Premiepensionen (PPM) – en djupdykning och jämförelse

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Inkomstpension är en skuld, premiepension är riktiga pengar
2. En serie om pension, och varför vi väntat så länge
3. Carolines inställning till grafer
4. Underlaget: Pensionsmyndighetens rapport
5. Att jämföra sig med andra
6. Det vi inte tar upp idag: uttag
7. Den svenska pensionen och socialförsäkringssystemet
8. Tjänstepension och den allmänna pensionen
9. Sammanfattning av pensionens delar
10. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem
11. Buffertfonderna och AP-fonderna
12. Premiepensionen är fullfonderad
13. Är det inte en naturlag är det en överenskommelse
14. Pensionssystemets hållbarhet
15. Att tänka på sjukvård och de som sliter
16. Inkomstpensionen sammanfattad
17. Delningstal och fördelningssystemet
18. Premiepensionen sammanfattad
19. Individuell avkastning i premiepensionen
20. Risk i kombination, inte isolerat
21. Intervjun med AP7:s kapitalförvaltningschef
22. Pension som socialförsäkring
23. Golvet och taket för pensionsrätt
24. Studenter, småbarnsföräldrar och fiktiva inkomster
25. Den pensionsgrundande inkomsten
26. Avgiftstaket på 44 892 kr i månaden
27. Vad är ett prisbasbelopp
28. Att räkna med överslag
29. Snabb summering innan nörderiet
30. Rapporten: egen portfölj versus AP7 SÅFA
31. Jans egen resa: hela cirkeln tillbaka
32. Hur kontrollgruppen räknas
33. Att jämföra sig själv på Pensionsmyndighetens sida
34. Jans egna PPM-siffror
35. Ränta på ränta över tid, inte tiondubbling
36. Bloggarjäkeln som underpresterade
37. Genomsnittlig insättning i inkomstpensionen
38. Tre parametrar bakom kontovärdet
39. Att jämföra utan att må dåligt
40. Skillnaden mellan kvinnor och män
41. 600 kr i månaden i genomsnittlig PPM-utbetalning
42. Pensionsreformen flyttade ansvaret till individen
43. Höger när man är ung, vänster när man blir äldre
44. Avkastningen i PPM sedan 1995
45. Första grafen: PPM mot inkomstpension
46. Färre gör egna val, och varför det är bra
47. Fondbytena som försvann
48. Graf: genomsnittligt kontovärde per ålder
49. Tankefällan i grafen
50. Förklaringen: åldersstruktur, inte fondval
51. Citatet från rapporten om sparandetid
52. Graf: antal sparare versus kontovärde
53. En miljon-anomalin: 211 000 kr blev 3,6 miljoner
54. Mer pengar, större sannolikhet för egen portfölj
55. Sju miljoner som singlar slant
56. Grafen Jan ville se: kontovärde mot pensionsrätt
57. Över eller under strecket
58. AP7 SÅFA mer förutsägbar vid varje pensionsrätt
59. Corona-effekten på PPM
60. Diversifiering: sämre i goda tider, bättre i dåliga
61. Den genomsnittliga AP7 SÅFA slår egen portfölj
62. Nedtrappningen vid 55 år
63. Genomsnittlig utveckling: AP7 SÅFA 10,9 procent
64. Graf: utveckling per inträdesår
65. Hur lyssnaren ska tänka utan graferna
66. Ränta på ränta gör skillnaden enorm
67. Gör rätt i ditt andra sparande
68. Graf: fördelning av årlig värdeutveckling per sparare
69. Sambandet mellan fondbyten och avkastning
70. Slutsatsen står sig hela perioden
71. Bonusgraferna: corona-förskjutningen
72. Avrundning: slutsatserna i linje med forskningen
73. Vad tar ni med er?
74. Solitt case för Sjunde AP-fonden
75. Nyhetsbrevet och webbkursen
76. Webbkursen är kortare än avsnittet

Inkomstpension är en skuld, premiepension är riktiga pengar

Jan: Jag tror inte att de flesta tänker på att i inkomstpensionen står det inga riktiga pengar på något konto i vårt namn, utan det är en skuld som staten har till oss. Medan premiepensionen är fonderad, det vill säga att det finns riktiga pengar på ett riktigt konto i ditt och mitt namn.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 155.

Caroline: Nästan tre år är det väl? Eller är det tre år som vi har spelat in?

Jan: Ja, snart. Det måste väl bli nästa avsnitt.

Caroline: Vi har liksom inte ens haft avbrott för jul, va?

Jan: Nej, det har vi inte.

Caroline: Nej.

Jan: Men idag, det är lite roligt, för idag ska det handla om premiepension.

Caroline: Verkligen. Jag kom ju hit och trodde det skulle bli frågor och svar del två.

Jan: Ja, precis. Men jag bara kidnappade ämnet här.

Caroline: Men kul att det blir premiepensionen.

En serie om pension, och varför vi väntat så länge

Jan: Ja, så förhoppningsvis blir detta den första delen i vår serie om pension som vi har lovat länge. På sätt och vis är det lite pinsamt att inte ett enda avsnitt av de senaste tre åren har börjat där. Vi har inte gjort några djupdykningar i pension.

Caroline: Men vi har väl varit lite skrämda av att det känns komplicerat.

Jan: Ja, men inte så mycket skrämda, men att det är så svårt att få koll på. Jag tänkte att idag börjar vi med den enklaste delen. Att vi fokuserar på premiepensionen, för jag tänker att den är ganska isolerad. Och jag tänker att vi ska prata om lite allmän introduktion och ge lite tankespjärn. Jag kommer ta vissa grejer som jag inte tror att de flesta har tänkt på när det gäller inkomst- och premiepension. Lite så här "what the fuck". Så var det i alla fall för mig första gången jag såg det här.

Och sen när jag förberedde det här avsnittet skrev jag "lite nörderi". Och sen strök jag och skrev "mycket nörderi". För idag blir det lite grafbonanza.

Caroline: Var det inte små och tolv stycken?

Jan: Ja, precis.

Carolines inställning till grafer

Jan: Jag måste också säga att jag tycker det är väldigt roligt att många av er tittare och läsare och lyssnare skriver ganska kul kommentarer. Så jag kan ibland sitta och skratta högt för mig själv. Det var någon som skrev på YouTube: "Jan, du borde göra en graf över Carolines inställning till grafer över tid." Och jag tror att det handlar mycket om att ibland blir jag så entusiastisk med mina grafer.

Caroline: Ja, men du är precis som alla andra sådana här som ska visa. "Jag ska bara visa." Och man behöver inte visa allting.

Jan: Ja, men idag har jag faktiskt hållit mig bara till 14 grafer. Och de är inte på samma slide. Man kan ju se alla graferna på SlideShare.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så vi lägger, framförallt för dig som lyssnar, en länk i beskrivningen till SlideShare, där man snabbt kan bläddra igenom alla de här graferna. Jag kommer förklara slutsatserna. Graferna i sig är egentligen inte så viktiga, utan det är framförallt slutsatserna man kan dra från dem. Och de kommer vi diskutera.

Underlaget: Pensionsmyndighetens rapport

Jan: Hela det här avsnittet bygger egentligen på data från Pensionsmyndigheten och lite andra sidor. Framförallt har Pensionsmyndigheten släppt en ny rapport nu bara för några dagar sedan som heter "Premiepensionen och Pensionsspararna 2019". Och jag har sett fram emot den här. Pensionsrapporten 2017, det var då de släppte senaste versionen.

Caroline: Okej, det var senaste.

Jan: Och de skulle ha en webbkonferens där de går igenom den. Och jag var så entusiastisk. Jag kommer upp till kontoret och hör den här konferensen.

Caroline: Ja. Och vad var det du tänkte säga?

Jan: Nej, men att jag var så entusiastisk. Och sen var ju ljudet…

Caroline: Ja, ljudet var lite skorrande.

Jan: Ja, det var ju dagens underdrift. Alltså, det var så dåligt. Så jag tänkte: "Gud, att jag tycker att det här är så intressant att jag sitter och lider mig igenom den här."

Caroline: Var det Pensionsmyndigheten?

Jan: Ja, det var Pensionsmyndigheten. Jag tänker att om man har bra ljud och bild, det har vi ju lärt oss nu, då kommer de som har börjat lyssna att lyssna klart. Man behöver inte plåga sig igenom.

Att jämföra sig med andra

Jan: Men i alla fall. Vad vi kommer gå igenom, förutom den allmänna introduktionen, är den här rapporten som Pensionsmyndigheten gör. För jag tycker den är superintressant. Och jag hör ju hur nördig jag är där, men skitsamma. För man kan jämföra sig med andra. Det är alltid roligt. Vad har andra i min åldersgrupp? Hur mycket PPM-pengar har de? Vilken avkastning har de? Ligger jag före? Ligger jag efter? Ligger jag där alla andra ligger?

Och sen jämför de, framförallt, vilket jag tycker är så spännande, alla de som gjort egna val i premiepension jämfört med de som inte har gjort något val. Vilket för mig är som en liten ministudie.

Det är som ett litet lackmustest. De som inte gjort någonting får en global indexfond och är helt passiva i många år. De som är aktiva, det är ofta de intresserade som gör aktiva val och läser på. Går resultaten i linje med forskningen?

Vi har ju gjort de här avsnitten, 138 och 140, om vad forskningen säger om sparande. Och då är de som inte har gjort någonting, de får ju en global indexfond och är helt passiva i många år. Och de som är aktiva, det är ju ofta de som är intresserade, de som gör aktiva val, som läser på. Så ska vi se: går resultaten i linje med forskningen?

Caroline: Nu känner jag att det går. Det är givet, given utgång.

Jan: Men låt oss se ifall det stämmer.

Caroline: Ja, inte säkert, men kanske.

Det vi inte tar upp idag: uttag

Jan: Men det är ganska mycket så här, jag tyckte det var superintressant. Jag hoppas att du som lyssnar också kommer tycka det. Det vi inte kommer ta upp i det här avsnittet är uttag. Uttag från pensioner. För det är egentligen det jag upplever är väldigt svårt. Vi har börjat prata med en person som har skrivit en bok som handlar om hur man tar ut sina pengar till pension. Så jag tänker att vi kommer ta upp ganska mycket, men vi kommer inte ta upp uttag. I det här avsnittet i alla fall.

Caroline: Nej, och jag har skippat den delen i rapporten.

Jan: Bra.

Caroline: Ja, kör vi?

Jan: Då tänker jag att vi kör igång. Det är lite dagens kontext. Och jag tror det blir ett lite längre avsnitt, men vi får se hur mycket frågor du har, tänker jag.

Den svenska pensionen och socialförsäkringssystemet

Jan: Om vi börjar generellt, den svenska pensionen är en del i det vi kallar för socialförsäkringssystemet. Vi i Sverige har bestämt att vi ska jobba under en livstid. Under den livstiden tjänar vi in pengar. Då tar staten hand om oss, och sen tar staten hand om oss. Så det är liksom en överenskommelse.

Vi har det pensionssystem som vi har nu. Det bestämdes på 90-talet som en blocköverskridande överenskommelse. Och det består egentligen av tre eller fyra delar, lite beroende på hur man tittar på det.

Det består av det egna sparandet, där jag sparar själv till min pension. Och det kallas?

Caroline: Eget pensionssparande.

Jan: Innan kallades det individuellt pensionssparande, IPS. Och vi kommer ha ett eget avsnitt om det. Det viktigaste att veta kring IPS är att om man har ett eget sådant IPS-sparande så ska man sluta med det. Sluta spara i IPS.

Caroline: Man har väl kvar pengarna?

Jan: Man har kvar pengarna. Om det är under 45 000 kr så kan man ta ut det. Och då skulle jag nog rekommendera att ta ut det och placera om det. Grejen var att innan var det skattemässigt förmånligt. Du kunde få avdrag i skatten för det. Medan det får du inte idag. Så det är mycket bättre att bara ha ett vanligt sparande. Att man sparar till pensionen, men man sparar inte i en IPS-lösning. Och det finns kanske, om man ser på sitt Avanza eller på banken, så står det IPS-konto. Det är eget sparande. Så vi kommer prata om det egna sparandet i ett separat avsnitt.

Tjänstepension och den allmänna pensionen

Jan: Nästa del är tjänstepensionen, som vi också kommer ha separata avsnitt om, som handlar om där arbetsgivaren sparar till en. För de flesta av oss som jobbar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats är det ungefär 4,5 % av lönen som sätts av där.

Och sen har man slutligen den stora delen som är den allmänna pensionen. Och varför jag säger att man kan tänka på det som tre eller fyra delar, jo, för man kan dela upp den allmänna pensionen i två delar. Inkomstpension och premiepension. Det är de två grenar som jag tänker att vi ska prata om.

Caroline: Men du, får jag bara fråga. Du sa att ens arbete där man jobbar ska vara kollektivavtalsanslutet. Vet du vad det är för branscher som inte brukar vara det?

Jan: Ingen aning, för det är lika arbetsgivare. Det är på arbetsgivarnivå, inte på branschnivå. Så till exempel, vi är ju inte kollektivavtalsanslutna i vårt företag, men vi har ändå en tjänstepension.

Sammanfattning av pensionens delar

Jan: Ska jag sammanfatta pensionen i allmänhet, så är det så här att den allmänna pensionen kommer från staten, och det är inkomst- och premiepension. De är båda grundade på den inkomst du har. Och sen finns det lite specialpensioner, även inom det allmänna systemet. Det är typ garantipension, om du har haft låga inkomster eller inga inkomster. Där finns tilläggspension, efterlevandepension och sådant. Så det finns flera delar. Men de här är de två stora delarna.

Caroline: Ja, vi blandar inte in de andra än så länge.

Jan: Nej, det kommer att vara separata avsnitt. Men bara för att ge den där helikoptern. Tjänstepension är den pension jag får från jobbet. Och den är ofta unik per arbetsgivare. Och det är ofta en fallgrop för egenföretagare. För när man jobbar på småföretag, de har ofta inte en tjänstepensionslösning. Man måste själv ta hand om den delen av pensionen då.

Caroline: Ja, precis. Och pensionsspararna.

Jan: Ja, precis. Och sen hade vi det med IPS:en.

Inkomstpensionen är ett fördelningssystem

Jan: Det som är ganska viktigt, tänker jag, att veta kring inkomstpensionen är någonting jag fattade först för något år sedan. Och det är att inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem. Vad betyder det då? Jo, det betyder att pensionsavgifter som betalas in under året finansierar samma års pensionsutbetalningar.

Så det vi betalar till inkomstpension på vår lön, alltså 18,5 % av vår lön, sätts av i pension. Vi kommer prata om belopp och sådant. Det sätts av i det här pensionsgrundande beloppet. Av de 18,5 procenten går 16 procentenheter till den allmänna pensionen, inkomstpensionen. Och de pengarna sätts inte in på ett konto med mitt namn, utan de går för att betala min mammas pension. Och andra som är i pension.

Caroline: Men håller man ändå koll på siffrorna åt dig?

Jan: Ja. Så pensionsavgiften bokförs som en pension på mitt konto, men utan en fondering. Och det här är viktigt.

Inkomstpensionen är inte konkreta pengar som står på något konto. Lite förenklat är det en skuldsedel från staten till mig. Att jag har en rätt att få pension på den här summan.

Caroline: Och det ska någon annan jobba ihop till dig när du är… i framtiden.

Jan: Okej.

Buffertfonderna och AP-fonderna

Jan: Och då, om till exempel inbetalade avgifter inte räcker till ett enskilt år, så har man även en buffert i det här systemet. Att man har en buffertfond.

Caroline: Staten har det.

Jan: Ja. Och om man har hört talas om, till exempel, vi brukar alltid prata om Sjunde AP-fonden, som är en statlig fond som förvaltar premiepensionspengarna, som vi kommer prata mycket om i det här avsnittet. Men det finns ju andra. Det finns första, andra, tredje, fjärde AP-fonden. Och de är de här buffertfonderna som staten använder. Fyra självständiga fonder. Sen finns det en sjätte AP-fond också, men nästan specialfond.

Så det viktigaste att veta här är att inkomstpensionen är en rätt. Det är ungefär som en bostadsrätt. Du äger inte en bostadsrätt. Du äger en rätt att bo. Det är därför det heter bostadsrätt. Till skillnad från en villa, där du har en lagfart, att det är du som äger det.

Caroline: Visst. Ja, det är klart.

Premiepensionen är fullfonderad

Jan: Och det blir extra viktigt om vi jämför det med premiepensionen. Det här gjorde man under 1990, när man gjorde en sådan övergång från det gamla pensionssystemet till det nya. Då sa man att det var viktigt att ha en liten del som är fullfonderad, som det då heter. Och det här…

Caroline: Där pengarna liksom finns och ligger…

Jan: Ja, fysiskt.

Caroline: Fysiskt, ja.

Jan: Och det här som jag kommer citera nu, det är från en rapport som regeringen släppte 2016, som heter "Svenska ålderspensioner" från Socialdepartementet. Jag var så här, det här är så sjukt noga att det blir rätt. Och då skriver de så här, premiepensionen… eller ska du läsa här?

Caroline: Ja, jag kan läsa. "Premiepensionen är således ett fullfonderat system med individuell fondering. Ett belopp motsvarande den intjänade pensionsrätten sätts av till den försäkrades premiepensionskonto."

Jan: Ja, och du kan fortsätta läsa.

Caroline: "Pensionsrätterna fonderas och motsvarar därmed individuella förmögenheter som är civilrättsligt skyddade."

Jan: Ja, och så kan du läsa den sista meningen.

Caroline: "Därmed undviks osäkerheten i att pensionen baseras på ett socialt kontrakt."

Är det inte en naturlag är det en överenskommelse

Jan: Jag tycker det här är jätteviktigt att veta. För jag är så här i livet, min grundtes är:

Är det inte en naturlag så är det bara en överenskommelse. Och en överenskommelse kan man alltid förändra. Man kan alltid hitta på någon annan överenskommelse.

Caroline: Ja, absolut. Och du tänker att det skulle de kunna göra?

Jan: Ja. Utan att vi egentligen förstår och vet om det.

Caroline: Ja, alltså för man tänker så här, "men mitt pensionssparande är liksom en natur. Jag har rätt till det här."

Jan: Nej, hela pensionssystemet är ett socialt fördelningssystem som egentligen bara är ett politiskt beslut.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen skiljer man på inkomstpensionen, som är ett politiskt beslut, från PPM, som hamnar under en annan lagstiftning som är civilrättslig. De pengarna är mina. De kan staten inte ta. Sen vill jag inte gå in på sådana här mardrömsscenarier, för staten kan ju ändra civilrättsliga lagar också och konfiskera mina pengar. Men man kan inte utgå från ett sådant scenario.

Caroline: Nej, vi kan inte utgå från det.

Pensionssystemets hållbarhet

Jan: Men däremot bör man vara medveten om att lever vi längre och vi blir färre som jobbar, så kommer vi hamna i en situation där det blir svårt. Och det ser man ju redan, vi föder färre barn, vi blir färre som arbetar. Och så har vi hela den debatten, kommer vi kunna jobba längre? Det är där också hela den här socialutredningen kom, jag tror det var 2012 eller 2013 eller däromkring, som sa: "Nej, pensionssystemet är inte hållbart om vi ska leva så mycket längre och fortfarande jobba till 65 år." Och det är därför vi kommer behöva jobba tills vi är typ 74 år gamla. För att pensionerna i inkomstpensionen ska räcka. Eller alternativet är att man sänker inkomstpensionen. Så att det blir en lägre pension.

Därför är jag så himla mån om att det är viktigt att man sparar till sin pension. På ett eller annat sätt. Sen behöver det inte vara ett pensionssparande per se, alltså typ tjänstepension eller PPM. Utan det kan vara sin pengamaskin, alltså sparandet man har på Lysa eller något sådant. Men att man har den där tidshorisonten. Och jag tänker också att vi kommer ha separata avsnitt om hur mycket ska man spara, hur räknar man på det?

Att tänka på sjukvård och de som sliter

Caroline: Ja, men det är jättebra. Jag tycker att när man är äldre och kanske behöver en del sjukvård som man behöver betala för. Det kan vara allt möjligt. Hörapparat, jag vet inte hur det står till med det, om man får det subventionerat på något vis. Det får man säkert, precis som tandvård och så. Men det kan vara så att man annars får stå i kö jättelänge. Och så går man och har ont. Så ska det inte behöva vara när man är gammal. För det är ju då som man har de här slitningsskadorna och allt möjligt som kommer.

Jag tänker jättemycket på låginkomsttagare. Man sliter jättemycket. Det ser man ju nu under corona också. Det är vi höginkomsttagare som kan jobba på distans och som kan undvika social kontakt. Men du vet, de som jobbar inom äldrevården eller som jobbar på IVA eller på andra ställen, de har ju inget val. Så jag tror tyvärr att det är så. Att de som hade behövt det mest är de som har minst möjlighet att göra det.

Jan: Och det är därför jag tänker så här, den stora kompensationsfaktorn är: kom igång med ditt sparande så tidigt som möjligt. Det som vi pratar om i vår webbkurs eller i avsnitt 99.

Caroline: Bra.

Inkomstpensionen sammanfattad

Jan: Om vi ska sammanfatta inkomstpensionen. För sen kommer vi lämna den och nörda i premiepensionen. Inkomstpensionen är en del av den allmänna pensionen. Premiepensionen är den andra. Så 16 % av din skattepliktiga ersättning sätts av till inkomstpensionen varje år. Och varje år som du arbetar och betalar skatt får du en pensionsrätt som är baserad på din intjänade pension. Och de här pensionsrätterna är grunden till när man beräknar hur mycket jag ska få i pension i framtiden.

Och även om jag är sjuk eller har vård av små barn eller studerar eller gör en militärtjänst, så säger staten: "Nej, vi tycker inte att man ska förfördelas för att man gör de grejerna." Utan där är en viss kompensation.

Caroline: Men är det också om man är föräldraledig?

Jan: Ja, under vissa specialregler.

Delningstal och fördelningssystemet

Jan: Och sen kommer vi också ha ett avsnitt, tror jag, som handlar om det här med delningstal. För sen tittar man på hela inkomstpensionen, och sen finns det ett delningstal som baseras på hur gammal man är, hur den beräknade livslängden är för de som är lika gamla som jag. Och så är det det beloppet som sen betalas ut i pension. Så det finns sådana tabeller med delningstal.

Caroline: Bra. Och du kan läsa den här sista meningen igen, bara för att göra den poängen tydlig. Det är från samma rapport från regeringen. "Någon faktisk avsättning eller fondering av pengar sker inte, eftersom inkomstpensionen är ett fördelningssystem."

Jan: Ja, det lämnar inte mycket.

Caroline: Nej, det gör det inte.

Jan: Om det var nu någon som trodde att inkomstpensionspengarna satt på något konto. Det gör de alltså inte, utan det är en skuld som staten har till oss.

Premiepensionen sammanfattad

Jan: Och sammanfattar vi premiepensionen, så är premiepensionen den delen där man själv kan välja fonder. Det är den delen som är min egen, det är, som jag säger, i civilrättslig mening mina pengar. Det är inte någon skuldsedel, det är pengar som står hos ett fondföretag. Och gör man inget val så får man det som enligt oss är det bästa valet, Sjunde AP-fonden, eller AP7 SÅFA, som vi kommer prata mycket om.

Och det är värt att komma ihåg att premiepensionen är en väldigt liten del. Det betalas typ sju gånger mer pengar till inkomstpensionen varje år än vad det görs till premiepensionen. Och det märker man också, jag tror de flesta som har ett orange kuvert ser att inkomstpensionen, den skuld som staten har till oss, är mycket större än själva premiepensionen.

Caroline: Jag måste bara säga, de kommer väl inte längre, de där kuverten?

Jan: Nej, de kommer digitalt.

Caroline: Så är det. Jag har ändå tittat och tittat i posten. Så gammeldags är jag.

Jan: Nej, men de har kommit digitalt.

Caroline: Jag saknar också dem, jag sparade dem.

Individuell avkastning i premiepensionen

Jan: Till skillnad från inkomstpensionen, som är typ samma för alla, alltså samma avkastning för alla, så är förräntningen på premiepension, alltså avkastningen, helt och hållet individuell, baserad på de val du har gjort.

Caroline: Jaha.

Jan: Du och jag kan ha fått samma summa insatt på vår premiepension, men beroende på vilka val du och jag har gjort, så kan vi få helt olika summor. Vilket många, särskilt på vänsterkanten, anser är orättvist. Och folk på högerkanten politiskt tycker att man borde ha mer individuell makt i det här.

Caroline: Men vänta här nu. Du menar att om jag har valt lite andra fonder?

Jan: Dåligt, ja.

Caroline: Du kan förlora alla dina pengar?

Jan: Ja, det kan man göra. I premiepension.

Caroline: Genom att du placerar dåligt?

Jan: Eller du har blivit lurad. Det finns ju sådana exempel.

Caroline: Ja, vi hade ju det här med Falcon Funds och Allra och alla andra sådana här.

Jan: Nu blev de i och för sig frikända i andra handen.

Caroline: Det blev de, men det känns, jag associerar det ändå till att de har lurat människor. Jag vet inte om det är rätt eller fel.

Jan: Ja, jag tänkte säga, vi behöver inte hoppa in i den dammen. Snyggt är det inte, i alla fall på grund av att avgifterna är höga. Vår grundregel är alltid låga avgifter. Och i premiepension får AP7 ha 0,09 % i avgift. Vilket är extremt bra. Det är världsklass på det där.

Risk i kombination, inte isolerat

Jan: Så tricket är att se att den allmänna pensionen är en kombination av inkomstpension och premiepension. Det tror jag alla är med på. Nästa steg är att tänka, när jag placerar mina PPM-pengar, att ha dem med hänsyn till att det finns ganska mycket lågriskpengar. För inkomstpension är låg risk. Det är en låg avkastning.

Men det betyder att om man till exempel tittar på AP7 SÅFA, som är det man ska ha. Tittar man isolerat på den så har den en riskklass 6 av 7. Så då kan man tycka: "Shit, då verkar AP7 Aktiefond, för oss som är under 55, ha jättehög risk. Ska jag verkligen ha så hög risk i mitt sparande?"

Och då tänker jag så här, ja, isolerat är det hög risk. Men sätter du den i kombination med inkomstpensionen som är låg risk, ja, då sänks riskklassen till 3. Så det är viktigt.

Intervjun med AP7:s kapitalförvaltningschef

Jan: Vi har faktiskt gjort en lång intervju med AP7:s kapitalförvaltningschef. Det är faktiskt en ganska kul intervju. Lite nördig, men ganska…

Caroline: Ja, men väldigt bra, för man får intrycket av att de jobbar så in i bomben med våra pengar för att de ska liksom…

Jan: Och så är det statligt.

Caroline: Så bra som möjligt och så riskfritt som möjligt, måste jag säga att det var det intrycket jag fick.

Jan: Ja, hon pratade diversifiering i varenda mening. Det var någon som sa till mig: "Man skulle ha gjort ett sådant shotsspel på det avsnittet." Så varje gång det är någon som säger diversifiering så måste man skåla.

Pension som socialförsäkring

Jan: Ja, så det är premiepensionen. Och om man tittar på pensionen i ett större perspektiv, så är den överenskommelsen som vi har gjort… för jag brukar inte tänka på pensionen som socialförsäkring. Att det ingår i det här svenska välfärdssystemet. Och då säger man så här, att den som arbetar och betalar skatt tjänar in pensionsrätt till sin ålderspension. Fair.

Inga åldersgränser för pensionsintjänandet. Betalar man skatt så får man avsättning till sin pension, oavsett om du är tre år gammal eller 75 år gammal. Så till exempel vår dotter som betalade skatt ett år… nej, hon har inte fått det, för det var kapitalinkomst.

Caroline: Ja, det var inte arbete.

Jan: Nej, vi har inte barnarbete i Sverige.

Caroline: Nej, men precis. Strunt samma.

Jan: Man betalar skatt på sin… nej. Om man har en pensionsgrundande inkomst. Så är det, ja.

Golvet och taket för pensionsrätt

Jan: Och vi kommer prata om vad en pensionsgrundande inkomst är, för det finns undantag, som jag precis kom på. Dock är det så att en mycket låg årsinkomst ger ingen pensionsrätt, och en mycket hög årsinkomst ger inte heller någon pensionsrätt. Så man har strukit de som har lägst lön, vi kommer prata om under 20 000 kr, och man har strukit de som har jättehög lön också. De som tjänar jättemycket, då får man ingen pension för den överskjutande summan, utan då går den till staten.

Caroline: Men du, vad sa du, 20 000 kr var liksom tendensen?

Jan: Ja, vi har beloppen sen.

Caroline: Vad tänker du? Per år?

Jan: Ja, per år.

Caroline: Ja, för jag tänkte fel. Jag tänkte 20 000 kr per månad.

Jan: Nej, nej, per år.

Caroline: Nej, gud. Alltså, vi kan inte räkna 20 000 kr per månad som låg inkomst.

Jan: Nej, 20 000 kr per år. Och den andra gränsen tror jag ligger på ungefär 380 000 kr per år, eller 400 000 kr per år. Men vi kommer till gränserna. Jag har skrivit upp dem också.

Studenter, småbarnsföräldrar och fiktiva inkomster

Jan: Om man är student eller småbarnsförälder kan det också ge pensionsrätt, och sen har man massa villkor. Och det här är så här, ibland kan jag fundera, när människor säger olika saker, vad har de varit med om som gör att de säger just den grejen?

Caroline: Absolut. Man har ju själv varit med om saker som gör att man pratar på ett visst sätt om någonting.

Jan: Och vad tänkte du då specifikt?

Caroline: Ja, men jag tänker just det där ibland.

Jan: Det jag sa som gör att folk svarar som de gör? I den här rapporten står det att det finns ett förvärvsvillkor på pensionen som betyder att man ska ha jobbat ett visst antal år i rad för att ha rätt till det på pensionen. Och då står det: "Får inte grundas på enbart fiktiva inkomster."

Caroline: På enbart fiktiva? Jag kan tänka mig att det visst inte får grundas på fiktiva inkomster, men inte enbart, alltså.

Jan: Ja. Vi behöver inte lägga tid, det här är en detalj.

Caroline: Nej, vi behöver inte lägga tid, absolut inte. Det var bara så att det stack ut för mig, att det stod så här uttryckligen. Men vad är fiktiva inkomster?

Jan: Jag vet inte. Hur är det att man har hittepå-inkomster? Jag vet inte. Låt oss undersöka det i hemlighet. Något har tydligen hänt som gör att de kände sig tvungna att lägga till ett förvärvsvillkor. Det kanske finns någon av er läsare eller lyssnare eller tittare som vet, som kanske kan enlighta oss, så att det hjälper oss med det.

Den pensionsgrundande inkomsten

Jan: Och pensionsunderlaget beräknas på den här pensionsgrundande inkomsten. Och om vi tittar på detta, det var också lite googling, vad är då den pensionsgrundande inkomsten? Tittar vi för innevarande år, som är 2020, så innebär det att det är summan av all lön och skattepliktiga ersättningar, förmåner och arvoden som man får.

Det som inte ingår i den pensionsgrundande inkomsten är bilersättning, kapitalinkomst, pension, försörjningsstöd och liknande. Så det är i princip lönearbete och förmåner. Bilförmån till exempel och sådant. Men inte bilersättning.

Avgiftstaket på 44 892 kr i månaden

Jan: Och sen finns det det här taket. Man har sagt att man tar bort de som tjänar mycket pengar. Och då är avgiftstaket, den högsta inkomsten som utgör underlag för den allmänna pensionen under 2020, 44 892 kr i månaden innan skatt. Så har du en månadslön över 44 892 kr, så för den överskjutande delen får du ingenting.

Så det här brukar vara en sådan här, när man pratar med företagare som tjänar bra med pengar, så säger jag: "Ta inte ut under 44 892 kr, för där maxar du avsättningen till pensionen."

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och överskjutande del är det som är över.

Caroline: Ja.

Jan: Räknar man om detta på årsbasis så är det 538 700 kr. Den lägsta inkomsten för intjänande till allmän pension är 20 008 kr 2020. Så du måste tjäna över 20 008 kr.

Caroline: Per år.

Jan: Per år, på årsbasis. Som relation, brytpunkten för statlig skatt är på 43 600 kr, så att man får avsättning lite högre än brytgränsen för den statliga skatten. Jag brukar alltid tänka att de är ungefär 44 000 kr, så vet man att det är ungefär rätt.

Vad är ett prisbasbelopp

Jan: Och allt detta räknas på prisbasbelopp. Så varje år är det 8,07 prisbasbelopp. Så nästa år, ja, då kommer det vara en annan summa baserat på prisbasbeloppet.

Caroline: Okej. Men det här med prisbasbelopp, vad är det för något egentligen? Varför har man det? Är det för att underlätta någon slags administration eller byråkratisk process?

Jan: Ja, ofta tror jag att det handlar så här, nu är det snillen spekulerar, så jag kan ha fel. Men jag tror att mycket i lagstiftningen har man bestämt en viss summa. Problemet är att det är knasigt att sätta en viss summa i lagstiftningen, för då hade man behövt ändra lagstiftningen, och det ska klubbas i riksdagen varje gång man gör en ändring. Och sen har vi hela den här inflationsgrejen, pengar minskar i värde, så man behöver höja vissa av de här summorna.

Och då tror jag att det där är en praktisk grej. Att man säger: "Ja, men då är detta åtta prisbasbelopp." Och sen beräknar, tror jag, Skatteverket varje år vad ett prisbasbelopp är. Och då blir det åtta gånger den summan. Och så behöver man inte ändra lagstiftningen eller ändra regler.

Caroline: Absolut, det är smart. Man stöter ju på det här med prisbasbelopp på olika ställen.

Att räkna med överslag

Jan: Ja, och så är det olika typer av förhöjt prisbasbelopp och vanligt prisbasbelopp och sådant. Men ofta är de så här, 2020, jag brukar tänka 47 000 kr-ish, då vet man. Vill man räkna överslag, typ 50 000 kr. Så är det ett prisbasbelopp. För mig är det ofta så här sällan den exakta summan som är så intressant, utan för mig, detta är väl en följd från Ingenjörshögskolan i Lund, där det var: "Ni måste alltid ligga rätt på ett överslag." Och jag tänker så här, överslaget ger 80 % av resultatet utan att detaljgöra det.

Caroline: Bra.

Jan: Det här var en allmän introduktion till idag, allmän pension. Jag vet inte, kändes det förståeligt?

Caroline: Ja, vi har pratat så mycket om olika delar av pensionen nu.

Jan: Nej, vi har bara pratat om två av dem.

Caroline: Ja, men vi har också nämnt de andra som gör det lite snurrigt i mitt huvud. Men allmän pension, ja, består av inkomstpension och premiepension.

Snabb summering innan nörderiet

Jan: Bra, då går vi vidare. Ja, 18,5 % av ens lön går till det. Och de här 18,5 procenten fördelar sig så att 2,5 går till premiepensionen och 16 går till inkomstpensionen. Och inkomstpensionen är en skuldsedel från staten till mig. Premiepensionen är riktiga pengar på ett riktigt konto. Och jag kan bestämma själv. Inkomstpensionen kan jag inte bestämma själv över.

Caroline: Bra summerat. Okej.

Jan: Yes. Bra. Så nu tänker jag att vi ska nörda lite. I den här rapporten då.

Caroline: Ja, som om vi inte har gjort det hittills.

Rapporten: egen portfölj versus AP7 SÅFA

Jan: Men då släppte de nu i maj 2020 en rapport som heter "Premiepensionsspararna och pensionärerna 2019". Och då är det en uppföljning av hur premiepensionssystemet har gått sedan 1995. Då det startade.

Och man skiljer på egen portfölj. Egen portfölj är de som någon gång har gjort ett eget aktivt val. Och även om de sen har valt tillbaka AP7 SÅFA.

Caroline: För då har man kvar den delen?

Jan: Ja, för då har man gjort ett eget val. Så här funkar det. När du får din första premiepension, som i Sverige är 26 år gammal, så får du en första insättning. Då hamnar den i AP7 SÅFA. Sen kan du göra ett eget val till någon annan fond.

Jans egen resa: hela cirkeln tillbaka

Jan: Och så här gjorde jag. Jag tror att jag fick min första premiepension typ 2000. Jag fick det i AP7 SÅFA. Och sen tyckte jag att jag är mycket smartare än de människorna på AP7 SÅFA. Så jag gjorde egna val.

Caroline: Vi har varit där inne och hållit på.

Jan: Ja, vi kommer prata om detta sen. Det här är lite sorg. Jag kommer stå här med brallorna nere.

Caroline: Var inte ledsen för det. Det var nödvändigt.

Jan: Ja, och nu är jag tillbaka i AP7 SÅFA. Så jag har gjort en hel cirkel här. Jag är tillbaka där jag startade. Men jag är tillbaka där jag startade med en helt annan trygghet i att nu vet jag att det här är det bästa jag kan ha. Medan innan, jag tror att många har AP7 SÅFA och kanske till och med har ett dåligt samvete kring att de borde ha gjort ett val.

Caroline: Ja, och det ska man inte ha.

Jan: Utan tvärtom, som vi kommer se här, jag kan ge en hint, så är AP7 SÅFA bättre än det mesta andra man kan ha.

Hur kontrollgruppen räknas

Jan: Men problemet är att en sådan som jag kommer räknas in i egen portfölj. Även om jag har AP7 SÅFA.

Caroline: Vad betyder det att du räknas in?

Jan: I deras grafer. Alla grafer kommer särskilja folk med egen portfölj från AP7 SÅFA. Även om du har gått full circle.

Caroline: Även om jag har gått full circle.

Jan: Även om jag har gått full circle, precis. Så det som i de här kommande resonemangen, när jag säger AP7 SÅFA, så kommer det vara hänvisat till de som aldrig har gjort något val och varit 100 % passiva. Och då alla de som har varit aktiva minst en gång.

Caroline: Ja.

Jan: Och det här blir intressant, kan jag tycka. För det här blir, nu har jag ju inte doktorerat som du, men det känns som att de som aldrig har gjort något val, de är typ som en kontrollgrupp.

Caroline: Ja, det är de, absolut.

De har fått en passivt, globalt förvaltad indexfond med låga avgifter, med ett regelbundet sparande sedan start. Och ingen har pillat där inne.

Jan: Ja, de har fått en passivt, globalt förvaltad indexfond med låga avgifter, med ett regelbundet sparande sedan start. Och ingen har pillat där inne.

Caroline: Och ingen har varit där och pillat.

Jan: Vad glad jag blev att du sa kontrollgrupp.

Caroline: Ja. Nej, men något har jag snappat upp.

Att jämföra sig själv på Pensionsmyndighetens sida

Jan: Och sen kan man jämföra med det andra. När man tittar på de här siffrorna, ibland kan jag tycka att, alltså han som höll i den här presentationen, han var duktig. Men ibland tänker jag, ja, de vänder sig inte till en vanlig person, utan där var väl säkert några politiker eller någon på någon myndighet.

Caroline: Beslutsfattare på något vis.

Jan: Ja, medan här tycker jag, hela grejen är att man vill jämföra med sig själv. Så här kan jag faktiskt bara avslöja hur det gått för mig och vad man kan göra själv. Så här kan man nästan ta en paus i avsnittet, logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och så kan man ta fram hur det har gått för en själv.

Och sen tycker jag, Pensionsmyndighetens hemsida är jättebra, men den är så himla svårnavigerad. Så jag lägger faktiskt två länkar direkt. Logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och sen klickar du på de två länkarna, så får du fram exakt de här siffrorna som vi kommer prata om.

Caroline: Okej, som man själv har.

Jans egna PPM-siffror

Jan: Ja, så till exempel per idag, vad är det idag, 25?

Caroline: 26 maj.

Jan: Så då har jag haft en värdeförändring i år på minus 10,6 %. Jag har AP7 SÅFA, så alla som har AP7 SÅFA bör ligga på minus 10,6 %. Om inte börsen rör sig nu de kommande dagarna. I snitt per år har jag haft 7,2 %. Jag vet inte när jag startade, men det var typ 2003 eller något sådant, då jag hade mina första inkomster. Och det här är också en av anledningarna varför jag alltid pratar om rimlig avkastning över tid i aktier, 7 %, ligger väldigt nära 7,2 %.

Totalt värde för mig som är 39 år gammal, 194 601 kr. Det är totala värdet. Men det intressanta är inte bara att titta på det totala värdet. Det intressanta är att titta hur mycket man fått in. Så jag kan säga, 2001 fick jag min första pensionsrätt faktiskt. Så då har det betalats in 110 102 kr på min pension. Totalt under de här, vad blir det, 19 åren. Och värdeförändringen är 111 000 kr. Så jag har dubblat pengarna under den här tiden.

Ränta på ränta över tid, inte tiondubbling

Caroline: Med räntan, eller?

Jan: Ja, precis. Med räntan. Alltså att fonderna har ökat i värde.

Caroline: Vad sa du, 19 år, ja. Och då ska det dubblas?

Jan: Ja, de ska dubblas egentligen var tionde år. Men du kan inte räkna så, för de pengarna är insatta med typ 6 000 kr varje år. Så man måste se det här som en tidsserie. Det är pengar som har satts in, och vi kommer prata om hur mycket som sätts in i genomsnitt varje år. Så du kan inte säga att den här regeln ska dubblas var tionde år.

Caroline: Nej, för det kommer mer pengar.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men det är intressant.

Jan: Jag tycker det är superspännande att veta. Vad är värdet idag? Vad har den genomsnittliga avkastningen per år varit? Och hur mycket sattes det in?

Caroline: Absolut, det är roligast att se.

Jan: Ja, så man loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida. Och sen kan man klicka på "Min översikt". Och sen klickar man på "Pensionskonto". Och då kan man få fram inkomstpension också. Men den är inte lika kul, för den kan man inte påverka. Make sense?

Caroline: Ja.

Bloggarjäkeln som underpresterade

Jan: Bra, då fortsätter vi. Då kan man också säga så här, grattis till alla er som har en högre avkastning och ett högre belopp än den där bloggarjäkeln. Bloggarjäkeln bakom mikrofonen. Nej, men allvarligt talat, det här är inte bra. Jag borde ha haft en högre avkastning. Så jag får sona för att jag har tabbat mig och hade en övertro.

Caroline: Men vänta, jag fattar inte. Hur länge höll du på?

Jan: Ja, men jag höll på fram till i alla fall 2014 eller 2015. Då höll jag på med egen skit, att jag skulle välja.

Caroline: Hade jag också egen skit?

Jan: Ja, jag höll på i din också.

Caroline: Ja, jag är glad att vi är tillbaka.

Jan: Sen ett fåtal år tillbaka. Ja, men precis.

Caroline: Och då kommer vi se hur det skulle kunna ha varit, menar du, om en liten stund.

Jan: Ja, kanske. Jag har inte tittat så noga, för det kändes för jobbigt.

Caroline: Ja, men vi gör det. Kan vi inte göra det?

Jan: Jo, jo, jo, kanske. Absolut.

Genomsnittlig insättning i inkomstpensionen

Jan: Så vi fortsätter. Om vi tittar på 2019, då sattes det in i genomsnitt 47 245 kr för den genomsnittssvensken i inkomstpensionen. Inte premiepensionen, inkomstpensionen. Maximal insättning man kan ha ett enskilt år i sin inkomstpension är 75 000 kr. Så oavsett vilket, tjänar du flera miljoner per år och betalar skatt på det, så blir det ändå bara 75 000 kr. Och för genomsnittssvensken är det 47 000 kr. Så ganska nära. Det är i alla fall mer än hälften.

Tittar vi på premiepensionen, så 2019 sattes det in 7 448 kr i genomsnitt per sparare.

Caroline: Varför nämner han inte detta i sin rapport?

Jan: Det här fick jag leta på andra ställen. Jag tycker det här är jättespännande. Maximal insättning som man kunde få 2019, om man maxade allt det där, var 11 824 kr.

Tre parametrar bakom kontovärdet

Jan: Och det här är också viktigt. För när vi sen tittar på graferna och jämför hur mycket pengar folk har på sina PPM-konton i olika åldrar, så har inte alla fått samma. Genomsnittssvensken fick ju förra året 7 500 kr, medan de som var höginkomsttagare fick 11 824 kr. Och det säger sig självt, 10 % på 7 500 kr är 750 kr, medan 10 % på 12 000 kr är 1 200 kr. Så det är nästan dubbelt så mycket i avkastning beroende på summan.

Så det är viktigt att komma ihåg här, man kan inte bara jämföra så här att jag är 80-talist, alltså borde jag jämföra med alla andra 80-talister. Nej, det beror dels på när den andra 80-talisten började jobba och hur mycket de har tjänat, och vilken lön de har haft.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och den tredje faktorn blir vilken avkastning de har haft. Så det är lätt att bli lurad. För till och med jag blev lurad när jag kollade på de här grejerna.

Att jämföra utan att må dåligt

Jan: Bra, så ska vi börja jämföra med andra.

Caroline: Sånt som man inte ska göra. Som förälder, det spelar ingen roll vad andra har, det viktiga är vad du har.

Jan: Nej, det är roligt att jämföra.

Caroline: Bara man inte mår dåligt.

Jan: Det viktigaste är att man behöver förstå varför det är så. Och att man kan göra något åt det i framtiden.

Så det genomsnittliga värdet på PPM-konto, alla åldrar, alla löner, allting, är 193 800 kr.

Caroline: Hur känns det att ligga i genomsnittet, Jan?

Jan: Ja, jag låg perfekt på det, va? 194 601 kr.

Caroline: Ja.

Ju fortare man inser att man är genomsnittlig, desto mer pengar kommer man att tjäna.

Jan: Jag brukar alltid säga så här, jag är genomsnittlig. Och jag är sjukt nöjd med att vara genomsnittlig.

Caroline: I andra områden brukar du inte vara så nöjd med det.

Jan: Nej, det är jag inte i andra. Men just i pengar är det verkligen en sådan insikt som jag har återkommit till många gånger. Ju fortare man inser att man är genomsnittlig, desto mer pengar kommer man att tjäna. Här hade jag ju kunnat ligga över om jag inte hade varit dum i huvudet i 15 år och försökt tro att jag är bättre än marknaden. Och gjort alla de misstagen som vi pratade om i det här Dalbar-avsnittet. Övertro på egen förmåga, förlustaversion och så här…

Caroline: Lite magiskt tänkande.

Jan: Magiskt tänkande. Ja, smalt tänkande, menar jag.

Skillnaden mellan kvinnor och män

Jan: Kvinnor i genomsnitt 178 000 kr, män 208 200 kr.

Caroline: "Vad fan", säger jag bara.

Jan: Jag håller med.

Caroline: Det här är så här tragiskt. Så vi får verkligen se till att våra…

Jan: Ja, men det här är vårt bidrag till folkbildningen.

Caroline: Ja, alltså nu är det bara siffror här. Det ligger oerhört mycket bakom. Men det jag ser är ju att kvinnor får in mindre på sina konton.

Jan: Ja, det är lägre lön och för att man är hemma med barn och massa annat sådant. Så ja, it sucks. Jag tycker att det är…

Caroline: Men det är viktigt att veta också, i premiepension kan man kompensera. Så till exempel jag som man kan avstå mina pensionsrätter till dig. Så sådant är viktigt. Nu har inte vi gjort det, utan vi försöker kompensera på andra sätt genom att till exempel göra större pensionsinbetalningar. Så det är viktigt att man hittar det i familjen. Det som funkar.

600 kr i månaden i genomsnittlig PPM-utbetalning

Jan: Det här var en sådan siffra som chockade mig lite. Genomsnittliga utbetalningen från PPM, 600 kr per månad. Och då inser jag också så här…

Caroline: Vänta här nu, utbetalning betyder ju att man vill ha in på sitt konto för man är pensionär. Och vad säger du, 600 kr per månad?

Jan: Det är den genomsnittliga.

Caroline: Varför tar man… ja, för det är inte så mycket pengar.

Jan: De pengarna ska ju räcka ett tag.

Caroline: De ska räcka ett tag, ja.

Jan: 20 år eller 30 år. Så det där är lite så här att…

Caroline: 600 spänn alltså, herregud. Det räcker inte långt.

Pensionsreformen flyttade ansvaret till individen

Jan: Nej, och hela det här pensionssystemet när det gjordes om på 90-talet var egentligen att ta ansvaret från staten till oss individer. Precis så som vi pratade om i det här avsnittet om arvsrätt. Där man innan hade ganska schysst och generös änkepension. Och sen bara gjorde man om det till omställningspension, och sen bara tog man bort det. När den kunde vara i flera år, änkepensionen, så var den bara 12 månader. Så det känns också som att detta var en sådan grej. Bara "haha, nu fick du ta hand om det själv". Så det blev bara premiepension. Gör det bäst du kan.

Caroline: Jag vet inte, är det de blå som har bestämt det?

Jan: Det här är blocköverskridande.

Caroline: Det är blocköverskridande, okej.

Jan: För man pratar mycket i de här rapporterna om att det är viktigt att det är ett politiskt förtroende och att alla är med och sånt.

Höger när man är ung, vänster när man blir äldre

Caroline: Anledningen till att jag frågade var att det har ju varit mycket så med att man ska tro på individen inom vissa partier. Vilket jag håller med om, men kanske inte i alla lägen.

Jan: Nej, vi kan prata om det vid något annat tillfälle. Men jag upplever så här, man brukar ju säga, om man är ung och inte vänster så har man inget hjärta. Om man inte är höger och gammal så har man ingen hjärna. Och jag upplever att jag är precis tvärtom. Jag var höger när jag var ung, och ju äldre jag blev desto mer vänster var jag.

Caroline: Jag känner samma sak, att jag blir mer socialistiskt lagd ju äldre jag blir.

Jan: Ja, jag är till och med så här, idag säger jag att alla saker borde inte vara privata, utan staten borde sköta vissa grejer. Vilket jag typ inte hade sagt när jag var 18.

Caroline: Nej, definitivt inte. Eller jag kände ju inte dig då, men jag kände dig när du var 21 och då tyckte du det.

Jan: Ja, bra.

Avkastningen i PPM sedan 1995

Jan: Så den nominella kapitalviktade avkastningen sedan 1995 i PPM är 7,7 %. Och kapitalviktad avkastning betyder att man tar hänsyn till insättningar och uttag. Man tar inte bara så här, vad var 100 kr 1995, vad är de nu? Så man har tagit hänsyn till det. Nominellt, det är utan hänsyn till inflation. Så det är 7,7 %. Vilket ligger återigen ganska nära det där vi pratar om, aktier över tid på 7 %. Lysas avkastningsmål, vet jag, är också 7 % på aktier.

Den reala avkastningen, med hänsyn tagen till inflation, är 6,5 %. Så det är sådant man kan ha, när man sen pratar om, till exempel när vi gör simuleringar kring pensionen i framtiden, så uppstår en fråga: vad kan man göra för antagande? Ja, men låt oss göra ett antagande på 7 % nominellt. Det kan man säga.

Och totalt i PPM förvaltas det 1 500 miljarder kr, varav 43 % i den här Sjunde AP-fonden.

Caroline: Förlåt, jag måste bara checka in. Det är intressant.

Jan: Det är intressant än så länge, trots att det är siffror.

Caroline: Det är chockande också.

Jan: Jaså, vadå?

Caroline: Nej, men det är med 600 kr.

Första grafen: PPM mot inkomstpension

Jan: Bra, så här kommer dagens första graf. Och återigen, för dig som lyssnar, man kan ta fram slidesen på SlideShare. Den här visar avkastningen nominellt i PPM sedan start, i förhållande till inkomstpensionen. Och här ser man tydligt att PPM är mycket hög risk, det svänger mycket, det var en stor nedgång. Vad är det vi ser här, Caroline? Låt mig få titta.

Caroline: Ja, vi ser en graf som visar hur utvecklingen gått i PPM-systemet och hur det har gått i inkomstpensionen. Och då kan man se att inkomstpensionen har väldigt låg risk, att det är en ganska stabil avkastning, det är ungefär samma avkastning på ungefär 2 %. Det är den röda linjen. Och sen har vi den orange. Som är premiepension, som är väldigt svängig, som mer eller mindre är som en börsgraf. Det föll jättemycket 2001–2002.

Jan: Under IT-bubblan, föll 2008 under finanskrisen, och sen har vi en stor stigning fram till 2019. Så man kan säga att PPM är som en stor aktiefond och inkomstpensionen är som en räntefond.

Caroline: Så kan man säga. Ja, perfekt. Då förstår jag.

Färre gör egna val, och varför det är bra

Jan: Så det är inte så mycket mer att säga kring det. Sen om man tittar på andelen pensionssparare med egen portfölj och deras andel av kapitalet, så kan man se att antalet sparare i PPM som väljer, alltså som gör egna val, blir mindre och mindre. De blir färre och färre.

Och det här är ganska intressant, för många säger så här: "Ja, men det är ju dåligt att folk gör färre val." Och jag är så här, det är skitbra, för det betyder ju att de tjänar mer pengar.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så nu drog jag en förhastad slutsats.

Caroline: Men varför tror du att det är så att man gör färre val?

Jan: Ja, för man är ointresserad, tror jag.

Caroline: Men har folk varit mer intresserade förr, tror du?

Fondbytena som försvann

Jan: Ja, och nu har jag inte tagit med den grafen. Se, jag valde bort en graf. Men det fanns en graf över fondbyten. Och de var ju jättehöga förr. Jag vet inte om du kommer ihåg, men typ 2010 fanns det sådana här fondbytestjänster, PPM-doktorn eller sådant. Och så bytte de fonder åt en. Och det var massivt med byten i PPM, så sen förbjöd Pensionsmyndigheten det, och så bara droppade det.

Caroline: Jaha, för när man inte kan göra det själv så lätt, då gör man inte det.

Jan: Nej, precis. Jag tror det är lite som arvsrätt eller äktenskapsförord. Man går inte dit och tittar. Men i det här fallet är det en bra grej att inte gå in på Pensionsmyndighetens hemsida och byta fonder.

Caroline: Bra.

Jan: Som andel av kapital är det inte lika mycket. Och det ser ut som att de som gör val har mer pengar, är mer lyckosamma. Men så är det inte, utan det är bara för att de ofta var med från början. När man började med PPM-systemet, då började typ 80 % av alla med ett eget val. Så 1995 när man började, alla som var födda och jobbade fick börja med ett eget val. Så det beror på att de som är passiva idag, gör ju sällan ett val. Och därför blir det lite pengar. Men det är minskande, vilket jag tycker är ett gott tecken.

Graf: genomsnittligt kontovärde per ålder

Jan: Om vi tittar på genomsnittligt kontovärde per ålder, per kön, så är det här en typisk graf. Här kan man gå in och titta. Hur gammal är jag? Hur ligger genomsnittet? Vad ser vi här nu då?

Caroline: Nej, men vi ser att när man är ung så har man typ noll. 18-åringar har typ noll i premiepensionen. Och typ 80-åringar har också typ noll. Och sen har du en stor puckel. Var är den egentligen här? Den är vid 66 typ?

Jan: Ja, men som mest pengar har man när man är 64–65, precis innan man går i pension. För då börjar man ta ut den. Så samma sak här, återigen, om man tittar på de här graferna, så kan man inte bara dra slutsats kring avkastning. Eller så här, kontovärdet är ju hur länge du har jobbat, vilken lön du har och vilken avkastning. Så du har tre parametrar. Det är inte bara att alla började med 100 kr och sen var de som är 50-talister mycket bättre på avkastningen än 80-talister.

Tankefällan i grafen

Caroline: Nej, men vi har några streckade linjer här också. Vad är det för något?

Jan: Ja, men det är där man har brutit upp det baserat på AP7 SÅFA eller egen portfölj. Vad tänker du?

Caroline: Nej, jag måste bara se här. Egen portfölj ser ju bättre ut då, eller?

Jan: Ja, precis. Men nu faller du i den där fällan.

Caroline: Ja, vilken fälla var det nu?

Jan: Att det ser bättre ut än vad det är.

Caroline: Ja, vi ska gå igenom det. Det är dåligt när man faller i fällor när man ska se grafer, tycker jag. Jag har mycket åsikter om grafer. Det är så här att det ska underlätta för en när man ska dra sina slutsatser. Man ska inte falla i någon fälla.

Jan: Nej.

Caroline: Eller hur?

Jan: Nej, men jag tänker så här, för den som lyssnar, det som är intressant i den här grafen är att när man är typ 40 så ligger man på ungefär 200 000 kr. När man är 50 så ligger man på ungefär 250 000 kr. När man är typ 60 så har man typ 300 000 kr i sin premiepension. Det är väl det som är de intressanta siffrorna här. Liksom.

Caroline: Vad? Ja. Obegripligt. Nej, men grafen, Jan. Eftersom jag föll i tankefällan där så blir jag, jag känner mig upprörd. Jag känner mig skitarg.

Jan: Låt oss gå vidare.

Caroline: Ja, men okej.

Förklaringen: åldersstruktur, inte fondval

Jan: Men du vet, de hade en förklaring till det också i rapporten. Men jag håller med dig.

Caroline: Men du menar att de storförklarade den?

Jan: Nej, ja, det stod lite i rapporten. Eller i rapporten så förklarades den. Men det är egentligen det som jag säger här. Alla har inte samma förutsättningar. Så att när någon har en högre summa så betyder inte det att de har gjort bättre fondval. Det betyder att de kanske har jobbat längre eller att de har haft en högre lön. De har haft högre avsättningar.

Caroline: Men om vi tittar på den igen. Bara snabbt här nu. Så ser det ut för mig som att de som har egen portfölj är mycket bättre än att välja AP7. Men har de… ska jag dra slutsatsen att de som har egen portfölj har tjänat mer pengar?

Jan: Nej, du kan inte dra någon sådan slutsats. Du kan bara dra slutsatsen att de som har egen portfölj har mer pengar. Vilket egentligen också är så här, korrelation är inte kausalitet. Så man kan också säga så här, har du mer pengar så är det mer intressant att göra ett byte. Och då hamnar du på det gula strecket. Än om du kanske är låginkomsttagare och inte tycker det är kul. Då hamnar du på det röda strecket.

Caroline: Exakt. Nej, men det kan jag köpa. Att det kan hänga ihop på något vis.

Citatet från rapporten om sparandetid

Jan: Men om vi tar slutsatserna.

Caroline: Det blev lite mycket fokus på grafen här nu, känner jag. Men… sorry.

Jan: Nej, det är ingen fara. Så slutsatsen är inte att AP7 är dåligt. Snarare tvärtom. Du kan ju läsa citatet, som jag med flit misstänkte att detta skulle hända. Så du kan läsa citatet från rapporten.

Caroline: "Den stora skillnaden i behållning förklaras i huvudsak av olikheter i åldersstruktur och därmed sparandetid. Sparare i AP7 SÅFA har en betydligt större tyngdvikt på unga personer, och en stor del av kapitalinflödet till AP7 SÅFA kommer från nya sparare. Unga har vanligen lägre inkomster än äldre och därmed lägre pensionsavsättningar, vilket ger en lägre genomsnittlig kontobehållning. De flesta som väljer en egen portfölj gör det senare i livet och har då dels högre inkomster och därmed större pensionsavsättningar, dels flera års ackumulerat pensionssparande med sig. Och dessutom varit i AP7 SÅFA i många år innan dess."

Jan: Okej, men jag fattar, det här är så här, jag har sett den här grafen missbrukas.

Caroline: Ja, det är klart att den görs.

Jan: Att det är mycket bättre att ha eget sparande i PPM:en.

Caroline: Var såg du det?

Jan: Nej, vi behöver inte gå in på det.

Graf: antal sparare versus kontovärde

Jan: Så vi går till nästa graf. Och nästa graf handlar om antal sparare versus kontovärde. Alltså hur många sparare har vissa summor. Och då kan man säga så här, att det finns 2,6 miljoner sparare i PPM som har egen portfölj. Det vill säga att de har gjort minst ett val. Resten, 57 %, ligger i AP7 SÅFA.

Och då finns det totalt, det här tyckte jag var jättekul, 1 300 sparare med värde över en miljon. Fem sparare som har över två miljoner. Så är du en av de som har över två miljoner och lyssnar på det här, då är det alltså bara fyra andra personer i Sverige som har samma summa som du. Och där är en person som har ett belopp på 3,6 miljoner. Och det är sjukt bra jobbat. Men i sin premiepension.

Caroline: Och då har man utöver det också pengar på andra ställen.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Då har man själv satt… nej, vänta, jag måste tänka här nu. Men hur kan man lyckas med det?

En miljon-anomalin: 211 000 kr blev 3,6 miljoner

Jan: Ja, men man har haft högriskgrejer. Det är ju så, man har tagit en extrem risk. Med sina pengar, för man kan ju inte sätta av mer än man kan sätta av. Det är en viss summa, man kan inte själv hålla på.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Vi har en graf på det också. Maximala insättningen du kan ha i din PPM. Så jag hade 110 000 kr. Om du var med från 1995, har haft max lön, max avsättning i alla år sedan 1995, så är det typ 211 000 kr. Så det är någon som har gått från 211 000 kr till 3,6 miljoner. Det är bra jobbat.

Caroline: What? Ja, you can't wrap my head around it. Ja, men det är så här, vad fan har man gjort?

Jan: Jag tänker så här, om du har mer än, vad ska vi säga, en miljon kanske? På PPM, det blir ju spännande. Kan du inte höra av dig?

Caroline: Ja.

Jan: Sen är det så här, det ska man dock inte replikera, en sådan strategi.

Caroline: Nej, det kan vara mycket tur inblandat.

Jan: Men vi kommer se här också att spridningen är jättestor på de som har gjort eget val. Hur det har gått för deras pengar.

Mer pengar, större sannolikhet för egen portfölj

Caroline: Ja, så här ser man också tydligt det här, att de som har AP7 det är de som har minst pengar och de är minst antal sparare. Sen ju mer pengar du har, desto större är sannolikheten för att du har en egen portfölj. Det är det man ser här, att den ena kurvan är liksom utskjuten över tid, över beloppen. Medan de som har väldigt lite pengar ligger ofta i AP7 SÅFA.

Kan vi bara återvända till de här 3,6 miljonerna? För jag tycker det låter jätteskumt, Jan. Hur man kunde ha tagit då, vad sa du, 200 000 kr ungefär? Till att bli 3,6 miljoner. Det känns som att det ändå måste in pengar, mer än vad man egentligen kan sätta in.

Jan: Nej, nej. Men så här, tänk på det både som statistisk anomali. Alltså som en outlier.

Caroline: Ja, men absolut, det är en outlier. Men ändå, hur har det kunnat gå till?

Sju miljoner som singlar slant

Jan: Ja, men det är så här, det är precis på samma sätt. Om du har det liksom här, det finns 7,8 miljoner människor i PPM-systemet. Om du låter 7,8 miljoner människor singla slant, då är det någon som kommer singla slant rätt. Nu har jag inte gjort en beräkning, men det är kanske någon som har tusen singlingar i rad. Liksom, på ett sätt. Förstår du?

Caroline: Jag tycker inte att det håller riktigt.

Jan: Ja, men det handlar om tur.

Caroline: Ja, absolut, det handlar om tur. Men det måste ju vara någon som har varit superaktiv och haft jättemycket tur.

Jan: Ja! Det är därför det inte är en strategi. Det är därför jag säger att det egentligen inte är så intressant att ta in en sådan person och höra "hur gjorde du?".

Caroline: Nej, men det är bara att man blir helt förbluffad.

Jan: Samtidigt som vi egentligen inte ska fokusera på den här anomalin.

Caroline: Nej, men det här är ju så här sensation. Det här är ju som typ Aftonbladet. Det här är en sådan typisk Aftonbladet-grej. Så kan man förfasas lite och bli bara…

Jan: Förfasad och chockad och sen tro att det är möjligt.

Caroline: Ja, precis.

Grafen Jan ville se: kontovärde mot pensionsrätt

Jan: Vi går vidare. Så ska vi ta nästa graf. Det här var grafen som bara fick mig att bara… det här var grafen jag ville se.

Caroline: Okej, jag får se vad det här är för någonting.

Jan: Den här visar, den är egentligen mycket mer intressant än din 3,6-miljonersperson. Den här visar kontovärdet versus pensionsrätten. Pensionsrätten är pengarna du har fått inbetalt. Och den här visar att vad är det maximala… pensionsrätten du har kunnat få in är 200 000 kr. Är du med? Och sen visar den spridningen. Vilken avkastning har människor fått på sin pensionsrätt, oavsett hur stor den pensionsrätten har varit?

Den här svarar på frågan: vem har varit bäst investerare? Vad är spridningen bland investerarna?

Caroline: Okej.

Jan: Och den här tycker jag är superintressant. För den visar inte alla PPM-sparare, utan det är ett urval på 100 000. Och de röda punkterna är AP7 SÅFA och de gula är eget val. Och det man ser väldigt tydligt är att spridningen är väldigt stor för de som gjort eget val. Det vill säga att de som gjort eget val kan vara några som har en fantastisk avkastning. Och det är ganska många som har en ganska dålig avkastning. Medan de som har valt AP7 SÅFA har en ganska jämn avkastning. Den är inte lika spridd.

Över eller under strecket

Caroline: Det är ändå så att de bara har tagit med dem över det här strecket som då är…

Jan: Ja, men över strecket, om man ligger över strecket, så betyder det att man har ett högre värde på sin pension, alltså på PPM, än pensionsrätten. Det vill säga, jag har 110 000 kr. Om jag har ett belopp över 110 000 kr, då ligger jag över det svarta strecket. Om jag har ett belopp under 110 000 kr, det vill säga att jag har mindre pengar än vad som har satts in på min premiepension, då är jag under det svarta strecket.

Caroline: Det är inte så mycket under.

Jan: Nej, för de flesta har ju gått plus. Och varför har de flesta gått plus? För att det är lång sikt, och investerar du i aktier över lång sikt så kommer du gå plus. Är du med? Så det är det som gäller. Vi pratade ju innan om att man kunde förlora allt om det ville sig illa.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men de flesta, jag tror det var någon siffra över 90 %, har gått plus.

Caroline: Ja.

AP7 SÅFA mer förutsägbar vid varje pensionsrätt

Jan: Så vad den här visar, och det här skriver de tydligt också, det är att sparare med AP7 SÅFA ligger högre vid varje given pensionsrätt i genomsnitt. Så spridningen är mycket bättre. Det är mycket mer förutsägbar avkastning än de med egen portfölj. Så de som har egen portfölj, det kan gå skitbra som 3,6-miljonersen. Men det kan också gå back.

Corona-effekten på PPM

Jan: Och tittar vi nu, vi har en sista graf som är så här, hur har det gått nu under corona för premiepensionsspararna? I december var det 10 000 människor av de här 7,8 miljonerna som hade gått back. Alltså de hade mindre pengar på sitt PPM än vad som hade satts in åt dem. Är ni med? 10 000. Den 31 mars 2020, alltså efter corona, var det över 600 000 som hade mindre än pensionsrätten. Som hade mindre pengar på sitt konto än vad som har satts in åt dem. Hänger ni med?

Så det här visar sig på många olika sätt. Till exempel om vi tittar på genomsnittlig utveckling 2019. Samtliga sparare i PPM, alltså allihop, de som har AP7 SÅFA och de som är egna, hade en genomsnittlig avkastning på 29,5 %. De som hade en egen portfölj, alltså gjort egna val, hade 28,3 %. Så de hade lägre än den genomsnittliga spararen i PPM och de hade lägre än AP7 SÅFA, som hade 30,7 %.

Diversifiering: sämre i goda tider, bättre i dåliga

Jan: Och så kan man sätta det i relation till globala börsen som gjorde 34,2 % eller Stockholmsbörsen på 35 %. Och det handlar ju om att AP7 SÅFA är diversifierad. Så att den går sämre i goda tider, men bättre i dåliga tider. Okej, går det att hänga med på?

Caroline: Bra.

Jan: Och sen kommer här, där man kan titta på fördelningen av värdeutvecklingen. Det vill säga att här börjar vi jämföra, okej, hur duktiga är människor på avkastning i förhållande till om man har en egen portfölj eller om man har AP7 SÅFA? Hänger du med? Så de jämför hur den genomsnittliga avkastningen ser ut sedan start för de som har haft en egen portfölj och de som har haft SÅFA-portföljen. Och vad ser vi här nu? SÅFA är det röda och egen portfölj det gula.

Caroline: Men det finns någon slags brandgul färg här också.

Jan: Ja, men det är överlappet.

Den genomsnittliga AP7 SÅFA slår egen portfölj

Jan: Och här kan man ganska tydligt, tycker jag, se att den genomsnittliga AP7 SÅFA har en bättre avkastning än den genomsnittliga egen portföljen. Vilket för mig ligger till grund för att det är bättre att välja AP7 SÅFA än att göra en egen portfölj för den genomsnittliga spararen. Sen är det vissa här som vi ser till höger, där det är vissa som har bättre än AP7 SÅFA. Men de är betydligt färre än alla de som har sämre avkastning än AP7 SÅFA.

Sen är det en parentes för den som är lite nördig och tittar på den här grafen, så kan en sådan här fråga uppstå. Men vänta här nu, varför är AP7 SÅFA utspridd? Om alla har samma, borde inte alla ha samma avkastning? Men det handlar om att Sjunde AP-fonden, när du fyller 55 år, så börjar de sätta in räntor. Så AP7 SÅFA minskar risken från det att du är 55 år, alltså sänker de avkastningen också. Därför ser det ut här som att egen portfölj är ännu bättre än vad det egentligen är.

Egen portfölj i PPM-sparandet för den genomsnittliga spararen är skitdåligt. Det är min slutsats av detta.

Nedtrappningen vid 55 år

Jan: Och det ser man här på en annan graf, där man ser att när man har Sjunde AP-fonden, så från att man fyller 55 år så blir avkastningen väsentligt sämre. Och det beror på att man börjar lägga tryggt över genom att sätta in räntor. Vilket är en bra grej.

Caroline: När du tittar på den här presentationen av rapporten, visar de upp de graferna då och pratar om dem?

Jan: Inte alla.

Caroline: Sa de något om den här spetsiga grafen?

Jan: Nej, inte så mycket. Jag vet inte riktigt vem den presentationen var till för. Jag länkar till den, så kan man se den själv. Utan jag har ju satt ihop, jag har ju läst hela rapporten.

Caroline: Det är ändå meningen att de ska visa upp, kunna förklara sådana grafer så att det inte blir något missförstånd.

Jan: Nej.

Caroline: Ja, men jag vet inte. Det verkar som du också har suttit själv och tittat noga på de här.

Jan: Okej, vad är det jag ser för någonting? Men jag tycker det här är jättekul.

Caroline: Ja, men jag tänkte om de hade sagt något.

Jan: Nej.

Caroline: Det var ju svårt att lyssna på också. Du hörde ju hur burkigt det där ljudet var.

Genomsnittlig utveckling: AP7 SÅFA 10,9 procent

Jan: Bra. Jag tänker vi fortsätter. Den genomsnittliga utvecklingen fram till 2019 var 9,3 % för samtliga sparare i PPM. Och den egna, om man haft egen portfölj, så var den 7,8 %. Och hade man haft AP7 SÅFA så är det 10,9 %.

Och det är här jag menar, det här suger. För jag hade ju 7,2 %, eller vad hade jag, 7,7 %?

Caroline: 7,2 %, ja.

Jan: 7,2 %. Ja. Så jag har underpresterat med 2–3 procentenheter om året. Vilket är ganska mycket.

Graf: utveckling per inträdesår

Jan: Och här, nästa graf visar genomsnittlig utveckling per inträdesår. Den här visar vad man har haft för avkastning om man började spara, som till exempel jag började spara 2001. Det var mitt inträdesår i PPM. Är ni med? Om jag tittar här i den här grafen, så 2001, så borde jag ha en avkastning på typ 12 % om året. För det har varit goda år. Och jag har haft 7,2 %. Så det här är mitt eget. Och det här är så jäkla roligt. För om man tittar på den här grafen, jämfört med de som har inträdesår 2001 och har en egen portfölj, så är det 7,2 %.

Caroline: Ja, typ 7 %. Men du, om man nu inte tittar på de här graferna. De finns på bloggen och i den här sliden.

Jan: Jo.

Caroline: Men jag tänker om man bara vill, vi får väl tänka på dem också, att man ska ändå kunna få ut någonting av det. Och det är ju att… man borde egentligen själv gå in. Eller?

Jan: Nej.

Caroline: Jag fattar inte. Vart är du på väg?

Hur lyssnaren ska tänka utan graferna

Caroline: Nej, men jag tänker så här. Det kan nog vara rätt jobbigt att sitta och lyssna på det här. Man gräver efter maskrosor i trädgården och ska lyssna på det här samtidigt. Man har inga grafer att se. Hur ska vi hjälpa dem här?

Jan: Nej, men man får ta fram SlideShare. När det är ett grafavsnitt får man göra det. Det är inte så relevant. Poängen här är, jag har varit dum i huvudet. För jag har hållit på med egen portfölj. För jag hade haft mycket bättre avkastning om jag bara hade stannat kvar i AP7.

Caroline: Ja, och det här har du sett på många olika sätt i den här rapporten.

Jan: Ja.

Caroline: Det är det du har sett, ja.

Jan: Ja, och här kan man titta, om man är intresserad. Alltså jag fattar att de flesta inte är intresserade. Men jag kan tycka att det är spännande. Så jag tänker så här, ja, men började jag jobba 2010 och har gjort egna portföljer, då hade jag i genomsnitt med en egen portfölj haft 10 % avkastning. Medan AP7, då hade jag haft 12,5 %.

Ränta på ränta gör skillnaden enorm

Jan: Och sen kan man då, i nästa steg om man är riktigt ambitiös, tänka så här: okej, vad blir skillnaden på 25 år? Om jag har 8 % avkastning eller 10 % avkastning. Och då får man använda en sådan ränta-på-ränta-räknare som vi har på bloggen till exempel. Och då märker man att det är så sjukt mycket pengar. Så det är det som grämer mig i det här. Men jag har fått betala för mina misstag.

Caroline: Kommer vi gå in på om man kan rädda det på något vis?

Jan: Nej, men man kan inte rädda det. Jo, man kan rädda det så här, byt till AP7 SÅFA i så fall nu.

Caroline: Men då kan man inte rädda det?

Jan: Det är så här, du vet, jag kommer få lida för det här. Det får vara min påminnelse.

Gör rätt i ditt andra sparande

Caroline: Man kan göra rätt i sitt andra sparande.

Jan: Alltså, allvarligt talat, vi kommer prata om det. PPM-sparandet är 7 000 spänn om året som sätts in. För många sparar mycket mer än så, utanför sin premiepension. Så jag är så här, gör rätt där. Så det är ju det som är så här, om jag inte hade gjort alla de här misstagen och fått lida i mitt PPM, så hade jag ju inte haft ett så bra sparande på andra ställen.

Caroline: Nej, sant. Ja.

Graf: fördelning av årlig värdeutveckling per sparare

Jan: Då går vi vidare med graferna nu då.

Caroline: Ja.

Jan: Så att, ja, men här, okej, vi behöver inte prata så mycket om det. Men här är fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling per sparare. Återigen ser vi här att de som har valt AP7 SÅFA är mycket bättre än de som inte har gjort det. Och här ser man att de som har haft bäst, det är egentligen de som valde 1995. Som kom in på arbetsmarknaden och började få pensionsavsättning.

Caroline: Ja, för de var med från början.

Jan: Separerar man dem så blir skillnaden ännu större. Medan eget val och AP7 SÅFA…

Caroline: Ja.

Sambandet mellan fondbyten och avkastning

Jan: Och sen de sista två graferna, också de har gjort sådana här lådagram i form av så här, alltså så här, jag blir så, "vad, åh, titta vilken".

Caroline: Jag har aldrig riktigt fattat dem. Diagram. Eller jag fattade dem en gång i tiden, men nu har jag glömt det.

Jan: Ja, men i alla fall, poängen var så här att de ställde sig frågan: finns det något samband mellan hög avkastning och många fondbyten?

Caroline: Ja, bra fråga.

Jan: Och då konstaterar man så här, de som hade nästan sämst genomsnittlig avkastning, det var de som har gjort flest fondbyten. De som hade AP7 SÅFA, var passiva, inte hade gjort någonting under hela sin karriär, hade högre genomsnittlig avkastning än alla andra. Och de som hade näst bäst avkastning var de som hade gjort ett enda byte och sen aldrig något mer.

Ju färre byten, desto högre avkastning.

Caroline: Men är det också för att bytena kostar, eller?

Jan: Nej, marginellt. Men sen är det också så här, ju fler byten, desto större spridning. Du ser ju här att extremvärdena, har du gjort tre till fem byten, ja, då kan du ha dubbelt så bra som Sjunde AP-fonden, som hade bäst. Men där finns ju ganska många som ligger på minus 15 % också. Så att hålla på och byta kan ge dig jättehög avkastning, men det kan också ge jättelåg avkastning. Eller minusavkastning.

Slutsatsen står sig hela perioden

Jan: Ja, så då tittade de på antal byten under 2019, och så såg de att det stämde. Och tittar man på hela perioden från start, så var det ännu tydligare att de som hade bara Sjunde AP-fonden hade betydligt bättre. Alltså de som inte gör några byten har bättre avkastning än de som gör många byten.

Caroline: Har vi hört den slutsatsen i andra avsnitt?

Jan: Ja.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi behöver inte göra så mycket med det.

Bonusgraferna: corona-förskjutningen

Jan: Bra. Och sen fick man två bonusgrafer om man hade skridit sig igenom hela presentationen, som inte var med i rapporten. Och då fick man se att de hade gjort stickprov på 20 000 pensionssparare, den 31 december 2019 och den 31 mars 2020. Alltså efter att coronakrisen var som värst. Och då såg vi den här förskjutningen, att man förlorade genast 10 %, men att det var väldigt många då som hamnade på minus.

Caroline: Ja.

Jan: Liksom så att man ser en hel sådan här förskjutning. Så jag vet inte, jag fattade inte riktigt slutsatserna man kunde dra av det här. Men att de som har hög risk, det var väldigt populärt förra året med teknikfonder. Eller andra typer av fonder. Så att det kan gå mycket upp och mycket ner. Medan Sjunde AP-fonden äger flera tusen bolag. Så det blir inte alls samma rörelser i det.

Avrundning: slutsatserna i linje med forskningen

Jan: Så jag tänker vi ska runda av. Slutsatsen är, jag skulle säga så här, i princip alla slutsatser var förväntade här och faktiskt i linje med forskningen. Vilket jag tycker är så här, gud vad skönt.

Caroline: Samtidigt som det känns ganska skönt att det inte var så, hade de visat något annat så hade ju det varit spännande.

Jan: Det hade varit spännande också, ja, men…

Caroline: Men det är skönt att det inte gör det. Det kommer de nog inte göra.

Jan: Nej.

Det som funkar: regelbundet månadssparande över lång tid i en diversifierad, billig, global indexfond. Det är fortfarande framgångsrikt.

Och sen är det ju så här klassiskt, det som funkar, regelbundet månadssparande över lång tid i en diversifierad, billig, global indexfond. Det är fortfarande framgångsrikt. Sen i PPM, då kör man AP7 SÅFA. I sitt vanliga sparande kör man typ Lysa. Eller en fondrobot som är identiska, utifrån den principen. Sen är de helt olika som företag och placeringar och sånt. Och för de flesta är det absolut bästa valet man kan göra den här Sjunde AP-fonden, tänker jag.

Vad tar ni med er?

Jan: Bra. Vad tar du med dig från den här en timme och kvarten tillsammans?

Caroline: Jag tar faktiskt med mig den diskussionen vi hade om att du hade 194 000 kr eller vad det var. Och att det kunde varit mycket bättre. Jag minns att vi har hållit på och bytt de här fonderna. Men jag minns också att du kom en dag och sa att vi inte skulle göra det mer. Men det var flera år sedan. Vad tar du med dig?

Jan: Nej, men jag tar med mig den här inkomstpensionen. Det är inte pengar på kontot. Att det är en överenskommelse. Man är ganska tydlig med det. Men jag upplever aldrig att det är så man pratar om det. Utan samtalet är oftast att det är för lite pengar som sätts av eller att det är för lite i inkomstpensionen. Men vi pratar aldrig om den idén.

Caroline: Ja, men diskussionen blir ju också så ful, att det är någons fel. Att "jag kommer inte få pension och det är någons fel".

Jan: Ja, precis. Och det är ju aldrig någons fel.

Solitt case för Sjunde AP-fonden

Jan: Sen tycker jag alltid det är kul att jämföra. Och sen tycker jag framförallt att det är ganska kul. För en av få rekommendationer vi alltid ger är den här, välj Sjunde AP-fonden. Så det här känns ju som ett himla solitt case för det där. Och att de har varit himla duktiga. Jag tyckte det var en superintressant rapport.

Caroline: Bra.

Nyhetsbrevet och webbkursen

Jan: Jag tänker så här. Det finns fler avsnitt på det här temat. Pensionen.

Caroline: På pensionen.

Jan: Så om du inte prenumererar på vårt nyhetsbrev, gör gärna det. Då kan du gå in på rikatillsammans.se, och så är det typ nyhetsbrev för det överst. Man fyller bara i sitt namn och e-postadress. Och det är självklart kostnadsfritt och vi mejlar typ en gång i månaden. Ibland mejlar vi inte ens en gång i månaden, utan varannan månad. Så det är när vi har något relevant att säga. Och det roliga är att när du anmäler dig så får du dessutom en serie med välkomstmejl som ger dig de bästa tipsen de senaste tio åren. Så du får ett par välkomstmejl där direkt från början. Vilket är lite kul.

Och sen vill jag annars puffa för vår webbkurs som är "Spara och investera rätt och lätt". I PPM är det jättelätt. Där är det så här, byt till Sjunde AP-fonden, färdigt. Okej. Men man kan göra det i sitt vanliga sparande också. De här principerna där vi går igenom hur man gör och varför det funkar. Det har vi egentligen inte pratat om så mycket idag. Varför är det så att Sjunde AP-fonden är så himla bra? Det går vi mycket igenom i den här webbkursen. Vi går igenom ränta på ränta.

Webbkursen är kortare än avsnittet

Jan: Vi går inte igenom Sjunde AP-fonden i kursen. Men själva principerna. Vi går igenom det här med regelbundet sparande. Varför är det viktigt med ett globalt sparande i hela världen? Varför är det viktigt med låga avgifter? Och alla de bitarna.

Caroline: Ja, men det är en rätt så lättsmält kurs, skulle jag säga. Som ändå gör att man hamnar på rätt köl med sitt sparande på en gång.

Jan: Och vet du vad det roliga är? Hela kursen är kortare än det här avsnittet. För det är så kärnfullt.

Caroline: Ja, men vi vill också att vem som helst ska kunna ta till sig det.

Jan: Ja, precis. Så där finns länk i beskrivningen. Och med det så återstår egentligen bara att säga ett stort tack för idag. Och jag hoppas att du har haft kul och att det har gått att lyssna på. Även trots att det har varit en grafbonanza idag. Så tack så hemskt mycket, och så ses vi nästa söndag.