Efterlevandepension - är det någon som kan förklara enkelt?

Orkar nån ì forumet förklara efterlevandeskydd och hur man ska tänka?

1 gillning

Om man vill säkra pensionspengar åt efterlevande så tecknar man. Annars inte. Vet inte vad du fikar efter men behöver inte vara svårare än som ovan :slight_smile:

1 gillning

Tack för länk @JFB!

Jag funderade över vilka brytpunkter som man bör beakta:

  • Hur länge måste man leva för att det ska löna sig?
  • Kan man säkra sin efterlevnad billigare själv?
  • Vad kostar det och hur investeras pengarna?

Helt enkelt vilka bet man kan ta mtp detta skyddet.

1 gillning

Jag tycker inte det är något man behöver optimera.

Om man har efterlevande och/eller barn eller förväntar sig/vill ha barn som kan behöva pengarna om man avlider så tycker jag man ska ha efterlevandeskydd på sina pensioner.

Klart man kan köpa sig skydd via livförsäkring men i min mening så kan man lika gärna ta det via pensionen istället. Enkelt och bra.

Det man ”offrar” är så kallade arvsvinster. Alltså om man inte har efterlevandeskydd så får man istället pengar av de som avlidit inom kollektivet (alltså den försäkring man tillhör). Dessa är små i början och ökar med åldern eftersom dödligheten ökar med åldern.

Svårare än så hade jag inte gjort det :slight_smile:

Min erfarenhet är att mycket händer i livet. Från början var vår tanke att min fru och jag skulle köra utan efterlevandeskydd, att vi skulle bygga pensioner så vi klarade oss utan varandras pensioner. Så kommer livet :slight_smile: och vi har arbetat utomlands i många år och fått väldigt olika pensionsinbetalningar. Jag fick helt enkelt lägga om så jag inkluderade efterlevandeskydd för henne. Min TP är det största kapitalet vi har typ. Dock inte så lätt eftersom jag fått lite arvsvinster så krävde försäkringsbolaget läkarundersökning för att få lägga om det. Förstod inte exakt varför men det vara bara att köra hinderbanan. Men sånt beror på ett antal faktorer, försäkringsbolag om det är kollektiv/icke-kollektivavtalad osv.

AMF har en rätt bra översikt

3 gillningar

Om man byter till att skippa efterlevnadsskydd och sedan ändrar sig behöver man som du säger göra en hälsokontroll. Därför är det strategiskt att göra det medan man fortfarande är ung, alltså inte vänta tills man är 68. :sweat_smile:

Det är otroligt små summor man får på arvsvinst (jag är 46) så detta är inget beslut man behöver stressa fram. Tänk igenom ordentligt men i slutändan lönar det sig oftare att ha än att inte ha efterlevnadsskydd.

2 gillningar

Jag har skippat mitt och efterhand som åren går ökar arvsvinsterna också. Jag resonerar som så att stupar jag idag så finns det gott om stålar samt ett avbetalt hus för mina två kids att dela på. De lär ha husrum hos sin mor ändå, så ingen står på bar backe.

4 gillningar

Håller med. Arvsvinsterna börjar bli något från 45-50 år och framåt. Jag tycker AMF bilden nedan säger det mesta :slight_smile:

Säkraste alternativet tycker jag är att lämna det på. Man riskerar inte glömma att koppla på det om det visar sig nödvändigt senare i livet (typ man har annat att tänka på). Man offrar väldigt lite i unga år när också de flesta har barn men inte vet hur partners ekonomi kommer att se ut.

Visar det sig i 45-50 års åldern att det är onödigt så kan man koppla från det då när arvsvinster börjar bli lite större.

4 gillningar

Innan man tar ställning till efterlevandeskydd så bör man först vara införstådd med dess olika innebörd.

****fet textÅterbetalningsskydd:

  • kostar i princip 0kr, men medför en något lägre pension i och med att man går miste om arvsvinster från avlidna i försäkringskollektivet.
  • Är ett ganska klent skydd i tidig ålder om man ser till eventuellt skyddsbehov för maka och barn. En inbetalad 1000-lapp till tjänstepensionen månad nummer 1 utbetalar 1000kr vid dödsfall månad nummer 2.
    Återbetalningskyddet kan kopplas på i efterhand utan hälsoprövning vid ”familjehändelse”, dvs om du gifter dig eller får barn så har du 1 år på dig att anmäla in att du vill koppla på skyddet.
    I övrigt krävs hälsoprövning. (Vanligtvis en blankett där man intygar att man är frisk/arbetsför)

Efterlevandepension:

  • Kostar pengar utifrån omfattningen av valt försäkringsbelopp, riskpremien tas ifrån pensionskapitalet och urholkar således den framtida pensionen.
  • Är ett starkt skydd från tidig ålder då den utbetalar ett förutbestämt månadsbelopp 5-20 år framåt i tiden i händelse av dödsfall.
    En inbetalad 1000-lapp till tjänstepensionen månad nummer 1 utbetalar ”miljonbelopp” vid dödsfall månad nummer 2.

Alternativet till Efterlevandepension är en fet textprivatägd Livförsäkring där premien betalas av dig själv från egen ficka och belastar således din nuvarande privatekonomi och lämnar istället pensionskapitalet orört.

Jag vet inte hur prisbilden ser ut för efterlevandepension kontra privatägd Livförsäkring men premien borde vara likvärdig då risken/chansen att avlida borde vara lika stor oavsett vilken lösning man har valt.
Möjligtvis kan det skilja i pris om premien för efterlevandepensionen är utjämnad till skillnad från en livförsäkring som vanligtvis har naturlig premie, man betalar ett belopp utifrån ålder och premien blir dyrare för varje år.

Eftersom du tagit del av arvsvinster så finns det helt naturligt också en förväntan tillbaka från övriga pensionskunder som likt dig också valt utan skydd att ditt återstående pensionskapital ska tillfalla kollektivet om du avlider.
Försäkringskollektivet tycker att det är ok att du väljer att koppla på skyddet så länge du inte gör det av hälsoskäl (därav hälsoprövning)
Kollektivet vill ju inte bli luggade på det kapital du tidigare sagt att du är villig att dela med dig utav om du helt plötsligt får en diagnos som anses ha påverkan på din förväntade livslängd.

1 gillning

Att ta med i beaktandet när man tänker kring detta är att finns det barn med i bilden så får de barnpension upp till och med gymnasiet samt att den kvarvarande föräldern får omställningspension fram till att yngsta barnet blir 12 år. Detta oberoende av om man har någon tjänstepension eller ej.

Jag har både små och stora tjänste- och privatpensioner och har tagit bort efterlevandeskyddet på de små. Det gör att de små pensionerna växer lite fortare samt att det inte har någon betydelse för barnen att i vuxen ålder få småsummor.

1 gillning

Ytterligare en i vissa fall viktig sak att ta med i beaktande är att om man vill ta ut sin pension i förtid innan avtalat ex från 60 år eller på kortare tid och INTE har efterlevandeskydd så krävs ofta en godkänd hälsodeklaration. Jag har läst att det kan förekomma att man gräver djupt med både hälsokontroller och utvärdering av journaler etc. Så även om man bara vill lägga till efterlevandeskydd i efterhand. Anledningen är förstås att om man misstänker att livet med bra livskvalitet kommer att bli kortare än normalt ex pga sjukdom eller annat kan man försöka få ut sina pensioner innan man blir dålig eller dör och på så sätt få en orättvis fördel gentemot dom som inte gör så. Jag vet inte hur hårda dom bedömningarna är?. Arvsvinsterna kan bli ganska rejäla så det är inte orimligt. Jag har en blandning. Det betyder att jag utan hälsodeklaration garanterat kan ta ut sådana som har efterlevandeskydd om jag ex skulle vilja få pensionen tidigare än avtalat och på kort tid. (Även trevligt att ta ut olika tjänstepensioner i sekvens för att kunna styra nivåer eftersom man inte vet när en år 2022 lik smäll med dålig utveckling och hög inflation dyker upp igen. (När uttag är påbörjat kan man oftast inte ändra uttagen eller pausa)

1 gillning

Uttag på 10 år utan hälsoprövning är vanligast när det kommer till pensionslösningar som är tecknade livsvarigt och utan efterlevandeskydd.

Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och ta allt i rätt ordning.
Först måste man ta hänsyn till vad lagstiftningen dikterar, därefter vilka villkor och ändringsregler som gäller för den specifika försäkringen.

Om vi först tar lagstiftningen så är det Inkomstskattelagen som säger att man inte får stoppa/pausa en utbetalning eller göra en ändring som förlänger utbetalningstiden under de första 5 åren från utbetalningsstart.
Det finns inget i lagstiftningen som hindrar dig att korta av utbetalningstid från exempelvis livsvarig utbetalning till kortast möjliga, 5 år.
Lite förenklat kan man säga att ändringar som ökar på din beskattningsbara inkomst och därmed skatteintäkter för stat och kommun är ok enligt lagstiftningen.

Om du nu har passerat laghindret ovan så kommer vi in på försäkringsvillkor/regelverk som kan se lite olika ut beroende på vilken försäkringsgivare, försäkringstyp och förvaltningsform - Fond/Trad.

En ökad takt av utbetalning av ålderspensionen kan också i vissa fall förstärka efterlevandepensionen så pass mycket att hälsoprövning krävs (Detta är relativt vanligt i försäkringar tecknade med traditionell förvaltning och ålders- och efterlevandepension)

I ett försök att uttagsoptimera när 5 år av utbetalning pågått kan du om villkoren tillåter således pausa eller förlänga utbetalningstiden på den aktuella försäkringen i syfte att skapa utrymme för nästa försäkring att ta vid och därmed lägga dig närmare den brytpunkt för statlig skatt som råder i dagsläget.
Om vi förenklar på nytt så kan du tänja ut återstående utbetalningstid när 5 år har passerat på din första försäkring så det bättre passar nästa försäkring du har för avsikt att starta inom kort.
Har man dock valt 5 års utbetalning så finns det givetvis inget att göra - när lagstiftningen släpper greppet är ju hela kapitalet utbetalt och inget finns att ändra.

Jag har hjälpt hundratals pensionskunder genom åren som suttit med flera försäkringslösningar i olika storlekar att planera/optimera både före och under pågående pensionsutbetalning.
Ju fler försäkringar kunden har desto större möjligheter att flexibelt hitta lösningar utifrån ett skatteperspektiv.
Det är av samma anledning jag är emot att slå ihop flera försäkringar till en vid exempelvis flytt av pensionskapital - helt enkelt för att det minskar flexibiliteten…

3 gillningar

Oj, har du någon mer info om detta? Antar att man ska leta på efterlevandeskydd i sina avtal.

Om man blir förtidspensionär pga sjukdom så kanske man alltså inte får ut sina pengar förrän man är 65 ändå? Eller är det snarare risk för tidig död de letar efter?

@BroncoKid : Aha, det fanns faktiskt en faktisk fördel och inte bara min “rädsla” för att det är svårare (omöjligt) att flytta runt bitar om man slår ihop.
Finns det bolag som tillåter att man flyttar tjp till dem utan att slå ihop dem med varandra?

Lösningen för att komma runt detta problem är ju att ändra uttagstiden till 5år redan idag när du är frisk och förhoppningsvis klarar en hälsodeklaration med blankt papper.
(Detta kanske inte går att göra på vissa upphandlade avtalspensioner men borde vara görligt på tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar)

Har du ändrat den avtalade uttagstiden till 5 år är det sedan inga problem att ändra till en längre uttagstid upp till 20 år eller livsvarigt när utbetalningen ska starta.
Det är ju ingen risk för försäkringsbolaget eller övriga kunder om du i samband med uttag väljer en längre uttagstid än avtalat…

Har svårt att se att något bolag ska kunna tvinga dig att slå ihop flera försäkringar till en, möjligtvis om kapitalet i en eller flera försäkringar är väldigt lågt.
Backar vi bandet ett 10-tal år så var det ett krav från lagstiftaren att varje flyttad försäkring skulle få ett eget specifikt försäkringsnummer med motiveringen att man bakåt skulle kunna spåra pengarnas ursprung.
Det kravet luckrades sedan upp då man ansåg att kundnyttan att kunna slå ihop flera försäkringar till en vägde tyngre.

Vid små försäkringar är detta inget större problem men vid större försäkringar skulle jag avråda från att slå ihop…
Bättre med 5 försäkringar med 1 miljon vardera än 1 försäkring med 5 miljoner kronor.
Dels lättare att lägga en framtida pensionsplan men också för att man inte behöver ha samma riskexponering på pengar som är under utbetalning som på pengar som inte ska användas på 5-20 år.

När någon av mina kunder började komma upp i stora belopp på sina tjänstepensioner så inledde jag alltid en öppen diskussion kring möjligheten att teckna en ny försäkring med samma riskkomponenter som tidigare för kommande försäkringspremier just för att inte sitta med allt kapital i en och samma försäkring.
Visst - det kunde ibland leda till att man fick en extra årsavgift på 240kr för den nya försäkringen (20 spänn/månad) men jag lyckades nästan alltid förhandla bort den avgiften efter samtal med närmsta chef alternativt ta den diskussionen med Liv/Fondbolaget jag arbetade för.
20kr/mån var annars inget mina kunder fäste någon större vikt vid, men då detta forum är allergiska mot allt vad avgifter heter så är det värt att nämna.

3 gillningar

Efterlevandeskydd finns i flera varianter, tex:

  • Återbetalningsskydd - det vanligaste, där du betalar i form av avstående av arvsvinster

  • Familjeskydd - som du betalar en månadsavgift för (gäller bara så länge du är anställd hos din arbetsgivare).

  • Familjepension - som ingår om du har ITP2 (men kan väljas bort mot högre premie)

Snackar vi återbetalningsskydd så finns det olika giltighetstider och lite annat att hålla koll på, tex under hur lång tid utbetalningen sker. Här vill man gärna ha fri förfoganderätt på utbetalningen, men vad jag vet så är det bara Nordnet som har det. Jag har skrivit om det tidigare.

Hur fungerar efterlevandeskyddet? (pensionsguiden.nu)

Ett annat alternativ är att skaffa en livförsäkring.

3 gillningar

Tack för mycket bra svar!

Hängde upp mig på att @Mikael8 skrev att det också kan bli problem om man inte har återbetalningsskydd(?) och vill ta ut pensionen i förtid. Hur är det med den punkten?

Hos Konsumenternas kan du räkna ut hur mycket ditt återbetalningsskydd uppskattas kosta (i form av uteblivna arvsvinster). Vad kostar efterlevandeskydd när du har tjänstepension i ITP1 | Konsumenternas

Nu för tiden blir man ju inte sjukpensionär, utan får sjukersättning från FK. Har du då en aktiv tjänstepension så får du ( från de kollektivavtalade iaf) en liten slant som kompensation från inkomstbortfall plus att du fortsätter att tjäna in till ålderspensionen som om du arbetade.

Själva förtida uttaget torde inte vara några problem eftersom det är reglerat i villkoren för utbetalning. (Möjligtvis Avtalspensioner undantaget)
Det Mikael8 mycket riktigt påpekar är uttag på kortare tid än avtalat.
Många försäkringar är ju den avtalade uttagstiden väldigt lång, 20 år eller livsvarigt och i dessa fall kan det bli svårt att ta ut dina pengar på 5 år om det är så att försäkringen saknar efterlevandeskydd och du vid tillfället har en vacklande hälsa.
Dock brukar de allra flesta bolag gå med på 10 års utbetalning utan hälsoprövning - så om du kan leva med tanken att du tömmer din pension på 10 år så är det sannolikt en icke-fråga oavsett efterlevandeskydd eller ej.
Kolla med ditt försäkringsbolag/Valcentral vad som gäller för just din försäkring.

1 gillning

Det stämmer, dock kan du parallellt med sjukersättningen från FK ta ut din Avtalspension och ändå få kompensation/inbetalning till din försäkring. (när det gäller Tjänstepensioner är jag inte lika säker då inbetalning via premiebefrielsen upphör samtidigt som man begär utbetalningsstart)

Jag har en god vän som tömmer sina avtalspensioner hos AMF samtidigt som FK betalar ut sjukersättningen.
Självfallet blir det en skattekonsekvens men då han är ensamstående utan barn så vill han bara rädda det som räddas kan av sina intjänade avtalspensioner.