Jag läser mycket bloggar av olika slag, gärna de som handlar om FIRE. Jag har sett att flera bloggare tar upp sina pensioner som “tillgångar”, i en sorts resultaträkning, men kan man verkligen göra det?
Jag tittade på min egen pension, har 3,1 miljoner i den allmänna pensionen och 1,5 i tjänstepensionen. Det är ju (tyvärr) inte så att dessa betalas ut i en klump den dagen jag väljer att gå i pension, utan det faktiska värdet är ju beroende av dels att jag lever så länge att jag är vid liv det år staten tycker att jag ska gå i pension. Så vad säger dessa 2,7 miljoner egentligen? I min värld nästan ingenting då jag inte är garanterad dessa pengar. De kan väl inte tas med i en balansräkning heller?
Och hur är det då med tjänstepensionen? Jag tittade på min pension, där står det att uttagsperioden är 10 år, och jag får tidigast ta ut den vid 65 år. Detta stämmer inte alls med vad jag själv avser att göra. Jag vill ta ut den vid 55 år och ta ut den på 5 år så att jag dels kan använda dessa pengar medans jag är frisk och kry samt att merparten ska placeras. Jag kan inte minnas att jag har själv valt dessa 10 år och 65 års ålder, vart kommer detta ifrån? Man säger ju så fint att man själv bestämmer över tjänstepensionen då den är en del av ens lön. Men hur mycket bestämmer man egentligen, jag får ju inte ens välja vilket bolag pengarna ska placeras i (ligger idag hos Futur, men jag vill ha dem hos LF eller Avanza). Jaja, inte ens dessa 1,7 miljoner kan man väl då räkna in i sin balansräkning, även om man med kort utbetalningstid sannolikt kan komma över hela summan innan man passerar pärleporten.
Tack på förhand, finns det något avsnitt som tar upp just dessa funderingar kollar jag gärna på det.
Syftet med all bokföring är ju att skapa en förståelig bild av sin situation. Om det ökar din förståelse är det klart du kan ta med pensionspengar i den personliga balansräkningen, det gäller bara att veta att du inte kan röra dem hur som helst. Jag gör så, eftersom det är en del av mitt finansiella pussel.
Om man har passerat 55 är tjänstepension och privat pension (IPS och gamla pensionsförsäringar) tillgängliga för månadsutbetalning vilket kan minska behovet av uttag från övrigt sparande vid “RE”.
Jag som är i den situationen åldersmässigt (+55) utgår från kalkylen i uttagsplaneraren för att se hur mycket jag behöver tulla på det egna sparandet vid varje given tidpunkt fram till döden för att uppnå önskad utgiftsnivå.
Tack för svar. Jo, glömde skriva att jag har varit inne och löst på myndighetens informations-sidor men det är ju allmän info och de hänvisar hela tiden till “ditt” avtal.
på Minpension står det t.ex.
ITP1
Gäller för privatanställd tjänsteman född 1979 och senare. Men om du bytt jobb eller arbetar på en arbetsplats där det bara finns ITP1 så kan du omfattas av detta avtal fast du är äldre.
Lägsta ålder för uttag är 55 år.
Pensionsmydigheten skriver
Utbetalning av tjänstepensionen
ITP 1 betalas automatiskt ut från och med att du blir 66 år och så länge du lever. Vill du ta ut din tjänstepension på kortare tid kontaktar du den försäkringsgivare som förvaltar dina pengar. Du kan som kortast ta ut din tjänstepension under fem år.
Så, låt oss säga att jag säger upp mig vid 50, ska jag då kontakta Futur och meddela att jag vill att min tjänstepension betalas ut när jag blir 55 och att jag vill att hela beloppet ska betalas ut på 5 år?
Jag börjar närma mig tiden då jag ska inträda i FIRE och vill undanröja alla eventuella hinder/minor/tankevurpor så snart som möjligt.
Väldigt intressant tråd. Ja, är man redan så gammal att man tar ut sin tjänstepension ska den ju givetvis räknas med, men för mig som kan ta ut den först om 10 år (om jag nu kan ta ut den vid 55 år), känns det för mig bara märkligt att ta med den i balansräkningen, då 1) Det är mycket pengar och 2) De är låsta och kan i princip inte användas till något, vare sig säkerhet, amortering, investering etc. En möjlig framtida fordran… således säger de mig ingenting mer än att de möjligtvis betalas ut någon gång i framtiden. I en balansräkning är de som bäst kuriosa.
Då får du väl titta på “ditt” avtal, det som du fått genom de val din arbetsgivare (och eventuellt fackförbund) har valt. De flesta har ju fått valet gjort åt sig av den lösning som finns där man jobbar. Det kan vara så att “ditt” val är mer begränsat än du vill, och då får du anpassa dig till det.
Förmodligen finns det en “rådgivare” du kan prata med av något slag som berättar vilka friheter du har och hur det funkar rent praktiskt. Jag har själv råkat ut för att ställa frågor till försäkringsbolaget och efter en snabb koll i sina register hänvisade de mig till rådgivaren (som i det fallet var en person på försäkringsmäklaren Max Mathiesen).
Men annars ja - man kontaktar antingen sin mellanhand/rådgivare eller pratar direkt med försäkringsbolaget och talar om hur man vill att utbetalnignen ska ske.
När du räknar utbetalning på kort tid, glöm inte titta på skatteeffekterna så du vet om du t.ex. kommer upp i högre skattesatser.
Man kan ju lägga till att även lagstiftningen ändras med tiden, och trenden har varit mot mer “flytträtt” så att du har lättare att flytta detta tjänstepensionskapital till ett bolag och en lösning som passar dina önskemål bättre.
Argumentet som jag ser är att det är svårt att ta vettiga beslut för sina pengaflöden om några pengaflöden leder ner i ett svart hål. T ex om man tar ett nytt jobb så är det viktigt att titta på att man får tjänstepension, om man funderar på att välja att löneväxla, osv. Om man ska ta tjänstledigt behöver man fundera på vad det gör med pensionen, m.m. Jämföra amortering vs löneväxling, t ex.
Om man faktiskt tar med de ändpunkterna för pengarna i sina beräkningar så kan man ta bättre beslut. Ignorerar man vissa delar av verkligheten så missar man lätt saker.
Vilket i sin tur betyder att avtalet annulleras den dagen jag säger upp mig, och jag då är fri att teckna ett annat tjänstepensionsavtal med mina villkor? Vi har MM som “rådgivare” och dessa ger jag inte fem ören för tyvärr.
Även om du inte ger fem öre för MM så borde de kunna ge korrekta svar på villkorsfrågor för försäkringen, t.ex. hur den kan tas ut och om den är flyttbar till annat bolag. Det är ju hårda fakta, inte rekommendationer om fondval och liknande…
Vill du lägga ett ekonomiskt pussel/planera för framtiden så tycker jag personligen att man ska ta med alla pusselbitar. Sen att de är låsta till vissa diffusa tidpunkter är ju inget konstigare än att vissa har bundna lån och uppskattningar om bostadens värde i framtiden vid någon tidpunkt.
Själv tar jag med all tjänstepensionen x 0,7 i “balansräkningen”.
Sen lägger jag en ett tidslinje med det ekonomiska pusslet år för år och då skjuter jag in pengar där de förväntas komma in ungefär.
Man kan ju hoppas. De har tidigare ljugit för mig gällande byte av fonder och annat, så jag har inga höga tankar om dem. Men visst, det är väl värt ett försök.
Ja i det avseendet finns det ju en viss vinst i att ha med pensionen. Det kan jag köpa. Tack för ditt svar Erik!
Personligen tycker jag att man kan göra det, men man bör ha i åtanke att det är:
oskattat kapital
viss osäkerhet kring framtida värdet pga regleringar
viss osäkerhet när pengarna är tillgängliga pga ändrade pensionsavtal eller lagkrav
Jag väljer att ta med alla mina pensioner (både allmän, tjänste och privat) i min balansräkning och det är också var jag rekommenderar mina kursdeltagare i pensionskursen. Tanken är här mer att se "hur utvecklar sig mitt “egna kapital”. Sen kan man ta hänsyn till framtida skatt om man vill, men då krånglar man till det lite. Det är mer intressant när man närmare sig pension och skattesatsen beror ju helt den dagens skattelagstiftning och hur väl du skatteplanerar utifrån grundavdrag, förhöjt grundavdrag och ev. andra inkomster.
Jag väljer dock att skilja på fria och bundna tillgångar. I bundna hamnar min lägenhet och mina pensioner - det är tillgångar jag inte kan omsätta i cash inom någon vecka eller två.
Om du är orolig för om pensonen verkligen kommer att utbetalas eller ej (eller dess framtida värde) så tycker jag att man kan skilja på allmän pension och tjänstepension:
Allmän pension: Inkomstpensionen räknas årligen upp med inkomstindex, utom vid år då pensionssystemets tillgångar underskrider skulderna och då slår den så kallade bromsen i. Det sker väldigt sällan. Vårt välfärdssystem ser till att vi har ett bra grundskydd så jag tror att vi med stor sannolikhet kan räkna med de pengar vi ser idag. Premiepensionens värde beror ju helt på vad du investerar i, men pengarna är ju öronmärkta till dig.
Tjänstepension: det är ett löfte från din arbetsgivare och det är fysiskt avsatta pengar till dig om det är en premiebestämd pension, annars ett löfte om en viss procent av din lön. Det är ett bindande avtal så pengarna i sig är det ingen osäkerhet i att inbetalas. I den premiebestämda ligger risken hos dig - vad du investerar i. Risken här är mer tidsfaktorn. Du tror att du kan ta ut den vid 55, men så görs en uppdatering av avtalet och vips så kan du tidigast ta ut den vid 60 och som minst på 10 år (se senaste uppdatering av kommunal- och regionanställdas avtal). Så tiden är en risk, inte beloppet.
Ang. ITP1 så kan du begära “temporär utbetalning” på kortare tid än fem år (typ 2-3) om det sker före 65. Tidigast uttagsålder är 55 år och kortast uttagstid är 5 år (om du inte begär temporär utbetalning). Det kan även vara möjligt att ta ut 25,50,75% av försäkringen under en viss tid.