Mer om pension – särskilt om uttag och företagande

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En del är lediga före arbetslivet, en del efter
2. Vad vi tog med oss från avsnittet
3. Vad samarbetet med Anders innebär
4. Välkommen tillbaka, Anders
5. Hur länge ska pengarna räcka?
6. När man bör smeta ut i stället
7. Lönar det sig att jobba längre?
8. Att jobba och ta ut pension samtidigt
9. Den mentala sidan av att gå i pension
10. Fyraprocentsregeln och Trinity-studien
11. Vilken avkastning är rimlig att räkna med?
12. Pensionens olika delar och utbetalningstider
13. Byggstenarna: inkomstpension och premiepension
14. Oron att pengarna ska ta slut
15. Få har haft det fett och blir fattiga
16. Dör de flesta med pengar kvar?
17. Lägre utgifter i pension
18. Fallgropar för enskild firma
19. Att gå i pension tidigt och jobba ibland
20. Klumpsumma eller månadsutbetalning?
21. När man har jobbat utomlands
22. Pension från Tjeckien och pensionsmyndighetens hjälp
23. Att sluta jobba tidigt men inte kunna ta ut pension
24. Skatteavtalen med Portugal och Grekland
25. Tips för företagare med aktiebolag
26. Vad är en periodiseringsfond?
27. Vad är direktpension?
28. Olika åsikter om direktpension
29. När direktpension faktiskt kan motiveras
30. Att ta lån som pensionär
31. Amortera eller spara inför pension?
32. Olika pensionsförutsättningar i ett par
33. Efterlevandeskydd är nyckeln
34. Att se över sina försäkringar
35. Varför är pension en försäkring?
36. Måste hälften av ITP 1 vara traditionell förvaltning?
37. Hur mycket ska man spara av en utländsk lön?
38. Hur tillförlitlig är prognosen på MinPension?
39. Pensionssystemet har växt på oss
40. Vad hände med IPS?
41. Att överlåta pension till sin partner
42. Att pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad
43. Pension är ett vitt begrepp
44. Tips till den som inte sparat så mycket
45. En del är lediga före, en del efter
46. Spara mycket, lägre risk, skär utgifter
47. Har vi missat någon fråga?
48. Boktips: Sömngåtan
49. Tack och avrundning
50. Vi har äntligen berört pensionen

En del är lediga före arbetslivet, en del efter

Anders: En del är lediga före arbetslivet och en del är lediga efter. Det får vi välja. Om man, som du säger, har lallat runt fram till 40, det är det som vi andra kan göra från 65.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det del två i det här avsnittet om pension. Det är ett samarbete tillsammans med Kollberg och Engqvist, där vi har Anders Kollberg som är pensionsspecialist, oberoende rådgivare när det gäller pension. Det roliga är att han har gjort detta i 30 år. Vi räknar fram 28 år han har jobbat. Det finns inte ens en fråga han inte kan svara på. Och vi har haft många frågor.

Caroline: Ja, eller hur.

Jan: I förra avsnittet, alltså avsnitten är fristående, så man kan lyssna på det här först och sen på det andra eller tvärtom. Och i dagens avsnitt pratar vi mycket om uttag.

Caroline: Uttag, ja.

Vad vi tog med oss från avsnittet

Jan: Och lite om man är företagare och hur man gör med sin pension då. Direktpension pratar vi också om. Vi pratar om man har utländsk pension, om man har jobbat utomlands, om man har haft mycket pension eller lite, alltså jobbat mycket eller lite.

Caroline: Ja.

Jan: Och man kan rädda sin pension.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Jag är ju så egoistiskt lagd. Jag funderar över mitt eget. Jag har en del i min IPS, individuella pensionssparandet, och tänkte att det var dåligt. Men då tröstade ändå Anders mig lite grann faktiskt. Det tog jag med mig. Jag tog med mig en massa annat med. Men det är just det som snurrar här nu. Nu ska jag in och kolla vad jag kan göra åt det. Vad tog du med dig?

Jan: Jag tog med mig att jag verkligen fick den här synen framför mig, hur de här olika delarna hänger ihop. Det är typ som en tidslinje som man sätter sådana här legoklossar på. Man har vissa legoklossar som till exempel den allmänna pensionen och premiepensionen som är livsvariga. Så de går liksom över hela tidslinjen. Och sen ska man ta ut olika tjänstepensioner och kanske sitt privata sparande? Då får man lägga det som byggklossar. Och så ska det inte vara jämnt över tidslinjen.

Caroline: Nej, det ska inte vara jämnt. Utan hellre då, i vårt fall, att vi tar ut mer mellan 65 och 70 och 70 till 75, än att smeta ut det, vilket jag kanske hade gjort förut.

Jan: Ja, man tror att pensionen ska räcka ut över hela ens kvarvarande livslängd. Så behöver det inte vara.

Caroline: Nej. Så det tyckte jag var positivt. Och sen att han är så positiv kring det här med pensionssystemet och att det är rättvist också. Har man inte jobbat, har man liksom varit ledig mellan 20 och 40 för att man har rest och gjort en massa andra grejer, ja då får man jobba längre. Vissa andra som jobbade när de var 20, ja då får de vara lediga sen. Det är lite värderingsfritt också. Det är bara så som det är.

Jan: Ja, precis.

Vad samarbetet med Anders innebär

Jan: Och samarbetet består egentligen av att Anders svarar på våra frågor. Sen rekommenderar jag verkligen, han har ju liksom det här att man kan komma till honom och få hjälp med det här pusslet. Att se vilka pensioner man har, när man ska ta ut dem och vilka fällorna är att undvika.

Mycket pratar vi idag om efterlevandepension. Om man i ett förhållande har olika mycket pension, då är det viktigt att den som har mycket pension har ett efterlevandeskydd, så att om den dör får den som har lägre pension ut mer pengar, men kanske inte tvärtom.

Och sen är han ju oberoende, och de här jobben gör han ofta på fast pris. Så det är inte så här betala i procent och betala hela livet, utan det är ett engångsjobb. Men det kan man kolla mer på hans hemsida, www.koen.se, eller bara googla Kollberg och Engqvist.

Jag tänker att det kanske inte är så mycket mer vi behöver säga nu, utan vi släpper på Anders Kollberg. Så varsågod.

Välkommen tillbaka, Anders

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Anders Kollberg, här till del två om pension. Och för dig som inte har träffat Anders i förra avsnittet, så är det här en fortsättning på förra avsnittet, där vi pratade om tjänstepension och lite om allmän pension. Idag kommer det handla framför allt om uttagsfasen.

Anders har jobbat med finansiell rådgivning i nästan 20 år, och de senaste 11 åren utöver de 20 har han jobbat på Kollberg och Engqvist som pensionskonsult och pensionsspecialist. Och som en av verkligen få, eller kanske till och med den ende, oberoende finansiella rådgivare specialiserad på pension. Så varmt välkommen tillbaka, Anders.

Anders: Tack. Vilken fantastisk fin introduktion och presentation.

Jan: Ja, tack. Vi är jätteglada att du är med och hjälper oss att nysta i det här med pension. Jag tänkte att idag skulle fokus vara lite kring uttag, uttagsfasen, alltså när man börjar närma sig pension. Caroline, ska du ta första frågan här?

Caroline: Japp. Vi har någon som heter Cray som undrar: hur ska man tänka kring uttag och planering av uttag? Om du skulle ge de breda penseldragen?

Hur länge ska pengarna räcka?

Anders: Ja, det blir ju väldigt generellt då förstås. Men man kan dels tänka på hur länge pengarna ska räcka. Jag brukar fundera på vad som är rimligt att klara sig på om man blir gammal. De flesta människor har ju en pott pensionspengar som ligger i allmän pension, och sen ett antal tjänstepensioner. De har dessutom olika utbetalningstider, som man för all del kan ändra.

Då brukar jag titta på vad som är rimligt att klara sig på i livsvarig pension. En del av pensionerna har ju ändå den poängen. Det är där själva försäkringsmomentet kommer in. De betalas ut så länge man lever. Livslängden innebär att det är så länge man lever, oavsett om man blir 68 eller 108 så får jag den pension jag ska ha så länge.

Om jag tittar på vad jag får ut livsvarigt, då brukar jag tänka vid 80–85. Det brukar stämma för de flesta, för då gör de flesta av med mindre pengar. Börjar jag med 25 000 i månaden, eller 15, eller 50, det är högst individuellt förstås. Så se till att ha en livsvarig pension på den nivån. De övriga pengarna, om det finns något över, kan jag disponera ut under de första åren för att kanske kunna göra lite mer. Man gör ju ofta lite mer när man är ung pensionär. Man reser mer, man köper mer kläder, man köper mer mat. Det finns säkert en del som opponerar sig och säger att man kan göra det när man blir mycket äldre, men det är i alla fall den generella bilden.

Jan: Så man behöver inte tänka så som man tänker spontant, att jag ska smeta ut det här livsvarigt alltihop, utan snarare ha en puckel i början, där man tar ut mellan 65 och 75.

När man bör smeta ut i stället

Anders: Ja, det är väl ingen dum tanke. Om det nu är så att man har lite mer knaper pension, då kanske man faktiskt måste smeta ut det mer, för att det inte ska bli alltför låg pension vid 70. Det händer ju. Jag vet att AMF säger att en del besvikna människor ringer vid 70 och tror att det är något fel först, för de har slutat betala ut pensionen. Då inser pensionären helt enkelt att nej, den betalades bara ut under fem år. Så det är bra att vara medveten om det.

Jan: Jag har annars hört en sån här tumregel. Nu kanske det här blir jobbigt, för det var vad jag rådde min mamma. Det var att ta ut så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt, men inte hamna över statlig skatt. Kan man säga det som en tumregel? Och så sa jag, tar du ut för mycket där i början, ja men spara det då och investera det.

Anders: Absolut, det kan man göra. Det är precis som du säger, bara man inte börjar betala statlig skatt. Och sen håller man sig under, om man inte har väldigt höga pensioner, om vi undantar dem som hamnar över statlig skatt hela tiden. Sen är skatten lägre också från när man är 66.

Jan: Det kan jag tänka på.

Anders: Från 66 års ålder kan det skilja tusenlappar i månaden.

Jan: Är det den vanliga skatten, alltså inkomstskatten, eller är det om man är anställd?

Anders: Både och faktiskt. Nu har skattesystemet blivit så att det är väldigt förmånligt att jobba efter 66, från och med 66. Och samma sak med pensionen, skatten är lägre från 66 års ålder.

Lönar det sig att jobba längre?

Jan: Om vi tar den frågan med att jobba lite längre. För det har jag också förstått, det är väldigt lönsamt. Finns det några generella tumregler kring det, att man jobbar tills man är 66, 67, 68? Jag upplevde nästan att man kunde få 10–15 procent högre pension om man bara jobbade ett, två, tre år.

Anders: Ja, det blir det. Det blir säkert minst 10 procent högre pension bara att vänta ett år. Det är nästintill 10 procent per år.

Jan: Är det så?

Anders: Ja.

Jan: Det är helt sjukt. Men hur kan det komma sig att det är på det viset?

Anders: Dels beror det faktiskt mycket på den allmänna pensionen. Den blir ungefär 0,7 procent högre per månad om man tar den senare efter 65. Det blir nästan 10. Bara den allmänna pensionen. Men det beror på att den är livsvarig. Väntar man ett år får man i alla fall ut den ett år mindre, helt enkelt.

Jan: Jaha. Och sen tänker jag också ränta på ränta, som också kickar in mycket i slutet.

Anders: Ja, de befintliga, de andra mer fonderade tjänstepensionerna man har, de hinner ju växa till sig under ett år till. Men betalas de in? Det är inte säkert att det görs efter 65. Det beror lite på vilket tjänstepensionsavtal man tillhör.

Jan: Okej.

Anders: Det måste man ofta prata med sin arbetsgivare om.

Att jobba och ta ut pension samtidigt

Caroline: Jag tänkte bara fråga, du sa i förra avsnittet vi körde att det inte var så förmånligt att jobba samtidigt som man tog ut lite pension. Minns du att vi pratade om det?

Anders: Ja, precis. Det är mest med tanke på skatten, skulle jag säga, i första hand. Så att man inte jobbar, i alla fall inte heltid, samtidigt som man tar ut pension.

Caroline: Nej, men det tror jag inte heller att man gör. Man kanske jobbar halvtid och så tar man lite pension. Man kan göra som min mamma. Min mamma är ju lärare, och det är brist på lärare. Så hon sa, ja, jag kan tänka mig att jobba vidare, för de ville det på skolan. Men då vill jag inte ha några möten, jag vill inte ha några konferenser, jag vill bara stå framför barnen. Och de var bara: okej.

Jan: Ja, makten, eller vad vi ska säga.

Caroline: Ja, precis. Särskilt i ett sånt yrke.

Anders: Men det kan man absolut göra, Caroline, om man ska justera det svaret lite grann. Om man fortfarande jobbar, men kanske jobbar halvtid, då kan man absolut ta ut en del av sin pension. Det kan till och med vara rätt trevligt. Det kan vara ett bra sätt att minska i tid på arbetsmarknaden. Går det att jobba lite mindre, så tar man en mindre del av pensionen för att fylla ut.

Caroline: Precis, jag tänker att vissa kanske har svårt att stoppa helt med arbetet, utan vill trappa ner.

Den mentala sidan av att gå i pension

Jan: Om vi tar en fråga som inte är ekonomisk kring pension. Man brukar ibland prata om den här mentala grejen att gå i pension. Jag har till exempel hört skräckhistorier. Vd:ar som varit superviktiga. Folk har frågat dem, telefonen har ringt, de har fått massor av mejl varje dag. Och sen går de i pension och plötsligt ringer det inte, knackar inte på någon. Och så blir det en stor emotionell grej. En kris kanske. Då tyckte jag att någon sa till mig, se till att ha planerat direkt vad du ska göra i pension också. Har du några tankar eller erfarenheter från det? Finns det några trick man ska tänka på just på den emotionella sidan, innan man gör det där skiftet?

Anders: Det är svårt, speciellt för de som jobbar väldigt, väldigt, väldigt mycket och sen slutar hastigt. Då är det vanligt att många mår mentalt dåligt helt enkelt. Man har ingen tillhörighet. Och speciellt de som har jobbat mycket, de har kanske försakat sin bekantskapskrets och sina hobbyer och intressen. Så i de flesta fall brukar jag säga att det är bra om man har en hobby eller ett intresse, oavsett vad det är, att man faktiskt försöker börja odla det något tidigare innan man slutar. Så man inte väntar.

Jan: Precis. Så tipset är: börja inte spela golf när du är 65, börja när du är 60. Så har du isat in golfsten. Skaffa dig vänner.

Anders: Det kanske funkar. En del blir så otroligt bitna av golf, så du får inte börja för tidigt.

Fyraprocentsregeln och Trinity-studien

Jan: Ska vi ta en fråga här från Martin V. Han tänker så här: har du någon tanke kring fyraprocentsregeln som ofta används i USA för att ta ut pengar? Känner du till den här Trinity-studien? Att pengarna ska räcka?

Anders: Ja, precis. Regeln är att när man går i pension tittar man på sitt kapital, så tar man ut fyra procent och sen räknar man upp den summan med inflationen varje år. Och så ska det vara 90 procents sannolikhet att det ska räcka. Det är uträknat matematiskt så att det ska räcka. Jag vet inte vilken avkastning man räknar med, men...

Jan: Jag tror att man räknar på 6 procent.

Anders: Då skulle min spontana kommentar vara att jag nog hade gjort det till en treprocentsregel. Eller en 2,5-procentsregel.

Jan: Ja, för 6 är ju högt.

Anders: Det skulle jag inte räkna med. Speciellt inte om man kanske får några dippar i början på den här perioden.

Jan: Ja. Men vem är det som ägnar sig åt detta?

Caroline: Vadå?

Jan: Fyraprocentsregeln.

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Det är väldigt vanligt i USA. För i USA funkar pensionssystemet annorlunda. Men det här är ett sätt att fördela sina pengar så att de ska räcka i 30… Jag tror det är framräknat på 35 år.

Vilken avkastning är rimlig att räkna med?

Jan: Men vad tror du, vad skulle du säga framgent att man skulle kunna, mellan tummen och pekfingret, räkna med på avkastning? Om vi tar nominellt.

Anders: Jo, man ska räkna med avkastning.

Jan: Ja, eller vad är rimligt att räkna? Just nu såg jag en undersökning i USA att folk räknar med att börsen kommer avkasta mellan 15 och 20 procent de kommande fem åren. Och då var jag bara: kanske inte. Jag tror kanske typ 4–5. 6, kanske. Vad tror du? Nu har börsen ju gått så tokigt och pengarna är så billiga nu.

Anders: Jag tycker det är jättesvårt att bedöma det, måste jag säga. Eftersom pengarna är gratis. Vad finns det för alternativ till att placera på börsen just nu? Det finns ju nästan inga vettiga alternativ att placera pengar på annat än aktiemarknaden.

Jan: Den här frågan kom egentligen senare. Om man går in på minpension.se, då räknar de på 2,1 procent i sina antaganden. Och det är realt, så de tar liksom efter inflation. Säg att man lägger på 2 procent, så räknar de kanske 4 procents avkastning. Tycker du att det är rimligt, eller tycker du att man ska…?

Anders: Ja, vi brukar faktiskt ofta luta oss mot den. Det finns ju en prognosstandard som Pensionsmyndigheten har tagit fram. Vi brukar använda den och då räknar vi med 2,1 realt. Det är det vi räknar med. Och det är lite också för att om någon jämför det vi har räknat med vad som står på minpension, så ska det matcha någorlunda.

Jan: Ja. Jag tänker också att de inte är som mest offensiva, men hellre safe than sorry.

Anders: Ja, absolut.

Jan: Låt oss bli positivt överraskade om det blir mer än 2,1.

Anders: Ja, många vi träffar vill nog snarare ibland att vi ska räkna lägre.

Jan: Är det så?

Anders: Ja, snarare.

Jan: Det är ju någon annan som tycker att det är löjligt, utan man vill räkna på 10.

Anders: Men det blir väldigt konstigt om man räknar på unga människor. Då behöver de ju nästan inte spara någonting.

Jan: Nej, nej.

Pensionens olika delar och utbetalningstider

Caroline: Men jag tänkte, i och med att vi pratar om uttag. Du pratade om att det var någon del av pensionen som betalas ut i fem år och sen är slut.

Anders: Ja, det är typ tjänstepensionen.

Caroline: Tjänstepensionen. Kan vi inte bara snabbt summera vilka andra delar det är? Och finns det någon tidsgräns på dem också? Delarna av pensionen, är min fråga, Anders.

Anders: Det finns olika utbetalningstider på olika tjänstepensioner. Från början var de flesta livsvariga. Sen har fler och fler gått över och blivit femåriga. Och sen har de gått tillbaka och blivit 20 år. Det är det fler som har också. 20 och 25 år. Och 30 år som jag nu räknar, det är en väldigt konstig beräkning. Då tycker jag att man hellre vill ha livsvariga än 30 år. Kontant tycker jag det i alla fall. Men fem år kan vara bra. Det är ett bra sätt att få ut pengarna lite mer i början.

Sen kan man ta ut en del pension under fem år. Då kan man vänta med några andra i fem år, om man bedömer att det finns större möjlighet att jag får avkastning på de här pengarna. Så de väntar jag med. Då tar jag ut den här pensionen, för förutsättningen är ganska dålig att få avkastning, så den tar jag ut snabbt. Det kan man använda som en strategi om man har flera pensioner. Det har nästan alla. De har flera olika potter i alla fall. En del är fem år och en del är livsvariga. Det är hur avtalet är skrivet. Det är lite slumpmässigt kan man säga. Det är svårt att tala om i förväg. Det får man titta på.

Byggstenarna: inkomstpension och premiepension

Jan: Jag tänker att det kanske är det du också är lite ute efter, Caroline. Byggstenarna som du har att leka med, det är ju inkomstpensionen. Den ger dig en garantipension livsvarigt. Så man kan säga att det är den lägsta byggklossen. Det är basen. Men den är ju ofta kanske mellan 10 och 15 000. Innan skatt. Så det är inte jättemycket.

Anders: Nej, den är nog lite mer. 15–20.

Jan: Jag älskar att du är så optimistisk.

Anders: Ja, men det är ju jättebra.

Jan: Det här vet ju Anders.

Anders: Ja, men det är skitbra.

Jan: Och det här visar också, jag är alltid så försiktig.

Anders: Jag är försiktig.

Jan: Ja, men bra. Då har vi mellan 15 och 20, det är inkomstpensionen. Och sen har du PPM, som också alla har. För den är väl också livsvarig?

Anders: Ja, nu sa jag det här 15–20, ska jag säga, du kanske delvis har rätt. Den är inklusive premiepensionen.

Jan: Okej, för jag brukar tänka så här, 10–15 på inkomstpensionen och sen är väl PPM kanske mellan 2 och 5.

Anders: Ja, men det är väl riktigt. Då är jag med dig.

Jan: Det var skönt. Och så är det de två som alla har och som sträcker sig hela livet. Och sen ovanpå det pusslar du ihop dina tjänstepensioner. Hänger du med? Och sen ovanpå det kan man ha det privata sparandet som man har typ i en ISK eller individuellt pensionssparande. Så jag tänker det som en tidslinje.

Anders: Jo, men det är jättebra.

Oron att pengarna ska ta slut

Caroline: Men jag tänker också att det finns en del som kanske inte alls närmar sig pensionen, men som tänker: tänk om pengarna kommer att ta slut någon gång. Att man har den oron och inte vet att vissa delar av pensionen är livsvariga. Men också det där att man kanske har en livsstil där pensionen inte räcker till. Att man kommer att tycka att det är fattigt att vara pensionär. Förstår ni vad jag menar? Det kommer ju i media från tid till annan, det här med fattigpensionären som inte har råd att köpa glass. Hur vanligt är det? Eller är det media som gillar att göra drama?

Anders: Det är klart att det finns de som har det jättesvårt, så det betvivlar jag inte en sekund. Men fattigpensionär är ett starkt ord, tycker jag. Det skickar rätt starka signaler. Vi har ju också skydd inom den här allmänna pensionen. Förutom inkomstpension och premiepension finns det ju något som heter garantipension, som är en lägstanivå. Och så finns det något som heter äldreförsörjningsstöd och så finns det bostadstillägg. Olika saker man kan söka. Så det finns komplement att söka för de som har låga pensioner.

Men ofta, de som har låga pensioner, de har ju ofta inte jobbat. Antingen har de inte jobbat alls, eller jobbat väldigt lite, eller, för all del, kvinnofälla säger man ibland, att många har jobbat deltid hela livet och då haft i sammanhanget låg lön. Då blir pensionen utefter den lön man har, den verkliga lönen.

Caroline: Ja.

Anders: Var det svar på din fråga, Caroline?

Caroline: Ja.

Få har haft det fett och blir fattiga

Jan: Ska du ta det?

Anders: Fattigpensionär tycker jag är ett rätt starkt ord. Det är inte så många ändå. Eller ja, de vi träffar har ju i alla fall råd att betala oss för att få en utredning. Men vi träffar ju de som har ganska låga pensioner också, som kanske får ut 15 000–16 000 totalt. Men då har de ofta en relativt låg lön också. Och utgifter som hänger ihop med det. Det är inte som att de har haft det jättefett och sen får vänja sig vid något annat.

Jag skulle säga att det är högst ovanligt att någon har haft 50 000 i månaden under hela livet och sen går ner på 10 000. Det hänger ihop. De enda som kan göra det är om man har jobbat som företagare och sett till att undvika att betala skatt, ta ut lön och inte spara till pension i någon form. De kan ju få 90 000 också. Men man har ju ändå ett eget ansvar, kan jag tycka.

Jan: Jag tänkte att vi ska ta det med företag sen.

Dör de flesta med pengar kvar?

Jan: Men ska vi ta Eriks fråga här, för jag tycker den passar ihop. Han undrar: hur ser det ut rent statistiskt på senare tid för de som är 65–85 år idag? Har många sparat ihop för mycket och tar ut för lite utifrån sin livssituation, medellivslängd och livskvalitet på äldre dagar? Det vill säga frisk i kropp och knopp. Min spekulation är, om jag pratar med många av de som lyssnar på vår podd eller hängmål, att sannolikheten nog är större att de kommer att dö med pengar på kontot än att de dör barskrapade.

Sannolikheten är nog större att de kommer att dö med pengar på kontot än att de dör barskrapade.

Caroline: Man använder den sista hundralappen.

Jan: Ja, men precis. Men det hade ändå varit rätt skönt. Jag har tajmat min kalkyl perfekt.

Caroline: Fast det är ju inte den sista. Det är ju livsvarigt vissa delar.

Jan: Det är ett sånt där timglas man ställer sig och bara tittar på.

Jan: Men vad är din upplevelse? Jag fattar att det här inte är medelsvensken som kommer till dig eller lyssnar på vår podd, utan de ligger ju ofta högre i lön. Har du någon upplevelse kring det där att man har haft ångest hela sitt liv, så man har pensionsskräck, och sen plötsligt har man för mycket pengar inom sitt område?

Anders: Det är fler som upplever att de får mer i pension än vad de trodde, än tvärtom. Så de flesta blir faktiskt glatt överraskade. Och sen är det också så att när man väl går i pension, den livsstil man har valt eller kunnat välja beroende på inkomsten, den har man ju inte satt vid 63, utan i alla fall vid 40, någonting, när man hade den. Den livsstil man har anpassat sig till, kanske tio år innan pension. Och sen när man väl går i pension, då har man både haft högre lön och pension. Så de flesta som går i pension gör inte av med lönen, så då räcker pensionen.

Jan: Jag tycker det snarare är relativt vanligt, i alla fall bland de vi träffar.

Lägre utgifter i pension

Jan: Och sen tänker jag också en annan grej, som jag upplever för dig och mig. Det är svårt att se, Caroline. Det är så att när man har småbarn, alltså ett barn kostar ungefär 5 000 spänn i månaden, har man två barn så går det 10 000 spänn i månaden, som kanske inte fortsätter när man är 65, för då är barnen lite äldre. Plus att man har ofta amorterat på huset, alltså nu har vi ju ett litet tvångssparande. Vilket jag tycker är bra. Så att man får ibland också tänka, ja, vilka utgifter kommer du ha i pension? För det är som min mamma. Jag tror hon betalar 1 900 kronor totalt för sina boendekostnader. Och vi betalar 19 000.

Anders: Jo men du ser, det är ju nästan svaret på frågan. Och det ser ut så för ganska många. Man har relativt låga omkostnader och man gör av med lite mindre pengar. De flesta. Man har anpassat sina utgifter efter de inkomster man har. Jag upplever att det inte är så många som har problem, av de vi träffar återigen.

Fallgropar för enskild firma

Caroline: Ska vi ta Hulda Bjarnas fråga? Vilka fallgropar ska jag som enskild firma tänka på nu när jag planerar att ta ut min pension vid 62 års ålder och orka fortsätta jobba ändå?

Jan: Är det någon skillnad om vi ska börja titta lite på företagssidan? Enskild firma kontra aktiebolag. Är det någon skillnad man ska tänka på?

Anders: Under uttagsfasen måste jag tänka att nej, jag tror inte att det är så stor skillnad egentligen. Så det är samma, ta ut en lön, ta inte över statlig inkomstskatt. Det resonemanget gäller fortfarande. Under inbetalningsfasen kan man säga att det är väl nästan ännu viktigare att ta ut lön för enskilda företagare än för aktiebolag. Det är viktigt att man verkligen tar ut lön i alla fall. Men här i fallet gäller det att ta ut pengar.

Det finns restriktioner på vissa pensioner, bland annat ITP. Om man tar ut dem helt och hållet får man inte jobba mer än åtta timmar per vecka.

Jan: Okej.

Anders: Det är reglerat i alla fall. Så det finns sådana fallgropar. Vissa pensioner kan man inte ta ut om man jobbar samtidigt. Men annars är det nog inte några speciella fallgropar för enskild firma som jag kan komma på spontant.

Att gå i pension tidigt och jobba ibland

Caroline: Vi har en fråga här också från Jörgen Karlsson. Han hade inte med enskild firma, utan han skrev: hur fungerar det om man pensionerar sig tidigare, typ 62, och ändå vill jobba ibland? Har man fortsatt pensionsinsättning så att pensionen ökar mer?

Anders: Den allmänna pensionen, där finns ingen koppling alls till hur mycket man jobbar eller inte jobbar. Då är det mer en skattefråga. Men om man, precis som han säger, är lite osäker på om man ska jobba eller inte, man kanske kommer jobba mycket eller lite, då finns det en poäng att börja använda den allmänna pensionen och inte tjänstepensionerna. Den allmänna pensionen, dels kan man ta den 25, 50, 75 och 100 procent. Dessutom kan man stoppa utbetalningen av den.

Så om du tror att du ska gå i pension, fast det inte är riktigt säkert, då börjar du ta ut den allmänna pensionen, helt eller delvis, beroende på vad man behöver. Och sen kommer du på att du har jobbat och dragit in bra med pengar. Då kan du stoppa den allmänna pensionen, av den anledningen att man inte vill lägga både lön och allmän pension, så att du får börja betala onödigt hög skatt. Medan en tjänstepension du har påbörjat uttag på, den kan du inte göra någonting med de första fem åren alls, utan den fortsätter de fem åren du har valt. Det kan hända att en del, apropå fälla, har påbörjat lite snabbt och sen ångrar sig, och då kan man inte göra någonting. Så börja inte med alla på en gång. Vill man ha någon inkomstregulator, då kan man faktiskt använda den allmänna.

Jan: Och det startar och slutar man via Pensionsmyndighetens hemsida?

Anders: Ja, det gör man.

Klumpsumma eller månadsutbetalning?

Jan: Ska vi ta Pernilla Stenfeldts fråga här, Caroline?

Caroline: När det väl är dags att pensionera sig, hur tar man ut pengarna på bästa sätt? Ska man ta ut en klumpsumma i början av året, eller ska man ta ut varje månad som en lön? Hur fungerar det?

Anders: I de flesta fall betalas det ut varje månad som en lön. Man kan inte ta ut en klumpsumma. Nej, det är om man har en väldigt liten tjänstepension. Då kan den bli utbetald till fullo. Om den är upp till, ibland kan man ha en pension som innehåller 5 000 kronor, då får man ut den som ett engångsbelopp.

Jan: Ja, det kan man förstå.

Anders: Det är väl rimligt. Men annars betalas de allra, allra flesta pensioner ut månadsvis. Som en lön då, helt enkelt. Och bolagen drar också preliminärskatt enligt skattetabeller, om man inte talar om någonting annat.

När man har jobbat utomlands

Caroline: Vi har också en fråga från flera stycken här. Från Martin Leiderstorff och Roger Larsson med flera, som har jobbat lite utomlands. De har jobbat i Danmark och skriver: hur ska jag tänka inför pension? Ska jag jobba de sista åren i Sverige? Kommer min pension betalas ut från Danmark respektive Sverige? Och kan man få garantipension från båda länderna? Och så var han lite uppgiven: om inte du kan hjälpa, vem kan jag vända mig till?

Jan: Så om man har varit utomlands och jobbat i Danmark eller Norge eller andra länder, jag fattar att det förmodligen är olika för olika länder, men vad är de breda penseldragen?

Anders: Det är faktiskt så att Pensionsmyndigheten kan hjälpa till när det gäller allmän pension, som man har tjänat in. Det är kanske den största delen. Det vet jag inte hur det är i deras fall. I samband med att man tar ut sin svenska pension, så fyller man i att man har tjänat in pension i Danmark. Då skickar svenska Pensionsmyndigheten frågan vidare och hjälper till att hämta in uppgifter. Där kan man faktiskt få en ganska bra hjälp. Jag vet inte hur lång tid det tar, det har jag ingen uppfattning om, men jag vet flera som har använt det. Det har fungerat väldigt bra. Det är inte svenska Pensionsmyndigheten som betalar ut pengarna, men de kan i alla fall hjälpa till att fånga upp dem.

Garantipension, det tror jag inte man kan få från fler länder. Det har jag svårt att tro. Det får man från det land där man är skriven. Men den allmänna pensionen, för jag tror det kan vara begreppsförvirring kring vad som menas med allmän pension, den får man beroende på vad det landet har för pensionssystem. I vissa länder måste man jobba minst tre år för att tjäna in, så det är olika regler i olika länder. Om man ens har tjänat in någonting.

Pension från Tjeckien och pensionsmyndighetens hjälp

Jan: Det där är faktiskt lite roligt med pension. Min mamma har ju pension från Tjeckoslovakien. När hon flydde, eller flyttade, emigrerade i början av 80-talet, så var det ju kommunistiskt, och då fick hon skriva på ett papper där hon avsade sig alla framtida pensioner för det jobb hon hade haft som lärare där. Och sen, när det kommunistiska föll, så sa EU-domstolen att det där, ska ni vara med i EU så är inte det där lagligt. Så nu får hon en sån där 2 000–3 000 kronor varje år från Tjeckien i pension. Och de betalar ut det till hennes konto här i Sverige, eller något sånt. Så hon var bara: gud, vilken bonus. Så jag tror, precis som du säger, att det är värt att göra det där jobbet och nysta om man har varit utomlands. Och det var ju fantastiskt att man kan få hjälp av Pensionsmyndigheten.

Anders: Ja, de hjälper kanske inte till med alla hans pensioner, men just den allmänna delen i alla fall, den hjälper de till med. Och sen, i bästa fall har man väl fått något pensionsbesked, ett brev, så får man skriva eller ringa. Men många tycker att det är svårt, det är svårt nog med svenska myndigheter. Det måste vara svårare med en utländsk myndighet. Så jag förstår att det är knepigt.

Att sluta jobba tidigt men inte kunna ta ut pension

Jan: Jag tror att det här är en sån fråga som berör typ 2 procent av befolkningen. Men det här är Johnny Nordling, som undrar: om man väljer att sluta jobba vid 50, men man har jobbat mycket i 30–40 år dessförinnan, men avtalet säger att man inte får ta ut pension förrän vid 60 års ålder, inte ens tjänstepension. Hur kan man tänka då?

Anders: Man kan ju ta ut pensionerna från 55, de flesta tjänstepensioner.

Jan: Okej.

Anders: Det kan vi ta på en gång. Av den allmänna pensionen, där är det 62 just nu, och sen håller man på att flytta tidigaste pensionsålder, beroende på när man är född. Det kanske blir 64 eller något sånt. Tjänstepensionerna är i de flesta fall 55 års ålder. Det är fem år han måste se till att ha någonting annat att leva av. Det är väl en, han har kanske några andra typer av sparpengar. Jag kan inte se det på något annat sätt. Och sen från 55 års ålder kan han börja ta ut sina pensioner. Men då får han se till att han har så pass mycket så att det räcker.

Skatteavtalen med Portugal och Grekland

Jan: Jag tänker, det här var ju lite en aktuell grej. Det var på nyheterna häromdagen att Sverige sa upp skatteavtalet med Portugal, tror jag det var, och Grekland. För om jag förstod det rätt, så var det så att folk med mycket tjänstepensioner som ändå tänkte, nej men jag vill bo i solen, de flyttade till Portugal mellan 55 och 60, eller 65 och 70. Och sen tog de ut all tjänstepension där och betalade mycket lägre skatt. Och så var det liksom ett sånt här skattetryck. Men det tog man bort nu. Var det vanligt?

Anders: Det var inte jätteovanligt i alla fall. Men det handlar fortfarande om kanske något hundratal per år, antar jag. Men visst, det blir politiskt känsligt. Det är ju de som har högst pensioner och högst inkomster som drar. Sen är det en del som har utnyttjat det där. De har flyttat ner till Portugal och i fem år tar man ut med låg beskattning, och sen när man blir sjuk så flyttar man hem, för man vill ha hjälp.

Jan: Min generella rekommendation alltid när folk kommer till mig och säger, du Jan, man kan starta bolag på Malta eller ha bolag i Estland nu, då säger jag, gör inte det. De här luckorna, det är bara en tidsfråga innan de täpps till. Så försök inte vara smartare än Skatteverket. Det brukar inte funka. Håller du med?

Anders: Ja, jag håller med helt och hållet. I de flesta fall kostar det, då får man betala arvode och avgifter i stället för skatt. Jag tycker det är bättre att betala skatt än att betala till finansmarknadens aktörer i Estland eller på Malta eller i Luxemburg. Jag betalar nästan hellre skatt än höga transaktionskostnader och avgifter. Men en del är ju som besatta av att inte betala skatt.

Jan: Ja, men precis.

Anders: Men den approachen har inte vi i alla fall. Men det här med att flytta till Portugal, vill man flytta till Portugal så ska man väl göra det. Det har jag ingen synpunkt på.

Jan: Men har det varit så att om man har privat tjänstepension, intjänad i privat tjänst, då har man kunnat plocka ut den helt utan skatt i Portugal?

Anders: Jaha, jag fattar.

Jan: I Sverige kanske man hade betalt full marginalskatt, 50 procent, och så betalar man noll. Det blir jättestor skillnad.

Anders: Så har man tagit ut alla de pensioner som går att ta ut på fem år, har man tagit ut på fem år. Sen har man fått ut sina pengar och så förvaltar man dem på ett eller annat sätt.

Jan: Ja, man fattar att det stack i ögonen.

Tips för företagare med aktiebolag

Jan: Jag tänker om vi skulle ta aktiebolag, alltså säga att man driver ett aktiebolag och ska gå i pension om tio år. Vad är tipsen för företagare med AB? Det vi sa innan, maxa lönen upp till 45 000 och sen tjänstepension, sa du också, sikta på 10 procent av din lön. Är det någonting mer? Vi var inne lite på det med periodiseringsfond.

Anders: Ja, det är faktiskt aktuellt när man börjar närma sig. Eftersom skatten på lön är väldigt låg från 66. Det är till och med bättre att ta lön från 66 än att kanske ta pension egentligen. Så ibland, om man ska ta ut lön, vill man helst ha med intäkter i bolaget, så man kan kvitta lönen mot någonting. Då kan ju periodiseringsfonder vara ett sätt att utnyttja, för att återföra dem från 66 års ålder, matcha och ta ut lön. Det är ju också en form av… man kan se det som en pension.

Vad är en periodiseringsfond?

Jan: Jag ska förklara det här. Caroline, du vet när ett företag går med vinst, så skattar man pengarna och då blir det eget kapital. Det är sådana pengar du kan ta ut som utdelning. Men om du tar en periodiseringsfond, då säger man, nej men titta, nu har vi ett bra år och då har vi en viss summa som vi vill skjuta upp skatten på. Och om man skjuter upp det i ett par år kan man sen kvitta den. Nu har vi ett par dåliga år, för nu har vi massa lönekostnader. Men vi har inga intäkter.

Caroline: Ja, jag minns. Vi har nog pratat om det.

Jan: Men det är bra att vi repeterar det. Det kan finnas de som vill det. Jag vet till exempel i forumet att det var ganska många som var så här, gud, det här har jag aldrig tänkt på. För vi har ju till exempel aldrig tagit en periodiseringsfond i våra bolag.

Caroline: Bra.

Vad är direktpension?

Jan: En sån här fråga som alltid dyker upp när man pratar pension och aktiebolag, det är direktpension. Vad är det för något? Och sen David Broman här undrar också: hur ska jag tänka direktpension kontra tjänstepension? Har du någon tanke?

Anders: Jag är kanske ingen stor förespråkare av direktpension, ska jag säga till att börja med. Men direktpension är egentligen ett sätt att betala ut, i stället för att spara in i en avdragsgill produkt. En vanlig tjänstepension, där betalar ju företaget in pengar. Då är de borta ur bolaget och hamnar i den privata sfären. En direktpension, då håller man kvar pengarna i bolaget. Och så skriver man en pant, en handling, så att den anställde eller företagaren vet att pengarna finns kvar, och sen betalar företaget ut pengarna när man väl har gått i pension.

Och det där är ju rätt många duktiga på att sälja in. De här produkterna är så fantastiskt bra, för då kan man ta ut de här…

Jan: Du har tappat mig. Nu är jag med, så jag lyckas komma åt det.

Anders: Då kan man ta ut de här pengarna som utdelning eller lön eller pension, säger förespråkarna av direktpension. Men jag kan inte riktigt se poängen med direktpension för de flesta. Antingen sätter man dem till tjänstepension och så är pengarna borta ur bolaget. Alternativt sparar man pengarna i bolaget. Det är ju inget dåligt. Och så tar man ut dem på ett eller annat sätt när man väl har behov av dem. Då kan man ta ut dem som lön eller utdelning. Så själva direktpensionskonceptet kan jag säga många gånger behövs inte.

Jan: Då är det många som säger att det är jättebra om man går i konkurs.

Anders: Jo, men man ska väl inte köpa en produkt som bara är bra om man går i konkurs? Det största argumentet är att den är skyddad mot konkurs. Och sen är det ju så att de flesta företagare eller konsulter, för det är ofta det det handlar om, har ju rätt låg konkursrisk, skulle jag säga.

Jan: Ja.

Anders: Direktpension är ett sätt där man kan hamna i en annan beskattning än när man gör det med tjänstepension. Men det blir beskattat likväl. Det är bara fråga om när.

Olika åsikter om direktpension

Jan: Ja, det är lite roligt, för ibland upplever jag att de som är för direktpension är superpositiva. Och sen är typ alla andra ganska negativa. Och jag är också så här, du vet, jag försökte sätta mig in i hur det kommer sig. Jag vet inte. Och jag tänker hela tiden, det här är något jag inte har fattat. För jag är precis som du, vad är poängen? Och att jag ska betala massa pengar för att få den här uppsättningen dokument. Och sen kunde man förr, nu tror jag att man kan sätta det på Avanza eller Nordnet, men förr var man tvungen att betala skalavgift och massa skit också.

Anders: Jo, men man kan göra det där själv. Företaget köper en kapitalförsäkring och så sparar man pengarna i den för att ha tills senare. Och sen tar man ut pengarna helt och hållet.

Jan: Och sen tänker jag också ett råd jag fick från jurister. Om man nu är väldigt rädd för den där konkursrisken. Då sa de, starta ett bolag som inte har någon verksamhet, som bara förvaltar pengar. Som blir moderbolag till konsultbolaget. Och sen flyttar du upp pengarna från konsultbolaget till moderbolaget. Och ser till att moderbolaget inte har någon verksamhet, skickar inga fakturor och så vidare. Och då är du skyddad.

Anders: Det är liksom ett annat sätt. Det är nästan enklare. Betydligt enklare.

Jan: Ja.

När direktpension faktiskt kan motiveras

Anders: Direktpension har haft sina toppar och dalar genom åren. Men det är i mångt och mycket en säljprodukt, skulle jag säga. Det finns direktpension där det går att motivera, stora företag köper det. Det finns ju nämligen en gräns på hur mycket tjänstepension man får betala in. Det är 10 inkomstbasbelopp per år.

Jan: Ja, det är 450 000-ish.

Anders: Mer än så får man inte betala in avdragsgillt. Det är ju sällan ett jätteproblem för småföretagare i alla fall. Men för en vd på ett börsnoterat företag, de betalar ju mycket högre pensioner. Då betalar man en del till tjänstepensionen och så betalar man resten till en direktpension. Och de vill ju ha en pension. I deras fall är det som vilken pension som helst. Fast det är lite annorlunda beskattning. Men det är inget de behöver bekymra sig om.

Sen finns det en annan fördel med direktpension. Man kan villkora den. Man kan tänka sig att man anställer någon som man tycker är väldigt duktig. Då kan man villkora pensionen, du får faktiskt den här avsättningen till pensionen, det förutsätter att du är kvar efter fem år. Det kan man inte göra med en vanlig pension. Då kan det finnas en väg med en direktpension.

Jan: Ja, men det känns så här, man ska ha väldigt specifika krav.

Anders: Ja, det är i alla fall min uppfattning.

Att ta lån som pensionär

Jan: Ska vi ta en fråga här? Emil Vikström. Han skriver: hur gör man för att ta lån som pensionär? Är det möjligt att utöka bolån eller ta nya om man flyttar?

Anders: Man tar det innan man blir pensionär.

Jan: Det är en bra fråga.

Anders: Det ska man göra innan. Eller ta lån innan. Omvänt så ska man kanske helst inte amortera, utan hellre spara pengarna innan. Givet att man kan välja. För banken, eller låneinstitutet, tittar ju på vad du har för inkomst. Har du då en pension som är 60 procent av lön? Eller 70 procent? Då blir låneutrymmet mycket mindre. Så att många, fast de kan ha en obelånad fastighet som är värd mycket pengar, får ändå inte låna pengar.

Jan: Ja, för det där hade vi ett par kompisar som råkade ut för. Föräldrarna hade en sån här riktig paradvåning på Strandvägen i Stockholm. Alltså 40 miljoner. Och så skulle de, typ obelånad. Och sen skulle de renovera den inför försäljning. Och så ska de låna typ 3 miljoner. Och då fick barnen gå in som garanter, för pensionen var låg. Och då ville banken inte låna ut. Men vi kommer ju sälja den, titta, vi har avtal med mäklare, det är en lägenhet på Strandvägen, alltså den kommer bli såld. Men bankerna bara tvärvägrade.

Anders: Ja, men det kan väl vara så att det ändå är en osäkerhet in i det sista.

Jan: Nej, men man uppfyller inte kalkylerna.

Anders: Nej, jag förstår att man inte gör det. Vi behöver inte gå in på hur banker hanterar sånt.

Jan: Ja, de bedömer att man inte kan betala räntan helt enkelt.

Anders: De är inte säkra på att man kan betala räntan.

Jan: Nej, men precis. Men det var ju typexempel.

Anders: Typexempel kanske inte är förutsättningen du vill få fram.

Amortera eller spara inför pension?

Jan: Nej, men det där är ju så här. När man är så här 55–60, det är då man börjar planera för att ta ut ett lån. En del tycker att är man satt i skuld är man inte fri, då amorterar man som en galning för att vara av med skulderna innan pension.

Anders: Och det är okej om man också har pengar vid sidan. Men om man inte har någon övrig förmögenhet eller tillgångar som är likvida, då skulle jag nog fundera ett varv till om man verkligen ska amortera i stället. Spara de pengarna.

Jan: Ja. Det där är en sån klassiker. Det lär man sig ganska snabbt som företagare. Att banken ger dig paraply när det är sol ute. Och så fort det börjar regna vill de ha tillbaka paraplyet.

Olika pensionsförutsättningar i ett par

Jan: Här är en ganska spännande fråga också. Hur kan man tänka om man är i ett parförhållande och man har väldigt olika pensionsförutsättningar?

Caroline: Vad är problemet?

Jan: Jo, men säg till exempel att du har varit hemma och vi inte har betalat in pension till dig, och du får ut 10 000 och jag får ut 70 000. Vi är ju ett par.

Caroline: Ja, men alla har inte gemensam ekonomi. Det är en relevant fråga.

Anders: Och vad händer om någon av dem dör? Den som har hög pension, vad händer då med den andra? Man kan ju tyvärr inte överlåta pensioner utan vidare. Men däremot premiepensionen har ju en möjlighet att överlåta i alla fall framtida inbetalningar till sin partner. Så i de fall där man har några år kvar till pension, där partnern, antingen man själv tjänar bra och ens partner tjänar dåligt, då kan man logga in på Pensionsmyndigheten och överlåta framtida inbetalningar till sin egen premiepension så att det i stället går till ens partner.

Caroline: Det är bra.

Efterlevandeskydd är nyckeln

Anders: Och sen när man väl börjar ta ut pensionen, om vi tänker oss fram i utbetalningsfasen, för då är den varianten lite för sen, då kan man tänka bland annat på det här med efterlevandeskydd. Att den partner som har låg pension själv, och partnern har hög, då kan man kanske ta bort efterlevandeskyddet på alla pensioner för den som har den lägsta pensionen. Medan tvärtom, den som har hög pension ska ju se till att ha efterlevandeskydd på de här pensionerna. Så att om man dör så går det till ens partner, så den får bra efterlevandeskydd. Så efterlevandeskyddet ska man definitivt titta på, hur det ser ut när man är ett par.

Caroline: Och livförsäkring kanske också.

Anders: Och livförsäkring också. De har en tendens att bli lite dyrare när man kommer upp i pensionsålder, tyvärr.

Jan: Men alltså, är det här ett reellt problem?

Caroline: Vadå?

Jan: Att den ena har lägre pension och den andra högre, och sen har de inte gemensam ekonomi.

Anders: Nej, de flesta har gemensam ekonomi, men det är framför allt om en avlider. Det är då det blir problem.

Jan: Ja, för då försvinner ju kanske…

Anders: Om man har gemensam ekonomi, då försvinner ju den stora inkomsten. Det är då det blir problem.

Jan: Ja, jag förstår.

Anders: Det är framför allt vid dödsfall, ska jag säga. Och då är det här med efterlevandeskyddet jätteviktigt. Att den som har hög pension faktiskt har efterlevandeskydd. Och tvärtom kan ta bort det.

Att se över sina försäkringar

Caroline: Vi har en fråga från JFB här. Hjälper ni till med att se över kostnadseffektivitet i olika försäkringar? Och att man får hjälp att lägga pensionspusslet? Vilka man bör ta ut först, uttagstider, undvikande av fällor, livslängdsantagandet och så vidare?

Jan: Det är väl sådant ni gör i den här pensionsinventeringen?

Anders: Ja, det är det vi gör. Absolut.

Jan: Bra. Och sen var det en fråga. Finns det någon nedre gräns eller tumregel när du anser att det inte är lönt att anlita er? Alltså, ska man ha ett visst belopp i pensionstillgångar för att det ska vara värt det?

Anders: Nej, det kan jag inte säga. Det är väl möjligtvis om man redan har börjat ta ut alla pensioner. Då kanske det är lite för sent. Då kanske vi inte kan göra så mycket. Men annars finns det egentligen ingen nedre gräns. Det kan jag absolut inte säga. Det kanske är ännu viktigare att planera om man har lite.

Jan: Ja. Ta hand om det man har.

Varför är pension en försäkring?

Jan: Sen har vi en fråga här från Per Portfölj. Ska du ta frågan?

Caroline: Pågår det någon egentlig diskussion kring detta att pensionssparande måste ske i försäkringsform? Det enkla vore ju om man anmälde ett tjänstepensionskonto till sin arbetsgivare, precis som ett lönekonto, och att man sedan kunde förvalta pengarna fritt men att de inte var tillgängliga innan man går i pension.

Jan: Varför är pension en försäkring? Är inte det jättekonstigt?

Anders: Delvis är det ju det här med att det var mer försäkring kanske förut. Dels att den är livsvarig, då är det ju en försäkring. Om den ska vara livsvarig, då är det svårare med ett konto. Vem ska betala ut pensionen när pengarna är slut på kontot? Du har en poäng. Det är där försäkringsmomentet kommer in.

Caroline: Men pågår det någon sån diskussion eller nej?

Anders: Egentligen… det är flera som förespråkar det. I Norge har man påbörjat något slags system som påminner lite om det. Där man har ett eget pensionskonto. Det har man börjat med i år, tror jag. Alltså, det är helt nytt. Och det skulle man väl kunna tänka sig även i Sverige, att tjänstepensionen betalades till en separat kanal. Att det sattes av. Och sen följde den med oavsett var jag jobbade någonstans. Och det gör den ju lite, så länge jag håller mig inom samma avtalsområde i Sverige. Men börjar jag byta från kommunal till privat anställning, då faller det. Men så länge jag håller mig inom mitt avtalsområde, då är det lite åt det hållet. Men inte alls så bra som man skulle önska, som du säger, Caroline.

Jan: Ett konto hade varit elegant.

Anders: Och det hade gått att lösa det här med livsvarighet också. Om det är obligatoriskt för alla, då går det att lösa.

Måste hälften av ITP 1 vara traditionell förvaltning?

Jan: Ja, jag tänker, nu kanske jag formulerar frågan fel, men det här var en fråga som kom upp också i forumet. Om man har ITP 1, är det så att hälften måste vara i traditionell förvaltning? Går det på något sätt att komma förbi det? Att man tar allt i en fondförsäkring?

Anders: Nej, det går tyvärr inte. Utan hälften går i traditionell försäkring.

Jan: Har det varit annorlunda innan?

Anders: Nej, inte ITP 1. Det tillkom ju då… nu vet jag inte när det tillkom. Det kommer jag inte ihåg faktiskt. Men då bestämde man att det skulle vara så. Man ville väl inte släppa loss kapitalet helt fritt så att individen skulle kunna göra tokiga val. Jag vet inte hur man har tänkt faktiskt.

Jan: Okej. Men David, så är det skönt att säga, nej, det går inte. Behöver man inte tänka mer på det? Bra.

Anders: Däremot, om man får förfina det, så kan man välja olika bolag. Man behöver inte ligga kvar i Alecta.

Jan: Okej, ja men det är bra.

Hur mycket ska man spara av en utländsk lön?

Jan: Det var Jolles fråga. Ja, Jolle. Hans fråga var så här: om man antar att man jobbar utomlands och har noll pensionssparande på den inkomsten, vilken procentandel ska man spara av sin utländska lön för att spara samma mängd som typiskt sätts undan åt dig inom den svenska arbetsmarknaden på en svensk bruttolön?

Anders: Då kan man tänka sig att först ska man betala in allmän pension. Det är 18,5 procent.

Jan: Vad sa du? 1 800?

Anders: 18,5 procent.

Jan: 18,5 procent.

Anders: Och sen skulle man väl tänka sig att man ska betala tjänstepension. Och då kan man tänka sig att man betalar in motsvarande ITP 1, om man nu ska jämföra någonting. Om det är en tjänsteman. Och då beror det lite på vad man har för lön. Och då ska man väl betala ungefär 5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Och sen 30 procentenheter på det som är högre. Då har man någonting som motsvarar svensk lön. Eller förmåner från en svensk lön.

Jan: Så nästan 25 procent.

Anders: Ja.

Jan: Det är ändå ganska mycket när man tänker efter.

Anders: Ja, det är mycket.

Jan: Då börjar man tänka, svenska systemet är ändå ganska generöst. Det är rätt mycket man vill skicka in.

Anders: Så är det. Så säg som du säger, 25 procent får man väl skicka in i alla fall. Det låter väl rimligt.

Hur tillförlitlig är prognosen på MinPension?

Jan: Här är en fråga från Cray. Ska du ta den, igen från forumet?

Caroline: Hur pass tillförlitlig bedömer du pensionsprognosen på MinPension? Vilka parametrar gällande löneutveckling och inflation rekommenderar du?

Anders: Till att börja med rekommenderar jag att man inte ändrar de parametrar som är satta från början. Problemet om man går in och laborerar med dem för mycket är att när man kommer in nästa gång, så är det väl återställt till det ursprungliga. Så jag skulle nog för de allra flesta låta den prognosstandard och de beräkningsgrunder som finns ligga kvar. Eftersom det fortfarande är som en jämförelse, talet man får från ett år till ett annat.

Men de flesta pensioner kommer i alla fall med till MinPension. Tyvärr är det inte alla som kommer med. Sen om någon pension har påbörjat utbetalning, då försvinner de också från MinPension. Det är en del som hamnar där, tyvärr. Men sen är det som vanligt, eftersom mycket av det som ligger för många är ju fonder. Så det är klart, går man in ena veckan och får en viss prognos, sen går du in veckan efter och börsen har gått ner 20 procent, då påverkas ju faktiskt pensionen.

Jag skulle nog säga att man kan lita på dem ganska bra. Det är ju som alla prognoser, de blir bättre ju närmare uttagsåldern man kommer förstås. Och är man 30 år så blir det väldigt grovt förstås, det säger sig självt. Då är ju inkomstutvecklingen så svår att förutsäga. Men för de flesta dödliga skulle jag inte gå in och börja laborera med de olika parametrarna. Det kan man göra, men det gäller verkligen att veta vad man gör.

Pensionssystemet har växt på oss

Jan: Jag känner ändå så här, nu har vi snart pratat i två och en halv timme om pension, så känner jag att det svenska pensionssystemet har växt på mig.

Caroline: Ja, att du tycker att det är rätt bra uttänkt.

Jan: Ja, men så här, minpension.se är bra, Pensionsmyndigheten är bra, jag upplever att kundtjänsten på Pensionsmyndigheten är bra. Det enda som är klurigt är ju matematiken, alltså det där pusslet. Det är det som det gäller att hålla tungan rätt i mun med.

Det enda som är klurigt är ju matematiken, alltså det där pusslet.

Men MinPension, när kom den, egentligen den sidan? Jag vet inte, det var ett samarbete mellan en massa aktörer?

Anders: Ja, det är Pensionsmyndigheten och ett antal försäkringsbolag, helt enkelt.

Jan: Jag upplever det som att det blev enklare när det kom. Och att pensionen innan dess har varit lite svårare.

Anders: Ja, lite svårare.

Jan: Och sen, det här är min upplevelse, att man bara, nu styr vi upp det här. Och så kom det, minpension.se, man kunde titta på de olika delarna och det var färger. Man försökte göra det lite begripligt och översiktligt. Och det skedde för några år sedan.

Anders: Ja, det var ganska många år sedan.

Jan: Ja, men kanske tio, jag vet inte.

Anders: Jo, men det är nog, jag vet faktiskt inte. Det är nog kanske mer än tio till och med nu. Men man har gjort en jätteinsats faktiskt. För det är ett hästjobb för dem att få in information från respektive försäkringsbolag. De ska skapa standardiserade filer som ska skickas från Folksam, Avanza, in till MinPension. Och de ska sammanställa det där och göra prognoser som är rimliga och vettiga. Så de gör ett jätteimponerande jobb, tycker jag i alla fall. Många gånger kan man använda, MinPension är ju väldigt bra för pensionsräkningen. Fördelen är att man ser i alla fall var man har pensionen. Många vet ju inte ens var de har den, var den ligger. Och så står det då SEB eller AMF. Då vet man vart man ska vända sig om man har frågor.

Vad hände med IPS?

Caroline: Skulle jag bara kunna få fråga en sak, nu när vi ändå är inne på det här med de olika delarna. Vad hände med det här med IPS? Jag har IPS på Avanza, men jag kan inte göra någonting med pengarna som ligger där. Det här IPS som man beslöt sig för att lägga ner.

Anders: Nej, man beslöt sig inte för att lägga ner.

Jan: Du kan ju förklara bakgrunden.

Anders: Man tog ju bort den skattemässiga avdragsrätten. Förut fick du sätta av. Gränsen ändrades ju successivt. Från början var det väl ett basbelopp. För länge sedan var det fritt till och med. Där fick man sätta av högst ett basbelopp. Sen var det ett halvt basbelopp. Och de sista åren var det väl 12 000, om jag inte missminner mig, man fick sätta av i avdragsgillt pensionssparande. Då kunde man sätta det i en IPS. Men om man inte får skatteavdrag för avsättningen, så ska man ju inte sätta in i en IPS. Man får ju fortfarande betala skatt när man får ut det. Så har man en sån, så ska man inte betala in till den.

Caroline: Nej, det slutar vi med. Men nu bara står den där.

Anders: Ja, du förvaltar den. Du har ju den i fonder.

Caroline: Ja, jag har den i fonder. Men det stör mig, för det är där mina Teslas ligger.

Anders: Den kan du ta störst risk i. Där betalar du jättelåg avkastningsskatt.

Caroline: Ja, men vad bra.

Anders: Det finns ändå något positivt med det. Det är lite lägre skatt. Och de är ju bundna rätt länge. Så då kan du ta högre risk med dem.

Caroline: Vad bra, tack Anders.

Att överlåta pension till sin partner

Caroline: Vi har en fråga här från Johanna Gustavsson. Hur kan man göra för att överlåta pension till sin partner, för att hen går ner i arbetstid och tar mer hand om barnen? Är det bara premiepensioner man kan överlåta? Det är inget annat man kan göra?

Anders: Nej, tyvärr. Det hade varit bra. Men det är bara i vissa sammanhang med skilsmässa som man ibland kan lyckas överlåta en del privata pensioner.

Caroline: Så man skiljer sig först.

Jan: Men hur är det, pensioner, ingår de i bodelning? Eller hur funkar det där?

Anders: Både ja och nej. Privata ingår. Privat pensionssparande och IPS, de ingår i bodelningen. Och tjänstepensioner ingår som huvudregel inte. Men om man har ett betydande inflytande för tjänstepensionen, då kan den ingå. Och typexempel är om man är egenföretagare.

Jan: Okej. Och att man har betalat in själv. Så om jag har betalat in massor till min egen tjänstepension.

Anders: Ja, och det är ibland lite olyckligt. För du säger att man är egenföretagare, så betalar man in tjänstepension, fast man kanske betalar in precis som en vanlig anställning. Det handlar inte om några enorma fantasisummor. Och sen när ens partner jobbar på ett företag där man har vanlig tjänstepension, den är inte lika stor. Den ska inte delas, medan den här tjänstepensionen som företagaren har ska delas. Det kan vara lite orättvist. Det kan vara olyckligt båda hållen. Det kan också vara att någon skickar in andra pengar i tjänstepensionen för att undvika att det ska delas. Den kan vara lite lurig, tycker jag faktiskt.

Att pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad

Jan: Göran Engdahl frågar så här. Om man funderar på att pensionera sig samtidigt trots åldersskillnad, vilka möjligheter och fallgropar är bra att känna till?

Anders: Ja, typ.

Jan: Det var det som var frågan. Vad ska vi tänka då?

Anders: Till att börja med, det beror på hur stor åldersskillnaden är. Den yngre måste hantera om den ens kan ta ut pensionen. Det var ju det första. Och allmän pension har man ju flyttat åldersgränserna, sakta men säkert uppåt. Men annars, vad ska man tänka på? Efterlevandeskyddsdelen kan man väl tänka på, att den äldre ska se till att ha efterlevandeskydd så att det verkligen betalas ut till den yngre om den avlider. Den yngre lär ju inte tjäna in så mycket pension, kan man väl i alla fall anta.

Jan: Ja.

Anders: Jag vet inte egentligen vad man ska tänka på, om det är något speciellt. Jag kommer knappt på något speciellt som gäller just det förhållandet.

Jan: Nej, jag tänkte precis samma sak. Efterlevandeskyddsdelen är väl det som man kan tänka på och titta på. Eller om det är så att den ena partnern har väldigt hög pension. Då kan man kanske ta ut den lite tidigare. Om det är möjligt. Sen kanske man i stället kan dela på den och vänta med den som har låg pension.

Pension är ett vitt begrepp

Anders: I Sverige har vi ju, lite lurigt tycker jag, inget begrepp för… I England har man ju olika begrepp för att gå i pension och att ta ut pension. Alltså man kan ju vara pensionär utan att ta ut pension. Men i Sverige är pension ett ganska vitt begrepp. En del ska ju gå i pension vid 30. Och en del vill ju aldrig gå i pension för att definitionsmässigt vill man inte vara pensionär. Men man vill ju ta ut pengarna.

Jan: Ja.

Anders: Pension tycker jag är ett lite lustigt begrepp egentligen på det sättet. Det är ganska vitt. Är pensionen pengarna eller är pension en ålder?

Jan: Ja. Jag tänker på det här fina ordet rentier. Att man lever på avkastningen.

Tips till den som inte sparat så mycket

Jan: Men du, jag tänker också, Pia Brännsjö frågar så här. Tips till någon som inte har haft möjlighet att pensionsspara så mycket tidigare, men som kanske har 10–15 år kvar till pension. Hur ska man tänka? Ska man vara hög-, låg- eller mellanrisk?

Anders: Jag tänker väl snarare så här att tricket är att spara mycket i så fall, och jobba längre.

Jan: Ja, precis. Jag håller med dig. Spara mycket.

Anders: Och är man anställd, då kanske man kan se på möjligheten att löneväxla. Och sen kanske man får jobba lite längre. Räkna med det, helt enkelt.

Jan: Men går det att kompensera om man inte har så mycket pension redan insparat? Jag såg ett citat på nätet som var så här: du behöver inte bry dig om din pension förrän du är 64. Då behöver du bara spara 350 procent av din lön och ha 20 procents avkastning.

Anders: Ja, det var ju bra.

Jan: Men vad säger du, Anders, går det att försöka kompensera de sista tio åren om det ser dåligt ut? Hur räddar man om man liksom reste runt och lallade runt de första åren tills man var 40?

Anders: Då får man jobba längre. Det är bara att jobba på.

En del är lediga före, en del efter

Anders: En del är ju då lediga före arbetslivet och en del är lediga efter. Det får vi välja. Den här personen, om man har, som du säger, lallat runt eller vad man har gjort fram till 40, det är ju det som vi andra kan göra från 65 då.

Jan: Ja. Jag tycker ändå att det är lite poetiskt när du säger det så.

Anders: Ja, det är lite rättvist.

Jan: Ja, att det inte lägger så mycket värdering.

Anders: Vissa är lediga innan och andra är lediga efter. Det är inte något konstigt. Det är klart att det finns de som har gjort så. Det är ett val man gör på något vis. Det är väl inte så självklart att kollektivet ska finansiera och kompensera någon som har valt att inte jobba i många år för att göra roliga saker.

Jan: Ja. Som en del kan tycka, men varför ska jag få sämre, jag har ju inte jobbat.

Anders: Ja.

Jan: Nej, men jag tänker så att det kan vara så att man är medveten om att det inte ser bra ut. Hur räddar jag det?

Spara mycket, lägre risk, skär utgifter

Anders: Ja, men jag tror att du jobbar längre. Jag brukar avråda från att ta hög risk. För min upplevelse är att då förlorar man ofta hela stycket.

Jan: Så det är låg risk som gäller?

Anders: Det är snudd på att spara mycket och ta låg risk snarare i det fallet. Eller lägre risk i alla fall. Kanske inte för låg, för då blir det inte så mycket. Men då får man maximera spardelen i stället.

Jan: Ja, precis. Och sen tror jag också att bli duktig på att skära utgifter. Faktiskt. För det är vissa saker du kan påverka. Du kan påverka hur mycket du kan spara. Du kan påverka hur mycket du spenderar. Avkastningen på marknaden kan du inte påverka. Och att ta högre risk, det tror jag är dumt.

Anders: Det tror jag också är mycket dumt.

Har vi missat någon fråga?

Jan: Jag tänker så här, det här var egentligen till stor del de frågorna vi hade. Jag har säkert missat någonting. Är det någon fråga som du tänker så här, det här borde ni ha ställt? Vi har pratat om tjänstepension och uttag och direktpension, men det här har vi inte sagt någonting om.

Anders: Nej, jag tycker att vi nog har fångat upp det mesta, mer eller mindre. Det tycker jag nog.

Jan: Jag tänker annars, det kommer säkert vara läsarna som påpekar det förr eller senare. Specialfall och annat. Men det tänker jag så här, det kan man ta på ett möte med dig, eller så tänker jag att vi samlar helt enkelt ihop frågorna, så får vi ta en uppföljning.

Boktips: Sömngåtan

Jan: Förra gången fick du svara på sämsta finansiella rådet. Jag tänkte om du skulle ge något boktips.

Anders: Boktips?

Jan: Ja, det kan vara vad som helst. Det kan vara precis vad som helst.

Anders: Det var väl något år sedan jag läste Sömngåtan. Det tyckte jag var bra.

Jan: Ja, den är bra. Den gillar jag. Vikten av att sova. Men det är väl en forskare som har skrivit en bok om sömn. Och vad som händer när man inte sover och vad som händer när man sover, i hjärnan och i kroppen. Vad tog du med dig från boken?

Anders: Vikten av sömn överhuvudtaget. Hur pass viktig den är för hur vi ska fungera. Och vilken roll sömnen har. En del tycker att sömn är slöseri med tid. Där hamnar jag. Det kanske snarare är så att sömn är normalläget. Och sen, eftersom vi under sömnen inte kan försvara oss, inte kan fortplanta oss, inte kan skaffa mat, och ändå sover, det måste innebära att sömnen är otroligt viktig. Annars skulle vi inte sova.

Jan: Du menar så att annars hade naturen prioriterat bort den. Du pratar in i min värld här. Anders, var det den boken där de pratar om att hjärnan tvättas när man sover?

Anders: Att den tvättas, ja.

Jan: Ja, att det finns ett sånt här system där man… det heter något speciellt. Glymfatiska…

Anders: Glymfatiska. Du flyttar om informationen från korttidsloggen, som en dator, det är inte riktigt lika så att man har korttidslagring och långtidslagring. Det samlas ihop under korttidslagringen på dagen, eller när man är vaken. När man sover, då struktureras den här informationen upp och läggs i långtidsförvaring. Och sover man inte, då sker inte det där. Då tappar man information. Man blir lite dum.

Jan: Ja, men det är en bra bok. Bra tips.

Anders: Ja, den tycker jag.

Tack och avrundning

Jan: Ja, men vad roligt. Tack Anders. Du, Anders, precis som förra gången, ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig tid och delat med dig både av din tid och din kompetens. Jag känner mig ändå så här positiv.

Caroline: Ja, jag med.

Jan: Att det verkligen finns hopp om det. Det kommer ändå gå bra. Politikerna har ändå gjort en bra grej i Sverige här med pensionssystemet. Så jag tycker det är fantastiskt.

Anders: Det är ett hopp, tycker jag, absolut.

Caroline: Jag håller med.

Jan: Och vill man komma i kontakt med dig så gör man det enklast via din hemsida, som är www.koen.se. Och där kan man också läsa om att man kan träffa dig och få hjälp med det här pusslandet med legobitarna, vad man ska tänka på, fällorna man kan undvika och så vidare. Och jag tänker så här, vi får bjuda tillbaka dig lite senare i år, Anders, så får vi prata när vi har blivit lite klokare och lite mer förvirrade.

Anders: Ja, repetition är bra.

Jan: Tack så hemskt mycket, Anders.

Anders: Stort tack själva. Ha en fortsatt skön vecka.

Jan: Detsamma, Anders. Tack så mycket.

Vi har äntligen berört pensionen

Jan: Så, då var det äntligen så här. Nu har vi nästan gjort 200 avsnitt på bloggen. Äntligen har vi berört pensionen.

Caroline: Ja, på ett värdigt sätt. Med en expert.

Jan: Ja, upplever jag faktiskt. Och sen kan det ju naturligtvis vara så att det är mycket frågor, att just din fråga missade vi, eller att den inte fick svar. Och då rekommenderar jag verkligen, ta forumet. Alltså, där har vi en hel kategori som heter pension. Vi har väldigt många läsare som ställt de här frågorna, som är duktiga. Och jag vet faktiskt att Anders också, från tid till annan, besöker forumet om det är en sån fråga som kanske inte passar att man anlitar honom för att göra en hel utredning.

Caroline: Nej, då går han in och svarar.

Jan: Ja, ibland svarar han, och framför allt så hjälps vi andra åt på forumet. Nu är vi faktiskt, jag tror, flera tusen medlemmar. Och där är många frågor och sånt som dyker upp varje dag. Så det är rikatillsammans.se/forum, eller om man bara går in på RikaTillsammans så trycker man på forum. Det är jättekul och det är kostnadsfritt, såklart.

Caroline: Snyggt!

Jan: Jag tänker att det var allt för den här veckan. Och så ses vi nästa.