Spara rätt och lätt till pensionen
En sammanfattning av våra, forumets och pensionsmyndighetens bästa tips
Pension är något väldigt individuellt. Det kan vara att trappa ner från arbetslivet, att ha en god och värdig ålderdom eller att kunna välja. En storbank beskrev det väldigt fint som att ha råd när man har tid.
Jag ska inte sticka under stol med att pension är ett klurigt ämne. Framförallt beror pensionen på många faktorer såsom ålder, anställningsform, arbetsgivare, lön, investeringsbeslut och en hel mängd andra saker.
Den här artikeln sammanfattar många tidigare artiklar och diskussioner på forumet (bl.a. här, här, här och här) där vi berör ämnet pension. Här får du guldkornen från intervjuer med allt från statliga sjunde AP-fonden till våra egna erfarenheter och tankar. Lite russinen ur kakan helt enkelt.
Lycka till med ditt pensionssparande,
Jan Bolmeson
Senaste uppdatering: 2022-01-23
PS. Tack som vanligt till alla er som bidragit med tips och feedback till artikeln. Framförallt forumanvändarna: @JFB, @Monica m.fl. Läs gärna användare @JFB:s kommentarer, särskilt i tråden ”Avsnitt #241 – Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens bästa tips ”.
De bästa och viktigaste tipsen för din pension
Nedan följer en sammanställning av de olika tipsen vi går genom i denna artikel:
- Spara på samma sätt som vanligt (billigt, regelbundet och i indexfonder)
- Välj ”AP7 SÅFA” i din premiepension (”ppm”).
- Skaffa dig koll med minpension.se
- Välj den billigaste och bredaste globalfonden i din tjänstepension
- Sikta på att komma upp till en lön på ca 45 000 kr/månad.
- Kolla att du får tjänstepension och att den är korrekt.
- Individuellt pensionssparande (IPS) endast i undantagsfall
- Eventuellt löneväxling för månadslöner över 45 000 kr.
- Ifrågasätt efterlevande- och återbetalningsskydd.
- Ha ett eget sparande till pension.
- Ställ dig eventuellt i kö för en hyresrätt.
- Samla tjänstepensionen hos Nordnet/Avanza.
- Gå i passion och inte i pension
- Företagare: se över de olika alternativen
- Ta hjälp av en rådgivare
- Överväg lån i tidiga 50-års åldern
- Jämför dig själv om du ligger i fas
- Förstå Pensionsmyndighetens tumregler
- Ställ frågor, gärna i forumet
Vi rekommenderar att läsa tipsen nedan och därefter är du välkommen att även besöka forum-delen om pension. Där finns många spännande diskussionstrådar. Inte minst som t.ex. ”Hur ligger du till jämfört med snittet i din pension?” eller ”Nån som verkligen pratat med pensionärer? | Lev livet nu!” eller världens mest nördiga tråd om pension för företagare.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
40-40-40-blåsningen – inte helt sanningsenlig
Mitt första tips är att se på pensionen som en slags försäkring. Det är nämligen inte säkert att du kommer att vilja sluta jobba. Som en vän till mig uttryckte det; det handlar inte om att gå i pension, det handlar om att gå i passion. 🙂
Problemet är dock att många av oss vet inte om vi kommer att ha möjligheten att jobba även om vi skulle vilja det. Hälsan kanske inte finns där, intresset kanske har skiftat till något annat eller man önskar helt enkelt sänka tempot. Det är då pensionen och ens pensionssparande kommer till sin rätt.
I Sverige har vi ett av världens bästa pensionssystem, men det innebär inte att det är utan brister. Den största utmaningen är framförallt storleken. Det är inte orimligt att majoriteten av oss som är i arbetslivet idag kommer att råka ut för det, som en twittrare för många år sedan kallade för 40-40-40-blåsningen.
De flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan i 40 år för att sedan leva på 40 procent av lönen.
@PerPenning på Twitter runt 2010-ish.
Nu är det inte fullt så illa eftersom tanken är att de flesta i Sverige, givet att man arbetat, ska komma upp i en pension om ca 60 % av sin lön. Det är därför jag anser att det är viktigt att spara till sin pension. Även om utgifterna minskar i samband med att man blir äldre, så kan 60 % vara under det man har tänkt sig.
Däremot är det viktigt att veta att mycket av det som sägs i media kring att alla kommer bli fattigpensionärer inte är 100 % sant. Ja, det finns människor som har det tufft, men det är ofta en konsekvens av andra faktorer, som att man t.ex. inte arbetat, varit sjuk, arbetat svart, kommit till Sverige i hög ålder eller liknande. Men även för dessa finns det stödsystem bortom denna artikels innehåll.
Tips 1. Samma principer som vanligt gäller för hur man bör spara
Principerna för ett framgångsrikt sparande och investerande är precis samma för pension, för barnsparande eller vilket annat sparande som helst. Det ska vara långsiktigt, regelbundet i en global indexfond eller en fondrobot med låga avgifter. Läs mer i vår kom igång-guide.
På det sättet är det ganska bra eftersom det är inte någon annan strategi man ska använda sig. Tvärtom har man två stora fördelar i sitt pensionssparande. Den första är att tidsperioden är lång och den andra är att man sällan kan ”paniksälja” och ta ut pengarna som man kan med ett vanligt sparande.
Ett misstag många gör är att tänka lite snett kring sparhorisonten. Även om man är t.ex. 63 år och bara har 2 år till pension vid 65, så har man egentligen en längre sparhorisont. Alla pengarna lär ju inte användas det året man fyller 65. Så det är viktigt att inte stirra sig blind på just 65 års-gränsen. Även om man är 65 så har de flesta mellan 15 – 20 år kvar att leva. 🙂
Man kan sedan applicera tumregeln: ”10 procent i aktieexponering per år i sparhorisont”, eller förenklingen:
- Kort sparhorisont (0-2 år): 100 % på bankkonto med insättningsgaranti eller kortränte/penningmarknadsfond
- Vet-inte-sparhorisont (3 – 9 år): 50 % aktier och 50 % bankkonto/kortränte-/penningmarknadsfond
- Lång sparhorisont (10+ år): 100 % aktier
Vill du nörda i den tekniska termen så är den ”glide path”. Det finns en del trådar om det på forumet, t.ex. ”Andel aktier och räntor vid olika åldrar”.
Överkurs och uppdatering: Jag rekommenderar att läsa användaren @JFB:s kommentar till detta tips i forumet. Han skriver:
Aktieandel = 10% x (antal år kvar till uttag + 1/3 x planerade uttagsår). Exempel, säg att man är 60 år, planerar uttag av en TP om 5 år och tänker ta ut den under 10 år. Aktieandelen blir då 10% x (5 + 10/3) = 83%. Året efter när man är 61 år blir den 10% x (4 + 10/3) = 73%. Väl framme vid uttag blir tumregeln 10% x 10/3 år = 33%.
@JFB i forumet
Det finns som sagt olika åsikter. Men jag tycker att ovanstående tips är tillräckligt bra. 😊
Tips 2. Välj AP7 SÅFA i din premiepension (”PPM”)
Få råd är så självklara att ge som att logga in på pensionsmyndighetens hemsida och kontrollera att du har valt det statliga alternativet AP7 SÅFA. Det är en av världens bästa globalfonder, den är billig, den tar god hänsyn till hållbarhet och presterar bättre än majoriteten av alla andra privata fonder och aktiva sparare. Det är även värt att notera att de från 55 års ålder lägger på ca 3 % i räntefonder per år, dvs. att de sänker risken när man närmar sig pension. Det är bra.

För en genomsnittlig person i PPM som är ca 40 år gammal, har gjort några egna val som inte varit superlyckade kan ett byte tillbaka till AP7 SÅFA innebära många tusenlappar extra i pension. Vi har skrivit mycket om AP7 SÅFA på bloggen och även intervjuat deras kapitalförvaltningschef Ingrid Albinsson.
Om du inte lyckas med bytet, ring Pensionsmyndighetens kundtjänst: 07771776776. De är både trevliga och hjälpsamma. Du kan även läsa mer om AP7 SÅFA på Pensionsmyndighetens hemsida.
Överkursresonemang: Ett viktigt påpekande gjordes i forumet
Överkurs – om man är 55+ år och om man har mycket av sin pension ofrivilligt placerad utanför aktiemarknaden. Tex. om man har mestadels av sin pension från inkomstpension, ITP2 (förmånsbestämd dvs. som en % av ens lön), och/eller mycket i traditionella tjänstepensioner med låg aktieandel.
I så fall, kanske man vill hålla en högre aktieandel i PPM än vad AP7 Såfa ger för att bättre inflationsskydda totala pensionen. I så fall kan man placera det mesta av PPM pensionen i AP7 Aktiefond, tex 70-100% och eventuell resterande andel i AP7 Räntefond.
Användaren @JFB i forumet i denna tråd
Tips 3. Skaffa dig full koll med minpension.se
Den bästa hemsidan för att få en pensionsöversikt i Sverige är minpension.se. Mitt tips är att logga in på den och få koll på hur det faktiskt ser ut med din pension. Sannolikheten är överhängande att det inte kommer vara någon munter läsning. De flesta av oss kommer få ut i genomsnitt ca 60 % av vår lön i pension.
Så som pensionssystemet är konstruerat så kommer dessa 60 % av din lön fördelas som:
- 35 % av din pension i form av slutlön, ges av din inkomstpension
- 15 % av din pension i form av slutlön, ges av din tjänstepension
- 15 % av din pension i form av slutlön, ges av din premiepension
Nu får man bestämma sig om det räcker med 60 % av ens lön eller inte. Om ja, grattis, då är det bara att upprätthålla nuvarande nivå, om inte, då behöver man komplettera med t.ex. ett eget sparande.
Ju tidigare man kompletterar, desto enklare blir det. Det kommer nämligen vara väldigt svårt att göra något åt problemet ”dålig pension” när man är 64 år gammal. Men det är relativt lätt om man har 10, 20 eller fler år på sig. Då kan man utnyttja ränta på ränta-effekten till max.
Pensionsmyndigheten har ett t.ex. ett räkneexempel som säger att om du sparar 2.7 % av din lön som 23 åring och framåt, då kommer du få hela 10 % av din lön extra i pension. Så precis som vi säger i börja spara-guiden, den bästa dagen att börja ta tag i sin pension är idag. Så grattis till dig som läser den här artikeln. 🙂
Något som man kan tänka på när man loggar in på minpension.se är att den kan innehålla ”jobbiga” siffror. Det vill säga att man inte gillar det man ser. Men! Den stora fördelen är som den amerikanske coachen Tony Robbins brukar säga:
The truth will set you free, but first it may piss you off…
Tony Robbins, amerikansk coach
Sedan gäller det också att ha en liten reality-check. T.ex. den allmänna pensionen, går till följd av dess konstruktion knappt att ha större än 20 000 kr. Det är lätt att logga in och se att man har typ 17 700 SEK, jämföra den med sin nuvarande lön och sedan tro att det är dåligt. Istället för att tänka:
Jag har 17 700 SEK och de flesta har under 20 000 SEK, jag har nästan maxat min…
Läs gärna mer i forumet i diskussionen: ”Vilken är den maximala allmänna pensionen man kan få ut?”.
Tillägg från läsaren @JFB: MinPension är också ett bra ställe att ta reda på mer detaljer om de tjänstepensioner man redan har, alltså om den är kollektivavtalad eller inte, och vilket avtal man i så fall tillhör, om man har återbetalningsskydd eller inte (mer om det i Tips 9) samt vilken typ av förvaltning det är (tex. traditionell eller fond). Den informationen behöver man tex. för att förstå om och hur man kan flytta pensionen (mer under Tips 6 om Valcentraler).
- Gå till “Intjänad Pension”
- Klicka på “Tjänstepension”
- För respektive tjänstepension klicka på den lilla blå pilen (som pekar neråt) så hittar du den typen av information.
Tips 4. Välj den billigaste globalfonden i din tjänstepension
Tjänstepensionen är den klurigaste delen i pensionen då den finansieras av din arbetsgivare och väldigt många arbetsgivare har sin egen lösning.
Ibland kan du påverka hur pengarna placeras och ibland inte. Om du har möjligheten att påverka, sikta alltid på att välja den billigaste och bredaste globala indexfonden. Det brukar ge bäst odds för en god avkastning över tid. Användaren @Alec har på forumet gjort en superbra sammanställning med förslag på fonder / portföljer hos många banker:
Försök ha en fond med en avgift under 0.4 procent. Avgiften gör en enormt stor skillnad, något du kan själv prova med vår ”Jämför avgiftens påverkan på avkastningen-kalkylator”.
Om du tycker att det är klurigt att välja rätt fond, ställ en fråga i forumet så kan du få tips.
Tips 5. Ha som mål att komma upp till en lön på ca 45 000 kr per månad
Avsättningarna till det svenska pensionssystemet är beroende av din lön. Premiepensionen motsvarar ca 2.5 % av din lön, den allmänna pensionen ca 16 % av din lön och tjänstepensionen ca 4.5 %. Det säger sig själv att ju högre lön desto bättre pension.
År 2022 så maximerar du avsättningen till den allmänna pensionen vid en månadslön om 44 375 SEK. Den statliga brytgränsen går på 46 242 SEK (554 900 SEK). Därav min avrundning till ca 45 000 SEK/mån. Det maximerar även de flesta, om inte alla, delar i det svenska välfärdssystemet. Det är ett bra mål att sträva mot om du inte redan har nått det.
Jag är väl medveten om att alla inte tjänar 45 000 SEK i månaden (vi har till och med en diskussion på ämnet i forumet), inte har möjligheten till det inom ramen för sina nuvarande jobb. Det är därför jag säger att utifrån ett rent isolerat ”maxa-pensionen”-perspektiv så är det målet. Sedan behöver man balansera de med andra mål så klart.
Man kan ibland t.ex. kombinera sin lön med en sidoinkomst eller sidoverksamhet. Då adderas dina två löneuttag ovanpå varandra. Eller så behöver man ibland byta jobb. Vore det enkelt att ha 45 000 kr i lön per månad skulle alla ha det. Men det går inte att komma runt att den som tjänar 45 000 kr/månad kommer att ha en betydligt bättre pension än den som tjänar mindre.
Det tål även betonas att det är väldigt viktigt att undvika att ta ut pengar ”svart”. Förutom alla de moraliska aspekterna så leder det även till att det inte bli några pensionsavsättningar och pensionen kommer bli högst dyster.
Tips 6. Se till att du har en tjänstepension (TJP) från arbetsgivaren
Om du är hos en arbetsgivare utan tjänstepension, försök förhandla dig till dig det, då ca 90 % av alla anställda har det. Det är väldigt viktigt att du kollar det här när du skaffar eller byter jobb. Den kommer i framtiden står för uppemot 25 % av din pension. Därför är en av de viktigaste frågorna att ställa
Har arbetsgivaren kollektivavtalad tjänstepension eller inte?
OM JA: om du får svaret ”ja, vi har kollektivavtalad tjänstepension” så är det bra! Kollektivavtalade tjänstepensioner har låga avgifter och är lätta att flytta om/när man vill byta bank/försäkringsbolag. Följdfrågan är:
Vilket avtal tillhör arbetsgivaren?
Detta beror på vilken typ av verksamhet företaget är inom och om det är privat, kommunalt eller statligt. Avtalsområdet styr hur mycket avsättningarna som görs (även om de är rätt liknande), vilka banker/försäkringsbolag som du kan placera din pension hos, och dessutom avgör det vilken “Valcentral” man tillhör.
Valcentralen är den organisation som upphandlat avtalet och som kan hjälpa dig at göra rätt val med din pension. Det är också på valcentralen som du gör ditt val av bank/försäkringsbolag och eventuella framtida flyttar. På denna sidan hos Konsumenternas.se kan du läsa mer om vilken valcentral som gäller för dig, avgifter och vilka placeringsval du har. Kom ihåg att Valcentralen är till för dig, så tveka inte att ringa kundtjänst om du behöver hjälp eller har frågor!
OM NEJ, VI HAR EGEN: Om svaret är ”Nej, vi har inte kollektivavtalad tjänstepension utan erbjuder vår egen lösning för vårt företag”, så beror din tjänstepension helt enkelt på vad företaget bestämt ska gälla. Det kan vara lika bra som ett kollektivavtal, men det kan också vara avsevärt sämre.
Be om mer information, typ en informationsfolder om den tjänstepension de erbjuder. Tex. hur stor andel av lönen sätts in på din tjänstepension, vilken bank/försäkringsbolag som pengarna placeras hos, vilka avgifter som tas (tex. kapitalavgift/skalavgift som tas ut på kaptialet varje år och helst ska vara noll i moderna lösningar), om det går att flytta tjänstepensionen senare om du vill, och vilka fonder du kan välja mellan.
Om du ej har tjänstepension
OM NEJ, FINNS INGEN: Om du får svaret: ”Nej, vi har ingen tjänstepension” så kan det vara värt att byta arbetsgivare eller tacka nej till jobbet. Det är tufft att skriva det, men tyvärr är det den bistra sanningen. Det finns trick att kompensera (t.ex. IPS enligt tips 7), men jag anser att tjänstepension idag är något av en hygienfaktor hos en arbetsgivare för längre anställningar. De flesta har en avsättning på ca 4.5 procent av sin lön via kollektivavtal.
Som företagare behöver man stå för sin tjänstepension själv. Min åsikt är att man alltid som företagare MINST ska ha samma skydd, förmåner och möjligheter som en anställd. Därför är 4.5 procent en miniminivå, normalt brukar jag rekommendera nästan 10 – 20 %. Se mer nedan i tips 14 ”tips för företagare”.
Enklast är att ha tjänstepensionen via Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk) – oavsett om man är anställd eller företagare. Det är kostnadsfritt, framförallt slipper du dumma skalavgifter och du har ett jättestort utbud av fonder att välja mellan. Det kan många gånger vara värt att flytta sin tjänstepension dit.
(Tack till @JFB i forumet för dessa tips)
Kontrollera med valcentralen att arbetsgivaren har betalat in TJP
Det finns undersökningar som visar att ca 10 % av anställda får för låga inbetalningar av sina arbetsgivare. Därför är det ett tips att du årligen kontrollerar med din valcentral att arbetsgivaren har rapporterat rätt lön och betalat in pengarna. Rättelser i efterhand är VÄLDIGT svåra eftersom kapitalutvecklingen påverkas.
- Om man fått för stora insättningar på tjänstepensionen så drar arbetsgivaren via försäkringsbolaget tillbaka beloppet utan någon förklaring eller meddelande och utan någon som helst beräkning av hur stort beloppet är. Dvs man har ingen kontroll över detta alls.
- Om man fått för låga (eller i värsta fall inga) insättning på tjänstepensionen så är det bara du som kan upptäcka det. Därför är det en bra ide att kontrollera att insättningarna startar när de skulle och att beloppet är korrekt. Inte alltid helt lätt att beräkna själv, men man kan ju alltid lägga en fråga i forumet så kan vi nog alla hjälpas åt.
(Tack till @Geert och @JFB i forumet för detta tips).
Tips 7. Individuellt pensionssparande (IPS) – endast om du inte har TJP eller har enskild firma
Tidigare var det lönsamt att spara på så kallat IPS-konto. 2016 ändrades de reglerna och det generella rådet är att INTE spara på det här kontot, utan hellre köra vanligt sparande hos t.ex. en fondrobot (annonslänk).
Undantaget är om du saknar tjänstepension eller är företagare. Då kan du fortfarande göra avdrag för ditt privata pensionssparande upp till 35 procent av din inkomst. Notera att det här är en speciallösning.
Tips 8. Löneväxling, endast efter 45 000 kr i månadslön
Genom att löneväxla avsätter man en större del till sitt pensionssparande. Av skatteskäl är det dock lönsamt först efter en hög lön på 45 000 kr innan skatt i månaden.
Då tjänar du ett par procent på det eftersom arbetsgivaren behöver betala en lägre skatt på din lön. Se dock till att du får den här extra insättningen på ca 6 % så att din arbetsgivare inte behåller den av misstag.
Läs mer i vår artikel om löneväxling. I forumet har också @OscarW gjort en sammanställning över vad löneväxling vid olika belopp innebär över olika tidsperioder. Det finns även en intressant diskussion i forumet där man avråder från löneväxling.
Tips 9. Om efterlevandeskydd och premiebefrielse
Det här skyddet innebär att om du dör så tillfaller dina sparade pensionspengar din familj. Ungefär som en livförsäkring. Det kan vara motiverat, särskilt då det är billigt initialt, men det kan också sänka din totala slutsumma med uppemot 10 procent. Ofta kan man säga att det beror på fas i livet, i tidiga faser kan det vara bra, men då är beloppen ofta små och i senare faser behövs det inte alltid.
Men, när det
När det gäller efterlevandeskydd, speciellt återbetalningsskydd, så är där lite att tänka på. Återbetalningsskydd innebär att maka/make/partner/sambo och barn får kapitalet utbetalt om man avlider. Man kan dock inte sätta in syskon eller andra personer som förmånstagare dvs. mottagare av kapitalet när man avlidit.
Om man väljer bort återbetalningsskydd så får man istället arvsvinster dvs. man får en en andel av kapitalet av de inom ens årskull som avlider. Detta kan ge ett rätt bra tillskott till ens pensionskapital speciellt när man blir lite äldre när dödligen börjar tillta i 50+ års åldern.
Nackdelen med att välja bort återbetalningsskyddet för icke-kollektivavtalade pensioner är att det kan blir lite komplicerat att flytta pensionen till en annan bank/försäkringsbolag. Man kan tvingas gå igenom en hälsoprövning (vid mindre kapital, egen utvärdering på en blankett) och i värsta fall och en läkarundersökning (vid större kapital, som ofta får bekostas av en själv till runt 3000-4000 kr).
För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten reglerad i avtalet och sällan något problem.
När ska man välja vad? Det beror på ens situation, men generellt kan man tänka:
- Har man kollektivavtalade tjänstepensioner så kan man i princip ändra sig lätt och när man behöver via sin Valcentral.
- Om man är singel och utan barn och inte förväntar sig någon ändring i detta, så kan man välja bort återbetalningsskyddet och istället få ta del av arvsvinster för att få en bättre pension.
- Om man som gift/sambo/partner har vardera bra pensioner och inte behöver ärva pensioner av varandra för att livet som efterlevande ska fungera, så kan man även då välja bort det för att öka på pensionskapitalet.
Vi rekommenderar följande relevanta fördjupningar:
- Att välja bort efterlevandeskydd kan ge en stor skillnad i pension
- Efterlevandeskydd eller livförsäkring – hur gör du?
- Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar?
Tack till @JFB för komplettering av detta steg.
Tips 10. Eget sparande till pension
Det är viktigt att spara till sin pension. Samtidigt behöver man balansera det mot att man tidigare i livet behöver spara till boende, barn och en del andra stora utgifter.
Ett generellt sparade om t.ex. 10 % av ens månadslön kontinuerligt under livet är snarare att föredra än att öronmärka pengar till pensionssparande från ung ålder.
Det går i linje med samma sätt att spara som vi pratar om i andra avsnitt såsom:
Tips 11. Ställ dig i kö för hyresrätt
Mitt kanske mest kontroversiella råd som fungerar om man äger sitt boende. Genom att flytta till hyresrätt som pensionär så kan man gå från en låg pension till en jättebra pension. Ett par år innan man planerar gå i pension kan det vara en idé att ställa sig bostadskö på den orten man bo.
Här kan det även vara värt att överväga lite mer exklusiva äldreboenden som också ofta har kö, givet att man har det intresset, ambitionen och möjligheten.
Resonemanget bygger på att frigöra kapital som är bundet i boendet. Säg att Agda, 70 år, har en låg pension på 10 000 kr i månaden, men hon har ett boende för 2 500 000 kr. Genom att sälja huset, betala skatt och avgifter på 500 000 kr, så får hon 2 000 000 kr att fördela på sin resterande livslängd.
Utgår vi från att hon lever till 90 år, så innebär det plötsligt ca 8 500 kr extra att göra av med varje månad. Det innebär nästan en fördubbling av pensionen, även om så klart en del av kostnaderna går till det nya boendet.
Andra alternativ är de så kallade seniorlånen, men jag kan inte med gott samvete rekommendera dem, då de ofta är väldigt dyra och dåliga. Ett annat alternativ är att försöka låna själv, men det går sällan när man äldre och då får man använda barnen som medlåntagare. Det är ju dock heller inte alltid möjligt. Således tipset om att ställa sig i kö för hyresrätt eller ett äldreboende som man gillar.
Tips 12. Samla tjänstepensionerna hos Avanza eller Nordnet
Idag har det blivit lättare att samla tjänstepensioner på ett och samma ställe. Fortfarande (2022) så är gamla tjänstepensioner tagna före 1 juli 2007 inte flyttbara. Man får välja de bästa fonderna som går där pengarna en gång hamnade och överleva med de avgifter som gällde då.
Nyare tjänstepensioner tagna efter 1 juli 2007 är flyttbara och med kraftigt sänkta flyttavgifter (max 600 kr enligt lag). Detta har framförallt underlättat flytt av icke-kollektivavtalade tjänstepensioner, men arbetsgivaren kan ändå ha krav på vart man får flytta dessa tjänstepensioner. Flytten kan kompliceras av om man valt bort återbetalningsskyddet (se ovan).
För kollektivavtalade tjänstepensioner så är flytten aldrig något problem Men även här är valet begränsat till de banker/försäkringsbolag som upphandlats för ens avtalsområde. Oavsett situation ovan så går det dock att hitta bra fonder hos de flesta banker enligt Alecs tråd ovan: ”Motsvarande LYSA- och basportföljen hos storbankerna | Bästa fonderna hos de olika bankerna”.
IPS (individuellt pensionssparande) kan man alltid flytta eftersom det är ens eget kapital och inte kopplat till någon arbetsgivare eller avtalsområde. Här kan man alltid välja antingen Avanza eller Nordet. Om IPS är under ca 45 000 SEK så kan du till och med ta ut det.
Sammanfattningsvis; om du kan flytta, flytta det som går till Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk). Där har du bäst och billigast urval, du slipper skalavgifter och du kommer få mer pengar till din pension. Du kan redan idag be dem undersöka vad du kan flytta genom att ge dem en informationsfullmakt. Det är kostnadsfritt för dig att be dem undersöka flytträtter och du förbinder dig inte till något. Kontakta deras respektive kundtjänst Avanza (0856225000) och Nordnet (info@nordnet.se, +46105833000).
Tips 13. Gå i passion och inte i pension
Precis som ränta på ränta-effekten har störst effekt i slutet betyder dina sista arbetsår väldigt mycket Genom att skjuta upp pensionen ett par år kan man faktiskt väsentligt öka den. Det förutsätter naturligtvis att man både har viljan, orken och möjligheten.
En äldre dam beskrev det vid tillfälle för mig som att det handlar om att gå i passion och inte i pension. Lite klyschigt men det satte sig ändå. För tänk om det är så att man inte behöver se det som att man gå i pension, om man har möjligheten att göra något man tycker så kommer det både ge energi och glädje, bättre betalt tack vare lägre arbetsgivaravgifter och mycket mer i pension.
Tips 14. Pension för dig som har ett aktiebolag och är företagare
För dig som är företagare med ett eget aktiebolag så finns det lite fler alternativ. Jag rekommenderar följande diskussion i forumet:
Där diskuterar vi – förmodligen Sveriges bästa diskussion på ämnet – direktpension, tjänstepension och eget sparande i bolaget. Grundrekommendationen är:
- Ta ut maximal lön under statlig brytgräns för skatt, ca 45 000 SEK
- Sätt av till din tjänstepension med minst 10 och 20 – 35 % vid högre lön (se jämförelse med anställd här)
- Ta ut maximal utdelning enligt din K10
- Investera bolagets pengar
- Fem år innan pension, sätt av maximalt till periodiseringsfonder
Variationer på ovan är att ta direktpension istället för tjänstepension. Övriga intressanta trådar på ämnet är:
Tips 15. Om du ska ta lån, gör det i tidiga 50-års åldern
Många vittnar om att det är väldigt svårt att ta lån när man blir äldre. Återbetalningsförmågan och kassaflödet är då mycket sämre samt tidshorisonten för att betala lånet är kortare. Det blir helt enkelt en för hög risk för banken. Därför kan det vara relevant att ta ett lån i tidigare 50-års åldern, kanske även om man inte behöver det, för att ha fler möjligheter senare.
Tips 16. Tips kring uttag
När det gäller uttag så finns det några tumregler att tänka på. Men den generella rekommendationen är att ta hjälp en rådgivare enligt tips 17.
Det generella som man kan säga är:
- Man bör inte ta ut hela sin pension jämt livsvarigt, utan snarare försöka tänka att ta ut mer mellan 65-75 än mellan 75-85. Det är då man har mest nytta av pengarna. Kom dock ihåg att man inte vet hur gammal man blir och om man behöver finansiera t.ex. hemtjänst själv.
- Om du ligger under eller balanserar på statlig skatt, ”smeta” ut det så att du ligger under den statliga skatten.
- Generellt kan man säga att ta ut pengarna så tidigt som möjligt och investera dem själv om du inte använder upp dem alla.
- Vi har många gånger svårt att förutsäga våra utgifter i 70-års åldern när vi är i 40-års åldern.
Värt att komma ihåg är också att pensioner beskattas idag olika om man tar ut dem före det året man fyller 66 eller från och med det året man fyller 66. Skatteskillnaden är enligt Pensionsmyndigheten hela 9%-enheter i lägre skatt. Se tex här.
Alltså om man tänkt gå lite tidigare i pension så får man ta med beräkningen att (så som skattesystemet ser ut idag) så får man markant lägre skatt om man kan skjuta upp pensionsuttaget till det år man fyller 66, och tex. istället leva på ens egna kapital fram tills dess.
Tips 17. Traditionell förvaltning (”trad liv”) helst bara efter 55 år
Traditionell förvaltning är en förvaltningsform där försäkringsbolaget ofta ”garanterar” en stabil men lite lägre avkastning. Det här är en av de mest komplexa finansiella produkterna och den ingår i många kollektivavtalade pensionslösningar. Om du har möjligheten att välja verkar konsensus bland rådgivare vara att det kan vara ett bra alternativ i ens pensionssparande men först efter säg 50 – 55 års ålder.
Som ung, med en lång tidshorisont (mer än 10 år) så vill man helst ha en så hög aktieexponering som möjligt.
Tips 18. Ta hjälp av en rådgivare
Det sista tipset är att ta hjälp av en duktig rådgivare som hjälper dig att tänka kring pensionen. Pension och särskilt uttag av pension är bland det klurigaste som finns. Jag rekommenderar följande två rådgivare:
- Småspararguiden – de är bra, billiga (kostar ca 2 000 kr) och hjälper dig med en översyn. Den här tjänsten passar dig som är under 55 år och har en relativt lång bit kvar till pension.
- Kollberg & Enqvist – de är bland de bästa, om inte bästa, oberoende rådgivarna kring pension. De hjälper dig med en analys och planering av uttag. Det kostar ca 5 000 – 10 000 kr, beroende på din komplexitet. De har deltagit på bloggen i två mycket uppskattade avsnitt här och här. Tyvärr har Anders gått bort och hans kollega Jarl driver det nu själv.
Naturligtvis kan du alltid i ett första steg fråga på bloggen.
Ligger du rätt till efter din ålder?
Nedan följer en sammanställning från Pensionsmyndigheten för vilket pensionskapital en modellerad genomsnittlig svensk har vid olika åldrar:

Om man bryter ner det på beståndsdelarna i inkomstpension, premiepension och tjänstepension så ser det ut som följer.

Om du vill se tabellen i siffror så rekommenderar jag forumtråden: ”Jämför dig själv | Så rika är svenskarna”. Den uppdateras löpande med statistik som ovan.
Tumregler och tips från Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har även fler tips och tumregler såsom:
- De flesta som arbetar kan räkna med att få ungefär 60 % av sin lön i pension fördelat på ca 35 % inkomstpension, 10 % premiepension och 15 % tjänstepension.
- Att gå i pension ett år senare höjer pensionen per månad med 6 – 11 procent.
- Att gå i pension ett år tidigare sänker pensionen per månad med 5 – 6 procent.
- Varje 1 000 kronor i inkomst ger ca 1,3 kronor per månad i inkomstgrundad allmän och tjänstepension. En månadsinkomst på 30 000 kronor i 42 år innebär en livsinkomst på drygt 15 miljoner kr, 15 000 x 1,3 = cirka 20 000 kronor i livsvarig månadspension.
- En minskad avkastning med 1 % per år minskar den totala pensionen med drygt 6 procent.
- Att vänta med att arbeta från 23 års ålder, minskar pensionen med 1 – 3 % per år man skjuter upp arbetsstarten. Att börja arbeta vid 28 kräver att man arbetar mellan 1 – 2 år längre.
- Ett sparande på 2,7 % från 23 års ålder höjer pensionen med ca 10 % per månad.
- Att arbeta deltid 50 procent under 10 år under arbetslivet – minskar pensionen per månad med 10 till 13 procent.
- Att få höjd fondavgift med 1 procentenhet – minskar den premiebestämda pensionen med 21 procent under 40 års sparande.
Även värt att veta är att:
- Efter 65 års ålder görs det i regel ingen ny avsättning till tjänstepension.
- Innan man fyller 25 år görs det i regel ingen avsättning till tjänstepension.
Överkurs: Relaterade artiklar på bloggen och diskussioner på forumet
Som överkurs kan vi rekommendera följande artiklar på bloggen som handlar om pension.
- Om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet
- Mer om pension, i synnerhet om uttag och företagande
Gästen i avsnitten ovan är Anders Kollberg som tyvärr har gått bort. Däremot driver hans kollega Jarl bolaget vidare och hjälper till med individuell och anpassad pensionsrådgivning. Vi gillar dem eftersom du betalar en gång, får råden som verkligen är bäst för dig och sedan är relationen slut. Till skillnad från andra rådgivare som ska ta procent på ditt kapital i all oändlighet som är hästlängder dyrare.
Fler artiklar är:
- Från utbränd till ekonomiskt fri på sex år vid 55 års ålder
- Om pension med SPP:s Shoka Åhrman
- AP7 SÅFA – det bästa PPM-valet för de flesta av oss
I forumet har vi också många spännande diskussioner på ämnet:
- Pension – Hur ligger du till jämfört med snittet när det gäller antal månadslöner
- Hur mycket tjänstepension behöver jag för att ha samma pension som jag har lön idag?
- Nån som verkligen pratat med pensionärer? | Lev livet nu!
- Hur mycket ska man löneväxla/sätta in extra på pensionen?
- Orar mig för att vi är på väg mot låg pension trots att vi tjänar bra idag
Om du verkligen vill nörda så hittar du forumets alla diskussioner, frågor och tankar om pension här.
Lycka till med pensionssparandet!
Om du får rätt på några av dessa punkterna ovan, då ger du dig själv de bästa förutsättningarna för en god framtida pension. Bläddra gärna längst ner på sidan för att få tips på fler artiklar att läsa på ämnet pension.
Om du har frågor eller funderingar, kommentera gärna nedan eller ställ frågan till vår fantastiska community i forumet. Där får du både tips, hjälp och förslag på hur du kan göra eller svar på dina funderingar.
Lycka till med ditt pensionssparande,
Jan och Caroline
Då ligger dagens avsnitt uppe. Ett försök till att att sammanfatta det som vi pratat om här i forumet kring pension.
Ett stort tack till alla er som bidragit till det genom diskussioner här i forumet. Tänker specifikt på @JFB, @Monica, @smaspararguiden, @Thomas86, @OscarW, @SNS, @Ove, @bspastikern, @Geert och fler som jag glömt eller inte kan tagga in.
Sammanfattade forumtrådar:
Sammanfattade artiklar på bloggen
Sidan 20 och 21 är samma (tips 12) i den upplagda presentation samt tips 13 saknas. Antar blivit något fel vid uppladdning

Sen fungerar inte din länk inom forumet
Jag vill bara lyfta upp att när det kommer till tjänstepensionen för de som jobbar under teknikavtalet så har man förhandlat in extra 2.4%. Så man får alltså 6.9% av årslönen avsatt till tjänstepensionen. Kam vara bra att veta för den det berör.
Korrektion: Man förhandlade ned åldersgränsen för när man kan börja tjäna in tjänstepension från 25 till 23 års ålder. För att få igenom denna förändring så gav man upp 0.3% och därför är det “bara” 2.1% som gäller nu (alltså totalt 6.6% av årsinkomsten som avsätts).
Och detta upp till 7,5 ibb väl (dvs ca 45k/mån) och sedan är det 30 % på summan över det.
Stämmer bra skulle jag tro
Hallå!
Tycker att avsnittet är super bra! Tänker främst på människor som har ångest över sitt pensionssparande och med en snabbguide. Förhoppningvis kommer att försöka ta tag i sitt pensionssparande.
Tänker främst min åldersgrupp unga vuxna
Allt gott!
Håller med, 4.5% av lönen i tjänstepension är ”bare minimum” medan för höga löner kan det raka iväg till nästan 20% av lönen. Det avhandlades i en annan tråd som en diskussion kring vad man behöver förhandla om i de fall arbetsgivaren inte har kollektivavtalad tjänstepension, så jag repeterar mitt inlägg därifrån:
Om man utgår ifrån ITP1 (privatanställda tjänstemän) som är ett stort avtalsområde så ökar avsättningen markant med lönen. För att få en fingervisning om vad man kan behöva förhandla om - om man inte har kollektivavtalad tjänstepension- så man inte säljer sig för billigt, så är en ITP1 baserad tabell nedan. Läs mer om ITP1 tex. på Unionen.
Pensions premie som inbetalas beroende på månadslön
I högre lönelägen så behöver man alltså förhandla mer i häradet 10-20% av lönen i tjänstepension än de 4.5% som gäller upp till brytpunkten som för 2022 är 44 400 kr/månad. Eftersom det kan vara svårt att omförhandla tjänstepensionens “procent av lönen” vid framtida löneförhöjningar så kan det vara bra att ta höjd och förhandla fram en procent som är högre än ens nuvarande lön.
På Pensionsmyndigheten finns en räknare om du vill ha mer exakt för din lön
Bra avsnitt, men någon kommentar på sakerna.
Ett väldigt bra avsnitt som alla borde läsa.
Under devisen “den man älskar, den agar man” vill jag ändå ha två synpunkter.
I artikeln anges att man förväntas leva 15-20 efter 65-årsdagen. Lite snävt kan man tycka. Pensionsmyndigheten räknar väl med knappt 20 år just nu, om jag minns någorlunda rätt. Samtidigt är väl kalkylen för AMF och andra bolag att om en en 60- eller 70-talist uppnår 65årsdagen, så skall hen leva närmare 25 år till. Personligen tycker jag nog att 15-25 hade varit en rimligare skrivning.
Att man redan tidigt i 50-årsåldern ta lån för att man cirka 15 år senare gardera sig för att få nej till en låneansökan känns väl oerhört tidigt? Personligen har aldrig någonsin råkat ut för att en 60-åring fått avslag på ett bolån. Detta under förutsättning att Kvar att leva på-kalylen uppfyller kraven förstås.
Men detta är som sagt bara synpunkter i marginalen.
Jag tycker nästan detta rådet är lite väl konservativt. Alla som har en bostad med låg belåning men inte så stort privat kapital borde vid 50+ låna upp 1 miljon eller så och placera det i en vettigt portfölj. (Kanske 60/40 eller nåt.) Det är alltid klokt att sprida risker och ha allt i bostaden är dumt.
Det var inte det mitt inlägg handlade om. Huruvida lån på 1 miljon är klokt eller inte, får varje individ bedöma själv. Mitt inlägg gällde om banker beviljar lån eller ej till " äldre" personer.
Jag känner t.o.m. en pensionär som fick lån på storbank. Fick fråga på några ställen men till slut gick det. De har OK pensioner och hade nollbelånat hus.
Sen kan man ju undra om inte reglerna behöver ses över. Tex. att man alltid borde kunna få belåna säg 30% av bostadens värde så länge pensioner räcker för att gå runt i vardagen. Det borde rimligen vara noll risk för banken eftersom bostadslånen och bostaden hänger ihop. Ingen arvinge som kan sticka med pengarna från bostadsförsäljningen utan att först lösa lånen. Om bopriserna går ner mer än 70% för att sådana bostadslån skulle överstiga bostadens värde, så har nog bankerna andra större problem än pensionärer med låg belåningsgrad
Det är dock inte belåningsgrad som avgör om och eventuellt ligger till hinder för att pensionärer (nuvarande och snart blivande) får låna. Kreditgivaren ska framförallt se till betalningsförmåga och där har belåningsgraden inte annat än möjligen en indirekt betydelse då det kan påverka räntesats och amortering.
Konsumentkreditlagen säger till och med uttryckligen:
Kreditprövningen får inte till övervägande del grunda sig på att den avsedda säkerhetens värde överstiger kreditbeloppet eller att säkerheten antas komma att stiga i värde.
Jag håller med om att man nog skulle göra det. Jag har ett exempel på en pensionär som jag känner som inte fick lån på huset för att fixa med försäljningen. Då huset var obelånat och skulle säga inom ett halvår/år så borde det nog varit ganska säkert lån.
Okej, då missförstod jag dig. Men du dig ändå vidare på samtalsämnet.
Jag håller inte med dig alls att varje person själv för bedöms vad som är klokt. Man för själv avgöra hur man vill göra, men vad som är klokt eller inte är en objektiv sak som antingen är falsk eller sann.
Håller med, det som också är lätt att missa är att man har fått ett förskott på inkomstpensionen som medför att pensionsökningen sen räknas ner med 1,6% per år jämfört med löneökningarna.
Som medför att en OK inkomstpension idag kan vara en dålig inkomstpension om 10 år.
Det är ju precis det jag menar
Om lagar behöver ändras och bankreglementen ses över så får man väl göra det så att folk med solida finanser kan få låna, oavsett ålder. Annars är det ju åldersdiskriminering.
I nuläget tittar man på betalningsförmågan, men det är ju en gissning om framtiden. Vem vet om en person har kvar sin inkomst under de 20-50 år som lånet kommer att löpa?
Trots det mäts risken ändå ofta mot tillgångens värde dvs. belåningsgraden för bostaden. Man kan undra hur banker vet att 85% belåningsgrad för en 30 åring är säkrare än 30% belåningsgrad för en pensionär.
Vad jag förstår är det många “unga” som inte ens försöker amortera ner under 50% belåningsgrad ens som pensionärer, så återigen undrar jag hur det då kan vara så farligt att låna ut en lägre del till befintliga pensionärer.
Sen kan man ju också undra hur banker idag då får låna ut på aktier med XX% av nuvärdet beroende på hur säker aktien bedöms vara.
Poängen är att om vi har ett samhälle där en viss regel/lag inte längre “makes sense” så får vi väl ändra på lagen, efter en ordentlig utredning så det blir rätt för framtiden tänker jag.
PS: Jag är inte pensionär, har inga lån, och tänker inte ta några heller, men ser det orimliga i nuvarande situation. Åldersdiskriminering typ.
Tycker det var ett väldigt bra avsnitt. Lagom informativt, lagom långt, och inte alltför nördigt. Perfekt för nybörjare (och alla andra såklart) att lyssna på. Min partner fick många nya ögonöppnare tack vare detta avsnittet.
Ja det var bra. Men jag tror man ska vara väldigt försiktig, om man har 20+ år kvar i arbetslivet, med att räkna med att man får en pension som går att leva på. Även om man får dom där korvörena som staten lovar idag, kan man nog inte räkna med att dom går att leva för. Turligt nog så bäddar ju de flesta här för att kunna klara sig själva, låt oss hoppas att staten inte lyckas stoppa oss.
Rädda sig den som räddas kan!
Inte riktigt så det fungerar som jag förstått det i en annan tråd där jag korrekt tillrättavisades efter at ha trott att det var som du skrev här.
Inkomstpensionen ökar med ökande löner i Sverige. Så där runt 1.5-2% om året.
Den 1.6%iga förskottsräntan som är inbakad i inkomstpensionen är designad för att ge konstant köpkraft.
Om man tar bort förskottsräntan så skulle ens köpkraft alltså öka under pensionsåren, i takt med att lönerna går upp i Sverige, vilket de som skapat systemet tyckte var dumt, eftersom man sannolikt behöver mer av de pengarna tidigt i pensionen.
Se tex denna rapporten
I övrigt håller jag med dig och @ErikDahlen att TP kan vara bra att ta ut under längre tid 10-20 år eller livsvarigt för att inte bränna alltför mycket i början. Eftersom TP tyvärr inte går att pausa (annat än i några få undantagsfall med banker som tex. på Avanza) så bör man kanske hålla på en del och inte starta allt samtidigt. Det kan skapa mer flexibilitet i framtiden. Under förutsättning att man ha ett antal TP konton att laborera med såklart.
Intressant rapport som även den talar för att man bör fundera på tjp utbetalningar under längre tid om man tror sig bli gammal.
Ps,
Det var nytt för mig att även tjp hade förskottsränta samt olika förväntad livslängd.