd, men också din partners förväntade livslängd. Och beroende på åldersskillnaden er emellan, så kommer beloppet att bli påverkat i olika stor grad. Och här brukar jag vara väldigt tydlig, för om du lägger till den här markeringen när du väl plockar ut, så kan du inte bara ångra den, utan då måste man separera, för att kunna få bort den. Så det är lite oåterkalleligt.

Vem efterlevandeskyddet oftast gynnar

Agneta: Men de flesta parrelationer, absolut inte alla, men de flesta består av en man och en kvinna. Vem har vanligen haft den lägsta inkomsten av de två?

Jan: Ja, tyvärr kvinnan.

Agneta: Ja, vem får då lägst pension?

Jan: Kvinnan.

Agneta: Pensionssystemet är helt könsneutralt, men beroende på hur mycket vi har haft in, den här livsinkomstprincipen. Och vem lever oftast längst?

Jan: Jo, men det gör vanligen kvinnor.

Agneta: Så de flesta kvinnor som gör en markering för efterlevandeskyddet i premiepensionen, gör det till förmån för en man som har högre pension, och en man hon lever över. Som jag sa innan, jag får inte råda, jag får inte tycka, men jag får...

Jan: Du kan tycka det.

Agneta: Jag får informera tydligt, brukar jag säga.

Jan: Ja, men det är jättebra att du gör det.

Återbetalningsskydd i tjänstepensionen

Agneta: Men vi ska inte blanda ihop det här med återbetalningsskydd, som jag brukar kalla det, i tjänstepensionen. Nu har vi hoppat upp i pyramiden, nu är vi i mitten. Där kan du ha det här skyddet under hela din sparandetid. Jobbar du inom kommun och region, så sitter det där krysset förvalt. I andra avtal får du själv lägga till det. Men då händer det också, precis det som du började med, att man ska verkligen fundera på att behöver min närmsta familj de här pengarna ifall jag dör, eller ska jag då ta del av arvsvinsten när andra dör som inte heller har markerat för ett återbetalningsskydd. Och där kan det skilja. Beroende på hur många andra som inte heller har markerat och hur mycket kapital du har. Så där är ytterligare en anledning till att det här yngre gänget ska tänka kring pension. Behöver jag ha det här? Vill jag ha det? Man får kolla upp det.

Jan: Men jag vet att första gången jag läste, så noterade jag att det var förvånansvärt stor skillnad. Jag trodde att det var så här, det spelar inte så stor roll. Och jag var så här, det spelar roll.

Agneta: Sen kan det också vara att det spelar stor roll för den som blir kvar i livet att faktiskt också ta emot pengarna. Så det spelar roll, men man kanske funderar kring att det är den som tjänar mest i familjen som har gjort den här markeringen för återbetalningsskydd. Och inte kanske den som tjänade minst, för att de inte har pratat om det. Så det spelar roll att ha en bra diskussion och fundera kring det där. Och att inte bara låta saker bli lite hipp som happ.

Jan: Ja, precis. Bra.

Värdeförändring och inkomstpensionens uppräkning

Jan: Sen nästa rad, så har vi värdeförändring. När vi kommer in på värdeförändring, för det är ju så här, hur mycket har det förvaltats, ökat eller minskat i värde? Och inkomstpensionen kan jag inte påverka. Är det den som de här olika allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, förvaltar?

Agneta: Precis. Till viss del finns inkomstpensionen i AP-fonderna. Men en stor del av det som är inkomstpension, när det betalas in skatter och avgifter varje månad från de som förvärvsarbetar, så går det också ut till dagens pensionärer. Så det här var mer den här fiktiva delen. Men inkomstpensionens uppräkning är just det här som jag innan sa, vi väger tillgångar mot skulder. När tillgångarna väger mer, och det gör de rejält nu, så blir det också en uppräkning.

Jan: Ja, men jättebra. Och där tänkte jag också, jag vet inte om du vet svaret på det här, men till exempel i minpension.se, så när den räknar på värdeförändring, så räknar den på 1,9 procent. Och jag tolkar att det är realavkastning, alltså det är efter inflation, som man ska kunna mäta över år. Men många, inklusive jag, har ibland tänkt så här, det var ganska lågt. Alltså om man tittar på historisk avkastning för till exempel aktier.

Varför minpension räknar på 1,9 procent

Agneta: Ja, nu ska vi se här om jag kan hålla, vad säger man, tungan i rätt mun.

Jan: Tungan i rätt mun.

Agneta: Precis, ja, det var det jag skulle passa mig för att inte säga, för jag brukar dra det skämtet ibland, tungan i rätt mun. Det är någonting vi kallar överavkastning, så att det är baserat på andra antaganden, vissa reala, andra nominella. Och så har man valt att lägga de här 1,9. För att vi också ska få en prognos i dagens penningvärde. Det är det vi vill åt. Så jag vet att man i den här simulatorn på minpension kan ändra den. Men vår rekommendation, minpensions rekommendation, är att inte göra det. Och det handlar just om att du vill åt den här prognosen i dagens penningvärde. Så att du inte ska behöva spekulera när du går in och gör den här prognosen. Det har du väl gjort?

Jan: Ja.

Agneta: Du tittade lite så här.

Jan: Men det var ett tag sen, tänkte jag säga.

Agneta: Du har varit inloggad.

Jan: Jag har varit inloggad och kollat det.

Agneta: Det kan vi ta sen annars.

Jan: Ja.

Agneta: Men när du går in och gör den här prognosen och ser det här beloppet på skärmen, oavsett vad det är, så ska du inte behöva fundera på vad är det beloppet värt om 10, 20, 30 år.

Jan: Ja, nu kommer priserna öka.

Agneta: Precis, för det är så att utbetalningen kommer att vara högre. Men det kommer dina priser, eller kostnader, också vara. Vi ska kunna jämföra här och nu. Så därav har vi det här, överavkastning kallas det. Det är den vi visar.

Jan: Jag tänker, hade jag designat så hade jag gjort exakt samma sak. För jag är så här, hellre också visa det och sen visa kanske lite att man är på den defensiva sidan. Vet du vad, vi drar till med 7 procent och sen är det så här, så blir det inte. Och så har folk byggt sin ekonomiska framtid på det sättet.

Agneta: Men jag förstår, när jag är ute och möter många, kanske inom branschen blir jag inbjuden ibland för att visa deras pensionsrådgivare, de får ge råd ibland, så de kallas så. Men man har inte riktigt knäckt den koden, utan de tycker också det är väldigt snålt med 1,9. Men jag försöker verkligen vara tydlig med varför vi ska använda det. För att vi vill ändå få fram...

Jan: Det är på den säkra sidan.

Agneta: Precis, och att man ska kunna göra någonting med siffrorna, använda dem på något sätt. Och har man en åsikt, så vet jag att det finns en rapport på ungefär 35 sidor som förklarar just hur man ska göra pensionsberäkningar. Den tar vi i ett eget avsnitt.

Jan: Där ska jag få säga, till och med jag var så bara, jag orkar inte. Det är någon matematiker väl som gör det.

Agneta: Ja, men det är mycket formler. Men återigen, det finns underlag för allt.

Genomgång av resten av årsbeskedet

Jan: Ja, men bra. Och sen summerar ni det i den tabellen och så får jag så här, summa intjänad allmän pension. Och sen efter det så är det nedbrutet så här, premiepension per då 31 december 2022. Och vad är värdet, vad var snittavkastningen, för den snittpensionsspararen, och vad var min avkastning, och vad betalade jag i avgift?

Agneta: Precis. Kan man säga.

Jan: Och där kan du intyga att jag hade per 31 december AP7 SÅFA, va?

Agneta: Ja, jag ser det.

Jan: Ja, men bra. Är det någonting annat man ska tänka på? Annars är vi väl klara med det här årsbeskedet? Det är ju ändå skönt att det inte är mycket att titta på.

Agneta: Nej, då är det inte så mycket. Så det som var på din baksida här, där det står med rubrik "Beslut om dina pensionsrätter", det är de här beloppen som vi känner igen i den här tabellen som vi precis gick igenom. Så om vi ska vara riktigt så här, att egentligen så behöver vi endast kommunicera det här. För det är det som är det viktiga, vad har hänt med din pension? Så det här är ett myndighetsbeslut, för en del undrar varför skickar ni ut det här? Och som det är idag så måste vi informera om myndighetsbeslut. Men det är lite som Skatteverket, man gör sin deklaration och sen får du ett slutskattebesked. Som också är ett sådant här, det här är ett beslut om din slutgiltiga skatt.

Jan: Så här kommer ju det här myndighets...

Agneta: Precis, det måste vara lite ordning och reda.

Agneta: Och jag tror faktiskt, för den som lägger några minuter på att öppna sitt kuvert och bena i den här tabellen som vi gjorde nu, så är det inte obegripligt. Jag vill i min enfald ändå tro det.

Jan: Nej, men jag tycker det är ganska helt okej.

Caroline: Ja, men om man tycker det är obegripligt, vad gör man då? Då ringer man?

Agneta: Man behöver inte ens göra det, för vi har en sida på vår webb, pensionsmyndigheten.se, "Så här läser du ditt orange kuvert", där vi förklarar precis allting. Men om du vill ringa, så.

Vad siffran inte säger: behovet av en prognos

Jan: Ja. Nej, men det är som sagt, det enda jag saknar, för till exempel här i mitt så står det så här, värde per 31 december 2022, 1,6 miljoner ish. Men när man tittar på det, 1,6 miljoner, är det mycket, är det lite, räcker det, räcker det inte? Det är det man inte får svaret på, men det är där man sen loggar in på en pensions... Eller man trycker på en annan flik på hemsidan och så får man den här prognosen.

Agneta: Ja, och vi hade ju prognostiderat det orangea kuvertet. Vet ni varför vi tog bort den?

Caroline: Folk tyckte inte om att se sin prognos? Eller var det så att, byter man jobb så kommer prognosen se annorlunda ut, alltså att man får en annan lön helt plötsligt?

Jan: Jag brukade fira när vi fick det orangea kuvertet, ända tills man läste åldern.

Agneta: Nej, jag skulle säga att det berodde på att alltför många trodde att det var hela pensionen man såg här. Många trodde att det var inklusive tjänstepensionen. Och i och med att vi har ett uppdrag att informera om helheten, så att människor verkligen ska förstå helheten, så kände vi att det var inte så hjälpsamt att bara lägga en prognos för den allmänna delen. Utan nu är det nätet som gäller, att göra det på...

Jan: Precis. Kan man säga här någonstans, om du vill se din prognos?

Agneta: Nej, det står det nog inte. Men man kan ju begära omprövning av beslutet. Men utöver det där som du har, så har du fått också lite underliggande information när du loggade in. Så jag tror att du har fått någon sådan här, med den informationen som efterfrågas här, hur du kan gå vidare. Som lite extra info. Men just nu har du skrivit ut det här som är just årsbeskedet.

Jan: Precis, årsbesked.

Pensionsmyndigheten.se kontra minpension.se

Agneta: Men så här, logga in på pensionsmyndigheten.se. Det säger jag till alla. Den är faktiskt väldigt enkel.

Jan: Vänta här nu, nu har jag pratat om minpension.se. Sa jag fel innan?

Agneta: Nej, det sa du inte.

Jan: Och nu får vi se om jag gör rätt här. Men Pensionsmyndigheten, då är den förenklad. Kan man säga att det är en enklare version av minpension.se? Eller hur brukar du förklara det?

Agneta: Ja, det skulle jag säga. På Pensionsmyndighetens sida kan vi visa dig totalbeloppet i allmän pension, totalbeloppet i dina tjänstepensioner. Men du kan inte laborera, ändra någonting i den på vår sida. Du ser inte vem som är din utbetalare av tjänstepension. Så det är en förenklad prognos. Och går du då vidare till minpension, så kan du laborera mer och förändra och sådana saker. Så är du pensionsplanerare, så är minpension absolut en bra sida.

Jan: Och ni är så här, våra är bättre, eller man konkurrerar, utan ni äger båda.

Agneta: Ja, vi är med och betalar i båda i alla fall. Eller staten, det är ju skattemedel, det ska vi väl vara tydliga med.

Jan: Ja, men så är det. Ja, men bra.

Missförstånd: många oroar sig i onödan

Jan: Jag tänkte, om vi skulle ta... Du skriver att du vill ta upp missförstånd. Det tycker jag är jättekul. Ska vi ta det?

Agneta: Ja, men vi har faktiskt varit inne på många av de här. Men det vanliga jag upplever, återigen, nu gäller inte det här alla, utan de som vi kommer i kontakt med, vår community, så upplever jag att många oroar sig, och många oroar sig i onödan. För sin pension.

Jan: Ja, och där såg jag också att ni hade gjort några beräkningar att, jag tror 2022, så var snittpensionen i Sverige typ 21 000 kronor innan skatt. Och i de här beräkningarna var det så att någon med en låg inkomst kommer i snitt få mellan 68 och 86 procent av sin slutlön. Någon med en medelinkomst kommer i snitt få mellan 68 och 74 procent. Och någon som har en hög inkomst, i snitt mellan 56 och 66 procent. Och det säger sig självt, har du en högre inkomst så kommer du få en lite lägre, eftersom det är ett tak för beräkningen och avsättningen.

Agneta: Du pratar bara allmän pension.

Jan: Ja, precis. Och jag är så här, det är ju inte dåligt. Alltså, det är ju ganska... Jag tycker det, att få mellan 60 och 70 procent av sin slutlön, det är ju nice. Vad tänker du?

Agneta: Ja, jag tänker återigen att det finns ett stort värde i att man får ner pensionsintresset i åldrarna, så att man faktiskt skapar sig den här bilden själv. Så får man lite själv bedöma det. Men någonstans har man, när man införde pensionssystemet, haft vissa tankar och riktlinjer ungefär var man skulle landa, var ju en viktig faktor att vi skulle anpassa uttagsåldern utefter den ökade livslängden. Och det är en viktig faktor att det sker. Men återigen, gå in och titta på individnivån och vad det betyder i pengar.

Kompensationsgraden är ett trubbigt mått

Agneta: Sen är det också så att den här kompensationsgraden är lite trubbig, för den bygger på att det ska stämma fullt ut. För du kan ha en jättebra lön i slutet av ditt arbetsliv, och så har du haft en betydligt lägre tidigare.

Jan: Ja, precis. Det går inte att vara arbetslös tills du är 50 och sen när du är 50 till 60 jobba med superhög lön.

Agneta: Nej, och tro att det på något sätt då ska avspegla. Så det är ett lite trubbigt mått.

Jan: Fan, vad skönt att vara arbetslös fram till 65, jobba två månader och sjukt hög lön. Vad är min 70 procent?

Vilken ålder och vad ska man intressera sig för?

Jan: Men jag tänkte fråga dig, vi har pratat om det med att få ner intresset för pensionen i åldrarna. Men vad är det man ska liksom, vilken ålder pratar vi om, och vad är det man ska intressera sig för?

Agneta: Ja, bra fråga. För jag brukar också säga att de flesta gör precis det de kan. De har ett arbete, de går dit, de har en arbetsgivare som betalar in till en tjänstepension. Det är...

Jan: 80 procent av jobbet.

Agneta: Ja, det är jättebra.

Jan: Ja.

Agneta: Men i den här prognosen ändå, där vi kan titta på lite pengar, eller att man skapar sig kunskap om hur den där pyramiden är konstruerad, så är det kanske lite de här faktorerna som vi pratade om innan. Att deltidsarbete påverkar. Lever jag med någon, kan vi ha en diskussion, kanske i vår relation, om hur kan vi lite grann jämna ut det här, så att vi inte kommer ha väldigt olika inkomster när det väl är dags. Och då kan jag få tillbaka det där ibland: ja, men vi delar solidariskt oavsett vem som drar in pengarna. Jo, jo, men vi vet ju att relationer, de upphör ibland. Och som sagt, en av oss kommer att gå bort först. Det är oftast vi kvinnor som lever längre, och då kommer jag bara ha min egen pensionspåse. Så just det här, att få den här förståelsen över hur det funkar.

Agneta: Och är jag, kanske om jag har kommit senare till Sverige, jag hinner inte jobba så mycket, att ändå skapa den här förståelsen, hur funkar det? Och att det finns någonting som heter tjänstepension som jag ska kunna förvänta mig. Nu använder jag förvänta, men det är ändå en viktig del från en arbetsgivare. Att man vet att jag har den här delen som kallas tjänstepension. Oavsett om jag kommit sent till Sverige, men att jag bara har den, helt enkelt. Bara det här som jag pratar om, avgifter och sådana saker. Man tycker att man är jätteduktig och har ett eget sparande. Men de har inte alls ifrågasatt vad avgiften är. Så återigen, många gör precis vad de kan. Men man kan finlira lite grann när man skaffar sig den där kunskapen. Och ha lite koll.

Jan: Men vad är det, vi då i 30-årsåldern? Jag tänker, vad är ungt egentligen? När man ska börja intressera sig och skaffa sig lite koll bara.

Agneta: Fast jag tror, återigen, det är inte så här, nu är du 30, nu ska du göra så här, utan jag skulle...

Jan: Nej, men folk vill ju veta det.

Jans fem big wins för pensionen

Agneta: Ja, men jag skulle säga så här.

Jan: Jag tror på de här big wins, och då påstår jag precis som du säger: se till att vara på ett jobb där du får en tjänstepension. Se till att försöka öka din lön under livet. Se upp för deltid. Försök dela i en relation, dela på pengar, kompensera för om den ena är hemma. Och sen, gör inget val, nu lägger jag till här, gör inget val i AP7 i så fall, så att du har kvar den. Har man gjort det, då har du gjort nio av tio grejer. Och det här är inget du behöver göra en gång i veckan, att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida. Utan du behöver knappt logga in förrän du är 50. Om du har gjort de här andra grejerna.

Caroline: Det var ju ändå fem grejer som känns relativt enkla.

Jan: Ja, och det är det jag menar, att basen i Sverige är ganska soff. Den är bra.

Snabbkollen på din pension

Jan: Sen kommer faktiskt, nu ska jag göra reklam för er, ni har någon guide på hemsidan som heter "Snabbkoll på din pension". Som är jättebra. Då får du svara så här, hur gammal är du? Sen trycker du. Man klickar på länken i beskrivningen, eller så googlar man "Snabbkoll på din pension". Och då trycker du så här, jag är så här gammal. Och sen frågar den, har du barn? Så säger man ja eller nej. Och sen säger man så här, är du anställd? Ja eller nej, egenföretagare, aktiebolag. Och sen kommer den med tips efter din situation. Och du kan till och med få så här, tryck här, mejla det här. Så du kan göra det för ditt barn. Och så klicka i, så får de ett mejl.

Caroline: Nej, gör inte det.

Agneta: Jag satt och funderade på här att jag måste få prata lite om den här snabbkollen. För det är en vägledning, känns det som, vi har plockat fram. Och det är jättekul att du har hittat den, att du har gjort den och tycker den är bra. För där kände vi att det finns ett behov. Att det finns ett behov att på enkelt sätt samla neutral och viktig information för olika åldrar. På ett enklare sätt än att kanske läsa den här sidan och där och där. Så det handlar om att klicka. Och du får tips och information utefter det som du svarar. Och det ser vi ju, att man kanske inte riktigt vet, har jag gjort si eller så, eller är det så? Så provar man både ja-svaret eller nej-svaret.

Jan: Ja, precis. Jag satt och testade alla alternativ och sen glömde jag bort. Så kom jag till slut och sa, det här var jättekonstigt. Och så sa jag, just det, jag får gå tillbaka och klicka.

Agneta: Du var en fiktiv person.

Jan: Ja, precis.

Agneta: För där loggar du inte in. Så vi vet inte vem du är, utan det är helt i anonymt läge. Så du är helt anonym.

Jan: Så den är faktiskt jättebra. Sen hade jag ju kunnat önska att den var lite mer opinionated. Alltså, för där är ni väldigt neutrala i vissa, till exempel kring, vill du vara aktiv? Jag är så här, var inte aktiv. Men det får stå för mig.

Tips för företagare

Jan: Men jag tänker en annan grej här. För jag vet att vi har många företagare som lyssnar. Och jag tänker att vi inte ens ska ge oss in på företag, vi har långa diskussioner i forumet. Är du företagare och funderar, så finns det en rapport som heter "Spara till pension som företagare 2022". Så den är ganska aktuell.

Agneta: Ja, och om inte 23:an har kommit upp här och nu idag, så brukar den alltid komma upp på vårkanten. Så den kommer säkert här före sommaren. En ny för 23.

Jan: Exakt. Och där har vi jättemycket diskussion kring det där. Så många av oss är nördiga och vi är företagare. Men jag brukar säga att det viktigaste för företagare är att se till att du minst har samma tjänstepensionsavsättning som om du hade varit anställd. För det upplever jag att många missar. Och sen se till att du har, precis som livsinkomstprincipen, se till att du tar ut en bra lön. Det är de två viktigaste, brukar jag säga för företagare.

Agneta: Ja, och att man då... Sen finns det trick. Sen finns det många trick för företagare.

Jan: Ja, precis. Jag ville bara säga det lite grann.

Agneta: Att du funderar på vilken bolagsform har jag? Har jag aktiebolag, tar ut en lön. Har jag en enskild firma, jag har ett överskott. Och att du tänker kring lönen, kring överskottet, kring det här taket i allmän pension. Att du utgår ifrån det. Var befinner jag mig? Då har du kommit långt. Och det där tar den där rapporten upp som du säger.

Jan: Men det är den för 23:an, den ska ni gå på.

Agneta: För det har hänt lite med gränserna. Gränsen för statlig skatt och maxtaket har flyttats.

Jan: Ja, men precis. Jag håller med dig. Läs pensionsmyndigheten.se, alla rapporter. Superbra. Och sen vill du ha nörderiet, så har vi forumet, vi pratar allt om periodiseringsfonder och att jobba efter att man är 60. Där finns ganska många grejer, hur man kan förbereda ett par år innan. Men det blir så specifikt för företagare. Samma sak vet jag att vi har mycket diskussioner kring i forumet, de här, vi går inte ens in på det, ITP, ITPK, alltså de här olika...

Agneta: Tjänstepensionsavtalen.

Jan: Ja, för det är så svårt.

Agneta: Det känns som att öppnar man den burken, så blir man aldrig färdig med den.

Flexibilitet och kraften i uttagsåldern

Jan: Men då kommer vi till det. Egentligen tänkte jag att vi skulle också ta upp, att jag brukar säga till folk som är lite oroliga, att det viktigaste du kan göra där är att ha flexibilitet. Och vad jag tänker kring flexibilitet är att man kan vara lite flexibel, både med sin utgiftsnivå, hur mycket utgifter kommer jag ha när jag går i pension så att den räcker, men också vara flexibel med när jag går i pension. Och du har också varit inne på det, att det slår väldigt mycket om man går ett år eller två år innan, eller ett eller två år efter. Och här hade ni faktiskt ett exempel, nu blir det mycket siffror, men för en person med en månadslön på 35 000 hade ni ett räkneexempel att om den går vid 66 års ålder, så får den 27 000 ungefär. Men om den går vid 64 år, alltså två år tidigare, då blir det alltså minus 14 procent. Går den ett år tidigare så är det minus 6 procent, men går den ett år senare så är det plus 6 procent, går den två år senare plus 12 procent, går den fyra år senare så är det plus 25 eller 28 procent i pension. Så pensionen, jag tror att i tumreglerna står det så här att ett år minus eller plus förändrar mellan 6 och 11 procent.

Agneta: Jag tror det är så det står, ja.

Jan: Precis. Och det är ju sjukt mycket. Vi har en diskussion i forumet som inte riktigt har landat än, men där man ibland säger så här, jag har inte kunnat spara. Man har sjukt dåligt samvete för det. Fast vet du vad, om du jobbar ett år längre, så kan du nästan bortse från att du inte sparade under 20 år, för det där sista året gör så ofantligt stor skillnad. Varför är det så? Ja, men det är ränta på ränta. Ja, men jag tänkte att Agneta...

Caroline: Jaha, förlåt.

Jan: Jag blev så entusiastisk. Nu släpper jag in dig, Agneta. Vad är din kommentar till det här?

Agneta: Ja, jag skulle också säga att du har ytterligare ett års insättning, eller två år eller vad det är, men det gör väldigt mycket på uttagstiden. Helt plötsligt pratar vi om att den här säcken med pengar ska fördelas på kanske 12 månader eller 24 månaders kortare utbetalningstid. Så det där är en superviktig faktor i slutet av arbetslivet, uttagstidpunkten, när vi då kortar utbetalningslängden, så skjuter det på rejält.

Jobbar du ett år längre kan du nästan bortse från att du inte sparade under 20 år. Det sista året gör så ofantligt stor skillnad.

Agneta: Och det här tycker jag verkligen är viktigt att jobba med, den här informationen, att man inte tror att det finns en specifik pensionsålder där jag måste gå. Vi har en lagstadgad rätt att i år till exempel jobba till 69, men återigen, det är heller inget måste eller ska, för det kan kännas tufft för många. Men att vi ändå förstår det här att det finns stora valmöjligheter när vi kan gå, även om den här lägsta åldern kryper uppåt, och att det spelar stor roll. Och sen tittar vi också på skatten, när vi tittar netto, då är det också kopplat till det här att vi skjuter på uttaget, när skatten blir lägre.

Att förstå varför uttagstidpunkten slår så hårt

Caroline: Ja, det fattar jag med skatten, men jag fattar inte det du sa innan.

Agneta: Nej.

Caroline: Jag tänkte också på ränta på ränta, att man har ett visst belopp som ligger där och väntar på en. Jag är 68, men jag väntar till 70.

Agneta: Ja, men det förräntas, absolut.

Caroline: Det förräntas, men jag förstod inte det du sa.

Jan: Jo, men samtidigt, om jag ska dö...

Caroline: Men vänta nu här, kan inte Agneta få svara?

Agneta: Det jag försökte säga, det var just det att om du då väljer att sluta, till exempel vid, vi säger 67 då istället för 65, det är många som tycker att 65 är någon typ av pensionsålder, men när vi tittar på medelpensioneringen idag, så är vi fortfarande inte riktigt uppe vid 65. Men då har du fått in två års ytterligare inbetalningar, i och med att du har fortsatt att arbeta. Så du har fått två ytterligare insättningar i ditt orangea kuvert, två till. Plus att skillnaden mellan 65 och 67, det är ju 24 månaders kortare utbetalningstid.

Jan: Det vill säga, att om jag ska dö när jag är 80 och jag går i pension när jag är 65, så är det 15 år som pengarna ska räcka. Jobbar jag till 68, så är det bara 12 år de ska räcka.

Caroline: Jag tycker inte det är så stor skillnad. För mig i mitt huvud är det så. Jag tycker inte...

Jan: Nej, men det låter inte som så stor skillnad.

Agneta: Men om du tar en miniräknare, bara på ett enkelt sätt, och tar vilket belopp som helst och delar det på antingen då, vad det nu kan bli för månader på 15 år eller på 17 år till exempel, då kommer du att se vad det gör på ett månadsbelopp. Och det är det som händer.

Agneta: Ibland får jag frågan, det här med att gå ner i arbetstid, kanske i slutet av arbetslivet, för att man tycker att det är tungt och tufft att jobba vidare. Men man kanske ändå har en ambition att förlänga arbetslivet, men att man jobbar i mindre omfattning. Och det påverkar inte den allmänna pensionen så mycket att gå ner lite i arbetstid i slutet. Om man då också väljer att låta bli att ta ut, då är det ändå det här med att du skjuter på utbetalningstiden, att du inte fördelar din pension på så många år. Så det är en jätteviktig faktor, uttagstidpunkten. Och det är den man glömmer, och det är det du kopplar lite till det egna sparandet. Har du inte haft möjlighet att spara, men du ändå känner att du kan förlänga ditt arbetsliv, så kan du som sagt kompensera, enkelt uttryckt, genom att göra det, helt klart.

Jobba tidigt eller jobba längre?

Jan: En annan fråga, när vi satt och funderade på det här, att jag kan kompensera till viss del genom att jobba längre. Då ställde jag mig frågan, vad är viktigast då? Bör jag jobba tidigt eller jobba längre?

Agneta: Ja, det är en bra fråga.

Jan: Alltså så här, ska jag åka på den där jorden runt-resan när jag är 23, eller ska jag börja jobba? För det kommer göra så stor skillnad i längden, för det är ränta på ränta, ju tidigare man börjar. Och så satt jag och började tänka så här, jag ska räkna på det här. Och sen naturligtvis finns det en rapport som har kollat på det här. Tumregelsrapporten. Och det man konstaterade där, så står det, vill du citera, Caroline?

Caroline: Ja, givet att man är frisk och kan arbeta vidare, ger ett år senarelagt uttag av pensionen och fortsatt heltidsarbete högre pension än att börja arbeta ett år tidigare.

Jan: Ja, så det är också skönt. Till våra döttrar, hellre så här, ta det här året, ja, det är okej att inte börja jobba för pensionen, kompensera det sen.

Agneta: Ja, precis. Och även om vi har pratat här idag att det är bra att ha ett pensionsintresse när man är lite yngre än 60 plus, så ska det inte gå till överdrift. Utan jag menar, vi måste ju leva här och nu och våga förverkliga våra drömmar och sådana här saker.

Pensionsmyndighetens informationsmöten

Agneta: Och här skulle jag såklart nu verkligen vilja slå ett slag för Pensionsmyndighetens digitala informationsmöten, som vi har bland annat för planerare, men även "mitt i livet" och så här. Dem hittar ni på Pensionsmyndighetens sida. Men där går vi verkligen igenom det här, hur man kan jobba med simulatorn och prata om skillnader i allmän pension och tjänstepension. Vi går igenom de här grundskydden, så att man känner en viss trygghet av att man ändå klarar sig fast pensionen är låg. Så där pratar vi just om de här möjligheterna som du har, att allting inte behöver vara 100 procent och det inte behöver vara på samma tid. Utan att ge råd, men som jag säger, tydlig information, det är mitt motto.

Jan: Ja, det är ett mycket bra motto. Men du, jag tänker att det här blev ett bra ställe att runda av. Är det någonting som du tänker så här, det här borde ni ha frågat om, eller det här borde ni ha tagit upp?

Agneta: Du så föredömligt pratade om snabbkollen, det där vägledningsarbetet. Jag vet inte om jag vågar erkänna att jag upptäckte den igår kväll.

Jan: Men jag säger då, den är ganska ny. Jag drar lite på "ganska", men ändå, så du är förlåten.

Agneta: Det är en jättebra tjänst som vi har sett uppskattas, och återigen, nu har vi suttit här supertrevligt en lång stund. Men bli inte stressad, utan det är ändå livsinkomsten och tjänstepensionen och när du väljer att plocka ut, det är de tre faktorerna. Men så toppar man det med en prognos och lite lagom kunskap om den där pyramiden. Och så har man en trevlig kväll.

Jan: Det får jag säga, det får vara valfritt. Det blir glass för min del, tror jag. Det är min last i livet.

Caroline: Sådana kompisar ni är. Jan älskar ju också glass.

Agneta: Ja, men vad härligt.

Det sämsta rådet inom pensionsrådgivning

Jan: Ja, men vad bra. Jag tänker så här, vi har en fråga som vi brukar ställa till alla våra gäster. Vi brukar ställa frågan, vad är det sämsta rådet inom finans? Men du kan få svara också, vad är det sämsta rådet inom pensionsrådgivning?

Agneta: Ja, det vi ser är att rådgivning i premiepensionen inte på något sätt behöver bli att det blir en bättre värdeutveckling än att man inte gör någonting alls. Och där ser jag, eller märker ibland, man pratar med någon, att någon faktiskt betalar för en sådan tjänst. Och tror att de här kan göra någonting med premiepensionen utan att jag själv är aktiv. Men det kan man ju inte, utan man måste, antingen med blankett eller med sitt bank-id. Och det är ju helt förkastligt givetvis att betala för en tjänst där man inte får någonting för det.

Jan: Det finns mycket studier, en av mina favoritstudier gick igenom 17 000 råd och konstaterade att mer än hälften var sämre än om man bara hade singlat slant. Och om jag får citera er själva, så skriver ni så här: "En av fem pensionssparare uppger att de har tagit hjälp av rådgivare vid placering av premiepension, men att betala för återkommande rådgivning för premiepension är sannolikt inte lönsamt för pensionsspararen." Och sen skriver ni också: "Du får sannolikt en högre pension genom att ha kvar ditt premiepensionssparande i det statliga förvalsalternativet AP7 SÅFA, och spara årsavgiften för rådgivningen eller nyhetsbrevet i en global aktiefond på ett investeringssparkonto." Och jag var så här: Halleluja! Då var jag och rapporten överens också, och även du då.

Agneta: Jo, det är ju bra. Och sen, det här också att det finns privata aktörer som föreslår att du ska ta ut din allmänna pension så fort du är gammal nog, men fortsätta arbeta och låta dem placera även inkomstpensionen. Och det är också, för de allra flesta, inte den bästa affären. En sämre affär än att jobba på som du har tänkt och vänta med ditt uttag. Dels för att det kan vara höga avgifter, de här placeringsalternativen, men jag menar, du betalar återigen den här högre skatten. Och det händer nu och då att jag möter de som inte förstod att det var det de gjorde. De hade så dåliga möten av den här personen som föreslog det, så man har inte förstått att man har börjat plocka ut av en försörjning som är tänkt när man slutar jobba. Och det är riktigt dåligt.

Var och en bestämmer hur man vill göra. Men när man ger sig ut för att komma med något som gäller en persons pengar, får man vara säker på att folk faktiskt har förstått.

Agneta: Var och en bestämmer precis hur man vill göra med både det ena och det andra, men när man ger sig ut för att komma med någonting, vad det gäller en persons pengar, då får man vara säker på att folk faktiskt har förstått. Och det har jag förstått att de inte alltid gör. Och det tror jag inte beror på att personen som fick rådet hade en dålig fattningsförmåga, utan det handlar om att man har valt att lägga sina ord på ett sätt så att folk inte riktigt begriper.

Jan: Ja, precis.

Tack och avrundning

Jan: Du, Agneta, ett fantastiskt stort tack. Caro är så här, ni är kompisar.

Caroline: Jag bara, ja. Jag uppskattar det. Jo, men jag är också kompis med er, men ni är lite mer, för ni gillar ju rapporterna och glass.

Agneta: Ja.

Jan: Du, ett stort tack för att du ville komma och gästa oss och svara på frågor. Jag hoppas att vi kanske får bjuda tillbaka dig i framtiden och prata när det kommer nya rapporter.

Agneta: Jätteroligt. Jag blev så glad. Jag var ju mycket i Stockholm, och jag var bara, åh, jag får åka till Malmö. Det var lite så här, närmare, lite mysigt. Jättefint att vara här. Tack.