AP7 SÅFA – det bästa PPM-valet för de flesta av oss

Ett av de bästa valen man kan göra i sitt premiepensionssparande (PPM) är att välja det statliga alternativet AP7 SÅFA. De har haft en bättre avkastning än de flesta privata fonder i PPM, de har ett aktivt hållbarhetsarbete, en av de lägsta avgifterna, de anpassar sparandet till ens ålder och har riskspridning som ett av sina viktigaste ledord.

Precis som med våra modellportföljer är inte filosofin att vara bäst varje enskilt år. Det går inte. Snarare är filosofin att följa forskningens rekommendationer och ge en genomsnittlig avkastning nära index varje år. Genom att varje år vara medelmåttig kommer man över tid vara bättre än majoriteten av alla andra enligt de flesta vetenskapliga studier.

Särskilt med en så lång sparhorisont som pensionssparandet är, kan man vara ganska säker på att extremt få fonder kommer vara bättre än AP7. Ibland brukar jag beskriva AP7 som en fondrobot för ens PPM-sparande. Det är billigt, automatiskt, evidensbaserat och verkligen en köp-och-glöm-lösning. Att det dessutom kommer vara bättre än allt annat och är statligt är också två stora plus.

För mig personligen är också AP7 SÅFA på ett sätt där cirkeln har slutits på ett fint sätt. Jag började som så många andra med pengarna hos AP7 SÅFA och utgick (felaktigt!) att det man får från början och som är statligt kan ju inte vara bra. Det måste vara mycket bättre att välja själv, välja fonder från proffsen och vara aktiv. Även om jag flera enskilda år slog AP7:an så gick jag över en 5-10 års period inte bättre än vad de gjorde. Något som nedanstående graf från Pensionsmyndigheten också visar. Tyvärr är den från 2017 och jag har inte fått svar från dem än med mer aktuell information.

För några år sedan tog jag det aktiva beslutet att bli passiv igen. Dock med en betydligt högre trygghet och lugn i att det här är det som är bäst för mig och det som kommer ge de flesta av oss bäst odds. I dagens avsnitt intervjuar vi Ingrid Albinsson som är kapitalförvaltningschef för sjunde AP-fonden. Tillsammans med sitt team ansvarar hon för 2 miljoner sparares pengar och ett förvaltat kapital på över 600 000 miljoner(!). I intervjun pratar vi bland annat om:

• Varför AP7 har gått så bra jämfört med många andra fonder i PPM
• Hur AP7 arbetar med hållbarhet och påverkan av företag de har ägande i
• Hur man som sparare bör se AP7 SÅFA i kombination med den allmänna inkomstpensionen
• Hur de investerar i företag i hela världen likt en global indexfond
• Hur de även investerar våra pengar enligt Fama-Frenchs femfaktor-modell
• Hur de resonerar kring riskspridning över tid, så kallad tidsdiversifiering
• Den minskade vikten av hävstången som de har möjlighet till

Dessutom svarar Ingrid på flera av era läsar- och följarfrågor. Vi har valt att inte fokusera så mycket på den pågående Corona-krisen eftersom AP7 SÅFA har varit det bästa valet i många år och kommer sannolikt vara det även i många år framgent. Anledningarna till det är just det forskningsbaserade synsättet, den låga avgiften (0.09 %), den automatiska nedtrappningen av aktier till förmån för räntor över tid och det statliga uppdraget som man faktiskt har.

Avsnittet är inte sponsrat, ingen ersättning har utgått och det innehåller inte några sponsrade länkar. Vi själva har våra pengar i AP7 SÅFA sedan flera år tillbaka och ser det här som ett avsnitt där vi vill ära dem som äras bör. Samtidigt är det här en av de få ändringar man kan göra i sitt sparande som över tid kan få en väldigt stor betydelse. Historiskt har ett medianavkastningen för ett eget val underpresterat mot AP7 SÅFA med ungefär 3 procent^{[1, 2]}. Om vi gör ett litet tankeexperiment, säger att den genomsnittlige svensken är 42 år gammal, AP7 ska ge ca 7 % per år och den årliga insättningen är 7 000 kr, så kan skillnaden lätt bli över 100 000 kr fram till pensionen.

Vi ber om ursäkt för den något lägre kvaliteten i produktionen än vanligt. Som alla andra försöker vi anpassa oss till rådande situation och vi har inte riktigt fått kläm på det här med digitala intervjuer än.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa,
Jan och Caroline
Senast uppdaterad: 2020-04-12

Så här byter du till AP7 SÅFA i din premiepension (PPM)

Sjunde AP-fonden har gjort en kort video som visar hur man gör rent praktiskt för att byta till AP7 SÅFA via Pensionsmyndighetens hemsida:

Nedan följer en guide i text och bild hur du kan göra för att byta till AP7 SÅFA:

Transkribering av avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar på avsnittet följer en komplett transkribering nedan:

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Tack så hemskt mycket, Ingrid Albinsson, för att du ville ställa upp i det här poddavsnittet. Du är ju vice VD och kapitalförvaltningschef på statliga Sjunde AP-fonden och du har lång erfarenhet inom finansbranschen. 1990, när jag gick på mellanstadiet, då började du i finansbranschen på SEB, Swedbank, Robur och nu på Sjunde AP-fonden. Du har jobbat mycket med tillgångsallokering, så varmt välkommen.

Jag har varit ett stort fan av Sjunde AP-fonden i många år och jag tror att jag har en resa som många känner igen sig i. Först börjar man hos Sjunde AP-fonden för det är det alternativet man får i sitt premiepensionssparande och sedan tror man att man kan göra det bättre. Sedan inser man efter ett tag att det kunde man inte och då kommer man tillbaka, men tryggare i sitt val. Då vet att man har det bästa man kan ha i sitt PPM-sparande. Men kan inte du beskriva Sjunde AP-fonden? För ni har ett ganska tydligt uppdrag.

AP7 förvaltar premiepensionen – en del av den statliga pensionen

Ingrid: Ja, det är ju en sak som vi är väldigt glada för på AP7 att vi har ett tydligt uppdrag. Vi förvaltar premiepensionen, som är en del av den statliga pensionen för de som inte vill välja och känner att det är bra att pengarna ligger förvaltade hos oss.

Jan: Men ofta så tror man – när man är lite ovan eller ny sparare – att det man får från början är dåligt och man ska välja något annat. Alltså ta det till nästa nivå. Men jag upplever att man redan har det som är bland det bästa. Jag såg i er årsredovisning att sedan 2000 har ni 275% utveckling sedan start mot de privata fonderna på 113%. Hur förklarar du det?

Ingrid: Jag skulle säga en sak är att som vi förvaltar premiepensionen är speciellt utformat just för att det är premiepension vi förvaltar. Vi har verkligen tänkt utifrån vad det är för pengar vi förvaltar och för vem. Det tror jag är en av förklaringarna till det hela. En annan förklaring är naturligtvis att vi tittar väldigt mycket på vad det kostar och vad vi får tillbaka i avkastning på kapitalet vi förvaltar.

Det tredje skälet till att det faktiskt har gått så bra i synnerhet sedan 2010 är att den tårtan som vi förvaltar är för de som har hög risk. Vi är exponerade mot globala aktier och tittar vi 10 år tillbaka så har det varit en fantastisk period när det gäller avkastning på många finansiella tillgångar, men inte minst aktier. Så det är klart att det har varit en viktig del i hur vår produkt, sparandet i Såfa, har presterat.

Caroline: Men vänta, kan du inte bara utveckla det första du sa, att ni har funderat mycket på vem ni förvaltar pengarna för?

AP7 SÅFA är ett komplement till inkomstpensionen

Ingrid: Det är alltid så när man har ett sparande och funderar på hur det sparandet ska tas om hand. Då är det dels viktigt att fundera dels på vad det är för pengar och vem jag är som ska ha de här pengarna. Svaret på den första frågan är givetvis att det är pensionspengar. Det är pengar man ska ha på lång sikt. Premiepensionen är också, som jag nämnde, en del av den statliga pensionen. Den statliga pensionen består av två delar: inkomstpensionen – det är den stora delen – och så har vi premiepensionen som är en mindre del.

Av det man sätter av varje månad när man jobbar i Sverige så är det ungefär 15% som sätts av till premiepension i den statliga pensionen. Det gör att vi har utformat premiepension utifrån att det är ett komplement till inkomstpension.

Inkomstpension är ett betydligt mer stabilt sparande och det gör att i premiepensionen kan man ta en lite högre risk. Man kan diversifiera ut sig från inkomstpensionen.

Jan: Det var en stor insikt för mig för något år sedan. Jag tror att ni har riskklass 5 eller 6 i den här Sjunde AP-fonden, men så var det någon som sa till mig att om man ser det som en helhet tillsammans med inkomstpensionen då är det bara riskklass 3 eller något sådant.

Ingrid: Ja, och den insikten är så otroligt viktig, att premiepensionen är faktiskt en del av den statliga pension betalas ut när man blir pensionär. Att just då utnyttja den här diversifieringen är väldigt viktigt. Att man försöker ta en lite högre risk i premiepensionen. Varför ska man göra det? Naturligtvis är det så att det kommer att ge – över tid, på lång sikt – en lite bättre pension än vad jag annars skulle ha haft möjlighet att få.

Är det så att man hade placerat mer i inkomstpension, som är ganska lik ett räntesparande, då blir det över tid en betydligt mindre upparbetad pension när man väl ska gå i pension. Det är väldigt viktigt att vara medveten om.

Jan: Jag kände mig lite fånig. Lönt att jag har haft räntefonder, jag som är typ 40, i PPM. För jag har ju redan sjukt mycket räntefonder i inkomstpensionen. Det blir lite kaka på kaka. Då kan man istället ha full risk i den här PPM-delen.

De olika fonderna AP7 har och hur de hänger ihop

Jan: Men du, jag tänker också så här att när man hör talas om er första gången så är det så lätt att man blandar ihop AP7 Såfa, AP7 Aktiefond, AP7 Räntefond och sedan har ni ytterligare tre alternativ, om jag inte minns fel. Kan du inte bara bena upp det för de som hör detta för första gången?

Ingrid: Ja. För de allra flesta så är det någonting som kallas får AP7 Såfa man har hos oss. AP7 Såfa är ett sparande som är utformat utifrån varje individ egentligen, där vi lägger in en generationsprofil över tiden. Är man ung så har man en typ av sammansättning i sitt sparande och ju äldre man blir så får man en annan sammansättning av sitt sparande. Varför gör vi så då? Det är för att när man är ung så har man väldigt lång tid kvar till pension. Då kan man faktiskt ta en högre risk med sitt sparande och också diversifiera ut sitt sparande i flera tillgångar. Det gör att där har vi väldigt mycket globala aktier.

Men ju äldre man blir så introducerar vi ett räntesparande för att man då behöver ha lite större stabilitet i sitt sparande. Det är fortfarande en tillräckligt hög risk för att ge en bra pension, för det är också så att även när man går i pension så har de allra flesta av oss ganska lång tid kvar som vi kommer att leva på vår pension. Det gör att man inte alldeles för snabbt kan börja spara enbart i ett lågavkastande räntesparande. Men det gör att de allra flesta har Såfa hos oss.

När vi sätter ihop Såfa så består den egentligen av två olika fonder: en aktiefond och en räntefond. Sedan har vi också ett kompletterande val som går att göra där man också kan välja mellan tre olika risknivåer.

En risknivå där man har lite högre risk, som vi kallar för offensiv, en som är mittemellan som är balanserad och ett alternativ med låg risk. Så det förklarar de olika produkterna som finns hos oss. Alla sex produkterna som jag nämnde kan man ha sitt sparande i hos oss, men de allra flesta finns förstås i vår Såfa-produkt.

Förvaltar cirka 50% av Sveriges premiepensionssparande

Jan: Om man har Såfan så minskar ni aktieandelen eller ökar räntedelen med 2-3% från 55 års ålder, tror jag att det är. Hur har ni resonerat där?

Ingrid: När vi har skapat den här produktdesignen så tittar vi utifrån – som vi alltid gör på AP7 – vad man kan lära sig av akademin, alltså akademiska studier.

Det är där vi har lagt grunden för att när man går från ett sparande, som ett rent aktiesparande, till ett annat sparande, kan det vara klokt att göra det över tid.

Det har också väldigt mycket med diversifiering att göra, så att man inte hamnar i en enskild punkt när man byter sitt sparande. Man kan faktiskt likställa det med dagens situation, där en marknad rör sig väldigt snabbt. Skulle man där välja att gå in eller ut ur ett sparande vid en enskild tidpunkt så kan det få ganska stor påverkan på vilket resultat man får. Därför är det alltid bra att också använda tid när man sparar. Att man sparar vid olika tidpunkter över en lång horisont. Det är ett uttryck för vår diversifiering.

Caroline: Jag tänkte bara fråga hur många människor är det egentligen som har den här Såfan i Sverige?

Ingrid: Det är väldigt många, vilket är väldigt roligt för oss naturligtvis. Vi kan se någonstans över 50% av det premiepensionssparande som finns i Sverige, vilket är mellan tre, fyra miljoner någonstans.

Caroline: Jag tänka mig att man sitter och lyssnar på det här nu och tänker jag måste gå in och kolla. Vart ser man om man har Såfa?

Ingrid: Pensionsmyndigheten är den myndighet som mot varje individ administrerar och rapporterar det konto man har. Det är ett ställe där man kan se det. Sedan kan man från Pensionsmyndigheten koppla det till ”minPension” till exempel, som är en rapporteringsmotor skulle jag säga, för alla typer av pensioner man har. Den statliga pensionen är ju en del, som de flesta har.

En annan är tjänstepensionen, som väldigt många har. minPension kan ge en sammanställning av alla de pensionsdelar varje person har. Det är ett väldigt bra sätt om man vill ha en helhetsbild av sin pension. Dels kan man se vilka olika typer av pension det finns: statlig pension, inkomstpension och det man själv har sparat i pension.

Jan: Men själva bytet gör man på Pensionsmyndighetens hemsida. Jag vet också att ni har en video på hemsidan där man kan se hur man byter till Sjunde AP-fonden.

Ingrid: Ja, det stämmer. Skulle det vara så att man vill byta till oss och ha sparandet hos oss, då kan man gå in på Pensionsmyndighetens hemsida och göra det bytet där.

AP7 kommer inte att bli tillgänglig på Avanza/Nordnet

Jan: Jag har en fråga kring det där med offensiv. Jag älskar er investeringsfilosofi, mycket på grund av att jag har samma, men en fråga som jag alltid får det är varför har ni inte 100% aktier. Då gillar jag att när jag tittar på AP7 Offensiv så tror jag att ni ändå ”bara” har 75% aktier. Det går mot den generella konsensus där ute bland småsparare – inte bland akademiker och proffs, men bland småsparare – som tror att offensiv innebär att det ska vara 100% aktier. Hur resonerar ni kring att ha 25% räntor även i det offensiva alternativet?

Ingrid: Jag skulle säga att de procentuella andelarna som är där… Det här är också för att erbjuda tre olika risknivåer som skiljer sig från det rena Såfa-sparandet. Det är det perspektivet då, sammansatt med andelen fonder, aktiefonder eller räntefond. Där ser vi att då får man tre olika grader på risknivå. Om man vill ha en risknivå någonstans mittemellan eller om man ser att en lite högre eller lägre risknivå är bättre.

Jan: En av de absolut vanligaste frågorna vi har fått är varför är inte de här fonderna inte är tillgängliga på Nordnet eller Avanza. Folk säger att de är så himla bra och de vill ha dem även där.

Ingrid: Det är ju så att vi är verksamma inom Premiepensionen och de fonderna som finns på de privata torgen är fonder som också är tillgängliga för andra typer av sparande, inom tjänstepension till exempel eller också för fri form sparande.

Vårt uppdrag är bara inom Premiepensionen och det är därför tillgängligheten inte finns på alla andra plattformar.

Jan: Så ni har inga planer på att erbjuda AP7 Aktiefond via Nordnet eller Avanza?

Ingrid: Nej, vårt uppdrag är att förvalta pengar inom Premiepensionen. Det är det vi ägnar oss åt.

Stort fokus på att sprida riskerna i många korgar

Caroline: Jag blir väldigt nyfiken på vad som ligger i aktiedelen i de här olika Såfa-alternativen.

Ingrid: Det är i vår aktiefond vi har den största delen av vårt kapital, ungefär 500 miljarder finns där idag. För att tala om strategin, för jag uppfattar att du frågar om vad vi har för strategier i aktiefonden, och man kan säga att i grunden så är hela sparandet i Såfan uppbyggt från att diversifiering är väldigt viktigt och på det ligger vår hållbarhetsprofil. Så vad betyder det för vår aktiefond och strategin?

Det betyder naturligtvis att vi försöker utnyttja diversifiering i så hög utsträckning som möjligt. Det gör att det aktiesparande som finns i aktiefonden är globalt. Det har en bred diversifiering. Och marknadsvägda index brukar man prata om och det här är just en sådan bred global diversifiering, utifrån ett kapitalmarknadsvägt index. Men det är en del av vår portfölj. Vi har också en annan del i aktiefonden som är en mer diversifierande del från den rena marknadsportföljen som vi kallar den för.

Där har vi t.ex. en högre andel tillväxtmarknader i portföljen. Vi har någonting som kallas för faktorpremier och där egentligen en teknik som används där enskilda aktier kategoriseras utefter olika egenskaper, så man systematiskt identifierar ett bolag för att det har kvalitet i sig, eller att det är ett småbolag, etc., etc. Sedan har vi ytterligare en del i portföljen som vi kallar för vår riskhanteringsportfölj, vilket är egentligen är ett systematiskt ramverk som vi använder för att anpassa risken i portföljen. Den anpassningen sker utifrån gällande marknadsförhållanden.

Det är så att när vi pratar om gällande marknadsförhållanden så ser vi hur det ser ut idag jämfört med när vi skapade produkten.

Ser vi att där vi står och går avviker väldigt mycket från den punkten, då anpassar vi risken utefter det. Så det här ska man inte förväxla med att vi tror någonting om framtiden – att det kommer att hända speciella saker. Det här är med bakåtblickande för att anpassa risken i portföljen till rätt nivå.

Varför siar AP7 inte om framtiden?

Jan: Jag tycker detta är superspännande och hade kunnat nörda ganska länge här. Men kan du inte bara förtydliga också det där sista? För det är väldigt många aktörer som väljer att blicka framåt. Varför har ni valt att mer eller mindre inte göra det?

Ingrid: Det beror på att det är alltid väldigt svårt att sia och säga vad som händer i framtiden. Inte minst när det händer. Det är ofta så, särskilt i situationer som nu när marknaden rör sig ganska mycket upp och ner och man funderar på om man ska köpa eller sälja. Det är väldigt svårt att bedöma. Däremot om man lutar sig mot – vilket vi gör – att vi har ett långsiktigt pensionssparande utifrån långa samband, långa historiska utvecklingar, så kan man utifrån det se och designa en strategi för framtiden.

Det är precis det vi gör. Det är därför jag är väldigt noga med att säga att när vi skapade Såfa för våra sparare för 10 år sedan så hade vi en uppfattning om vad som är rimligt att förvänta sig i avkastning i en aktiemarknad till exempel.

Jan: Vad tänker ni där då till exempel? Kan du inte beskriva de här breda antagandena?

Ingrid: De här breda antagandena brukar kallas för kapitalmarknadsantaganden, där man tittar t.ex. på hur räntorna ser ut över långa tidsperioder, vad man kan förvänta sig i avkastning på en aktiemarknad över långa tidsperioder. Och vad man kan förvänta sig om ekonomisk tillväxt och inflation, etc, etc. Det ligger sedan till grunden för hur vi har anpassat sparandet och doserat risken i sparandet.

Om man tittar på väldigt långa tidsserier på aktiemarknaden till exempel så ser man att aktiemarknaden överavkastar mot en ränteplacering över långa tidsperioder och det är precis det – om man går tillbaka till när vi pratade om inkomstpensionen och vad inkomstpensionen kan ge – som ger ett stöd. Att man kan diversifiera via då lite mer riskfyllda placeringar få någonting tillbaka och därmed också få en lite högre pension än man annars skulle ha haft. Men det grundar sig naturligtvis i att man tänker att man har ett långsiktigt sparande och att man kan behålla det här sparandet över en lång tid.

Global marknadsexponering istället för homebias

Jan: Ni skrev också i årsredovisningen – du har varit inne på detta flera gånger – att diversifiering är den enda gratislunchen inom finans. Om jag förstår det rätt har ni då en global marknadsviktad portfölj som… Kan man säga att det mer eller mindre är en indexfond?

Ingrid: I flera delar är det en indexfond, där vi på så sätt skapar den här breda geografiska placeringen och det gör vi för att det är ett kostnadseffektivt sätt att få placeringen på. Men det är inte att likställa med att hela sparandet är en indexfond. Det är här de andra delarna är väldigt viktiga och kommer in att vi också har diversifierande delar i portföljen. Att vi också har en riskhantering över tid.

Jan: Jag tänker att vi ska dyka ner och nörda lite. De här bolagen, köper ni dem direkt? Det är ganska vanligt att man använder något annat fondbolag. Men köper ni de här aktierna direkt? Jag tror det är 3 000 bolag som ni har på er hemsida.

Ingrid: Vi placerar inte i fonder på det viset. Däremot använder vi många leverantörer som hjälper oss att göra saker som vi vill ska ske i portföljen. Så vi jobbar med många av de största kapitalförvaltarna i världen. Varför gör vi det? Jo, vi vill naturligtvis använda den kompetens och de resurser där de gör bäst nytta. Om vi hade handlat varje papper själv hade man även i en handel behövt använda en börs och det här är precis på samma sätt. Så vi köper våra aktier via förvaltarna, men det är samma sak som att vi köper de själva, kan man säga.

Även i diversifieringen så tar AP7 hänsyn till inkomstpensionen

Jan: En intressant grej som vi har diskuterat mycket på bloggen är exponeringen mot Sverige. Jag har för mig att när jag tittade på era dokument här i höstas, när jag själv satt och funderade på den här frågan, så tror jag att ni följer verkligen en marknadsviktad exponering mot Sverige på 1%. Medans det finns vissa som argumenterar för att man ska homebias och ha en större exponering mot sin hemmamarknad än vad ett globalt marknadsviktat index anger. Hur resonerar ni i den frågan?

Ingrid: Vi väljer ju en marknadsexponering och det går tillbaka till att vi tror att det är bra med en bred diversifiering och att en marknadsportfölj är så effektivt sammansatt som möjligt. Inte minst ur ett diversifieringsanseende så är det så att inkomstpensionen är väldigt starkt beroende av Sverige.

I och med att vi inte placerar så mycket i Sverige så blir det också en diversifiering till inkomstströmmar och företag i andra länder; inte bara svenska företag.

Sedan kan man säga att i Sverige har vi ett näringsliv som är väldigt exportorienterat med stor geografisk spridning, men när det gäller homebias eller inte så har vi får våra sparare valt diversifiering som ska vara väldigt stor, därmed ett globalt kapitalmarknadsvägt sparande. I de sammansättningarna är Sverige som enskild del ganska liten.

Sjunde AP-fonden och den berömda hävstången

Jan: En annan sak som jag tror att många med ett stort ekonomiskt intresse associerar med er är det här med hävstången. Men jag vet också att ni har försökt tona ner den här hävstången över tid. Kan du inte både beskriva hur ni har jobbat med hävstången och vad er tanke är? Jag vet att ni ville tona ner detta i den senaste årsredovisningen. Eller, jag upplevde det så.

Ingrid: Hävstång är någonting som vi har och för oss är det ett verktyg vi använder för att anpassa risknivån i portföljen. Ett skäl till att – som du beskriver det – det uppfattas som att det har tonats ner är att vi har diversifierat portföljen till flera strategier och tillgångar. Som jag nämnde så har vi också en diversifieringsportfölj och det är egentligen ett annat verktyg som gör att vi inte är lika beroende av att bara ta risk utifrån hävstång.

Det finns fler verktyg helt enkelt som vi kan använda. Vi kan exempelvis öka andelen småbolag i portföljen eller vi kan öka andelen kvalitetsbolag i portföljen.

Det ger egentligen samma resultat för riskanpassning, men det ger oss också en större flexibilitet för att vi kan anpassa sparandet i portföljen på ett bra sätt. Det här gör vi i grunden för att vi hela tiden vill ha en så bra sammansättning i portföljen som är så effektiv som möjligt. Vad vi menar med effektiv? Jo, att för den risk vi tar vill vi få högsta möjliga avkastning tillbaka.

Jan: Och de här andra bitar då? Om vi bortser från den globala aktiespridningen, vad är det för delar? Jag tänker till exempel att på hemsidan så står det private equity eller andra delar.

Ingrid: Vi försöker hela tiden vara ganska tydliga och enkla. Private equity är en del. Det är olistade innehav. Det vi vill åstadkomma är att i det vi handlar av den listade marknaden är alla företag som ligger ute men vi har också väldigt många företag som inte är på de olika börserna i världen och ger naturligtvis också vinster och värden som vi vill att våra sparare ska kunna ta del av. Vi har småbolag i portföljen och den globala exponeringen har tidigare inte omfattat småbolag. Man kan begränsa det till att vara stora och medelstora bolag.

Det finns även väldigt mycket småbolag i världen som också skapar värden som spararna kan ta del av.

Ett annat sätt där vi har en del i portföljen är just de här faktorpremierna där man inte sätter ihop bolagen på samma sätt, för att i ett globalt aktieindex så sätts bolagen helt enkelt samman av dess värde på en stor marknad. Men det kan finnas skäl att sätta ihop bolag utifrån andra faktorer som kvalitet eller vad man för tillväxt eller vad det nu är för någonting.

Beskrivning av faktorportföljen hos AP7

Jan: Vi gjorde ett avsnitt om Fama-French faktorerna för ett tag sedan. Använder ni allihop? Det vill säga små versus stora, tillväxt versus value, osv.

Ingrid: Ja, stämmer. Vi använder de här fem faktorerna man brukar tala om i Fama-French när vi sätter samman vår faktorportfölj. Det är bland annat värdefaktor, det är kvalitetsfaktor, det är låg-beta-faktor , det är momentumfaktor och småbolag.

Jan: Hur stor skulle du säga att de här delarna är gentemot varandra?

Ingrid: När vi gör våra exponeringar i strategierna menar du? Det är också en väldigt bra fråga, för faktorexponeringen till skillnad från breda kapitalmarknadsvärden där index är kan skilja sig ganska mycket. De är inte lika standardiserade. Det gör också att de är – som vi har sett på det här – sammansatta både utifrån hur själva faktorerna är definierade, hur man kan få exponeringen i marknaden men också utifrån vem vi är och hur vi kan bära risk i de här. Det kan variera. Det är det enkla svaret på det.

Det finns ingen fast standardisering på samma sätt som i kapitalmarknadsviktade indexen.

Caroline: Jag undrar litegrann, för jag får uppfattningen av att ni jobbar jättemycket. Hur många är ni och hur mycket tid lägger ni på detta? Jag känner att jag får jättemycket för mina pengar. Jag hör det, men jag undrar också hur ni jobbar en vanlig dag liksom.

Ingrid: Som jag sa är AP7 en ganska liten organisation. Vi är ungefär 36 personer som jobbar på kontoret, men vi har väldigt många leverantörer, som i allmänhet är stora internationella banker som naturligtvis har många människor och mycket resurser bakom sig. Så det är helt sant som du säger, att det läggs otrolig mängd resurser på att skapa ett bra sparande för våra sparare.

Stort fokus på ett aktivt hållbarhetsarbete

Jan: Vi har fått så mycket läsarfrågor. Alltså, folk har verkligen längtat efter er här. Så jag tänker att vi ska ta några läsarfrågor.

”Hur ser hållbarhetsarbetet ut i fonden? Specificera gärna om det är någonting som ni tar avstånd från i samband med investeringar och vilka förbättringsområden ni ser för framtiden gällande hållbarhet.”

Läsarfråga från Karin

Ingrid: Det var en väldigt bra fråga, för hållbarhet är en väldigt viktig fråga för AP7 och har varit så ända sedan vi startade 2000. Vi bedriver ett väldigt aktivt ägararbete och vi har också under de senaste åren växlat upp det här och lägger mycket kraft på vad vi kallar för temaarbete. Vi försöker också omsätta det här naturligtvis i de investeringar vi gör, där vi har som en målsättning att i allt vårt arbete väga in det här. Det sker alltid naturligtvis med beaktande av att vårt primära uppdrag som är det utlovade pensionsåtagandet. Det går alltid först.

Men vad gör vi då? Ända sedan vi startade 2000 så har vi en bas som utgår ifrån ett normativt ramverk av internationella demokratiska principer. Här jobbar vi med många traditionella verktyg inom området, till exempel att vi röstar i bolagen. Precis som du nämnde tidigare så har vi ganska många bolag, så det blir att vi är aktiva på väldigt många bolagsstämmor, etc. Vi har bolagsdialoger inom olika områden, vi lägger motioner, och så vidare.

Sedan jobbar vi, vilket kanske är någonting som är väldigt lätt att ta till sig, att vi har exkluderingar av vissa bolag som då inte alls investerar i.

För oss så kännetecknar det mer att det är en viss miniminivå på vad som är minst acceptabelt. Vi vill gärna att alla bolag egentligen finns och att vi inte ska behöva exkludera några bolag. Och sedan som sagt, det vi har gjort under de senaste åren är att vi jobbar runt olika teman i portföljen. Varje tema kan jag säga rullar i tre år då vi försöker åstadkomma vissa saker.

Dedikerat fokus med treåriga portföljteman

Ingrid: Det senaste temat vi har jobbat med nu är klimatomställning. Tidigare har vi jobbat inriktat på vatten, arbetsvillkor, hur man kan få transparens och tydlighet i mätning inom våra private equitybolag; hur man jobbar med hållbarheten. Det här är en väldigt viktig fråga för oss och vi jobbar med det på många olika sätt.

Jan: Har ni sett något konkret resultat som ni tänker att detta är vi stolta över? Att så här tänkte företag före och efter vår påverkan.

Ingrid: Absolut. Vi ser ju det. AP7, vi är väldigt stora och har innehav i väldigt många olika bolag världen över. Det vi gör utifrån det är att vi också försöker jobba mycket tillsammans med andra stora investerare. Naturligtvis kan vi på olika sätt se resultat av det här och vill man veta mer om det här skulle jag säga att man ska gå in och titta i vår hållbarhetsredovisning. Där berättar vi om väldigt många olika projekt vi har varit inne i och förslag där vi har försökt få fram bättre rapportering från bolagen på olika sätt.

Jan: Väldigt många frågor här har varit utifrån då typen som till exempel Sebastian på Facebook som undrar:

Hur ni ser de på potentialen att bli en stor ägare i många bolag som ni investerar i?

Sebastian

Det har varit mycket diskussion kring det med andra passiva indexfonder som t.ex. Vanguard och Blackrock. Att de är jättestora men att de inte tar något ansvar. Jag upplever att egentligen gör ni precis tvärtom.

Ingrid: Precis. Även fast vi i ett avseende försöker att skaffa oss exponeringar på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, vilket är passiva investeringar, så försöker vi vara så aktiva i vårt ägararbete som möjligt i de bolagen vi har. Där är vi aktiva utifrån att vi är stora ägare världen över och utnyttjar den möjligheten vi har. Här är det också viktigt att säga att beroende på vilken aktör man är, vilken typ av sparande man har, så finns det många olika sätt att påverka på också. Det här försöker vi göra utifrån vilka vi är och hur vi kan påverka i våra placeringar.

Caroline: Men tittar ni någon gång på hur andra länders pensionsfonder gör eller inspireras av hur de tänker?

Ingrid: Absolut. Information är otroligt viktigt. Kunskap är A och O för oss. Vi söker hela tiden den kunskap som finns att få tag i där ute. Ett sätt att få den kunskapen är att ha samarbeten med andra pensionsfonder och i och med att vi har ett stort globalt kapital så betyder det att vi har väldigt mycket kontakter ute i världen, väldigt många dialoger och samarbeten, utbyter erfarenheter, kunskap på olika sätt inom olika områden. Inom hållbarhetsområdet, inom rena strategier, inom alla möjliga delar som är viktiga i kapitalförvaltning.

AP7 använder även en tidsdiversifiering

Jan: Jag måste säga, jag som har suttit och läst era årsredovisningar, att normalt sätt är en årsredovisning ganska trist att läsa, men de första 30 sidorna från er redovisning 2019 är superintressanta. Där har ni intervjuer med t.ex. Paolo Sodini, som vi också gjorde ett avsnitt med. Det är ett tips till dig som lyssnar och tittar: läs den senaste årsredovisningen. Fram till sidan 31 är den jättebra, sedan blir den ganska formell.

”Investeras mina pengar som en engångsinsättning i fonden vid ett visst datum varje år?”

Fråga från Mathias på Facebook

För jag misstänker att det är så att i December eller så kommer alla PPM pengar och så får ni en jättepåse med pengar. Ställer inte det till det lite?

Ingrid: Avsättningen för ett enskilt år för varje person betalas ut i december varje år. Så vi investerar pengarna när de kommer till oss, naturligtvis. Sedan kommer det också vid några andra tidpunkter lite ytterligare pengar som tillhör varje person. Men i huvudsak kan man säga att det är avsättning in i systemet en gång per år och då kan man tycka att det kan vara en utmaning. Men jag skulle säga att det här är också en sak som är väldigt bra, för att det blir även en tidsdiversifiering i sparandet.

Man sparar en gång per år. De flesta har säkert hört att det är bra att månadsspara, att man gör det hela tiden för man köper och säljer vid olika tillfällen, och så är det också med det här.

När man sätter av en gång per år så sprider man ut över sin livstid både när man sätter in pengarna och även när man kommer att ta ut pengarna så småningom så kommer man göra de här uttagen inte alla vid ett tillfälle. Det är alltid bättre att diversifiera och sprida ut när man gör saker.

Jan: Ni pratade även om tidsdiversifiering i årsredovisningen. Att det handlar inte bara om att ha diversifiering i olika typer av tillgångar eller olika delar inom ett visst tillgångsslag, utan man ska även diversifiera över tid.

Caroline: Det har inte jag tänkt på ens.

Användandet av olika verktyg tar alltid hänsyn till risken i portföljen

Jan: Jag har inte heller haft ordet för det, men det makes sense. Vi jättemycket frågor, så vi får göra ett återbesök här till det där med hävstången. Mattias och Robin och en massa andra på Facebook undrar om du kan beskriva hur själva belåningen fungerar, när väljer ni den, hur mycket går ni upp till, varför lånar ni USD och inte svenska kronor… Du får gärna väva ut lite kring den där hävstången, för det verkar vara ett väldigt kärt barn när vi pratar med läsarna och lyssnarna.

Ingrid: Det går tillbaka till att det är ett verktyg för att anpassa risken i portföljen. Det vi vill åstadkomma är att få en sammansättning av den risken vi tar i ett globalt, brett sparande. Globala aktier. Anledningen till att den är i dollar är dels att det inte är i svenska kronor, vilket gör att den är diversifierad, men det beror också rent tekniskt på hur marknaden för den här typen av investeringar ser ut.

Det är en sammansättning både av att få den bästa exponeringen men också ganska tekniska skäl.

Jan: Har ni alltid samma? Om jag lägger in en hundralapp så investerar ni 120 kronor. Eller kan det ibland vara 100, 125 eller 135 kronor? Vad är det som bestämmer nivån? Eller är det så att ni tänker att nu har det varit Coronakris och nu har börsen fallit med 30%. Nu är det ett bra tillfälle att köpa. Hur går resonemanget?

Ingrid: Då behöver jag ta tillbaka det här till när du frågade tidigare att vi har tonat ner. Det viktiga när man sparar i fonden är vilken risk totalt sätt det är i fonden och den risken är en sammansättning av olika delar. Dels vår globala aktieexponering och dels den risken som kommer via verktyget hävstång, men också en konsekvens av risken i de andra exponeringarna vi har. Därför behöver man egentligen inte titta så mycket just bara på hävstången. Det är helheten i portföljen som anger vilken risk jag har i mitt sparande.

Det är väldigt viktigt att ta med sig det att det är flera delar i portföljen som bidrar till den risken som finns i portföljen. Man kan inte bara titta på en del och få en bild av risken i portföljen.

Caroline: Jag upplever att det finns många delar av den här risken. Det är det du säger.

Ingrid: Ja, precis.

Jan: Och att man måste titta på hur de olika delarna hänger ihop. Hur hänger aktierna ihop med de onoterade bolagen eller de små bolagen och hur hänger detta ihop med inkomstpensionen.

Mer om riskhanteringen i AP7

Caroline: Men hur räknar ni ut den risken? Jag gissar att ni har någon algoritm eller någonting. Det verkar så komplicerat.

Ingrid: Man brukar tala om att olika tillgångar har olika volatilitet och så sätter man samman det i en portfölj och beroende på hur väl de här delarna verkar tillsammans får man en diversifiering. Då är vi inne på kärnan i portföljen, att ju bättre de här delarna i portföljen verkar tillsammans, desto mer får jag ut för varje riskenhet jag tar i portföljen. Det är precis det vi tittar på: olika tillgångars avkastning och volatilitet och hur fungerar de tillsammans i portföljen.

Sedan skulle jag också vilja lägga till med när vi då tittar vilken risk har vi i portföljen. Här kommer vi tillbaka till över långa perioder behöver man en risk för att få en viss pensionsuppbyggnad helt enkelt. Man måste ta risk i sin portfölj för att inte bara få den avkastning ett riskfritt sparande skulle ge.

Det är vår utgångspunkt: hur ska vi kunna skapa en pension när man är 65 som är bra och trygg när man går i pension?

Sedan lägger vi på, över tiden, det vi kallar för riskhanteringsportföljen, alltså vårt riskramverk där vi kan variera risken beroende på. Det här är baserat på ganska långa perioder när vi tittar på det, så det är ingenting vi ändrar på hela tiden. Men det är klart, i vissa perioder anpassar vi risken.

Tittar man på hur vi har agerat så redan för några år sedan, 2015-2016, såg vi att det var lämpligt att anpassa risknivån, vilket vi gjorde i två steg. Det har inneburit att vi under en period har haft en lägre risk. Ungefär en risknivå i linje med vad ett globalt aktiesparande ger i vår portfölj, under de sista ett till ett och ett halvt åren.

Jan: Jag kan bara inte sluta tänka på den där tittarfrågan vi fick in om varför ni inte finns utanför premiepensionen också. Jag upplever att ni gör detta så himla, himla bra. Man ser detta i undersökningarna som t.ex. Pensionsmyndigheten publicerar, att sparare som inte har gjort något val utan behållit pengarna hos er har tjänat väldigt mycket i både procent och absoluta kronor än vad de andra har gjort.

Ingrids tre viktigaste spartips till småspararen

Jan: Om du skulle – det kanske blir svårt för dig att prata om – men vad upplever du när du tittar… Kanske inte så mycket från AP7:s perspektiv, men vad är vanliga misstag som du skulle ge dina barn tre bästa tips om, eller kanske en kär vän, att om du ska tänka på sparande då är det de här tre grejerna du behöver få rätt på. Vad skulle du säga då?

Ingrid: Den första som är väldigt viktig är svaret på frågan ”Vad ska jag ha pengarna till?”. Är det långa pensionspengar eller är det pengar som jag vill kunna använda inom en period på ett till tre år? Är det långa pengar, då kan jag investera i aktier, och jag behöver egentligen inte bry mig så mycket om vad som händer på vägen till jag ska använda dem. Är det däremot korta pengar så kan jag inte sätta dem i aktier på samma sätt, för då kanske jag behöver dem precis när aktiemarknaden har en av sina sämre perioder, om jag inte har tur så att det är en av de bättre perioderna. Så det är en första väldigt viktig fråga.

Det andra är diversifiering, alltså att man inte bara investerar i en typ av aktie eller en typ av marknad. Också väldigt bra. Den tredje är, när jag väl har skaffat mig en bild av att jag har vill ha en långsiktig placering, någon gång då och då gå in och titta, för marknaderna rör sig ändå.

Kanske en gång per år gå in och titta på om man har den sammansättning av räntor eller aktier som man vill ha, eller behöver jag ombalansera portföljen.

Det är också ganska bra. Säg att jag har bestämt att jag vill ha hälften aktier, hälften räntor, och då gå in och titta en gång per år för att se om det är så det ser ut eller om jag behöver göra någonting så att jag har 50% aktier och 50% räntor. Vi brukar kalla det där för att rebalansera portföljen. Tänker man på hur premiepensionen är uppsatt så är det just det som händer en gång per år. Då går man in och tittar en gång per år på varje persons konto hur mycket räntefond har jag och hur mycket aktiefond har jag och så ser man till att göra den anpassningen en gång per år.

Jan: Har du någon tumregel för hur man kan tänka kring just fördelning mellan aktier och räntor?

Ingrid: Nej, det är väldigt mycket styrt av vem jag är och vad ska jag ha pengarna till. De två sakerna är väldigt viktiga att ta med sig när man bestämmer vad man har för fördelning, om det så är aktier eller räntor eller vad det är för någonting. Det tredje som jag också nämnde här inledningsvis, som vi också jobbar mycket med naturligtvis, är vad kostar det sparandet vi har – vad får jag? Kostnaden är viktig. Ibland så får man någonting tillbaka för det man betalar och det är jättebra. Men det är just viktigt att titta på vad får jag och vad hur mycket kostar det.

Tips om boken ”Tänka, snabbt och långsamt”

Jan: Jättebra. Vi brukar alltid avsluta med att fråga om du har någon bok som du vill rekommendera. Det kan vara skönlitteratur och behöver inte handla om riskparitet, utan det kan vara precis vad som helst.

Ingrid: Jag skulle säga boken ”Tänka, snabbt och långsamt” av Daniel Kahneman. Det ger en förståelse för att vi som människor ofta tänker väldigt snabbt, men att ibland kan det också vara bra att tänka lite längre. Inte minst när det gäller pension.

Jan: Ingrid, ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig den här tiden och svarat på både våra och andra läsarfrågor. Jag tror verkligen att jag pratar både för mig själv och väldigt många av våra följare när jag säger ett stort tack för det jobbet som ni gör. Att ni tar hand om våra pensionspengar och för mig känns det ännu bättre att vi har våra pengar hos er. Särskilt när man också hör hur mycket tankemöda och hur mycket jobb som ligger bakom. Så ett fantastiskt stort tack.

Ingrid: Tack så mycket själva.

Rekommenderar verkligen att läsa AP7:s årsredovisning

Jag vet att det här kan vara lite nördigt, men jag rekommenderar verkligen att läsa AP7:s årsredovisning. Inte siffrorna och hur det har gått för företaget, utan resonemangen kring investeringsfilosofin, intervjun med förvaltarna och inte minst professorerna. Bland annat är Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm med och för kloka resonemang. Det är inte varje dag man hittar en årsredovisning där det till och med på framsidan står:

Diversifiering är en av de viktigaste filosofier vi har.

Jag tror att du med stor sannolikhet kommer att gilla det som de skriver. ?

Om du läser den, kommentera gärna vad du tog med dig från den. Är lite nyfiken nämligen. ?

Relaterade artiklar

Vi har skrivit om sjunde AP-fonden ett par gånger tidigare på bloggen:

• Nobelpristagaren Thaler har fel i sin kritik av AP7 aktiefond - Sjunde AP fonden är enligt mig den bästa ppm fonden, just pga. hävstången
• Tips för en bättre pension - Skaffa en plan B för din pension. Statens plan A är inget vidare...
• Bästa PPM-fonden och om ränte- och obligationsfonder - Svar på läsarfrågan om skillnaden på ränte- och obligationsfonder
• Ekonomisk jämställdhet och jämlikhet för par - tips och tankar - Svar på läsarfråga kring hur vi gör och om Richard Thaler som har fel om AP7

Vill du får tips som det här till din inkorg?

En gång i månaden skickar vi ut vårt nyhetsbrev, som självklart är kostnadsfritt, med bloggens bästa artiklar och tips. Dessutom får du de guldkornen från 10+ års bloggande i ett par välkomstmejl. ?

Jan och Caroline Bolmeson

12 april, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 12 april 2020 klockan 15:27 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Pension, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.