Jämförelse av spara i kapitalförsäkring i bolaget vs reavinst beskattad depå i företaget

Den här tråden är ett komplement till diskussionen:

Tråden ovan jämför alternativen:

  • Spara X kr till pensionen via en vanlig tjänstepension, eller

  • Spara X kr till pensionen via en direktpension i en reavinstbeskattad aktie- och fonddepå (“AF”)

Den här diskussionen jämför istället:

  • Spara X kr i en fond via kapitalförsäkring i bolaget, eller

  • Spara X kr via direktpension i en reavinstbeskattad AF-depå.

Det handlar således att jämföra alternativet kapitalförsäkring vs direktpensions-alternativet. Jag rekommenderar att läsa diskussionen i den andra tråden kring förutsättningar och liknande. Beräkningarna och bakgrunden är samma diskussion jag har haft med bl.a. @JanH från Intervenia.

Uppdatering 2022-04-14

Se gärna även den här diskussionen av @smaspararguiden där Andreas skriver sin sammanfattning av diskussionerna i bland annat denna tråden.

– SLUT UPPDATERING —

Antagandet om statslåneräntan är avgörande

Eftersom vi har principen skit-in/skit-ut så är antagandena superviktigt. I det här fallet är antagandet om statslåneräntan ett av de viktigaste. För att hålla samma antagande som i förra tråden så utgår vi att de kommande 27 åren kommer vi ha en genomsnittlig statslåneränta på 3,6 %. Det är väsentligt högre än vad det är idag, då den för 2021 bestämdes till -0,1 %.

Statslåneräntan är viktig eftersom den styr beskattningen i kapitalförsäkringen där man, något förenklat kan säga att man betalar 30 % på statslåneräntan. I mitt antagande om 3,6 % så blir det alltså 1,08 % (=30 % x 3,6 %).

En sammanfattning av övriga antaganden:

Antagande Värde Kommentar
Genomsnittlig statslåneränta 3,6 %
Avkastningsskatt för kapitalförsäkring 1,08 % Se ovan resonemang (30 % på 3,6 %).
Årlig fast avgift för kapitalförsäkring 0 SEK Antar t.ex. Avanza / Nordnet
Årlig investeringsavgift (KF) 0 %
Årlig administrationsavgift (KF) 0 SEK
Tidsperiod 27 år 40 år / pensionering vid 67 år
Avkastning (nominell) 6 % Samma som i andra tråden
Årlig avsättning (färdigskattat med 20,6 %) 144 000 SEK Samma som i andra tråden
Fondavgift 0 % samma i båda jämförelserna

I beräkningar gör jag antagandet att skatten beräknas en gång per år i slutet istället för en gång i kvartalet för enkelhetens skull.

På samma sätt räknar jag bara ETT års sparande som sedan “klonas” så att vi ser bidraget från ett enskilt år. Dvs. att uträkningarna nedan visar som om jag avsatte 144 000 i år, 2021, och sedan aldrig mer. I verkligheten hade man ju snarare försökt spara 144 tkr, 2021, och sedan samma sak alla efterföljande år.

Värdetillväxt kapitalförsäkring (“KF”)

Om vi börjar med värdetillväxten på kapitalförsäkringen så kör vi vanlig ränta-på-ränta enligt antagandena ovan.

Antagande År 1 År 27
Ingående värde 144 000 SEK 493 971 SEK
Avkastning 6 % 8 640 SEK 29 638 SEK
Administrativa avgifter 0 % 0 0
Fasta avgifter 0 0 0
Avkastningsskatt -1.08 % -1 649 SEK -5 655 SEK
Årets slutvärde 150 991 SEK 517 955 SEK

Dessa 517 955 SEK är alltså färdigskattade och kan med fördel tas ut som utdelning till 20 % skatt. De är EJ lämpliga att ta ut som lön eftersom de är skattat eget kapital.

Räknar vi om det som att man hade gjort det under hela perioden är det totala värdet 8 076 102 SEK.

Värdetillväxt reavinstbeskattad depå (“AF”)

Gör vi samma beräkning och gör antagandet att vi inte rör pengarna under perioden (t.ex. i en global indexfond) så att man slipper skatta för vinsten, får vi följande värdeberäkning:

Antagande År 1 År 27
Ingående värde 144 000 SEK 493 971 SEK
Avkastning 6 % 8 640 SEK 29 638 SEK
Årets slutvärde 152 640 SEK 694 418 SEK

Notera att det här beloppet om 694 418 är oskattat, så det behöver vi ta hänsyn till vid uttaget.

Om vi räknar om det här för hela perioden så har vi ett belopp om 9 724 048 SEK.

Alt A) Uttag från kapitalförsäkring via utdelning (3:12)

Om vi nu utgår från att vi ska ta ut pengarna som vi har i vår KF så kommer det se ut som följer. Pengarna som sattes in var ju redan färdigskattade (med bolagsskatt) och under varje år vi har haft dem i KF har de också skattats. De är alltså i företagets perspektiv färdigskattade eget kapital-pengar.

Det mest effektiva sättet att ta ut dem är såldes via utdelning (3:12). I det här fallet utgår jag från att man har en K10:a som täcker det (fullt utdelningsutrymme).

Belopp
Bokföringsmässigt resultat 517 955 SEK
Privat skatt på utdelning (20 %) -103 591 SEK
Efter skatt i handen = 414 364 SEK

Alt B) Uttag från reavinstbeskattad depå (3:12)

Eftersom vi nu bara hade skattat de initiala 144 000 SEK så måste vi skatta vinsten på värdeökningen under den gångna perioden:

Belopp
Kapitalintäkt (694 418 - 144 000=) 550 418 SEK
Skattemässigt resultat: 550 418 SEK
Bolagsskatt (20,6 %) -113 386 SEK
Efter skatt: =437 032 SEK
Ej skattepliktig intäkt (ursprungs kapitalet) 144 000 SEK
Bokföringsmässigt resultat = 581 032 SEK

Om vi nu gör samma utdelningsövning som i förra exemplet får vi:

Belopp
Bokföringsmässigt resultat 581 032 SEK
Privat skatt på utdelning (20 %) -116 206 SEK
Efter skatt i handen = 464 825 SEK

Jämförelse och diskussion av resultatet “endast 3:12-utdelning”

Om vi jämför de två resultaten ovan så hamnar vi alltså på en differens på:

Jämförelse Belopp
Reavinstbeskattad depå + utdelning 464 825 SEK
Kapitalförsäkring + utdelning 414 364 SEK
Differens (-) 50 461 SEK

Givet antaganden om full K10 med utdelningsutrymme som gäller båda exemplen, så får jag ut ca 50 000 SEK mer med en AF-lösning än KF-lösningen under givna antaganden ovan. Skulle vi slå ut det på en hel sparperiod om 27 år så är det någonstans mellan 1.0 - 1.3 Mkr.

Då kommer vi in på samma invändningar som vi har i den andra tråden om:

  • Spekulation i förändringar i skatt
  • Trygghet i sparandet (t.ex. konkurs, skadestånd etc)

Om vi pausar de invändningarna ett tag så är det ändå intressant att se att sanningen “KF är alltid bäst att spara i” inte är helt så sann som det kan framstå. Dessutom, om vi dessutom skulle låta oss spekulera i framtida skatteändringar, så ligger det väl närmast att tro att det är skatten på kapitalförsäkring (och isk) som ligger närmast till hand att höja. T.ex. höjde man ju häromåret golvet på ISK/KF genom att formulera det som statslåneräntan plus ett golv.

Alt C) Uttag från kapitalförsäkring i form av lön + utdelning

Om vi nu tar till oss lite av tricken från den förra tråden och kombinerar ett löneuttag om 100 000 SEK (samma som i förra tråden för jämförelsens skull, men förmodligen lönsamt även med högre belopp a la t.ex. @Monica:s beräkningar).

Belopp
Lön -100 000 SEK
Sociala avgifter (10,21 %) -10 210 SEK
Skattemässigt resultat -110 210 SEK
Bolagsskatt (20,6 %) 0 SEK
Efter skatt -110 210 SEK
Från KF 517 955 SEK
Bokföringsmässigt resultat = 407 745 SEK

Uttaget kommer nu bestå av både lön och utdelning:

Belopp
Lön 100 000 SEK
Privat skatt -10 000 SEK
Efter skatt: = 90 000 SEK

Utdelningen beräknas som vanligt:

Belopp
Bokföringsmässigt resultat 407 745 SEK
Privat skatt på utdelning (20 %) -81 549 SEK
Efter skatt i handen = 326 196 SEK

Det vill säga att jag har privat fått:

Belopp
Lön 90 000 SEK
Utdelning 326 196 SEK
Allmän pension (18,5%-30% skatt) 12 950 SEK
Summa värde till mig privat = 429 146 SEK

Det intressanta man kan notera att det här alternativet är MER lönsamt än alternativ A) på 414 364 SEK (diff på 14 782 SEK) TROTS att jag inte har något att kvitta mot. :exploding_head: Inte vad jag gissade initialt i alla fall.

Alt D) Uttag från reavinstbeskattad depå i form av lön + utdelning

Om vi gör om samma uträkning med en lön från den reavinstbeskattade depån ser det ut som följer.

Belopp
Ordinarie vinst 0 SEK
Kapitalintäkt 550 418 SEK
Lön -100 000 SEK
Sociala avgifter (10,21 %) 10 210 SEK
Skattemässigt resultat =440 208 SEK
Bolagsskatt (20,6 %) -90 683 SEK
Efter skatt =349 525 SEK
Ej skattepliktig intäkt (ursprungsbeloppet) 144 000 SEK
Bokföringsmässigt resultat = 493 525 SEK

Om vi nu ser vad det blir för mig i handen privat.

Belopp
Lön 100 000 SEK
Privat skatt -10 000 SEK
Efter skatt: = 90 000 SEK

Utdelningen beräknas som vanligt:

Belopp
Bokföringsmässigt resultat 493 525 SEK
Privat skatt på utdelning (20 %) -98 705 SEK
Efter skatt i handen = 394 820 SEK

Summerar vi det så blir det:

Belopp
Lön 90 000 SEK
Utdelning 394 820 SEK
Allmän pension (18,5%-30% skatt) 12 950 SEK
Summa värde till mig privat = 497 770 SEK

Jämförelse av alternativen A-D

Jämför vi slutbeloppen som vi får i handen privat så blir det:

Alternativ Slutbelopp
Alt A) kapitalförsäkring + utdelning 414 364 SEK
Alt B) reavinstbeskattad depå + utdelning 464 825 SEK
Alt C) kapitalförsäkring + lön + utdelning 429 146 SEK
Alt D) reavinstbeskattad depå + lön + utdelning 497 770 SEK

Precis som i den förra tråden är det ganska stor skillnad mellan de olika alternativen. :exploding_head:

I alla alternativen ovan kan man ju lägga på ett direktpensionsskal som - givet jag förstått det rätt - t.ex. kan försäkra insättningen via premieförsäkring och skydda pengarna i händelse av konkurs.

Notera även att beloppen skiljer lite från den andra tråden då jag här har räknat på samma belopp 144 000 SEK i båda alternativen för att jämföra äpplen och äpplen. I den andra tråden jämför vi TJP och direktpension utifrån exakt samma kostnad för företaget. Därför är t.ex. alternativet i denna tråden 497 770 SEK medan det är 491 553 SEK i den andra tråden.

8 gillningar

Jag hänger med i beräkningen av KF även om jag tycker att det är mastigt att dra upp schablonskatten från ca 36 tusen till 88. Jag hade tyckt att det var mer fair att lägga den som en osäkerhetspost.

UPPDATERAT: Om vi gör samma antagande om ökade kapitalskatter och sätter fondskatten som idag är 0,12% (och som saknas i uppställningen ovan) till 0,3504% (dvs samma ökning som det var på schablonskatten på KF), samt lägger till Intervenias adminstrativa kostnad så blir resultatet något sämre

Så fort vi börjar göra antaganden så infinner sig osäkerheter. Tar vi tex dagens siffror så blir KFen det bästa alternativet. För min del tycker jag att det har varit bra övningar inte bara räknemässigt, utan även att man får mer positiva och negitiva effekter tex, inte kunna byta fonder, fördelen med pantförskrivning. Jag upplever att svaret på vad som är bäst inleds med "Det beror på… " :grin: Allt beror på ens egna förutsättningar.

Håller med om att det ”beror på”.

Ps. Upplever dock att du gör samma misstag som i förra tråden. Du kan inte räkna in avgiften för Intervenia på ett års avsättning. Korrekt är att isf periodisera den med 1/tidsperiod. I räkneexemplet ovan med 1/27-del.

PS2. Schablonavgiften för juridiska personer är lägre än för fysiker (privatpersoner): :slightly_smiling_face:

Juridiska personer betalar något mindre i skatt än fysiska personer, nämligen totalt 0,088 % av fondandelarnas värde. Företag betalar 22 % skatt på schablonintäkten, i motsvarighet till privatpersoners 30 %, vilket i slutändan blir 0,088 % i stället för 0,12 %.

Frågan är om det dessutom inte är fel ovan och det ska vara 20,6 istället för 22%? :thinking:

2 gillningar

Det va säkert 22% när det skrevs…

2 gillningar

Du e smart du! Å jag är morgontrött. :grin: :grin:
Du har dessutom rätt att fondavgiften är en schablonintäkt och därför bara beläggs med 20,6%.

1 gillning

Hur ser din uppdaterade beräkning ut? Dina dokument är bra mycket stiligare än mina som just nu är katastrof. Jag har all time high i antal “sheets” just nu. :grin:

För att KF och AF jämförelsen ska bli rättvis behöver vi inkludera alla avgifter som kommer med en direktpension. Dessa har jag dålig koll på. I mina beräkningar lägger jag även till periodiseringsfonder (6 år per avsättning) i KF alternativet. Något man går miste om i AF alternativet. Gör dock ingen jätteskillnad eftersom Jans exempel utgår från 144 000 kr och inte 142 074 kr här.

Jag tycker nog ändå att en statslåneränta på 3,6 % är rimligt över en såpass lång tid som 27 år. Även om det är ett osäkerhetsmoment skulle jag räkna upp avkastningsskatten från dagens superlåga nivåer åtminstone.

Det här ser jag mest är en sanning före man fyllt 66 år. Pensionsmyndigheten skriver själva att skatten blir negativ upp till ett visst belopp om man tar hänsyn till de intjänade pensionsrätterna. Svårt att klå det. :wink:

Så klart är det att föredra att ha någonting att kvitta emot så periodiseringsfonder blir ett viktigare inslag i KF-varianten. I mitt fall (och även i ditt) så kommer det eventuellt finnas passiva inkomster kvar i bolagen vilket kan leda till att vi åndå tvingas realisera AF-depån.

Det som kanske är mest ögonöppnande för mig här är att SLP + skatt för realiserad vinst ändå kan bli mindre än bolagsskatt + avkastningsskatt. Så även i ett scenario där man tvingas realisera vinsten av olika skäl kan det alltså ändå vara att föredra.

När jag väl fått ordning på mitt katastrof-dokument ska det blir intressant att se måla upp lite fler scenarion. Exempelvis vad som sker om man lyckas klå 6 % avkastning om året, om räntan förblir låg i överskådlig tid, osv.

1 gillning

Så här resonerar Konsumenternas och Pensionsmyndigheten:

Konsumenternas

Beräkningsförutsättningar

Vi följer den gemensamma prognosstandard som både staten och pensionsbranschen använder. Det innebär följande:

  • Avkastning är (före avdrag för avgifter och skatt) 2,1% utöver inflationen för både traditionell, fond- och depåförvaltad försäkring.
  • Avkastningsskatten är 1,5%.

Källa: Jämför avgifter i kapitalförsäkringar för pension | Konsumenternas

Pensionsmyndigheten

5.4 Avkastningsskatt

Gällande skatt, 15 procent på statslåneräntan, antas vara konstant under prognosperioden. Som antagande på statslåneräntan finns i huvudsak två olika alternativ. Det ena är att använda senast fastlagda statslåneräntan för ett år. Standarden måste då ändras varje år. För prognosen innebär det att resultatet kommer att variera över åren beroende på kortsiktiga förändringar av ränteläget. En sådan effekt är inte önskvärd och statslåneräntan antas därför i prognosstandarden vara densamma som antagandet för långsiktig obligationsränta enligt avkastningsantagandet ovan, det vill säga 4 procent.

@janbolmeson har alltså antagit en avkastningsskatt som är lägre än pensionsbranschen själva, staten och pensionsmyndigheten antar. Detta ger troligtvis kapitalförsäkringsalternativet en oskälig fördel i kalkylen men det räcker ändå inte på långa vägar……

Några kommentarer på trådstarten:

  1. För alternativ B och D tillkommer en schablonbeskattning i form av fondavgift, givet att innehavet är placerat i fonder. (Vilket är en rimlig ansats i det här forumet…) Jag har gjort uträkningar på detta tidigare i:
    Är Direktpension utan försäkring det mest lönsamma alternativet för mig som driver AB? - Nr 27 av dany

  2. Det går att skattetekniskt komma billigare undan än alla ovanstående alternativ om man använder den hybridstrategi jag beskrev i:
    Pension för företagare med aktiebolag - Direktpension vs Tjänstepension vs Spara i företaget | Låt oss samskapa inför ett avsnitt - Nr 51 av dany
    Jag har förtydligat inlägget med mer detaljer om uttaget.

1 gillning

Jag kan mejla över den om du vill ha den.

1 gillning

Jag har fixat till min mall som vi kan hjälpas åt att utveckla. Notera att det är version 1.0. Börja gärna med att göra en kopia sedan får du gärna kommentera ändringar så kan vi uppdatera (eller begära redigeringsbehörighet så hjälps vi åt att samskapa). :+1:

2 gillningar

Jag har tagit hänsyn till det i mallen, men det slår marginellt (ca 3 000 SEK över en 27 års period). Se nedanstående sammanställning.

Alternativ Slutbelopp Omräknat slutbelopp med schablonskatt på 0,02% Diff
Alt A) kapitalförsäkring + utdelning 414 364 SEK 414 364 SEK 0 SEK
Alt B) reavinstbeskattad depå + utdelning 464 825 SEK 461 891 SEK - 2 934 SEK
Alt C) kapitalförsäkring + lön + utdelning 429 146 SEK 429 146 SEK 0 SEK
Alt D) reavinstbeskattad depå + lön + utdelning 497 770 SEK 494 835 SEK 2 935 SEK
1 gillning

Nu jag äntligen tagit mig tid att börja räkna lite på det här (lite kul måste man få ha i mellandagarna :)).

Jag har börjat med att enbart titta på alternativet att ta ut pengarna som utdelning. Dvs jag har inte räknat med möjligheten att använda AF-vinst till lön. (Vi kan prata om det också så småningom, men jag tar en sak i taget för att inte röra till det mer än nödvändigt.)

Till att börja med är det bara att konstatera att det är statslåneräntan som är avgörande enligt beräkningarna hittills. Räknar man som @janbolmeson med 3,6% statslåneränta och därmed 1,08% schablonskatt på KF blir det ganska snabbt bättre med depå. När jag har samma antaganden i övrigt som @janbolmeson får jag det till att det tar 8 år innan AF blir lönsamt. Tar du ut pengarna år 8 har du 210 418 kr om du har valt KF och 210 700 om du har depå. Innan dess är KF bättre. Jag har räknat med fondkontoskatten, men inte med någon kostnad för depån (dvs avgift till Intervenia). Sedan blir det som sagt klart bättre på riktigt långa tidshorisonter (om man fortfarande har den billigaste fonden, etc). Om det är värt det eller inte går att diskutera och beror på förutsättningar, men det tänker jag att jag kan göra när statslåneräntan hamnar där.

Det riktigt intressanta blir om jag gör antaganden att statslåneräntan håller sig under 1,25% (=> nuvarande KF-skatt på 0,38%) i fem år för att sedan gå upp till 3,6%. Eftersom statslåneräntan går utmärkt att följa så kan man ju justera sin strategi längs vägen. Man kan tex börja med KF och byta till depå när statslåneräntan går upp.

Om jag jämför den strategin - KF först och sedan depå - med att välja depå redan från början får jag att det tar 29 år innan det hade lönat sig att välja depå redan från början. Och då ska vi komma ihåg att jag inte har räknat med några extra avgifter för depån och framförallt räknat med att den fond som är billigaste idag är det i 29 år till.

Efter 27 år får jag det till att man har 570 886 kr före utdelningsskatt (men efter bolagsskatt) för KF+depå och 568 895 kr för depå.

Min slutsats av detta är att om det inte är löneutbetalningen man är ute efter (som sagt separat diskussion) så är rätt strategi att välja KF nu och sedan eventuellt flytta till Depå när statslåneräntan går upp.

Har @janbolmeson och @JanH några kloka tankar om detta? Har jag missat något?

6 gillningar

Nu till frågan om man ska ta ut pengarna som lön eller utdelning och hur fördelaktigt det första är.

Jag har räknat på hur stor del av pengarna man får kvar efter skatt vid uttag på olika sätt.

Förklaringar till tabellen:

Inkomstskatten är inkomstskatten på enbart lönen om man lägger på 100 000 kr i lön till ett redan existerande pensionsuttag. Beloppen har jag fått fram empiriskt genom att använda skatteverkets tjänst för att räkna ut skatt. Det här är viktigt för hur bra löneuttag lönar sig.

För att räkna ut pensionsnettot har jag räknat med en inkomstskatt när man tar ut pensionen på 32,5% för den som 360 000 tkr/år i pension respektive 52,5% för den som har 700 tkr/år i pension.

De två vänstra kolumnerna är alltså de intressanta. Procentsatsen visar hur mycket som finns kvar efter skatt.

“Tot lön” är nettolön + nettovärdet av insättningen till allmän pension.

“Ta ut som utdelning” är nettot för utdelningen. För “Vinst depå” är det alltså först en bolagsskatt på 20,6% och sedan en utdelningsskatt på 20%. För KF är det bara utdelningsskatten.

Notera att man inte kan jämföra KF med Depå direkt här. På en KF har man ju betalat mer skatt längs vägen. Det här är bara till för att se vad som är bäst när det väl är dags att ta ut pengarna och i för att se hur mycket bättre det ena är än det andra inom respektive alternativ.

Slutsatsen här är:

Om man är 66+ och inte har för hög pension blir lön extremt fördelaktigt. Tom om pengarna kommer från en KF.

Om man är 66+ och har så hög pension att man kommer upp i statlig inkomstskatt är det fortfarande bättre att ta ut lön än utdelning om man väl sitter med en depå som innehåller vinst, men skillnaden är inte så stor (behålla 67% istället för 64%).

Om man är under 66, har slutat jobba, börjat ta ut pension och har en låg pension är det klart bättre att ta ut som lön om man har Depå (76% vs 64% kvar) och lite sämre om man har KF (76% vs 80%).

En bonus med depå är möjligheten med depå att slippa betala vinstskatt över huvud taget för att man tar ut pengarna som lön samma år som man realiserar vinsten.

Slutsatsen här är att den möjligheten kan bli värd ganska mycket (66+ och låg pension). En förutsättning är dock att man inte har så mycket pension att man får betala statlig inkomstskatt som pensionär. Då är värdet marginellt (67% istället för 64% med nuvarande skattesatser och skatteregler).

Återigen intressant om ni alla - och särskilt @janbolmeson och @JanH håller med?

4 gillningar

Hittade ett fel i de sista raderna (på pensionsberäkningen). Nytt försök här

2 gillningar

Snyggt, jag hade inte ens tänkt på att man kunde kombinera det. :+1:

Jag utgick från 3.6 % på SLR eftersom @Robert_G började med det i en annan tråd. Jag har för mig att Pensionsmyndigheten rekommenderar 4.0 % i pensionssimuleringar, så jag håller med om att det slår sjukt mycket. Därför var det briljant som du skriver att inte se det som statiskt, utan att kanske unna sig byta skatteskal. Särskilt hållet KF => Depå.

Ska fundera lite till på dina kommentarer inför ett avsnitt på ämnet runt februari.

3 gillningar

Jösses! Hur svårt kan detta vara? Här kan vi snacka om att komplicera en i grunden ganska enkel frågeställning.

Hur ska intäkter tas ut från bolaget? Vad är det vi alla är överens om?

1. Maximal lön under statlig brytgräns
(avdragsgill kostnad för bolaget, jobbskatteavdrag och höjd allmän pension om 18,5 procent)

2. Därefter utdelning

En lön under statlig brytgräns beskattas totalt med max 25 procent. Brytgränsen för en 65+ är idag ca 619 000 SEK. Om 27 år är den sannolikt över 1,1 miljon SEK.

Även högsta pensionsgrundande inkomst som idag är 572 000 SEK är naturligtvis mycket högre om 27 år.

Jag påpekade tidigt i tråden att hela kapitalvinsten skall användas för utbetalning av lön och arbetsgivaravgift och det skattade kapitalet om 144 000 SEK för utdelning.

Även om vi gör en kalkyl med en antagen avkastning om 7 procent per år och dessutom antar att avkastningsskatten (0,38%) aldrig någonsin kommer att höjas under kommande 27 år så ger AF-depå ändå överlägset bäst utfall!

Med dessa antaganden får vi följande:

Slutvärde år 27 för KF: 808 000 SEK.

Utbetalas lämpligast som utdelning. (Förutsättning att sådant utdelningsutrymme finns) Nettobehållning efter 20% skatt: 646 000 SEK .

Slutvärde år 27 för AF-depå: 875 000 SEK.

Det skattade kapitalet om 144 000 SEK utbetalas som utdelning. Nettobehållning efter 20% skatt: 115 000 SEK.

Kapitalvinsten 875 000 – 144 000 = 731 000 utbetalas som lön och arbetsgivaravgift.

Lön: 663 000. Arbetsgivaravgift (10,21%): 68 000. Tot: 731 000.

Lön: 663 000. Nettobehållning efter 25% skatt: 497 000 SEK.

Lönen är pensionsgrundande.

663 000 x 18,5% = 123 000. Nettobehållning av pensionen efter 33% skatt: 82 000 SEK.

Summering efter skatt:

Utdelning: 115 000 SEK.

Lön: 497 000 SEK

Pension: 82 000 SEK

Totalt: 694 000 SEK.

AF-depå ger 48 000 SEK mer på varje årlig avsättning. 27 x 48 000 = 1 296 000 SEK .

Om man gör en mer serös beräkning och använder sig av de antaganden som pensionsbranschen själva, staten, konsumenternas och pensionsmyndigheten antar om avkastningsskatten så blir skillnaden 4 806 000 SEK .

Eftersom brytgränsen för statlig skatt om 27 år sannolikt kommer att vara ca. 1,1 miljon eller mera så kan man samtidigt ta ut den allmänna pensionen och ev. intjänad tjänstepension utan att gå över brytgränsen för statlig skatt. Notera också möjligheten att använda en del av kapitalet för att utbetala lön även till make/sambo.

1 gillning

Hej,
För mig står inte frågan mellan tjänstepension eller direktpension utan mellan direktpension eller spara direkt i bolaget.
-Det som talar för en direktpension är att det går att koppla premieinbetalningsförssäkring till den, så min fråga till Jan H/Intervenia är vad era lösningar skulle kosta i exemplet ovan ffa de löpande avgifterna i form av försäkringar.

-Jag undrar också vilka fonder du rekommenderar som ska hålla i 27år? Jag ser en risk för en inlåsningseffekt i en fond som med tiden blir sämre av någon anledning eller risk för ofrivillig avkastningsskatt om en fond omvandlas eller avslutas och utlöser en försäljning.

-Fondskatt tillkommer väl på er lösning i depåkonto?

Mvh Johan

Hej Johan,
Intervenia fakturerar 10 000-20 000 SEK i uppstartavgift (avdragsgill kostnad för bolaget) samt en årlig avgift om 1900 SEK (också avdragsgill kostnad för bolaget). Vad som ingår finns att läsa här: Vanliga frågor – Intervenia Direktpension Se fråga 2: Vad innebär det att vara kund hos Intervenia? Se även fråga 4: Varför kan jag inte bara spara pengarna i bolaget utan någon direktpension?

I första hand en global indexfond med låg avgift precis som @janbolmeson och Andreas Runnemo (Småspararguiden) rekommenderar.
Fonder som omvandlas eller avslutas är i regel s.k. aktivt förvaltade fonder som placerar i en nischad marknad som havererat eller aktivt förvaltade fonder som underpresterat mot sitt jämförelseindex. Sådana problem kan inte uppstå i en global indexfond.

Fondskatten (0,08%) är medräknad i kalkylen ovan.

Det finns fel här. Efter att ha kollat med min revisor så kan man som jag trodde använda schablonmetoden. Vilket betyder att du kan räkna 875 000 * 0,20 = 175 000 som skattade kapitalet. Och ta detta som utdelning.
Sen tar du 700 000 som lön.

Hej Erik,
Fel var väl att ta i…:grinning: Jag antar att du egentligen menar att det finns ytterligare ett möjligt alternativ. Användande av schablonmetoden för juridiska personer är omtvistad men jag delar din och din revisors uppfattning. Åtminstone tills vidare….
I just detta exempel med lång spartid och god avkastning skulle schablonmetoden i så fall kunna vara aktuell. Skillnaden efter skatt blir dock mycket liten: 695 000 kr i stället för 694 000 kr.