Frågor & svar – våra ärligaste pengar-snack

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Frågor och svar med lyssnarna
2. Tack till lyssnarna och en graf-kommentar
3. Var börskraschen under corona allt?
4. Varför det är så svårt att tajma marknaden
5. Kommer corona ge mer hemarbete?
6. Anpassar vi oss eller går vi tillbaka?
7. Vad händer med bostadsmarknaden?
8. Bostaden som konsumtion, inte investering
9. Hur resonerar man i en lågkonjunktur?
10. Skillnaden mellan börsen och den reala ekonomin
11. Hyperinflation och att trycka pengar
12. Mellanpositionen mellan goldbugs och centralbanker
13. Vad gör pengarna värdelösa?
14. Lån som skydd mot inflation
15. Hur ett bundet bolån passar in i skyddet
16. Avsnittet om pensioner
17. Jämförelse av livförsäkringar
18. Det första jämförelseavsnittet om livförsäkringar
19. När lönar sig löneväxling?
20. Har ni unnat er något lyxigt?
21. Spendera extravagant på det viktiga
22. Att spendera pengar för att maximera lycka
23. Vad gör oss lyckliga?
24. Jans sladdfetisch
25. Den roligaste investeringen på sistone
26. Frejas månadens aktie
27. Jans roligaste affär: Pexip
28. När hinner man handla aktier?
29. Förbered aktieaffärerna i förväg
30. Jans egen rutin för aktieaffärer
31. Kan man ha sparande utomlands?
32. Valutakonto kontra pengar utomlands
33. Hur hjälper man en 14-åring igång?
34. Låt barnen göra misstag
35. Att flytta pengar mellan banker
36. Fondrobot slår de flesta egna portföljer
37. Ska man byta till en fondrobot helt?
38. Byta till en bättre fond, och hållbara fonder
39. Vilka portföljer har stått emot bäst?
40. Avrundning och webbkursen
41. Varför vi gjorde webbkursen

Frågor och svar med lyssnarna

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 154, och jag tänkte att vi ska köra en gammal favorit i repris. Vad kan det vara? Jo, jag tänkte att vi ska ta frågor och svar. Det var länge sedan.

Caroline: Ja, lite läsar-, tittar- och lyssnarfrågor.

Jan: Jag vill verkligen tacka för engagemanget. Vi la upp det här på Facebook och på Patreon, och så bara öste det in frågor. Jag tror inte vi kommer hinna med alla, men jag tänker att vi gör ett uppföljande avsnitt där vi tar resten. Jag tycker att det ska bli jättekul, för det blir lite högt och lågt, personligt och tekniskt.

Caroline: Ja, absolut. Det här är kul. Du har skrivit här: fråga oss vad som helst.

Jan: Ja, precis. På nätet har man ibland på Reddit och sådant det här "AMA". Ask me anything. Jag gillar det. Jag tänker att vi testar, helt enkelt.

Tack till lyssnarna och en graf-kommentar

Jan: Sen måste jag nog säga också att jag fick den roligaste kommentaren här på YouTube av en läsare som skrev så här: "Ja, Jan, du borde göra en graf över Carolines förhållningssätt till grafer."

Caroline: Jag gillar grafer. Jag har jobbat med grafer hela mitt professionella liv. Men jag gillar inte när det är elva små på en slide.

Jan: Jag tror det var sexton. Det var roligare att det var någon som föreslog att ni borde göra en sådan där merch med de här sexton graferna. Men i alla fall, min poäng, och jag vill tacka och uppskatta alla er som lyssnar och följer. Det är många gånger som jag verkligen bara sitter vid kontoret och skrattar till när jag läser kommentarerna. Det är lite "we love you". Det är så himla roligt att läsa det här. Så tack. Jag tänker att vi kör igång.

Caroline: Ja. Ska du ta första frågan?

Var börskraschen under corona allt?

Jan: Ja, precis. Om framtiden, Karl-Ove eller Per-Martin på Patreon undrar: var det här börskraschen, med hänvisning till corona, var det allt? Vad blev det?

Jan: Det har ju blivit lite konstigt. Jag upplever att det har varit ett ganska stabilt läge de senaste veckorna på börsen. Det har väl inte rört sig supermycket.

Caroline: Du sa det också för någon vecka sedan, sa du så här: enligt börsen så är priserna över nu?

Jan: Ja, i stora drag. Man har prisat in att det kommer att vara två dåliga kvartal, att jobbsiffrorna kommer att se jättedåliga ut. Och sen tänker man att det kommer lösa sig. Så då har man tagit höjd för det där. Jag tycker det här är superspännande. Kommer ni ihåg att jag ångrade mig? Precis som vanligt gick jag förmodligen in för tidigt, när vi månadssparade in pengar för några månader sedan, eller för två månader sedan. Jag ångrade mig och tyckte det var dumt att gå in med så mycket pengar just nu.

Caroline: Det var för att börsen hade gått ner. Vi gick ju in, som vi brukar säga, när den var minus 10, minus 20, minus 30 procent, och sen månadssparade vi.

Jan: Och så var jag så här: nej, det här kommer ju fortsätta ner, jag har lagt in pengar för tidigt. Och nu, ett par veckor senare, är det så här: tusan också, vi skulle ha lagt in ännu mer pengar då.

Caroline: Det var väl också för att börsen inte gick ner mer sen.

Jan: Nej, sen började den gå upp. Och har gått upp. Jag tror att det var någon som skrev, kort, jag har inte verifierat det själv, att börsen hade sin sämsta månad någonsin. Och sen hade den en av sina bästa månader, månaden efter.

Caroline: Det låter helt sjukt.

Varför det är så svårt att tajma marknaden

Jan: Det är det här som gör det så svårt med att försöka tajma marknaden, som vi har pratat om i ett helt avsnitt, att sluta försöka tajma marknaden. För man vet aldrig hur börsen kommer att reagera. Jag kommer ihåg, det var en ganska inflytelserik person på Twitter som jag ser upp till, jag tror det var avsnitt 146 eller något sådant, "tänk om det är dags att köpa nu". Så fick jag en sådan kommentar: är du dum i huvudet, det kommer gå ner nu. Och det var ändå så här, jag bara känner...

Caroline: Fick du det av en inflytelserik person på Twitter?

Jan: Ja, eller en som jag ser upp till och har följt i många år. Och så kände jag mig så här: nej, det var kanske dumt av mig. Jag tycker, fy fan att säga så på Twitter, att nu är du dum i huvudet. Det tycker jag inte är okej. Jag tycker det är så dålig stil.

Caroline: Jag hoppas inte du följer den här personen längre.

Jan: Vi behöver inte gå in på det. Strunt samma. Det som kom ut av det här resonemanget är att alla har trott att börsen ska gå ner mer.

Caroline: Ja, under längre tid.

Jan: Precis, och sen efter den kommentaren så hade börsen en av sina bästa månader. Så det är där jag tänker också: nej, de vet inte heller. Jag har inte skrivit något svar på det där, även om jag var lite sugen.

Det korta och ärliga svaret är: jag har ingen aning om det här var allt. Att försöka ha en strategi baserat på vad som händer på marknaden är jättesvårt. Det är i princip lönlöst.

Jan: Så där lutar vi oss på de här avsnitten som vi gjorde. Vad säger forskningen om tajming? Vad säger forskningen om att investera långsiktigt? På det sättet har vi kommit dit att jag tror att några av våra portföljer är typ 3, 4, 5 procent ner. En portfölj ligger plus. Så att, Per-Martin, jag har ingen aning. Och det roliga är att alla som kommer säga att de har en aning vet inte om att de inte vet. Jag tänker ändå att jag har levlat till att jag vet om att jag inte har en aning.

Caroline: Ska vi ta nästa?

Kommer corona ge mer hemarbete?

Caroline: Då går vi vidare. Mats på Facebook undrar: kommer corona leda till att vi får mer hemarbete som leder till mindre utgifter på resor, utelunch och påverkar hela privatekonomin?

Jan: Jag tycker det är en jättespännande fråga. Men du, jag tänkte bara ta ett sidospår. Det här är kanske till er som lyssnar eller tittar, skriv gärna en kommentar. Jag skriver aldrig ut efternamnen, för man kanske inte vill ha ut sin fråga. Men sen tänker jag ganska trist, för man vill ju ändå ha en liten shout-out. Att liksom: det här är Martin. Så vad gör man? Vad är kutym? Skriver man ut efternamnet?

Caroline: Jag tycker väl det är rätt att man bara skriver förnamn.

Jan: Vi får se. Vi får höra vad ni lyssnar och tittar säger. Men om vi tar frågan. Jag tror att det kommer förändras. Vi vet inte vad som kommer förändras. Sen är det jättemånga som vill få coronakrisen till att just deras åsikt eller deras kära ämne kommer bli annorlunda. Oavsett om det handlar om miljön eller resande eller mindre resande, man vill alltid få corona till att bli så.

Caroline: Det handlar om sig själv. Det som man själv tycker är viktigt.

Jan: Så jag skulle säga att det är lite samma svar som till Per-Martin. Att ingen vet. Men man kan hoppas. Jag tror att framför allt det som kommer vara stora skillnader är att vår generation som upplever det här som vuxna, vi kommer alltid ha med oss pandemin som ett ankare.

Caroline: Ja, det kommer vi ha.

Anpassar vi oss eller går vi tillbaka?

Jan: Jag tänker också framför allt på om företagen märker att de sparar massa pengar på att ha digitala konferenser eller digitala möten istället. Att man inte ska åka tåg eller flyg, då kommer det sparas in. Att det har gått bra ändå.

Caroline: Men människans natur är ju att vi vill bara tillbaka till hur det var innan. Förmodligen.

Jan: Jag skulle ändå säga att människans natur är ganska sådan att vi anpassar oss. Redan nu, för du är ju på mig och säger: Jan, vi måste fortsätta tvätta händerna, vi måste fortsätta de här, det är inte över, den här coronagrejen. Så jag tror att vi anpassar oss.

Caroline: Men det är att vi vill tillbaka till hur det var innan, Jan. Jag tror att det är någon slags trögling.

Jan: Okej. Men hur menar du då att den här frågan kommer in där i trögläget?

Caroline: Nej, men att vi anpassar oss.

Jan: Jag tror att det kommer bli mindre utgifter under en övergångsperiod. Och sen kommer vi anpassa oss till det. Det är det vi alltid gör. Vi anpassar oss till den ekonomiska situation vi har. Och det här kan man använda både positivt och negativt. Jag pratar ofta om det här, spara 10 procent av sin lön. Och det roliga är alltid när man frågar en person som har sparat 10 procent av sin lön över en tidsperiod: saknar du de där 10 procenten som du nu sparar? Och då säger majoriteten: nej, det gör jag inte. Det roliga är, hade de sparat 15 procent av sin lön, så hade de inte heller märkt det.

Caroline: När man märker det. Eller saknar pengarna.

Jan: Och samma sak, man anpassar sig till högre inkomster. När vi flyttade från lägenhet till hus, plötsligt ökade ju våra utgifter jättemycket.

Caroline: Ja.

Jan: Så jag vet inte. Jag hoppas på att det blir lite mer hemarbete. Men det är ju för att vi gillar hemarbete. Jag tror att företag kommer jobba annorlunda. Det blir mindre motiverat att resa runt halva världen om man nu har löst det digitalt. Men ingen aning. Det är lite snillen spekulerar.

Vad händer med bostadsmarknaden?

Caroline: Okej. Vi kör vidare med Camilla på Facebook, som undrar: vad händer med bostadsmarknaden och hur ska man tänka kring det här med corona?

Jan: Jag har haft fel om bostadsmarknaden i så många år. Så jag brukar säga att det finns bloggrannen Lars Wilderäng. Han har en blogg som heter Cornucopia, som man kan googla. Han skriver väldigt mycket om bostadsmarknaden och följer Valueguard och Fastighetsbyrån, sådana här priser och prisutveckling.

Jan: Jag skulle väl säga att det är rimligt att anta att bostadsmarknaden kommer gå sidledes eller sjunka. Det beror ju på att människor blir arbetslösa, till och med i högavlönade yrken. Framför allt i Stockholm inom IT-branschen. De tappar uppdrag och blir varslade och uppsagda. Och är man varslad så är man inte sugen på att maxbelåna sig och köpa en ny bostad. Man är inte sugen på förändring.

Caroline: Men varför tappar just den branschen? Varför tog du upp just den?

Jan: För att det var det jag läste senast på Cornucopia, och för att det ofta är de som har hållit uppe höga fastighetspriser. Och de tappar uppdrag som alla andra.

Caroline: Vad är det för jobb vi snackar om nu?

Jan: IT-konsulter till exempel. Eller programmerare. Tydligen ska det vara kris på IT-marknaden i Göteborg, för att de flesta jobbar på Volvo, och Volvo har dragit ner. Och då blir det följdeffekter i ekonomin.

Bostaden som konsumtion, inte investering

Jan: Jag brukar säga att bostadsmarknaden handlar om att se bostaden som en konsumtion och inte som en investering. Jag säger alltid att man ska ha en lång tidshorisont, att man ska bo i sitt boende i kanske tio år. Och bor man där i tio år, då spelar inte en sådan här ganska temporär grej någon större roll.

Jan: Den stora risken som jag tror att folk missar många gånger är att i en bostadskris eller en bostadsbubbla så är den stora utmaningen inte att man får lämna hemmet. Vi har lagstiftning som säger att så länge du betalar räntan så kan du inte bli uppsagd från ditt boende. Banken har inte rätt att kräva in pengar. Det är ganska väsentliga skillnader mot hur det är utomlands, till exempel i USA, där du får gå från hus och hem eller lämnar nycklarna.

I en bostadskris är den stora utmaningen inte att man får lämna hemmet. Det är att man blir inlåst i sitt boende.

Jan: Vad jag menar med inlåst är att man kanske köpte den där lägenheten när man var typ 25 och inte hade några barn. Och sen tänker man: nu skulle vi vilja ha barn, och så insåg man att vi behöver ett eller två rum till. Och då kan man inte byta, för då har den lägenheten fallit i värde. Så jag tror att det är därför man ska ha ett tioårsperspektiv, där man tar höjd för eventuella livsförändringar. Vårt liv kommer ju se ganska likadant ut de kommande tio åren. Och sen kommer skiftet bli att våra barn flyttar ut.

Jan: Slutligen skulle jag rekommendera avsnitt 106 och 107, där vi har intervjuat den före detta vd:n från Bjurfors, som delar med sig av en massa tips om bostadsmarknaden, hur man kan göra och tänka.

Caroline: Saker man har lärt sig under sin karriär. Bra. Okej. Ska vi ta nästa?

Hur resonerar man i en lågkonjunktur?

Caroline: Då tar vi Sami på Facebook. Om det blir lågkonjunktur och hög arbetslöshet, vad kan vi förvänta oss i en sådan situation? Hur ska man resonera kring sina pengar och investeringar? Och hur lång brukar en sådan vara?

Jan: Det här är återigen samma fråga, som är omöjlig att veta. Så det jag kan uttala mig om är att det finns en skrift, eller en rapport, av Ray Dalio på den här hedgefonden Bridgewater, som jag brukar prata om från tid till annan. Han har gått igenom, eller hans team, har gått igenom typ alla börskrascher genom historien, flera hundra år bakåt. Och sen har de aggregerat och sammanfattat det i den genomsnittliga börskraschen och den genomsnittliga börscykeln.

Jan: De pratar om att den genomsnittliga börscykeln är mellan sju och tio år. Och då har man både uppgång och nedgång, alltså högkonjunktur och lågkonjunktur däremellan. Och då säger man att en genomsnittlig börskrasch pågår i tre år. Många gånger tror man att en börskrasch är så här att man går och lägger sig på tisdag kväll och sen vaknar på onsdag morgon och så är pengarna borta.

En börskrasch eller en lågkonjunktur är snarare misärig över tre år. Som att man drar av ett plåster väldigt långsamt.

Jan: Så jag brukar själv tänka tre år nedgång med 50–60 procent från toppen. Och efter de tre åren påbörjas ofta en ny resa uppåt. Så har man ett tioårsperspektiv är det bara fortsatt precis som vanligt.

Caroline: Men är vi ens i en lågkonjunktur nu? Vi pratade precis om att börsen har återhämtat sig. Men visst, det är vissa som inte har samma förutsättningar i sina jobb som tidigare.

Skillnaden mellan börsen och den reala ekonomin

Jan: Nu är jag inte nationalekonom, så jag kan inte exakt definitionen av recession. Men jag tror att recession handlar om att det är två efterföljande kvartal med negativ tillväxt. Recession är det vi upplever i den reala ekonomin här och nu. Medan börsen ligger ofta ett antal månader fram. Så det är många länder som går in i recessionen nu. Men börsen tappar inte i samband med recessionen. Börsen tappar när man börjar misstänka recessionen.

Jan: På samma sätt ökar börsen när man börjar se högkonjunkturen, inte när högkonjunkturen kommer. Det är därför börsen kan bli så besviken. Allt var bra i januari och sen plötsligt kom coronakrisen. Ingen visste någonting. Börsen kraschar. För att just det där framåtseendet blev väldigt svårt. Och nu har börsen bestämt sig för att vi kommer att lösa det här, att påverkningarna inte kommer bli så stora utöver det som vi redan vet.

Jan: Och börsen ska man alltid komma ihåg, den är en sammanfattning av alla miljoner människors gemensamma konsensus. Börsen har ingen egen entitet, det är inget företag eller en person.

Caroline: Det är väl inte människor, det är egentligen pengar.

Jan: Pengarna styrs ju av människor.

Caroline: Vissa människor sitter på jättemycket pengar.

Jan: Ja, så då är det deras konsensus. Det är inte jämlikt. Det är inte demokratiskt på börsen, det är inte rättvist överhuvudtaget. Så jag hoppas det var svar på Samis fråga. Ska vi ta nästa?

Hyperinflation och att trycka pengar

Caroline: Vi tar Peter på Facebook. Han undrar: jag vill veta mer om hyperinflation och om ett land kan trycka mer pengar utan att öka statsskulden, och vad det kan få för konsekvenser för hushållen, och vad jag bör göra för att skydda mig.

Caroline: Det här har jag också undrat. Bra, Peter.

Jan: Det här är en jättespännande fråga. Det var flera som bara: jag vill också veta mer om det här. Problemet är att nu har vi återigen det här att sia om framtiden. Och som jag har sagt innan, ingen vet vad som kommer hända.

Caroline: Men det här med hyperinflation, om ett land kan trycka mer pengar, man har väl ändå en uppfattning om vad som händer?

Jan: Ja, fast det är en spekulation om framtiden. Det är många som spekulerar. Det finns de här Peter Schiff, Mike Maloney och väldigt många som påstår sedan 2004 att det kommer bli hyperinflation, för att riksbankerna, amerikanska centralbanken trycker massa pengar och svenska Riksbanken och alla trycker pengar. Å andra sidan, Japan trycker pengar och har haft en dålig ekonomi i många år. Det har inte blivit hyperinflation. Vi har inte fått någon hyperinflation förutom i Venezuela de senaste femton åren.

Jan: Grejen är att jag tror att det här är lite filterbubbla, och jag tycker det är så svårt. Följer jag då Mike Maloney, som jag tycker på många sätt har bra alternativa resonemang, men lyssnar man på honom bara, så blir det helt logiskt och man tänker: börsen kommer gå åt helvete, man ska bara äga guld.

Caroline: Han har bra argument.

Jan: Jättebra. Och är övertygande, påläst, duktig och autentisk. Å andra sidan finns det nationalekonomer, oftast inom akademin, som säger: nej, det kommer inte hända, de där är goldbugs, som är ute på extremkanten. Någon dag kanske de får rätt, men under tiden de har haft fel har man förlorat så mycket pengar.

Mellanpositionen mellan goldbugs och centralbanker

Jan: Och det är många på andra sidan som argumenterar: ja, man trycker jättemycket pengar, men å andra sidan har corona förstört jättemycket värden i ekonomin. Så vi kommer inte se någon inflation för att folk plötsligt har en massa extra pengar, utan inflationen hamnar då till exempel i vissa tillgångar.

Jan: Så jag tänker själv: nej, Mike Maloney har inte 100 procent rätt. Och centralbankerna har inte 100 procent rätt. Så vad är mellanpositionen? Den klassiska konservativa är att ha 5–10 procent guld, och är man lite mer aggressiv kanske 10–20 procent guld. Så tänker jag att det blir balanserat. Då har jag inte gått all in på Mike Maloney, jag har inte gått all in på centralbanken, utan jag har försökt resonera kring vad som funkar för någon som inte har någon aning.

Jan: Och är man intresserad av just det här med hyperinflation, så har Mike Maloney gjort en serie som heter "Hidden Secrets of Money" som är jättebra. Det är typ sex, sju dokumentärer på kanske en halvtimme var, som pratar om hur pengasystemet fungerar. Och de är korrekta. Sen kan man ibland ha lite olika åsikter om slutsatserna han drar. Men han beskriver det väldigt bra.

Jan: Och sen är det faktiskt en video som Ray Dalio återigen har gjort, som heter "The Economic Principles" eller "How the Economic Machine Works", som också går igenom hur en ekonomi fungerar. För det vi ofta glömmer bort är att en persons inkomst är en annan persons utgift. Så det hänger ihop. Jag är inte så rädd för den här hyperinflationen som jag kanske borde.

Caroline: Men Eric Strand pratar ju också om det ibland, att det kan komma en sådan här stor kris, kanske inte på grund av hyperinflation, men vi har massa lån.

Vad gör pengarna värdelösa?

Jan: Precis, men hyperinflationen är att plötsligt blir pengarna helt värdelösa. Typ det som hände i Tyskland.

Caroline: Jag kommer inte ihåg vad det är som gör att de blir värdelösa.

Jan: Att staten trycker massa pengar.

Caroline: Men vad är det som gör att de blir värdelösa?

Jan: Förtroendet faller. Det är förtroendet som ger pengarna deras värde.

Caroline: Jag såg någonstans att lönearbetare i Tyskland på 30-talet begärde lön två gånger om dagen, för att pengarnas värde förändrades mellan förmiddagen och eftermiddagen. Och de som sålde ägg, det var ju en realvara, så de ville säga: jag vill ha mer pengar, för jag är inte säker på att när jag får de pengarna kan jag använda dem i nästa steg.

Caroline: Jag fattar att förtroendet för pengarna har urholkats. Men vad är det som kan leda fram till det?

Jan: Till exempel att staten pumpar ut en massa bidrag. Om det är så här: du och jag har sparat ihop var sin hundralapp, och jag har jobbat i hundra dagar och sparat en krona om dagen. Och sen kommer staten och ger hundra spänn till allihop. Då är ju inte den hundralappen lika mycket värd, för det jobbet är förgånget.

I en situation där man kan trycka pengar är det bättre för oss att inte ha hundralappen, utan att ha en real tillgång. Till exempel guld, ett hus, en skottkärra eller ett ägg.

Jan: Man behöver reala tillgångar, Peter.

Lån som skydd mot inflation

Caroline: Eller lån.

Jan: Många tänker ofta på guld som skydd mot inflation. Men det finns fler skydd. Det finns till exempel realräntefonder, där man tar hänsyn till inflationen. Så ökar inflationen, så korrigeras värdet. Det kallas TIPS på engelska. I Sverige har vi två bra realräntefonder, Handelsbankens och Öhmans realräntefond.

Jan: Men eftersom pengar blir värdelösa, det är ju egentligen det som händer när det blir inflation, då är det andra alternativet att ta ett lån. För om du har ett lån med bunden ränta, så när pengar, säg att vi har ett lån på 100 kronor, och sen kommer staten och ger alla en hundralapp, då är ju vårt lån borta. Så lån är också ett skydd mot hyperinflation, givet att det är en fast ränta.

Jan: Till exempel, något jag har funderat på, som inte går om man inte är kund på Danske Bank, det är att de erbjuder ett 30-årigt bolån på en ränta på kanske 2–2,3 procent. Bundet på 30 år. Och då tänker jag, istället för att man har massa pengar i guld upplåst, så kan man lika gärna ha det där lånet bundet på 30 år. Och sen får jag betala en procent högre ränta per år, men då kan jag se det som en försäkringskostnad som jag annars kanske hade förlorat pengar på.

Många missar att ett lån egentligen också är ett skydd mot inflation, eller mot politikers klåfingrighet. Det är ofta politikerna som sabbar med inflationen.

Jan: För man vill lova, man vill göra mer än man har råd med.

Caroline: Men du har funderat på det lånet i alla fall. Och vad ska man ha det lånet till? Man bara har det som en tillgång?

Jan: Nej, ett lån är ju inte en tillgång.

Caroline: Nej, jag vet. Men du ser det ju på ett annat sätt också.

Hur ett bundet bolån passar in i skyddet

Jan: Jag ser det istället för att man har guld. Om jag vill skydda mig mot inflation, så kan jag ha realräntefonder, guld, reala tillgångar eller ett lån.

Caroline: Och idag har vi till exempel guld, vi har vissa reala tillgångar och vi har vissa realräntefonder. Vi har inget långsiktigt bundet bolån.

Jan: Och då tänker jag: om vi tar ett långsiktigt bundet bolån, då kan man minska på de andra tre delarna. Så det här var lite överkurs. Det var inte meningen att vi skulle hamna där.

Caroline: Jag tror vi skulle hamnat där i vilket fall.

Jan: Jag hoppas att Peter och ni andra... Min förhoppning är egentligen inte att ge rätt svar, utan att ge ett tankespjärn. Och tankespjärnet här är: tänk om de har rätt, vad kan man göra? Och sen, tänk om man kan tänka med bolånet också. Men Danske Bank erbjuder just nu bara det lånet till sina kunder. Så man måste gå och bli kund på Danske Bank. Det har jag inte pallat.

Caroline: Okej, ska vi gå vidare? Ska vi ta nästa då?

Avsnittet om pensioner

Jan: Ja.

Caroline: Thomas på Patreon säger så här: jag minns att det var på gång med ett avsnitt gällande pensioner. Nu har vi gått vidare från coronan. Ligger det på is?

Jan: Det ligger lite på is, och det är lite som i meritokratin brukar man säga: när ambitionen överstiger kompetensen, så får man jobba extra. Och just nu är jag i en sådan period där jag har en lite för hög ambition för min egen kompetens.

Caroline: Vadå just nu? Det har du alltid.

Jan: Nej, men just nu är det så här, vi har jobbat med webbkursen och vi har den här appen Spirecta, ekonomiverktyget. Vi är i slutförandefasen, så jag tror att pensionerna kommer därefter. Men jag har inte glömt bort det. Och senast igår pratade jag med en person som hade skrivit en bok utifrån småspararnas perspektiv, som handlar om pensionsplanering. Och han var så här: pension är egentligen lätt, men det är så många företag och parter som tjänar pengar på att pensioner ska vara komplicerat.

Jan: Och jag var så här: den boken måste jag läsa, och jag tänker att om den är bra och vi får till det, så ska vi bjuda in den här författaren. Och så tänker jag: gud vad skönt att kunna prata om pension för någon som är så här, jag är pensionär, nu har jag funderat på vad som är bäst för mig. Tydligen var det fjärde upplagan på boken. Så det kommer. Det är inte bortglömt.

Jan: Och sen ska jag också säga att vi snöade in lite på det här med arvsrätt. Så det kände jag lite tröttnade på häromveckan, faktiskt.

Caroline: Okej.

Jämförelse av livförsäkringar

Caroline: Vi går vidare till Sima på Facebook. Jämförelse av livförsäkringar, utropstecken.

Jan: Det var också ett sådant avsnitt som är på gång. Det var egentligen tänkt att det avsnittet skulle komma den här veckan. Men det var så himla intressant. Jag tänkte: en ganska enkel fråga, vad kostar en livförsäkring? Jag tänkte: det fixar jag på måndagen, jag ringer runt till bolagen. Du vet, jag har hållit på i två veckor. Nu har till och med vår assistent Caspian hållit på i två dagar och ringt runt och chattat för att försöka få reda på vad totalkostnaden för en livförsäkring är.

Caroline: Ja, från det att man börjar betala premien till...

Jan: Till under hela försäkringsperioden, för det är ju det som är relevant. Jag får reda på att den kostar 69 kronor i månaden. Det är för att jag är 39.

Caroline: Men den höjs ju sen.

Jan: Och den höjs jättemycket i slutet. Och då vill man räkna ut vad den kostar över hela tidsperioden. Det här är så roligt, för då skickar jag ett mejl till ett av Sveriges största försäkringsbolag: okej, vad kommer min kostnad vara? Vad är min totalkostnad? Vad kommer jag betala för den här livförsäkringen? Och då får jag så fantastiskt bra svar: ja, vi är inga spådomstanter här, så vi kan inte sia om framtiden.

Caroline: Men det känns som att man inte behöver vara spådomstant för det. Man kan bara titta i sin excelfil.

Jan: Lite så.

Det första jämförelseavsnittet om livförsäkringar

Caroline: Sa de spådomstanter?

Jan: Ja, typ. Och då blev jag så här, det finns inga jämförelsesajter på livförsäkringar. Det här som jag tänkte skulle vara ett mjukt avsnitt om livförsäkringar, det har blivit ett sådant mastodontavsnitt. Det slutade till och med med att jag och Caspian övervägde att sätta upp ett sådant här skript som skickar: hej, jag är 39 år gammal, vad kostar en livförsäkring för mig? Sen skickar man en minut senare: hej, jag är 40 år gammal, vad kostar en livförsäkring?

Caroline: Totalkostnaderna.

Jan: Det året.

Caroline: Så får ni ihop alla åren.

Jan: Så får vi ihop det. Då vet vi i alla fall vad en livförsäkring kostar vid olika åldrar, åtminstone idag.

Caroline: Men kommer ni få svar på det då, på de här skripten?

Jan: Vi vet inte. Men ni fattar. Det är sådana här grejer man ibland hamnar i diket på. Men jag lovar att det kommer vara Sveriges första sammanställning av livförsäkringar när den väl kommer. Så det jobbas på den just nu. Men jag undrar om Sima undrar kring någon annan jämförelse av livförsäkring. Kanske inte bara totalkostnaden?

Caroline: Det är väl det enda som är intressant.

Jan: Det är så här, du dör, så kommer det ut pengar. Och så vill du betala så lite som möjligt. För sannolikheten är ändå 90 procent att du lever.

Caroline: Okej.

Jan: Så för mig är det så här. Vi går vidare. Vad tänkte du?

Caroline: Nej, jag vet inte vad jag tänkte. Det var en väldigt diffus tanke.

När lönar sig löneväxling?

Jan: Okej. Anders på Facebook. Hej. Vet inte om ni har haft uppe frågan om löneväxling. Om eller när är det lönsamt?

Jan: Vi har gjort ett avsnitt om det. Och vad jag vet så har inte slutsatserna förändrats. Så vi kan länka till det. Annars kan du bara googla RikaTillsammans och löneväxling. Tumregeln är att om du tjänar under 43 000 kr i månaden så är det inte lönt.

Caroline: Vad är nu löneväxling? Kan vi bara säga snabbt det?

Jan: Löneväxling är att arbetsgivaren avsätter en del av din lön i pension. En extrainsättning till din pension.

Caroline: Man växlar sin lön mot pensionssparande.

Jan: Och då är det vissa skattemässiga regler som gör det lite mer förmånligt än att få ut det i lön. Men då måste man kolla att arbetsgivaren följer de här reglerna. Men innan 43 000 kr så är det inte lönt. Det är tumregeln. Så jag tänker att vi behöver inte prata mer, vi har ett helt avsnitt om det där.

Caroline: Bra, ska vi ta nästa fråga?

Har ni unnat er något lyxigt?

Jan: Den här kan jag ta, Caroline. Så kan du svara.

Caroline: Nej, det vill jag inte. Vad är detta för något trams du håller på med?

Jan: Nej, det här är Kim på Facebook som undrar: har ni unnat er något lyxigt på senaste tiden? Jag tyckte det var en ganska fin fråga.

Caroline: Ja, det är en jättefin fråga.

Jan: Så vad har du unnat dig som är lyxigt på sistone?

Caroline: Jag vet inte riktigt om jag ska säga "åh, vi har köpt", bla bla bla.

Jan: Bara svara på frågan.

Caroline: Men jag måste säga att hela vår vardag är lyxig. Jag vill gärna äta växtbaserat. Det har varit oerhört svårt för mig att få till det, därför att det kräver en insats i vardagen. Och det är inte så poppis hos mig och Freja och Elsa.

Jan: Nej, inte än i alla fall.

Caroline: Nej, men jag måste testa recept och sånt. Det blir inte bra, men det här blir skitbra. Och vi har två små barn. Och när jag får köpa ekonötter och fina grönsaker så känns det som lyx, när jag kan göra mina växtbaserade måltider.

Jan: Jag kan säga så här, det är inget konstigt att matkontot är vår största utgift.

Caroline: Nej, det är vår största utgift. Löpande, faktiskt.

Spendera extravagant på det viktiga

Jan: Det är roligt att du säger det, faktiskt. För min tanke var också så här, när jag skrev den här frågan, så funderade jag på vad jag ska svara själv. Och då insåg jag, kommer ni ihåg det här avsnittet med Ramit Sethi, när han släppte sin nya bok som vi recenserade? Då sa han: spendera extravagant på det som är viktigt i ditt liv. Och lika extravagant som du spenderar på det som är viktigt, lika brutalt snål är du i de områden som inte är viktiga.

Caroline: Jag gillar det. Jag gillar det jättemycket.

Jan: Och vi spenderar extravagant på att ha en bra vardag. Det ska vara smidigt i vår vardag. Det är allt från Linas Matkasse till ekonomi.

Caroline: Vi har au pair sedan några veckor tillbaka. Och det är helt fantastiskt, så att vi kan gå och träna.

Jan: En så friktionsfri vardag som möjligt.

Caroline: Vi kan träna tillsammans. Det har vi inte gjort på hur många år som helst. Så det är fantastiskt.

Jan: Sen är det saker som vi är brutalt snåla på. Bil. Vi har inte tvättat bilen, vi har inte bytt våra däck på den. Vi har lagliga däck, allrounddäck, men vi har sommardäck i någon verkstad. Jag vet inte ens om de har kvar dem. Och sen kläder är också en sådan grej.

Caroline: Du spenderar inte mycket på det, men jag spenderar lite.

Jan: Å andra sidan handlar du ju väldigt mycket begagnat på Tradera och Blocket. Så har vi unnat oss något lyxigt? Ja, men det är för vår vardag. Vi går inte mycket på restaurang, vi reser inte så mycket, utan vardagen är viktig för oss.

Caroline: Louis Vuitton-väskor, det kommer aldrig bli sådana väskor hos oss.

Jan: Det är roligt, förmodligen kommer våra döttrar bli tvärtom. Bara: vi ska ha så här märkeskläder. Ja, vi får se.

Att spendera pengar för att maximera lycka

Caroline: Vet du vad, det var en rolig fråga. Och där kom en ny fråga på det här ämnet. Jag tror det blir ungefär samma. Jag kan läsa den här frågan, från Henrik på Patreon. Det är en lite längre fråga.

Caroline: Då säger han så här: jag har tänkt mycket på avsnitt 116, om hur man kan spendera pengar för att maximera sin lycka. Jag reflekterade över det för en månad sedan och fick för mig att jag skulle köpa en ny iPad. Jag beställde den, men under tiden den kom så insåg jag att den inte kommer ändra något i mitt liv. Jag kommer inte kunna göra något nytt eller häftigt, så den kommer inte ge mig någon ny upplevelse.

Jan: Och det är så roligt att han skrev det, för jag gjorde precis samma grej. Jag var på väg att beställa den nya iPaden.

Caroline: Det här har jag ifrågasatt många gånger. Men du gjorde inte det?

Jan: Nej. Du har inte sett någon ny iPad här.

Caroline: Nej.

Jan: Och sen säger han så här: i slutändan skickade jag tillbaka den och la pengarna på kajakutrustning istället. Jag har fortfarande spenderat pengar, men på något som ger mig nya upplevelser i livet och förhoppningsvis gör mig lyckligare. Och sen skriver han: PS, jag spenderade helgen paddlandes i Friluftsfrämjandets Färnebofjärdens nationalpark, en timme från Uppsala. Han tyckte att det var en missad pärla. Och då skriver han: hur arbetar ni för att spendera pengar så att ni blir så lyckliga som möjligt?

Vad gör oss lyckliga?

Jan: Så hur spenderar du pengar för att bli så lycklig som möjligt, Caroline?

Caroline: På sistone har det varit maten, och au pairen spenderar vi också pengar på. Hon kostar ju. Man får betala skatt och försäkring och massa sånt. Och sen har vi börjat med virkning och tecknande, jag och vår dotter. Och jag märker att om jag inte får göra något kreativt under en dag... Jag måste göra något kreativt varje dag, annars är jag inte lycklig. Det är bara så. Det kan vara virka, teckna, skriva, laga någon ny mat. Och det kostar mig pengar.

Caroline: Vi har en sådan här liten bok som vi gav till Freja, vår dotter, när hon fyllde år. Virka kawaii i djur, sådana här jättesöta djur, enligt någon japansk stil. Men den boken var på engelska. Sen när vi skulle beställa garnet till det, så fanns det inte i Sverige.

Jan: Nej, då får man beställa det från UK.

Caroline: Så ja, vi spenderar pengar på det.

Jan: Vad roligt. För mig, jag vet inte, jag blir nog inte så lycklig av att spendera pengar. Jag blir lycklig av att få jobba och få vara kreativ, skapa och programmera.

Caroline: Men det kostar dig pengar när du ska få vara ifred med det. För att du slipper gå och laga mat. Det gör ju vår au pair nu.

Jan: Ja.

Caroline: Och what else? Du slipper det.

Jan: Jag är ju mer så här, jag gillar den här andra sidan. Jag gillar att tjäna pengar. För mig är pengarna ett spel. Förr fick jag mycket lycka av att köpa grejer, men inte så mycket längre.

Jans sladdfetisch

Caroline: Men Jan, du har ändå en sådan här sladdfetisch.

Jan: Ja, men okej. Kan vi gå vidare?

Caroline: Ibland blir du jättelycklig när du får sladdar. Med posten: titta här, Caroline, och vilken kvalitet det här är. Vi ska inte glömma det.

Jan: Okej. Ja. Det är lite roligt. Jag och Caspian, vi är lika nördiga på det här med tekniska prylar. Jag gillar tekniska prylar. Du gillar tekniska prylar.

Caroline: Och det brukar faktiskt kosta en hel del.

Jan: Inte så mycket. Och sen hamnar de också i företaget, så det gör inte så mycket. Då har vi vad jag kallar för magiska skåpet. Och i magiska skåpet finns det alla möjliga sladdar. Behöver man en USB-kabel, en USB-C till en USB-A, då finns det i det skåpet. Jag tycker det är så bekvämt. När jag ska sitta och göra något, som till exempel koppla ihop nu när vi spelar in till webbkursen, då behövde jag ett annat upplägg än det vi har när vi spelar podd. Och då var det så himla skönt att kunna koppla om kamerorna utan att behöva åka till Kjell & Company, för att jag hade det. Så för mig hamnar det egentligen i bekvämlighetskategorin. Inte att jag sitter och bara, åh, vilken sladd.

Caroline: Nej, men vi ska inte underskatta lyckan i att saker inte är jobbiga för oss.

Jan: Nej, absolut. Och så ska det sägas att vi har jobbat i 20 år för att komma hit. Vi har ju träffats 2017.

Caroline: 17 år för att få ha den vardag som vi har. Med magiska skåp och nötter.

Jan: Precis.

Den roligaste investeringen på sistone

Caroline: Ska vi ta sista personliga frågan? Marcus på Facebook: vad har varit den roligaste investeringen på sistone?

Jan: Så vad har det varit för dig? Du satt ju innan det här avsnittet och för en gångs skull loggade in på ditt Avanza-konto.

Caroline: Jag gjorde det.

Jan: Och du bara: åh, titta här!

Caroline: Jag letade efter mina Tesla-aktier.

Jan: Redan den formuleringen. Jag letade efter dem. Och så kunde du inte hitta dem.

Caroline: Nej, men vi hade ju olika konton där. Jag tycker det är svårnavigerat på Avanza. Jag är inte van vid det. Men så hittade jag dem. Och de hade gått upp 500 procent sedan jag köpte dem. Och det var roligt att se det. 13 000 kr. Två aktier.

Jan: Och sen var du bara en sådan partypoop.

Caroline: Ja, nu ångrar du dig väl att du inte köpte fler.

Jan: Nej, jag ångrar mig inte. Sluta, jag är jätteglad. När man köper vissa grejer måste de få jobba under tid, för att man ska bli glad över att det var bra att investera i.

Du är verkligen den bästa investeraren på det sättet. Du köper någonting, sen glömmer du bort att du hade aktierna.

Caroline: Jag hittade inte dem, så jag sa: hade jag inte dem? Drömde jag att jag köpte dem?

Jan: Och så har du haft dem i flera år. Det är så roligt att logga in på dina konton. För där är det så här 107 procent upp, 473 procent upp. Och det är inte att du har spekulerat i aktier som rör sig i flera hundra procent. Du har bara varit enträgen i flera år.

Caroline: Nej, jag har glömt bort dem.

Frejas månadens aktie

Jan: Och sen var du inne på Frejas konto.

Caroline: Freja har ju också månadens aktie. Så vi bara: va, har hon så mycket pengar där? Och då hade hon ganska många aktier som inte har gått ner. Ens nu.

Jan: Under coronakrisen.

Caroline: Ska vi bara titta rent brutalt på bäst avkastning? Det tillhör lekhinken, vill vi säga.

Jan: Ja, så är ju Freja den bästa investeraren av oss. Hon ligger med sina pengar... Jag tror att hon ligger 20 procent plus i år.

Caroline: Det är helt sjukt.

Jan: Å andra sidan handlar det mycket om att hon bara köper månadens aktie. Varje månad pratar vi med Freja: vilken aktie vill du köpa? Och så köper vi en aktie i det bolaget. Och syftet är inte att tjäna pengar. Syftet är rent pedagogiskt. Att lära henne om aktier, och att aktier kan ge inkomster, och vad aktier är för någonting. Du är en del av ett bolag och du äger en liten del.

Caroline: Precis.

Jan: Och det är inga analyser, inga PowerPoints. Vi bryr oss inte om det är en bra aktie eller en dålig aktie. Hon får bara ha det. Hon är nio år och säger: jag vill ha YouTube, jag vill ha YouTube-aktien. Då fick hon Alphabet. Och sen ville hon ha Netflix-aktien. Då köpte vi Netflix. Sen ville hon ha Apple, för att hon har en iPad. Och nu finns det lite olika grejer hon gillar, som hon uppskattar här i livet. Då har hon det i månadens aktie. Så nu vill hon ha en Tesla-aktie. Så nu köper vi den. Efter 500 procents uppgång. Sjukt jobbigt.

Caroline: Det kan gå upp mer, Jan.

Jans roligaste affär: Pexip

Jan: Ja, som sagt.

Caroline: Men vad har varit den roligaste investeringen för dig på sistone?

Jan: Det beror på vilken tidshorisont man tar. Om man tar senaste veckan: på Patreon brukar vi erbjuda extramaterial och börstips. Det var en av önskningarna det här året på Patreon: Jan, kan du inte dela med dig, lekhinken, mer börstips. Så vi gör det, till exempel som på bloggen ibland kommer ut en gång om året, EQT eller K-Fastigheter. Så då har vi lite fler frekventa tips på Patreon som inte kommer på bloggen.

Jan: Och ett av de tipsen förra veckan var Pexip Holding, det norska bolaget som var en ny börsintroduktion. Videokonferenslösningen. Den kostade 62 kronor att köpa i emissionen, och jag sålde på 94 kronor samma dag. Så det var en sådan teckna-sälj. Och det som var schysst i den var att alla fick aktier, tror jag. Alla som hade tecknat sig.

Caroline: Alla som hade tecknat tror jag fick aktier.

Jan: Så det var 4 000 spänn bara på några minuters jobb. Så det är ju roligt.

Caroline: Ja, det är roligt.

Jan: Det tycker jag är superkul.

När hinner man handla aktier?

Caroline: Bra. Ska vi ta nästa relaterade fråga? Det verkar vara en lång en. Du får läsa den.

Jan: Olle på Patreon skriver så här: när handlar man aktier om man har familj, sällan lunch och fulla dagar? Hej, här kommer en fråga som jag funderat på att ställa under en lång tid. Frågan kan vara enkel i sin natur, men har över åren visat sig vara relevant. Förutsättningarna är ett stressigt jobb med fulla dagar, sällan lunch och en familj som också vill ha sin tid. Frågan är: när ska jag hinna köpa aktier på börsen? Det vill säga, när och hur under dagen ska jag lyckas ta mig tid att köpa eller sälja på börsen? I det här fallet pratar vi om lekhinken och individuella aktier, inte om ett långt, stabilt sparande. Skulle gärna höra era tankar och erfarenheter kring detta. Kanske även andra där ute har ett förslag?

Caroline: Vad tänker du?

Jan: Jag tänker att det skulle bli jättespännande att höra om någon annan har en kommentar till den här frågan. Jag själv gör ju inte detta på daglig basis, utan det här är 15 års erfarenhet, att de största rörelserna på börsen sker första halvtimmen och sista halvtimmen. Mellan 9.30 och 17.00 är börsen till stor del en transportsträcka. Och ofta är min upplevelse att nybörjarna eller småspararna köper på morgonen, och börsproffsen köper på eftermiddagen.

Caroline: För att då har det liksom stabiliserat sig?

Jan: Man vet flöden, man vet vart det är på väg, siffror och sånt har kommit in. Och proffs gillar inte att spekulera, medan småspararna gillar att spekulera.

Förbered aktieaffärerna i förväg

Jan: Så min spontana grej är att det bara är att välja ett av de här tillfällena, antingen morgonen eller kvällen, och sen bara ignorera det under dagen. Och sen, oftast, ett sådant här tips jag fick för många år sedan, det är att förbereda dina aktieaffärer på helgen. Jag vet till och med en kompis som var fondförvaltare. Han förberedde alla veckans affärer. Då satte han regler och sen lade han det i små kuvert och gav kuverten till sin partner. Och sen exekverade partnern affärerna. Så man behöver inte göra det under dagen, man kan låta någon annan göra det. Eller så kan man lägga in ordrarna i förväg.

Caroline: Men då måste man ändå ha tid att sitta med det. Jag tänker också att man skulle kunna göra det tillsammans med familjen vid något tillfälle. Ska vi titta tillsammans? Ett förmöte med familjen där man säger att vi ska köpa aktier till lekhinken. Vad vill vi köpa för någonting? Fundera över det. På söndag gör vi det.

Jan: Sorry, Olle, man vill gärna komma med konkreta råd och tips.

Caroline: Men det är ett bra råd. Du är ju väldigt strukturell. Vi har ju haft många diskussioner om spontan versus planerad. Och att det är tråkigt att planera.

Jan: Det är tråkigt att planera.

Caroline: Medan jag tror att jag i alla fall har landat i att jag behöver planera för att kunna vara spontan. Och där har vi vår söndagsmiddag. Vi har söndagsmöte, där vi alltid pratar om vad som händer i nästa vecka, vad har varit bra, vad vill man uppskatta någon annan för? Och då är det en sådan grej man kan ta upp där.

Jan: Det är ett jättebra tillfälle att ta upp och prata kring en önskan att köpa aktier.

Jans egen rutin för aktieaffärer

Jan: Annars får andra komma med tips. Jag har inget bättre. Sen tänkte jag säga, en av mina orättvisa fördelar är att jag jobbar mycket på kvällar och nätter. Så jag går sällan upp innan nio, jag brukar ofta gå upp vid nio, och då har börsen precis öppnat. Så då gör jag det, det första jag gör, och sen glömmer jag bort det.

Jan: Till exempel den där Pexip-grejen, då skulle jag ju sålt. Vi fick två tilldelningar. Då sålde jag den ena på torsdagen, men sen glömde jag bort den under fredagen. För jag var så stressad och hade mycket på jobbet. Och då fick jag göra det sen igår, på måndagen.

Caroline: Pengar utomlands här. Ska vi ta nästa?

Kan man ha sparande utomlands?

Caroline: Kan man som svensk ha ett sparande i till exempel Tyskland i euro, eller USA i dollar, för att dels valutasäkra, dels undvika att svenska staten av någon anledning skulle frysa tillgångarna? Alltså utanför det svenska bankväsendet, inte till exempel en USA-fond. Kan man det?

Jan: Både ja och nej. Det är väldigt klurigt att skaffa sig konton utomlands. Och i många fall är det också att avråda. Skatteverket ser ju inte blitt på när man tar ut pengar utomlands. Man måste till och med anmäla transaktioner. Gör man en internationell betalning så måste man rapportera till Skatteverket: vad är det här för en typ av transaktion? För det är många som använder detta för att skattesmita.

Jan: Men om vi tittar på det, ja, jag förstår det här. Det är lite som det där med guldet, om hyperinflationen, om det skiter sig. Jag har också haft det i min preppinghåla, när jag hamnar där att allt kommer gå åt helvete. Då är det också så här, man vill ha pengar utomlands. Men hur gör man?

Jan: De bästa sätten som jag har kommit på, som faktiskt är relativt tillgängliga, det är Revolut, som vi har pratat om innan, det här bankkortet, appen, där man kan ha pengar i olika valutor. Och de pengarna är de facto utomlands också. Det andra sättet, som är ganska dyrt, är typ en tjänst som BullionVault eller liknande, där du köper guld. Då är det i England. Och helt ärligt är det de två sätten som jag har kommit på.

Caroline: Som är värt det?

Valutakonto kontra pengar utomlands

Jan: Som är värt det. För jag vet inte annars hur man ska göra det utomlands på något annat sätt. Du kan ju inte öppna ett konto i Sverige om du inte är svensk medborgare eller har ett samordningsnummer.

Caroline: Men kan man öppna konto i Schweiz till exempel?

Jan: Förr kunde man det, men jag vet inte hur det är nu. De har haft andra regler nu. Och sen är också frågan, hur funkar reglerna med insättningsgaranti där? Och hur vet man? Det verkar vara väldigt meckigt.

Caroline: Ja, det är jättemeckigt.

Jan: Vill man bara valutasäkra, men då flyttar man inte pengarna utanför den svenska staten, då är det att skaffa sig ett valutakonto på sin bank. Både Swedbank och Avanza eller Nordnet erbjuder valutakonto, där du kan ha pengar i US-dollar eller euro. Men återigen, då får man kolla upp hur det funkar med insättningsgaranti. Vi har ett valutakonto på Swedbank till exempel. Och Avanza faktiskt. Det är bara att man kontaktar kundtjänst. Men då är det fortfarande inom svenska staten. Vill man utanför, då tror jag Revolut is the way. Och vi har en länk som just nu inte är sponsrad, för att Revolut inte ger någon sponsringsersättning. Men ni får gärna använda den i alla fall.

Caroline: Bra. Ska vi ta nästa fråga?

Hur hjälper man en 14-åring igång?

Caroline: Hur hjälper man en 14-åring igång, undrar Lilian på Facebook. Tack för en toppenpodd. Hur hjälper man en 14-åring komma igång med sitt sparande? Kan den ha ett eget konto på Lysa eller Avanza?

Jan: Ja, det kan man. Och jag tänker att det här är två frågor. Har 14-åringen ett intresse? Jag brukar säga att man ska skilja på sparandet till barnen från sparandet med barnen. Man kan ha ett sparande till barnen som man sköter själv, där man kan informera barnet. Och sen kan man ha ett sparande med barnet, som vi pratar om månadens aktie. Och då kan man ha det på Avanza, Nordnet eller Lysa.

Jan: Men jag brukar säga att det viktiga är att det görs på egen hand. Och sen brukar jag säga: alla fattar vi att man behöver träna fotboll för att bli bra på fotboll. Man behöver träna på aktier för att bli bra på aktier. Så där tror jag att det handlar mycket om att som förälder inte ha så mycket åsikt om att, nej, köp inte den eller köp den, utan att hjälpa till.

Caroline: Nej, det ska vara lustfyllt. Och sen fråga så här: okej, så du tjänade pengar, vad lärde du dig? Okej, du förlorade pengar, vad spännande, vad lärde du dig? Så att man är ett bollplank. Man kan lära sig väldigt mycket själv också, när man pratar med ett barn om aktier och vad det är, varför de går upp och varför de går ner. Varför vill du ha den? Och hur funkar bolag?

Låt barnen göra misstag

Jan: Ja, och låt dem göra misstag. Jag brukar säga att en framgångsfaktor är att låta barnen göra så många misstag som möjligt, så tidigt som möjligt.

Ju mer pengar de förlorar som 14-åring, desto bättre. För det är bättre att de förlorar dem med några hundralappar när de är 14, än att de förlorar dem med några hundratusen när de är 55.

Caroline: Jag tänker också på det att vi alltid sparar med någon slags syfte. Jag vet inte ifall man också ska ha det som 14-åring. Och inte glömma bort att fira också. Har de tjänat pengar, som till exempel den här Pexip-grejen, då brukar jag säga: har du tjänat, ta ut 10, 15, 20 procent och konsumera det, fira. Gör något kul, så att det blir på riktigt.

Jan: Ja, så det inte bara blir siffror som man inte får röra.

Caroline: Precis.

Jan: Och sen brukar jag rekommendera böcker. Som sagt, "Unga aktiesparare" är mitt första tips. Sen gillar vi "Rich Dad Poor Dad", boken. Den kan man ta till sig som 14-åring. Och "Den rikaste mannen i Babylon" är också en sådan bra bok.

Att flytta pengar mellan banker

Jan: Vet du vad, Caroline, jag tänker att vi ska börja runda av. Ska vi ta en, två frågor till?

Caroline: Okej, då tar jag sista frågan. Andreas på Patreon undrar: vilka är era tips när man flyttar pengar mellan olika banker? En relaterad fråga är att jag efter de stora börsfallen insett att jag tycker ombalansering är ganska jobbigt. Så jag har börjat avveckla en nybörjarportfölj och lägga över pengarna på en Lysa 60/40. Har plockat upp att det beroende på när man gör det kan påverka skatten. Har ni tips på vad man bör tänka på när man omfördelar pengar mellan olika depåer och institut?

Jan: Något som de flesta inte vet om, men det här är lite överkurs, det är att man kan låta bankerna föra över pengar mellan olika ISK-konton. Så om jag har ett ISK-konto på Lysa och ett ISK-konto på Avanza, så kan jag be Avanza och Nordnet prata och föra över de pengarna utan att det ska bli en skatteeffekt. Problemet är att banker generellt inte är så glada för att flytta pengar från sig själva till någon annan. Så det tar ofta administration, det kan kosta pengar, det kan ta tid, de kan vägra. Jag har varit med om en bank som har vägrat göra det där.

Caroline: Men de kan det, men de har vägrat?

Jan: Ja. Eller det blev väldigt, väldigt omständigt. Så jag brukar säga, är det mycket pengar, då är det värt att fightas för det, så att det inte uppstår en skatteeffekt. Är det så att skillnaden i skatt blir 100 spänn, då tar man det som en sunk cost. Jag säljer och betalar skatten, de pengarna går ändå till något bra. Och sen flyttar man det manuellt. Så det är väl det tipset.

Fondrobot slår de flesta egna portföljer

Jan: Och sen gillar jag jättemycket det han säger, att för de flesta av oss får vi ett bättre sparande i en fondrobot än vad vi klarar av att göra själva. Särskilt när han säger att man tar hänsyn till både tid och kompetens. Så jag skulle säga, kontakta då både mottagande och avsändande bank och prata med dem om de kan göra en sådan här flytt. Sen är det vissa regler man måste kolla. Jag tror att det funkar mellan ISK och ISK, som man själv äger, så ska det inte vara något problem. Men det kan vara strul mellan KF och ISK eller AF och ISK.

Jan: Många gånger är det också värt att få frågan: ska man ha ett ISK-konto där man betalar en procent skatt på totalbeloppet, eller en aktie- och fonddepå som man har sedan innan, där man betalar 30 procent på vinsten? Ska man flytta de pengarna till en Lysa, så får man betala 30 procent på vinsten, vilket kan bli ganska mycket skatt. Här behöver man kolla med sin bank eller någon som kan räkna på det åt en.

Men generellt, gäller inte i alla situationer, men generellt är det mer lönsamt att sälja, ta smällen, betala skatt och börja om sparandet rätt.

Jan: För att i ett ISK, så fort den förväntade avkastningen är över 1,5 procent i dagsläget, så är det mer lönsamt med ett ISK, eller en kapitalförsäkring, än en vanlig fonddepå. Så skulle jag säga.

Ska man byta till en fondrobot helt?

Caroline: Men vet du vad, jag tänkte så här, det finns ett par korta relaterade frågor till just den här frågan. Jag tänker att vi tar dem också. Det handlar om att byta till ett bättre sparande.

Caroline: Brita skriver så här: jag pratar mycket om sparande med hjälp av fondrobotar och deras fördelar. Ska man sälja av nybörjarportföljen och låta en fondrobot ta hand om sparandet, eller spara i båda formerna?

Jan: Om man inte har ett eget intresse med specifika anledningar till att man vill göra det själv, då säger jag: använd fondrobot. Precis som Andreas var inne på. Det är svårt att göra en bättre portfölj själv. Det är svårt att göra det billigare, särskilt om man dessutom tar hänsyn till sin egen tid och kompetens. Vi har en hel artikel där vi pratar om detta, vi jämför alternativen. Och det handlar också mycket om att Lysa gör detta för många kunder. De har förhandlat rabatter och har tillgång till investeringar som man inte har som privatperson. Så de skapar en bättre, mer diversifierad portfölj än vad man kan göra själv.

Caroline: Ska vi ta nästa? Helena på Facebook undrar: ni pratar mycket om Lysa och fondrobot, och du har nämnt att man kan lägga halva sitt innehav i en fondrobot. Varför inte allt?

Jan: Det är egentligen samma fråga. När vi började prata om fondrobot för två år sedan, så var det ett så stort steg för många att flytta pengarna från sitt befintliga sparande till en fondrobot. Och då sa jag: vet du vad, testa med halva. Du behöver inte flytta allt sparande. Men om man börjar om från början, så finns det ingen anledning att ha halva själv. Om det inte finns specifika skäl, som att man inte kan välja en fondrobot, eller att man tycker att det är så himla roligt, eller att man inte tror på fondrobotens strategi.

Byta till en bättre fond, och hållbara fonder

Jan: Okej, Felicia på Facebook: om jag vill byta till en bättre fond, är det smart att göra det nu eller vänta?

Jan: Man vet ju aldrig hur den specifika situationen ser ut. Men generellt sett är det alltid bättre att byta till ett bättre sparande än att sitta kvar i ett gammalt.

Jan: Simon på Facebook: hur håller sig hållbara fonder jämfört med breda, till exempel i Lysa? Under dessa oroliga tider, vilka av era portföljer har stått emot bäst? Nu har jag inte kollat exakt idag, men jag vet att generellt, när jag kollade upp det under coronakrisen, så gick de hållbara fonderna bättre. Vilket jag tyckte var både roligt och...

Caroline: Det var jättekul att se att det hållbara alternativet gick bättre.

Jan: Och sen slapp man hela debaclet. Hade man på Lysa det hållbara alternativet, då slapp man hela debaclet med Spiltan som låste sin fond, som vi har tagit upp i tidigare avsnitt. Så nej, jag tycker det är kul att de hållbara fonderna får bättre och bättre resultat.

Vilka portföljer har stått emot bäst?

Caroline: Men vilken av portföljerna har nu gått bäst för oss i coronatider?

Jan: För oss, när jag kollade idag, så ligger RikaTillsammans-portföljen på plus 6 procent. Så den är plus. Nybörjarportföljen och Försiktiga portföljen ligger på typ minus 5 procent. Försiktiga portföljen är det stora sorgebarnet den här perioden. Men det har vi vetat, det har vi pratat om. Och Globala barnportföljen ligger på minus 7 procent.

Caroline: Ja, för det är den aggressiva.

Jan: Eller minus 8, något sådant. Och Lysa är det svårt att få fram siffrorna på, så den utvärderingen får man göra lite senare. Men jag skulle gissa att det brukar ligga i linje med när vi gjorde den undersökningen mitt under coronakrisen. Så där ser det ut.

Avrundning och webbkursen

Caroline: Bra.

Jan: Nu har vi pratat i nästan en timme, så jag tänker att vi får runda av. Vi har fler frågor som jag faktiskt hade förberett, men jag tänker att vi får ta ett uppföljande avsnitt.

Caroline: Lite beroende på livförsäkringar, och om jag får svar från de här försäkringsbolagen.

Jan: Så det är väl det som ligger i pipen. Och sen är det faktiskt extra roligt, för vi har precis lanserat vår första digitala webbkurs, som heter "Spara och investera rätt och lätt".

Caroline: Men vem är den till för?

Jan: Den är egentligen till för alla som vill komma igång med sitt sparande. Många av de här frågorna som vi har tagit nu, tar vi upp där. Och den är till för den som har ett befintligt sparande, som också funderar: ska jag byta, vad ska jag göra, har jag gjort rätt? Vilket är det bästa sättet att göra vissa saker på i sitt sparande?

Caroline: Precis.

Varför vi gjorde webbkursen

Jan: Anledningen till att jag har lagt jättemycket tid på den här webbkursen är att bloggen i all ära, där finns det över tusen artiklar, men den är precis som vi märker lite inspirationsstyrd. Och vissa avsnitt, där vi kan nörda ner oss, amortera eller investera, då kan vi nörda i en och en halv timme. Medan här har vi haft hjälp av Alexandra, som är pedagog och förstelärare, där hon var så här: inget videoklipp bortom fem minuter. Så det är kort, det är kärnfokus, det är rakt på sak.

Caroline: Best of, kan man säga.

Jan: Det är best of, ja. Och så är det väldigt konkret med steg-för-steg-instruktioner. Så på många sätt, vad jag har upptäckt med de som har testat kursen, är att de har börjat ge bort den till sina barn, eller till sin fru, eller till folk som inte är intresserade, som inte orkar igenom tre avsnitt på bloggen på en och en halv timme. Här gör man hela webbkursen på en och en halv timme. Och den är väldigt specifikt gjord.

Jan: Så jag lägger upp en länk i anslutning till avsnittet, och vi tar jättegärna emot er feedback på den här. Och sen är jag faktiskt också lite nöjd över att vi har lagt den på under 1 000 kr.

Caroline: Ja.

Jan: Många andra webbkurser, Aktiespararnas webbkurser kostar ofta flera tusen kronor, men vi vill att den här ska vara tillgänglig för alla. Och sen tänker jag också så här, att vi dessutom ger 30 dagars öppet köp, så att man tar ingen risk med det. Så det är lite nervöst att prata om det första gången.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Men jag tror att det ska bli kul att höra vad ni tycker om den. Så ett stort tack för den här veckan. Tack för alla frågor. Tack för allt engagemang, tack för alla glada tillrop. Och så ses vi nästa söndag.