Om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: pension är en stor och komplex del
2. Presentationen av Anders Kollberg
3. Vad människor oroar sig för
4. Pensionsgruppen och politiken
5. Kommer det finnas pengar kvar?
6. De viktigaste sakerna i den allmänna pensionen
7. Pensionsåldern framåt
8. Det vanligaste misstaget: att ta ut pension för tidigt
9. Hur ska man tänka i olika åldrar?
10. Balansen mellan sparande och att leva nu
11. Mest utgifter i början av pensionen
12. Tjänstepensionen och en kontroversiell skattefråga
13. Flera tjänstepensionspotter för flexibilitet
14. Kollektivavtalen och de olika avtalsområdena
15. Att göra ett aktivt val
16. Glide path och AP7-modellen
17. Vad är traditionell förvaltning?
18. När passar traditionell förvaltning?
19. Kan man byta fram och tillbaka?
20. Inlåsning i traditionell förvaltning
21. Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd
22. Hur ska man tänka kring tilläggen?
23. Arvsvinster när man väljer bort skyddet
24. Premiebefrielse och sjukförsäkring
25. Återköp av små tjänstepensioner
26. Rädslan för att bli lurad och premiepensionen
27. Den dyra "rådgivningen" hos arbetsgivaren
28. Flyttlagstiftningen den första april
29. Varför arbetsgivaren äger försäkringen
30. Zombie-tjänstepensioner som inte går att slå ihop
31. Måste arbetsgivare betala ifatt pension?
32. Löneväxling: vad är det?
33. När lönar sig löneväxling?
34. Löneväxling och tjänstepensionen
35. Om arbetsgivaren inte betalar tjänstepension
36. Företagare och hur mycket man kan avsätta
37. Periodiseringsfonder (en teaser till nästa avsnitt)
38. Avanza, Nordnet och flexibiliteten vid uttag
39. Hur jämför man olika pensionslösningar?
40. Det sämsta finansiella rådet
41. Vad ni hjälper till med på Kollberg & Engqvist
42. Vilka har störst nytta av tjänsten?
43. Avrundning

Introduktion: pension är en stor och komplex del

Jan: Intressant att titta på är hur många år man jobbar. Det var skillnad för 50 år sedan. Då började många jobba när de var 16, 17, 18. Sen hade man kanske ett fysiskt tungt arbete. Det tror tusan att man inte kan jobba efter 60 eller 65. Det orkar inte kroppen.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag har vi ett samarbete med Kollberg & Engqvist, och det ska handla om pension.

Jan: Jag tänkte faktiskt på det nu när jag sa introt, att jag skulle ju sagt så här: att ta din privatekonomi, ditt sparande och din pension till nästa nivå. Och det är ju så här, pensionen är ju en jättestor del i många av våra portföljer. Men det är också en av de delar som kanske är mest komplexa, skulle jag faktiskt säga. Och vi vill ju egentligen säga att det är enkelt. Det vill vi. Men nu har vi pratat lite med Anders.

Caroline: Ja, vi pratar med Anders Kollberg. Och det som är roligt med Anders är ju att han har varit finansiell rådgivare i nästan 30 år, varav de senaste 10 åren har han drivit, tillsammans med en kollega, att de är pensionskonsulter och hjälper till med oberoende rådgivning. Hur man ska tänka kring sitt uttag, kring sin planering, kring skattefrågor, kring olika typer av försäkringar, tjänstepensioner och så vidare.

Jan: Och det är lite roligt, för Anders har ju varit med och svarat på forumet. Han har liksom varit där. Och det är många sådana här saker som både jag och andra läsare har missat, där han faktiskt säger så här: men du vet, tänk så här istället. Det här är mycket smartare. Till exempel kommer vi in på periodiseringsfonder, hur man kan använda det om man är företagare. Vi kommer prata om traditionell förvaltning, vi kommer prata om tjänstepension och så vidare. Vi kommer också komma in på det om man verkligen ska spara så mycket själv.

Caroline: Ja, precis. Min käpphäst.

Jan: Ja, eller hur? Och sen var det också så himla kul, för både på forumet och på Facebook tror jag vi fick in långt över 50 frågor. Så det här blir faktiskt den första delen av två, där vi kommer prata om pension. Så jag tänker att vi släpper på Anders.

Är det så att du känner att du inte fick svar på de här frågorna och du är typ över 50 år gammal, så rekommenderar jag verkligen att ta och träffa Anders.

Jan: För han är oberoende, man betalar ett fast pris, och så får man verkligen de här råden där man kan spara ganska mycket pengar på att göra rätt med sin pension. Så här kommer det här avsnittet, som är ett samarbete med Kollberg & Engqvist. Varsågod.

Presentationen av Anders Kollberg

Jan: Varmt välkommen, Anders Kollberg. Du är ju pensionskonsult på ditt eget bolag Kollberg & Engqvist. Och det har du gjort de senaste tio åren. Dessförinnan var du finansiell rådgivare i nästan 17 år. Du jobbar ju med oberoende pensionsrådgivning och pensionsplanering, både mot privatpersoner men även företag, där ni gör utredningar, utvärderingar och upphandlingar av sådana här pensionslösningar. Och det som jag gillar jättemycket är ju just det här att du verkligen gör konkret att man kan komma till dig och få hjälp. Hur ska jag planera min pension? Hur kan jag göra uttag? Och att ni gör det på fast pris och verkligen skiljer er mot mängden finansiella rådgivare. Så varmt välkommen till oss.

Anders: Tack.

Jan: Är det något du vill lägga till? Var det något jag missade här i presentationen?

Anders: Nej, det var en föredömlig presentation. Det tycker jag var tydligt.

Jan: Det jag tyckte var ganska kul var att bara räkna kött. Gud, du har jobbat som finansiell rådgivare snart i 30 år.

Anders: Ja.

Jan: Jag var åtta år gammal när du började.

Anders: Jag jobbade som ingenjör några år till och med innan jag bytte.

Jan: Ja, jag såg det, på IBM. Men varför blev det pension?

Anders: Jag tyckte det var väldigt roligt och intressant med sparande. Så det var nog den ändan det började. Och sen kom jag i kontakt rätt tidigt med Folksam. De hade någonting som hette fritidsombud.

Jan: Jaså? Det har jag aldrig hört talas om. Spännande.

Anders: Sälja försäkringar helt enkelt. Till privatpersoner. Ofta där man bor. Så då åkte man runt med en väska och inte knackade dörr kanske, utan hade ringt och bokat innan. Och så kom man hem till folk och satt hemma hos folk och drack kaffe och kanelbullar, och så pratade man hemförsäkring och pensionsförsäkring och bilförsäkringar.

Jan: Ja, och vet du vad som är roligt? Det här är ju verkligen ett engagerande ämne. Vi la ut, så här dagen innan vi spelade in den här intervjun, både på forumet och på Facebook: vi ska träffa en pensionskonsult, Anders Kollberg, har du några frågor? Och det bara rasade in frågor. Så pension är ju onekligen ett engagerande ämne.

Anders: Ja, på två sätt ändå. För man vill ju att det bara ska lösa sig.

Jan: Men det är ju också många som skjuter upp det och tänker att jag tar det sen.

Anders: Ja, precis.

Vad människor oroar sig för

Caroline: Men jag tänker också, Anders, när du åkte runt och pratade om försäkringar och träffade människor, så måste det ändå, din erfarenhet måste ändå ha varit att man har många tankar kring sina pengar och trygghet och så. Vad är den vanligaste frågeställningen som du möter? Är det så här, kommer jag kunna gå i pension? Om man tittar idag, till skillnad kanske från då? För då, när man åkte runt, då var det mer att lösa försäkringsbehov kanske. Vad händer om huset brinner ner? Eller vad händer om katten blir skadad? Eller om jag själv dör?

Anders: Men om man tänker utifrån pensionshänseende, då är det egentligen: vad får jag? Det är inte krångligare än så. När går jag i pension? Många gånger är frågan också: kommer jag klara mig på det? Och det är ibland lite svårt för oss att svara på. Men då får man hjälpa kunden att hitta svaret på den frågan.

Jan: Jag tänkte så här, innan vi dyker in i det, bara för de som är helt nya: kan du inte bara dra din bild av svenska pensionssystemet? De här olika delarna, och en kort introduktion, som du ser det.

Anders: Till att börja med tycker jag att det svenska pensionssystemet är bra. Det finns brister i det, precis som i alla andra pensionssystem. Det är finansiellt stabilt för Sverige. Det tycker jag är bra. Det gäller alla och det ska fungera år ut och år in, det här systemet. Det omfattar alla. Man får en kompensationsnivå som många kanske tycker är i lägsta laget, men den är i alla fall knapp, 40–50 procent från den allmänna pensionen. Sen har vi tjänstepension, som de allra flesta anställda har i alla fall, som gör att man kommer upp i en kompensationsnivå på 60 procent. Där tycker jag många gånger avtalsparterna har gjort ett bra jobb, i alla fall de senare åren. Tidigare år var avtalspensionerna många gånger både krångliga och kanske inte alltid så bra. Men jag tycker de har blivit bättre. Allmänna pensionssystemet tycker jag faktiskt är bra.

Pensionsgruppen och politiken

Anders: Det är lite synd kanske nu att man håller på och börjar peta i det för mycket. Politikerna. Hittills har ju pensionsgruppen fått vara ganska stark och egentligen styra, eller i alla fall rekommendera, hur pensionssystemet ska se ut. Men nu börjar det bli lite att politikerna kommer in och vill påverka, köpa politiska poäng. Och det är lite synd.

Caroline: Vad är pensionsgruppen för något egentligen?

Anders: Det är en sammanslutning av de största partierna. En person från varje parti som sitter ner tillsammans, blocköverskridande. Det var ganska revolutionerande när de startade. Det kan ha varit 20 år sedan, nu är jag lite ute och cyklar. Det är ett antal år sedan. Där man kom överens om hur pensionssystemet ska se ut. Det är partipolitiskt styrt och det har varit bra. Många andra länder är avundsjuka på vårt system utifrån ett samhällssystem, samhällsekonomiskt perspektiv.

Jan: Och allmänna, bara så här, du får rätta mig om jag har fel, men allmänna pensionen, det är då inkomstpension och premiepensionen. Och det är då, när man har ett jobb i Sverige, så betalar arbetsgivaren 18,5 procent som sätts av, vad är det, 16 procent till den allmänna pensionen och 2 eller 2,5?

Anders: 2,5, ja.

Jan: 2,5 till premiepensionen. Och någonting som jag har tänkt på också, det är väl korrekt att inkomstpensionen, det är väl egentligen en skuldsedel som staten har till en, medan PPM är fonderad. Det vill säga att där är pengar på ett konto i mitt namn.

Anders: Ja, det är riktigt. Premiepensionspotten där, PPM som vi kallar det, fast det är egentligen en myndighet. Det är lite roligt. PPM, Pensionsmyndigheten.

Jan: Jag säger själv PPM-pengen.

Anders: Ja, precis. De är ju precis som du säger, fonderade om man väljer själv förvaltningen. Medan inkomstpensionen styrs ju av egentligen hur aktiebolaget Sverige går. Hur många vi är och hur länge vi lever.

Kommer det finnas pengar kvar?

Jan: Men det här är ju så här bland yngre. För det har ju till exempel på forumet så många som skriver så här: jag är under 30 och jag tänker så här att vi inte längre är den kategorin. Men som är så här: kommer det att finnas någon, kommer man kunna lita på det här 2040 eller 2050, liksom i framtiden? Vad är din spekulation? Att det kommer att finnas pengar? Eller kommer vi behöva jobba tills vi är 75 eller tills vi dör?

Anders: Jag tror att det finns väldigt goda förutsättningar att det finns pengar kvar. Det är det som är bra med det svenska systemet. Om produktiviteten minskar i Sverige, då kommer pensionerna gå ner för de som är pensionärer nu. Så pengarna kan egentligen inte ta slut, annat än att aktiebolaget Sverige går i konkurs för all del.

Jan: Då är du ändå ganska optimistisk.

Anders: Jag är mycket optimistisk. Jag är inte ett dugg orolig för den biten. Nu är jag i och för sig närmare själv. Men jag ser ingen anledning att vara orolig för den delen.

Jan: Jag kan nog ändå tycka att media målar upp en mycket mörkare bild.

Anders: Det tycker jag med. Väldigt negativ bild. Det är fattigpensionärer och det är väldigt eländigt. Men vi träffar rätt många, och många är rätt nöjda med den pension de får. Ett visst urval, det är möjligt. Men många, ska jag nog säga, är nöjda. Och de som är väldigt missnöjda och arga, det är många gånger de som faktiskt aldrig har betalat någon skatt och aldrig haft någon lön. De är jättearga på att inte någon annan ska betala deras pension.

Jan: Ja.

De viktigaste sakerna i den allmänna pensionen

Jan: Men jag tänker så här, om vi håller oss här en stund, för jag tänker att vi ska dyka ner, vi har mycket frågor kring tjänstepension sen. Men när det gäller den här allmänna pensionen, både PPM och inkomst, vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna att tänka på?

Anders: Se till att ta lön. Om man är företagare eller anställd, så är det inte så mycket att välja på för all del. Men se till att ha en lön, så att man gärna får en lön över 45 000. Det är lätt att säga, men är man företagare och har möjlighet att välja, då ska man se till att ha det i alla fall. Då tjänar man in full allmän pension. Full allmän pension innebär även att man har full rätt till övriga socialförsäkringssystemet, som föräldraersättning, sjukpenning och allting sådant. Så lön är bra. Och sen, premiepensionen, i de flesta fall så är icke-valet, AP7, så det bedömer vi som ett bra val. Så om man inte orkar bemöda sig med att välja och låter det ligga kvar i icke-valet, så skulle jag säga att man gjorde ett bra icke-val.

Jan: Gud, vad skönt att du säger samma sak. Det är också min favorit. Jag brukar säga att AP7 är en av världens bästa fonder. Ibland har jag varit så här: varför finns den inte utanför PPM-systemet?

Anders: Ja, bra förvaltning, så bra man nu kan förvänta sig i alla fall. Extremt låga avgifter.

Jan: Precis. Men för det där brukar jag också säga att man ska försöka ligga så nära den här lönen på 45 000 kronor. Och där är det också så, även om man inte har eget företag och kan välja den lönen, så brukar jag säga att ibland kan det vara värt att skifta och hoppa kanske mellan arbetsgivare för att komma upp i en så hög lön som möjligt. För du får igen det sen också efter pensionen.

Pensionsåldern framåt

Jan: Men jag tänker så här med politiska beslut. Där kom ju den här pensionsutredningen för något år sedan, som var så här att vi lever längre, vi kommer behöva jobba längre. Jag tror Skandia hade någon rapport nu också, att de räknade på pensionsålder. Vad är din take eller spekulation kring pensionsålder? Kommer vi om 30 år kunna gå i pension när vi är 65?

Anders: Nej, det tror jag inte.

Jan: Vad skönt. Det var inga otydliga besked. Men vad kommer det bli då?

Anders: Jag tycker det är hyfsat enkel matematik. Vi börjar jobba mycket senare. Det intressanta vore ju att titta på hur många år man jobbar. Det var ju skillnad för 50 år sedan. Då började många jobba när de var 16, 17, 18. Tror tusan det. Och sen hade man kanske ett fysiskt tungt arbete. Tror tusan att man inte kan jobba efter 60 eller 65, det orkar ju inte kroppen. Men vi som sitter på en kontorsdel hela dagarna gör ju inte alla det. Och kanske studerar, man reser. Det är mycket man ska göra innan man börjar bli produktiv och betala in till systemet. Kanske man är 28–30. Då är det ju rimligt att man kanske får jobba längre än 65, tycker jag. Det tycker jag är rimligt.

Jan: Jag har inte tänkt på det på det viset. Bra. Du är liksom ganska nykter i det här. Jag bara fick som en vibb, det är lite så här Hans Rosling.

Anders: Nej, det är många som är negativa. Det behöver man inte vara. Ja, vi kommer behöva jobba längre.

Jan: Det är skönt. Det är logiskt.

Det vanligaste misstaget: att ta ut pension för tidigt

Jan: Men jag tänker så här, när det kommer folk till dig, vad är ofta det vanligaste misstaget de har gjort, eller den vanligaste missuppfattningen?

Anders: Ja, jag vet inte. Om man har gjort något fel så är det att man har börjat ta ut pensioner samtidigt som man jobbar.

Jan: Okej.

Anders: Det är en del som har gjort det. Och då har man ju en ganska skaplig inkomst och börjar ta ut sin pension. För att man är orolig att den ska försvinna, eller man har någon slags anledning att tro att man ska bli lurad, eller att man tänker att det är bäst att jag tar ut dem och förvaltar dem själv. Det finns alla möjliga anledningar. Men då hamnar ju de allra flesta på toppen och med rätt hög marginalskatt. Det beror lite på vad man har för inkomst. Men för många innebär det att man betalar 50 procent skatt på de pensionspengarna. Hade man väntat till 66 så hade man betalat 30 procent. Det är 20 procentenheter rakt i sjön.

Jan: Ja.

Anders: Oaktat allt annat. Det tycker jag många gånger är ett dåligt val en del har gjort.

Hur ska man tänka i olika åldrar?

Jan: Jag har lite frågor här från läsare. Så jag tänker, är det någonting, om du skulle titta på, alltså säg när man är så här kanske 20 till 40, eller 40 till 60, 60 till 80, alltså sådana här årsintervall. Vad skulle du råda? Har du gjort det här i det här spannet, då är du bra, då är du på spår, då är du i fas. Kan man säga någonting sådant? Alltså hur mycket man har tjänat in i de här olika perioderna.

Anders: Ja, eller saker att tänka på.

Jan: Behöver man som 20-åring tjänstepensionsspara till exempel?

Anders: Ja, alltså som 20-åring är det väl tveksamt om man ska börja pensionsspara själv. Det har jag väl lite svårt att motivera. Då känns det väl viktigare att spara upp till studier och boende. Familjebildning. Men när man kommer upp i 40-årsåldern kanske och är något mer etablerad, då kan det väl vara läge att sätta av en del för att ha till pension på ett eller annat sätt. Vi har ju inte privat pensionssparande som avdragsgillt som vi hade förut, utan nu kan ju ett pensionssparande vara vilket sparande som helst. Det är egentligen bara frågan om pengarna ska vara kvar när man ska ha dem. Det är rätt lång tid. Pension är ju bra, det måste man säga. Det är bra med tjänstepension, skulle jag säga, oavsett ålder.

Balansen mellan sparande och att leva nu

Jan: Bra. Här är en fråga från Mattias Högström. Han skriver så här också: vi vet ju inte hur gamla vi blir. 81 är medelålder. Men det betyder att, eftersom det är medelålder, att en hel del dör yngre än 81. Och då tänker han så här, omöjlig fråga att svara på, men hur kan man tänka i den här balansen mellan eget sparande och pensionssparande och nöje, konsumtion? Jag upplever att det är många yngre som verkligen är så här: shit, jag borde verkligen lägga kanske 20 procent av mitt sparande på min pension.

Anders: Ja, jag som har dåligt samvete, menar du?

Jan: Ja, precis. Hur ska man balansera det här genom olika faser i livet, tänker du?

Anders: I alla fall när man tänker sig vad man klarar sig på, vad man lever på när man kommer så långt. Det är lite olika frågeställningar när man börjar närma sig det och när man är 20 förstås. Men jag brukar fundera på, om man blir gammal, vad är rimligt att kunna klara sig på då? Då kan man titta på de släktingar man har själv, farmor eller pappa, beroende på hur gammal man är själv. Vad är rimligt att leva på när man är 85 år? De flesta som vi träffar gör av med mest pengar i början, när man är pensionär. Men efter 80, eller kanske 80, då gör de allra flesta av med mycket mindre pengar. Man reser mindre, man går inte ut och äter lika ofta, men ofta har man då betalat av eventuella amorteringar man har haft tidigare. Då klarar sig många på rätt lite.

Anders: Utifrån det kapital man har, så kan man tänka sig, pensionen har ju den poängen att det finns ett försäkringsmoment där man kan ha just livsvariga pengar, som Mattias var inne på. Då behöver man inte bekymra sig om ifall jag blir 81 eller 101. Då ser jag till att ha en pott som jag vet är livsvarig. Allmänna pensionen är ju alltid det. Då vet jag att jag har 25 000 livsvarigt, det är jag helt säker på. Då kan jag fördela ut alla andra pengar tidigare, före 80. Då kan jag fördela ut dem på ett sätt som beror på hur jag lever och hur mycket pengar jag har. Istället för att titta på vad jag behöver nu, så tittar man på vad som är troligt att jag kommer kunna klara mig på sen. Det kanske är svårt att tänka så när man är 20, det vet jag inte. Men också när man är 40.

Jan: Det var ett jättebra svar, för jag visste faktiskt inte att den var livsvarig, den allmänna pensionen. Inte inläst på det. Det är sånt här som ska komma fram i den här podden.

Mest utgifter i början av pensionen

Jan: Ja, men jag tänker också så här, för vi har massor av frågor just kring uttag. Många frågar. Men det där är ju ett svar på en av de vanligaste frågorna, att just inte tänka att man ska smeta ut det jämnt över hela uttagsperioden, utan att man förmodligen har mest utgifter mellan 65 och 75. Sen lugnar man sig.

Jan: Ja, men sen tänker jag också att många missar till exempel ränta på ränta. Har man pengarna investerade? Som någon sa, Warren Buffett, så 81 av hans 84 miljarder kom efter hans 65-årsdag.

Anders: Ja, precis.

Jan: Så vi har liksom intuitivt så lätt att trilla...

Anders: Bra jämförelse.

Jan: Ja, men trilla i fällan. Nej, men jag bara upplever så här, många av frågorna handlar om: vi är 30, hur ska vi spara? Och jag tror att det är många som har just den här rädslan för att inte kunna gå i pension. Och jag tycker det är så himla skönt det som du säger, nej, du behöver liksom inte oroa dig, utan se till att försöka ha så hög lön som möjligt. Pensionsspara, men se till att först få bostad och livet på plats.

Tjänstepensionen och en kontroversiell skattefråga

Jan: Sen om vi tar tjänstepension, tänker jag. Så tjänstepensionen är ju den del som arbetsgivaren betalar in. Ofta 4,5 procent av ens lön. Är det så?

Anders: Ja, det är det.

Jan: Brutto?

Anders: Ja, det är det, för det är oskattade pengar. Tjänstepensionen kommer ju skattas. Man betalar skatt på den sen när man får ut den.

Jan: När man tar ut den, ja. Men om jag börjar med en lite kontroversiell fråga kring tjänstepension, så var det någon som sa till mig så här: ja, det är jättebra med tjänstepensionssparande, men spara inte för mycket. För det kan hända att om du sparar för mycket, så kan du hamna över statlig skatt i framtiden, medan du kanske inte alls hade betalat lika hög skatt idag. Det vill säga att tjänstepensionen kan till viss del vara en spekulation i framtida skatt. Håller du med om det, eller är det bara trams?

Anders: Nej.

Jan: Men kan du inte förklara då?

Anders: Tjänstepensionen, om man har sparat ihop så mycket pension att man börjar betala statlig skatt, då betalar man helt säkert statlig skatt idag också. Eller hur? Det är inte så att det är en låginkomsttagare som har sparat och fått 100 procent avkastning per år och fått extremt hög pension. Då är det någon som redan har hög inkomst och sparar ihop en pension som de faktiskt får betala statlig skatt på.

Jan: Ja.

Anders: Men so what? Det hade de gjort förr eller senare.

Jan: Ja, okej. Vad skönt. Då kan vi bara stryka det.

Anders: Det är ytterst sällan någon har för mycket pension. Det har ju hänt att en del har mer pension än vad de behöver. Det träffar man på ibland. Men då kan man tänka sig att man använder det, då tar man aldrig ut de pensionerna helt enkelt. Och beroende på vad det är för försäkring, så kan man skjuta på utbetalning tills man dör. Och då går det till övriga familjen eller barnen. Det blir som en arvsskatteplanering.

Flera tjänstepensionspotter för flexibilitet

Jan: Okej, bra. Då får du skjuta i sank nästa sådant här tips som jag har fått. Att det ofta är bra att ha i alla fall kanske två tjänstepensionsförsäkringar, så att man kan anpassa uttagsperioderna. Så man ska, även om det nu kommer gå att flytta ihop och slå ihop tjänstepension, i alla fall ha minst två, så man kan kanske ta en på fem år eller en på tio år. Och sen ha en flexibilitet. Jag är rädd att ställa frågorna. Vad tänker du om det, Anders?

Anders: Att ha flera pensioner, det är bra. Det går väl till någon slags gräns där det blir opraktiskt att administrera om du har 30 stycken. Men annars, precis som du säger, så är det en fördel att ha flera pensionspotter. För då kan du ta en vid 62, en vid 70, eller du kan ta ut en under hela livet och en under fem år. Och när du säger två, de flesta man träffar, det finns ju sällan någon som har under fem.

Jan: Okej. Av de du träffar?

Anders: Ja, av de vi träffar är det sällan någon har under fem stycken olika tjänstepensioner, om vi pratar antal. I de flesta fall är det så för våra kunder, helt enkelt.

Caroline: Men vänta här nu, hur funkar det då?

Anders: När man har bytt jobb och fått olika arbetsgivare, så har de olika. Så får man ofta flera, och sen är det någon slatt i någon.

Jan: Men nu, den första april, kommer ju en ny lagstiftning, att man ska kunna flytta dem och så låg avgift. Det känns ju som en sådan klockren grej att göra. Var ska man flytta dem då?

Anders: Man kan till exempel slå ihop dem eller flytta dem till ett billigare, som Avanza eller Nordnet eller liknande.

Jan: Är det några nackdelar med det?

Anders: Nej, men ofta är det så att det är begränsat. Om du har tjänstepension kopplad till ett kollektivavtal, ITP säger vi då, som är ett stort avtalsområde, då kan du ju bara flytta till de bolag som finns upphandlade inom det avtalsområdet. Den flytträtten har ju funnits länge inom det kollektivet. Och apropå avgifter du pratar om, om man tänker sig ITP, som är ett väldigt stort kollektivavtal för de privatanställda tjänstemännen, så är avgifterna där väldigt, de är ju mycket lägre än vad de är på Avanza och Nordnet. Men urvalet är ju inte samma, det kan man inte säga. Men det finns nog så bra indexfonder, som kanske vi förordar i första hand, med extremt låga avgifter.

Kollektivavtalen och de olika avtalsområdena

Caroline: Kan vi inte bara gå in på det, för där tycker jag det är så himla klurigt? Kan du inte bara ge lite översyn? För det finns ITPK, KPA, Kåpan och KPL. Vad det finns för några och vad är bakgrunden till att det ser ut så?

Caroline: Vad kallas de? Kollektivavtalsgrupp?

Anders: Ja, men precis. Det är riktigt, Caroline. Kollektivavtal. Och det är olika kollektivavtal. Dels finns det ju på privata marknaden. Och då har man delat in det i två kategorier: arbetare och tjänstemän. Det känns lite otidsenligt, men det är så det heter. Tjänstemän, de får normalt det som heter ITP. ITP förvaltades tidigare bara, och det fanns inga val, det sköttes av Alecta, som dessutom hette SPP för länge sedan. Det fanns inga val och det var något som hette förmånsbaserad pension. Alltså man visste vad man fick, men man visste inte vad som betalades in. Det är ITP.

Anders: Så kommer något som heter ITP 1. Det första hette ITP 2 och det andra hette ITP 1. Det är väl också logiskt. Där är det mer premiebaserat, och det innebär att då vet man vad som betalas in. Det var det du sa, 4,5 procent ungefär. Det är privata tjänstemän. Sen har vi privata tjänstemän, arbetare. Då pratar man om SAF/LO. Då har de en valcentral som heter Valcentralen. Då finns det lite andra val. Avsättningen är ungefär samma, men försäkringarna är inte exakt likadana. Det skiljer lite grann. Det är privatanställda, två kategorier: SAF/LO eller ITP.

Anders: Sen har vi statligt anställda. De omfattas av ett statligt avtal som heter PA16. Statligt pensionsavtal för statligt anställda. Antingen är man statligt anställd eller anställd i ett statligt bolag. Och sen finns det kommuner och regioner. Kommuner och regioner, statligt och privat, det är väl de tre stora avtalsområdena. Alla de kollektivavtalen är olika. Sen finns det andra grupper, bankanställda har något som heter BTP, försäkringsanställda har FTP. Det finns ett antal olika områden.

Jan: Det är skönt, för jag tror att de som lyssnar på det här nu eller tittar, de kommer känna sig träffade av någon av de här. Och så kommer garanterat frågan bli så här: så vad ska jag göra om jag har de här olika? Så kan vi inte, precis som du gick igenom det nu, vad är liksom bästa, om jag har SAF/LO, hur kan jag tänka? Kan man säga så?

Att göra ett aktivt val

Anders: Det är väl bra om man är lite intresserad att man går in och gör ett val ändå. Det kan jag tycka. Via den valcentral som man tillhör. Man kan logga in med BankID. Då kan man göra ett val: var mina pensionspengar ska placeras. Det är ganska många av de här avtalsgrupperna där man hamnar i traditionell förvaltning, som vi kanske kan ta lite närmare sen.

Jan: Absolut.

Anders: Det är en försiktigare förvaltningsform som är trygg och säker för all del, men försiktigare. Som kanske är onödigt försiktig om man är 20, 25 eller 30. Så där skulle man kunna tänka sig att man i alla fall går in och väljer att placera det i fonder. Aktiefonder då företrädesvis. Sen är det också något man ska tänka på, dels att välja förvaltning och sen att välja om man ska ha eller inte ha efterlevandeskydd. Det är väl i stort sett de två stora bitarna. Det betalas in baserat på lön, så det kan man inte göra så mycket åt. Det blir ju vad det blir.

Jan: Men där vet jag till exempel, nu säger jag inte att det här är rätt svar, men jag vet att på forumet har det varit ganska mycket diskussion om att, nu vet jag inte vilket som hänger ihop med vilket avtal, men till exempel att det finns ganska bra fondbolag. Till exempel att AMF ofta är ett alternativ, eller SPP. Och jag vet ju att jag själv gillar både AMF:s indexfonder och SPP:s indexfonder, så att man ofta kan välja något av de fondbolagen och sen välja fonder efter det. Men är det samma sak i alla de här andra avtalen också? Att man kan välja typ AMF eller SPP?

Anders: Numera är det i stort sett det. Det är olika portaler eller valcentraler, men i stort sett är det det. Vissa grupper, om man är lite äldre, då kanske man har en större del som är förmånsbaserad pension, och då kan man inte välja så mycket. Men ofta finns fortfarande ett val man kan göra. En mindre del i så fall.

Caroline: Kan man göra ett dåligt val?

Anders: Ja, det kan man väl alltid göra.

Caroline: Hur ser ett dåligt val ut?

Anders: Nej, jag vet inte. Det är klart, man skulle möjligtvis kunna tänka sig att man precis ska börja närma sig pensionen och har legat i jätteförsiktiga placeringar hela livet. Så tänker man, nu jädrar, nu ska jag se till att få hög avkastning här. Och så skickar man in allting på aktiemarknaden, och sen går den ner 35 procent, och så ska man gå i pension ett halvår senare. Då får man ju lägre pension, helt enkelt.

Glide path och AP7-modellen

Anders: Men det där var egentligen en sådan överkursfråga som jag hade tänkt att vi skulle spara till sen. Men där finns ju något som amerikanerna kallar för glide path. Alltså fördelningen mellan aktier och räntor.

Jan: Jag själv är ju väldigt förtjust i Sjunde AP-fonden, som är 100 procent aktier fram tills du är 55. Och sen lägger de på 2,5 procent räntor för varje år från 55 års ålder. Hur brukar du resonera kring att man ska hålla fördelningen mellan aktiemarknaden och räntor?

Anders: Jag håller med dig. Jag tycker AP7 är en jättebra modell. Jag gillar den också. Jag tycker att det är precis så man ska ha det, där det automatiskt sänker risken utan att jag själv behöver tänka och agera. Jag tycker att det är en utmärkt modell. Det har man faktiskt tänkt på i de senaste upphandlingarna inom de här kollektivavtalsområdena. Om vi nu tänker oss ITP, om jag håller mig till det, som är det största. Om man väljer ITP och väljer ett fondbolag, då kan man välja SPP, till exempel. Antingen väljer man deras globala indexfonder, eller så väljer man deras defaultförvaltning som man hamnar i. Då har man precis den modellen. Då har man 100 procent aktier till 60 eller 58. Jag kommer inte ihåg vilken ålder det ändras vid, olika bolag har lite olika ålder. Där börjar man successivt sänka risken. Det är en modell som jag tycker är väldigt bra. Då behöver man själv inte agera.

Vad är traditionell förvaltning?

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa till det här som du var inne på. Du nämnde lite kort traditionell förvaltning. För det var så här, Danny och MPJ och Jake och massa andra frågade: hur fungerar traditionell förvaltning? Och den stora frågan är, är det bra eller inte?

Anders: Jag tycker det är bra.

Jan: Kan du inte förklara?

Anders: Jo, men till att börja med kan man undra vad som är så traditionellt. Det är ett märkligt namn. Det hänger väl ihop med att från början, när det fanns traditionell förvaltning, om man tänker sig 80-talet och tidigare, då var den enda försäkringstyp som fanns traditionell försäkring. Det fanns ju inte fondsparande inom försäkring. Så köpte man en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, då var det det som vi kallar traditionell förvaltning. Men då räknade alla försäkringsbolag med samma grunder. Man räknade med samma prognosränta, samma livslängdsantagande, samma grunder. Då blev de hyfsat jämförbara bolag.

Anders: Men sen, med åren, fanns det ofta en grundränta i traditionell förvaltning. En viss garantiränta där man är garanterad en viss avkastning. Det var bra att ha en viss garantiränta när vi hade ett annat ränteläge. Då kunde försäkringsbolagen säga att du får en garanterad ränta på 4 procent. Sen, beroende på hur väl vi förvaltar pengarna, så får du något som heter återbäring. Det är överskottet. Sen har det kommit till lite andra varianter. Försäkringsbolagen hittar på andra varianter av den traditionella förvaltningen.

Anders: Det går inte att ha en garantiränta på 4 procent i dagens ränteläge. Det är omöjligt. Det går knappt att ha en garantiränta på 0 procent. Försäkringsbolagen har svårt med det. Då måste man köpa statsskuldväxlar, och de ger väl 0 eller minus. Då börjar man hitta på andra varianter där man har garantier som kanske inte är med ränta, utan man garanterar 80 procent. Eller så garanterar man insatt kapital. Det ser lite olika ut om man tittar på SEB, SPP och Alecta. De är inte riktigt jämna. Men man skulle väl kunna sammanfatta det: man får en professionell förvaltning, man har en garanti i botten. Och är de duktiga på att förvalta pengarna, så kan man få mer. Det är väl lite förenklat som man kan uttrycka det.

När passar traditionell förvaltning?

Jan: Men kan man säga så att de som tecknade med 4 procent garantiränta, de är ju vinnarna nu?

Anders: De är ju ofta jätteglada.

Jan: Men det är typ omöjligt att teckna. Men när passar det i portföljen?

Anders: Dels kan det passa när man ska ta ut pengarna. Säg att du har fått ihop några miljoner och det är dags att börja ta ut pensionen. Då kan det vara rätt skönt att veta vad du får varje månad. Du vet vad du får och du vet att det kan öka, men inte att det kan minska. Men har du en fondförsäkring kan det vara så att du år två får lägre pension än vad du hade år ett, om det har gått ner 20 procent på börsen.

Jan: Och där man faktiskt vill ta en lägre risk?

Anders: Om du vill ta en låg risk. Det kan ju vara en del som har så pass mycket pengar att det helt enkelt är onödigt att ta risk. Jag har pensionskapital som räcker till en pension på 40 000 per månad. Jag behöver inte ha mer. Det kan räknas upp till pensionen. Det är helt enkelt onödigt att investera på börsen. Jag har det jag behöver. Då är det ganska svårt att hitta placeringsformer som ger 1 procent. Det är jättesvårt. Och då är traditionell förvaltning, många har gett en snittränta på 4, 5, 6 procent per år. Så det är väl rätt.

Jan: Jag hänger inte med riktigt. Vad ser jag om jag har det här, den här traditionella förvaltningen?

Anders: Du kan faktiskt se det. Om du loggar in på Min pension. Min pension är en bra sida, i alla fall när man har jobbat några år och fått ihop pensioner. Där hämtas uppgifter om alla dina pensioner. Det är Pensionsmyndigheten som står bakom den. Där kan man klicka på respektive produkt. Då brukar det stå om det är fondförvaltning eller traditionell förvaltning.

Kan man byta fram och tillbaka?

Jan: Och kan man byta från traditionell förvaltning till fonder, och sen byta från fonder till traditionellt?

Anders: Nej, inte utan vidare. Ofta måste man göra en flytt. Till att börja med måste försäkringsbolaget tillåta flytt. Generellt sett är det lättare att flytta till traditionell än från. Om man väljer traditionell så binder man upp sig lite mer. Det beror på att försäkringsbolaget, där de placerar pengarna, de får in en pott pengar, så placerar de pengarna mer långsiktigt. De stora bolagen har börjat köpa parkeringsgarage, investera i sjukhus och betalmotorvägar. Förutom renodlade aktie- och obligationsinvesteringar så har de andra alternativa investeringar som fungerar för dem eftersom de inte är likvida alls. Det går ju an i en stor förvaltning.

Anders: Så om man ska titta på traditionell förvaltning, kan man ta fram siffror på hur portföljen ser ut i det bolag man är intresserad av. Om man är intresserad av Skandia kan man titta på deras faktablad. Där står precis hur de förvaltar sin traditionella portfölj.

Jan: Och jag tänker också så här, för det här är ju kanske, så som jag tolkar det, aktuellt när man kanske är 50, 55, 60, alltså när man börjar närma sig. Och jag tänker så här, tar man en sådan här pensionsrådgivning, då hjälper ni till med det här att titta på vilket sådant här tradliv man ska ha? För det känns ju, precis som du säger, att det kan vara olika avgifter, olika portföljer, att det är ganska klurigt.

Anders: Ja, de är ganska svåra att jämföra faktiskt, det får man nog säga. De traditionella försäkringarna.

Inlåsning i traditionell förvaltning

Jan: Ja, bra. Är det någonting mer, för det här är verkligen ett område som inte vi kan, är det något mer vi borde fråga om traditionell förvaltning?

Anders: Det som är intressant är ju hur inlåst man blir om man väljer det.

Jan: Vad är det för typ av inlåsning?

Anders: Om man vill flytta därifrån, vad kostar det? På traditionell försäkring kan det vara ännu högre avgifter för att flytta därifrån. Det är värt att kolla om man väljer det. Sen tittar man på nyckeltal på försäkringsbolagen, hur deras ekonomi ser ut. Hur mycket överskott har försäkringsbolaget? Har försäkringsbolaget ett skapligt överskott, är det troligt att de kommer kunna fortsätta leverera en återbäringsränta som är bra, i alla fall hanterbar, tid framöver.

Jan: Det har jag nog sett som något sånt här nyckeltal. Hur mycket över sina åtaganden man har i kapital?

Anders: Jo, man brukar prata om konsolideringsgrad.

Jan: Jag är så här... jag hade zonat ut innan jag ens hade kommit dit. Konsolideringsgrad.

Caroline: Bra, Jan. Visst är det härligt?

Jan: Ja, det är härligt.

Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd

Jan: Caroline, ska du ta en fråga här från Anton Ballongpinne här?

Caroline: Yes. Hur ska man tänka kring familjepension och återbetalningsskydd? Jag har stora delar av min intjänade pension i alternativ ITP/KTP eller utan kollektivavtal. Finns det risk att man är dubbelförsäkrad med det här, eller ska man ha båda? Har barn som är 12 och 14. Vad säger du?

Anders: Vad var frågan?

Jan: Jag tänker att vi delar upp frågan.

Caroline: Ja, vi kan dela upp frågan.

Jan: Vad är efterlevandepension? Om vi börjar där.

Anders: Redan där är försäkringsbolagen väldigt skickliga på att skapa olika begrepp som gör att det blir lite lurigt faktiskt. Efterlevandepension, familjepension, efterlevandeskydd, återbetalningsskydd. Det är olika namn på om jag får ut pensionskapital, vad som händer när jag dör egentligen. Den allra enklaste formen, och den kanske vanligaste, är det som brukar kallas återbetalningsskydd. Det innebär att pensionskapitalet man sparar ihop, det går i första hand till mig. Dör jag, så går det till min familj. Det är återbetalningsskydd. Då betalas det inte ut någonting extra. Finns det en miljon så betalas det ut en miljon. Finns det tio kronor så betalas det ut tio kronor.

Anders: Sen har det kommit till lite andra varianter, som han nämnde här. Bland annat familjeskydd. Det är ett begrepp som används inom Collectum, ITP. Då kan man köpa en extra livförsäkring, som man betalar 40 kronor i månaden för. Som i sin tur betalas ut på kanske 25 000 i månaden till min familj om jag dör. Det är en extra livförsäkring. Men det kan man se, den betalar man ju för. Det är en kostnad för en premie.

Hur ska man tänka kring tilläggen?

Jan: Hur brukar du tänka, så här mellan tummen och pekfingret, kring de här tilläggen?

Anders: Först ska man titta på hur behovet ser ut egentligen. Om det är så att man har småbarn, har en bra inkomst och kanske är i 30–40-årsåldern och tjänar bra, men inte har något kapital egentligen, någon förmögenhet i övrigt, då är det ju bra att det finns ett efterlevandeskydd. Eller någon form av livförsäkring ifall jag dör, så att min familj kan klara sig om det händer någonting. Men är jag ensamstående, eller man är ett par som har vuxna barn som klarar sig själva, då är det i alla fall onödigt att betala extra för att ha något efterlevandeskydd. Det finns ju helt enkelt inget behov.

Anders: Så det första är egentligen att man tittar: om jag hade avlidit för en vecka sedan, hur skulle det se ut då för min familj, rent ekonomiskt? Klarar de sig ekonomiskt? Ja, de klarar sig bra här i tre, fyra år. Då kanske jag i alla fall inte behöver ha några extra livförsäkringar. Och livförsäkringar kan man ha, apropå dubbelt som man frågar, flera stycken. Sen om man har behov av det, det är ju en annan sak. Men du kan ha en försäkring som betalar ut 20 000 i månaden, och så har du ytterligare en där det betalas ut en miljon om jag dör.

Jan: Min upplevelse är väl att fram tills man i alla fall är 45, 50, 55, så är de relativt sett billiga. Sen upplever jag att de ökar från 50 kronor i månaden till 400 kronor i månaden. Alltså, det är så här sjukt hårt vid 50–60 års ålder. Så jag brukar väl tänka så här, ja, medan man har små barn och man är ung, så är merkostnaden marginell.

Arvsvinster när man väljer bort skyddet

Jan: Men du, är det inte så här att vissa plötsligt får, är det efterlevandeskyddet som gör att man kan få högre pension? Är det att om man tar bort det, så kan man få extra inbetalt? Jag vet inte, det är bara något sånt här som dök upp i mitt huvud nu.

Anders: Det är helt riktigt. Om jag väljer bort återbetalningsskydd och efterlevandeskydd, så att pengarna bara går till mig om jag lever, då tittar man på kollektivet. Då tittar man på alla som är i min ålder. När vi går i pension i min ålder, och ingen har efterlevande, så börjar vi få ut våra pensioner. I takt med att folk dör, det gör vi ju förr eller senare i alla fall, så går de pengarna till oss övriga i kollektivet, i form av något som heter arvsvinster. Då får man helt enkelt del av andra avlidnas pensionskapital, men då inte familjens, utan övriga försäkringskollektivets. Det är då de som har valt att inte ha efterlevandeskydd.

Jan: Men det kan diffa ganska mycket, har jag förstått också, att det kan bli ett par procent extra om året?

Anders: Ja, det kan bli mer än så, speciellt om man blir äldre. Alltså om man hamnar upp i ålder.

Jan: Så man kan säga att när man börjar ta ut pension, framförallt då, nu är vi där igen, då kan det vara läge att titta på att eventuellt ta bort efterlevandeskyddet?

Anders: För då kanske behovet är mindre, och det innebär att jag själv får högre pension, speciellt om jag lever länge.

Jan: Okej. Vad skönt att det aldrig finns något klockrent.

Anders: Jo, men det fanns.

Jan: Innan jag fick reda på det, så var jag så här, det är klart man ska ha återbetalningsskydd. Och sen var jag så här, nej, det är aldrig så som man...

Anders: Det är aldrig så enkelt som man tror, nej.

Premiebefrielse och sjukförsäkring

Jan: Jag tänker så här, premiebefrielse, det är också något... vad är det för något nu då?

Caroline: Ja, om jag har förstått det rätt, så är det att vi betalar till exempel in på vår tjänstepension ett par tusen varje månad. Men om jag skulle bli sjuk eller inte kan jobba, då fortsätter försäkringsbolaget betala in mina premier som om de betalades in. Är det korrekt?

Anders: Jag tror det. Ja.

Caroline: Är det värt det?

Anders: Ja, det tycker jag. Speciellt om man har en bit kvar till pension. Är man väldigt nära så kanske det inte hinner gå så långt. Men ni har ju många år kvar till pension. Så kan du tänka dig, dels tappar man ju lön om man blir sjuk, men det kanske man kan få ut i form av sjukpenning eller eventuellt sjukförsäkring man har. Men pensionen blir ju väldigt tunn då, om man inte jobbar. Så premiebefrielsen är jättebra.

Caroline: Men det här måste man välja aktivt, att man ska ha?

Anders: I de flesta fall, när försäkringsbolagen har olika typer av tjänstepensionspaket, det har ju alla bolag, både för enmansföretagare och för större organisationer, då ingår ofta sparande till pension för en själv, premiebefrielse och sjukförsäkring. Alltså som ger ersättning per månad om jag blir sjukskriven. De delarna brukar vara bra att ha med. Det har ju varit uppe ibland när det gäller diskussioner med direktpension eller tjänstepension. Vi kanske inte ska gå in på det nu, men där är det många gånger en del som glömmer bort de här försäkringsmomenten. Man tittar bara på sparandet. Och det är ju viktigt, absolut. Men om man blir sjuk, då kan man ju inte spara någonting. Så då är det bra med de tillbyggda delarna.

Jan: Bra i dessa tider.

Återköp av små tjänstepensioner

Jan: Danny: kan man göra återköp på tjänstepensioner med småduttar? Eller kan man slå ihop dem? Hur kan man tänka?

Anders: Återköp är ju samma sak som att ta ut pengarna. När försäkringen är avslutad så heter det återköp. Och det kan man göra med pensionstid, om det är upp till ett prisbasbelopp. Och försäkringsbolaget godkänner det. Och arbetsgivaren godkänner det.

Jan: Okej, så då får man ut pengarna som en lön istället?

Anders: Ja, precis.

Jan: Men många kan ju ha försäkringar som innehåller bara 5 000 kronor. I vissa fall ligger de dessutom och löper med en fast avgift på flera hundra per månad.

Anders: Nej, inte per månad kanske, men per år.

Jan: Jag hade en sådan länsförsäkring. Jag hade 5 000 kronor och sen tog de 400 kronor i avgift. Så det var bara att räkna så här: under 12 procents avkastning om året så gick jag back.

Anders: Ja, det här är ju typexempel. Ut med den bara.

Jan: Bra.

Rädslan för att bli lurad och premiepensionen

Jan: Men jag tänkte på det. Det är många som är rädda att bli lurade. Jag tänker kanske mest på vad media har dragit fram. Nu vet jag inte exakt om det här gäller tjänstepension, det gör det kanske inte riktigt. När man får välja själv var man ska sätta sina pengar. Är ni med på vad jag menar?

Caroline: Alltså du menar Allra?

Anders: Det var ju premiepensionen.

Jan: Det kanske vi kan ta.

Anders: Det har ju skrivits så mycket om det, så det är väl rimligt att många blir rädda. Eftersom det har varit en del bedragare, rent ut sagt.

Jan: Det har det ju varit. Ja.

Anders: Det kan vi ta. Pensionsmyndigheten har väl gjort en ganska stor rensning. Och man kommer väl ta ner antalet fonder i urvalet.

Jan: Det är många som upprör sig över det. Medan jag tycker ändå att den enda fonden du behöver är Sjunde AP-fonden. Så för mig gör det inte så himla mycket att man plockar bort.

Anders: Nej.

Jan: Men jag kan tänka mig att om man nu har försökt vara aktiv och göra bra val och liksom intressera sig för sin pension, så kan det vara ett jäkla bakslag.

Anders: Ja, men jag tror ju ändå inte på det.

Jan: Du tror inte på vadå?

Anders: Jag tror inte på att man kan lyckas med den där aktiva förvaltningen.

Den dyra "rådgivningen" hos arbetsgivaren

Jan: Men jag tänker så här, vi tar JFB här på forumet. Han är rolig, för han har tänkt ganska mycket kring det här. Och han skriver så här: vilka råd skulle du ge honom? Till någon som är yngre, som sitter på ett företag och som ska få, han skriver inom citationstecken, gratis rådgivning av sådana här stora, behöver inte nämna några aktörer i branschen, men de som är kända för att vara dyra och...

Anders: Alltså du menar finansiell rådgivare?

Jan: Ja, men precis. För det är ofta sådana som kommer in och man outsourcar det. Men som har dolda avgifter, det vill säga kickback från försäkringsbolaget. Och han sa så här, jag själv har räknat fram att han hade betalat över 300 000 i avgifter till de här. Han kallar dem inte för rådgivare, utan rångivare, tyckte han att de var. Hur ska man tänka om man är lite låst hos arbetsgivaren? Hur ska man agera? Välj så billiga indexfonder som möjligt, eller försök byta jobb? Vad kan man göra?

Anders: Man kan väl försöka påverka sin arbetsgivare och göra bättre upphandlingar, så att man kan få produkter med lägre avgifter. Många företag, nu när de upphandlar pensionsrådgivning, gör också så att man bryter loss den från produkten, så att de som vill ha får rådgivning. Då får man betala för den. Antingen betalar arbetsgivaren för den, eller så får man betala för den själv. Det är en fast kostnad. De har inget med själva inbetalningen att göra.

Jan: Det låter väl ganska klokt.

Anders: Ja, det låter klokt. Då betalar man ett fast pris istället.

Jan: Ja, det kostar. Och då får man ju råd.

Om allting är gratis, då är det ju jag som är produkten. Kunden är produkten.

Jan: Precis, det var någon som sa till mig så här: har du varit på ett möte och du inte har betalat för mötet, så var det ett säljmöte och inte ett rådgivningsmöte.

Anders: Nej, men de kan vara otroligt duktiga och kunniga, rådgivarna. Säljarna kanske det ska kallas i de flesta fall, tyvärr. Men många, det är ju mer en fråga om styrmedel från arbetsgivaren. Man kan ju tycka, är det rimligt att arbetsgivaren släpper in säljare av en viss produkt som får gå runt på arbetsplatsen, träffa de anställda och sälja sina produkter? Man kan sälja lite telefoner och lite kristaller på en gång när de ändå är där. Det är inte helt självklart.

Anders: En del är kopplat till hur man ska välja sin tjänstepension, så att den blir så bra som möjligt när det gäller det vi har pratat om. Premiebefrielse, efterlevandeskydd. Den delen gör de flesta rådgivarna ett jättebra jobb med. Men på just förvaltningen får det inte finnas några incitament till att välja en egen produkt. Det är väl där problemet är. Själva råden behöver inte vara dåliga, men styrmedlen är tyvärr ibland fel.

Flyttlagstiftningen den första april

Jan: Om vi tar här nu, det kommer ju den här lagstiftningen den första april, eller kom, med att man ska kunna flytta ihop. Så att om jag har, som vi sa innan, de flesta har kanske fyra, fem, sex tjänstepensioner, är det liksom så här att jag kan slå ihop dem till kanske två och flytta dem? Jag brukar ju alltid säga så här, Avanza, Nordnet till exempel. Eller egentligen säger jag så här, till ett ställe där du inte betalar skalavgifter. Det är väl egentligen det som jag brukar säga. Håller du med om det? Är det några risker med att flytta dem just till till exempel Avanza, Nordnet?

Anders: Nej, det kan jag väl inte säga. Man kan ju flytta därifrån om det inte passar, så det kan jag inte tycka. Det är väldigt bra alternativ. Men ska man flytta, om det är en tjänstepension, så ska arbetsgivaren godkänna det också.

Jan: Men om jag inte är kvar hos arbetsgivaren? Jag tänker om det här är att vara två arbetsgivare bakåt i tiden.

Anders: Nej, än så länge så i de flesta fall behöver arbetsgivaren godkänna i alla fall.

Jan: Är det så?

Anders: Ja.

Jan: Så att om du hade en tjänstepension från IBM, liksom för en massa år sedan, då hade de behövt skriva på ett papper för att du ska få flytta den?

Jan: Oj. Men varför är det så?

Varför arbetsgivaren äger försäkringen

Anders: Det är för att det är arbetsgivaren som är försäkringstagare och ägare till produkten. Och som anställd är man förmånstagare.

Jan: För det här är precis en sådan här lite teknisk... Nu är JFB här i farten igen. Så då är han så här, men är inte tjänstepension likställt med att pengarna tillhör individen? Då måste svaret på den frågan vara nej.

Anders: Ja, svaret på den frågan är nej. Det som jag har rätt till är pensionen.

Jan: För det är egentligen nästa fråga, för han säger så här, i så fall, varför inte? Och då skriver han att jag var med om att om en arbetsgivare avsätter för mycket, så kan försäkringsbolaget helt sonika gå in och ta tillbaka pengarna utan att informera om det. Och man får inte heller en beräkning på om det är för mycket. Och så säger han så här, men om jag får en för hög lön till mitt lönekonto, så kan ju inte arbetsgivaren gå dit och plocka tillbaka lönen. Men då hänger det här ihop med att det egentligen är arbetsgivarens pengar.

Anders: Ja, men de kan inte bara gå och ta tillbaka pengarna heller, arbetsgivaren.

Jan: Okej.

Anders: Nej, så enkelt är det inte som han skrev där. Det är det inte.

Jan: Men så här, förlåt, är det här en risk? Är det här någonting som, alltså typ, som jag behöver oroa mig för?

Anders: Nej.

Jan: Nej, vad skönt.

Anders: Det är bara du som anställd, som förmånstagare, som kan få ut pengarna. Företaget kan inte ta tillbaka pengarna på något sätt. Går företaget i konkurs, så är pengarna separerade från verksamheten. De kan inte ta ut pengarna från försäkringen.

Jan: Okej. Fast du sa att de äger den?

Anders: De äger, men jag är förmånstagare.

Jan: Ja.

Zombie-tjänstepensioner som inte går att slå ihop

Jan: Men då kan man även efter den här flyttlagstiftningen ha sådana zombie-tjänstepensioner som man inte kommer kunna flytta eller slå ihop, för att man inte får tillstånd?

Anders: Nej, tyvärr är det så att om du ska slå ihop två försäkringar, så måste det också vara samma typ av försäkring och samma försäkringstagare, alltså samma arbetsgivare.

Jan: Och det är det ju så här. Jaha.

Anders: Så har du en tjänstepension på företaget A och en från företaget B, då kan du inte slå ihop dem.

Jan: Aha. Så att det... Tyvärr är det inte så många man kan slå ihop.

Caroline: Du trodde de skulle vara så samarbetsvilliga, Jörgen.

Jan: Ja, jag bara såg framför mig, då har jag liksom misstolkat det. Jag bara såg så här, åh, äntligen gör regeringen något bra här med pensionen. Man kommer kunna få flytta och slå ihop och sen bara...

Anders: Fast det går inte i praktiken, för de är alla olika. Tyvärr sker det inte så mycket. Det som händer från första april, enligt min uppfattning i alla fall, det är att de reglerar kostnaden. Alltså man får inte ta så hög avgift. Och det är ju bra. Men det kommer fortfarande vara väldigt många som inte går och flyttar.

Jan: Okej.

Anders: Sen är det också en del arbetsgivare som helt enkelt inte tillåter att man flyttar därifrån.

Jan: Ja, det var ju... Och jag förstår att de säger nej, vi tillåter inte flytt. Men jag har ställt den frågan, varför tillåter de inte flytt?

Anders: Det kan vara olika anledningar. Ofta är det så att pensionen är kopplad till en förmån som man då har betalat till de anställda. Det skulle kunna hända att det dyker upp 30 år senare en anställd som hävdar att jag har aldrig fått någon pension från min anställning här hos er. Titta här, jag har inte en enda krona från er.

Jan: Att det har blivit något fel, menar du? Då måste de få det?

Anders: Jag som anställd säger, jag får ingen pension från er här. Och då vill ju företaget kunna veta, jo men du har ju pension här, vi har betalat si och så mycket som ligger där och där. Är den då överlåten till någon annan, då har de ju ingen kontroll. Då finns det ingen spårbarhet.

Jan: Nej. Okej.

Måste arbetsgivare betala ifatt pension?

Jan: För det här är också en sådan fråga från Per Portfölj här på forumet. Där han sa så här: jag har hört att man som arbetsgivare kan bli tvungen att betala ifatt pension om man anställer någon som haft låga inbetalningar. Och så frågan också, kan det fungera också åt andra hållet? Att om man haft höga inbetalningar och går ner i lön, att man får lägre inbetalningar än vad man egentligen skulle ha haft?

Anders: Mm, det kan det göra.

Jan: Men hur kan, så här, förlåt, hur kan det här funka? Så här att om jag anställer någon, och så har det andra bolaget, bolag A, inte gjort sin del, hur kan jag bli skyldig för det?

Anders: Ja, det är ju märkligt, så är det. Men det är inte riktigt så illa nu längre, faktiskt, ur ett arbetsgivarperspektiv. Och det hänger ihop med att pensionen, det är bara vissa typer av pensioner, och det är de här förmånsbaserade pensionerna. Då säger jag att man ska ha en given pension på en viss procent av lönen. Och då måste man också ha tillräckligt mycket tid. Man kanske ska ha 20 procent av lönen, säger vi nu bara för enkelhetens skull. Men för att få de här 20 procenten ska man också ha 30 års tjänstgöringstid. Man måste ha 30 år med den här pensionen. Och inte vilken lön man har, men 30 år. Och sen får man en pension när man slutar jobba som är 20 procent av lön, säger vi.

Anders: Om då min lön går upp väldigt mycket sista tiden, då måste den arbetsgivaren skjuta till mer pengar. Medan omvänt, om min lön går ner, då finns det ju redan pengar för att täcka det jag ska ha. Sen finns det övergångsregler, så det är inte så att det bryter från ett år till ett annat. Det är det inte. Det finns utjämningsmekanismer, där man pratar om lönekapningar. Det finns olika regler. Det här problemet, som arbetsgivare, att det blir jättestora inbetalningar, det är nog i stort sett borta nu för tiden. Det är sällan någon drabbas av. Det kunde faktiskt hända att arbetsgivaren anställde någon, och så kom man överens om lön, och pensionen var ungefär lika stor som lönen. Det kanske man inte hade räknat med.

Jan: Nej. Jag älskar att du inte säger att det beror på.

Anders: Nej, det var ett större problem förr.

Löneväxling: vad är det?

Jan: Jag tänkte att vi ska hoppa lite till löneväxling. Ska du ta frågan här, Caroline, så ska jag starta om kameran sen.

Caroline: Japp. Nu ska vi se här, Mr T: Jag skulle gärna vilja förstå mer om löneväxling. Vad ska man tänka på? När är det fördelaktigt? Vilka fällor finns det?

Anders: Först är väl att man ska ha tillräckligt hög lön. Man sänker ju ändå sin lön, så att det inte innebär att man får sänkt inbetalning till allmän pension.

Caroline: Vänta lite, det är inte alla som vet vad löneväxling är. Vad är det nu då?

Anders: Bra, tack. Löneväxling, i det här sammanhanget antar jag att man menar att man avstår en del av sin lön för att det istället ska gå till pension. Jag avstår 1 000 kronor av min lön, och så vill jag att det betalas till min pensionsförsäkring. Och så får jag ut det någon gång i framtiden. Det är löneväxling. Det innebär att jag får ju lägre lön.

Caroline: Och vad är fördelen med det där?

Anders: Där brukar man väl också prata om att du får lite mer avsättning än om du får ut det i lön. För det är lägre skatt för arbetsgivaren för den del som sätts av till pensionen.

Caroline: Stämmer det? Typ 6 procent?

Anders: Om man betalar ut lön så betalar man 31,42 i arbetsgivaravgift. Men om du betalar till pension betalar du 24,26 i särskild löneskatt. Då brukar de flesta företag göra så att det blir kostnadsneutralt för företaget. Man får ungefär 5,5 procent högre. Så avstår man 1 000 så betalas det in 1 057. Det får man, och det beror på skillnaden i skatt.

När lönar sig löneväxling?

Caroline: Och du sa att man skulle ha en viss nivå av lön då, för att det skulle löna sig?

Anders: Precis. Om man har en lön på 40 000 och avstår 1 000 kronor, då får du 39 000. Det innebär att då får du lägre allmän pension. Allmänna pensionen, man ska se till att man är över, jag tappar bort gränsen till och med. Med ungefär 46 000.

Caroline: Vi säger, ja tack.

Anders: Man ska ha 46 000 kvar efter att ha gjort en löneväxling. Egentligen är det inte 46 000 per månad, utan det är ju årsinkomsten som är det intressanta.

Caroline: Okej.

Anders: Precis. Att man har, för går årsinkomsten ner under den nivån, 8,07 inkomstbasbelopp, då får jag lägre allmän pension. Och då får jag visserligen mer pension eftersom jag sparar de här pengarna, men jag tappar på allmän pension.

Caroline: Är det meningslöst då?

Anders: Ja. Då skulle jag säga att i de flesta fall skulle jag avråda från det.

Caroline: Så vad sa du? Att man ska ha över 46 000?

Anders: I månaden, brutto. För då maxar man den allmänna pensionen, och då kan det vara värt det. Så efter du har gjort din löneväxling så ska du ha 46 000 kronor kvar.

Caroline: Jo, men det är väl också det där med hur mycket skatt man betalar? Eller nej, det har ingenting med det att göra.

Anders: Nej, nej, nej.

Caroline: Okej. Så att, bra. Inte i det läget.

Löneväxling och tjänstepensionen

Anders: Så då är det första kriteriet för löneväxling, för att man ska göra det överhuvudtaget. Och sen är nästa hur arbetsgivaren hanterar eventuell tjänstepension.

Caroline: Okej, vad tänker du då?

Anders: Om man har en tjänstepension, säg att vi har en lön på 50, för att ta en uträkning. Så betalas det in tjänstepension på en lön som baseras på 50 000 per månad. Så kommer jag överens med arbetsgivaren, nej, men jag vill löneväxla 2 000 kronor. Då får jag bara 48 000 i lön. Då gäller det ju att pensionsinbetalningen till min tjänstepension fortfarande beräknas som om jag hade 50. Annars så förlorar du ju där istället.

Caroline: Ja.

Anders: Är du med på det?

Caroline: Ja, jag är med på det.

Caroline: Men varför är det här med pension så himla krångligt? Alltså, det är verkligen så att jag måste intressera mig för alla de här små detaljerna för att inte gå miste om tusenlappar.

Jan: Ja, men jag tror att det är för att det är så många olika arbetssituationer, olika brytgränser, olika löner, olika avtal. Så har det blivit som en djungel.

Caroline: Ja, fast jag tycker ändå Anders är väldigt tydlig.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Nu när vi pratar här, och sen går jag ut härifrån och så tänker jag så här, vad var det nu jag skulle hålla reda på?

Anders: Ja, men det är därför man träffar, bokar ett möte med Anders, och så får han reda ut det. De flesta arbetsgivare som erbjuder löneväxling, de har koll på det här. Då skriver man någon form av avtal också. Men man ska ju i alla fall, om man påtalar det här själv för sin chef, jag vill löneväxla, så säger han, ja, ja, men gör du det. Då gäller det att man inte missar de andra bitarna.

Om arbetsgivaren inte betalar tjänstepension

Jan: Men du, en sådan här fråga också som jag fick vid något tillfälle. Om man är på ett företag som inte betalar till tjänstepension, då har jag till någon sagt, byt arbetsgivare, vilket kanske inte var så snällt. Hur ska man tänka om man inte får en tjänstepension från arbetsgivaren?

Anders: Dels är det faktiskt så att det här med privat avdrag för pension har ju försvunnit. Men det finns fortfarande kvar. Om man är hos en arbetsgivare som inte har pensionsrätt, alltså man har ingen tjänstepension, då får man faktiskt dra av för pensionssparande även som privatperson. Om du jobbar på ett företag som inte har någon typ av tjänstepension överhuvudtaget, då har du lite generösare avdragsregler privat. Så det kan vara ett alternativ. Alternativ två är någon form av löneväxling, så man kan komma överens med arbetsgivaren. Det finns ju en del företag som inte har tjänstepension, utan man säger, ja, du har en pott pengar här, så får du själv välja hur du vill ha ut de här. Jag vill ha lön, jag vill ha bil, jag vill ha gymkort och jag vill ha pension.

Företagare och hur mycket man kan avsätta

Jan: Om man är egenföretagare, och man har ett företag som går hyfsat bra, då kan man ju avsätta upp till, inte bara 4,5 kanske, utan uppemot 30 procent av ens lön. Är det här lite så, ju mer desto bättre, eller är det fallgropar?

Anders: Säg att man har ett företag och det går bra under ett antal år, då kan man sätta av 35 procent av lön. Det finns en huvudregel, vad som är avdragsgillt. Då kan man ju tänka sig att man sätter av det hyfsat tidigt i sin karriär. Då har man ju skapat en ganska bra grund. Det kan innebära att om det går lite sämre några år senare, då behöver du inte spara någonting till pension, för då har du redan fått ihop ett kapital som jobbar under tiden.

Jan: Jag tänker så här, det kommer vi ta i nästa avsnitt där vi pratar om uttag, men om vi tar företag igen, så brukar jag säga så här att ordningen man ska tänka, det är så här: först löneuttag till 46 000 för att maximera allmän pension. Sen brukar jag säga, i alla fall 4,5 procent tjänstepension, så att du inte förlorar på att du driver eget företag. Och sen brukar jag säga, full utdelning. Och därefter liksom antingen investera via bolaget eller vad man nu väljer att göra. Skulle du hålla med om det, eller skulle du prioritera i en annan ordning?

Anders: Nej, jag tycker det låter som en bra... Jag skulle kanske sätta av 10 procent i pension istället, i och för sig. Men annars är jag absolut med på den principen.

Periodiseringsfonder (en teaser till nästa avsnitt)

Jan: Och sen ska jag faktiskt plantera en grej till nästa avsnitt. Det är kring periodiseringsfonder. För det var också en sådan diskussion vi hade i forumet, att många, om man har ett lönsamt bolag, så använder man inte periodiseringsfonder. Det vill säga att om man har gjort vinst ett år, så kan man betala skatt ett framtida år. Men om man då fortsätter jobba efter 65, då är ju inte det avdragsgillt, utan då kan man använda en periodiseringsfond. Men det tänker jag att vi kan dyka mer i nästa.

Anders: Det är en bra finess. I alla fall om man är upp över 60.

Jan: Ja. Bra.

Avanza, Nordnet och flexibiliteten vid uttag

Jan: Jag tänker här, vi hade Roco här. Han har ställt många frågor. Han var inläst, han eller hon. Men han var så här att han hade läst i någon bok, att man kunde flytta till Avanza och Nordnet och att det var bra. Men så skrev han så här: däremot, vad många inte känner till, är att till exempel Avanza och Nordnet har en avsaknad av flexibilitet som andra aktörer. Och då skrev han så här: till exempel verkar Avanzas försäkringar sakna förfoganderätt, och dessutom kan man konstatera att Avanza betalar efterlevandepension bara under fem år. Är det någonting som du känner till eller vet vad han menar?

Anders: Nej, det kan jag inte säga. Men det här med förfoganderätt har lite olika innebörd. Men det kan bland annat innebära att om jag får pengar som förmånstagare, så kan man få ut dem på olika sätt. Säg att jag har en pension. Antingen så betalas det ut under fem år. Det är inskrivet att den här pensionen ska betalas ut fem år om den försäkrade dör. Om jag har förfoganderätt på försäkringen och får den, då får jag försäkringen och kan själv välja när jag vill ha ut pengarna. Då kan jag säga, jag vill inte ha ut de här fem åren nu, jag vill vänta med det. Jag vill ha ut dem om tio år, och då vill jag ha ut under fem år. För det kan hända, det där som vi pratade om innan, att jag är 65, jag jobbar fortfarande och har min lön, och sen får jag plötsligt min makes eller makas pension, och plötsligt har jag en lön på 90 000. Då betalar jag supermycket skatt. Medan om jag hade väntat tills jag var 75, så hade det varit mycket jämnare.

Jan: Ja.

Anders: Så förfoganderätten där. Avanza är ju intressant på sitt sätt. De är ju fantastiska produkter, framförallt under spar- och inbetalningsperioden. Men utbetalningarna har de väl ibland haft lite problem med, tyvärr. Med vilka placeringsalternativ man kan ha. Det kommer kanske en del bli varse. Man kan ju inte ligga i aktier.

Jan: Va? Du kan inte bara droppa en sådan grej och sen gå vidare.

Anders: Jo, vi droppar det, så tar vi det nästa gång, tycker jag, när det är uttagsplanering.

Jan: Okej, ja men bra. Var kan jag ligga placerad i Avanza när jag väl tar ut pengarna? Okej, nu tar vi nästa avsnitt.

Hur jämför man olika pensionslösningar?

Jan: Jag tänker att vi ska avsluta de sista frågorna på tjänstepension, så känner vi oss klara med det. Här, Roco frågar också då: alltså, om du skulle göra, eller när du gör en jämförelse mellan olika aktörer, försäkringar, pensionslösningar, har du några tips? För det är många som upplever att det här är klurigt, att göra en äpple mot äpple-jämförelse. Har du några tips på hur man kan tänka?

Anders: Man pratar ju nästan alltid om avgifter, men det är väl nästan det som är enklast att jämföra. Det beror lite på vilket sammanhang man ska jämföra. Om man nu ska köpa en ny pension, eller om det var en jämförelse utifrån pengar man har. Vad är det man ska jämföra? Vilket sammanhang tänkte han på med frågeställningen? Det kanske inte framgick riktigt.

Jan: Nej, det gjorde det inte.

Anders: Jag tror att det är lite blandat här, med till exempel livslängdsantaganden och prognos. Det är nog tradliv.

Jan: Okej.

Anders: Om det är sådant, prognosräntor och livslängdsantaganden och sånt som skiljer mellan olika bolag, då ska man nog snarare göra så att... det har störst betydelse när det gäller när man ska ta ut pengar. Då ska man helt enkelt beställa en offert. På fondförsäkringen är det mycket enklare. Där har du en avgift och en avkastning som beror på hur fonderna går. Sen kan det skilja i avgifter och kanske regler för när man får ta ut pengarna. Men på tradförsäkringen kan det skilja mycket mer. Där skulle jag ta in offerter helt enkelt.

Jan: Jag fick faktiskt rådet från en kollega i branschen till dig som sa att tradliv är en av de mest komplexa produkterna. Jag tror till och med att Finansinspektionen nu hade sagt att den enskilde konsumenten inte kan upphandla en tradlivförsäkring själv. Alltså att det var i princip omöjligt.

Anders: Ska man göra det, så är det värt att ta hjälp med en sådan upphandling. Det är jättesvårt att jämföra. Det går inte att jämföra riktigt rakt av. Det blir en värderingsfråga på olika parametrar, hur man värderar.

Jan: Ja, precis. Det var roligt också, för det här har nog Roco försökt. Han skrev så här: hur jämför man det här utan att hamna i filosofiska diskussioner om vad som är viktigt för dig i livet? Det låter så här.

Anders: Nu fattar man bakgrunden till frågan.

Det sämsta finansiella rådet

Jan: Men du, jag tänker att vi ska avrunda det här avsnittet. För det vi har kvar att prata om nästa gång, det är pensionsfrågan för företagare, uttag, direktpension har vi fått mycket frågor om. Och lite också planering. Men jag tänker så här, en fråga som vi brukar ställa: vilket är det sämsta finansiella rådet du brukar höra i finansbranschen? Eller du vet, när du får tips på en middag. Vilket är det sämsta finansiella rådet?

Anders: Det var intressant. Man blir alltid lite... Dels är det generellt, om någonting låter för bra för att vara sant, så är det inte sant. Det är grundfilosofin, kan jag nog säga. Låter det för bra, så stämmer det inte. Sen är jag generellt ganska mycket emot alla produkter som jag inte förstår. Strukturerade produkter och paketerade produkter, alltid nej till. Om man inte ens kan förklara vad det är för produkt, då ska man inte ha den.

Jan: Den är skitbra. Den är jättebra och du kommer vara dum om du inte tar den. Lämnar pengar på bordet.

Anders: Ja, precis. Det är så man känner.

Jan: Nej, jag hade inget bra svar tyvärr.

Anders: Nej, men jag tycker det är bra.

Jan: Framförallt så känner jag så här, skönt. Vi ställde den här frågan en gång till en fondförvaltare. Då sa han så här, månadssparande.

Anders: Så du kan inte säga månadssparande.

Jan: Men han hade en rätt bra förklaring från sitt håll. Ja, för han sa så här, att om du månadssparar 10 000 i månaden och du kommer ha mer pengar än du kommer göra av med, då kanske du kan fundera på vad du ska göra. Att du kanske kunde ha gjort annat med din tid än att liksom... Med pengarna när du hade dem, istället för att spara fram dem in i framtiden. Ja, så det var väl ändå...

Vad ni hjälper till med på Kollberg & Engqvist

Jan: Men jag tänker så här, Anders, för ni har ju en sådan här tjänst just för folk som har frågor kring sin pension, så gör ni en sådan här att man kan träffa er digitalt och få hjälp. Kan du inte bara kort, istället för att jag ska beskriva, för jag har faktiskt inte gjort den, för jag kände så här, jag har fortfarande 25 år kvar. Men jag funderar på att skicka min mamma till er faktiskt. Vad är det som ni gör? Vad kan man förvänta sig? Jag tänker att det är bättre att du förklarar det än att jag gör det.

Anders: Om man tänker sig i samband med att man ska börja närma sig pensionen, uttag helt enkelt. Först hämtar vi in uppgifter om vad man har. Informationsfullmakt, som det heter. Så skickar vi runt den till alla försäkringsbolag. Så hämtar vi in uppgifter i digital form som vi får in i vårt system. Så gör vi en analys av den här informationen för att se vad man har. Utifrån de uppgifter som du som kund har lämnat. Jag vill kanske gå ner på deltid. Jag vill jobba till 70, eller jag vill jobba till 62. Så tar vi fram ett antal prognoser som visar vad du får i pension baserat på de här uppgifterna vi har fått från dig. Alltid tar vi med en prognos från 65, och så tar vi med några andra från 62 eller 67 beroende på vad man själv vill.

Anders: Sen skickar vi över den här rapporten, där det tydligt framgår de olika analyserna och även vad som händer om man dör, apropå det här med efterlevandeskydd. Och så skriver vi en del råd och rekommendationer redan i förväg baserat på det vi har sett. Sen går vi igenom den här sammanställningen, rapporten tillsammans under ett möte, som vi har skickat över innan. Svarar på frågor, förklarar, och sen brukar vi ofta få komplettera med lite ytterligare kommentarer efteråt, beroende på vad samtalet ledde till helt enkelt.

Vilka har störst nytta av tjänsten?

Jan: Vilka brukar vara de vanligaste som utnyttjar den här tjänsten? För de som jag har skickat till er har varit supernöjda.

Anders: Det har ju varit mest folk över 50.

Jan: Har man någon nytta av det innan? Har man glädje av det här?

Anders: Man har störst nytta av det när man är närmare, så är det just den tjänsten. Det är absolut. Innan är det väl mycket enklare egentligen. Då är det mer strategiskt framåtblickande, vad man ska ha. Då skulle man kunna tänka sig att man egentligen bara har ett samtal. Då behöver man kanske inte hämta in alla uppgifter. Då skulle det kunna vara intressant att titta på, finns det ett sjukförsäkringsskydd? Finns det efterlevandeskydd? Och sparar jag på en rimlig nivå?

Jan: Ja.

Anders: Det kan väl vara intressant. Och en del företagare vill ha lite råd om, precis som det du själv nämnde, hur ska jag fördela lön, utdelning, pension? Och för företagare kan det vara intressant. De kan ju påverka. Men för en vanlig, höll jag på att säga, anställd så är det egentligen bara att se till att spara och se till att få så hög lön som möjligt.

Jan: Så hög lön som möjligt och se till att ha indexfonder. Och har du familj, så är det efterlevandeskydd, och är du ensam så kan du ta bort det.

Anders: Lite förenklat. Så då är behovet av mer avancerade råd mindre, tycker jag.

Avrundning

Jan: Ja, men bra. Jag tänker att vi kommer prata mer om det här nästa vecka när vi pratar om uttag och uttagsstrategier. Det är ett fantastiskt stort tack, Anders. Jag tyckte det här var superintressant. Och det jag uppskattade mest är tydligheten. Skönt också att man inte behöver oroa sig, för jag har ändå gått med det där. Jag har till och med haft synen att jag aldrig kommer kunna gå i pension. Så ett fantastiskt stort tack, Anders. Och på återseende nästa vecka.

Anders: Stort tack. Ha det gott.

Jan: Så, det var dagens avsnitt. Nu har vi hunnit igenom tjänstepension, tradliv och lite sådant. Men jag tänker så här, vi har minst lika mycket frågor kvar till nästa gång. Är det någonting som du tog med dig?

Caroline: Alltså, det var ju väldigt mycket som swishade förbi, liksom. Så det är nästan så att jag måste kolla på det igen om ett tag. Men det var jätteskönt att Anders ändå kunde svara ganska tydligt på många frågor. Att man inte behöver oroa sig för sin pension.

Jan: Att man inte behöver oroa sig för sin pension, ja.

Caroline: Ja, det var skönt. Det gillar jag också.

Jan: Vill man komma i kontakt med Anders, så är det enklast att gå in på deras hemsida. Då kan man googla "Anders Kollberg" eller "Kollberg & Engqvist" eller koen.se. www.koen.se, så kan man komma i kontakt med honom. Eller på forumet, naturligtvis på rikatillsammans.se/forum. Så jag tänker att vi ses nästa vecka. Då kommer del två. Då kommer vi prata mer om uttag. Vi kommer prata lite om direktpension. Vi kommer prata lite andra frågor om försäkringar och så vidare. Så att vi ses nästa vecka.