Pension: Tio tips och misstag att undvika

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Tio tips och misstag att undvika vid pension
2. Välkommen och dagens gäst Monica
3. Två avsnitt och en hyllning till communityn
4. Friskrivning och välkommen tillbaka
5. Pensionsguiden större än IT-bolaget
6. Big wins enligt Pensionsmyndigheten
7. Fondförsäkring eller traditionell försäkring
8. Pensionspyramiden från grunden
9. Tjänstepensionen och privat sparande
10. Konsumenternas.se och vad det kostar att inte välja
11. Valcentraler och pensionsbolag
12. Bred global indexfond eller entréfond
13. Återbetalningsskydd och arvsvinster
14. Återbetalningsskydd och kvinnors pension
15. Förstå och utnyttja sitt pensionsavtal
16. Delpension och överkapital i avtalet
17. Jobba längre eller sluta tidigare
18. Det svenska basscenariot
19. Visualisera ditt drömliv som pensionär
20. Vad är nästa steg när man känner sig vilse
21. Räkna på livet som pensionär
22. Monicas individuella möten
23. Uttagsplanering: planera smart
24. Börja light: Pensionsmyndigheten och minpension.se
25. Lägga pensionspusslet med risk och avkastning
26. Gäller alla, inte bara höginkomsttagare
27. Specialregler utan kollektivavtal
28. Min Pension som lekplats
29. Hur Monica tog sig över barriären
30. Läsarfråga: kombinera jobb och uttag
31. Det oåterkalleliga med pensionsuttag
32. Att fylla pensionärslivet med mening
33. FIRE och pension
34. Det svenska pensionssystemet är finansierat
35. Ung och FIRE-resenär
36. Monicas tio bästa tips
37. Löneväxla
38. Pensionssammanställning
39. Genomgång av övriga tips
40. Total ekonomi och risk för unga
41. Sparhorisont och full aktierisk
42. Risk inom aktiespannet
43. De tio misstagen: livsinkomst och tjänstepension
44. Glömda aktivt förvaltade fonder
45. Reklam, regulatoriska krav och bortglömda val
46. Misstag: lita på bankens säljare
47. Du är produkten
48. Misstag: för hög eller för låg risk
49. Misstag: missa delpension och premiebefrielse
50. Misstag: ta ut pension för att investera och för kort tid
51. Ointuitiva tips: hyreskö och lån medan du kan
52. Det extrema fallet med lägenheten
53. 12-12-12-regeln för pension
54. Läsarfråga: är att jobba längre en nödlösning?
55. Pengar kontra friska år
56. Avrundning och var man når Monica

Tio tips och misstag att undvika vid pension

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans. Det här är dagens avsnitt: tio tips och misstag att undvika vid pension. Det blir många olika, ganska konkreta tips idag. Att jämföra till exempel hos konsumenternas.se, att inte krångla till det, att planera uttag. Det spelar roll i vilken ordning man tar ut sin pension. Att se över efterlevandeskyddet, att undvika misstaget att ta för hög eller för låg risk. Uttagsåldern spelar roll. Tjänstepensionen spelar roll. Och även en hel del ointuitiva tips.

Jan: Vi tar också vårt perspektiv på Pensionsmyndighetens rekommendationer. Pensionsmyndigheten brukar säga att det handlar om livsinkomst, alltså att hur mycket pengar man tjänar under livet spelar roll för pensionen. Tjänstepensionen är jätteviktig, eftersom den faktiskt är nästan en fjärdedel av den slutgiltiga pensionen. Och ett sätt att höja pensionen med mellan 6 och 11 procent är att jobba ett år längre. Vi diskuterar också de här tipsen.

Caroline: Ja, och tips att tänka på kring uttag.

Jan: Inför avsnittet fick vi väldigt många frågor i forumet kring hur man kan tänka kring uttag. Hur kan man kombinera ekonomisk frihet, FIRE och pension? Vilka är vanliga tips och fällor och misstag att undvika? Och kontentan är: det spelar stor roll. Det kan skilja många, många tusenlappar. Vi kommer också att avliva ganska många myter, till exempel den om att man ska ta ut sin pension så fort som möjligt.

Välkommen och dagens gäst Monica

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen till dagens avsnitt 317, som kommer att handla om pension. Det är en intervju, ett samarbete och reklam för vår forummedlem Monica, som driver en sajt som heter Pensionsguiden. Hon är väldigt aktiv i vårt forum och hjälper jättemånga med just pensionsfrågor. Hon har till och med blivit framröstad i forumet som extra kunnig. Och det är roligt, för hon var med för något år sedan, tror jag, för två år sedan, där vi intervjuade henne. Det var det här med "från utbränd till ekonomiskt fri på sex år", nu vid 55 års ålder. Det var ett väldigt populärt avsnitt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag gillar det här avsnittet, för det var väldigt pang på rödbetan. Det blev mycket tips, det blev mycket fakta. Jag tror till och med du skakade på huvudet lite åt oss, Caroline, för vi fick stänga av och säga: nej, nu får ni lugna er.

Caroline: Nej, så var det. Det gick för fort ibland. Så jag bara: vänta, vad är det ni pratar om nu? Det var lite så, nördarna gick igång. Men sen när man benade ut vad nördarna egentligen pratade om, så kändes det som att det var superviktiga saker.

Jan: Ja, precis. För vem som helst.

Två avsnitt och en hyllning till communityn

Jan: Den här veckan blir det två avsnitt. Det blir det här, som är allmänt om pension och berör alla. Och sen har vi ett specialavsnitt för företagare. Kan man nörda, så kan man nörda på en ny nivå, och då handlar det om att nörda för pension. Så är du företagare rekommenderar jag verkligen att lyssna på det andra också. Du som inte har företag kan också lyssna på det, såklart. Men jag tror att det här är mer relevant.

Jan: Det jag vill slå ett slag för, det är att jag gillar, som ni har sett de senaste avsnitten, att lyfta upp människor i vår community. Monica är verkligen en av dem jag vill hjälpa, för Pensionsguiden är något hon gör vid sidan av sitt vanliga jobb.

Caroline: Det är lite som att Monica inte behöver någon hjälp, men hon är ju så jädra driftig själv.

Jan: Absolut. Det är mer som att vi bara vill pick her brain.

Caroline: Ja, exakt. Att få veta allt hon vet.

Jan: Ja, exakt. Och sen vill jag verkligen puffa för att hon säljer en sån här pensionsrådgivningstimme, eller coaching, eller bollplank, där man kan få hjälp. För det är klurigt. Det vi har pratat om i forumet. Det är inte intuitivt, det är inte enkelt. Så är man där i 50–55-årsåldern tycker jag verkligen att det är ett tillfälle att ta. Det kostar någon tusenlapp, men som vi också pratar om är det långt mycket billigare att betala en engångskostnad än att betala i avgift, som man gör normalt till andra pensionsrådgivare eller liknande. Man kan gå in på pensionsguiden.nu, och det är det som egentligen är samarbetet. Du kan använda en sponsrad länk från oss, eller säg till Monica att du kommer från Rika Tillsammans. Då vet hon också. Det spelar roll.

Caroline: Snyggt.

Friskrivning och välkommen tillbaka

Jan: Det sista vi måste säga när vi pratar om pensioner och placeringar är naturligtvis att det inte finns några garantier. Det är en risk att placera sin pension. Vi kommer att prata om indexfonder, lite AP7. I värsta fall kan man förlora delar av eller hela sitt kapital. Det finns mer info på rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Snyggt.

Jan: Då tänker jag att vi håller där och släpper på Monica.

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Monica. Du är en aktiv medlem i vår community. Du driver Pensionsguiden, som började som en Facebook-grupp och nu är en jättefin hemsida, en resurs för att få koll på sin pension. Du hjälper privatpersoner och företagare att planera sin pension, både genom individuella konsultationer och en digital kurs på ämnet, där man får skapa sin egen pensionsplan. Du var med för, tror jag, två år sedan, i avsnitt 223, där vi pratade om FIRE och hade titeln "Från utbränd till ekonomiskt fri på sex år vid 55 års ålder". Så varmt välkommen tillbaka.

Monica: Tack, tack. Det är kul att vara tillbaka, och kul att vara här live.

Jan: Exakt. Jämfört med corona.

Monica: Precis, exakt. Det var ju då.

Jan: Vill du lägga till något?

Monica: Nej.

Pensionsguiden större än IT-bolaget

Jan: Du driver ju också ett eget IT-bolag vid sidan av, så det här är liksom en hobby.

Monica: Ja, fast nu blir det nog tvärtom. Nu skulle jag säga att det har viktat om, så nu är IT-biten mindre och Pensionsguiden större.

Jan: Åh, vad roligt. Men du, på din hemsida skriver du så här: "Jag försöker göra pensionssparandet tillgängligt, lättbegripligt och inspirerande." Kan du inte säga något mer om det? Jag tyckte det var roligt med just det här lättbegripligt.

Monica: Jaha. Nej, men överlag tycker de flesta att det är svårt. Det är mycket skumma ord, det är branschspråk, det är många pensionsbolag och alla har sina olika avtal.

Caroline: Och då blir det lättare att man inte gör någonting alls i stället.

Monica: Och så tycker man att reglerna ändras stup i kvarten.

Caroline: Ja, precis.

Monica: Så att förenkla språket gör att man åtminstone tar till sig det.

Big wins enligt Pensionsmyndigheten

Jan: Ja, jag tänker också på det, för vi har ju i forumet jättemånga trådar om pension. När jag sa att vi skulle prata, så tittade jag, och vi har ändå gjort sex avsnitt om pension. Och så tänker jag: det är ju lite förmätet att tro att vi på en timme ska göra något som Pensionsmyndigheten har hundratals rapporter om. Men jag tänker att vi ska fokusera på big wins. Alltså de viktigaste grejerna att få koll på. Vi hade ju Pensionsmyndigheten på besök. Jätteintressant.

Caroline: Ja, såklart.

Jan: De hade tre big wins, som Agneta Claesson pratade om. Hon sa så här: livsinkomsten, alltså vad man tjänar genom livet, är jätteviktig. En stor del av din pension bestäms av vad du har tjänat. Och sen sa hon: ha koll på att du har tjänstepension. Och sen: när du tar ut din pension är viktigt. Om du väntar ett år med uttag kan det höja pensionen med 6–11 procent. Det var deras big wins. Håller du med om dem, eller vad skulle du säga?

Monica: Jo, visst är det sant det hon säger. Jag kan tycka att det finns sådana här lite till. Jag skulle säga att en av de vanligaste, som jag upplever, är att du har placerat alldeles för konservativt. Att du inte har gjort något val i din tjänstepension.

Jan: Ja.

Monica: Och att du sitter med massa traditionell försäkring.

Fondförsäkring eller traditionell försäkring

Jan: Ja. Kan du säga något mer? Vad är den här fondförsäkringen kontra traditionell försäkring, för den som lyssnar?

Monica: Ja, den traditionella försäkringen, då är det försäkringsbolaget eller pensionsbolaget som väljer hur pengarna ska förvaltas. Inte lika hög risk, kanske 30–40 procent aktier. Sen är det skog, fastigheter, infrastruktur, räntor, onoterat. Så den är mer okänslig när börsen går upp eller ner. Medan om du har en fondförsäkring kan du själv välja fonder. Du kan go nuts och välja bara bioteknik eller något obskyrt.

Jan: Svar nej. Don't do that.

Monica: Eller så kan du göra, om det är en tjänstepension, deras förhandsval, som man kallar entréfond. Där har de oftast satt ihop en globalfond och en Sverigefond, och sen när du blir äldre viktar den ner, precis som AP7 SÅFA.

Caroline: Det känns lite som att vi kom in på detaljer på en gång.

Jan: Ja, det är väl jätteroligt.

Caroline: Nej, det är det inte. Jag fattar att det är roligt för er som är såna nördar. Förlåt.

Jan: Vi skulle ta de här big wins.

Caroline: Ja, men det är ju det här vi pratar om nu. Jag känner att jag zonar ut på en gång när det är snack om de här försäkringarna. Varför är de så viktiga?

Pensionspyramiden från grunden

Jan: Ja, men okej, om vi kan börja då.

Monica: Jo, jag tänkte att vi ska börja from scratch, där vi börjar med Pensionsmyndigheten. I Sverige har vi den här pensionspyramiden, som är allmän pension. Den allmänna pensionen är din inkomstpension och din premiepension. Det har vi pratat om tidigare. Så typ 18 procent av din lön sätts av i den här allmänna pensionen.

Jan: 17,21.

Monica: 17, okej. Säg något, du får säga det kort.

Caroline: Nu kommer nörd.

Jan: Det blir ett nördavsnitt.

Caroline: Ja, det kanske blir ett nördavsnitt.

Jan: Man säger ju så här: 16 och så 2,5, alltså 18,5 procent av din inkomst. Och sen betalar du en pensionsavgift på 7 procent i deklarationen. Så 93 procent blir kvar, och då är det 17,21 procent på din lön. Så det är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten.

Monica: Okej, så 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, som i praktiken blir 17,21 procent.

Jan: Nej, det är superbra. Och de här omräknade siffrorna kan jag inte. Men jag vet att av de här 18,5 procenten går 2,5 procentenheter, eller 93 procent av 2,5, till premiepensionen. Och resten går till inkomstpensionen.

Monica: Ja, det har typ alla i Sverige som jobbar. Sen har du tjänstepensionen, där det sätts av, om du är ansluten till kollektivavtal. Nu får du rätta mig om jag har fel, men då blir det också, innan omräkningen, 4,5–6 procent. Det är väl de vanligaste kollektivavtalen. Och har man en hög lön, över 45 000, så är det 30 procent av det överskjutande beloppet. Korrekt?

Jan: Ja, grymt.

Tjänstepensionen och privat sparande

Monica: Nio av tio svenskar har tjänstepension. Så du som lyssnar på det här har ganska stor sannolikhet att du har det. Om du inte har det, så säger Pensionsmyndigheten: kolla upp att du har det. Och sen kan man ha det privata pensionssparandet på toppen. Men det är typ nästan ingen som har det. Förr fanns det ju något som hette IPS, individuellt pensionssparande. Men det brukar man avråda från i dagsläget, eftersom det har blivit så skattemässigt dåligt att spara där. Då har man sitt vanliga finansiella sparande.

Jan: Ja.

Monica: Så det är väl den stora bilden.

Jan: Och nu när vi hoppade ner i det, så när man placerar den här tjänstepensionen, säger jag att en big win, eller ett vanligt misstag, som jag tolkar dig, är att man tar för låg risk i tjänstepensionen. Man har sin tjänstepension, men man har inte loggat in på sin valcentral. Man har inte gjort något där. Och då får man, som 30-åring, eller kanske 35-åring, en traditionell försäkring. Så det är precis som i premiepensionen. Väljer du inte, hamnar du i AP7 SÅFA.

Monica: Ja, fast där är det bra.

Jan: Ja, där är det bra. Men i det här fallet hamnar man i en tryggare lösning som ger lägre avkastning.

Konsumenternas.se och vad det kostar att inte välja

Monica: Jag gick tillbaka och kollade på Konsumenternas. Superbra sajt.

Jan: Ja, konsumenternas.se.

Monica: Bästa traditionella och bästa fondförsäkringen. Den som var sämst, om man tittar på privatanställda tjänstemän inom ITP-pensionsavtalet, hade då, om man satt in 500 000 för tio år sedan, sett dem växa till ungefär 860 000, om du hade haft SEB:s traditionella. Hade du haft en fondförsäkring i stället, den som var bäst de senaste tio åren i Handelsbanken, då hade du haft 1,7 miljoner i stället. Alltså mer än det dubbla kapitalet. Bara för att du inte väljer.

Jan: Ja. Show me the numbers.

Monica: SEB:s traditionella hade gett 6,7 procent på tio år, och fondförsäkringen hade gett 14,4 procent. Och nu har vi haft vansinnigt bra börsår, så det är inte riktigt så här generellt. Men du får sämre avkastning på pengarna.

Jan: Så i det här fallet, vill du ha 800 000 eller vill du ha 1,7? Och det är på tio år, och du ska jobba i 40 år.

Monica: Fast det är inte riktigt så stor skillnad över hela tiden.

Caroline: Men nu förstår jag varför det här är viktigt. Jättebra.

Bara för att du inte väljer, lämnar du pengar på bordet.

Valcentraler och pensionsbolag

Jan: Så det var den som handlar om att du, genom att inte välja, lämnar pengar på bordet. Vad finns det? Här är det en uppsjö alternativ. Det finns olika valcentraler och olika alternativ. Hur ska man tänka? Jag vet att vi har trådar på hundratals inlägg. För i de här valcentralerna finns väl AMF och SPP och hela det där?

Monica: Det är pensionsbolagen.

Jan: Ja, okej. Valcentralerna då.

Monica: Fora, om du är privatanställd arbetare. Collectum, om du är privatanställd tjänsteman. Och sen är det valcentralen eller pensionsvalet, om du är kommun- eller regionanställd.

Jan: Okej. Och har du några tips? Det man kan säga är att man ska välja bort. Tumregeln är väl: under 55, don't do traditionell försäkring.

Monica: Är du över 55 kan det finnas en anledning att ha det. För det är tryggare. Då närmar man sig pensionen, då har man mindre risk. Men enligt forskningen är man ju ung till 55 års ålder, och då ska man ta den här högre risken.

Jan: Är det något man ska, för här märker man, jag har ju aldrig varit anställd.

Monica: Jag vet det.

Jan: Så hos de här kan jag välja olika pensionsbolag.

Monica: Precis.

Bred global indexfond eller entréfond

Jan: Och spelar det någon roll vilket, eller vilket gillar du? Vad ska man tänka?

Monica: Det är ju samma sak som med: vilken indexfond ska du välja?

Jan: Ja, jag gillar ju länsförsäkringar global. Men finns det något som är sådär? Avgiften är si och så mycket där, och högre där?

Monica: De kollektivavtalade är vansinnigt bra överhuvudtaget. De är jättebra rabatterade. Så avgiftsmässigt är det same same. Det är mer att om du ska välja specifika fonder, så har vissa flera indexfonder, vissa flera branschfonder.

Jan: Men min stående rekommendation är: bred, global index. Jag vet att du inte håller med.

Monica: Jo, men delvis gör jag det.

Jan: Okej, okej, nu blir det ju... Pratar vi för allmänt om sparpengar nu?

Monica: Ja, men jag tycker att man ska... Det är same same.

Jan: Ja, jag tycker att man ska spara allt på samma sätt.

Caroline: Ja, jag känner också det. Jag är ändå lite förvirrad kring...

Monica: Nej, men du kan välja olika. Väljer du till exempel AMF, så kan du välja AMF:s globalfond. Väljer du Storebrand, så kan du välja Storebrands globalfond. Väljer man länsförsäkringar, så kan man välja deras globalfond.

Jan: Bra. Har vi löst det?

Monica: Men för gemene man: ta entréfonden, så behöver du inte välja själv.

Jan: Ja, och de är bra.

Monica: Då får du typ 80 procent globalt och 20 procent i Sverige fram till 55 eller något sånt. Och sen trappar du ner till räntor.

Jan: Ja, men superbra. Så då har vi: don't do traditionell försäkring innan 55. Välj en av deras fondlösningar.

Monica: Entrélösning.

Jan: Entrélösning, men i fondförsäkringen. Bra.

Återbetalningsskydd och arvsvinster

Jan: Har vi någon annan sån här big win?

Monica: Återbetalningsskydd. Att inte ha det om man inte behöver det.

Jan: Säg något mer om det.

Monica: Det kostar ju ingenting att ha det. Men du avstår de andras arvsvinster, alltså de arvsvinster man annars får. De som dör, som är lika gamla som du, det kapitalet fördelas på de andra som är liknande. Vilket gör att om du sen inte har någon som ska ha din försäkring när du dör, för att du inte har något arv eller någon förmånstagare, så har det varit pengar i sjön. Är du till exempel 35, statligt anställd och har en halv miljon från början, då rör det sig om en halv miljon sen som skiljer i slutligt pensionskapital.

Caroline: Ja, så att man kan få... Brukar man säga hur mycket pensionen höjs om man tar bort det här?

Monica: Det beror helt på när och hur. Olika pensionsbolag har olika beräkningar. Säg att det är en tusenlapp, eller två, extra.

Jan: Skillnaden är alltså att om jag dör, så kan jag välja att du får mina pengar eller inte.

Caroline: Du pekar på mig nu.

Jan: Ja, precis. Så om jag dör, så ärver du mitt upparbetade pensionskapital. Eller så kan jag säga: nej, du får inte mina pengar, utan då ingår jag i potten med alla andra. Om folk dör, så får jag deras kapital, det som de inte heller har valt att ge bort till sina anhöriga.

Återbetalningsskydd och kvinnors pension

Caroline: Men det jag har hört är att kvinnor generellt inte ska ha det där. För då går deras pensionspengar till en man som förmodligen redan har mycket mer i pension än vad hon har. Om man nu ska titta på hur det har varit de senaste decennierna.

Monica: Det är jättevanligt. Jag har flera som kommer till mig, kvinnor, som ofta har låg pension. "Nej, men jag vill lämna till barnen, som är vuxna och självförsörjande." Eller till mannen, som tjänar mer. Och det är liksom hål i huvudet. Det är jätteomtänksamt och jätterart, men på bekostnad av den egna pensionen.

Caroline: Ja, precis. För det kostar.

Monica: Ja, då får man ju lägre pension själv.

Jan: Ja, men bra. Har vi fler?

Förstå och utnyttja sitt pensionsavtal

Monica: Nej, men, skulle du säga, förstå och utnyttja sitt pensionsavtal. Likväl som att du förhandlar ditt bolån eller kollar elavtal och andra avtal. Varje avtal har ju sina fördelar och nackdelar. Är du privatanställd tjänsteman, till exempel, det är två miljoner människor i Sverige som är det, då har du det man kallar kollektiv slutbetalning. Vid 62 år och en månad, som innebär att du kan gå i pension och få betalt. Du får resten av pensionsinbetalningarna fram till 65 betalda, i både ITP2 och ITPK.

Caroline: Jag känner att jag inte hänger med.

Monica: Nej. Du får ju de här procenten varje månad.

Caroline: Vilka procent är det vi pratar om?

Monica: De här tjänstepensionsprocenten, inbetalningarna varje månad.

Caroline: Okej, jag är med så långt, ja.

Monica: När du slutar jobba får du ju ingen mer tjänstepensionsinbetalning.

Caroline: Nej.

Monica: Men i det här fallet, om du slutar när du är 62 år och en månad, så fortsätter de här tjänstepensionsinbetalningarna, trots att du har gått i pension, fram till att du fyller 65. ITP2.

Caroline: ITP2, om du är privatanställd tjänsteman. Och hur kan jag skaffa mig det?

Monica: Ja, det har du via kollektivavtal.

Delpension och överkapital i avtalet

Caroline: Och de andra kollektivavtalen?

Monica: De har andra lösningar. Det kan vara delpension, till exempel. Där du kan gå ner och jobba bara halvtid, men du får betalt 80 procent av lönen.

Jan: Och det gillar vi.

Caroline: Ja, det gillar vi. Men var kommer de pengarna ifrån då?

Monica: Ja, men det har arbetsgivarna betalat in sedan innan. Så att det finns ett litet överkapital, om man säger så, på just den här ITP:n.

Jan: Alltså, för dig som bara lyssnar eller tittar, så Caroline är just nu den där emojin där huvudet exploderar.

Caroline: Jo, för det är så mycket information. Och så är det så många frågor. Okej, men hur kan de ens ha betalat in överskott?

Monica: Nej, men avtalet är uppsatt så i alla fall.

Caroline: Ja.

Monica: Kort och gott. Så det finns pengar. Så att man kan ha en möjlighet att gå ner i tid när man blir äldre och få betalt för det. Och det ska man se till att utnyttja.

Caroline: Hur många vet det här? Det känns som att det är en sån hemlighet.

Jan: Det var ju därför vi pratade big wins.

Monica: Det är därför man lyssnar på Rika Tillsammans.

Jan: Det är därför man lyssnar på Rika Tillsammans med Monica. Och det var det som var big wins.

Caroline: Ja, det känns som en riktigt stor big win. För vissa kanske det kommer att vara så att de vill gå i pension tidigare och ändå få de här inbetalningarna.

Jobba längre eller sluta tidigare

Jan: Jag tänker bara på att vi uppmanas, eller nudgas, till att jobba längre, för då får vi högre pension. Alltså markant högre.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Det var ju så här mellan sex och elva procent. Hänger det här ihop med det där att man kan få inbetalningar? Alltså att man kan gå tidigare, men ändå få...

Monica: Nej, men det här är ju så. Antingen jobbar du längre och får mer pengar. Eller så, i de här vissa pensionsavtalen, kan du sluta tidigare och ändå få mer pengar.

Jan: Ja, precis.

Monica: Fast jag tror att det kommer att försvinna med tiden.

Caroline: Ja, det känns som en sån grej.

Monica: Det kan vi inte ha, det är inte lönsamt.

Jan: Men det är ju det. Det är ju därför jag ändå gillar det. Jag brukar säga att ju äldre jag blir, desto mer vänster blir jag. Och numera tycker jag att facken är ändå ganska bra. Och de här...

Caroline: Ja! Precis, nu finns det på tejp här.

Jan: Ja, det finns det. Nej, men de gör, alltså de här kollektivavtalen är ändå bra, tycker jag så här generellt.

Det svenska basscenariot

Jan: Och det sa vi egentligen i avsnittet, om vi gör ett litet stickspår från big wins. Innan har jag varit en av de här som också tänkt: vi kommer att få jobba tills vi är 150 och vi kommer inte att kunna gå i pension. Och sen är det ändå så här, nu när jag är lite äldre, förhoppningsvis lite klokare, att i Sverige har basscenariot ändå ganska bra. Jobbar du genom livet, är du på en arbetsplats med kollektivavtal, så är det egentligen inte så mycket du behöver göra i din pension. Och det kommer ändå att vara helt okej. Det kommer inte att vara fantastiskt, men det kommer att vara helt okej. Delar du den synen, eller vad tänker du?

Monica: Ja, däremot är det väl liksom helt okej. Jag kan tycka att det är lite för lågt ändå.

Jan: Jo, alltså, jo det är klart. Där räknar jag så här: Pensionsmyndigheten säger att du kommer att få ungefär 60 procent av din slutlön. Och det kommer att vara fördelat så att 35 procentenheter kommer från den allmänna pensionen, 15 procentenheter från tjänstepension och ungefär 10 från premiepensionen. Så det blir 35 plus 15 plus 10. Och de här 60 är av din slutlön. Det är klart att 60 procent är lägre än 100 procent. Men det är ändå så här: det här kan du leva på resten av livet. För de som har en vettig lön, ja.

Monica: Ja, okej.

Jan: Ja.

Caroline: Assumptions is the mother of all fuck-ups.

Monica: Jo, men vi har ju rätt många som kanske är låginkomsttagare. Eller jobbat deltid. Nu får man ut en 17 eller 18 eller 16 000, det är inte fett.

Caroline: Nej.

Monica: Även om det är 60 procent av ens lön, så är det lite för högt för att vara berättigad till en massa bidrag. Då blir det tajt.

Caroline: Ja, okej.

Visualisera ditt drömliv som pensionär

Jan: Bra, då hoppar vi tillbaka till de här big wins. Har du något mer?

Monica: Jag hade lite på samma tema. Titta på ditt dröm...

Jan: Förlåt. Innan vi tar och tittar på ditt drömliv som pensionär, så var det det här med kollektiv... Loggar man in på sin valcentral? Var hittar man sin valcentral? Går man till HR-avdelningen på jobbet?

Monica: Ja.

Jan: Och de kan det här?

Monica: Sannolikt inte.

Jan: Jo, men det måste de ju kunna. Det ingår i HR, väl?

Monica: Ja, det kan jag tycka.

Jan: Human resources.

Monica: Och är det på kommun och region, till exempel, så brukar de ha en pensionshandläggare på kommunen eller regionen.

Jan: Ja, man pratar med dem. Så då kan man säga: jag vill veta vad alla villkor är, vad allt jag ska... Vad är frågan man ska ställa?

Monica: Ja, men att man vill ha en kopia på pensionsavtalet.

Jan: Ja. Och sen kan man bjuda ut dem på lunch och be dem berätta allt de kan om pension. Eller?

Monica: Så otroligt privilegierat.

Jan: Ja, det kan man göra.

Monica: Men man kan också bara be om att få informationen.

Caroline: Tänk om någon är städare eller deltidslärare eller någonting. Vi får hålla dem i åtanke faktiskt, för det är också de som...

Jan: Det var inte med någon mening med att ta ut på lunch.

Vad är nästa steg när man känner sig vilse

Caroline: Men vet du vad jag gillar, Jan? Det du säger är: vad är nästa steg för en? Hur kan man ta nästa steg, och vad ska man fråga efter för papper?

Jan: Ja, för ibland kan det vara så här inom ett område, att jag känner att jag är så inkompetent på det, att jag inte ens vet vad jag ska ställa för fråga. Och då är det svårt. Och då tycker jag att man ska ringa till HR och säga: vilka är de tio viktigaste sakerna jag borde veta?

Monica: Det kommer inte de att ha koll på. Det som är viktigt för dig betyder inte att de tycker att det är viktigt.

Jan: Okej, så hur ska man göra då?

Monica: Jag tycker att man kan läsa själv, eller ta hjälp av någon om man själv inte är van vid att läsa avtalstexter. Eller starta en tråd i forumet. När kan du ta ut pensionen, tidigast? Kan du ta ut den på heltid? Kan du ta ut den under kortast tid? Kan du ta ut på 25 procent, 50 procent? Kan du stoppa, kan du starta? Nej, det kan du inte. Och de frågorna, det här drömlivet som pensionär, det kanske är de frågorna man vet vilka man ska ställa då, om man vet hur scenariot ska vara för en.

Jan: Ja, antar jag.

Räkna på livet som pensionär

Jan: Bra, men ska vi ta det då? Det var ju din nästa stora grej.

Monica: Ja, men det var väl lite mer det här att räkna på, när vi har de här 60 procenten. Du ser på Min Pension vad du får in. Och du vet vad det kostar idag. Men vad kommer det att kosta som pensionär? Vad är det du kommer att sluta göra idag? Vilka kostnader försvinner och vilka tillkommer?

Jan: Vad kan man räkna med? Jag har ju räknat någonstans att barn kostar typ mellan 5 000 och 8 000 i månaden. Så det försvinner.

Monica: Ja, det gör de förhoppningsvis lite tidigare, innan 65, hoppas jag att de kommer ut. Man kan ju ha en 17-åring.

Caroline: Precis, fast jag har hört från säkra källor att barn aldrig slutar kosta pengar. De kostar kanske bara olika mycket.

Jan: Ja. Sen kanske man har amorterat på huset, så att man inte har samma räntekostnader.

Caroline: Kanske inte samma resebudget.

Monica: Nej, men du kanske inte behöver bil, inga jobblunch, inga jobbkläder.

Jan: Inga luncher ute varje dag.

Monica: Nej, inte samma liksom...

Jan: Så man gör en sorts budget, en månadsbudget: så här kommer mitt liv att se ut när jag är 60 eller 65.

Caroline: Ja, och ändå kanske lägga in det där roliga. Om man nu inte har rest någonting innan, så vill man kanske det.

Monica: Ja, och där finns det ju olika behov under olika år. Jag menar, mellan 65 och 75 är du kanske fullt frisk och vill göra av med lite mer pengar. Medan du kanske är 80, ja, men det som kostar då kanske är lite extra hemtjänst eller några mediciner som inte täcks av högkostnadsskyddet. Och så jämför man det med det sparade kapital du har och med vad Min Pension visar. Går det ihop eller inte?

Monicas individuella möten

Jan: Men du, när du har dina individuella möten, vad är din upplevelse? Hur ser det ut för folk?

Monica: Åh, det är jätteolika. Det är de som har väldigt lite pension, men är trötta i kroppen eller har en arbetsgivare som inte känner att de matchar. De vill ju bara säga, jag hade en för några veckor sedan, om det här med att det går bra att gå i pension. Och det var så himla skönt!

Caroline: Det var någon som var sugen, ja.

Monica: Ja, och då var det liksom bara att få bekräftat, hur ser det ut? Och andra är mycket läkare, mycket höginkomsttagare, som tycker att de har råd att komma på en genomgång. Så det är blandat.

Jan: Snyggt. Har du något mer på din... Jag sneglar här på Monicas lista.

Monica: Nej, men lite tillbaka till den där andra, där vi har räknat på hur mycket du behöver spara. Och från det hade vi också... Nu ska vi se. Nej. Jättemycket.

Uttagsplanering: planera smart

Jan: Uttagsplanering. Planera smart. Ja, kan du säga något mer? Det har vi fått in mycket läsarfrågor på.

Monica: Ja, och din mamma höll ju på med det ett tag.

Jan: Ja, det ska jag göra.

Monica: Och sen har jag till och med haft, det var så roligt, det var någon i något forum som sa: jag är beräkningsingenjör till yrket, jag har försökt räkna på min pension och jag får inte ihop det. Jag har aldrig känt mig så dum som jag gör nu. Och det tyckte jag, så här: beräkningsingenjör.

Jan: Ja, det säger väl en del. Men är det så svårt? Pension får folk att känna sig dumma. Och det är inte schyst.

Monica: Nej.

Jan: Att man ska känna sig korkad, när man ändå är normalbegåvad.

Monica: Ja.

Jan: Så här är det: jag brukar alltid säga att man ska vara snäll mot sig själv. Om man hamnar där, så är det inget konstigt. Du är inte först, du är inte sist. Och vi gör alla så gott vi kan och fattar så fort vi hinner.

Caroline: Ja. Nej, men första gången jag gick in på min pension var det så här: ja, men jag kan svenska, jag är läskunnig, men jag fattar inte vad det står. Jag förstår inte språket.

Börja light: Pensionsmyndigheten och minpension.se

Monica: Vet du vad jag har upptäckt där, som jag brukar tipsa om nu? Man kan ju börja light. Och då börjar man med Pensionsmyndighetens hemsida. För där är det inte så mycket alternativ och inte så mycket man kan göra.

Jan: Och då är det så här, jag menar, grattis, det här är ditt liv. Men alltså, det är en enklare simulator.

Monica: Sen kan man gå in på minpension.se, och där kan man gå bananas.

Jan: Säger Monica med ett stort leende.

Monica: Men om vi skulle titta på några pointers. Jag upplever att många inte förstår att det är skillnad om jag tar ut dem i olika ordning. Att det har en ekonomisk effekt. Många, i min erfarenhet, tänker: okej, jag har sju försäkringar, bra, då tar vi sju. Vi startar här och det slutar där borta.

Jan: Ja, så man tar dem så att alla ska rulla parallellt.

Monica: Ja, i stället för att... Då har du ingen möjlighet att kanske ha mer pengar under en viss period. Då vill du ju korta några. Har du startat uttag kan du idag inte ändra. Så det kan vara bättre att kanske ta dem... Jag kör några nu som jag kör i fem år. Och så tar jag några andra i fem år till, när jag vet mer om hur mitt liv ser ut och min ekonomi ser ut.

Lägga pensionspusslet med risk och avkastning

Monica: Och att man tänker på att de, som vi sa med traditionell och fond, har olika avkastning, olika risk. Att man ser till att ta ut så att det passar. Är det en lågkonjunktur, eller att ta ut sin fondförsäkring nu när börsen har gått ner, är kanske inte jättekul. Kan jag vänta med den i fem år tills den har hunnit återhämta sig, och ta lite av de traditionella i stället? Har jag sju försäkringar och alla har årsavgifter, och så tar jag ut en i taget i stället för att ta sju parallellt, då har jag årsavgifter hela livet. Så det handlar om att titta på avkastning och risk, och lägga ett pussel utifrån det.

Jan: Så om vi ska säga något kring det här pusslet, några generella riktlinjer. Då ska jag säga så här: ett, ta inte ut pension jämnt, från pensionsdagen till livsvarigt. Utan ta ut mer framtungt. Och det hänger ihop med att vi tror att vi gör mer grejer mellan 65 och 75 än man gör efter 75 till 85, helt enkelt.

Monica: Bra.

Jan: Och sen säger du: pussla lite. Att inte bara ta ut, utan ta hänsyn till: vad är löptiden? Vad är kostnaderna? Vad är risken? Vad ligger inne i försäkringen?

Monica: Och här kan man ta hjälp. Det är inget man bara sitter och känner, så här: åh gud, nu blev det här övermäktigt. Alla de här delarna bygger ju upp vilka val du har gjort från början med din pension, och hur du väljer att ta ut dem. Så det är inte same same om du tar ut den ena före den andra. Utan det kommer att göra skillnad i plånboken.

Jan: Och det kan göra stor, om jag fattar det rätt, det kan göra stor skillnad i plånboken. Så vi kan prata om tusenlappar.

Monica: Ja, ja.

Gäller alla, inte bara höginkomsttagare

Jan: Och det här gäller då för alla? Inte bara för höginkomsttagare, utan för alla?

Monica: Ja, för alla har ju en tjänstepension.

Jan: Nej, inte alla. Okej, nio av tio har tjänstepension. Vilka är det som inte har det? Det är egenföretagare, eller?

Monica: Ja, det kommer vi att ha ett helt avsnitt om, företagare. Men det är väl ofta folk som jobbar på en arbetsplats som inte har kollektivavtal.

Jan: Ja, som Amazon. Fick de sen? De fick det.

Monica: Ja, och fick sina pengar.

Jan: Ja, men lite mindre småföretag, där de inte erbjuder det.

Monica: Nej.

Jan: Men det där är ju så här, det pratade vi om med Pensionsmyndigheten. Är du på en arbetsplats som inte har tjänstepension, så är det så pass viktigt att man bör överväga att byta arbetsplats. Definitivt. Det kan man, om man har ett barn som jobbar på en sån, göra en sån intervention, eller med en kompis.

Specialregler utan kollektivavtal

Monica: Sen kan man säga så här, att är man på en arbetsplats som inte har kollektivavtal eller tjänstepension, så finns det speciella regler. Då kan man dra av i skatten, för att staten tycker att det här är så viktigt. Så då kan du betala in till ett eget pensionssparande och göra avdrag motsvarande tjänstepensionen. Men återigen, bättre att vara på en arbetsplats som har kollektivavtal.

Jan: Sen finns det ju arbetsplatser som inte har kollektivavtal, men ändå har tjänstepension. Så det viktiga är inte kollektivavtalet.

Monica: Kollektivavtal är när man är ansluten till facket.

Jan: Precis. Kan man väl ha kollektivavtal utan att vara ansluten till facket?

Monica: Kollektivavtalet är vi med facket. Det är ju motparten.

Jan: Men jag kan ju vara på en arbetsplats och inte vara med i facket och ändå ha typ motsvarande kollektivavtal.

Monica: Ja, men kollektivavtalet hänger ihop med facket.

Jan: Okej, återigen, jag...

Caroline: Men jag förstår inte här nu. Okej, vad? Det är som att... Okej, så... Kollektivavtalet hänger ihop med facket.

Monica: Ja, det är facket som förhandlar kollektivavtalet.

Caroline: Ja, men det är ändå som att det är två entiteter som håller varandra i handen.

Monica: Ja, det är facket och arbetsgivaren.

Jan: Ja, arbetsgivaren och facket förhandlar. Och så säger facket: alla våra anställda som är på det här jobbet, de ska ha de här villkoren. Och så säger arbetsgivaren ja. Eller så säger arbetsgivaren: jag vill inte ha med facket att göra, ni får motsvarande det som om ni hade varit med i facket.

Caroline: Okej, så då har man kollektivavtal?

Monica: Nej, du har samma grej som avtalet säger, men du har inte avtalet.

Caroline: Ja, jag blev bara förvirrad innan, för du sa att man kunde ha kollektivavtal fast man inte var med.

Jan: Ja, det var det jag yrade om.

Monica: Vem skulle vara motpart då?

Jan: Nej, men skitsamma. Det är inte ens relevant här.

Caroline: Nej, men vi skippar det.

Jan: Vi skippar det.

Min Pension som lekplats

Jan: Men bra. Och det här kan man leka med på minpension.se, för där får man alla de här och man kan flytta dem och pussla. Så det är ett bra ställe att börja.

Monica: I viss mån.

Jan: I viss mån.

Monica: Den är inte hel. De har inte alla avtalen helt uppdaterade. Det står att du kan ta ut det från 68, fast i avtalet står det att du kan ta ut det från 55, till exempel.

Jan: Men det är lite nudgande i den.

Monica: Det är inte helt korrekt.

Jan: Men tillräckligt. Men säg att man är där i 50–55-årsåldern, man funderar på det här. Så då rekommenderar vi så här: steg ett, logga in på Pensionsmyndigheten för att få 10 000 meters-vyn. Sen kan du ta ett glas vin och logga in på Min Pension och börja titta.

Monica: Bli chockad.

Jan: Du kommer att bli chockad, och du kommer att tycka att det är svårt. Men som allt annat blir det bättre med träning. Och då kan man logga in, titta där, följa deras guider. Jag tror att man till och med kan ringa Pensionsmyndigheten och ställa frågor. Och sen kan man ta kontakt med dig, till exempel, eller ställa frågor i forumet och få hjälp med det här: hur ska jag tänka, hur ska jag laborera?

Hur Monica tog sig över barriären

Caroline: Får jag bara fråga, när du först skulle sätta dig in i det här, så sa du att du tyckte det var svårt. Och det här är kanske en konstig fråga, men hur gjorde du för att ta dig över den barriären mentalt? Tog jag en liten bit i taget, eller vad kunde jag ta reda på? Bara som en inspiration för de som tycker det är svårt med det här.

Monica: Ja, det är ju svårt. Jag tar det väl mer ifrån min utmattning, att jag måste greppa det här. Jag har inte råd att sluta arbeta vid 55 om jag inte får grepp om det här. Så det var liksom mer att lösa det. Och sen, ta en bit i taget. Och precis som med alla andra sporter och kunskapsgrejer, så är det ju, ju mer du lär, desto mer förstår du att du inte förstår.

Jan: Ja, så är det.

Monica: Hade någon sagt till mig att jag skulle läsa ett pensionsavtal, så bara, nej, det tror jag inte. Det tog ju många år innan man kom så långt. Och det är ju om man är nördig.

Jan: Ja, men du behöver ju inte göra det.

Monica: Men du behöver åtminstone veta vilka big wins som finns i avtalen, till exempel.

Jan: För motivatorn är ju pengar.

Monica: Ja.

Jan: Och det som pengarna skapar.

Monica: Ja, det som pengarna skapar.

Läsarfråga: kombinera jobb och uttag

Jan: Det här är en fråga kring uttag från AIM Higher, som var så här: kan man kombinera fortsatt arbete med att ta ut lämplig tjänstepension från 55 och uppåt? Alltså hur ska man tänka med jobb, så att det inte blir så här hårt? Så här, öh, nu är det pension imorgon. Utan att man snarare fasar ut.

Monica: Att fasa ut är väl alldeles utmärkt. Däremot tycker jag inte att man ska jobba 100 procent och börja plocka ut pensionen.

Jan: Nej.

Monica: För då hamnar man i onödigt hög skatt.

Jan: Ja, för då läggs de ovanpå varandra.

Monica: Ja, precis. Men däremot tror jag att flera kommer att fasa ut framöver. Speciellt om vi ska jobba längre, att man hellre går ner i halvtid eller deltid tidigare, men att du har ett längre arbetsliv i stället.

Jan: Ja.

Caroline: Men är det också någonting som är lite skönt kanske? Att man... För vissa kanske tycker att det är jobbigt att bara gå i pension från ena dagen till den andra. Jag vet inte hur mycket man tänker igenom och ser fram emot sin pension.

Det oåterkalleliga med pensionsuttag

Jan: Ja, men så här, jag brukar säga att det som ofta är viktigt att ha koll på är sådant som är oåterkalleligt. Jag gillar ju: är du osäker, prova, och gillar du det inte sen så kan du alltid ändra dig. Men jag har fattat att det i vissa fall inte går att ändra sig. Så vilka är de där: passerar du den här linjen, så finns det ingen väg tillbaka?

Monica: Då är det ju uttag av tjänstepension. De går inte att ändra. Vissa av dem kan man ändra efter fem år och sedan justera. Men du kan inte pausa dem eller någonting sånt.

Jan: Men jag menar mer det här med identiteten man har. Många har ju en identitet i att vara medarbetare på jobbet. Och går man i pension så tappar man ju det. Ingen som efterfrågar ens kompetens, ingen som finns där att snacka med eller ta en kaffe med. För många blir det ju ensamt, och därav vikten av att titta på hur man vill leva sitt liv som pensionär. Och börja prata om det. Men därför gillar jag det med att fasa ut. Att jobba halvtid kanske.

Monica: Ja, men det man kan. Och vissa tjänster går det för och andra jobb går det inte.

Att fylla pensionärslivet med mening

Jan: Det var så roligt, jag hade en i Rika Tillsammans-programmet som var så här: ja, nu gick jag i pension, och jag visste inte att det tog tre timmar att läsa Dagens Nyheter.

Monica: Nej, men det är verkligen det här, jaha, läkarbesök, ja, men då är hela dagen.

Jan: Så som man hånade de andra pensionärerna.

Caroline: Ja, precis, bara så här: ska vi träffas nästa vecka? Nej, jag har en klipptid.

Monica: Nej, men jag tror att det är viktigt att hitta det som gör att man har ett meningsfullt liv. Det här planerandet, det är inte bara pengar. Utan det är: vad kommer att göra mitt liv meningsfullt? Och vilka rutiner kommer jag att skapa? För att ha ett hälsosamt liv, ett bra socialt umgänge. Att det inte blir att man kollar Netflix hela nätterna och sover bort hela dagarna.

Jan: Alltså, det hade ju varit så jäkla... För det tänker man alltid att det är ungdomar. Och bara så här, hur gammal är du? 68, jag har vänt på dygnet. Ska du göra något åt det? Kanske bara skakar på huvudet.

Monica: Nej, men ska vi leva längre, så måste vi också leva hälsosammare. Och jag tror att det är viktigt att man har de här rutinerna.

FIRE och pension

Jan: Men du, Monica, jag tänker en grej till här också. Du är ju en av få som är riktigt duktig på pension och dessutom riktigt duktig på FIRE. För den frågan brukar ibland komma. Och pratar man med Pensionsmyndigheten, så duckar de. Om man har FIRE som mål och pension, hur, vad kan man tänka på då? För jag ska smärtsamt villigt erkänna här att det slog mig som en insikt: shit, shit. När jag har tänkt FIRE har jag alltid tänkt att man ska vara ekonomiskt fri resten av livet. Och sen slog det mig en dag, bara: fan, jag behöver ju bara brygga tills jag behöver ta ut min pension. Och så var det så här: gud, det var ju som att halva FIRE-kravet försvann. Berätta. Hur ska man tänka FIRE och pension?

Monica: Jag tycker väl att pensionspengarna är en pusselbit i FIRE, precis som alla andra. Sen vet jag att de som är yngre tycker att nej, jag räknar inte med pension, jag vill hellre spara själv. Då får man ju spara onödigt hårt och länge. Jag tycker att den allmänna pensionen är ju säkrad. Sen vet vi inte hur mycket den kommer att räknas upp, men det är ju inte så att staten kommer att dra bort och säga: nej, nu får ni alla 5 000 i stället.

Det svenska pensionssystemet är finansierat

Jan: Vi har ett bra grundskydd i Sverige. Som dessutom, det sa ju Agneta på Pensionsmyndigheten, är finansierat. Så att ibland när man säger: men pengarna kommer inte att finnas. Ja, det är klart att pensionssystemet även i framtiden behöver folk som jobbar. Men det är ju inte som att det är liksom IOU:s utan täckning, utan det svenska pensionssystemet är finansierat, och där finns mekanismer för att det alltid ska vara finansierat. Så där tycker jag ibland också att pensionssystemet får onödigt med skit.

Monica: Ja, och där är det samma med tjänstepension. Man vet inte vad man får, det ändras regler, och jag vet inte.

Jan: Ja, fast det är en traditionell försäkring. Vi har haft sådana hur länge som helst, och börsen har funnits hur länge som helst. Vad är det som skulle göra att de här pengarna inte skulle vara någonting värda framöver? Att inte räkna med dem tycker jag är liksom... Jag tycker det är kanonbra att ha dem.

Ung och FIRE-resenär

Jan: Men jag tänker, om man är ung, låt oss säga 25–30 någonting, och vill bli financial independent, retire early, som FIRE står för. Och sen lyckas man säga vid 40. Så egentligen har man då 25 år när man kanske inte betalar någon skatt alls, för man är ju retired. Hur påverkar det pensionen då? Det tjänar du ju inte in någon.

Monica: Så då kommer man att få en jättelåg pension.

Jan: Man får ha låg pension då, ja.

Monica: Och då kan man ju förstå att de som är lite yngre och som sparar till sin FIRE, de vill inte räkna med sin pension. Fast jag tror också att det är försvinnande. Om jag ska vara lite ärlig, titta på communityn. Jag tror att de flesta som når FIRE, det når man nog med ett normalt liv i 50-årsåldern.

Jan: Ja, jag tror också att det är onormalt att nå det vid 40. Har man nått det vid 40, då har man gjort ett fantastiskt jobb.

Jan: Så om vi tar det där med FIRE och pension, är det några andra saker man ska tänka på?

Monica: Nej. Det är ju samma som i övrigt. Jag menar, jag har mitt kapital och jag har mina tillgångar, och pension är en av de tillgångarna. Det gäller ju att fördela det över tid. Och vissa blir tillgängliga vid vissa tidpunkter, varav pensionen blir tillgänglig kanske vid 55. Den allmänna pensionen vid 63–64. Och så får man lägga ett pussel där de här bitarna kommer här, och då får jag fylla på med privata pengar där. Så att jag får den nivå jag vill ha.

Monicas tio bästa tips

Jan: Ja, men bra. Jag tänker att vi snart ska börja runda av, för vi har ju ett bonusavsnitt om företag specifikt. Men jag tänker så här, när du höll föreläsning för oss på Fika Tillsammans, så hade du tio bästa tips och tio misstag. Jag kan säga att du är väldigt konsekvent med dina tio bästa tips. Jag kan ta dem snabbt. Då hade du: visualisera ditt drömliv som pensionär. Det har vi pratat om. Vad kommer du att ha för kostnader, hur vill du ha ditt liv, hur mycket pengar behöver du? Det är väl egentligen där. Sen var det så här: är du under 55, ha en större aktieexponering. Inte så mycket den här traditionella försäkringen, utan gör ett val. Sen skrev du: jämför dina försäkringar hos konsumenternas.se. Vet du vad nästa var? Komplicera inte till det.

Monica: Bra där! Jag var klok!

Jan: Vill du säga något mer om "komplicera inte till det"?

Monica: Nej, men det här går ju, som jag säger, att läsa pensionsavtalet eller jämföra avgifter. Det går ju att grotta in sig i. Det går att göra det här till något du ska ha en högskoleingenjörsexamen för att klara av. Gör inte det.

Jan: Nej, utan tillräckligt bra.

Monica: Tillräckligt bra. Är du nördig, ja, men bra, sätt in detaljer. Men annars är det ju liksom tummen i spåret och kör. Det behöver inte bli så komplicerat.

Löneväxla

Jan: Ja. Sen skrev du: löneväxla. Och där brukar tumregeln vara: löneväxla först efter att du har 50 000, ungefär. Vill du säga något mer om det?

Monica: Nej, men har man förmånen att ha bra lön, så är det, speciellt om man vill köra FIRE eller motsvarande, eller gå i tidigare pension, ett jättebra sätt att finansiera de åren. Att få ner skatten när man jobbar och har en inkomst. Man får en del av lönen, i stället för att få ut den och betala skatt, så får du den avsättningen till din pension, men med något lägre skatt.

Jan: Där finns väl också någon sån här regel att man får kolla så att arbetsgivaren sätter in den här besparingen till dig i pensionen. För det kan vara arbetsgivare som inte vet om det här.

Caroline: Och sen så hade vi: löneväxla. "Åh, titta, där tjänar jag. Behövde jag betala mindre pengar?"

Jan: Och att de fortfarande betalar in full tjänstepension. Så att de inte räknar ner så att din nya lön blir den du... För då är det ju helt värdelöst.

Monica: Händer det här?

Jan: Ja, inte illvilligt skulle jag säga.

Pensionssammanställning

Caroline: Bra. Sen hade du: planera uttagen smart.

Jan: Ja, det har vi pratat om. Gör en pensionssammanställning. Är det något mer utöver det vi har pratat om?

Monica: Nej, men det är väl mer att jag tycker att det är bra att ha en vid sidan om. I stället för Min Pension där, eftersom alla fakta inte är helt korrekta. När är tidigaste uttag? När är senaste uttag? Har jag haft förmåns... ja, villkoren. En sammanställning där du ser vilken försäkring, vilken valcentral. Jag brukar ha ett Excelark som jag lämnar ut på mina kurser, till exempel, där de fyller i. Så att det blir en totalsammanställning som man kan använda när man börjar lägga sitt pensionspussel. Att de här tre försäkringarna har jag efterlevandeskydd på, och villkoret är att det börjar gälla från 65. Jaha, men den här gäller bara till 65, för det finns lite olika villkor i dem. Så vad är det man ska ha? Hur mycket pengar? Starttid? Startvillkor? Slutvillkor?

Jan: Pengarna är inte...

Monica: Ja, men något avstämningsdatum, men annars är ju det flytande.

Jan: Okej, så att startdatum, potentiellt startdatum, slutdatum, villkor? Tidigast uttag, senast uttag, om det går att göra några specialgrejer, återbetalningsskydd, årlig fast avgift, årlig rörlig avgift.

Monica: Sen kan man ju bygga på.

Jan: Och sen quirks. Den där: du får gå 62 och en månad, då får du det.

Genomgång av övriga tips

Jan: Sen hade du: se över efterlevandeskydd. Det var vi inne på. Förvånansvärt konsekvent.

Monica: Ja, det var så roligt, Monica.

Jan: Jag fick ju en feeling igår när jag tittade igenom det här gamla avsnittet. Så sa jag till Monica: ja, men så kan vi köra dina tio bästa tips. Och du blev ju helt så bara, jag vet inte om jag håller med om mina tio tips. Sen hade du en grej som du inte har sagt idag. Det var så här: titta på hela din ekonomi, inte bara pensionen. Ja, vad betyder det då? Det hade Monica skrivit i sitt block. Du får säga något mer.

Monica: Nej, men just att det är lite som vi pratade om i förra biten, att pensionen är ju bara en pusselbit av din totala ekonomi. Och se inte pensionen isolerad. Är det så att jag tar stor risk, att jag har mycket av mitt privata sparande på börsen, ja, men då kanske jag vill ta mindre risk i min pension. För att totalt sett blir det annars en obalans.

Total ekonomi och risk för unga

Jan: Nu kommer nördfrågan här, som brukar dyka upp ibland i forumet. När du säger så här, titta på din totala ekonomi, tar du med boendet?

Monica: Ja.

Jan: Ja, bra. Men om man redan tar mycket risk för att man är ung, då ska man också ta mycket risk i sin pension?

Monica: Alltså, under 55 års ålder skulle jag säga så här: då är det bara att tuta och köra. Och jag skulle till och med säga, att är man under 55, nu kommer jag att bli hängd för det här, men där är det till och med rimligt att man har en viss hävstång.

Jan: De flesta har... Varför jag inte brukar prata om det som att man ska ha hävstång under 55, alltså att låna pengar för att investera, är ju för att de flesta de facto redan gör det med hjälp av bostaden. För de flesta under 55 har ju lån på sin bostad, och då har du egentligen lånat pengar för att köpa en tillgång. Men hade det funnits en teoretisk 25-åring som bor i hyresboende och avser att bo i hyresboende fram till 55, då hade jag sagt så här: under de här 30 åren, givet ens omständigheter, ja, men låna pengar och investera.

Caroline: Men det här med risken, för vi har också svårt att förstå risk. Hur den ser ut i aktier och hur den ser ut på andra sätt i fonder. Det kanske inte är det avsnittet vi kommer att prata om idag, risken, men hur ska man tänka där då? Är det ens egen individuella känsla för så här mycket risk vill jag ta?

Sparhorisont och full aktierisk

Monica: Nej, men du försvarar också så här, men jag tycker att du ska ta full aktierisk om du har 30 år i sparhorisont.

Jan: Jag tycker ju så här, har du 10 år, det räcker egentligen att du har 10 års sparhorisont. Då är det samma sparhorisontregler som i andra avsnitt. Så här: 0–2 år, ingen risk, bankkonto. 3–9 år, ja, det är så här, vet inte, 50 procent räntor, 50 procent aktier, risk. Och sen 100 procent vid 10 år eller längre sparhorisont, som det ofta är i pension.

Monica: Ja, men då är det full karriär, full gas. Ta 100 procent aktierisk så länge det är i uppbyggnadsskedet.

Jan: Sen får man ju sätta det här i relation till, för det är alltid så svårt att ge generella råd: har du vunnit spelet? Är du den där företagaren som har sålt sitt företag, eller vunnit på Lotto, eller fått ett stort arv, och du har vunnit spelet? Då brukar jag säga så här: har du vunnit spelet, sluta spela. Så man måste ta det här individuellt. Men tar man den genomsnittliga ackumulationsfasen, ja, men ta risk.

Risk inom aktiespannet

Monica: Men du kan ju skilja på, om du har 100 procent aktier, så är det ju jätteskillnad om du har 100 procent i Tesla eller om du har 100 procent i en bred global fond.

Jan: Absolut.

Monica: Så att du kan, även om du har 100 procent, ha risk inom ditt aktiespann. Att du väljer att ha till exempel en utdelande fond eller låg volatilitet. Alltså sånt som inte rör sig så mycket, mer stabilitet. Eller du har en branschfond som rör sig väldigt mycket.

Jan: Ja, fast där blir jag, alltså, jag blir ju så, bara don't do that. Vi pratar ju alltid om globala indexfonder. När jag säger 100 procent aktierisk, då säger jag alltid, då avser jag en fondrobot eller en bred, global, billig aktieindexfond. Sen är allt annat, vad ska man säga, lekhink eller sånt där. Men det är andra avsnitt. När man tittar på hur man ska investera sina pensionspengar, så är det exakt samma sätt som du placerar dina privata sparpengar, tycker jag.

Monica: Det kan vara samma, men man behöver inte vara orolig. "Jag har samma fonder" eller "jag har samma". Nej, det spelar ingen roll.

Jan: Jag brukar säga att hade jag kunnat ha en fondrobot för mitt pensionssparande, så hade jag haft mina pengar i en fondrobot i pensionssparandet. Men just nu går inte det.

Monica: Än. Då blir det cliffhanger. Jag är inget fan, tyvärr, av dem.

De tio misstagen: livsinkomst och tjänstepension

Jan: Bra. Så det var de tio bästa tipsen. Då tycker jag att vi ska beta av de tio misstagen.

Monica: Som är ungefär same same.

Jan: Motsvarande.

Monica: Ja, precis.

Jan: Men så här, det första du hade: för låg livsinkomst, låg lön, deltidsarbete, mycket vabbande, föräldraledighet, studier med mera. Är det något mer vi ska säga där?

Monica: Att vara försiktig med det där. Unna dig det, men var medveten om konsekvenserna av att vara mycket föräldraledig. Ett medvetet val. Att alldeles för många, framförallt kvinnor, bara "nej, men jag vill vara hemma med mina barn". "Jag förstår att jag får en lägre pension och jag är beredd att ta det." Men sen när man väl blir äldre, så kanske man inte förstår exakt hur stort priset är. Så att ta hjälp med att räkna, och sen i så fall också kompensera det i sin relation. Det finns ju många olika sätt, man kan flytta pensionsrätten, man kan spara i eget namn, och man kan göra enskild egendom om man är gift och sånt.

Jan: Bra, nästa misstag.

Monica: Ingen avsättning till tjänstepension under arbetslivet.

Jan: Det känns som att vi har pratat om det.

Monica: Du har inte gjort något val av tjänstepensionsleverantör.

Jan: Nej. Alltså, du är ju sjukt konsekvent, Monica.

Monica: Det var enklast så.

Glömda aktivt förvaltade fonder

Jan: Den här hade jag ju aldrig kommit på.

Monica: Gjort historiskt val av aktivt förvaltade fonder, men sedan glömt bort dem. En klassiker.

Jan: Det är en klassiker, ja. I min värld så gör man ju inte aktiva val, ens historiskt.

Monica: Nej, men sen glömt bort dem.

Jan: Du säljer banken.

Monica: Ja, ja, ja, jag håller med.

Jan: Jag bara dummar mig.

Monica: Kvinnan för några månader sedan, hon hade räntefonder hos SEB. Det var ju lite sådär... speciellt.

Jan: Nej, men lite traditionellt.

Monica: När det var rörigt på marknaden. Att hon var lite alert liksom. Jaha, vad... Ja, nej, men jag tycker att vi har lite tryggt. Ja, hur länge har du haft dem då? Ja, 20 år. Hon var så här, men vännen. Hon har ju då tappat liksom... en miljon. Ja, det var inte jättemycket pengar, men jag menar ett antal hundratusen som hon hade kunnat ha mer av.

Jan: Nej, men hon visste inte.

Monica: Det var någon arbetsgivare som hade satt av, och hon hade inte valt själv. Och så hade de väl antagligen satt något från början.

Jan: Ja, vad jobbigt. Och vad var kostnaden där då? Var det att det inte var avkastning? För låg risk?

Monica: Ja, för låg risk.

Jan: Och sen var det också någon avgift på dem som var hög då?

Monica: Ja, det var en tjänstepension, en privat tjänstepension, som det kostade.

Reklam, regulatoriska krav och bortglömda val

Jan: Men annars har det ju varit många gånger, om man tittar på premiepensionen, det var jättemycket reklam för att du skulle välja aktivt. Och det gjorde ju folk runt millennieskiftet. Och sen har man gjort sin plikt, och sen är det ingen som skickar ut "kom ihåg att logga in och titta vad du har".

Monica: Nej.

Jan: Det har faktiskt blivit så att jag tror att folk har uppfattat det här misstaget på Finansinspektionen. För nu är det ett regulatoriskt krav att de måste skicka ut. För jag fick ett mejl från Lysa häromdagen: "Du har inte loggat in på din depå på länge, så vi vill bara säga att du får..."

Monica: Ja, jag fick också det. Men vad konstigt. Jag gick inte in där.

Jan: Nej, men vissa i forumet var så här: "Det är scam". Jag bara: nej, det är ingen scam. Det är ett regulatoriskt krav.

Monica: Nej, men där är det många. Swedbank är jätteduktiga på att få sina bankkunder att välja deras fonder, till exempel. Och sen glöms det bort.

Jan: Ja.

Misstag: lita på bankens säljare

Monica: Så här: du litar på bankens eller arbetsgivarens rådgivare, som egentligen är externa säljare och därför ska sälja till dig.

Jan: Ja. Vill du säga något mer om det?

Monica: Det är liksom obvious. Nej, men väldigt många, jag tror att vi flesta har förtroende för banken. Auktoriteter liksom. Säger de att du ska ha de här fonderna, ja, men då väljer man dem. Utan att ifrågasätta, om man inte har en större ekonomisk förståelse i bakgrunden.

Jan: Ja, precis. Och man vet inte vem man annars skulle lyssna på.

Monica: Men där ska man också, om man förstår hur det funkar lite från andra sidan, som arbetsgivare. Särskilt på ett litet företag, då är man så här: men jag driver min mekaniska verkstad. Och sen var det så här, just det, jag har ju medarbetare och jag vill att de ska ha tjänstepension, men jag kan ingenting om det. Då anlitar man ofta ett företag, och det finns en uppsjö sådana, typ Söderberg & Partners, Max Matthiessen, Benify, alltså det finns massa. Och då vill man outsourca det. Och då är ofta deras deal att det är gratis för dig som företagare. Vi sköter all administration. Men de gör ju inte välgörenhet.

Du är produkten

Monica: De ska tjäna sina pengar någonstans, och då tjänar de ofta pengar på avgiften eller på de här kickbacksen på fonderna de säljer. Så man behöver vara medveten om att när du sitter i det där rådgivningsmötet, betalar du inte en fast summa, så är det du som är produkten.

Jan: Och det är därför jag gillar, som vissa ibland kan reagera på, jag går till Monica och det kostar några tusenlappar, och så är jag så här: ja, fast det är mycket, mycket billigare än att du betalar 0,5 procent resten av livet. Utan här är det en engångstransaktion. Som är så här: okej, och du vet om att incitamenten är samma, för att du tjänar inte mer eller mindre beroende på vilka val kunden gör. Och jag tycker att det är mycket renare, men vi är ofta ovana att betala för rådgivning på det sättet.

Misstag: för hög eller för låg risk

Monica: Nästa misstag: du tar för hög eller för låg risk.

Jan: Ja, det tycker jag är ett klassiskt fel.

Monica: Jag tror inte jag har träffat någon, och jag själv ligger definitivt inte heller på rätt risk. Där måste jag faktiskt göra lite egenreklam. Vi kommer i höst att bjuda in Juuso från Åbo. Han höll i vår Patreon-community en föreläsning om total return approach. Hur kan man se om man hamnar rätt i balans?

Jan: Gud, så spännande.

Monica: Och göra en checklista. Jag tror den 28 september kommer han att gästa podden. Och för dig på Patreon kan du titta på inspelningen redan.

Jan: Det här handlar om risk då?

Monica: Ja, det handlar om hur jag lägger mig på rätt risk i mitt sparande.

Misstag: missa delpension och premiebefrielse

Jan: Sista tre misstagen.

Monica: Du missar möjligheter till delpension eller kollektiv slutbetalning.

Jan: Ja, det var det vi hade.

Monica: Vissa avtal har den här quirken, att du kan få avsatt pension.

Jan: Men du, där är ju vissa... Nu kommer en så här dum fråga. Men jag, i min tjänstepension, då har jag klickat i någon sån där premiebefrielse. Så heter den. Är det vanligt på de här andra lösningarna?

Monica: Ja.

Jan: Vad är det för något?

Monica: Det innebär att om jag blir sjuk under lång tid, så att jag inte kommer att kunna få inkomst, så kommer den att betalas in i alla fall. Så det är också att det här kollektivet betalar. Man betalar en liten extra premie för att ha det.

Jan: Ja, ja. Och då betalar man fram till 65. Jag tänkte på det vid något tillfälle, det kan vara ganska mycket pengar. Alltså om man blir sjuk och man har sina 4,5 eller 6 procent av lönen, så fortsätter det att sättas av. Återigen så här, hoppas någon fick en fredagskaka för dig.

Misstag: ta ut pension för att investera och för kort tid

Monica: Du tar ut pension för att investera och jobba samtidigt, heltid.

Jan: Och det här har ju varit något sånt här idiotråd som har gått runt på nätet.

Monica: Ja, och sen har det varit mycket försäljare som har raggat runt på att du kan få en bättre avkastning om du anlitar oss och tar ut det. Och det är väl det här också, att du tar ut på kort tid. Det lever ju fortfarande kvar att folk tror att de kan överprestera den avkastning de skulle få i tjänstepensionen genom att investera själva.

Jan: Shit, jag blir helt så illamående av det här.

Monica: Ja, men jag tror att jag också gått på det, för det har varit så här sanning. Alla har sagt det, men det är ett idiotråd.

Monica: Och sen sista: du tar ut pensionen för kort tid.

Jan: Ja. Det tycker jag är så, du hörde att hon sa det precis.

Monica: Ja, men det är grymt.

Ointuitiva tips: hyreskö och lån medan du kan

Jan: Jag tänker några andra såna här grejer som vi kan ta. Lite ointuitiva. Det här är grejer som jag har hittat, så då får du skjuta ner dem. Så, ställ dig i hyreskö. Det är en sån grej som jag bara plockade upp någonstans och tyckte: fan, det där är smart. För det är ju ett sätt, om man har den här bostaden som är obelånad, eller om man har låg belåning, så kan det vara svårt att få ut det kapitalet. Men om man då står i en hyreskö. Säg att man bor i Stockholm, då behöver man ju vänta i 15–20 år på att få en hyresrätt. Då kan det vara smart att redan i 45–50-årsåldern ställa sig i en hyreskö, vilket man inte tänker på som ett tips för pension.

Jan: Ta lån medan du kan. Att om du behöver låna, typ efter 55, så är det jättesvårt att få lån. Om jag har förstått det rätt.

Monica: Ja, svårt i alla fall. Bolån och så.

Jan: Jag fattar att de inte vill att man ska ta lån när man är pensionär, för då har man typ ingen inkomst.

Det extrema fallet med lägenheten

Jan: Alltså, det mest extrema fallet. Vi har ju en bekants föräldrar. Så de hade ju en lägenhet för 40 miljoner, var den värderad till. Och så ville de innan försäljningen renovera den för 1,5 eller 2 miljoner. Och då var de pensionärer. Och den var typ obelånad på de här 40 miljonerna. Och så ville de ta 1,5–2 miljoner för att göra en renovering. Och de fick inte lån, utan då var det min kompis som fick låna på sitt eget hus för att låna ut till föräldrarna. Och det var ju liksom så här, då insåg jag: shit, där gäller liksom inte ekonomiska spelregler. De säger att det ska gälla, men...

Monica: Det gäller inte. Det verkar svårt.

Caroline: Men de var alltså obelånade?

Jan: Ja, de hade den här lägenheten i princip.

Caroline: Det låter helt sjukt.

Jan: Nej, men för att de hade ingen inkomst.

Caroline: Jag förstår det, men ja.

Jan: Banken har sina... Alltså, de har väl någon slags checklista att gå på.

Caroline: Ja.

12-12-12-regeln för pension

Jan: Sen gillar jag pensionsmodellen. Pensionsmyndighetens tumregel, så som vi också brukar prata om den här 12-12-12-regeln. Jag brukar säga: sparar du 1 200 kronor i 12 år, så kan du räkna med att få ut 1 200 kronor resten av livet. Och samma sak gäller ju pension. Sparar du 500 kronor i månaden i 10 år, så för varje 10-årsperiod kommer du att kunna plocka ut mellan 300 och 600 kronor per månad.

Monica: Per månad resten av livet.

Jan: Bra. Jag tror att vi har fått med det mesta.

Läsarfråga: är att jobba längre en nödlösning?

Jan: Havest, det är sista frågan vi kan ta. Han skriver så här: "Jag tycker frågan om eget sparande till pension är intressant." För jag vet att Pensionsmyndigheten också släppte något sånt här, att många överskattar vikten av det egna pensionssparandet. Man lägger av 500 kronor i månaden när man är 35, då man kanske hade haft mer nytta av de pengarna. Och så säger Pensionsmyndigheten: men jobbar du ett år extra, då får du 6–11 procents mer pension. Men så skriver Havest så här: "Jag tror Pensionsmyndigheten underskattar värdet av fler friska år som pensionär. Är att jobba längre en nödlösning i ett pensionssystem? Vore kul att höra vad ni tänker om det."

Monica: Nu kanske jag också kommer i kontakt med en viss typ av människor, och inte de som vill jobba till 75, utan de som faktiskt har en önskan att gå ner i tid eller få bättre livskvalitet. Jag upplever att det är mycket större efterfrågan på att gå tidigare än att jobba senare. Och att man hellre i så fall är beredd att göra avstående i sin livskvalitet under sin arbetstid, bara för att ha en möjlighet att gå.

Jan: Att jobba längre?

Monica: Jag skulle säga att lärare till exempel är sådana. Eller det finns några sådana kategorier som vill jobba mer eller jobba längre och tycker att det är kul. Men överlag, nej. Folk är ganska trötta. Man vet att det är slitigt.

Pengar kontra friska år

Jan: Ja, och att det är... Jag hade en studierektor för någon vecka sedan, eller något sånt där, på ett vitsord där. Och för henne skilde det liksom 6 000 i månaden om hon jobbade tre år till. Och då är det mycket pengar. Och då är det ju lättare att jobba ett eller två år, jämfört med att spara ganska mycket pengar för att du ska kunna få det livet ut. För det kan vara 6 000 kronor i månaden, livsvarigt. Alltså det är ju mycket pengar. Det är ju 70 000 om året.

Monica: Ja.

Avrundning och var man når Monica

Jan: Jag tänker att vi ska avrunda, för vi ska göra ett bonusavsnitt om pension för företagare. Men om man vill få tag på dig, så är det via pensionsguiden.nu. Och sen finns det en stor Facebook-grupp. Och sen vet jag också att du hänger i forumet som @Monica med C. När skulle du säga så här, när ska man komma till dig? Som 25-åring känns det kanske inte mest optimalt.

Monica: Nej, men jag hade väl en kursdeltagare som var 27. Det var helt underbart. Nej, men när du börjar fundera på att runda av, eller göra de här stora dragen, justera om med återbetalningsskydd och sånt där, det kan du ju göra ganska tidigt. Men annars, de flesta är runt 50.

Jan: Ja, det är då.

Monica: Eller så kommer man vid 60, det händer det också.

Jan: Ja, men precis. Snyggt. Man kan använda en sponsrad länk som vi har i beskrivningen, eller så får man ange när man kontaktar dig att man kommer från Rika Tillsammans. Grymt! Du, Monica, stort tack!

Monica: Tack.