Om pension med SPP:s Shoka Åhrman

Ett samtal om ekonomi i allmänhet och pension i synnerhet - särskilt pensionstumregler och belopp att jämföra sig med

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med SPP och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

I dagens avsnitt, som är ett samarbete med SPP, intervjuar vi Shoka Åhrman. Vi pratar om ekonomi i allmänhet och pension i synnerhet. Vi pratar även om spargapet, hur kvinnor sparar betydligt mindre än män och dess påverkan, samt nördar lite kring Pensionsmyndighetens rapport ”Tumregler för pensionen”.

Trots att det här avsnittet var mer generellt snarare än att dyka ner på djupet, var det flera saker som förvånade mig. Med risk att bli kallad för pappa-feminist med två döttrar, så har jag inte tänkt på att t.ex. skillnaden i sparande mellan män och kvinnor är så stort. Enligt Avanza sparar kvinnor hos dem i genomsnitt 2 300 SEK mot männens genomsnittliga sparande om 3 000 SEK. Kvinnor månadssparande är således bara 77 % av männens.

Petter Lundborg visar i rapporten ”Föräldraskap – ett hinder i karriären?” att kvinnor går miste om i genomsnitt 500 000 SEK under en 10-års period efter att de fått sitt första barn – UTAN att motsvarande förändring syntes hos män. Hos Avanza bekräftas siffrorna där män och kvinnor fram till 29 års ålder har samma sparande, därefter drar männen ifrån. I åldersgruppen 45-49 år har männen ett medelkapital som är 130 % större än kvinnors, mediankapitalet är nästan dubbelt stort och månadssparandet är en tusenlapp mer.

Tittar vi på pension som vi pratade med Shoka om i avsnittet så pensionssparar kvinnor i snitt 3 300 SEK när männens siffra är 4 600 SEK. Det är något som leder till extremt stora skillnader i livsinkomst och pension. Jag visste att det var skillnader, men inte att de var så stora.

I avsnittet diskuterar vi några av sakerna som man kan göra, om vi börjar med de som gör störst skillnad:

  • Skaffa dig koll – första steget i all förändring är att skaffa sig koll var man är på kartan. Det bästa sättet när det gäller pension i Sverige är via minpension.se.
  • Se till att du har tjänstepension – pensionen som arbetsgivaren betalar kommer i framtiden bli viktigare och viktigare. Enligt Pensionsmyndigheten ska den i framtiden stå för upp till 15 % av din pension.
  • Försök öka din lön så mycket som möjligt – på löner upp till 45 000 kr i månaden sätts det av 16 % till din inkomstpension och 2,5 % till din premiepension. Det säger sig självt att ju högre lön, desto högre pension. Gör allt i din makt för att få en högre lön, det påverkar inte bara ditt liv och ditt sparande här nu, utan även i framtiden.
  • Gör sparandet rättvist – Försök se till att pensionssparandet blir rättvist genom att kompensera den med lägst lön, den som tar ut mest föräldraledighet, är hemma och vab:ar och så vidare. Det går att göra genom ett separat sparande, överlåtelse av pensionsrätter och andra sätt.
  • Spara din premiepension i AP7 SÅFA – standardvalet som man får är enligt mig också det bästa sparandet. Det är en av världen bästa globala indexfonder, den har låg avgift, den är bred, det görs insättningar regelbundet över lång tid, den kan använda hävstång och har historiskt slagit den genomsnittlige aktive pensionsspararens val.
  • Se över risken i ditt sparande – Sjunde AP-fonden ovan har hög risk (100 % aktier) fram tills man fyller 55 år. Därefter börjar de lägga på 3 % låg risk (räntefond) per år. Det är en så kallad ”glidepath” som man själv kan kopiera. Se bild nedan.

De saker som gör lite mindre skillnad är men man också kan titta på är:

  • Löneväxling – om du har en lön på över 45 000 SEK i månaden, då kan löneväxling vara ett alternativ.
  • Återbetalningsskydd kanske inte behövs – om du har vuxna barn och en ordnad ekonomi som gör att t.ex. din partner inte är i behov av din pension i händelse av dödsfall, kan det vara värt att ta bort eventuellt återbetalningsskydd och efterlevande pension.

Nedan följer några tumregler som Pensionsmyndigheten presenterar i sin rapport ”Tumregler för pensionen”:

  • De flesta som arbetar kan räkna med att få ungefär 60 % av sin lön i pension fördelat på ca 35 % inkomstpension, 10 % premiepension och 15 % tjänstepension.
  • Att gå i pension ett år senare höjer pensionen per månad med 6 – 11 procent.
  • Att gå i pension ett år tidigare sänker pensionen per månad med 5 – 6 procent.
  • Varje 1 000 kronor i inkomst ger ca 1,3 kronor per månad i inkomstgrundad allmän och tjänstepension. En månadsinkomst på 30 000 kronor i 42 år innebär en livsinkomst på drygt 15 miljoner kr, 15 000 x 1,3 = cirka 20 000 kronor i livsvarig månadspension.
  • En minskad avkastning med 1 % per år minskar den totala pensionen med drygt 6 procent.
  • Att vänta med att arbeta från 23 års ålder, minskar pensionen med 1 – 3 % per år man skjuter upp arbetsstarten. Att börja arbeta vid 28 kräver att man arbetar mellan 1 – 2 år längre.
  • Ett sparande på 2,7 % från 23 års ålder höjer pensionen med ca 10 % per månad.
  • Att arbeta deltid 50 procent under 10 år under arbetslivet – minskar pensionen per månad med 10 till 13 procent.
  • Att få höjd fondavgift med 1 procentenhet – minskar den premiebestämda pensionen med 21 procent under 40 års sparande.

Den som tycker om att jämföra sig och se om man ligger i fas, kan använda följande tabell från Pensionsmyndigheten. Beloppen är lite högre idag (tabellen är från 2016) men antalet månadslöner är fortfarande korrekt. Du kan logga in på minpension.se och klicka på ”Intjänad pension” och jämföra. Så här ser det ut för mig:

Skärmklipp från min minpension.se Att jämföra med tabellen nedan.
Skärmklipp från min minpension.se Att jämföra med tabellen nedan.

I mitt fall har jag ca 3.2 Mkr som fördelas och räknas om på månadslön om 45 000 SEK till:

  • 1 000 tsek i inkomstpension (22 månadslöner)
  • 295 tsek i premiepension (7 månadslöner)
  • 1 900 tsek i tjänstepension (42 månadslöner)

Det kan jag jämföra med tabellen nedan.

Tabell 1. Pensionsbelopp man bör ha vid olika åldrar (något högre idag). Jämför gärna med minpension.se.
ÅlderInkomst-pension (tsek)Premie-pension (tsek)Tjänste-pension (tsek)Totalt (tsek)
230000
24375042
257611087
26118160134
27160230183
28199309238
292423216290
302942818340
313444032416
323945045489
334477270589
345068890684
35575100106781
366597380812
37696106123925
387261271521005
398171221501089
409191451861250
419621842431389
4210452303121587
4311662533491768
4412462723801898
4513292914122032
4614143114462171
4715023334812316
4815943555182467
4916883785572623
5017854035972785
5118864286402954
5219904556843129
5320984837313312
5422095127803501
5523245438323699
5624435768863905
5725666109424118
58269364610024341
59282568410654574
60297472411324830
61312076612025088
62327281112765359
63343185813545643
64359790814375942
65376996115256255
663949101815926559
674138107816636879
68 och 5 mån4264109816637025

Nedan följer samma tabell som ovan fast i antal månadslöner istället:

ÅlderInkomst-pension (månadslöner)Premie-pension (månadslöner)Tjänste-pension (månadslöner)Totalt (månadslöner)
230000
242002
254105
266107
278109
28101011
29122115
30141116
31152118
32172221
33193325
34214429
35234431
36253331
37254433
38264535
39284537
40305641
41316845
423371050
433681155
443881258
454091261
464191363
4743101467
4845101570
4947111573
5049111676
5151111779
5252121882
5354131986
545632079
5558142193
5660142296
57621523100
58641524103
59661625107
60681726111
61701727114
62721828118
63741929122
64771931127
65792032131
66812133135
67832234139
68 och 5 mån842233139

Vilket i mitt fall innebär att jag som är född 1981 (40 år) borde ha och har:

  • Inkomstpension – 30 månadslöner (har 22 st) vilket beror på låg lön när jag började jobba
  • Premiepension – 5 månadslöner (har 7 st) beror på låg lön men bra avkastning i AP7 SÅFA
  • Tjänstepension – 6 månadslöner (har 45 st) beror på högt TJP-sparande och god avkastning

I belopp borde jag ha 1 250 tsek och jag har 3 200 tsek, vilket innebär att jag ligger ”före” min modellkurva och inte behöver oroa mig för pensionen förutsatt att jag är OK med prognosen enligt minpension.se.

Slutligen, några saker som jag inte visste innan det här avsnittet var att:

  • Efter 65 års ålder görs det i regel ingen ny avsättning till tjänstepension.
  • Innan man fyller 25 år görs det i regel ingen avsättning till tjänstepension.

Det är två saker som kan vara bra att ha koll på och eventuellt förhandla med sin arbetsgivare om.

Det som vi INTE pratar om i det här avsnittet är pension för företagare med aktiebolag. Det är ett avsnitt som jag jobbar på och vi kommer återkomma kring. Det kommer om någon vecka eller så. 👍

Tack för den här veckan,
Jan, Caroline och Shoka

PS. Jag vill passa på och slå ett slag för vår community på Patreon där det just nu händer väldigt mycket. Allt från en träff i Stockholm, planering inför en eventuell resa till USA och Berkshire Hathaway till analys av alternativa investeringar.

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen Shoka Åhrman. Du är ekonom med lång bakgrund inom bland annat SEB och Nordea där du har jobbat med ekonomisk rådgivning.

Idag arbetar du som sparekonom på pensionsbolaget SPP. Du har skrivit flera böcker om ekonomi, bl.a. boken ”Medveten Ekonomi”. Du driver rätt mycket debatt i media om bland annat pensionsfrågor, jämlikt sparande och andra ekonomiska händelser som påverkar oss privatpersoner.

Jag har sett att du dessutom bloggar på shokaahrman.femina.se där man kan följa dig lite på daglig basis.

Shoka: Tack, kul att vara här.

Jan: Vill du lägga till någonting?

Shoka: Jag tror att du täckte det ganska bra.

Jan: Jag tror att du skrev själv på din blogg att

”Efter många år inom en mansdominerad finansbransch valde jag att skifta fokus från rådgivning till att kommunicera och arbeta som sparekonom”.

Det är inte så vanligt det där skiftet, hur kommer det sig att du ville göra det?

Shoka: När man läser upp det så låter det som ett medvetet skifte och såklart är det inte alltid så. Det handlar om en längre tid med viljan av att göra något annat.

Jag har alltid älskat det jag har arbetat med, i början hade jag en bredare kundgrupp där man kunde prata försäkringar, bolån, sparande och pension. Sen smalnades det av till mer kapitalförvaltning och mer rådgivning kring sparade och pension.

Jag gillade det men kände att det kanske inte är de här, främst ganska förmögna personerna med både ganska bra kompetens och mycket kapital, som har det största behovet av den kunskapen som vi har. Hur når man då ut med informationen till de som inte har den informationen?

Ibland sitter man med par där jag upplever att kvinnan kanske svarar att ekonomi och pengar inte är till för henne eller att hon inte vill ta ett beslut på vilken risknivå hon vill ligga på i pensionssparande.

Det bidrog till att jag parallellt med arbetet började skriva en bok tillsammans med en advokat, att använda den här kunskapen man har byggt upp under många år till att faktiskt nå ut till alla. Att göra det mer kommersiell, sexigt eller jag vet inte, mer lättillgängligt.

Caroline: Med ekonomi?

Shoka: Ja med ekonomi. Om man tittar hos idag bankerna så pratar var och varannan bank om beteendeekonomi. När jag skrev min uppsats för många år sedan på Handels och skrev om finansiella kriser och flockbeteende så var det första gången man kom i kontakt med beteendeekonomi.

Under många år upplevde jag att det saknades i vår rådgivning, i vår kommunikation när vi pratar om risktagande men också generellt när det kommer till beslutstagande. Jag saknade psykologin bakom.

Caroline: Jag kan tänka mig att det har förändrats mycket under de åren som du har jobbat, det är ju siffror och logiskt så man ska inte blanda in känslor.

Shoka: Precis. Jag började skriva min blogg på feminina med fokus på att jag är en ekonomi-bloggare och ska skriva krönikor men där är tanken lite att ta bort den här ”edge:en” att ekonomi och pengar bara är siffror och grafer. Jag föreläser en del kring det här med nudging och hur du applicerar det på organisationer och så.

Caroline: Kan man nudge:a sig själv?

Shoka: Man kan faktiskt det. Vi har ju viljan och så i oss men det är gapet mellan vad vi vill och vad vi aktivt gör som vi behöver fylla igen.

De vanligaste misstagen som folk gör

Jan: Vad är det vanligaste misstaget du upplever att människor gör?

Shoka: Det som berör mig mest är risktagandet, vi pratar extremt lite om risk. Hur vi skiftar i vad vi anser är risk och hur vi skiftar vår risktolerans beroende på hur börsen går.

Det är ganska avgörande framförallt när vi pratar om pensionssparande. Man tar för lite risk när det kommer till pensionssparande och för hög risk i det kortsiktiga.

JB; Hur tänker du kring det? Jag tycker att risk är det mest underskattade ämnet inom finans, jag tror att det handlar om att det är så komplicerat. Vad är din syn på det?

Shoka: Jag håller med dig, man ska prata mer risk. Dina upplevelser kring risk har mycket att göra kring tidigare erfarenheter kring risk. Jag har suttit med en äldre person som vid ett tillfälle köpte en folkaktie och förlorade massa pengar, den personen vågade inte ta mer risk, knappt en räntefond.

Ibland har jag par inne hos mig som är i princip lika gamla och där så ser man att mannen tog en högre risk och kvinnan tog en medel eller låg risk, man ser på avkastningen vad det kan göra framförallt med långsiktigt sparande eller pensionskapital.

Mannen sitter där med många hundratusen mer än kvinnan, är det för att mannen upplevde att han hade en större kunskap kring sin tjänstepension som gjorde att han kunde ta en större risk med sitt pensionssparande? Hade hans inkomst en del i detta att göra?

Har det med mäns högre tilltro till sin egen förmåga att göra? Handlar det om att vi kvinnor är mer försiktiga? Då kommer vi vidare till nästa viktiga del, rådgivning.

Om du sitter och samtalar med en person och ser helheten i deras ekonomi så har du en större möjlighet och leda den här individen att välja rätt riksnivå än om du sitter i en spar-app och ska börja månadsspara.

Vad långsiktigt är för mig kanske inte är vad långsiktigt är för dig. När man pratar om långsiktigt sparande tycker jag nästan att man får sätta pensionskapitalet som någonting helt annat, där pratar vi stora skillnader avgiftsmässigt men också i risk.

Vi måste prata mer om risk

Caroline: Jag tycker att det är diffust med risk.

Shoka: Det är därför vi behöver prata mer kring risk för det är egentligen inte så diffust.

Caroline: Om man har en erfarenhet av att ta en för hög risk så vill man balansera det sen. Man vet inte vad som är för stor risk för en själv kortsiktigt förrän man har varit med om att man har förlorat pengar.

Shoka: Tänk de senaste åren, tänk dig den generationen som nu är vana vid den uppgång som vi har haft på aktiemarknaden.

Jan: Tio års uppgång.

Shoka: Precis, där du i princip bara har haft uppgång. Vi pratar mycket idag om att vi ska utbilda tidigare i skolan om ekonomi. Det tror jag också på och förespråkar det också men så länge du inte provar dig fram och utsätts för risk och hittar din risktolerans så vet du inte vad risk är.

Du kan inte avgöra hur du reagerar med si och så många procent, det är svårt att veta i förväg. När du sitter i rådgivning hos en bank eller ett försäkringsbolag så har du oftast möjligheten att du kan få se ”Worst case scenario”.

Det är viktigt att man som rådgivare visar nedsidan likväl som vi visar uppsidan. Vi pratar alltid om att man ska sitta still i båten, det kan låta lite tråkigt men faktum är att det är först då du vet vad din långsiktiga investering var värd och hur bra dina beslut var.

Hur hade din avkastning sett ut om du bara lät bli att agera i förhållande till att tajma eller förändra. I jakten på både avkastning men också låga avgifter och att förenkla så tappar vi bort vissa parametrar som är viktiga att inte glömma av och det här är en del i det.

Jan: Jag har precis som du investerat väldigt länge och min tydliga upplevelse är att folk har antingen en för låg risk, min mamma har exempelvis allt på sparkonto.

Eller så har folk en för hög risk, de kanske har allt i spekulationsaktier, krypto eller sådant. Vi har i många år försökt få folk att hamna mer i mitten så att du kan unna dig att ta hög risk och spekulera och samtidigt ha pengar så att du kan sova gott om natten.

Risktolerans kan ändras med tiden

Shoka: En viktig parameter är att risktolerans kan ändra sig med tiden och att den är inte samma som andras. Idag är jag inte villig att ta samma risk som när jag var 20 år.

Caroline: Vad köpte du när du var 20 år?

Shoka: Då jobbade jag på bank så det var mycket fonder men det var också då Östeuropa och Indien och hela den marknaden, tillväxtmarknaden, kom till.

Den bästa affären då som ung var Ericssonaffären som jag gjorde rätt bra med pengar på, slump, okunskap jag vet inte.

Jan: Vi som har varit i ”game:et” länge säger att den uppgången som vi har haft de senaste åren är extrem. Det är inte normalt att en krasch är återhämtad på tre månader.

Jag kan ibland försöka rädda människor och påpeka för dem att vissa saker inte är så smart. Samtidigt inser jag att när vi började spara så var vår första miljon, en miljon back.

Vi gjorde varenda misstag i boken, men de misstagen gav oss erfarenheter som gör att vi har den erfarenheten och det ekonomiska resultatet som vi har idag. Det kanske är så att man ska låta folk göra sina egna misstag och sen hjälpa dem när de har trillat av hästen.

Shoka: Jag får gåshud, mitt kontrollbehov och min rådgivarbakgrund skulle aldrig tillåta detta.

Caroline: Kan vi göra någon kombination liksom?

Shoka: Nej men du har rätt, erfarenheten är det vi pratar om delvis när vi pratar om hur man reagerar på aktiemarknaden. Vi kan inte bara utbilda tidigare i skolan om privatekonomi och sparande utan erfarenheten, då har inte den informationen det värdet vi tror att det har. Man måste få ha den erfarenheten.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Fyra-hinkar-principen

Caroline: Vi brukar köra det här med att vi har delat upp ekonomin i 4 delar/ hinkar; buffert, mellan, hög och för de som vill, lekhinken. I lekhinken kan man få hålla på att leka lite och känna av.

Jan: Tricket är att vi begränsar det, att det max får vara 10% av det totala bassparandet man får spekulera med.

Shoka: Jag tror att det är precis så man ska göra. Det är bra att man lär ut det här, att det finns det här långsiktiga och den här spekulativa delen där man kan få använda till att lära sig.

Jan: Man måste få lov att göra sina misstag. Vi rekommenderar alltid indexfonder och ett brett sparande men ibland får jag höra att jag är en gubbe. Om jag också hade vågat släppa sargen och indexfonder så hade jag också kunnat investera i aktier.

Shoka: Jag tror att det finns en risk i den mentaliteten där man köper de här börsraketerna där man har en stor del av sitt sparande i krypto.

De kan säkert göra pengar i en sådan portfölj men jag känner att om jag ska göra min portfölj så gör jag inte så. Jag går in och köper aktier i dippen men jag köper inte hela marknaden, jag tittar på vilka sektorer eller vilka specifika bolag som jag tror kan ha en uppgång inom kort.

Om jag ändå tror på bolaget och det dippar så köper jag mer om jag har pengar ståendes på ett konto. Däremot tror jag inte att man kan tajma marknaden på det sättet om man inte är en trader. Jag tror absolut att det finns de som kan day-trade:a och som kan göra affärer på de här rörelserna, men det är inte för mig.

Caroline: Det är få som lyckas med det.

Shoka: Du måste ha ett stort kapital framförallt. De är de små marginalerna utan för stora risker som man kan göra de här pengarna.

Jan: Min upplevelse är att de stora institutionerna som tjänar pengar på trading ofta tjänar pengar på andra ätt än man tror.

Shoka: Man kanske har en annan typ av portfölj.

Jan: Exakt.

Många känner en oro kring sin pension

Jan: Jag tänker att vi ska hoppa in i ämnet pension. Vi fick upp ögonen för pensionen i och med en tweet ifrån en som heter Per penning tror jag, jag fick en sådan chock. Han skrev att de flesta av oss kommer drabbas av 40/40/40 blåsningen.

Jag visste inte vad det var, han svarade mig i kommentarerna att de flesta av oss jobbar 40 timmar i veckan, i 40 år för att sedan leva på 40% av lönen. Min reaktion var åh nej det låter skitjobbigt.

2014 kom socialförvaltningens utredning om att vi måste jobba längre. Det är många som genuint känner en oro för sin pension, vad tänker du kring det?

Shoka: Jag tycker att pensioner är superintressanta, jag upplever att vi behöver prata mer kring pension. Jag tror att majoriteten av de man möter har någon form av oro kring pensionen. Anledningen till det är att många gånger som vi sitter och pratar om pensionen så är det prognoser vi tittar på.

Vad är sanningen, hur ser pensionssystemet ut? Hur vill jag leva den dagen jag går i pension? Vi matas kring det här med det egna ansvaret vilket jag också förespråkar men det skapar den här oron.

Det man kan göra är att sätta sig in i pensionen, hur är pensionssystemet uppbyggt? Hur mycket sätter din arbetsgivare av till dig via tjänstepension? Har du en tjänstepension? Jag tror inte att de flesta kan svara på det.

Man vet inte hur många procent av sin inkomst idag man kommer få ut när man går i pension. Är man nöjd med det? Hur kommer mina utgifter se ut när jag är pensionär? Riktåldern kommer höjas snart, vi ska arbeta allt längre.

Caroline: Att inte veta är det som är jobbigt ju.

Shoka: Vi struntar i det. Det finns så mycket annat här och nu som är mycket mer lockande. Du är mycket mer medveten om vad du får in i lön här och nu men vad arbetsgivaren betalar in till din tjänstepension har du inte koll på.

Caroline: Det finns en barriär kan man säga att man själv måste ta reda på saker. Man kanske måste göra det enklare för människor att ta reda på de här sakerna.

Jan: Jag tror att du tar det från det rationella hållet. Det känslomässiga här är att ”åh det kommer säkert vara dåligt jag vill inte ens gå dit och titta”.

Shoka: Man kanske går runt och oroar sig helt i onödan. Jag tror att ni båda har rätt, vi vill inte, det är komplext.

Det finns hjälp att få

Shoka: Det finns mer och mer sätt att få det här övergripande informationen. Det första steget är att kolla på pensionsmyndigheten på hur din prognos ser ut där. Logga in på minpension.se och se din sammanfattning.

Där kan du se hur mycket du kommer få i pension beroende på när du går i pension. Hjälp finns att få. Man kan ge en informationsfullmakt till någon som mig vilket innebär att jag får en överblick över vad du har sedan innan. En övergripande bild kan du få genom att gå till ditt pensionsbolag eller din bank och be om att få informationsfullmakt.

Jan: Då kontaktar de alla andra och du får en sammanställning.

Shoka: Precis. Vi har pratat mycket om detta på SPP, vi hade en kampanj där vi försökte driva det här. Du besiktigar bilen, du gör en massa sånt, gör detta för pensionen en gång och få hjälp.

Du får en överblick över vad du har, vilka avtalsområden har jag, hur mycket har jag sparat ihop hittills? Sen kommer vi till nästa del, hur ser avgiftsstrukturen ut?

Ligger jag i gamla försäkringar där det finns fasta avgifter som idag inte finns? Delvis kan du döva bort ditt samvete som många har, delvis får du en övergripande hjälp att se ungefär hur din situation ser ut.

Jan: Det finns dessutom vissa gamla försäkringar som är asbra men man kommer inte åt dem längre.

Shoka: De vill du inte ta bort. De finns de som har jobbat länge som sitter med en stor summa pengar på ett försäkringsbolag med fasta avgifter. I samband med flytt så betalar du en procentuell del. Flyttavgiften var värre för en sådan person än för en sådan som precis hade börjat tjäna in sin pension.

1 april kom ett tak att 600 kronor är max vad du får ta ut exkl. administrationsavgiften, bara det i sig blev ett enormt konsumentskydd. Bara för att det kommer ett bättre konsumentskydd innebär inte det att fler tar tag i detta så man behöver lite driva frågan och sprida kunskap kring detta. Man ska heller inte alltid flytta allt, detta på grund av garantinivåerna.

Rapport från Pensionsmyndigheten

Jan: När jag visste att du skulle komma och hälsa på oss så fick jag lite feeling. Pensionsmyndigheten har sjukt bra rapporter, som jag tänkte att vi ska kolla lite på.

En genomsnittlig person som har en medellön i Sverige, är medelgammal och är medel på allt, kommer få ungefär 60% av sin lön vid 65 års ålder.

Då är det allmänpension typ 35%, premiepension på 9% och tjänstepension på ungefär 15%. För mig låter det ändå ganska schysst att 60% av ens lön för typfallet är standard. Håller du med eller hur tänker du?

Shoka: Det är väldigt individuellt, någon kanske är nöjd med 60% medan någon annan upplever att de förväntade sig mer. Det handlar om kunskap och förväntan, för någon kanske 60% är jättebra.

Du får den allmänna pensionen, arbetsgivarens del blir allt viktigare och en allt större del. Vi får inte glömma att de som slår i taket för den allmänna pensionen är ännu mer beroende av den pensionen som arbetsgivaren betalar in, det finns ett stopp i den allmänna pensionen.

Jan: Det tänker jag också på, den maxar ut vid 42 000 kronor i månaden. Du kan inte få mer än typ 18 000 kronor av din slutlön i allmän pension. När man loggar in där och tänker shit det var inte mycket så blir man lite lurad.

Shoka: Hade man satt en referenspunkt så blir det enklare att relatera till om man har en bra pension eller inte.

Jan: Pensionsmyndigheten skrev i en rapport att om man sparar 2,7% av sin lön och börjar jobba som 23 åring så får man 10% extra i slutlön.

Shoka: Det här är ju konkreta exempel vilket helt plötsligt gör det begripligt. Då kan man börja relatera till saker och ting.

Likväl som du ser på lönespecifikationen så borde vi märka ut hur många tusenlappar arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen. Delvis tror jag att många hade känt sig rikare och att många hade tagit tag och aktivt agerat och se över sin pension.

Caroline: När gjorde du det själv första gången?

Shoka: Jag är inte referensen för hur dagens unga är men jag jobbade på bank så jag var i kontakt med de här sakerna jättetidigt. Jag började pensionsspara tidigt.

Det var enklare att sätta av de där extra tusenlapparna då även om inkomsterna var mindre än vad det är när man har småbarn, är föräldraledig, precis hade köpt sitt första hus och utgifterna var markant större än när man bara var två. Vi måste anpassa vad vi sätter av till pension genom livet.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

60% av sin lön i pension, bra eller dåligt?

Jan: Något jag har tänkt på, med 60% av lönen så hade vi idag gått back men samtidigt om 25 år när jag fyller 65 då har vi förmodligen amorterat ganska väsentligt på huset, barnen är utflyttade. Är 60% bra eller dåligt då?

Shoka: Jag måste bara gå tillbaka lite till den allmänna pensionen om att slå i taket, vi pratade om de som slår i taket men att många svenskar inte gör det. Vi får inte glömma av det här med löneväxling, det är en viktig parameter att ha koll på för de som faktiskt tjänar över det taket.

Jag tror att det vi inte får glömma är att alla inte äger ett hus, alla har inte utöver sitt pensionssparande flera miljoner på ett konto som man kan leva på.

Jag tror att det är naivt att tro att våra kostnader markant skulle minska bara för att vi blir äldre. Vi kanske har mindre kostnader kring våra barn men vi kanske unnar oss en finare bil, väljer att resa mer. Majoriteten tycker att 50-60% av sin lön är för lite.

Jan: Pensionsmyndigheten har en tumregel till. De säger att 100 kronor högre månadsinkomst ger 1,6 kronor i pensionsutbetalning per månad. Det låter lågt men om man då multiplicerar det med 20 år då är det 32 kronor i månaden.

Behöver man oroa sig över penisonen?

Jan: Du skrev en debattartikel på realtid och då skrev du såhär;

”Regeringen erkänner i sin budget att pensionssystemet är underfinansierat. I budgetens finansplan skriver regeringen att i ”ålderspensionssystemet förväntas ett avgiftsunderskott under hela prognosperioden, dvs. avgiftsinkomsterna väntas vara lägre än pensionsutbetalningarna”.

Behöver man oroa sig? Tjänstepensionen och premiepensionen är pengar som finns fonderade på ett konto medan den allmänna pensionen inte är det, det är en skuld som staten har till mig.

Shoka: Jag tror inte att vi behöver vara oroliga på det sättet, det finns bromsar i systemen och så länge vi fortsätter arbeta så rullar den delen på.

Det som blir problematiskt är delvis att vi behöver höja nivåerna för de som har det sämst. Förslagen i budgeten handlar mycket om att skydda de med lägst pensioner.

Det behöver fortfarande vara lönsamt att arbeta gentemot att inte arbeta. Det handlar om garantinivåerna för de som har det sämst. Hur gör vi med folk som har utslitna kroppar och som behöver gå i pension mycket tidigare? Börjar du använda ditt pensionskapital tidigare så får du en sämre pension.

Jan: Ibland hör man i media att det finns en stor grupp fattigpensionärer som inte har råd att köpa väsentliga grejer och tjänster. Stämmer det? Är det en systematiskt problem som vi har i Sverige?

Shoka: Jag vet inte exakt på hur många procent den här gruppen är men det har kommit rapporter ganska nyligen som egentligen motsäger just detta. Det är inte så att var och varannan person kommer att bli en fattigpensionär.

Det är illa nog att vi har det, en kvinnlig pensionär kan ligga på jättelåga nivåer. Det handlar om att ge nyanser av saker och ting, det är klart att vi behöver höja garantinivåerna för de som har det sämst ställt.

Vi behöver också prata om andra delar, det individuella ansvaret exempelvis. Vad är det som har bidragit till detta? Är det låga löner som har gjort att deras totala livsinkomst ser ut som den gör?

Vilka parametrar har påverkat och bidragit till detta? Hur kommer det se ut om vi har fler som arbetar längre? Vi var inne på detta med förväntansbilden förut, vad vi förmedlar utåt.

Den stora massan är inte fattigpensionärer

Caroline: Vad är det för rapporter som nu har kommit som säger att den stora massan inte kommer bli fattigpensionärer?

Shoka: Det är en undersökning där man har tagit snittet på dagens pensionärer och vad de har.

Jan: Pensionsmyndigheten ger ut många rapporter.

Shoka: Varje år ger Pensionsmyndigheten ut en rapport där man visar snittet på kvinnor och mäns pensioner. Vi får inte glömma av att pensionssystemet består av tre delar, arbetsgivarens del är en viktig del i detta och tar en allt större plats i din totala pension.

De som har möjlighet behöver ta ett eget ansvar över sitt pensionssparande. Kunskap och medvetenhet gör att vi kan göra fler beslut här och nu idag.

Caroline: Att känna att man har kontroll.

Shoka: Och att man kan acceptera konsekvensen. Det finns allt fler som faktiskt vill arbeta efter att de är 65 år, idag betalar många av avtalspensionerna inte in till tjänstepensionen efter 65. Är det något vi behöver titta på?

Jan: Det är jättekonstigt, det visste inte jag. De flesta tjänstepensionsavtalen börjar inte förrän man är typ 25 år.

Fler vill jobba längre

Shoka: Nu ser man ett skifte där det går lägre ner i åldrar och sannolikt kommer det försvinna. En anpassning kommer att ske.

Vi gjorde en undersökning här innan sommaren, hälften av de vi frågade sa att de var villiga att jobba efter 65 år, 7/10 tycker att man ska betala in till tjänstepensionen även efter 65.

Caroline: Varför vill de jobba?

Shoka: Det intressanta var att det inte enbart handlade om ekonomiska incitament utan det handlar om det sociala och om valmöjligheten att parera. De kanske tar ut delar av pensionen och arbetar delvis.

Pensionerna behöver höjas för de som har det sämst ställt, vi behöver gör oss mer medvetna om vilka beslut vi tar och vilka konsekvenser det har. Arbetsgivaren har en roll i detta, delvis att man faktiskt har en tjänstepension men hur ser det ut för de som inte har det?

Det är inte så att arbetsgivaren inte får betala in till tjänstepensionen efter 65 men så som det ser ut nu är det en förhandlingsfråga. Det jag menar i mina debatter behövs är en nyanserad vettig bild så att folk inte känner den här oron. Vi måste anpassa det till åldrandet.

Caroline: Vem är det du vill påverka genom debatten?

Shoka: Det är många gånger en politisk fråga, både om att opinionsbilda men också komma med förslag. Det är snart valår, en stor andel av de som röstar är ju pensionärer så det är klart att man måste lyssna och anpassa sig. Systemet behöver anpassa sig till hur vi åldras, hur vi vill arbeta.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Löneväxling, rekommenderas för dem med lön över 45 000 SEK

Jan: Jag tänkte nörda lite till, i den rapporten från pensionsmyndigheten som jag tog upp tidigare står det att

”För varje år man jobbar efter 65 så höjer man sin pension med ungefär 8%”.

Det lönar sig. För en typ-person, vad är en rimlig förväntansbild?

Shoka: Det är olika om du har en tjänstepension eller inte, har du deltidsarbetat?

Jan: Om jag är på ett ställe där jag inte får tjänstepension, vad ska jag göra då?

Shoka: Kräv av arbetsgivaren att du ska ha tjänstepension eller så får du ta ett eget ansvar. Har du inte det behöver du börja spara själv och ha en större avsättning.

Jan: Desto högre lön desto bättre. Sedan pratade vi också om löneväxling.

Shoka: Det ligger mig varmt om hjärtat att man är medveten om att man har den möjligheten. Det handlar om att växla ut lönen mot en pensionsavsättning redan idag.

Jan: Jag brukar säga att det är värt först efter 45 000 kr/mån, eller?

Shoka: Löneväxling handlar egentligen om att växla ut lönen mot en pensionsavsättning redan nu. För de som har möjligheten så är det bra att veta att den möjligheten finns men att man inte gör det om man inte hamnar under den gränsen.

Skillnad mellan män och kvinnors pension

Jan: Jag brukar säga att man ska sikta på att ha en lön på 45 000 kronor i månaden för då maxar du svenska välfärdssystemet. Jag förstår att det inte är möjligt på alla jobb, jag blir så mån om att folk ska byta jobb och höja lönen. Jag tycker att det här med att höja lönen är så viktigt men jag känner mig ganska ensam i det.

Shoka: Du är inne på någonting väldigt intressant. Du och jag jobbar ju med de här frågorna varje dag men för många andra kanske det inte är det viktigaste. Att byta jobb är ofta så du får upp din lön, lönen har en stor effekt på allt, både dina ersättningar, din pension osv.

När vi pratar om pensionsgapet mellan män och kvinnor så pratar vi om lönegapet, det är en stor faktor som påverkar.

Jan: Annika Strandhäll sa i en intervju på Malou efter tio att ”En kvinna tjänar i genomsnitt 3,2 miljoner kronor mindre än en man under sin livstid”. Jag tror att du i samband med det sa att kvinnor idag har knappa 69% av männens totala pension och ynka 50% av männens tjänstepension”. Jag visste inte att det var så stor skillnad.

Shoka: I samband med att kvinnor tar mer vab-dagar, att kvinnor är föräldralediga längre men också hur barnafödandet påverkar kvinnors karriärer.

Det finns rapporter som visar att kvinnor många gånger har en lägre pension, risktagandet kan vara en parameter i det. Generellt är det vad vi får för avkastning, hur mycket äger vi kvinnor genom livet. Män äger idag 44% av marken i Sverige, motsvarande siffra för kvinnor tror jag är 18%.

Vem äger fastigheten står man med på de hus man äger? Vem äger de kommersiella fastigheterna? Hur många kvinnor startar eget? Tittar man på ägandet av bilar så är det 35% kvinnor som äger bilar. Allt som handlar om ägande är den ultimata makten att också kunna få avkastning.

Det är inte bara vad du har i lön, det är allt tillsammans när man sammanfattar de här delarna. Vilka val vi gör, vad vi prioriterar, hur vi investerar, äger och vilken avkastning vi får.

En okunskap som drabbar kvinnor

Jan: I samma intervju sa du; ”Ta makten över sitt liv gör man genom sin ekonomi”. Jag tyckte att det var så fint för så är det verkligen. Om man lyssnar på detta som man eller kvinna, vad kan man göra? Vad ska man ge för tips till sina döttrar?

Shoka: Kommunikationen och samtalen som du är inne på är regel nummer ett. Gärna att man har det långt innan man börjar skaffa de här sakerna tillsammans.

Det ska vara en självklarhet att man äger tillsammans, juridiken har också en avgörande roll i detta. Om din partner äger ett bolag, hur stor del i det bolaget har du? Du kanske inte är ägare i bolaget men du lägger en stor del av din tid på att hjälpa till i bolaget.

Jan: För oss har Caroline möjliggjort att jag har kunnat jobba i vårt bolag.

Shoka: Precis. I de debatter där vi ofta pratar om jämställd ekonomi pratar vi om hur vi får olika perspektiv.

Caroline: Om man som kvinna har jobbat för att mannens bolag ska fungera men inte har blivit avlönad så kan sådant viftas bort. Man får inte ge sig.

Shoka: Ibland handlar det inte om en kamp mellan mannen och kvinnan utan ibland handlar det om okunskap.

Jan: Det tror jag också. Jag läste någonstans att du hade skrivit det här med vab-dagar.

SEB släppte en rapport där det stod att ett barn i genomsnitt kostar 1,8 miljoner fram till sin 18 årsdag och då tror jag att 600 000 kronor av det var minskade inkomster, att man var föräldraledig och vab-dagar.

Hos oss har Caroline tagit mycket av dagarna och det är inte så att jag har tänkt på det som ett inkomstbortfall och att vi måste ersätta det. Man tänker inte på att det beslutet har så långsiktiga konsekvenser.

Shoka: Vi måste veta konsekvenserna av våra beslut. Om jag vet konsekvenserna av att exempelvis vabba, gå ner i arbetstid för att anpassa sig till familjesituationen osv så har man lättare att kräva ersättning för det.

Vi kvinnor är hemma i större utsläckning, det påverkar våra inkomster, våra pensioner, vårt ägande, karriärmöjligheter, det blir ganska mycket över tid. Har man de juridiska delarna på plats så att man inte sitter där i skilsmässofällan?

Har jag råd att skilja mig?

Jan: Jag har kompisar som jobbar på bank nu som säger att om de har ett möte bokat med en kvinna i 40-års ålders och hon kommer själv så kommer de hälften av gångerna få frågan om hon har råd att skilja sig. Stämmer det med din erfarenhet?

Shoka: Det kommer rapporter som visar på detta, att 5/10 eller vad det är inte har råd att skilja sig. Upplever vi det så eller är det sanningen? Steg nummer ett är att få en överblick, vilka beslut har jag tagit längs vägen?

Det finns en stor andel kvinnor som upplever att de inte har råd att skilja sig. Ny data som kom här nu visade på att man inte har råd att bo kvar efter en skilsmässa. Det är viktiga parametrar som blir ett hinder.

Jan: Jag tänker att vi ska runda av detta avsnittet så gör vi ett bonusavsnitt där vi pratar lite om barn, vi har lite läsarfrågor och sådant.

Prioritera framtiden

Jan: Jag ska nörda en gång till, i den här pensionsrapporten så har de en tabell som visar hur många månadslöner eller vilket belopp du borde ha i vilken ålder.

Om jag tar mig själv som exempel, genomsnittssvensken är 42 år gammal och då ska man totalt ha 41 månadslöner i sin totala pension, 30 månadslöner i inkomstpensionen, 5 i premiepensionen och 6 i tjänstepensionen. De har en tabell från 25 till 65 års åldern. [reds anmärkning: se tabell överst på sidan]

Om man tittar på den här tabellen och inser att man ligger efter vad skulle du säga är de viktigaste punkterna att titta på?

Shoka: Alla har inte en tjänstepension per automatik, det är ganska mycket pengar i slutändan. Det gäller att prioritera framtiden lite mer än nuet, börja med ett privat sparande. Våga ta risk med pensionskapitalet.

Jan: Du återkommer till det att tjänstepensionen är så viktig och det kan man även se på tabellen. Från 65 års ålder så står tjänstepensionen för över en tredjedel av din slutgiltiga pension.

Shoka: Den blir allt viktigare. De flesta känner igen det orangea kuvertet som kommer hem. Jag försöker förmedla helheten i mina debatter och för politiker. För individen gäller det att ta sitt ansvar och lära sig grunderna och hur det ser ut för mig specifikt.

Vad hjälper SPP till med?

Jan: Hur kan du eller ni på SPP hjälpa till?

Shoka: Vi jobbar framförallt med tjänstepensioner och har en stor kunskap inom området. För de som har lyssnat här idag och känner att det är läge att ta tag i pensionen. Möjligheten att ta hem en informationsfullmakt, vad har jag, vart finns min pension?

Idag betalas närmre 600 miljoner in till tjänstepensioner i Sverige, det är enorma pengar. Vad används mina pengar till? Sparar jag hållbart? Ligger mina investeringar i linje med det jag vill påverka och leva utifrån de miljöfrågor eller etiska frågor man står bakom? Våra egna fonder är fossilfria.

Ett bra sätt att ha kontakt med oss är genom rådgivning, vi har experter som sitter dagligen med de här frågorna. Det är viktigt att prata om familjeskydd och återbetalningsskydd och de här delarna som man kan få stöd i.

Caroline: Jag vet inte riktigt vad familjeskydd och återbetalningsskydd är.

Shoka: När vi har våra pensioner behöver vi också veta vad som händer med vårt kapital den dagen vi inte finns till. Beroende på vilka avtalsområden vi tillhör så kan det redan vara förvalt eller inte förvalt vem som får våra pengar.

Det är något man kan behöva ändra under livets gång beroende på om man är ensamstående eller om man har familj så att dina nära och kära får dina pengar om du dör.

Caroline: Om man inte har gjort något val då?

DÅ: Oftast när du inte har gjort något val så har du indirekt gjort ett val. Många gånger har man inte så bra koll. Vill man skydda sin familj så behöver man ha koll på det.

Pensioner blir så komplexa, vi är ett pensionsbolag som har jobbat med de här frågorna i jättemånga år och vi har försökt att underlätta med olika typer av digitala system som underlättar för både arbetsgivare perspektivet men även individperspektivet.

Du kan få stöd i risk, vad är min egna risktolerans? Vi har ett fondtorg där du kan välja fonder, där du vet att om du väljer våra egna fonder så är de fossilfria.

Jan: Vi har så mycket kvar att prata om så vi kommer att göra ett bonusavsnitt, vi kommer prata om läsarfrågor och om de hållbara fonderna.

Spekulera inte med pengar du inte har

Jan: Vi har två frågor som vi alltid ställer till våra gäster. Vad är det sämsta rådet du brukar höra inom finans?

Shoka: Att spekulera med pengar man inte har råd att förlora.

Jan: Sista frågan som vi brukar ställa. Har du något boktips?

Shoka: Boken Nudge. Där nuddar du både de ekonomiska termerna men även de mjuka värdena, det jag gärna pratar om. Du får en liten knuff i rätt riktning emot det vi många gånger vill men inte riktigt lyckas med hela vägen själva.

Vi var inne på det lite tidigare att vad händer om jag inte har valt exempelvis återbetalningsskydd på min tjänstepension, det beror på. Ibland är det förkryssat, lite som när du väljer dina fonder i ppm. Väljer du inget så väljer någon annan något.

Jan: Det måste vara Sveriges mest framgångsrika Nudging med sjunde AP fonden. Man har hjälpt folk som inte har gjort något val att få bland det bästa man kan få. Stort tack för att du ville hänga med oss! Vi gör ett bonusavsnitt precis här efter.

Transkribering av bonusavsnittet

Jan: Välkommen tillbaka Shoka Åhrman, vi gjorde precis ett avsnitt 226 där vi pratade mycket om pension och sen var det fler grejer om barn och sparande som vi skulle prata om.

Shoka: Tack så mycket.

Jan: Jag tänker att vi hoppar rakt ner i det. En av de frågorna som det har varit mycket diskussion kring under 2021 är huruvida man ska främja sparandet eller inte, skatterna som socialdemokraterna kom med ett förslag kring. Du skrev en debattartikel om att det är mer långsiktigt att främja sparande istället för att begränsa det. Hur tänker du?

Shoka: Det individuella ansvaret är det vi kan påverka. Att komma med ett förslag som faktiskt försämrar möjligheten att spara och som försämrar möjligheten att planera långsiktigt urholkar förtroendet.

Det gör det svårare för oss. Vi ser en stor del av vanligt folk som har börjat spara i ISK och nu kommer man med olika typer av förslag om förändringar från politiskt håll.

Caroline: Varför vill man göra det svårare att spara?

Shoka: Det är en av sakerna som gör att man upplever det som enklare. Man slipper deklarationsproceduren, många har pensionskapital där nu. Det är inte alltid så att man är förmögen eller har jättemycket pengar utan det handlar om att allt fler har börjat spela i en ISK.

Jan: Det är ett signalvärde.

Caroline: Var det inte så att man skulle beskatta människor som hade ISK som hade över en viss summa?

Jan: Jo, det har varit på tapeten. Jag känner mig väldigt splittrad inför den här frågan.

Den enda sidan av mig känner för helvete låt det vara, vi har problem med att folk inte sparar tillräckligt, man tog bort Ips:en och alla rekommendationer är fortfarande att man ska spara i ett ISK.

Samtidigt så upplever jag att ju äldre jag blir desto mer vänster blir jag, Sverige är på ett sätt ett skatteparadis för om man jämför internationellt så är ISK väldigt förmånligt.

Shoka: I ISK så betalar du skatt oavsett hur marknaden går, inte bara när det går upp.

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Allt fler kvinnor och yngre tar sig till börsen

Jan: Det jag gillade i din artikel är att du skrev att det låter bra att säga låt de rika betala, de har råd. Du skrev ”Det låter bra men det är svårt i praktiken”, vill du utveckla?

Shoka: Vart sätter man gränsen? Vilka är rika? Hur beskattar vi företagandet? Vi tar ett eget ansvar här nu och vid vilken gräns är det värt att bestraffas för det?

Det är mycket av det kapitalet som är där som är pensionskapital. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att komma med sådana förslag, se vilken respons man får och sedan backa.

Jan: Det skapar en osäkerhet.

Shoka: Jag tycker snarare att man ska subventionera grönt sparande eller se till att fler får möjlighet att spara och aktivt driva det istället för att försvåra och göra det komplext.

Nu ser vi att allt fler kvinnor tar sig till börsen, yngre som väljer att investera, detta med ISK har varit väldigt bra.

Jan: Väldigt bra.

Shoka: Sen exakt vad som är rik och fattig och på vilken nivå man ska skatta är en större fråga.

Jan: Jag ska lägga en länk i anslutning till avsnittet till din artikel, jag tyckte att du problematiserade det så bra. Det är så enkelt att säga att vi beskattar de rika och så säger alla att det låter bra.

En sådan här grej skulle drabba den stora massan. En miljonärsskatt kommer inte att drabba de rikaste som det låter utan det kommer drabba den stora massan.

Shoka: Ska vi ha fungerande pensionssystem och motivera fler att ta det egna ansvaret, ha företagande som faktiskt skapar de här arbetstillfällena som är så otroligt viktiga så behöver man ha ett konsekvenstänk.

När vi pratar om att reformera pensionssystemet kan inte förslag bara läggas utifrån mandatperiod eller vilket valår det är, det måste ha en långsiktighet. Samma sak gäller här, ISK vet vi har varit framgångsrikt och många använder det idag.

Hur började intresset för ekonomi?

Jan: Om vi ska spekulera i framtiden, tror du att det kommer bli någon förändring i det? Eller låter man det vara?

Shoka: Det närmaste tiden tror jag sannolikt att man kommer låta det vara men över tid så kan det komma en förändring. Jag vet faktiskt inte det är svårt att säga.

Jan: Jag känner lite samma. Signalvärdet är värre än förändringen.

Shoka: Jag försöker ge ett helhetsperspektiv.

Jan: Jag har hittat ett citat där du skrev såhär;

I tonåren fick jag tillgång till en egen summa och började handla med aktier. Min pappa handlade med aktier och ville lära mig att spara så att man har pengarna kvar och att om man investerar så växer de.

Berätta hur det var för dig när du började!

Shoka: Det var väldigt naturligt för mig att man har pratat politik och pengar vid middagsbordet. Väldigt mycket olika aspekter av det, att ha två tankar parallellt, att ha ett större perspektiv. Jag gillar att titta på makroperspektivet och sen bryter man ner det.

Jag har förstått att det inte är så vanligt att man tänker så. Jag vet inte riktigt om jag har reflekterat över att jag exempelvis jobbar inom en mansdominerad branch, jag har bara kört på. Jag har börjat förstå hur unikt det är och hur viktigt det är att vi börjar ha samtalen kring pengar, ekonomi och samhällsengagemang.

Caroline: Vi inkluderar ju Freja vår 10 åring i samtal som jag och Jan har runt middagsbordet.

Jan: Häromdagen kom Freja hem och sa att ”Jag och Mikael, vi pratade om aktier idag. Jag fick ett hett tips”.

Freja sparar just nu till Amazonaktien, vi sparar tillsammans. Då hade Mikael sagt att Amazon inte rör sig så mycket och att hon borde köpa Microsoft istället.

Caroline: Det är roligt när barn har fått någonting ifrån varsin middag och sen interagerar de.

Shoka: För mig kom det in i mitt liv i ett skede där jag började plugga ekonomi, jag jobbade parallellt på bank. Utbudet och informationen var inte lika tillgänglig som det är idag. Jag fick lära mig mycket på känsla och prova mig fram.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Vi behöver prata mer om ekonomi

Shoka: Det är först när du tar klivet över och börjar investera som det börjar hända grejer. Jag tror att många kvinnor är extremt bra och insatta på att handskas med sina ekonomier men hur många tar klivet att börja investera?

Vilka faktorer påverkar oss i olika åldrar och som män och kvinnor. Vad får oss att ta klivet? Är det åra inkomster? Våra erfarenheter? Är det vår risktolerans? Är den mindre hos kvinnor som många påstår? Eller är det för att vi har en större riskanalys?

Caroline: Jag tycker att du gör ett jättebra jobb när du skriver debattartiklar och krönikor. Även att du syns som kvinna, lite ”Kan hon så kan jag”.

Shoka: Likväl som kvinnor pratar om inredning, kläder och våra barn, addera till det här extra momentet att prata om lön, gemensam ekonomi.

Det är de jag gör på Femina, likväl som att jag ska kunna klicka in och se höstmodet ska jag kunna träffa på en tjej som pratar om värdet av att ha ett testamente, varför du måste pensionsspara eller hur du tar klivet över till aktiemarknaden. Vi behöver ha med oss det så naturligt som det går.

Jan: Det gör du väldigt bra på shokaahrman.femina.se. Det är jättebra, det gör det mer tillgängligt.

Det handlar om kommunikation

Shoka: Jag tänkte att utöver mitt jobb, hur kan jag kommunicera för att nå ut till fler? Nå ut längre ner i åldrarna? Det handlar om kommunikation. Ibland har det ett värde av att jag skriver som jag gör på Femina.

Ibland kopplar jag ihop det till siffror och data. Jag kommunicerar annorlunda om det är en debattartikel i SvD än vad jag gör på Instagram eller Femina. Tidigare har man bara haft samma typ av personer som har kommunicerat på exakt samma sätt i samma frågor och bara utifrån sig själva.

Caroline: Tycker du att vi mest fokuserar på unga människor? Men om man är äldre och har skitit i sin ekonomi eller har tyckt att det är svårt så står man där och borde veta bättre. Vad finns det för kanaler för dem?

Shoka: Det är klart att det finns en baksida att vi har öppnat upp och kommunicerar mer utanför banken och försäkringsbolaget men det öppnar också upp att fler och fler i sin vardag även i den ålderskategorin faktiskt träffar på andra som är i samma ålder som berättar sin historia.

Ofta börjar man pensionsplanera något år innan man går pension, det är inte ovanligt. Man kanske börjar fundera på hur sin boendesituation ser ut, hur mycket till vill jag jobba, orkar jag jobba? Du har en möjlighet att kunna påverka.

Det handlar om att vara snäll mot sig själv och göra det bästa utifrån de förutsättningar man har.

Jan: Det är aldrig kört.

Caroline: Man har chans att påverka även om man är äldre och inte har kunnat innan.

Lär ditt barn värdet av pengar

Jan: I den här artikeln om sparande till barn så skrev du att du hade några tips. Du har två pojkar på 9 och 11 år, hur hjälper du dem med ekonomi?

Shoka: Det är svårt. Det är ens barn och man vill ge dem allt samtidigt som jag vill ge dem det naturliga tänket kring ekonomi och ansvar.

Bara en sådan grej att vi idag betalar med kort, när vi var yngre kunde vi handskas med pengar och att de försvann och plånboken blev tom när vi betalade. Det visuella är extremt avgörande.

Idag sitter man och klickar hem, godkänner och så har man handlat på någons kort för 500 kronor. Kommunikationen när det kommer till barn, ekonomi och pengar ser helt annorlunda ut än när vi växte upp.

Det gäller att vara medveten om att det där klicket innebär si och så många hundralappar. Men om du inte har en referenspunkt och referensram så har du ingen uppfattning.

Caroline: Jag håller med dig man måste hjälpa dem med det.

Shoka: Vi utgår idag ifrån att alla ska kunna sätta av hela barnbidraget och så ska de få en klumpsumma den dagen barnet fyller 18 år. Alla har inte möjlighet att göra det. Det är en kamp att i den digitaliserade världen skapa tydliga ramverk utifrån deras ålder.

Jan: Jag håller helt med dig om att ge barn förtroende.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Lär dina barn om cirkulär ekonomi

Jan: Du skrev två saker till i artikeln som jag tyckte om. Den ena var ”Ge presenter som räcker länge” och sedan skrev du ”Starta affär”. Kan du säga något om det?

Shoka: Jag tänker såhär att oavsett vad vi har för ekonomiska möjligheter måste man lära sina barn tänket med cirkulär ekonomi. Att man tänker långsiktigt när det kommer till julklappar och födelsedagspresent osv men även att man begränsar antalet.

Vi har ett ansvar gentemot våra barn att tänka på vår konsumtion och hur hållbart det är, både ur ett ekonomiskt men även miljöperspektiv.

Hemma har vi hur mycket leksaker som helst, vi gick igenom dem och skänkte, behöll och sålde. Jag lärde dem att lägga ut annonser via någon köpgrej på Facebook.

Det är en markering att vi kan inte bara konsumera, inte bara komma hem och vilja ha något. Det är viktigt att vi på deras nivå hela tiden bygger upp det här, att förstå värdet av saker.

Caroline: Ja de är som små svampar så man märker vad som fastnar.

Jan: Jag tycker att det är jättecoolt.

Shoka: Om jag nu har den här budgeten på den här födelsedagen eller julen så kan jag halvera den och barnet kommer sannolikt inte märka av det. Ta istället halva budgeten och lägg undan till barnet istället.

Ekonomiska lifehacks

Jan: Jag tänkte att vi skulle ta lite läsarfrågor. Har man frågor vi inte tar upp så kan man ställa dem i forumet och ni kommer ha någon från pressavdelningen eller om du svarar på det ni kan.

Har du några ekonomiska lifehacks?

Shoka: Att alltid få pengarna att växa, att ha en extra inkomst vid sidan om. Mitt största ekonomiska life hack är att göra det man älskar och har passion och driv för. Var ihärdig och var långsiktig.

Jan: Jag brukar ibland prata om att det mest underskattade konceptet är att ha nog. Vi pratar ofta att ju högre avkastning, ju mer pengar desto bättre. Ibland tänker jag samtidigt såhär att om du har vunnit spelet så sluta spela.

Kan du se att det kommer någon dag där du checkar ut från investerande? Jag kan uppleva att jag nog närmar mig där mer och mer.

Caroline: Vad känner du att du vill göra då?

Jan: Innan tänkte jag att de som är bäst och har mest pengar är de som har högst avkastning men nu inser jag efter att ha varit i branschen länge att de som har mest pengar är ofta de som tar lägst risk.

Shoka: Till vilket pris har du fått avkastningen? Vad har du tagit för risk? Det får man inte glömma av. Det finns de med mindre erfarenhet som över en kort tid har en högre avkastning i sin portfölj.

Vilken risk har de tagit och vad kunde nedsidan ha varit? Säljer de av här och nu? Gör de det i rätt tid? Hade de kunnat åstadkomma samma avkastning över tid med den risk som jag har i mitt sparande?

Jan: Det är jättelätt att ta en hög risk med små belopp men om man kan gå i pension 10 år tidigare med ett visst belopp så kanske man inte är lika sugen på att ta samma risk med det beloppet.

Shoka: Det är en jätteviktig parameter.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Tryggheten är mitt ekonomiska mål

Jan: Har du något ekonomiskt mål? Hur ser det ut för dig?

Shoka: Jag brukar säga att pengar inte har någon betydelse för mig förutom att det är trygghet. Så när känner man sig trygg? När är den nivån nådd?

Är jag nöjd med den nivån jag har idag? För min del skulle jag säga att jag känner mig ganska nöjd som det är idag. Jag har inget driv av att leva på små marginaler idag för att kunna gå i pension om 10 år, jag vill inte gå i pension om 10 år.

Caroline: Du (Jan) och jag har vid något tillfälle stött på det där med att man samlar på sig en massa för att sen vid något tillfälle känna att man vill göra sig av med dessa sakerna. Den dagen kommer att komma där vi skalar ner. Vi är redan där och nafsar.

Shoka: Det handlar inte om vad man har för ekonomisk möjligheter, det handlar om att allt vi gör tar tid ifrån annat. Att jobba ihop till den summan som man lägger på en produkt som jag sedan tröttnar på.

Hur mäter vi värdet i saker och ting? Vill man ha en massa prylar bara för att man har möjlighet till det? Man kanske behöver landa i det här cirkulära tänket, att skala av, minimalismen. För mig är materiella saker inte målet överhuvudtaget, snarare tvärtom.

Jan: Jag tänker att vi ska runda av, ett fantastiskt stort tack! Jag hoppas verkligen att du vill komma tillbaka i framtiden. Du som har en fråga eller kommentar skriv gärna i kommentarsfältet så skickar vi vidare till dig eller dina kollegor så löser vi det.

Caroline: Tack!

Shoka: Tack!

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

6 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Hej!
    Tack för ett väldigt bra och intressant avsnitt!
    Jag har två frågor/kommentarer
    1. Om man jobbar efter 65 och arbetsgivaren slutar betala in pension, tänker jag att det är en slags reallönesänkning då arbetsgivaren bara betalar lön. Stämmer det?
    2.Var hittar jag en oberoende pensionsrådgivare, som kan rådgiva vilka och i vilken takt det är mest ekonomiskt att plocka ut sin pension? Jag har ett tiotal olika pensioner, blir snart jobbonär på 50% och behöver råd om bästa uttaget nu och framöver. Jag betalar gärna för tjänsten.

    Gravatar för användaren
    Ingeborg Jonsson
  2. Det är kanske 60% men som du säger så är tjänstepensionen 15% av dom 60% och den har man ju inte hela livet, jag tror många plockar ut den på 5 år. Så med andra ord så kommer du få 44% pension när du är 70

    Gravatar för användaren
    Leif
  3. Är det bara jag som blir provocerad över gnället om pensioner? Folk har 40 år (!) på sig att spara ihop ett kapital att ha på ålderns höst. Som Jan säger finns dessutom extra stora möjligheter att spara när barnen är utflugna – om man inte gör ett frivilligt val att bränna pengarna på diverse. Sen det här med att människor inte har koll på sin pension och sägs behöva mer information, trots att pensionsmyndighetens hemsida är så pedagogisk att en hamster kan förstå den.

    Gravatar för användaren
    Karin
  4. Ett eventuellt svar på varför gapet mellan kvinnor och mäns sparande är så stort – Kan det inte bero på att traditionellt är det mannen som har hand om den gemensamma ekonomin? Därav ser det ut som om det är större skillnad än vad det egentligen är?

    Gravatar för användaren
    Monica
    1. Jag vet inte om det är så ute i samhället i stort, men det är absolut en poäng. I mitt hushåll är det jag som tar hand om den gemensamma ekonomin och därför har jag en massa pengar från min sambo på mitt konto varifrån alla gemensamma räkningar dras. Har även ett litet barnspar registrerat på mitt namn. Tidigare var bostaden registrerad på mig eftersom det var jag som köpte den och att det var just jag som köpte den berodde på att jag är äldre, har jobbat längre och kunnat spara längre. Det är mycket att ta höjd för när man tittar på statistik så därför ska man inte dra för stora slutsatser baserat på statistik.

      Det är samma sak det där med VAB, föräldrapenning, deltid osv. Kvinnan är ofta yngre och har lägre lön och jobbar oftare i offentlig sektor. Bara det i sig gör tex att familjen förlorar mindre om kvinnan vabbar/jobbar deltid/tar föräldraledigt. Sedan kan det ju också vara så att kontorsnissen till pappa tar hand om sjuka barn och är ledig med barn MEN att det sker på andra sätt typ ”vobba”, flexa och pussla på ett sätt som sjuksköterskan inte kan göra. Däremot kanske sjuksköterskan jobbar mycket helg då kontorsnissen är ledig så då tar han hand om barnen men det syns ju inte inte i någon statistik.

      Gravatar för användaren
      Joppa

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök