Premiepensionen (PPM) - en djupdykning och jämförelse
Sök:

Premiepensionen (PPM) – en djupdykning och jämförelse

RikaTillsammans #155 - Genomgång av Pensionsmyndighetens rapport om PPM | Del 1 i vår serie om pension.

Få av oss tänker till vardags på skillnaden mellan inkomstpensionen som är ett fördelningssystem och premiepensionen som är ett fullfonderat system. Det innebär att i premiepensionen finns det riktiga pengar placerade i riktiga fonder i ditt namn. Inkomstpensionen är däremot en skuld som staten lovar betala dig i framtiden.

I dagens video djupdyker vi i Premiepensionen utifrån Pensionsmyndighetens rapport: ”Premiepensionen: Pensionsspararna och pensionärerna 2019”. Vi pratar mycket om jämförelsen mellan aktiva och passiva sparare i PPM. Det vill säga de som har gjort ett aktivt val minst en gång eller de som varit passiva och legat kvar i ursprungsfonden AP7 SÅFA.

Vår förhoppning är att du efter det här avsnittet känner dig väldigt nöjd över att ha AP7 SÅFA som valt alternativ i ditt premiepensionssparande. Med hög sannolikhet kommer det även i framtiden att ge ett resultat bättre än majoriteten av dem som är aktiva. Du behöver inte göra samma misstag som jag och Caroline (mest jag) har gjort.

Det blir även en grafbonanza, med 14(!) grafer och avsnittet innehåller även min favoritgraf för 2020. Caroline var måttligt road. 😂 Cudos till Pensionsmyndigheten som framställt en briljant rapport. De har till och med redovisat beloppet för den sparare som har mest pengar i PPM. Beloppet på långt över en miljon kronor är en merit med tanke på att man som max kan ha fått in 211 000 kr sedan 1995.

Jag inser min nördighet när jag säger att jag har väntat på den här uppdateringen sedan den förra rapporten 2017. 🤦‍♂️😎

Vi hoppas däremot att du får glädje och värde av dagens avsnitt!

Lycka till med ditt premiepensionssparande!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Du kan även bläddra bland slidsen till avsnittet nedan:

Innehållsförteckning:

Nedan följer en innehållsförteckning till avsnittet. I beskrivningen på Youtube finns den med tidsangivelser.

Transkribering

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet.

OBS! Transkriberingen kommer att kompletteras med grafer under morgondagen (1 juni).

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #155 och idag ska det handla om premiepension. Förhoppningsvis blir detta den första delen i vår serie om pension, som vi har lovat länge. På sätt och vis är det lite pinsamt att inget avsnitt under de senaste tre åren har inkluderat en djupdykning i pension. Men idag börjar vi med den enklaste delen och fokuserar på premiepensionen.

Jan: Den är ganska isolerad och jag tänker att vi ska prata om allmän pension och ge lite tankespjärn. Jag kommer ta vissa grejer som jag inte tror de flesta har tänkt på gällande inkomst och premiepension. Lite så där, what the f-k? Så var det för mig första gången jag såg det här. Och det blir ett nördigt avsnitt med grafbonanza!

Jag tycker det är roligt att det är många av er tittare, läsare och lyssnare som skriver kul kommentarer, så jag sitter ibland och skrattar högt för mig själv. Det var någon som skrev på YouTube att jag borde göra en graf över Carolines inställning till grafer över tid. Jag blir ju ibland så entusiastisk med mina grafer. Idag tror jag att jag har hållit mig till 14 grafer. 😂

Rapport: Premiepensionen och pensionsspararna 2019

Jan: Hela det här avsnittet bygger egentligen på data från Pensionsmyndigheten och lite andra sidor. Pensionsmyndigheten släppte en ny rapport bara för några dagar sedan som heter ”Premiepensionen och pensionärerna 2019”. Jag har sett fram emot den här rapporten sedan 2017 då den senaste rapporten kom ut. De skulle ha webbkonferens där de skulle gå igenom den här och jag var så entusiastisk, men ljudet var så otroligt dåligt. Så jag tänkte gud, tänk att jag tycker det här är så intressant att jag sitter och lider mig igenom den.

Så, förutom den allmänna introduktionen kommer vi även att gå igenom den här rapporten från Pensionsmyndigheten, för jag tycker den är superintressant. Jag hör ju hur nördig jag är där, men skit samma. För man kan jämföra sig med andra pensionssparare och det är alltid roligt. Man kan se hur mycket andra i sin åldersgrupp har i PPM, vilken avkastning de har, om man ligger före, efter eller jämsides med alla andra.

Sedan är det så spännande för de jämför alla som har gjort egna val i premiepensionen jämfört med alla de som inte har gjort något val. Vi gjorde ju avsnitt #138 och #140 som handlar om vad forskningen säger kring sparande och för mig blir den här rapporten som ett litet lackmustest.

De som inte har gjort någonting får en global indexfond och de är helt passiva i många år. De som är aktiva, det är ofta de som är intresserade, gör aktiva val, läser på etc. Och så ska vi se om resultaten går i linje med forskningen.

Caroline: Nu känner jag att det kommer bli given utgång, men låt oss se ifall det stämmer.

Jan: Ja, det är inte säkert, men kanske. Men jag tyckte det var superintressant och jag hoppas att även du som läser tycker det. Det vi inte kommer ta upp i det här avsnittet är uttag från pensionen. Det är egentligen det som jag upplever är svårast. Vi har börjat prata med en person som har skrivit en bok som handlar om man tar ut sina pensionspengar, så vi kan återkomma till det. I det här avsnittet kommer vi inte ta upp uttag och jag har skippat den delen i rapporten.

Så är pensionssystemet uppbyggt

Jan: Om vi då börjar generellt, så är den svenska pensionen en del i det som vi kallar för socialförsäkringssystemet. I Sverige har vi bestämt att vi ska jobba under en livstid och under den livstiden tjänar vi in pengar. Då tar vi hand om staten och sedan tar staten hand om oss. Så det är en överenskommelse. Det pensionssystemet vi har nu det bestämdes på 90-talet som en blocköverskridande överenskommelse. Den består egentligen av tre eller fyra delar, lite beroende på hur man tittar på det.

Pensionens 4 delar
Pensionens 4 delar

Det består av det egna sparandet, där jag sparar själv till min pension och det kallas för eget pensionssparande. Innan kallades det för individuellt pensionssparande – IPS – och vi kommer ha ett eget avsnitt om det. Det viktigaste att veta kring IPS är att om man har ett eget IPS-sparande så ska man sluta med det. Om det är under 45 000 så kan man ta ut det och då skulle jag nog rekommendera att man tar ut det och placerar om det.

Grejen var att innan var det skattemässigt förmånligt att ha ett IPS. Du kunde få avdrag i skatten för det men det får du inte idag. Så det är mycket bättre att bara ta ett vanligt sparande så att man sparar till pensionen men inte i en IPS-lösning. Det kan man se på sitt Avanza-konto eller på banken. Det står IPS-konto. Så det är eget sparande och vi kommer prata om det i ett separat avsnitt.

Nästa del är tjänstepensionen, som vi också kommer ha ett separat avsnitt om, där arbetsgivaren sparar till en. För de flesta av oss som jobbar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats så är det ungefär 4,5% av lönen som sätts av där. Sedan har man slutligen den stora delen, som är den allmänna pensionen. Jag sa att man kan tänka på det som tre eller fyra delar för man kan dela upp den allmänna pensionen i två delar: inkomstpension och premiepension. Det är de två grejerna som jag tänker att vi ska prata om.

Caroline: Du, får jag bara fråga dig, du sa att ens arbete där man jobbar ska vara kollektivavtalsanslutet. Vet du vad det är för branscher som inte brukar vara det?

Jan: Ingen aning. Det är på arbetsgivarnivå, inte branschnivå. Vi är till exempel inte kollektivavtalsanslutna i vårt företag, men vi har ändå en tjänstepension. Om jag ska sammanfatta pension i allmänhet så är det så att den allmänna pensionen kommer från staten och det är inkomst- och premiepension. Båda är grundade på den inkomsten du har och sedan finns det lite specialpensioner även inom det allmänna systemet, som är typ garantipension om du har haft låga eller inga inkomster, det finns tilläggspension, efterlevandepension och sådant. Så det finns flera delar, men detta är de två stora delarna.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem

Jan: Tjänstepension är då den pension jag får från jobbet och den är ofta unik per arbetsgivare och det är ofta en fallgrop för egenföretagare eller när man jobbar på små företag. För de har ofta inte en tjänstepensionslösning. Man måste själv ta hand om det då. Och så hade vi det med IPS:en.

Det som är ganska viktigt att veta kring inkomstpensionen är någonting som jag fattade först för något år sedan och det är att inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem. Det betyder att pensionsavgifter som betalas in under året finansierar samma års pensionsutbetalningar. Så det som vi betalar till inkomstpension på vår lön, alltså 18,5% av vår lön, sätts av i pension. Av dessa 18,5% går 16 procentenheter till den allmänna pensionen – inkomstpensionen – och de pengarna sätts inte in på ett konto med mitt namn, utan de går för att betala min mammas pension och andra som är i pension. Så pensionsavgiften bokförs som en pensionsrätt på mitt konto, men utan en fondering.

Detta är viktigt. Så inkomstpensionen är inte konkreta pengar som står på något konto, utan det är – lite förenklat – en skuldsedel från staten till mig att jag har rätt att få pension på denna summan.

Och det ska någon annan jobba ihop till mig, i framtiden. Om inbetalad avgift inte räcker till ett enskilt år, så har staten även en buffert i det här systemet. Vi brukar ju prata om Sjunde AP-fonden, som är en sådan här statlig fond som förvaltar premiepensionspengarna, som vi kommer prata mycket om i detta avsnittet. Men det finns andra också. Det finns första, andra, tredje och fjärde AP-fonden och de är de här buffertfonderna som staten använder. De är fyra självständiga fonder. Sedan finns det en sjätte AP-fond också, men det är en specialfond.

Så det viktigaste att veta här det är att inkomstpensionen är en rätt. Ungefär som en bostadsrätt. Du äger inte en bostadsrätt, utan du äger rätten att bo. Till skillnad från en villa där du har en lagfart, att det är du som äger det.

Premiepensionen är ett fullfonderat system

Jan: Det blir extra viktigt om vi då jämför det med premiepensionen. Detta gjorde man då under 1990 vid övergången från det gamla pensionssystemet till det nya pensionssystemet. Då sa man att det var viktigt att ha en liten del som är fullfonderad, som det då heter. Detta som jag kommer citera kommer från en rapport som regeringen släppte 2016, som heter ”Svenska ålderspensionssystemet” från Socialstyrelsen.

Så det är sjukt noga att detta blir rätt. Då skriver de så här:

”Premiepensionen är således ett fullfonderat system med individuell fondering. Ett belopp motsvarande den intjänade pensionsrätten sätts av till den försäkrades premiepensionskonto. Pensionsrätterna fonderas och motsvarar därmed individuella förmögenheter som är civilrättsligt skyddade. Därmed undviks osäkerheten i att pensionen baseras på ett socialt kontrakt.”

Från Svenska Ålderspensionssystemet

Jan: Jag tycker detta är jätteviktigt att veta. Min grundtes i livet är att är det inte en naturlag så är det bara en överenskommelse och en överenskommelse kan man alltid förändra. Man kan alltid hitta på någon annan överenskommelse.

Caroline: Ja, absolut, och du tänker att det skulle de kunna göra, utan att vi egentligen förstår eller vet om det.

Jan: Ja, för man tänker så här att mitt pensionssparande är en natur, men så är det inte riktigt. Hela pensionssystemet är ett socialt fördelningssystem som egentligen bara är ett politiskt beslut. Sedan skiljer man på inkomstpensionen, som är ett politiskt beslut, från PPM, som hamnar under annan lagstiftning. De pengarna är mina. De kan staten inte ta. Sedan vill jag inte måla upp mardrömsscenariot, för staten kan ändra civilrättsliga lagar också och konfiskera mina pengar, men man kan inte utgå från ett sådant scenario.

Däremot bör man vara medveten om att lever vi längre och vi blir färre som jobbar så vi kommer hamna i en situation där det blir svårt. Det ser man redan att vi föder färre barn och vi blir färre som arbetar. Så har vi hela den debatten. Kommer vi kunna jobba längre? Det är där också hela den här socialutredningen kom, jag tror det var 2012 eller 2013, som sa att pensionssystemet inte är hållbart, att vi ska leva så mycket längre och fortfarande jobba tills vi är 65 år. Därför kommer vi behöva jobba tills vi är 74 år gamla för att pensionerna i inkomstpensionen ska räcka. Eller så är alternativet att man sänker inkomstpensionen så att det blir en lägre pension.

Därför är jag så himla mån om det. Det är viktigt att man sparar till sin pension på ett eller annat sätt.

Sedan behöver det inte vara ett pensionssparande per se, alltså typ tjänstepension eller PPM, utan det kan vara ens pengamaskin, alltså sparandet man har på Lysa eller något sådant, men att man har den där tidshorisonten. Jag tänker också att vi kommer ha ett separat avsnitt om hur mycket man ska spara och hur man räknar på det.

Sammanfattning av inkomstpensionen

Caroline: Ja, det är jättebra. Jag tänker också att det är när man är äldre och kanske behöver en del sjukvård som man behöver pengarna. Alltså, det kan vara allt möjligt, som hörapparat. Jag vet inte hur det står till med det, om man får det subventionerat på något vis. Det får man säkert. Men det kan vara så att man annars får stå i kö jättelänge och så går man och har ont. Jag tänker att så ska det inte behöva vara när man är gammal. Det är då man har de här slitningsskadorna och allting som kommer.

Jan: Jag tänker jättemycket på låginkomsttagare, som sliter jättemycket. Det ser man nu under Corona också. Det är vi höginkomsttagare som kan jobba på distans och som kan undvika social kontakt. Men de som jobbar inom äldrevården eller som jobbar på Ica eller andra ställen, de har inget val. Så tyvärr är det så att de som hade behövt det mest är de som har minst möjlighet att göra det. Det är därför jag tänker att den stora kompensationsfaktorn är att komma igång med sitt sparande så tidigt som möjligt. Det som vi pratar om i vår webbkurs eller avsnitt #99.

Om vi då ska sammanfatta inkomstpensionen, för sedan kommer vi lämna den och nörda i premiepensionen. Så inkomstpensionen är alltså en del av den allmänna pensionen, premiepensionen är den andra, så 16 procentenheter av din skattepliktiga ersättning sätts av till inkomstpensionen varje år. Varje år som du arbetar och betalar skatt så får du en pensionsrätt, som då är baserad på intjänad pension och dessa pensionsrätter är då grunden till när man beräknar hur mycket man ska få i pension i framtiden.

Även om jag är sjuk eller har vård av små barn eller studerar eller gör militärtjänst, så säger staten att vi tycker inte att man ska förfördelas för att man gör de grejerna utan det är en viss kompensation på det där. Vi också ha ett avsnitt, tror jag, som handlar om det här med delningstal i framtiden.

För sedan tittar man då på hela inkomstpensionen och så finns det ett delningstal som baseras på hur gammal man är, den beräknade livslängden för de som är lika gamla som jag och så är det det beloppet som betalas ut i pension. Så det finns sådana tabeller med delningstal. Och nu läser vi den här sista meningen igen, bara för att göra den poängen tydlig. Det är från samma rapport från regeringen:

”Någon faktisk avsättning eller fondering av pengar sker inte, eftersom inkomstpensionen är ett fördelningssystem. ”

Jan: Det lämnar inte mycket osäkerhet om det nu var någon som trodde att inkomstpensionspengarna satt på något konto. Det gör de alltså inte. Utan det är en skuld som staten har till oss.

Sammanfattning av premiepensionen

Jan: Sammanfattar vi då premiepensionen så är det den delen där man själv kan välja fonder. Det är den delen som är då min egen, som i civilrättslig mening är mina pengar. Det är inte någon skuldsedel, utan det är pengar som står hos ett fondbolag. Gör man inget val så får man det som enligt oss är det bästa valet, vilket är Sjunde AP-fonden eller AP7 SÅFA.

Och det är värt att komma ihåg att premiepensionen är en väldigt liten del. Det betalas typ sju gånger mer till inkomstpensionen varje år än vad det görs till premiepensionen. Det märker man också. Jag tror de flesta som har ett orange kuvert ser att inkomstpensionen, alltså skulden som staten har till oss, är mycket större än själva premiepensionen.

Caroline: Jag ska bara säga att de kommer väl inte längre de där kuverten? Jag har ändå tittat och tittat i posten. Så gammeldags är jag.

Jan: Ja, de kommer digitalt. Jag saknar också kuverten. Jag brukade spara dem. Till skillnad då från inkomstpensionen, som ger samma avkastning till alla, så är då förräntningen på premiepensionen – alltså avkastningen – helt och hållet individuell, baserad på de val du har gjort. Så, du och jag kan ha fått samma summa insatt på vår premiepension, men beroende på vilka val du och jag har gjort, så kan vi få helt olika summor. Vilket många på vänsterkanten anser är orättvist.

Folk på högerkanten, politiskt, tycker att man borde ha mer individualitet i det här. Du kan alltså förlora alla dina pengar i din premiepension om du har placerat dåligt eller om du har blivit lurad. Det finns sådana exempel. Vi hade ju det där med Falcon Funds och en massa andra sådana. Nu blev de i och för sig frikända.

Caroline: De blev det, men jag associerar det ändå till att de har lurat människor. Jag vet inte om det är rätt eller fel.

Den allmänna pensionens risknivåer och avgifter

Jan: Jag tänker att vi behöver inte hoppa in i den dammen. Snyggt är det inte i alla fall, på grund av att avgifterna är höga. Vår grundregel är alltid låga avgifter och premiepensionen AP7 SÅFA har 0,09% i avgift vilket är extremt. Det är världsklass på det där. Så tricket är att se att den allmänna pensionen är en kombination av inkomstpension och premiepension. Det tror jag alla är med på.

Nästa steg är att tänka att när jag placerar mina PPM-pengar, att ta hänsyn till att det finns ganska mycket lågriskpengar. För inkomstpensionen är låg risk. Det är låg avkastning. Men det betyder att om vi tittar på exempel AP7 SÅFA, som är det som man ska ha, tittar man isolerat på den så har den riskklass 6 av 7. Då kan man tycka shit, det är jättehög risk. Ska jag verkligen ha så hög risk i mitt sparande? Visst, isolerat är det hög risk, men sätter du det i kombination med inkomstpensionen, som är låg risk, då sänks riskklassen till 3. Så det är viktigt. Vi har faktiskt gjort en lång intervju med AP7 SÅFAs kapitalförvaltningschef. Det är en ganska kul intervju även om den är lite nördig.

Caroline: Ja, väldigt bra. Man får intrycket av att de jobbar så ini boggen med våra pengar för att de ska växa så bra som möjligt och så riskfritt som möjligt. Det var det intrycket jag fick.

Jan: Ja, hon pratade om diversifiering i var och varenda mening. Det var någon som sa till mig att man skulle göra ett shotspel på det avsnittet. Så varje gång någon säger diversifiering så måste man skåla.

Grundläggande överenskommelser för pensionsrätt

Jan: Om man då tittar på pensionen i ett större perspektiv, för jag brukar inte tänka på pensionen som en socialförsäkring, att det ingår i det svenska välfärdssystemet. Men man säger så här att den som arbetar och betalar skatt tjänar in pensionsrätt till sin ålderspension. Fair. Inga åldersgränser på pensionsintjänandet. Betalar man skatt så får man avsättning till sin pension, oavsett om du är 20 år eller 75 år gammal. Om man har en grundande inkomst och vi kommer prata om vad det är. För det finns undantag på den.

Dels är det så att en mycket låg årsinkomst ger ingen pensionsrätt och en mycket hög årsinkomst ger inte heller någon pensionsrätt. Så man har strukit de som har lägst lön – under 20 000 per år – och man har strukit de som har jättehög lön också. De som tjänar jättemycket får ingen pension på den överskjutande summan, utan då går den till staten.

Om man är student eller småbarnsförälder kan det också ge pensionsrätt och sedan har man en massa villkor. När människor säger olika saker så kan jag ibland tänka så här, vad har de varit med om som gör att de säger just den grejen?

Caroline: Ja, absolut, man har ju själv varit med om saker som gör att man pratar på ett visst sätt om någonting. Och vad tänkte du då specifikt?

Jan: Jag tänker just det där ibland, vad var det jag sa som gör att folk svarar så som de gjorde? Då står det i den här rapporten att det finns ett förvärvsvillkor på pensionen som betyder att man ska ha jobbat ett visst antal år i rad för att då ha rätt till pension. Då står det så här:

”Pensioner får inte grundas på enbart fiktiva inkomster.”

Det stack ut för mig. Något har tydligen hänt som gör att de kände sig tvungna att lägga till ett förvärvsvillkor. Det kanske är någon av er läsare, tittare eller lyssnare som vet, som kanske kan hjälpa oss med det där.

Så beräknas din pension

Jan: Pensionsunderlaget beräknas på den här pensionsgrundande inkomsten och om vi då tittar på detta, det var också lite Googling, vad är då den pensionsgrundande inkomsten? Tittar vi på 2020 så innebär det att det är summan av all lön, skattepliktiga förmåner och arvoden, som man får. Det som inte ingår i den pensionsgrundande inkomsten är bilersättning, kapitalinkomst, pension, försörjningsstöd och liknande. Så det är i princip lönearbete och förmåner. Bilförmån och sådant, men inte bilersättning.

Sedan finns det då det här taket, där man tar bort de som tjänar mycket pengar. Då är avgiftstaket den högsta inkomsten som utgör underlag för den allmänna pensionen under 2020, 44 892 kr per månad innan skatt. Så har du en lön som överskrider den summan så får du ingenting för den överskjutande delen. När man pratar med företagare som tjänar bra med pengar så säger jag så här ta inte ut under 44 892 kronor för där maxar du avsättningen till pensionen. Räknar man om detta på årsbasis så är det 538 700 kronor. Den lägsta inkomsten för intjänande till allmän pension är 20 008 kronor per år under 2020.

Som relation, brytpunkten för statlig skatt är 43 600 kronor, så man för avsättning för lite högre än brytgränsen för den statliga skatten. Men jag brukar alltid tänka att de är ungefär 44 000, så vet man att det blir ungefär rätt. Allt detta räknas då på prisbasbelopp. Så varje år är det 8,07 prisbasbelopp. Så nästa år kommer det vara en annan summa baserat på prisbasbelopp.

Caroline: Det här med prisbasbelopp, vad är det för något egentligen? Varför har man det? Är det för att underlätta någon slags administration eller byråkratisk process?

Jan: Nu blir det snillen spekulerar, så jag kan ha fel, men jag tror att man har bestämt det i lagstiftningen baserat på en viss summa. Problemet är att det är knasigt att sätta en viss summa i lagstiftningen, för då hade man behövt ändra lagstiftning och det ska klubbas i Riksdagen varje gång man gör en ändring. Sedan har vi den här inflationsgrejen, att pengar minskar i värde, så man behöver höja vissa av de här summorna. Så jag tror det är en praktisk grej att man säger att detta är till exempel åtta prisbasbelopp. Sedan tror jag att Skatteverket varje år beräknar vad ett prisbasbelopp är och då blir det åtta gånger den summan och så behöver man inte ändra lagstiftningen.

Caroline: Jag förstår. Det är smart. Man stöter på det här med prisbasbelopp på olika ställen.

Jan: Ja och så är det olika typer, som förhöjt prisbasbelopp, vanligt prisbasbelopp och sådant. Men jag brukar tänka att 2020 är det 47 000-ish. Då vet man. Vill man räkna överslag, typ 50 000. För mig är det sällan den exakta summan är intressant. Det är väl följd från Ingenjörshögskolan i Lund där de sa att man måste alltid ligga rätt på ett överslag. Jag tänker att överslag ger 80% av resultatet, sedan kan man göra det mer detaljerat om man vill.

Så detta var en allmän introduktion till allmän pension, som består av inkomstpension och premiepension. Det är 18,5% av ens lön som går till det, varav 2,5% går till premiepensionen och 16% går till inkomstpensionen. Inkomstpensionen är skuldsedel från staten till mig. Premiepensionen är riktiga pengar på ett riktigt konto, som jag kan bestämma över själv. Inkomstpensionen kan jag inte bestämma över själv.

Genomgång av ny rapport från Pensionsmyndigheten

Jan: Nu tänker jag att vi ska nörda lite i den här rapporten som Pensionsmyndigheten släppte 2020. Den heter ”Pensionsspararna och pensionärerna 2019”. Då är det en uppföljning av hur pensionssystemet och premiepensionssystemet har gått sedan 1995, då det startade. Man skiljer på egen portfölj och AP7 SÅFA.

Egen portfölj är de som någon gång har gjort ett aktivt val, även valt tillbaka AP7 SÅFA. Då har man fortfarande gjort ett eget val. Så här funkar det, när du får din första premiepension, som är när du är 26 år gammal i Sverige enligt genomsnittet. Då får du en första insättning som hamnar i AP7 SÅFA. Sedan kan du göra ett eget val till någon annan fond.

Så här gjorde jag. Jag tror jag fick min första premiepension typ 2000 någonting. Jag fick det i AP7 SÅFA och då tyckte jag att var mycket smartare än de människorna på AP7 SÅFA, så jag gjorde egna val. Och nu är jag tillbaka i AP7 SÅFA, så jag har liksom gjort en hel cirkel här och är tillbaka där jag startade.

Men jag är tillbaka där jag startade med en helt annan trygghet i att nu vet jag att det är det bästa jag kan ha. Medans innan, jag tror att många har AP7 SÅFA och kanske till och med har dåligt samvete kring att de borde ha gjort ett val. Men tvärtom, som vi kommer illustrera tydligt snart här, så är AP7 SÅFA bättre än det mesta andra man kan ha.

Men problemet är att en sådan som jag kommer att räknas in i egen portfölj, även om jag har AP7 SÅFA. För alla grafer kommer särskilja folk med egen portfölj och AP7 SÅFA, även om jag har gått full circle. I de här kommande resonemangen och när jag säger AP7 SÅFA, så kommer det hänvisa till de som aldrig har gjort något val och varit 100% passiva, versus de som har gjort ett aktivt val minst en gång.

Detta blir då intressant kan jag tycka. Nu har jag inte doktorerat som du, men det känns som att de här som aldrig har gjort något val är typ som en kontrollgrupp. De har fått en passivt, globalt förvaltad indexfond med låga avgifter med ett regelbundet sparande sedan start. Och ingen har varit där och pillat. Sedan kan man jämföra med det andra.

När man tittar på de här siffrorna så kan jag ibland tycka att han som höll i presentationen var duktig, men ibland så tänker jag att de inte vänder sig till en vanlig person, vilket är tråkigt. Det var säkert några politiker eller någon på någon myndighet, medans här tycker jag att hela grejen är att man vill jämföra med sig själv.

Se hur din premiepension har gått

Jan: Här kan jag avslöja hur det har gått för mig och vad man kan göra själv. Här kan man nästan ta en paus i avsnittet, logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och så kan man ta fram hur det har gått för en själv. Pensionsmyndighetens hemsida är jättebra, men den är så himla svårnavigerad. Jag lägger in två länkar du kan klicka på när du har loggat in på Pensionsmyndighetens hemsida, så får du fram exakt de här siffrorna som vi pratar om.

https://www.pensionsmyndigheten.se/min-oversikthttps://www.pensionsmyndigheten.se/service/pensionskonto/

Idag är det 26:e maj och då har jag haft en värdeförändring i år på -10,6%. Jag har då AP7 SÅFA, så alla som har AP7 SÅFA bör ligga på -10,6% om inte börsen rör sig nu de kommande dagarna. I snitt per år har jag haft 7,2%. Jag startade 2001, när jag hade mina första inkomster. Detta är också en av anledningarna till varför jag alltid pratar om att rimlig avkastning över tid i aktier är 7%. Det ligger väldigt nära 7,2%. Totalt värde då för mig som är 39 år gammal är 194 601 kronor. Det är totala värdet.

Jans Premiepension
Jans Premiepension

Men det intressanta är inte att bara titta på det totala värdet. Det intressanta är att titta på hur mycket man har fått in. Då har det på min pension betalats in 110 102 kronor totalt under de här 19 åren. Värdeförändringen är 111 000, så jag har dubblat pengarna under den här tiden. Med ränta för att fonderna har ökat i värde.

Caroline: För det är 19 år ja och då ska det dubblas?

Jan: De ska egentligen dubblas vart tionde är, men du kan inte räkna så för de pengarna är insatta med typ 6 000 kronor varje år. Så man måste se detta som en tidsserie. Så detta är pengar som har satts in. Vi kommer prata om hur mycket som sätts in i genomsnitt varje år. Jag tycker det är superspännande att veta vad värdet är idag, vad den genomsnittliga avkastningen per år har varit och hur mycket det sattes in. Så man loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida och sedan kan man då klicka på ”Min översikt” och sedan på ”Pensionskonto” för att få fram detta. Då får man även fram inkomstpension, men den är inte lika kul för den kan man inte påverka. Man kan också säga grattis till alla er som har högre avkastning och ett högre belopp än den där bloggarjäkeln bakom mikrofonen. Allvarligt talat, detta är inte bra. Jag borde ha haft en bättre avkastning, så jag får sona för att jag har tabbat mig och hade en övertro.

Caroline: Hur länge höll du på?

Jan: I alla fall fram till 2014 eller 2015 höll jag på med egen skit där jag skulle välja egen fond. Jag höll på i din också.

Caroline: Jag är glad att vi är tillbaka sedan ett fåtal år. Då kommer vi se hur det skulle kunna ha varit om en liten stund, när vi tittar på kontrollgruppen? Kan vi inte göra det?

Jan: Jo, kanske. Absolut.

Genomsnittliga insättningsbelopp 2019

Jan: Om vi tittar på 2019 då sattes det in i genomsnitt 47 245 kronor för genomsnittssvensken i inkomstpensionen. Inte premiepension, utan inkomstpensionen. Maximal insättning man kan ha ett enskilt år i sin inkomstpension är 75 000. Så oavsett om du tjänar flera miljoner per år och betalar skatt på det så blir det ändå bara 75 000. Och för genomsnittssvensken är det 47 000. Så ganska nära. Det är i alla fall mer än hälften. Tittar vi på premiepensionen så 2019 sattes det in 7 448 i genomsnitt per sparare. Varför nämner han inte detta i sin rapport? Det fick jag leta efter på andra ställen.

Jag tycker ju detta är jätte spännande. Maximal insättning man kunde få om man maxade allt det där så kunde man få 11 824 kronor. Detta är också viktigt för när vi kommer titta på graferna och jämföra hur mycket pengar folk har på sina PPM-konton i olika åldrar så har inte alla fått samma. För genomsnittssvensken fick förra året 7 500, medans de som var höginkomsttagare fick 11 824 kronor. Det säger sig självt, 10% på 7 500 är 750 kronor, medans 10% på 12 000 kronor är 1 200 kronor. Så det är nästan dubbelt så mycket i avkastning beroende på summan.

Det är viktigt att komma ihåg här att man kan inte bara jämföra det som att jag är 80-talist alltså kan jag jämföra med alla andra 80-talister. Nej. Det beror på när den andra 80-talisten började jobba och hur mycket de har tjänat – vilken lön de har haft – och den tredje faktorn blir vilken avkastning man har. Det är lätt att bli lurad. Till och med jag blev lurad när jag kollade på de här grejerna.

Det genomsnittliga PPM-kontot

Jan: Så ska vi börja jämföra med andra, som man inte ska göra. Som föräldrar säger vi alltid att det spelar ingen roll vad andra har, utan det viktiga är vad du har. Men det är ju roligt att jämföra. Bara man inte mår dåligt. Det viktiga är att man förstår varför det är så och att man kan göra någonting åt det i framtiden.

Det genomsnittliga värdet på ett PPM-konto för alla åldrar, alla löner, allting, är 193 800 kronor. Jag brukar alltid säga att jag är genomsnittlig och jag är sjukt nöjd med att vara genomsnittlig. Det är verkligen en insikt som jag återkommer många gånger:

Ju fortare man inser att man är genomsnittlig, desto mer pengar kommer man tjäna.

Här hade jag kunnat ligga över om jag inte hade varit dum i huvudet i 15 år och trott att jag är bättre än marknaden. Jag gjorde alla de misstagen som vi pratade om i Dalbar-avsnittet, som övertro på egen förmåga, förlustaversion och så vidare.

Kvinnor har i genomsnitt 178 600 och män 208 200. Man blir förbannad.

Caroline: Va fan. Nu är det bara siffror här och det ligger oerhört mycket bakom. Men det jag ser är att kvinnor får in mindre på sina konton.

Jan: Det är tragiskt. Nu bidrar vi till folkbildningen. Det är lägre lön och för att man är hemma med barn och så. It sucks. Men det är viktigt att veta också att man kan kompensera. Jag som man kan avstå mina pensionsrätter till dig, sådant är viktigt. Nu har inte vi gjort det, utan vi försöker kompensera på andra sätt, genom att till exempel göra större pensionsinbetalningar. Så det är viktigt att man det som funkar för sin familj.

Det här var en siffra som chockade mig lite: genomsnittliga utbetalningen är 600 kronor per månad. För det är inte så mycket och de pengarna ska räcka livet ut. Hela det här pensionssystemet gjordes om på 90-talet för att ta ansvaret från staten till oss individer. I avsnittet om arvsrätt pratade vi om att Sverige tidigare hade rätt schysst, generös änkepension och sedan bara gjorde man om det till omställningspension, som bara varade i 12 månader istället för änkepensionen som kunde vara i flera år.

Så det känns som att det här också var en sådan grej att haha, nu fick du ta hand om dig själv istället. Det är blocköverskridande. Vi kan prata om det vid ett annat tillfälle, men jag upplever att man brukar säga att om man är ung och inte är vänster så har man inget hjärta. Om man inte är höger när man är vuxen så har man ingen hjärna. Jag upplever att det är precis tvärtom. Jag var höger när jag var ung och ju äldre jag blir desto mer drar jag åt vänster.

Caroline: Ja, jag känner samma sak, att jag blir med socialistiskt lagd ju äldre jag blir.

Jan: Idag säger jag t.o.m. att alla saker borde inte vara privata, utan staten borde sköta vissa grejer. Vilket jag inte hade sagt när jag var 18.

Nominell värdeutveckling i PPM sedan start

Jan: Den nominella kapitalviktade avkastningen sedan 1995 i PPM är 7,7%. Kapitalviktad avkastning betyder att man tar hänsyn till insättningar och uttag. Nominellt det är utan hänsyn till inflation, så det är 7,7%, vilket återigen ligger ganska nära det vi brukar säga om aktier över tid på 7%. Lysas avkastningsmål är också 7% på aktier. Reala avkastningen med hänsyn till inflation är 6,5% per år. När vi sedan gör simuleringar kring pensionen i framtiden så kommer det uppstå en fråga om vad man kan göra för antagande. Ja men låt oss göra ett antagande på 7% nominellt. Det kan man säga.

Nominell värdeutveckling i PPM sedan start
Nominell värdeutveckling i PPM sedan start

Totalt i PPM så förvaltas det 1 500 miljarder, varav 43% ligger i A7 SÅFA. Här kommer då dagens första. Detta visar då avkastningen nominellt i PPM sedan start i förhållande till inkomstpensionen. Här ser man tydligt att PPM är mycket aktier, mycket hög risk, det svänger mycket. Vi ser en graf som visar hur utvecklingen har gått i PPM-systemet och hur det har gått i inkomstpensionen. Då kan man se att inkomstpensionen har väldigt låg risk.

Det är en ganska stabil avkastning med ungefär samma avkastning på ungefär 2%. Premiepensionen är väldigt svängning, mer eller mindre som en börsgraf. Det föll jätte mycket 2001-2002 under IT-bubblan, föll 2008 under IT-bubblan och sedan har vi en stor stigning fram till 2019. Man kan säga att PPM är som en stor aktiefond och inkomstpensionen är som en räntefond.

Andel pensionssparare med egen portfölj

Jan: Om man sedan tittar på andelen pensionssparare med egen portfölj och deras andel av kapitalet så kan man se att antalet sparare i PPM som gör egna val blir färre och färre. Det är ganska intressant för många säger att det är dåligt att folk gör mindre val, men det är skit bra, för det betyder att de tjänar mer pengar. Nu drog jag iofs en förhastad slutsats.

Andel pensionssparare med egen portfölj och deras andel av kapitalet
Andel pensionssparare med egen portfölj och deras andel av kapitalet

Caroline: Men varför tror du att man gör färre val?

Jan: För att man är ointresserad. Nu har jag inte tagit med den grafen, men det fanns en graf över fondbyten och de var jätte höga förut. Typ 2010 fanns det fondbytes… typ PPM-doktorn eller sådant, som bytte åt en. Det var massivt med byten i PPM, sedan förbjöd Pensionsmyndigheten det. Då droppade det.

Caroline: Så om man inte kan göra det själv så lätt så gör man det inte?

Jan: Nej, precis. Jag tror det är lite arvsrätt eller äktenskapsförord. Man går inte dit och tittar. Men i det här fallet är det en bra grej att inte gå in på Pensionsmyndighetens hemsida och byta fonder. Andel av kapital är inte lika mycket. Det ser ut som att de som gör val har mer pengar och är mer lyckosamma, men så är det inte, utan det är bara för att de ofta var med från början.

När man då började med PPM-systemet då började typ 80% av alla med ett eget val. Så 1995 när de började så fick alla börja med ett eget val. De som är passiva idag gör sällan ett val och därför blir det lite pengar, men det är minskande, vilket jag tycker är ett gott tecken.

Genomsnittligt kontovärde ålder/kön

Jan: Om vi tittar då på genomsnittligt kontovärde per ålder och kön så är det en typisk graf man kan gå in och titta på. Hur gammal är jag, hur ligger då genomsnittet. Vi ser att när man är ung så har man typ 0. 18-åringar har typ 0 i premiepensionen och typ 80-åringar har typ också 0. Sedan har du en stor puckel.

Genomsnittligt kontovärde ålder/kön
Genomsnittligt kontovärde ålder/kön

Mest pengar har man väl när man är 64-65, precis innan man går i pension, för då börjar man ta ut den. Samma sak här, återigen när man tittar på de här graferna så kan man inte bara dra slutsats kring avkastning. För kontovärdet är hur länge du har jobbat, vilken lön du har och vilken avkastning. Så du har tre parametrar.

För den som lyssnar, det som är intressant i den här grafen är att när man är typ 40 så ligger man på ungefär 200 000. När man är 50 så ligger man på ungefär 250 000. När man är typ 60 så ligger man på typ 300 000 i sin premiepension. Det är väl det som är de intressanta siffrorna här. Alla har inte samma förutsättningar, så när någon har en högre summa så betyder inte det att de har gjort bättre fondval. Det betyder att de kanske har jobbat längre, haft en högre lön, de har haft högre avsättningar.

Caroline: Om vi tittar på den här grafen igen så ser det ut för mig då som att de som har egen portfölj är mycket bättre än de som har AP7 SÅFA. Ska jag dra slutsatsen då att de som har egen portfölj har tjänat mer pengar?

Jan: Nej, du kan inte dra någon sådan slutsats. Du kan bara dra slutsatsen att de som har egen portfölj har mer pengar. Man kan också säga att har du mer pengar så är det mer intressant att göra ett byte och då hamnar du på det gula strecket. Än om du är kanske låginkomsttagare och inte tycker det är kul. Då hamnar du på det röda strecket. Slutsatsen är inte att AP7 är dålig, snarare tvärtom.

Citat från rapporten:

”Den stora skillnaden i behållning förklaras i huvudsak av olikheter i åldersstruktur och därmed sparandetid. Sparare i AP7 SÅFA har en betydligt större tyngdvikt på unga personer, och en stor del av kapitalinflödet till AP7 SÅFA kommer från nya sparare. Unga har vanligen lägre inkomster än äldre och därmed lägre pensionsavsättningar, vilket ger en lägre genomsnittlig kontobehållning. De flesta som väljer en egen portfölj gör det senare i livet och har då dels högre inkomster och därmed större pensionsavsättningar, dels flera års ackumulerat pensionssparande med sig.”

Jan: Jag har sett att den här grafen har missbrukats. Att det är mycket bättre att ha eget sparande i PPM, men vi behöver inte gå in på vart jag såg det någonstans.

Antal sparare versus kontovärde

Jan: Nästa graf handlar om antal sparare versus kontovärde. Alltså, hur många sparare har vissa summor. Då kan man säga att det finns 2,6 miljoner sparare som har egen portfölj. Det vill säga att de har gjort minst ett val. Resten, 57%, ligger i AP7 SÅFA. Då finns det totalt – detta tyckte jag var jätte kul – 1 300 sparare med värde över en miljon, fem sparare över två miljoner och det är en person som har beloppet 3,6 miljoner kronor. Det är sjukt bra jobbat, liksom.

Antal sparare vs kontovärde
Antal sparare vs kontovärde

Caroline: I sin premiepension? Du har man utöver det också pengar på andra ställen. Men hur kan man lyckas med det? För man kan inte sätta av mer än man kan sätta av?

Jan: Då har man haft högriskgrejer. Maximala insättningen du kan ha i din PPM, om du var med från 1995 och har haft max lön och max avsättning i alla år sedan 1995, så är det typ 211 000. Så det är någon som har gått från 211 000 till 3,6 miljoner. Det är bra jobbat.

Caroline: Jag kan inte wrap my head around it. Vad fan har man gjort då? Jag tänker så här att om du har mer än en miljon kanske på PPM, kan du inte höra av dig och berätta vad du har gjort?

Jan: En sådan strategi ska man dock inte replikera. Vi kommer se är också att spridningen är jätte stor på de som har eget val. Här ser man också tydligt att de som har AP7 SÅFA är de som har minst pengar och det är minst antal sparare. Sedan ju mer pengar du har, desto större är sannolikheten att du har en egen portfölj. Det är det man ser här. Den ena kurvan är utskjuten över tid över beloppen, medans de som har väldigt lite pengar ligger ofta i AP7 SÅFA.

Caroline: Kan vi bara återvända till de här 3,6 miljonerna? Jag tycker det låter jätte skumt, Jan. Hur ungefär 200 000 har blivit 3,6 miljoner. Det känns som att det ändå måste in pengar, mer än vad man egentligen kan sätta in.

Jan: Tänk bara på det som en statistisk anomali. Alltså, en outlier. Det är 7,8 miljoner människor i PPM-systemet. Om du låter 7,8 miljoner människor singla slant då är det någon som kommer – nu har jag inte gjort den beräkningen – men som kommer ha 1 000 singlingar i rad på ett sätt. Förstår du? Det handlar om tur.

Caroline: Ja, absolut. Det handlar om tur. Men det måste vara någon som har varit super aktiv och haft jätte mycket tur.

Jan: Ja, det är därför jag säger att det inte är en strategi. Det är inte så intressant att ta in en sådan person och fråga hur gjorde du. Det är en typisk Aftonbladet-grej. Så ska man förfasas lite och bli chockad och tänka att det är möjligt. Men vi går vidare med nästa graf.

Kontovärde versus pensionsrätt

Jan: Det här var grafen jag ville se. Den är egentligen mycket mer intressant än din person med 3,6 miljoner. Denna visar kontovärdet versus pensionsrätten. Pensionsrätten är pengarna du har fått inbetalt. Den här grafen visar att den maximala pensionsrätten du har kunnat få in är 200 000 och spridningen för vilken avkastning människor har fått på sin pensionsrätt, oavsett hur stor den pensionsrätten har varit. Så denna svarar på frågan om vem som har varit bäst investerare. Alltså, vad är spridningen då bland investerarna.

Kontovärde vs pensionsrätt
Kontovärde vs pensionsrätt

Den här tycker jag är superintressant. Den visar inte alla PPM-sparare, utan det är ett urval på 100 000. De röda punkterna är AP7 SÅFA och de gula är eget val. Man ser att spridningen är väldigt stor för de som har gjort eget val. D.v.s. att de som har gjort eget val kan vara någon som har fantastisk avkastning och det är ganska många som har ganska dålig avkastning. Medans de som har valt AP7 SÅFA har en ganska jämn avkastning. Det är inte lika spritt.

Caroline: Det är ändå så att de bara har tagit med de över ett visst streck?

Jan: Om man ligger över strecket så innebär det att man har ett högre värde på sin pension, alltså på PPM, än pensionsrätten. Det vill säga: jag har 110 000. Om jag har ett belopp över 110 000 då ligger jag över det svarta strecket. Om jag har ett belopp under 110 000, alltså att jag har mindre pengar än vad som har satts in på min premiepension, då är jag under det svarta strecket. De flesta har gått plus. Varför då? För att det är lång sikt och investerar du i aktier över lång sikt så kommer du gå plus. Det är det som gäller.

Caroline: Vi pratade ju innan om att man kan förlora allt om det ville sig illa.

Genomsnittlig utveckling 2019

Jan: Ja, men det var någon siffra över 90% som har gått plus. Den här visar att sparare med AP7 SÅFA ligger högre vid varje given pensionsrätt i genomsnitt. Så spridningen är mycket bättre. Det är mycket mer förutsägbar avkastning än de med egen portfölj. De som har egen portfölj, det kan gå skitbra som 3,6 miljoner, men det kan också gå back.

Vi kommer ha en sista graf som visar hur det har gått under Corona för premiepensionsspararna och i december var det 10 000 av dessa 7,8 miljoner som hade gått back. Alltså, de hade mindre pengar på sitt PPM än vad som hade sats in åt dem. 10 000. 31:a mars 2020 efter Corona var det över 600 000 som hade mindre pengar på sitt konto än vad som hade satts in.

Det här visar sig på många olika sätt. Om vi exempelvis tittar på den genomsnittliga utvecklingen under 2019, så hade samtliga sparare i PPM genomsnittlig avkastning på 29,5%. De som hade en egen portfölj, alltså gjort egna val, hade 28,3%, så de hade lägre än den genomsnittliga spararen i PPM och de hade lägre än AP7 SÅFA, som hade 30,7%. Så kan man sätta det i relation till den globala börsen, som gjorde 34,2% eller Stockholmsbörsen på 35%. Det handlar om att AP7 SÅFA är diversifierad, så den går sämre i goda tider, men bättre i dåliga tider.

Fördelning av värdeutveckling 2019

Jan: Sedan kan man titta på fördelningen av värdeutvecklingen. Här börjar vi jämföra hur duktiga människor är på avkastning i förhållande om man har egen portfölj eller AP7 SÅFA. Så de jämför hur den genomsnittliga avkastningen ser ut sedan start, för de som har haft egen portfölj eller AP7 SÅFA.

Fördelning av värdeutveckling 2019
Fördelning av värdeutveckling 2019

Caroline: Vad ser vi här nu? SÅFA är det röda och egen portfölj är det gula. Men det finns någon brandgul färg här också.

Jan: Det är överlappet. Här kan man ganska tydligt – tycker jag – se att den genomsnittliga AP7-spararen har en bättre avkastning än den genomsnittliga spararen med egen portfölj. Vilket för mig ligger till grund till det att det är bättre att välja AP7 SÅFA än att göra en egen portfölj, för den genomsnittlige spararen. Sedan är det vissa, som vi ser till höger, där det är vissa som har bättre än AP7 SÅFA, men de är betydligt färre än alla de som har sämre avkastning än AP7 SÅFA.

Sedan är det en parentes för den som är lite nördig och tittar på den här grafen. Det kan uppstå en fråga om varför AP7 SÅFA är utspritt. Om alla har samma, borde inte alla ha samma avkastning? Men det handlar om att Sjunde AP-fonden, när du fyller 55 år så börjar de sätta in räntor.

AP7 SÅFA minskar risken från det att du är 55 år, alltså sänker de avkastningen också. Därför så ser det ut här som att egen portfölj är ännu bättre än vad det egentligen är. Så egen portfölj i PPM-sparandet för den genomsnittliga spararen är skitdåligt. Det är min slutsats av detta.

Genomsnittlig utveckling 2019 per ålder (visar räntedelens påverkan)
Genomsnittlig utveckling 2019 per ålder (visar räntedelens påverkan)

Det ser man här på en annan graf, där man ser att när man har Sjunde AP-fonden från att man fyller 55 år, så blir avkastningen väsentligt sämre, vilket beror på att man börjar trygga över genom att sätta in räntefonder. Och det är en bra grej.

Caroline: När du tittade på den här presentationen av rapporten, visade de upp graferna då och pratade om dem?

Jan: Inte alla. Jag vet inte riktigt vem den presentationen var till för. Jag länkar till den så kan man se den själv. Jag har satt ihop det här och läst hela rapporten. Det var svårt att lyssna på också. Du hörde hur burkigt det där ljudet var.

Den genomsnittliga spararen, alltså utveckling fram till 2019, var då 9,3% för samtliga sparare i PPM och hade man egen portfölj så var det 7,8% och hade man haft AP7 SÅFA så är det 10,9%. Detta suger ju. Jag hade 7,2%, så jag har underpresterat med två, tre procent om året, vilket är ganska mycket.

Genomsnittlig utveckling per inträdesår

Jan: Nästa graf visar då genomsnittlig utveckling per inträdesår. Så denna visar vad man har haft för avkastning om man då började spara t.ex. 2001. Det var mitt inträdesår i PPM. Om jag då tittar här i den här grafen så 2001 så borde jag ha en avkastning på typ 12% om året, för det har varit goda år. Och jag har haft 7,2%. Detta är så jäkla roligt, för om man tittar på den här grafen så har de jämfört med de som hade inträdesår 2001 och har en egen portfölj och då ligger det på 7%.

Genomsnittlig utveckling per inträdesår
Genomsnittlig utveckling per inträdesår.

Caroline: Om man nu inte tittar på de här graferna så kan det nog vara rätt jobbigt att sitta och lyssna på det här. Säg att man gräver efter maskrosor i trädgården och ska lyssna på det här samtidigt och man inte har några grafer att se, hur ska vi hjälpa dem här?

Jan: Man får ta fram Slideshare. När det är ett grafavsnitt så får man göra det. Men det är inte så relevant. Poängen här är att jag har varit dum i huvudet för jag har hållit på med egen portfölj. Jag hade haft mycket bättre avkastning om jag hade stannat kvar i AP7 SÅFA.

Caroline: Och detta har du sett på många olika sätt i den här rapporten.

Jan: Ja. Jag fattar att de flesta inte är intresserade, men jag kan tycka att det är spännande, så man kan gå in och kolla. Började jag jobba 2010 och jag har gjort egna portföljer, då hade jag enligt genomsnittet haft 10% avkastning men med AP7 hade jag haft 12,5%. Nästa steg, om man är riktigt ambitiös, så kan man kolla vad skillnaden blir på 25 år, mellan 8% eller 10% avkastning. Då får man använda ränta på ränta-räknare, som vi har på bloggen t.ex. och då märker man att det är så sjukt mycket pengar. Så det är det som grämer mig i det här. Men jag har fått betala för mina misstag.

Caroline: Men kommer vi gå in på om man kan rädda det på något vis?

Jan: Man kan byta till AP7 SÅFA nu. Man kan göra rätt i sitt andra sparande. Allvarligt talat, vi kommer prata om det. PPM-sparandet är 7 000 spänn om året som sätts in. Många sparar mycket mer än så utanför sin premiepension. Så gör rätt där. Om jag inte hade gjort alla de här misstagen och fått lida i mitt PPM så hade jag inte haft så bra sparande på andra ställen.

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling

Jan: Här är då fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling per sparare. Återigen ser vi här att de som har valt AP7 SÅFA är mycket bättre än de som inte har gjort det. Här ser man då att de som har haft bäst är egentligen de som kom in redan ’95, för de var med från början. Separerar man dem, så blir skillnaden ännu större.

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling per sparare sedan inträde
Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling per sparare sedan inträde

Sedan har de gjort låddiagram. Poängen var att de ställde sig frågan om det finns något samband mellan hög avkastning och många fondbyten. Då konstaterade man att de som hade nästan sämst genomsnittlig avkastning det var de som hade gjort flest fondbyten. De som hade AP7 SÅFA och var passiva och inte hade gjort någonting under hela sin karriär hade högre genomsnittlig avkastning än alla andra. Och de som hade näst bäst avkastning var de som hade gjort ett enda byte och sedan aldrig något mer.

Alltså, ju färre byten, desto högre avkastning, i princip. Men sedan är det också att ju färre byten, desto större spridning. Du ser här att extremvärdena, har du gjort tre till fem byten, då kan du ha dubbelt så bra som Sjunde AP-fonden. De som hade bäst. Men det finns ganska många som ligger på minus 15% också. Så att hålla på med byten kan ge dig jättehög avkastning, men det kan också göra att du går minus.

Då tittar de då på antalet byten under 2019 och så såg de att om man tittar på hela perioden från start så var det ännu tydligare att de som hade bara Sjunde AP-fonden hade betydligt bättre avkastning. Alltså, så här, de som inte gör några byten har bättre avkastning än de som gör många byten. Har vi hört den slutsatsen i andra avsnitt? Ja, så vi behöver inte göra så mycket med det.

Sedan fick man två bonusgrafer om man hade lidit sig igenom hela presentationen, som inte är med i rapporten. Då fick man se att de hade gjort stickprov på 20 000 pensionsspararen den 31:a december 2019 och 31:a mars 2020. Då såg vi den här förskjutningen, att man förlorade i genomsnitt 10% men att det var väldigt många som då hamnade på minus. Så man ser en hel förskjutning.

Årlig värde-utveckling på spararnas konto
Årlig värde-utveckling på spararnas konto

Jag vet inte. Jag fattade inte riktigt slutsatserna man kunde dra av detta, men att de som har hög risk, det var t.ex. väldigt populärt förra året med teknikfonder, så det kan gå mycket upp och mycket ner. Medans Sjunde AP-fonden äger flera tusen bolag, så det blir inte alls samma rörelser i det.

Slutsats: Välj Sjunde AP-fonden

Jan: Jag skulle säga att i princip alla slutsatser var förväntade här och faktiskt i linje med forskningen, vilket jag tycker är väldigt skönt. Hade de visat något annat hade det också varit spännande, men det är skönt ändå. Sedan är det klassiskt att det som funkar är regelbundet sparande över lång tid i en diversifierad, billig, global indexfond.

Det är fortfarande framgångsfaktorn. I PPM:en då kör man AP7 SÅFA och i sitt vanliga sparande kör man typ Lysa eller en fondrobot som är typ identiska utifrån den principen, sedan är de helt olika som företag. För de flesta är det Sjunde AP-fonden som är det absolut bästa valet, tänker jag. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag tar med mig att du har 194 000 eller vad det var och att det kunde ha varit mycket bättre. Jag minns att vi har hållit på och bytt de här fonderna. Men jag minns också att du kom och sa att vi inte skulle göra det nå mer. Men det var flera år sedan. Vad tar du med dig?

Jan: Jag tar med mig att inkomstpensionen inte är pengar på kontot. Det är en överenskommelse och man är ganska tydlig med det, men jag upplever aldrig att det är så man pratar om det där. Samtalet är oftast att det är för lite pengar som sätts av eller att det för lite inkomstpension.

Caroline: Diskussionen blir också så ful. Att det är någons fel liksom, att jag inte kommer få pension. Det är aldrig ”någons fel” på det sättet.

Jan: Precis. Sedan tycker jag alltid att det är kul att jämföra och sedan tycker jag framförallt att det är ganska kul för en av de få rekommendationerna vi alltid ger det är att välja Sjunde AP-fonden SÅFA och detta känns som ett himla solitt case för det. De har varit himla duktiga. Jag tyckte att det var en super intressant rapport.

Vi kommer göra flera avsnitt på pensionen, så om du inte prenumererar på vårt nyhetsbrev, gör gärna det. Du kan skriva upp dig längst ned i den här artikeln! Man bara fyller i sitt namn och e-postadress. Det är självklart kostnadsfritt och vi mejlar typ en gång i månaden. Ibland blir det bara varannan månad, så det är bara när vi har något relevant att säga. Självklart är det kostnadsfritt. Det roliga är att när du anmäler dig så får du dessutom en serie med välkomstmejl som ger dig de bästa tipsen från de senaste 10 åren.

Sedan vill jag annars puffa för vår webbkurs som heter ”Spara och investera rätt och lätt”. I PPM:en är det jätte lätt: byt till Sjunde AP-fonden. Färdigt. Men man kan göra det i sitt vanliga sparande också och använda de principerna vi använder. Hur gör man och varför funkar det. Idag har vi inte pratat så mycket om varför det funkar och varför Sjunde AP-fonden är så bra. Det går vi mycket igenom i den här webbkursen. Vi går igenom ränta på ränta, varför det är viktigt med regelbundet sparande och globalt sparande i hela världen, varför är det viktigt med låga avgifter, och alla de bitarna.

Caroline: Ja. Det är en rätt så lättsmält kurs, skulle jag säga, som ändå gör att man hamnar på rätt köl med sitt sparande på en gång.

Jan: Och vet du vad det roliga är? Hela den kursen är kortare än det här avsnittet. För det är så kärnfullt och så att alla ska kunna ta till sig av informationen. Det finns en länk i beskrivningen. Med det återstår det bara att säga ett stort tack för idag och jag hoppas att du har haft kul och att det har gått att lyssna på trots att det har varit en grafbonanza idag. Tack så mycket, så ses vi nästa söndag.

Vill du ha de andra delarna i serien om pension?

Varje månad skickar vi ut vårt nyhetsbrev med de bästa artiklarna. Vi kommer fortsätta under de kommande veckorna på temat pension och om du vill ha de artiklarna till din mejlkorg, prenumerera gärna nedan. Det är kostnadsfritt och dessutom får du våra guldkorn från 10 års bloggande.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Nedan följer relevanta artiklar här på bloggen:


Den här artikeln publicerades 2020-05-31 klockan 21:30 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Pension och pensionssparande, Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

42 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Så här tror jag kalkylen bakom utbetalningsbeloppet i PPM ser ut: Jag är 60 år och sparat ihop 781” kr i PPM. När jag i minpension.se simulerar att jag ska ta ut min PPM från 62 års ålder kommer jag att få ut 3400 kr/mån livet ut. Kalkylen verkar bygga på en framtida medelavkastning á 2,1%/år och att medellivslängden för män är 83 år. 83 år – 62 år = 252 månader => 252 månader x 3400 kr = 856” kr. 856” kr verkar rimligt om mina antaganden avseende framtida medelavkastning och mäns medellivslängd stämmer. Om jag blir äldre än 83 år kommer jag att få ut mer ur PPM än jag sparat ihop, dör jag innan blir det tvärt om. Man kan ha förmånstagare i PPM, dock inget som jag satt mig i.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  2. Vit pil

    Bra artikel!
    Själv var jag övertygad om att det skulle bli en börskrasch år 2014 och lade PPM-pengarna i räntefond i flera år. Ack ja. Trodde jag var expert på börsen efter att ha lyckats sälja alla fonder på toppen innan kraschen år 2008… Som du skriver Jan så får vi trösta oss med att vi i alla fall lärt oss något, och det är ju inga stora summor.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
  3. Vit pil

    Hej Jan
    Jag har pratat med en kompis du sa att om man hade
    sagt att man skulle sälja P-försäkring om man hade under 40000 på en gång
    och placera själv Hur tänker du det är inkomst tjänar du över brytpunkten betalar du
    55% skatt på det det blir ca 18000 över !0 % avkastning ränta på ränta 10 år blir ca 46684 kr
    Låter man 40000 ligga kvar till 10 % ränta på Ränta 10 år så har du ca 103749 vilket är bäst
    Du ger så dåliga råd Du okunnig Du måste ha kunskap om ekonomi Politik skatter
    dessutom skrytsam bässervisser som tycker om att singla slant
    Du kan inte sitta vid datorn och göra program om något du inte har kunskap i
    då missar man massa Be din mamma hjälpa dig hon verkar mer ödmjuk
    Hoppas du svarar på mitt brev jag har själv en grabb på 39 år var lika som du när han var ung
    men nu har han nyktrat till
    Ha en bra dag
    Vänliga Hälsningar
    LASSE

    66+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Håkansson
    1. Vit pil

      Hej Håkan

      Jag tycker att det är jättebra att du kommer med kunskap och styr upp ev. felaktigheter som smugit sig in, det är ju bl.a det kommentarsfältet finns till för.

      Själv har jag följt Rika Tillsammans ett tag och upplever inte att Jan utger sig att kunna allt och vara ofelbar vilket din kommentar om besserwisser antyder. Däremot tycker jag att det är tråkigt när man inte håller kommentarer på en ödmjuk respektfull nivå, då är det bättre att avstå eller inte följa Rika Tillsammans!

      Jag är glad för din sons skull, för även om det tog 39 år för din son att inte vara kaxig och överlägsen så finns det dom som får behålla de egenskaperna livet ut.

      6+
      Gravatar ikon för användaren
      TheDog
      1. Vit pil

        Hej
        The Dog
        Jag beklagar mitt ordval Det var inte meningen att någon
        skall ta illa vid det var dumt av mig
        Orsaken var troligen att det var så många fel på detta ämne
        läs mina övriga kommentarer så förstår du nog
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        62+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
      2. Vit pil

        Hej Lars (ursäkta för mitt felaktiga namn på dig)

        Jag har läst dem och uppskattar mycket den kunskap du har och delar, så fortsätt gärna med det. :-)

        56+
        Gravatar ikon för användaren
        TheDog
  4. Vit pil

    Hej Jan!

    Stort tack för ännu ett kanonavsnitt!

    Toppen att ni nu tacklar det alldeles för komplexa svenska pensionssystemet. Själv har jag ”pluggat” på om det i ett årtionde och ändå är en hel del oklart. Speciellt är det mycket bristfällig information kring att en gång ta ut pensionen, aktieallokering inför och under pensionsuttaget, samt vilka pensioner man ska ta ut när och på vilket sätt i olika situationer.

    Nu till frågan – AP7 har gett bättre avkastning än det mesta men hur ser det ut riskjusterat?

    AP7 har ju i nuläget en låg hävstång på 15% som enl. dem ligger på 25% i normalläget, men jag har för mig att det inte var så länge sedan den låg på 35% och att den historiskt varit så hög som 50%. För oss under 55 år är ju risken då en aktieexponering på 115-150% under de 25 åren i PPM.

    Blir AP7 så mycket bättre än de mesta om an tar hänsyn till den rätt mycket högre risken? Går det ens att räkna ut?

    Tack igen!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    JFB
  5. Vit pil

    Sen ska man inte glömma att PPM ingalunda är skattefritt när man får ut den utan den beskattas som vanligt och glöm inte att pensionärer beskattas högre än löntagare för de åtnjuter inte jobbskatteavdraget (trots att de arbetat ett helt liv).

    Enligt en bekant som ringde och frågade Pensionsmyndigheten om sin PPM hur han kunde få ut det, fick till svar att det kunde han alls inte få utan den skulle portioneras ut och ”meningen är inte alls att han skulle få ta del av hela PPM-beloppet utan hälften skulle sedermera gå tillbaka till systemet”. Nu är detta en ”anekdotisk bevisföring” men ring gärna fler av er och ställ frågan så att vi kan få den bekräftad eller – helst – dementerad. För då är det ju helt lönlöst att ens bry sig om den, då de belopp vi talar om här, typp 600 kr före skatt, är rent skrattretande.

    Å andra sidan ska vi inte förlöjliga ett sådant belopp för som fattigpensionär kan det göra skillnad mellan att ha råd att äta eller ej.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Elisabeth L Karlsson
    1. Vit pil

      Om en person går till pension vid 65, den förväntade livslängden är 83 år och premiepensionen är 600 kr/mån (före skatt) hur mycket pengar finns det på hens PPM-konto då?

      600 kr x (83-65) x 12 = 129 600 kr.

      Det blir ca 130 000 kr om man använder enkel skolmatte och sunt förnuft, men jag misstänker att svaret är fel. Är det någon som vet det rätta svaret och hur Pensionsmyndighetens räknemodell ser ut?

      Jag antar också att storleken förändras med tiden. Hur mycket kan den här personen förvänta sig att få i premiepension (per månad) när han fyller 85 år?

      P.S. Eftersom kvinnor lever längre än män borde man inte ta hänsyn också till det i skatter och pensionsregler, och i så fall hur?

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
    2. Vit pil

      Varför skulle PPM vara skattefritt? All inkomst är belagd med skatt. Jobbskatteavdraget var ett politiskt beslut som handlade om att det ska löna sig mer att ARBETA vilket man inte gör om man är pensionär. Hur som helst har ju de där skatterna justerats nu för pensionärer så det ska vara samma beskattning trots att pensionärer inte arbetar.

      Jag tror din kompis missuppfattade något i sin kommunikation med pensionsmyndigheten. Det är så att de som inte har efterlevandeskydd och dör när det fortfarande finns PPM-pengar kvar så läggs pengarna tillbaka till systemet, eller rättare sagt, övriga med PPM som inte har efterlevandeskydd får dela på pengarna. Det är kanske det som menas med att den totala hälften går tillbaka till systemet.

      Sen kan du läsa Tales kommentar om de där 600 kronorna som ju är väldigt missvisande. Bara för att dagens pensionärer får 600 per månad i snitt betyder det inte att framtida pensionärer kommer få så lite. Troligen kommer de få betydligt mer eftersom de kommer ha betalt in till PPM:en längre än dagens pensionärer.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
      1. Vit pil

        Ja, eftersom PPM-kontot inte är ett ISK så beskattas inte dessa inkomster på samma sätt.

        Men om jag lyckas med mina investeringar och har 1000 000 kr på mitt PPM när jag går i pension hur räknar man hur mycket får jag per månad (före skatt) från premiepensionen? Det måste vara något oerhört komplicerat att få fram eftersom när jag ringde till kundtjänsten hos Pensionsmyndigheten kunde de inte svara på frågan, inte ens på ett ungefär.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
      2. Vit pil

        Det skulle helt logiskt kunna omfattas av avkastningsskatten på ett ISK (och inte inkomstskatten) särskilt med tanke på att vi själva förväntas förvalta och välja fonder och för att pensionärer överlag få en mycket sämre ekonomisk situation än en person som yrkesarbetar. Med tanke på detta är det mycket bättre att spara privat i en ISK och få en lägre skatt.

        Vad gäller dispositionen av hela beloppet på PPM tål det att efterforskas mer eftersom det besked som gavs förhoppningsvis är oriktigt.

        Samtidigt verar personalen på pensionsmyndigheten själv ha svårt att ge samstämmiga besked. Varje gång jag ringde och frågade vad jag skulle få ut så varierade beloppen (jag ringde inom en mycket snäv tidsram med tanke på inverkande värdefluktuationer) och varje gång var beloppet än lägre. Så jag vågade inte ringa och fråga mer efter det.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Elisabeth L Karlsson
    3. Vit pil

      En intressant fråga. Inkomster från AP4 kunde ju också beskattas som ISK. Ett alternativ till sänkta skatter skulle vara att höja pensioner istället. Det viktiga är ju vad man får i handen. Men visst känns det orättvist att när jag lånar en del av mina löneinkomster till staten för att få dem tillbaks vid ålderns höst bestraffas jag med 30% i skatt. Jag borde få ränta på de pengarna istället.

      Enligt vissa var det nödvändigt att sänka skatten för arbete för att stimulera ekonomin för att vid ett senare tillfälle kunna finansiera de kommande skattesänkningar också för pensionärer (för att ta äran och få deras röster). På riktigt.

      ”Jag tror ingen skulle ha kommit på idén att sänka skatten för pensionärer om vi inte hade gått före och sänkt skatt på arbete.”
      – Ulf Kristersson på Aftonbladet.

      P.S. Det händer ganska ofta när man ringer till kundtjänsten hos olika företag och myndigheter att man inte får bra och tydliga svar. Det beror främst på att de viktigaste egenskaperna för att få jobb på telefontjänsten är att ha en behaglig röst och att vara trevlig mot kunden. Det kan vara väldigt svårt att hitta välutbildat och kunnigt folk med dessa egenskaper som skulle trivas i ett sånt tålamodskrävande låglönejobb. Dessutom skulle det vara slöseri med deras resurser och humankapital. Därför är det ofta bättre att skicka sina frågor skriftligt, även om svaret kan dröja någon dag eller vecka.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  6. Vit pil

    Ni nämner i avsnittet att den genomsnittliga utbetalningen per månad är 600 kr från premiepensionen. Vilket självklart inte är så mycket. Men jag tänker mig att det är lite missvisande om vi enbart haft detta system i 25 år. Vi lär ju inte ha haft någon som har haft inbetalningar till premiepensionen under hela sitt yrkesliv och gått i pension. Det är först om när dom som började jobba i slutet av 90-talet går i pension som vi kan veta hur bra det egentligen är, när de fått ränta-på-ränta under hela livet.

    Jag tänker mig att det borde finnas statistik som visar att utbetalningsbeloppet ökar för varje år. (Så länge jag tänker rätt.) Har ni tillgång till någon sådan statistik?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Dahlen
  7. Vit pil

    Finns det historik över vilka tider Ap7 Aktiefond haft hävstång? Har man det nu? Man kan ju jämföra utvecklingen i Ap7:an med en global indexfond och se i efterhand om man haft hävstång men jag skulle vilja veta i realtid för att kunna ta rygg på Ap7. Inte för att använda hävstång utan för att kunna skruva på aktieandelen i min portfölj. Tex om Ap7 har 125% aktier så kör jag 90% och om Ap7 har 100% så väljer jag 70%. Detta skulle vara en säkrare metod än att följa något av alla dessa råd som finns i media tror jag och när jag tänker själv och ombalanserar efter det så blir det oftast fel, haha.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nisse G
    1. Vit pil

      Kontakta PPM och fråga om hävstång, svårt att tänka sig att den uppgiften skulle vara hemligstämplad.

      AP7 Aktiefond grundar sig på MSCI ACWI, så om du vill ta rygg på den välj helst en fond som följer samma index, t.ex. AMF Aktiefond Global. (Avanza Global och LF Global Indexnära följer ju det smalare MSCI World indexet.)

      Ta också hänsyn till att AP7 Aktiefond skiljer sig från ACWI på åtminstone följande punkter:

      Globala småbolag, mer än i ACWI (men har ingen siffra).
      Tillväxtländer ca 25%. Mer än i ACWI.
      Onoterade bolag, 2 procentenhet mer än i ACWI.

      Därtill använder AP7
      4. faktorriskpremier (prismomentum, tajming)
      5. hävstång (100-140%, men normalt 125% av fondkapitalet)
      6. aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader
      7. inlåning av aktier för blankning
      8. utlåning av aktier för blankning, upp till 20%, mot ränta
      9. kan investera max 10% i andra tillgångar än aktier (vet inte vilka).

      Lycka till!

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  8. Vit pil

    Hej Jan
    Jag tror att du läst detta Pensonskoll se
    1938-1953 jag räknar 20/delar
    Jag går efter Pensionsmyndigheternas
    version DNR/vef
    där står det om 20 delar
    ex född 1938 4/20 delar i det nya systemet
    ex född 1945 11/20 delar i det nya systemet det blir 9 i det gamla systemet
    hur dom räknar före 1938 och 1953 vet jag inte men allt skall grundas på 20 delar (år)
    Har jag fel så ber jag om ursäkt
    Har du fel tycker jag du skall svara på detta brev
    Vänliga Hälsningar
    LASSE

    59+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Håkansson
    1. Vit pil

      Hej Lasse,
      Eftersom jag är född 1953 kollade jag det på pensionskoll och för min del gäller följande: 1/20 och 19/20 när det gäller premiepension.

      51+
      Gravatar ikon för användaren
      Ivana Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Ivana
        Tack för ditt brev Det lika som jag tänkte.Ärligt talat har jag bara kollat
        mitt egna 11/20 delar i det ny 9 i det gamla Det är så mycket
        att hålla reda på När det gäller PPM har alla 19 efter som det började
        år 2000 om dom jobbade då 2020 kommer nästa år
        Ha en bra dag
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        58+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
  9. Vit pil

    I videon så blir ni förvånade över att den genomsnittliga utbetalningen från PPM är 600 kr/mån. Jag är inte förvånad eftersom många av dagens pensionärer har haft en väldigt kort tid i det nya systemet (en 80-åring sparade endast 10 år i PPM) medan vi yngre kommer att spara betydligt mer och längre.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    TheDog
  10. Vit pil

    Intressant det där med avkastningen i PPM.

    Jag har haft 4,5% årligt sedan start ser jag nu.
    jag blev scammad av swedbank när jag var 24 år 2010 (född 86) på ett sk. ”rådgivningsmöte” som utgav sig för att handla om att vi skulle starta upp ett privat pensionssparande. jag förstod ingenting om ekonomi eller risk kan jag säga, sa bara att jag vill ha så låg risk som möjligt och vill absolut inte förlora några pengar.

    det bedrägliga var att i samband med det gav jag dem även tillgång till mitt PPM-konto inser jag nu i efterhand och de placerade mig först i swedbank transfer 50 fast att jag är 80 talist, (men ok jag hävdade promt att jag inte ville riskera mina pengar över huvud taget, så jag får skylla mig lite själv)

    ett år senare hamnade jag i transfer 60, (inte jag som bytte här alltså). här låg jag i 7 år utan att veta om det.

    2018 började jag lyssna på rikatillsammans och bytte direkt till ap7.

    tyvärr var både 2018 och nu 2020 dåliga år så min genomsnittliga årsavkastning har faktiskt minskat från 5%/år 2018 när jag bytte till 4,5% idag.

    Men idag har jag mer kunskap och jag inser att ap7an är mitt bästa val långsiktigt.

    Jag är mycket tacksam att jag hittade denna bloggen, för redan år 2020 började transfer 60 att minska risken så smått, och mitt val hade varit förödande för min pension.

    ”Transfer 60 är en generationsfond som främst vänder sig till dem som planerar att gå i pension under perioden 2025-2034. Aktieandelen i fonden ska fram till och med år 2019 vara mellan 40 och 70 procent och ränteandelen mellan 30 och 60 procent. Under år 2020 sker en successiv minskning av aktieandelen för att vid och efter 2030 uppgå till mellan 20-50 procent”

    innan jag hittade bloggen hade jag sparat halva min lön under 10 års tid på 0-räntekonto. idag ligger de sparpengarna i en egenkomponerad 90/10 portfölj hos avanza!

    starten var inte den bästa, men nu ligger jag rätt! TACK SOM FAN!

    Jag förlorade över 300 000kr i smällen nu 2020, men litar på strategin till 100% och öste in pengar allt vad jag orkade i mars och idag har jag nätt och jämt näsan ovanför vattenytan igen.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    80-talisten
  11. Vit pil

    Underbart! Äntligen lite grafer! :)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Gustav
  12. Vit pil

    Kan ni uppdatera länkarna till PPM, det funkar inte att gå vidare med dem. Det ser ut som att de hamnat ihop som en länk istället för två?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sara
  13. Vit pil

    Hej Jan. Jag fick tipset av en kompis nu i januari att följa er. Har sen dess plöjt alla avsnitt och hela tiden undrat över när pensionsserien kommer. Äntligen!!! :-)

    I avsnittet sa du att det är ett maxbelopp (beroende på hur mycket man tjänar)som betalas in till den allmänna pensionen och att en viss del sätts av till ppm. Om man inte ligger på maxnivå, vet du om det går att göra en extrainbetalning så man maximerar den ”pott” som man kan sätta in i ap7 såfa? Visst det är ju lite pengar men för 0.09% i avgift för förvaltning i världsklass så vore det ju fint om man kunde maximera det belopp som betalas in, just för att det är låga avgifter.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas Stenberg
    1. Vit pil

      Hej Thomas!

      Tyvärr går det inte att göra extra inbetalningar till PPM, det är endast styrt av din inkomst.
      Annars hade det varit en väldigt bra tanke iaf!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  14. Vit pil

    Hej Jan.
    Själv började jag jobba år 1998. Just nu har jag 8,7% sedan start. 396 249 kronor totalt. Ändrat ibland i från Ap7 aktiefond men 95% av tiden Ap7. Det känns riktigt bra.
    Mvh.jack

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jack
  15. Vit pil

    Hej, fantastiska avsnitt både denna och den om arvsrätten o många andra. Har ett önskemål om att ni tar upp varför ändrade man i tjänstepensionerna från förmånsbestämmda till premiebestämda. Vad det för dyrt för företagen? Vilket system är bättre anser ni.
    Mvh Sasha

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sasa
    1. Vit pil

      Kort svar: Det blev för dyrt för arbetsgivarna!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      SparPengarna
  16. Vit pil

    Klart att dom som är passiva och inte byter fonder ofta kan nå en bättre avkastning en av förklaringen är att vid varje bytt säls allt innehav och köps nya andelar många gånger till högre kurs, även om man vill utöka sin fördelning av samma fond säljs först allt innehav i respektive fond och för hela summan köps nya andelar i samma fond ,jag tycker att det är fel metod man borde behålla den delen av fonden som redan är köpta och köpa till den del som utökar till önskat % nivå.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Erwin
    1. Vit pil

      Såklart, men eftersom de som är mest aktiva har ofta bra inkomster och står långt till höger i sina värderingar kan det i viss mån bidra till att minska klyftor i samhället.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Jag är ganska aktiv att bytta fonder men jag upptäckte att ibland jag är i förlust just p.gav att PPM använder en konstigt system dvs när jag utökat AP 7 räntefond från 70% till 100% då PPM sålde allt min innehav 70% och aktiefonden 30% för att återköpa sen 100% AP7 räntefonden till en högre kurs och jag har realiserat en förlust på några tusen kronor.,normalt hade varit att PPM hade bara köpt till 30% av samma fond och inte sälja min ursprungliga innehav på 70%.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Erwin
      2. Vit pil

        Erwin, om PPM gör så låter det både krångligt och fel, nästan olagligt. Kontakta PPM och fråga om det verkligen kan stämma. Kanske best om du formulerar frågan tydligt och skickar med e-post så att du får ett skriftligt svar, svart på vitt.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
  17. Vit pil

    Hej Jan
    Har tittat på ditt program det var sakligt men du glömde
    ny och gamla systemet glömd tala om att Aktiv AP 7 inte är
    riktigt samma som passivt
    min PPM är Aktiv
    75% AP 7 Aktiv negativt 2020
    25% Lannebo teknik possitivt 2020
    Aktiv min avkastning genomsnitt 13.7% dåligt tycker jag
    Du glömde det nya och gamla 20 onde delar
    födda mellan 1935 och 1955
    ex född 1945 har du 9 st 20 i det gamla systemet som är bättre räknas på 30 år Arbeta
    där räknar dom 15 bästa åren under 30 års period
    Det det nya systemet räknar dom att du skall jobba över 40 år
    Dina avsnitt är inte kunskap utan pålästa avsnitt
    Vänliga Hälsningar
    LASSE

    62+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Håkansson
    1. Vit pil

      Hej Lasse, lite svårt att förstå dina kommentarer. Din svenska är inte den bästa. Däremot verkar du vara en duktig investerare.

      58+
      Gravatar ikon för användaren
      miljardarinnan90
      1. Vit pil

        Hej miljardarinnan
        Tack för ditt brev Det är ju tråkigt att du inte förstår vad
        jag skriver men Jag är ur Svensk men 74 år gammal
        Du har säkert läst om mig någon gång
        Jag har jobbat med Investeringar och Aktier i 46 år
        Jag skall försöka skriva tydligare
        Ha en bra dag
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        61+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
    2. Vit pil

      Är inte brytningsåret 1953 ??

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Ivana Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Ivana
        Oj nu gjord du mig osäker jag är född 1945 vet att jag har
        9/20 delar efter vad min Revisor sa då måste det ju bli till och med 1954
        nya från 1955 Kolla själv så jag inte lurar dig
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        54+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
      2. Vit pil

        Det nya systemet gäller från årgång 1954. Födda 1938-1953 har en blandning av gamla ATP systemet och nya systemet med inkomstpension.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan