Lär känna fondroboten LYSA som vi själva sparar hos

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Reklam för Lysa: så investerar vi våra pengar
2. Var hittar du följdfrågorna och appen
3. Patriks bakgrund och Lysas tillväxt
4. Att göra det lätt att spara rätt
5. Frustrationen som blev till Lysa
6. Att plocka bort människan från ekvationen
7. När forskningen och verkligheten går isär
8. Hur skiljer man tur från skicklighet?
9. En rimlig förväntan på avkastningen
10. Vem passar Lysa bäst?
11. Finns det bättre alternativ för den som har mycket pengar?
12. Investeringsresan: tillbaka till start
13. Varför investering är ointuitivt
14. Minsta och största kunden
15. Säkerheten bakom en sparplattform
16. Investerarskyddet och förvaringsinstitut
17. Man investerar inte i Lysa-bolaget
18. Vad kostar Lysa?
19. Varför inte bara en billigare indexfond?
20. Konsekvent avkastning över tid
21. Att vinna över tid, inte ett enskilt år
22. Slumpen som lurar oss
23. Glädjen i att hjälpa många spara
24. Det som värmer mest: kundernas omdöme
25. Snabba frågor: vad döper folk sina konton till?
26. Snittfördelning aktier och räntor
27. Hållbart kontra brett alternativ
28. Att börja bygga en liten förmögenhet
29. När man får barn funderar man på framtiden
30. Vad är det robotaktiga med en fondrobot?
31. Hindren på vägen där pengarna fastnar
32. Scenariofråga: investera allt på en gång eller sprida ut?
33. Att komma in i marknaden gradvis
34. Ska jag sälja en dyr fond och byta?
35. Ankaret som håller oss kvar i förlustfonder
36. Är en fondrobot en indexfond?
37. Det enda sparbolaget med bara lågprisfonder
38. USA:s dominans på världsmarknaden
39. De stora bolagen finns i USA
40. Varför home bias?
41. Risken att bli relativt fattigare
42. Som att satsa pengar på Sverige i fotbolls-VM
43. Hör jag en öppning?
44. Hur låter det när det inte är en öppning?
45. Kommer ni erbjuda portföljbelåning?
46. Varför investerar ni inte i guld, krypto eller allvädersportfölj?
47. Selfies på stan
48. Avrundning

Reklam för Lysa: så investerar vi våra pengar

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens avsnitt, som är reklam för fondroboten Lysa, där vi har investerat och sparat våra pengar de senaste fem åren. Oavsett om det är pengar till oss själva, sparande till barnen, sparande till pension eller min mammas sparande till barnbarnen. Och även företagets pengar.

Jan: Syftet med dagens avsnitt är att du ska få lära känna Lysa och den här fondroboten, och svara på några av de viktigaste frågorna. Hur investeras mina pengar? Vad är en rimlig förväntan på att pengarna ska växa? Vem passar Lysa, och vem passar Lysa inte? Spelar det någon roll hur mycket pengar man har? Om man har mycket pengar, finns det bättre alternativ? Och naturligtvis även frågor som: vad är risken? Är det tryggt och säkert att spara hos Lysa? Kan man ta ut sina pengar när man vill? Vad kostar det? Så det är verkligen en 360-graders vy av fondroboten Lysa.

Jan: Tanken är att det är lite de här frågorna som jag själv hade, eller som jag själv ville ha svar på innan vi investerade och sparade våra pengar hos Lysa. Jag gör det inte svårare än så, utan intervjun här är med Patrik Adamsson, som är en av tre grundare och tillika vd på Lysa just nu.

Var hittar du följdfrågorna och appen

Jan: Om du gillar det här avsnittet och har någon följdfråga efteråt, så går det jättebra att skriva den i kommentarerna eller titta in i forumet, där vi alltid brukar prata om de här frågorna och se vilka frågor andra ställer. Sen får du gärna använda vår sponsrade länk i beskrivningen om du vill. Annars handlar det bara om att gå in i App Store och ladda ner appen Lysa, eller på Google Play om du har en Androidtelefon.

Jan: Med det sagt: vi gör det inte svårare än så här. Här kommer Caroline och Patrik, och jag hoppas att du gillar avsnittet.

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och jag.

Patriks bakgrund och Lysas tillväxt

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Patrik Adamsson. Du har ju en bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm, har jobbat på Merrill Lynch i London och på Nordstjernan. Men sedan 2017 är det fondroboten Lysa. Och jag kollade faktiskt upp det här: från pressmeddelandet den 17 maj 2017 har ni växt till, vad är det, 130 000 kunder, 40 miljarder i förvaltat kapital, över 40 anställda och verksamhet i flera länder. Och där är du vd idag. Så välkommen!

Patrik: Stort tack, jätteroligt att vara här. Det har faktiskt ökat på sig lite till, så nu är det 160 000 kunder.

Jan: Oj, ja, det är coolt. Är det bara svenskar?

Patrik: Primärt svenskar, än så länge. Vi finns också i Danmark, Finland och Tyskland, men jämfört med Sverige är det färre kunder.

Jan: Det här är ju femte året vi gör det här, och jag tror inte att någon har missat att vi finns. Vi har sparat hos er sedan typ 2019. Så vi var inte med 2017, men ganska snart därefter. Men för den som lyssnar: varför tycker du att Lysa är viktigt? Varför ska man spara hos er?

Att göra det lätt att spara rätt

Patrik: Vi brukar prata mycket om att göra det lätt att spara rätt. För oss handlar det om att det är många beslut som behöver fattas om man ska spara och investera. Det vi vill hjälpa till med är att automatisera alla de små besluten, som gör att man i slutändan får ett bättre resultat. Så att man får mer pengar över och kan förverkliga det man vill göra.

Jan: Jag såg en intervju med din medgrundare Emelie, där hon sa att vi gör det enkelt för alla att spara som en nobelpristagare. Och då syftade hon kanske på Eugene Fama? När han pratade om att man ska spara i indexfonder, i princip. Allt annat är liksom plotter, det här med bästa aktien det här året och så vidare.

Patrik: Ja, precis. Genom att spara i indexfonder ger man sig själv bäst möjligheter att lyckas med sitt sparande.

Jan: Jag tycker ändå det här är ganska roligt, för det här är ett helt annat anslag än vad finansbranschen brukar ha. "Hos oss får du bäst avkastning", eller "hos oss får du bolagen som skapar framtiden". Hos er får du automatiserade beslut, så att du blir rikare över tid.

Patrik: Ja, och det är många som tycker att det är skönt att man inte behöver ta så många beslut själv.

Jan: Nej, precis.

Patrik: Det vi hoppas att vi kan hjälpa till med är att man kan fokusera på de lite större besluten. Vad ska jag göra med de här pengarna? Vilken risk är jag villig att ta? Att man inte behöver fundera, varje gång man har flyttat över pengar, exakt vilken fond man ska investera dem i. Eller om jag ska ta ut pengar, då måste jag välja vilken fond jag ska sälja av. Allt sånt går automatiskt.

Frustrationen som blev till Lysa

Jan: Du startade ju tillsammans med Emelie. Men vad var frustrationen?

Patrik: Det jag märkte var att jag hade studerat finansiell ekonomi med en inriktning mot investeringar på Handelshögskolan. Där är det rätt uppenbart hur man ska spara och investera. Man ska göra det regelbundet. Man ska ha en lämplig risknivå, det vill säga fördelning mellan aktier och räntor. Man ska göra det billigt, och man ska sprida sina risker så att man inte har alla ägg i en korg. Man brukar prata om diversifiering.

Patrik: Men när jag och mina skolkamrater kom ut i verkligheten, då visade det sig att det var nästan ingen som investerade på det här sättet. Utan vi försökte hitta aktier att köpa som skulle gå lite bättre. Man ville slå marknaden.

Jan: Det finns till och med investerar-SM.

Patrik: Ja, precis. Man försökte vara lite smartare. När jag märkte att jag inte var så nöjd med mitt sparande några år efter att jag kommit ut i arbetslivet, började jag prata med skolkamrater. Då var inte de det heller. Och då började jag fundera: om inte vi, som ändå har pluggat ekonomi, som har fått all den här informationen, som har förstått varför man ska spara på det här sättet, om inte vi får till det, då är det nog rätt många som har samma problem. Det var där det började gro: kan man fokusera på att göra det så enkelt som möjligt, göra det lätt, då tror jag att vi kan skapa mycket värde för kunder.

Att plocka bort människan från ekvationen

Jan: Det andra sättet att säga det på är ju: hur kan vi plocka bort människan från ekvationen?

Patrik: Ja, alltså, vissa av de beteendemässiga felen vi gör, hur kan man hitta sätt som gör att de inte får så stor påverkan?

Jan: Precis så. Där finns ju den klassiska Dalbar-studien, som visar att den genomsnittliga investeraren får typ 30 % sämre avkastning än investeringen personen investerar i. Vilket tyder på de här beteendemisstagen.

Patrik: Och det är inte så underligt att det är så, för börsen kan ju svänga jättemycket. Om jag har månadssparat flera löner, så jag har varit duktig, jag har månadssparat i två år, och sen går börsen ner 30 % som den gjorde under början av covidkrisen. Eller under finanskrisen, när den gick ner lite mer, 40 %. Eller dotcomkrisen 2001, då jag tror att den som mest, från toppen till botten, var ner mer än 50 %. Det är rätt många månadslöner som raderas.

Jan: Nu har jag jobbat helt förgäves.

Patrik: Precis. Och då tänker man att man måste göra någonting annorlunda. Det är ju jättemänskligt. Det är klart att om man känner att ens sparande minskar i värde med säg 30 %, och det inte känns någonting alls, det är nog få människor som har det på det sättet. Jag tycker att jag har blivit lite bättre på att kontrollera mina känslor kring det. Men att få lite hjälp, det är mycket värt. Därför försöker vi hjälpa till.

När forskningen och verkligheten går isär

Jan: Jag tycker det här är superspännande. För jag påstår att det är få branscher där det är en så stor skillnad mellan vad forskningen säger och vad som faktiskt görs. Om vi går till ett sjukhus är det inte så att man säger "nej, men du vet, på Malmösjukhuset gör vi på det här sättet" när det gäller hjärtoperationer.

Patrik: Jag har läst att det kan vara så.

Jan: Okej, jag lever hellre i min naiva värld.

Patrik: Det är en lagg från forskningen till hur man jobbar där ute. "Vi har alltid gjort så här." Och så kan det nog också vara i finansbranschen.

Jan: Fast jag upplever ändå att det är större skillnad. För jag upplever inte att forskningen inom finans är otydlig.

Patrik: Nej, det är den kanske inte. Sen är ju inte finansekonomi en naturvetenskap på det sättet. Det finns en väldigt stor slumpfaktor. Även om man gör allt rätt enligt skolboken, hur man ska tänka kring sparande, så kan det ändå gå fel. Och det gör det nog inte på samma sätt om man pratar om operationer, till exempel. En liknelse hade kanske varit att man har ett sätt som man ska agera på på ett sjukhus, men där finns en väldigt stor slumpvariabel, så att man gör rätt men det går fel, gång på gång på gång. I finansbranschen har det ju varit att man tappar värde. Att börsen går ner. Men man säger att vi är bekväma med vår process. Och även om de senaste tio operationerna inte har lyckats, så fortsätter vi på samma sätt tio operationer till. Det har man ju inte utrymme att göra på sjukhuset, och det finns också den naturvetenskapliga kopplingen där. Om det går fel så många gånger, då är det fel. I finansbranschen kan det vara så att börsen har gått ner, men man har ändå gjort rätt i sitt sparande. Eller vice versa.

Hur skiljer man tur från skicklighet?

Jan: Det är ju många som säger "jag har tjänat jättemycket pengar, gör som jag gör". Och så är det egentligen så att du bara hade tur. Det där är en jättestor grej inom finansiell forskning. Hur skiljer jag på tur och hur skiljer jag på skicklighet?

Patrik: Absolut. Och det är jättesvårt att göra. Så det är väldigt naturligt att det ser ut som det gör kring sparande, att det finns många beteendefel, och att få bort de beteendemässiga avstegen från vad man i teorin ska göra.

Jan: Precis, och nu ska vi inte hoppa ner i kaninhålet, men det där är en av de stora fördelarna jag brukar lyfta fram med er: ni minskar sannolikheten att jag gör misstag. Eller, jag minskar sannolikheten för att jag gör fel. Och hur gör man det då? Jo, genom att forskningen säger, som du var inne på, investera brett, investera långsiktigt, investera regelbundet, investera passivt, låga avgifter. Och hur ser jag det? Det är det jag får.

Jan: Medan om jag till exempel är på en nätbank, där vi också är kunder, då är det så här: nu har jag läst om en ny fond, eller jag har läst en ny artikel, eller nu har jag hängt i Rika Tillsammans-forumet och fått inspiration. Man får impulser. Och så vill man gå in och pilla. Hos er är det inte så mycket jag kan pilla på. Vi har till och med en tråd i forumet som heter "Har du pillat på ditt sparande under 2024?". Eller 2025.

Patrik: 2025.

Jan: Och där visar det sig att många av oss pillar. Och forskningen är ju tydlig: det är pillandet som ställer till det.

En rimlig förväntan på avkastningen

Caroline: Men vad är en rimlig förväntan på att mina pengar som jag investerar hos er ska växa? Hur mycket växer de?

Patrik: Då får man titta på att pengar man investerar kan både gå upp och ner. Men om man tittar över långa historiska perioder, och i olika länder, då kan man räkna med ungefär 7 % per år när det kommer till aktier, och ungefär 2 % per år på räntesidan. Sen finns det vissa år där aktier kan sjunka betydligt mer. Jag tror att de som mest i Sverige har sjunkit med 40 % under ett år. Och som mest har det gått upp med ungefär 70 %. Så det kan finnas en väldigt stor spännvidd runt de här 7 % och 2 %. Men ungefär där, över längre tidsperioder.

Patrik: Och på lång sikt, då är 7 % ett enskilt år. Men om det blir 7 %, 7 %, 7 %, 7 % under flera år, så blir det en väldigt stor ränta-på-ränta-effekt på de här pengarna. Det är en anledning till att det är så viktigt att vara investerad. På en tioårsperiod, om den växer med ungefär 7 %, då dubblar man ungefär pengarna.

Jan: Precis. Vi gillar ju forumet. Det var någon som skrev om 12-12-12-principen. Om man investerar 1 200 kr i ungefär 12 år, så får man ut ungefär 1 200 kr resten av livet. Och det funkar för vilket belopp som helst på 7 %.

Vem passar Lysa bäst?

Jan: Vem passar Lysa bäst?

Patrik: Man kan säga att det är rätt brett. Vi har kunder som precis har kommit igång och börjat månadsspara, kanske har satt in sina barns sparande första gången med ett månadssparande. Superroligt att ha de kunderna, jättekul att få vara en del av början på deras sparresa. Men sen har vi också kunder som är väldigt avancerade. Man kan verkligen prata om indexnördar, som kontrollerar allt vi gör väldigt noggrant, som läser våra white papers, det vi skriver mer detaljerat kring fördelningar. Så det är en väldigt stor spännvidd på kunderna.

Patrik: Det som är gemensamt för kunderna är att man letar efter en tjänst som fokuserar på enkelhet, att se till att man sparar effektivt, att man kanske inte får de här slattarna pengar som ligger icke-investerade, som man inte får någon ränta på.

Patrik: De som inte söker sig till oss, det är de som vill välja själva vilka fonder man ska ha, som tycker att det är rätt kul att välja fonder. Eller investera i aktier. Eller någon som vill ha det här fysiska, en nära relation, eller en rådgivningsrelation med någon. Då kanske man inte söker sig till oss heller, just det här att man vill ha en specifik rådgivare på ett lokalkontor. Nu kan man ju ringa in till oss, och vi lägger väldigt mycket energi på att ha ett bra kundbemötande och svara väldigt snabbt. Det är nog många kunder som känner igen dem som sitter i kundtjänsten, och man kan alltid fråga efter en viss person. Så det finns också, men kanske inte på samma sätt att allting sker fysiskt, att man har fysiska möten.

Finns det bättre alternativ för den som har mycket pengar?

Jan: Det är en vanlig myt: om man har jättemycket pengar, finns det inte bättre alternativ än er?

Patrik: Jag tycker inte det. Om man har väldigt mycket pengar, då tycker jag att man ska investera på ett väldigt liknande sätt som om man faktiskt har lite pengar. Det är samma regler som gäller. Man ska ha det brett, man ska ha det till en bra prispunkt, man ska ha en plan, och man ska ha det så att det är tillgängligt så att man kan få ut pengarna.

Patrik: Ofta blir det så att personer som har lite mer pengar förväntar sig en tjänst som är annorlunda, som inte är tillgänglig för dem som har mindre pengar. Det kan vara för att man är van vid att om jag betalar lite mer, då får jag dyrare kläder som kanske har bättre kvalitet. Eller om jag betalar mer för en restaurang, då får jag lite bättre mat. Men det funkar inte så i finansbranschen. Utan den bästa produkten för förmögna personer, precis som för personer som just kommer igång och börjar spara, är breda fonder med låga avgifter.

Den bästa produkten för förmögna personer, precis som för personer som just kommer igång, är breda fonder med låga avgifter.

Investeringsresan: tillbaka till start

Jan: Det där tycker jag är roligt. En kort reflektion: jag upplever att vår investeringsresa börjar i att man inte vet vad man ska göra, så får man ett tips. Köper en billig, passiv, global indexfond. Det var där man började. Och sen jobbar man på, och så blir det så här: ja, men jag kan det här bättre själv. Och sen lämnar man det, och så tycker man att man är jätteduktig, man är kungen av aktier. Och sen gör marknaden en ödmjuk. Och så är man tillbaka där man började, med en annan trygghet. Jag upplever att den resan gör många, både i början av sitt sparande, när man har lite pengar, och sen när man tycker att man är på väg upp och gör själv, och sen kommer tillbaka till samma ställe. Känner ni igen det?

Patrik: Absolut, jag har gjort den resan själv. Och det är många som gör den. Det är för att det här med sparande är lite ointuitivt. Det är inte riktigt som man förväntar sig. Det mesta annat i livet är så att ju mer jag tränar, desto mer jag läser på, desto bättre blir jag. Ju mer jag tränar på att springa 100 meter, desto snabbare blir jag.

Patrik: Och problemet är att aktiemarknaden redan är så otroligt snabb. Det finns så otroligt många personer som är väldigt duktiga, som sitter och analyserar alla bolag. Så att ge sig in i den leken, det är otroligt svårt att vinna. Du får otroligt lite betalt för din ansträngning. På grund av att alla är så duktiga, och all information finns tillgänglig hela tiden kring hur man värderar en specifik aktie, så är den bra värderad. Och att då, på sin kammare, komma på någonting som är betydligt smartare än alla andra som har investerat i den aktien, det är väldigt, väldigt svårt.

Varför investering är ointuitivt

Jan: Jag tror att en professor som heter Jeremy Siegel sa precis samma sak som du. Han sa att investerande är väldigt ointuitivt, för att inom alla andra områden gäller att ju mer man kan, ju mer man gör, ju mer intresserad man är, desto bättre resultat får man. Medan i sparande kan en nybörjare bli genomsnittlig direkt, genom att köpa en indexfond. Medan ska du bli en genomsnittlig tennisspelare i den lokala tennisklubben, då behöver du träna ganska mycket.

Inom alla andra områden gäller att ju mer man kan, desto bättre resultat. I sparande kan en nybörjare bli genomsnittlig direkt, genom att köpa en indexfond.

Jan: Vi såg en sån också i forumet. Det var någon som skrev: "Jag började på Lysa, sen bytte jag till Avanza och Nordnet och skulle göra det själv. Och plötsligt insåg jag hur mycket tid jag lägger i forumet, på att lyssna på ekonomipoddar och abonnera på nyheter. Så nu är jag tillbaka på Lysa."

Patrik: Ja, men det kan väl vara kul också, om man lägger den tiden och förvärvar kunskap eller vetande. Men har man den tiden?

Jan: Ja, eller värderar man den energin?

Patrik: Man kan säga att även om man tycker att det är roligt, så är det lite annorlunda. Det är ett lite annorlunda fritidsintresse. Tennis kan man ju ha som fritidsintresse, och en effekt av det är att man kanske får lite bättre bollkänsla, lite bättre kondition, blir lite friskare. Men om man har det som fritidsintresse att spekulera i enskilda aktier, då kan konsekvensen bli att du inte kan göra det du vill framöver om det går dåligt. Det är ju många aktier som har tappat 90 % eller 80 % av värdet, ibland bolag i konkurs till och med. Så i så fall, om man har det intresset, tycker jag ändå att det är bra att satsa på kanske 20 % eller 10 % som man arbetar med på det sättet. Och ha grunden i någonting som är väldigt brett.

Jan: Precis. Inte göra det med sin pension, eller med alla pengar.

Minsta och största kunden

Jan: Om vi skulle prata konkreta siffror: minsta kunden hos er, hur mycket pengar har en sån?

Patrik: En hundralapp. Så man kan ha väldigt lite pengar hos oss.

Jan: Och den största kunden?

Patrik: Då rör det sig om ungefär en halv miljard.

Jan: Oj. Så det är betydligt mer pengar. Då blir man ju nyfiken: är det en privatperson?

Patrik: Det kan jag inte säga. Jag kan säga ungefär hur stor den största kunden är, men inte mer.

Jan: Bra. Jag tänker också en sån här fråga, för någon som lyssnar. Det är många som har sagt: "Innan jag lyssnade på Rika Tillsammans hade jag inte hört talas om Lysa." Och då känns det som ett ganska stort steg: nej, men jag lyssnar på en ekonomi-influencer som har en skön gäst, och nu ska jag flytta över mina besparingar. Är det tryggt och säkert att spara hos er?

Säkerheten bakom en sparplattform

Patrik: Det tycker jag absolut. Det finns mycket olika säkerhetsåtgärder som krävs för att överhuvudtaget få driva en sparplattform. Man behöver tillstånd hos Finansinspektionen. Man ser lite annorlunda ut än ett normalt bolag. Styrelsen har betydligt större ansvar än i ett normalt bolag, när man är i reglerad verksamhet. Vi har flera roller som inte existerar i normala bolag, det man kallar för andra linjen i compliance, alltså regelefterlevnad och riskkontroll, som inte arbetar i verksamheten utan kontrollerar att det verksamheten gör är rätt och riktigt. Sen har man inte en revisor, utan man har två. Man har sin externrevisor, som alla större bolag har. Men man har också en internrevisor, som ser till att gå igenom det som verksamheten gör, och det som den här andra linjens kontrollinstans gör därutöver. Så det finns många sådana här skyddsmekanismer.

Jan: Sen tänker jag också på två saker till. För er snittkund och mediankund, de ligger väl under ungefär 250 000 kr?

Patrik: Snittet är ungefär 250 000 kr. Mediankunden, om man inte bara tar hur mycket pengar vi har totalt och delar det på hur många kunder vi har, för då får man ner några kunder som har flera hundra miljoner, som drar upp den. Medianen, om man tittar på exakt den 70 000:e personen, den mest representativa personen, det är ungefär 80 000 kr.

Investerarskyddet och förvaringsinstitut

Jan: Och här i Sverige har vi också det som heter investerarskyddet. Ska du säga någonting kort om det?

Patrik: Investerarskyddet är ett skydd som kunder i reglerade bolag, som värdepappersbolag, har.

Jan: Och ni är ett sådant?

Patrik: Ja, det är vi. Vi har flera reglerade bolag i gruppen, men ett värdepappersbolag bland annat. Det innebär att om man gör någonting riktigt, riktigt fel, så finns det ett statligt skydd.

Jan: Sen tänker jag också på ett skydd som de flesta inte känner till, som jag inte kände till förrän 15 år in i min sparkarriär. Det är att ni egentligen aldrig har fysisk tillgång till kundernas pengar. Utan pengarna sätts in på något som kallas förvaringsinstitut. Ibland pratar man om att "jag investerar i Lysa", det är ju så vi brukar säga. Men det är en väldigt väsentlig skillnad, för man investerar inte i ert bolag, i Lysa, utan man investerar i fonderna som ni har valt ut, eller de underliggande aktierna. Kan du säga någonting om hur det funkar? För där blir det ju Danske Banks uppgift också att kontrollera det.

Patrik: Om vi tittar på investeringssidan, det vill säga när vi investerar det kunden sätter in i fonder, då är ju fonder också i sig en väldigt reglerad sak. Och de finns det också ett antal skyddsåtgärder som kontrolleras. Bland annat förvaringsinstitut, som är separat, där fonderna ligger, så att vi ser till att allting är korrekt, och förvaringsinstitutet ser också till att det är korrekt. Det är ett rätt genomtänkt regelverk på det sättet.

Man investerar inte i Lysa-bolaget

Patrik: Det man inte gör, vi har ju ett bolag, Lysa-gruppen, men det är inte hur vi utvecklas som bolag man investerar i, inte alls. Det är ju superviktigt. Utan det är indexfonder man investerar i.

Jan: Jag tycker inte man behöver vara orolig, för det här är genomtänkt. Och det är ingen skillnad på er och hur det är på Avanza eller Nordnet, eller på en bank. Men kunderna är ju skyddade.

Patrik: Ja, men det är same same same. Det är väldigt reglerat, med väldigt många skyddsåtgärder som finns på plats.

Jan: Bra. Är det någonting du tänker, Caroline?

Caroline: Jag tänker att vi fortsätter.

Jan: Vi fortsätter.

Vad kostar Lysa?

Caroline: Hur tar ni betalt, och vad kostar det?

Patrik: Vi tar en procentsats betalt. Nu pratar vi också om, som de flesta lyssnare antar vi kommer använda, som är privatpersoner, ett ISK-konto. Om man lägger ihop alla avgifter för en snittkund, för vi har ju vuxit rätt mycket som grupp i olika produkter, men om vi tar den vanligaste, som är det vi pratar mest om här, då betalar en snittkund 0,35 % per år. Då tittar man på Lysas avgift, om det finns externa fondpartners, och de transaktionskostnader som finns också.

Jan: Är det mycket eller lite?

Patrik: Om man tittar i ett större perspektiv, internationellt, så är det svårt att hitta något annat land som har en liknande tjänst med den prispunkten. Så det är billigt. Sen får man också fundera lite på vad man får, för vi skulle kunna göra den här produkten ännu billigare. Om vi inte hade tagit med utvecklingsmarknader, till exempel, eller inte tagit med småbolag. Så jag tycker att om man tittar internationellt och även i Sverige, så är det en lågprispunkt för förvaltning, plattform och de fonder man får.

Jan: Men kan man välja bort utvecklingsmarknader och småbolag?

Patrik: Det kan man inte, och det har lite att göra med den här enkelheten. Vi vill göra det så brett som möjligt, och det blir mycket bredare än de flesta andra fonder som finns i Sverige därför. Om man väljer bort utvecklingsmarknader och småbolag, och man väljer bort hållbara alternativ som följer regelverket på aktiesidan, då får man inte med Kina och utvecklingsmarknader, och man får inte med småbolag.

Varför inte bara en billigare indexfond?

Jan: En invändning brukar ju ibland vara: jo, men det kostar 0,35 %, varför ska jag inte bara välja en indexfond som kostar 0,2 %, eller en som är 0,1 %? Vad brukar du säga när man säger att Lysa är för dyrt?

Patrik: För en del av det, om vi bara tittar på innehaven, det som finns i fonden, mot andra svenska indexfonder, så tycker jag att vi har en väldigt bred. Vi har två alternativ: vi har brett, och vi har ett hållbart alternativ. Det man får i båda är en väldigt stor riskspridning. Om vi tittar på indexfonder i Sverige, så är det normalt färre innehav. Totalt kommer man upp i ungefär 7 000 bolag på vår breda sida. Medan indexfonder i Sverige kanske har 800 bolag till 1 400 bolag.

Patrik: Sen är många av de indexfonder som finns, det är rätt svårt att hitta en ren indexfond. Mycket är indexnära. Så det är inte så att man följer exakt ett index, utan man kan göra avsteg från index som förvaltare. Jag tycker att om man bara tittar på vad man i slutändan vill investera i, så är vårt bredare, och som jag tycker, bättre än andra alternativ. Annars hade vi inte konstruerat det på det sättet.

Jan: Får man lägre risk?

Patrik: Ja, med mer diversifiering får man teoretiskt lägre risk. Den andra delen är att det finns så mycket mer kring alla de här besluten man behöver fatta. Det kanske inte är så att man ska ha 100 % aktier i en indexfond. Man kanske borde ha en del räntor också. Om man ska ha allting i aktier, då behöver man kanske en tioårig horisont. Många som behöver pengarna innan dess behöver också komplettera med räntor. Det ger vi ett förslag på hur det ska se ut. Det investeras i automatiskt. Och sen är alla de här små besluten automatiserade.

Konsekvent avkastning över tid

Patrik: Så jag skulle säga att det absolut går att i slutändan jämföra en indexfond mot en indexfond, mot vår sammanslagning, vår påse av indexfonder. Då tycker jag att vi står oss väldigt väl. Och sen tycker jag också hela enkelheten, hela leveransen, automatiseringen kring det. Där ser vi i slutändan, när man jämför med andra plattformar som publicerar att "våra kunder hade den här avkastningen det här året", att man ligger konsekvent högre som kund. Du får högre avkastning i slutändan, just för att du är helt investerad.

Caroline: Men en vanlig fråga jag får ibland är så här: jo, men titta, det fanns den här indexfonden, och det kan vara vilken som helst, Länsförsäkringar, DNB:s eller Avanzas eller whatever. Och så säger man: titta, den har ju gått bättre nu under de senaste tolv månaderna, eller sen jag började spara. Den har gått 17,7 %, Lysa har gått 15,6 % eller 16,1 %.

Patrik: Jag vet vad jag brukar svara.

Caroline: Vad svarar du?

Patrik: Få se om vi säger ungefär samma saker. Det som ofta går fel i finans, det är om man hela tiden försöker leta vinnaren, att man vill vara den som är bäst. Det kan vara så att ett år är den som är bäst den som har investerat allting i Turkiet, om Turkiet går jättebra det året. Då ser det väldigt bra ut, man har bra avkastning, och man kanske kan skryta med den. Men man tog jättemycket risk, som man sen inte såg, eller som man inte ser att man tar.

Att vinna över tid, inte ett enskilt år

Caroline: Men nu pratar vi om indexfonder. Folk tittar på vilken som är vinnaren bland indexfonderna.

Patrik: Det kan vara också med aktiva fonder. Men det som gäller är kanske inte att vinna ett visst år, utan att vinna över tid. Om man sparar under tio års tid, då kommer det under den perioden alltid att vara så att vissa regioner och vissa sektorer går olika. Om det är USA, eller om Kina har gått dåligt flera år, men det kan ju vara så att Kina får ett jättebra år också. Men då vill man ha det så brett som möjligt, så att man kanske kommer i topp en tredjedel varje år. Och det gör över tid att man kommer bli väldigt bra, om man hela tiden kan hålla sig i den övre halvan. Det är det vi försöker hjälpa kunderna med.

Patrik: Så du kommer aldrig att vara bäst, så att du har fått den bästa avkastningen av alla fonder som finns att välja på, med Lysa ett enskilt år. Hamnar man där, då har vi gjort något fel. Men det ska vara konsekvent, det ska vara förutsägbart.

Jan: Jag brukar säga ungefär samma sak. Det är en bra fråga du ställer, Caroline. Nu pratar vi generellt, men även bland indexfonder är det ganska stor skillnad. Till exempel mellan er, som investerar i både tillväxtmarknader, småbolag och Sverige, versus en annan indexfond som kanske bara investerar i 10 procent av antalet bolag som ni investerar i, och dessutom har valt en speciell hållbarhetsinriktning. Och så råkar det vara så att de exkluderade Amazon, till exempel. Och så råkar Amazon just det året gå jättebra, eller jättedåligt. Går det jättedåligt, så är det jättebra, för ni behöver ju ha med det i det breda alternativet. Men då är vi på den där slumpmässigheten.

Slumpen som lurar oss

Patrik: Precis, och sen kan den verkligen, det är också väldigt naturligt och väldigt mänskligt, den kan verkligen leda en fel. När man tittar på ett resultat, och så tittar man bara på resultatet och försöker replikera det. Det kan ju vara, vad vet jag, att en granne har vunnit på lotto, det kanske var en person i Sverige som vann ett väldigt stort belopp på lotto. Men om det är det man ser, att det är resultatet, då kanske min take away är att jag ska spela mer på lotto, för att jag har sett den här grannen som har vunnit. Men det kanske var så att man hade väldigt mycket tur för att hamna där. Och problemet är att man aldrig ser alternativkostnaden. Man ser aldrig hur det hade kunnat gå istället. Vilket jag tycker är det kluriga.

Jan: Jag tänker, du får hoppa in, Caroline. En fråga vi fick av en läsare: om det här är så bra, för nu har vi ändå pratat snart en halvtimme, varför har inte alla Lysa?

Patrik: Det är rätt många som har Lysa. Nu är vi uppe i 160 000 kunder. Om vi tittar på andelen av befolkningen i Sverige, den vuxna delen, de som kan bli kunder, så är det ungefär 2 procent. Och om vi pratar med internationella aktörer, de som sitter och tittar på hur sparandet ser ut i världen, BlackRock, Vanguard, de här stora, då säger de att de inte har sett något annat land där andelen som använder den här typen av tjänst är så hög som i Sverige. Och det växer ju hela tiden.

Glädjen i att hjälpa många spara

Patrik: Det är väldigt många som använder Lysa, och det är otroligt roligt att det är på det sättet. Det är väldigt tillfredsställande för mig när jag går till jobbet, att man känner att man kan ha den påverkan och hjälpa många i Sverige att spara. Men sen kommer det ta tid, såklart, för personer att upptäcka och börja använda. Man kanske börjar med att spara några hundralappar, och sen tycker man att det funkar bra. Man gillar användarupplevelsen och tycker att det är enkelt. Då plussar man på lite, helt enkelt.

Jan: Jag visste faktiskt inte det. Man räknar att det är en stor, eller kanske inte superstor, del av befolkningen, men ändå många, internationellt räknat.

Patrik: Och det är faktiskt så att finansbranschen är rätt trögrörlig på det sättet. Om man tittar i Sverige 30 år tillbaka i tiden, så är det inte många nya aktörer som har kommit upp och nått det här antalet kunder. Det är Avanza som har 2 miljoner kunder ungefär. Nordnet tror jag att i Sverige har någonstans mellan en halv miljon och en miljon.

Jan: Jag tror de har 1,6 miljoner kunder totalt.

Patrik: Ja, fast då räknar man in övriga Norden, och Sverige är betydligt mindre. Och vi då, som börjar närma oss 200 000. Det är ovanligt att sparbolag växer på det sättet.

Jan: Bra jobbat!

Det som värmer mest: kundernas omdöme

Patrik: Det känns också skönt.

Jan: Det känns också skönt, för ni har ju inte funnits så himla länge, och ni har behövt ta in kapital och har stora bolag bakom er, kan man säga. Det är skönt att kunna säga att det går bra.

Patrik: Det är jätteroligt. Men det roligaste, och som kanske går absolut bäst, om man ska fokusera på något jag är lite stolt över, det är när vi frågar kunderna vad det är de gillar med Lysa. För det är det som är det viktigaste av allt. Där gör vi rätt stora kundundersökningar. Nu har vi så många kunder, så att när vi har ett fritextfält och skickar ut "vad är det du gillar med Lysa?", och man får fylla i själv i en sån här liten ruta, då är det ändå drygt 5 000 personer som gör det. Och där är det supertydligt att det man gillar, det är varianter på enkelhet. "Det här är enkelt, det är effektivt, jag gillar verkligen det." Så det är kanske det som är mest personligt värmande eller tillfredsställande, just att kunna vara med och göra det enklare för fler att spara.

Snabba frågor: vad döper folk sina konton till?

Jan: Jag tänker att vi tar några snabba frågor här. Har ni kollat vad folk döper sina konton till?

Patrik: Det har vi gjort. Det finns en jättestor spridning. Det vanligaste är att det är ett namn på kontot, att man har tänkt det till ett barn. Så de vanligaste namnen blir nog de vanligaste barnnamnen i Sverige, faktiskt.

Jan: Det är inget sånt där "nu ska jag bli rik"? Inget Joakim von Anka eller "ljusnande framtid"?

Patrik: Det finns sådana exempel. Men om man ska prata om det vanligaste, så är det "gemensamt", eller barnnamn på det hela.

Jan: Ja, precis. Har ni frågat också vad folk sparar till?

Patrik: Ja, det vanligaste, och det är väldigt vanligt hos oss, det är att man har ett barnspar. Om man ska titta på ett enda syfte, så är det nog den vanligaste anledningen att man blir Lysa-kund. Det är att man blir förälder och funderar på hur vi ska spara åt barnet, och sätter in barnbidraget. Eller en del av det, de som kan sätta in en del av barnbidraget. Det är många som inte kan göra det. Men att man börjar barnspara, och det kan man göra väldigt lite. Sen finns det många som sparar för pension. Det är väldigt vanligt att man har en dröm om en sommarstuga man vill köpa. Det är ett väldigt vanligt sparmål också. Bil är väldigt vanligt också. Så det är inga stora, extravaganta saker, utan det är rätt naturliga saker.

Snittfördelning aktier och räntor

Caroline: Vad är snittfördelningen aktier och räntor?

Patrik: Det brukar pendla lite upp och ner, men ungefär 75–80 % aktier. Och då 20–25 % räntor. Det är många som har 100 % aktier. Det är många som har lite fler räntor. Men det finns en tyngdpunkt mot aktiesidan. Så snittet är ungefär 75–25 %.

Jan: Jag har inte fått någon sån där mejl om att tycka till om Lysa. Det var länge sen.

Patrik: Du får snart skicka ut det igen.

Jan: Vi gör en del löpande, och sen minst en gång per år brukar vi ha en större.

Patrik: Jag väntar på den.

Jan: Ibland finns det en risk att den hamnar i skräpposten. Du kan gå in på Trustpilot och skriva.

Patrik: Ja, det kan jag göra.

Hållbart kontra brett alternativ

Caroline: Ni har ju ett hållbart alternativ och det här breda. Hur är fördelningen mellan hållbart och brett?

Patrik: Det är kanske lite annorlunda än man kan förvänta sig: fler kunder väljer det breda än det hållbara alternativet. Och det har varit så egentligen sen start. Vi lägger ingen värdering direkt mellan det hållbara och det breda alternativet. Vi tycker att det är ett väldigt personligt val. Sen vill vi presentera ett alternativ som är så brett som möjligt, som investerar i så många länder och så många bolag som vi kan. Och sen ett som följer ett väldigt tydligt ramverk kring hållbarhet. Ungefär två tredjedelar av alla väljer det breda alternativet, och en tredjedel väljer det hållbara.

Caroline: Vi berörde det innan också, men snitt- och mediankund. Hur mycket pengar har man, och hur mycket sparar man i månaden?

Patrik: Snittkunden har ungefär 250 000 kr, men då finns det några väldigt förmögna kunder som drar upp det. Så om man tittar är det ungefär 80 000 kr i median. Och det är faktiskt ett väldigt högt belopp, om man jämför med andra sparplattformar. Det är vi stolta över. Och vi ser det som en indikation på att det är många som månadssparar med Lysa.

Att börja bygga en liten förmögenhet

Patrik: Vi hör från många kunder att "jo, men jag har faktiskt börjat lyckas bygga upp en liten förmögenhet här. Och det har jag inte lyckats med tidigare. Men nu när jag flyttar bort pengarna från mitt vanliga konto, som jag använder för att handla, så att det blir separat, och det är så lätt att göra, ja, då börjar jag samla på mig en liten säck." Med autogiro, alltså. Och det är jätteroligt.

Caroline: Och vad ligger månadssparandet på i snitt och median?

Patrik: Om vi tittar på snittet på månadssparandet, ungefär 2 800 kr. Medianen är ungefär 2 000 kr.

Jan: Det är ganska högt. Det är typ dubbelt så mycket mot Nordea.

Patrik: Det vet jag.

Caroline: Det vet inte jag, men exakt.

Patrik: Nej, vi är glada att det är så högt.

Caroline: Och det ska man säga, att det är väldigt viktigt att man inte i ekonomi sitter och jämför sig för mycket med andra. Och känner att det är få förunnat ändå att månadsspara 2 000 kr i månaden. Det är väldigt mycket pengar. Så man är ju på sin individuella resa. Man ska inte börja jämföra sig med andra. Det är ändå mycket pengar.

Jan: Gud, vad jag känner dåligt samvete att jag ställde den frågan nu.

Caroline: Jag tyckte väl det. Det är viktigt att lägga till det.

När man får barn funderar man på framtiden

Caroline: Det var spännande det du sa, att det är mycket barnspar. Just när man får barn börjar man kanske fundera över framtiden. Att göra det så bra som möjligt för sitt barn, att det ska ha goda förutsättningar. Tycker inte du det är spännande, Jan? Att det är då, när man får barn, som man på riktigt funderar över framtiden?

Jan: Förlåt, nu blir det totalt sidospår. Men jag tror att det handlar om två saker. Jag tror att det handlar om att om man röker själv, så tänker man: jag fattar att rökning är dåligt, men jag vill inte att min unge röker. Det var det ena.

Jan: Och sen det andra sidospåret. Jag tror att Trygg-Hansa hade en reklam jag såg häromdagen, som var helt galen: behandla barnen som du behandlar dina husdjur. Och jag bara "What?". Och så var det att 8 av 10 husdjur har en djurförsäkring, medan bara 3 av 10 barn har en barnförsäkring. Jag vet inte vad jag ville ha sagt med det.

Patrik: Det vet jag inte heller. Där kan man ju i och för sig fundera lite. Det allmänna är ju bättre på att ta hand om barn än djur. Där får man ju stå för kostnaden själv på ett annat sätt. Så jag vet inte hur... Det vore jobbigt om vi kände att sättet man får vård för våra barn är att man har en privat barnförsäkring. Så det är nog det som det reflekterar tillbaka på, att vi har en bra välfärd. Nu har jag inte sett den här reklamen, så jag kan inte säga.

Vad är det robotaktiga med en fondrobot?

Jan: Jag tänker, vi hoppar tillbaka. Lysa är en fondrobot. Vad är det robotaktiga?

Patrik: Fondrobot är ju... det är inte vi som har valt benämningen på det sättet. Nu har vi blivit lite bredare. Men jag tror att det som är det robotaktiga, det är just att det är automatiserat. Du behöver inte gå in och, om vi säger det traditionella sättet att investera i en fond. Det är att man först måste gå in på en sparplattform. Sen måste man välja vilket konto man ska öppna. Då är det bra med ISK. Det är många som tycker att det är svårt att öppna konto på de plattformar som finns. Det är inte jätteenkelt.

Patrik: Sen måste man bestämma vilken fond man ska välja. Då brukar man få upp en rätt lång lista.

Jan: Otroligt lång.

Patrik: Ja, och sen får man söka i den. Sen får man klicka i. Sen säger man "just det, jag måste föra över pengar". Då får man föra över pengar till det kontot. Man får vänta på att pengarna kommer fram. Sen måste man logga in dagen efter igen. När pengarna kommer fram får man gå in i den här listan igen. "Då ska jag välja den här fonden. Är det rätt säkert att det där var rätt fond? Det kanske kan vara den här fonden istället. Undrar vad de här stjärnorna betyder. Den jag tänkte välja har bara tre stjärnor, men den där andra har ju fem stjärnor."

Hindren på vägen där pengarna fastnar

Patrik: Ja, och tyvärr är det vanligt att man tittar på historisk avkastning, vilket är dåligt, för det säger lite om hur det kommer gå i framtiden, om man tittar på väldigt långa tidshorisonter. Och sen väljer man att köpa den. Och sen dröjer det två, tre dagar. Och sen får man logga in igen, och så ser man att nu har den här fonden köpts. Det som händer längs vägen är att mycket av de pengar man har tänkt investera inte blir investerade. För att man fastnar någonstans på vägen.

Jan: Ja, det finns många hinder på vägen.

Patrik: Det finns många hinder. Då kanske pengarna ligger som kontanter på ISK-kontot, så man får ingen ränta på många ställen, men man får betala skatt på dem. Och där vill vi bara se till att, ja, men vi hjälper dig med risknivån. Här är kontot, hur mycket vill du föra över? "Bra, när vi tagit emot pengarna mejlar vi dig, de kommer investeras automatiskt. Bra, nu är det investerat och klart." Så du får mejl. Så du ska inte behöva ta action på alla de här sakerna för att komma vidare. Det är det som är roboten.

Jan: Ja, precis. Bra sagt. Det var inte ens någon följdfråga. Jo, men jag tycker det är så meckigt när jag själv ska hålla på i min lekhink på Avanza eller Nordnet. Det tar flera dagar innan allting är på plats.

Det viktigaste när man ska hjälpa någon att spara, det är att det blir av. Ett råd som är bra, men som ingen agerar på, är rätt värdelöst.

Patrik: Och det är det jag tror, en insikt vi förstod tidigt med Lysa, det är att det viktigaste när man ska hjälpa någon att spara, det är att det blir av. Det är inte vilka råd det blir, utan det är att det blir av, att man blir investerad, att pengarna är på plats och att det är igång. Det var därför vi funderade på och har byggt allting väldigt annorlunda än hur andra sparplattformar har gjort. Fokuseringen på enkelhet och att det ska bli av. Ett råd som är bra, men som ingen agerar på, det är rätt värdelöst.

Scenariofråga: investera allt på en gång eller sprida ut?

Jan: Jag tänker att vi ska ta några vanliga frågor som inte är så mycket relaterade till Lysa, utan mer är scenariofrågor. Till exempel från Erika Johansson: om du hade ett belopp på x kronor, till exempel en miljon att investera, hade du satt in allt på en gång eller spridit ut det över tid?

Patrik: Åh, det är en jättebra fråga. Jag tror man kan säga att det beror, som på många frågor, lite på om man är superrationell eller lite mer emotionell. Jag tror att det är väldigt svårt att vara superrationell. Om man säger att man är det, så är det bara in med alla pengarna med en gång. Då får de mer tid att arbeta, och eftersom vi tror att aktier går upp över tid, ja, då är det större sannolikhet att det går upp.

Patrik: Men jag har sett så många gånger att man går in med ett stort belopp, en miljon är ju väldigt mycket pengar, och sen händer någonting. Säg att covid händer. Minus 30 procent på tre veckor, 300 000 kr borta. Och det som händer då är att man mår dåligt, väldigt naturligt. Det är svårt att tänka "ja, men det här är bara en blipp, det här kommer gå över och sen bli bra igen". Och så börjar man sätta värde på de där pengarna. "Fan, jag kunde ha köpt en ny bil, jag kunde ha rest jorden runt." Och sen säger man, uppenbarligen är det här inte något för mig. Och då tar man ut pengarna. Och det där händer alltför ofta, och börsen går ner en väldigt stor del av tiden. Över tid kommer den gå upp, men det är inte alls så ovanligt att den går ner, och det kan vara rätt länge som den har tappat värde.

Att komma in i marknaden gradvis

Patrik: Om man istället säger att jag delar upp den här miljonen i mindre belopp. Jag sätter den på ett konto med ränta, kanske Sparkonto+, och sen för jag över gradvis, det har vi skapat en funktion för. Så då kommer man in i marknaden löpande, hela tiden. Och om vi säger att det går ner med 30 procent, så får det inte så stor effekt, för jag har fortfarande pengar som är på väg in. Det kan få en stor effekt om man investerar allt över ett års tid, till exempel. Men då kanske det har gått upp lite innan dess. Så man får inte den här stora, omedelbara effekten, som kan vara jätteskadlig, om man kommer in vid fel tillfälle.

Patrik: Och så ska man säga att det vi gör som människor, vilket är väldigt naturligt, det är att få tänker att det här inte var mitt fel, utan de flesta tänker att det här var mitt fel. "Det var jag som fattade beslutet, jag gjorde fel." Eller, ännu roligare, "det är Lysas fel". Det kanske är bättre.

Det viktigaste vi också skapar är att man kan säga: gå till Lysa, så hjälper de dig. Då slipper man själv stå för rådet om det går ner 30 procent.

Patrik: Jag tror att ett av de värden vi också skapar, det är att om man sitter vid julbordet och någon frågar "hur ska jag investera?", då kan man säga, och det är många som gör det, "gå till Lysa, så hjälper de dig". Men om man själv är den som säger "det du borde göra, det är att ha de här indexfonderna och ställa upp det på det sättet", och sen går det ner 30 procent, till påsken kanske det inte är så roligt. Så det är därför många säger "jag ger inga förslag, du får klara det här själv". Och det är kanske ännu sämre för dem som inte kommer igång att spara. Så då ska det vara lätt att rekommendera oss.

Jan: Bra. Och sen brukar jag säga att man kan göra både och.

Patrik: Det kan man också. Man sätter in en summa direkt och sen sprider ut den.

Jan: Så det rationella, allting på en gång. Men det jag ändå brukar säga, det är att det finns stora poänger med att sprida ut den.

Ska jag sälja en dyr fond och byta?

Jan: En annan fråga, om jag skulle aggregera det. Jag har x antal pengar i en gammal fond, som ofta är dyr på min vanliga bank. Ska jag sälja den och byta till Lysa, eller till indexfonder?

Patrik: Jag skulle säga att om du har en dyr fond, så äter ju dyra avgifter upp pengar över tid. Det finns en del som har en total avgift på sitt sparande upp mot 2 procent. Det är inte ovanligt. Och så tittar vi över tid, vad innebär det här för mitt sparande? På ett år är det 2 procent. Det känns kanske inte jättemycket. Men på två år, då är det 4 procent. Och på fem år, 2 procent varje år i 5 år, det är ungefär 10 procent. Det är inte exakt så matten fungerar, men det är rätt nära som en tumregel. Och det gör att om jag sitter kvar i den här fonden på 2 procent i fem år, då är 10 procent av värdet borta.

Patrik: Så när man väl är investerad i marknaden, då har man kanske inte det här problemet att man ska komma in gradvis. Då skulle jag säga, byt till någonting i så fall. Se till att det du investerar i är brett och diversifierat. Se till att du har rätt fördelning med aktier och räntor. Men byt så fort som möjligt.

Jan: Bra. Den här är också en klassiker. Jag har x antal fonder. De här fonderna har gått back. Jag tänkte att jag skulle vänta tills de har gått tillbaka, och sen säljer jag och byter. Vad säger du då?

Ankaret som håller oss kvar i förlustfonder

Patrik: Då skulle jag också säga att man ska byta med en gång. För att det har gått ner, det säger inte att det kommer gå upp. Det säger egentligen ingenting om vad som kommer hända framöver. Men det är väldigt, jag tror man brukar prata om en psykologisk effekt, att man har ankrat vid ett visst värde som man vill att fonderna ska gå upp till innan man säljer igen. Därför blir många kvar med bolag som tappar i värde, eller fonder som tappar i värde. Men där är det också att byta så fort som möjligt.

Jan: Vad är nästa här? Är det verkligen rätt tillfälle att investera nu, när någonting har hänt? Någonting har hänt på marknaden. Att Trump har blivit president, eller räntan är på väg upp, eller räntan är på väg ner, eller Kina är på väg att anfalla Taiwan, eller vad det nu är just nu?

Patrik: Det är egentligen alltid rätt att investera på marknaden. Man kan gå tillbaka ett år, eller fem år, eller tio år, eller femton år, så känns det som att vi befinner oss i en situation som är helt unik. Men det finns alltid anledningar att man inte ska investera, som gör att man inte kommer igång och väntar på en annan tid. Det är alltid bättre att komma igång.

Det första som krävs för ett bra sparande är att man kommer igång. Allt det andra spelar ingen roll om man inte kommer igång.

Patrik: Om man ska säga vad som är viktigt för ett bra sparande, ja, men det första är att man måste komma igång. Allt det här med att vara rätt med räntor och aktier, att man ska vara diversifierad, det spelar ingen roll om man inte kommer igång. Och det är alldeles för många som inte kommer igång, på grund av att de sitter och funderar på de här frågorna.

Jan: Ja, precis. Så det positiva med det, det är ju att det heller aldrig är för sent att komma igång.

Patrik: Nej, exakt.

Är en fondrobot en indexfond?

Jan: Det här är ett sidospår också. Är en fondrobot en indexfond?

Patrik: Nej, det kan man inte säga. Om vi säger fondroboten, det är ju det automatiserade som vi pratade om tidigare. Men det finns inget som säger att en fondrobot ska investera just i indexfonder eller billiga fonder. Det kan finnas fondrobotar som investerar i dyra fonder. Så det finns ingen ekvivalens, inget likhetstecken däremellan. Sen är det kanske så att, eftersom fondrobotar är lite nyare, så är det lite modernare att investera där, för det är billiga fonder. Om man ska skapa en fondrobot som investerar i dyra fonder, så är det nog rätt svårt att hitta en marknad för det.

Jan: Men jag tänker så här: om någon kommer och säger "investerar du i indexfonder?", och så är det någon som är ny och känner "jag vet inte, jag har investerat i Lysa", skulle du säga att den personen har investerat i indexfonder då?

Patrik: Det har man gjort. Alltså, på aktiesidan, 100 %, då är det indexföljande fonder som gäller. Räntesidan försöker vi hålla väldigt billig, men det finns inte index riktigt där på samma sätt. Så om du har 100 % i räntor, då kanske du inte ska säga att du har investerat i indexfonder, utan säga att du har investerat i billiga räntefonder genom den istället. Men det är rätt ovanligt att man har 100 % räntor. Så det där är lite svårt att faktiskt säga.

Det enda sparbolaget med bara lågprisfonder

Patrik: En grej som är lite rolig, det är att jag är rätt säker, då får någon rätta mig om jag har fel, att vi är det enda sparbolaget och det enda fondbolaget som bara har lågprisfonder. Nästan alla andra fondbolag och sparbolag har produkter som man vill sälja upp kunden till, som man tjänar mer pengar på. Det är väldigt bra för våra kunder att vi kan hålla nere intressekonflikter.

Jan: Precis. Ska du ta nästa, Caroline?

Caroline: Nästa fråga. "USA står för mer än hälften av innehavet. Är inte det dumt?"

Patrik: Nej.

Jan: Frågan ställdes ungefär så: "Jo, det är dumt, men vi har kvar det."

Patrik: Ja, men det är en bra fråga. Det beror lite på hur man definierar dumt. Säg att vi skulle sitta här om ett halvår, och då har någonting hänt i USA, så att USA har tappat jättemycket i värde. Då skulle man säga, det var ju dumt. Men det är för att vi inte vet vad som kommer att hända.

USA:s dominans på världsmarknaden

Patrik: Nu är USA en väldigt stor del av världsmarknaden, och den har blivit en större del. Om vi går tillbaka väldigt lång tid, så var USA dominerande. Jag har inte siffrorna exakt, men om vi tittar på 50-talet, så stod USA för en väldigt stor del av den globala aktiemarknaden. Sen gick det lite bättre för Europa och utvecklingsmarknader ett tag. Nu har USA dragit ifrån lite igen, och är väl uppemot 70 procent av den globala aktiemarknaden. Och då är det bästa, om man investerar i aktier, att ändå investera enligt den här fördelningen, investera mycket i USA.

Patrik: Vi har en liten twist på det där, och tycker att man ändå ska, som svensk, ha lite mer pengar i Sverige, det man kallar för home bias. Men att ha mycket pengar i USA, det är inte dumt. Det är där världens största bolag finns. Det är där världens största kapitalmarknad finns. Att vi hade suttit i ett mindre land och sagt att "vi ska inte investera i det landet som har varit mest framgångsrikt på att skapa stora bolag", det hade ändå varit dummare.

Jan: Ja. Och så får man också tänka på, det var någon som gjorde en jämförelse, att bara kassaflödet Apple har räcker för att köpa ut typ halva svenska börsen.

Patrik: Ja.

Jan: Eller inte halva svenska, men väldigt många bolag.

De stora bolagen finns i USA

Patrik: Som europé kan man ju sitta och tycka att det är lite tråkigt, och vi hade gärna sett några stora europeiska bolag. Jag tror att om man tittar på världens 20 största bolag, så är listan nästan helt dominerad av amerikanska bolag. Jag tror att Novo Nordisk har kommit upp högt på den listan. Men det finns nästan inga europeiska bolag. Vilket är jättetråkigt. Och det är därför det ser ut som det gör. Att det är tråkigt, det är från ett ekonomiskt rationellt perspektiv inte en anledning att inte investera i USA.

Jan: Precis. Jag tänker, bara för att ta en fråga här, annars kommer jag bli lynchad i communityn. De här 20 procenten, är det mot Sverige? Den här överexponeringen mot Sverige. Där vissa tycker att "nej, det där följer inte forskningen". Och vissa tycker att "det spelar väl ingen roll var din brevlåda bor, de flesta bolagen har ju ändå internationella intäkter, så det spelar ingen roll". Kort, för jag vet att vi har en tråd på 400 inlägg om det här, så du får ta det kort: varför home bias, och kommer man kunna förändra det?

Varför home bias?

Patrik: Home bias är viktigt, det är ju vår övertygelse. Och varför tycker vi att, när vi sitter i Sverige, är det viktigt att vi som svenskar, om man investerar med Lysa, har en lite större del mot Sverige? Jo, det är för att man kan titta på ekonomisk teori. Om man sitter som amerikan, så säger man att man borde sprida ut sig och investera marknadsviktat. Men om man sitter i Sverige, då får man se, okej, hur borde jag investera från ett rent rationellt perspektiv? Men det är också rationellt att fundera på, vad ska jag göra med de här pengarna?

Patrik: Och när man sitter i Sverige, det vi kommer göra när vi vill köpa den här sommarstugan, eller köpa en begagnad bil, då tävlar vi med andra svenskar. Så det viktigaste är kanske där, vad är min köpkraft jämfört med andra som vill köpa den här sommarstugan? Och i Sverige har man generellt sett en stor övervikt mot Sverige. Och om vi då inte hade haft någon övervikt mot Sverige, då kan det bli, om det går mot USA, väldigt bra för våra kunder relativt alla andra i Sverige. Och det är ju kul att man blir lite mer förmögen. Men det du vill undvika, det är att du blir signifikant mindre förmögen än andra i Sverige.

Risken att bli relativt fattigare

Patrik: Och det kan inträffa om du är investerad internationellt, har en procent i Sverige, och sen tävlar mot många som kanske har 40, 50, 60 procent i Sverige, och den svenska börsen går väldigt, väldigt mycket bättre. För det gör att alla runt omkring dig blir mer förmögna, även om du har varit teoretiskt rätt och spridit ut det. Och det tycker vi är en sämre situation för våra kunder att hamna i. Det kanske är en av de sämsta situationer man kan hamna i. Och därför tycker vi att det är viktigt att ha en home bias.

Jan: Var det otydligt?

Caroline: Det är lite svårt för mig att fatta det.

Patrik: Okej, men jag är mitt i poängen, så att jag...

Jan: Men tänk så här: de flesta som investerar, investerar mest i Sverige. Så om Sverige går jättebra, så kommer de ha mycket mer pengar.

Caroline: Varför gör de... alltså, det är väl inte säkert?

Jan: Vadå, det är inte säkert?

Caroline: Nej, det är det inte. Att man investerar mest i Sverige, man kanske köper så...

Jan: Nej, de flesta andra investerar mest i Sverige. Om man tittar i statistiken, så är svenskar väldigt överviktade. Så om vi säger 20 procent övervikt med Lysa mot Sverige, för de flesta är det mycket, mycket mer än så.

Som att satsa pengar på Sverige i fotbolls-VM

Caroline: Ja, man köper svenska bolag, som investmentbolag.

Jan: Ja, inte ens det. Tänk på det som fotboll. Vilka är de enda i världen som satsar pengar på att Sverige ska vinna VM-finalen i fotboll? Det är bara svenskar.

Caroline: Okej, okej. Nu fattar jag. Nu fattar jag lite mer.

Patrik: Det vi försöker undvika är den effekten att alla andra i Sverige, som är mycket mer investerade i svenska aktier, det går mycket bättre för dem, och att man då har mindre pengar över.

Caroline: Finns det anledning att se över det?

Patrik: Det finns ju anledning att se över allting vi gör på Lysa. Det som är viktigt för oss, det är att i så fall göra det på ett sätt så vi behåller enkelhet. Jag nämnde tidigare att 80 procent av alla våra kunder tycker att det absolut viktigaste med Lysa, det är enkelhet. Vi vill i så fall introducera den typen av frågor på ett sånt sätt så att det inte upplevs som komplicerat, och blir en anledning att stanna upp och kanske inte göra någonting, för att man får flera olika val. Så då måste vi hitta ett sätt att leverera det på på ett flexibelt sätt, utan att vi gör tjänsten krångligare. Och det är lite svårt. Men det är en sak vi utvecklar.

Hör jag en öppning?

Jan: Men vet du vad jag hör? Jag hör ändå att det här är en öppning.

Caroline: Ja, men innan sa du att om man inte skulle ha home bias, kanske bara en procent Sverige och lite mer USA, så kanske man ändå skulle blivit mer förmögen.

Patrik: Ja, precis. Nej, vänta, vänta. Ja, precis. Du har helt rätt, och det vill jag gärna vara. Men det som händer i det scenariot, och det här är ju inte vad vi vet, det är att du blir mer förmögen jämfört med alla andra. Men den situationen som är bra, den är inte tillräckligt mycket bättre för att motverka motsatt situation, när du blir mindre förmögen än alla andra.

Caroline: Okej. Speciella saker kan hända i Sverige, så folk blir mer förmögna än mig.

Patrik: Precis, för de är mer investerade i Sverige. Och man kan kalla det här, det är ju inte hittepå, det finns en teori kring det som kommer från USA, som heter "Keeping up with the Joneses", eller "hålla jämna steg med Svensson", får man väl säga i Sverige. Du vill inte att alla andra ska bli relativt mer förmögna än dig, för det är en sämre situation att befinna sig i, än att du blir lite mer förmögen än alla andra.

Hur låter det när det inte är en öppning?

Caroline: Men var det så som Jan sa, att det finns en öppning där? Att man ska kunna välja bort?

Patrik: Vi tittar ju över saker löpande.

Jan: Det där är ett politiskt svar. Men i de tidigare fem årssäsongerna har det varit så här: nej. Vi kan testa, så här låter det när det inte är en öppning. Kommer ni investera i guld?

Patrik: Nej, det kommer vi inte göra.

Jan: Ser du skillnaden?

Caroline: Ja, absolut.

Patrik: Men det jag försöker säga, det gäller i så fall att göra det på rätt sätt. Och det kan finnas en anledning, för om man tittar och har en kund som säger "jag ska inte pensionera mig i Sverige, utan jag vill pensionera mig någonstans där det är varmare", ja, men då blir argumentet för en home bias svagare.

Jan: Ja, absolut. Bra. Jag tänker att vi ska ta några avslutande. Jag känner ändå att vi har svarat bra på den här home bias-frågan.

Patrik: Ja, jag tycker det.

Jan: Det är väl det att den är viktig, det finns en teori kring det, och det heter "hålla jämna steg med Svensson". Ja, bra.

Kommer ni erbjuda portföljbelåning?

Jan: Också en sån här, det blir spännande, nu får du väga dina svar. Kommer ni erbjuda portföljbelåning?

Patrik: Nej, alltså, jag skulle säga nej generellt, och sen får man kanske säga en liten brasklapp om varför. Om man säger portföljbelåning, det är ju när man tar lån mot de innehav man har hos Lysa. Och det jag tycker är viktigt att komma ihåg när man pratar om portföljbelåning, det är att de flesta är belånade med sina huslån. Och man får se till en helhet. Det är inte så att jag har mitt hus som är belånat på det här sättet, sen har jag min aktieportfölj som är belånad på det här sättet, och sen har jag bilen som är belånad, kanske på det här sättet. Man måste se till helheten. Så de flesta är belånade i sina portföljer till att börja med.

Patrik: Och det belåning gör, det är att det förstärker uppsidan. Det är därför många vill ha det. När det går upp och du är belånad, då går det upp ännu mer. Men om det går ner, då går det ner ännu mer. Det kan finnas anledningar att ha belåning, speciellt när det kommer till pensioner till exempel, och man är väldigt ung.

Jan: Men precis, det tar vi i pensionsavsnittet.

Patrik: Men för det vanliga, det var inte lika mycket som det där andra.

Jan: Nej, det tittar man inte på.

Patrik: Nej, svaret är inte så här "nej, vi ska bara göra det på ett bra sätt".

Varför investerar ni inte i guld, krypto eller allvädersportfölj?

Jan: Det är en klassisk fråga också som kommer: varför investerar ni inte i...

Patrik: Åh, det kan vara allt möjligt.

Jan: Där kan det vara, du vet, någon tycker om guld, någon tycker om allvädersportfölj, någon tycker om krypto. Vad är det generella svaret?

Patrik: Det generella svaret är att vi gillar aktier och räntor. För att det är saker man kan göra som producerar någonting, det vill säga att man får ett kassaflöde. Aktiebolag, för att de ska ha något värde, så krävs det att man får utdelning. Räntepapper, då får man dels en räntebetalning, obligationer, eller så får man tillbaka pengarna i slutet. Om man tittar till exempel på guld eller bitcoin eller annat, så finns det ingen naturlig avkastning. Utan man köper dem för att man tror att någon annan vill betala mer i framtiden för dem. Det kanske någon gör, men när det inte finns en naturlig avkastning kopplad till dem, då tycker inte vi att det är ett så intressant tillgångsslag.

Jan: Vad är den konstigaste frågan du har fått?

Selfies på stan

Patrik: Det kanske inte är så konstiga frågor, men något som har varit rätt ovant, även om lite smickrande också, som man inte förväntade sig när man pluggade ekonomi, det är att det händer, inte särskilt ofta, jag tror ni får det här mer än vad jag får, men att det kommer fram någon på stan och vill ha en bild tillsammans.

Jan: En selfie.

Patrik: Det är en selfie, för att man har blivit rekommenderad Lysa av någon, och sen vill man skicka en bild tillbaka.

Jan: Ja, det är fint.

Patrik: Det är jätteroligt, men det är ovant.

Jan: Då ska jag säga så här, till den som lyssnar eller tittar: gör det. Man blir jätteglad när någon kommer fram. Jag tror att det är många som tänker "shit", och så vågar man inte komma fram och säga hej. Nu är det här jätteovanligt att det händer, ska jag säga. Ser ni Patrik på stan, gå och säg hej. Patrik vill att det ska hända mer. Det är därför han berättar om det, han vill att det ska hända mer.

Patrik: Man får tänka till lite.

Jan: Ja, men precis. Snyggt.

Avrundning

Jan: Är det någon fråga som vi borde ha ställt?

Patrik: Nej, jag tycker att det har varit heltäckande och väldigt roligt.

Jan: Ja, men vad bra. Och jag tänker så här, vi har ju andra avsnitt tillsammans med dig där vi pratar om pension. Vi har också ett där vi pratar lite mer om sparkonto. Och sen har vi också ett avsnitt som jag tycker är kul, lite så här personporträtt, där vi pratar om Patrik utanför Lysa.

Patrik: Oj då.

Jan: Så Patrik, ett stort tack. Och tack till dig som lyssnat och tittat. Så ses vi.

Patrik: Tack.