Därför kommer LYSA aldrig vinna men alltid vara i toppen

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det coola valet: alltid bland de bästa
2. Två avsnitt och en julbonus
3. Vad bonusavsnittet handlar om
4. Lysas start och en hektisk vår 2017
5. Incitamenten är A och O
6. Show me the incentives
7. One-stop shop och två enkla val
8. Samma sparande oavsett storlek
9. Finans är tvärtom mot resten av livet
10. Varför fonder över huvud taget?
11. En krona blir 30, eller tio
12. Vad menas med "bästa fonderna"?
13. Vi försöker inte förutspå marknaden
14. Min portfölj är minsann bättre
15. Varför sikta på topp tredjedel?
16. Fotbollslaget som vann med tur
17. Det värsta som kan hända en ny investerare
18. Att höja sina bet tills nedgången kommer
19. En sammanfattning av Sharpes Nobelpris
20. Tioårsperspektivet: topp 10 procent
21. Tour de France-cyklisten
22. Avgiften som fem minuters försprång
23. När det är okej att synda
24. Aktier som hobby kostar pengar
25. Marknaden är inte helt effektiv
26. Tjugolappen på marken
27. En procent av Sveriges vuxna
28. Hur ser en genomsnittlig Lysa-kund ut?
29. Den vanligaste anledningen att börja
30. Median och snitt på sparkapitalet
31. Företagskunder och överskottslikviditet
32. Smygsänkta avgifter och baspunkter
33. En filosofi om små förbättringar
34. 2 och 20: när halva kapitalet försvinner
35. Att bygga Lysas portfölj själv
36. Avgift är inte allt
37. Bred eller hållbar portfölj?
38. Hållbart: 800 av 8 000 bolag
39. Vad är Öhman, och hur väljer man?
40. Varför hållbart gick bättre i år
41. Hållbart för effekt eller avkastning?
42. Att ta så få svåra beslut som möjligt
43. En enkel switch för hållbart
44. Varför det inte finns en app än
45. Vem vill ha appen?
46. Förlustaversion: därför ska du inte logga in
47. Lysas ansvar när börsen faller
48. Fidelity-studien om de döda kunderna
49. Hur mycket aktier kontra räntor?
50. När Lysa avråder en kund
51. Ett enkelt sparkonto med ränta
52. Tre insättningsgarantier på ett konto
53. Från studenter till FIRE-läget
54. Att placera tio miljoner i buffert
55. 100 procent aktier eller obligationer?
56. Sämsta rådet i finansbranschen
57. Vad är en strukturerad produkt?
58. En tumregel om avgifter
59. Avrundning och en cliffhanger till bonusavsnittet

Det coola valet: alltid bland de bästa

Jan: Men det är ju det som jag tycker är det coola valet, att jag kan välja att alltid vara bland de bästa. Eller så tar jag risken att kanske ibland vinna, men kanske även ibland hamna sist. Och då väljer jag alltid hellre konsekvent där uppe i toppen varje år.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 234, och det är ett samarbete tillsammans med fondroboten Lysa. Idag intervjuar vi Patrik Adamsson, som är medgrundare till fondroboten Lysa. Och det lite roliga som jag insåg när jag och Patrik pratade om det här för någon vecka sedan, det är att det är över två år sedan de var med sist och pratade.

Jan: Eftersom vi ändå är så stora fans av Lysa, vi brukar ju rekommendera dem som bassparandet, oavsett om man är ny eller nybörjare, så är det lite kul att faktiskt prata med Lysa i stället för att prata om Lysa.

Två avsnitt och en julbonus

Jan: Vi har fått in supermycket frågor till dagens avsnitt. Så det blir faktiskt två avsnitt idag. Ni kommer få en liten julbonus, att få ett extra avsnitt. Så vi har det här, där vi pratar lite allmänt om Lysa. Det är till och med lite roligt, för vi har ju lite frågor. Och sen upplever jag nästan att Patrik svarar fel.

Caroline: Så måste du svara rätt.

Jan: Nej, men ni har ju olika svar på samma frågor.

Patrik: Ja, för i och med att jag har pratat om Lysa så länge, så har jag ju vissa svar som jag brukar säga när folk frågar mig: hur ska jag investera, eller varför ska jag välja Lysa? Då brukar jag svara på ett visst sätt, och då kändes det så roligt och lite konstigt att ha Patrik här som svarar på ett annat sätt. Så det blir lite roligt.

Jan: Det här första avsnittet som du lyssnar på nu, det är lite mer allmänt, lite mer generellt. Vi pratar om de stora penseldragen, vi pratar om mycket metaforer. Idag pratade vi mycket om den här Tour de France-metaforen, om att Lysa aldrig kommer få någon ledartröja, men kommer alltid hamna i toppen över tid i alla fall.

Vad bonusavsnittet handlar om

Jan: Och sen tänker jag att nästa avsnitt blir i princip bara frågor och svar. Så då kommer Lysa, bonusavsnittet, att introducera guld, om man kan ha hävstång, Patrik kommer att prata om lite nyheter som de har tänkt släppa och som jag tror kommer att bli bra.

Jan: Så jag tänker att vi behöver inte göra det längre än så. Utan idag blir det Lysa, nästa vecka kommer vi prata lite mer RikaTillsammans, och sen är vi inne i januari 2022 och då blir det precis de vanliga avsnitten: bästa fonderna, ombalansering, hur kan man tänka inför 2022 och så vidare. Så jag hoppas att vi ses där ute.

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Patrik Adamsson. Du är ju vd och medgrundare till fondroboten Lysa, och du har en spännande bakgrund från finansbranschen. Du har varit i London, jobbat på Merrill Lynch, du har jobbat med private equity. Sen kom du hem till Stockholm, jobbade för Nordstjernan och sen blev det Lysa för ett par år sedan, och så har det varit sen dess. Och du har också varit med här i podden, avsnitt 46 och 125, nästan två år sedan. Så varmt välkommen tillbaka.

Patrik: Tack så mycket. Jättekul att vara här igen.

Lysas start och en hektisk vår 2017

Jan: Vill du lägga till någonting i presentationen?

Patrik: Nej, jag tycker det räcker.

Jan: När var det ni började med Lysa? 2017?

Patrik: 2017 gick vi live med tjänsten, i april 2017, kommer jag ihåg. Och så fick jag min dotter där i maj 2017. Så det var en hektisk tid.

Jan: Ja, precis. Det tenderar att klumpa sig.

Jan: Men du, jag tänker så här. Jag tror inte att det är någon som kan ha missat att vi är stora fans av er tjänst. Vi har mycket pengar hos er och vi har samarbetat sedan ni öppnade dörren. Och det var ju i och för sig först när jag hade hämtat mig från mitt ego. För vi hade ju i tio år bloggat: så här kan du göra fondportföljer, index, och så här matchar du forskningen. Och sen kom ni bara: ja, men här gör vi detta automatiskt. Vi gör det billigare, vi gör det bättre och vi gör det enkelt. Jag var bara så här: fuck you.

Mitt mål är ju att folk ska få ett bättre sparande. Och ni är enligt mig det bästa alternativet.

Jan: Men sen insåg jag: okej, men jag förvaltar ju inte andras pengar. Vi är inte konkurrenter. Mitt mål är ju att folk ska få ett bättre sparande. Och ni är enligt mig det bästa alternativet. Så att jag tycker att Lysa är bra är inget konstigt. Men om du skulle ta det: varför tycker du att Lysa är bra?

Incitamenten är A och O

Patrik: Det är jätteroligt att höra. Jag skulle säga så här att Lysa skapades också för att svara på problem som vi hade, vi som grundade Lysa. Och det hade mycket att göra med att vi tyckte att finansbranschen var lite för dålig på att skapa enkla och billiga produkter. Och då börjar man fundera: varför är det på det här sättet? Varför är det inte lätt att spara rätt, som är vår ledstjärna som vi alltid vill uppnå?

Patrik: Och det kom ner till så enkla saker som incitament, helt enkelt. På grund av historiska skäl, hur bankverksamhet och hur försäkringsbolag har utvecklats, så är det rätt svårt för bankerna att både ta hänsyn till aktieägarvärde och till kundvärde. Man vill sälja lite dyrare tjänster i stället för billiga, som kanske är de som är rätt och bra för kunden.

Patrik: Och då funderade vi: hur kan vi skapa en tjänst som bara har kundens bästa för ögonen, som är extremt kundfokuserad? Där vi får lika mycket betalt oavsett vad kunden väljer, eller vad vi rekommenderar till kunden, och att det blir en så låg avgift som möjligt. Det var ledstjärnan för att komma igång. Så det handlar mycket om hur man kan ändra om incitamenten i finansbranschen.

Jan: Precis, för det har ju du sagt många gånger. Svårt att lägga orden i din mun, men: så länge en rådgivare, en bank eller en säljare får olika betalt om du väljer A eller B, så kommer den rådgivningen aldrig vara objektiv.

Show me the incentives

Patrik: Så är det. Det finns ett bra citat av Warren Buffetts vapendragare Charlie Munger. Jag tror han sa: visa mig incitamenten så kan jag visa resultatet. Show me the incentives and I'll show you the outcome.

Visa mig incitamenten så kan jag visa resultatet.

Patrik: Och det är verkligen så det är i finansbranschen. Om det är så att en aktör tjänar mer på att rekommendera en viss typ av produkter, så blir det i slutändan att det är de som kommer rekommenderas till kunden. Så det är verkligen A och O för hela Lysas anledning att existera.

Patrik: Och det som är väldigt häftigt när man har de här incitamenten som jag tycker är rätt med kunden, då finns det en möjlighet att automatisera alla transaktioner för kunden, vilket gör det väldigt lätt. Man behöver inte tänka på att nu ska jag sätta in pengarna till det här kontot, jag ska se till att öppna till exempel ett ISK-konto och sen måste jag flytta de pengarna, sen ska jag se till att de investeras därefter. Utan allt det kan automatiseras.

One-stop shop och två enkla val

Jan: Jag brukar beskriva er lite som en one-stop shop. Precis som du säger att det är lätt att göra rätt, att det är enkelt att komma igång. Och detta är lite så här nervöst, jag märker att jag blir nervös när jag ska berätta om er tjänst när du är här. Men jag brukar säga att det egentligen bara är två val du behöver göra. Vill jag spara hållbart eller brett? Och det andra är: vilken risk, alltså hur lång är min tidshorisont, mer eller mindre.

Jan: Det där har ju varit ett problem. För det får jag fråga ibland: varför rekommenderar ni inte Avanza och Nordnet? Jo, för att jag har hört från Avanza och Nordnet att många öppnar ett konto och sätter in pengar, men sen händer det inte så himla mycket mer.

Patrik: Ja, och man ska säga att det finns olika typer av kunder som vill ha olika saker. Det finns väldigt bra och moderna plattformar som ger kunden verktyg att investera själv. Man kan kalla det lite för "gör det själv", do it yourself. Då tror jag att de absolut flesta kunderna, de tycker kanske inte att de riktigt har tiden att sätta sig in i det. Det kanske inte är jätteintressant att förstå hur ett ISK-konto beskattas. Utan då vill man ha hjälp. Do it for me. Någon som gör det för dig. Och det är där vi passar in, för den typen av kunder.

Samma sparande oavsett storlek

Jan: Och sen tänker jag att ett sånt här roligt argument är att det på något sätt är rätt rättvist. För om man kommer in och sparar sin första tusenlapp, eller sparar tio miljoner, så får jag exakt samma grej.

Patrik: Ja, exakt. Det är samma underliggande fonder som man investerar i. Och det där är rätt intressant. Det är ofta så att personer som är väldigt förmögna har, i mitt tycke, rätt dåliga portföljer.

Jan: Men förlåt, jag blev nyfiken, för det är ju jättespännande. Det tror jag inte är vad folk tror. Man tänker ju liksom... Vad har de då?

Patrik: Nej, men det är ofta så att man investerar mycket i hedgefonder, som är väldigt dyra. Speciella saker som är låsta, som inte är tillgängliga för oss att investera i. Som har en exklusivitetsstämpel kopplad till sig. Det är mycket så i livet att om man är förmögen, så kanske man har råd att köpa lite bättre bilar, lite bättre kläder, lite bättre mat. Kanske kan resa lite bättre. Och därför tänker man att nu när jag ska investera, då ska jag också, på grund av att jag är förmögen, ha tillgång till bättre produkter.

De bästa finansiella produkterna är lågkostnadsprodukter, som är tillgängliga för alla.

Patrik: Men det är ju där det är väldigt roligt och positivt: de bästa finansiella produkterna är lågkostnadsprodukter, som är tillgängliga för alla. Så där fungerar det faktiskt tvärtom. Ju mer exklusivt och dyrare det är, desto sämre brukar det bli för kunden.

Finans är tvärtom mot resten av livet

Jan: Och hur kommer det sig, tror du?

Jan: Jag tänker ju så här, att finans är typ det enda området där det är så. I alla andra områden i livet är det så att den som är mest aktiv, den som är mest engagerad, den som kan mest, den som gör mest, den som flyttar runt mest, är den som vinner. Medan vi är ju båda så här: ja, men du vet, den som är lat, den som är oengagerad, den som är ointresserad, den som inte kan någonting, det är den som kommer att vinna. Så grattis till dig som lyssnar på det här.

Patrik: Ja, det kanske inte är ett generellt bra råd i livet, men när det kommer till finans så är det på det sättet. Och det är egentligen för att den finansiella marknaden i stort är väldigt välfungerande. Det kanske inte känns så alltid, när det går upp och ner, men i snitt över tid så fungerar den rätt väl med prissättningen.

Patrik: Om du ska gå ut och köpa en aktie, så är det inte bara du som säger "jag är beredd att köpa den här aktien för 150", utan du tittar på vad den handlas i, och då kanske det är 70. Och då finns det väldigt många experter som sitter och säljer och köper den aktien samtidigt, som gör att det riktiga värdet nog är 70. Och då kan man ta rygg på det när man handlar. När man gör det i form av fonder, så tar man rygg, i vårt fall, på 8 000 sådana minimibeslut som är fattade. Så det finns rätt bra information, det är många aktörer och priset är relativt ihjälsatt.

Varför fonder över huvud taget?

Jan: Men Patrik, kan du inte beskriva vad det är ni gör egentligen?

Patrik: Ja, det vi gör är att vi hjälper dig, våra kunder, att investera i det vi tycker är världens bästa fonder. Och då kan man fråga sig, väldigt grundläggande: varför ska vi investera i fonder över huvud taget? Varför ska man inte ha pengarna bara på ett sparkonto?

Patrik: Jo, det finns väldigt mycket bra ekonomisk teori och historik som säger att om man investerar i aktier, då kan man förvänta sig att över tid ökar det med ungefär 7 procent per år. Vissa år kan det gå ner rätt rejält, som under covid. Jag tror det sämsta året i Sverige så gick det ner 40 procent de senaste 100 åren. Det bästa året gick det upp 67 procent. Men i snitt över tid, om man kan vara uthållig, så kan man förvänta sig ungefär 7 procent i avkastning. Och det vi vill hjälpa våra kunder med är att skörda den avkastningen, så att pengarna arbetar. Och sen vill vi hjälpa våra kunder att göra det till en bra kostnad.

En krona blir 30, eller tio

Patrik: Och det är lite här man kommer in på vad jag tycker är rätt fel i finansbranschen. Om man säger att man börjar investera och spara när man är 20 eller 50, så kanske man sparar i 50 år. En väldigt lång tidshorisont. Och så säger jag att man kan förvänta sig 7 procent i avkastning per år. Tänk att vi tar en krona under de 50 åren. Då blir det 30 kronor därefter. Om man i stället betalar säg 2 procent i avgift, så får man 5 procent under de 50 åren. Och då har man 10 kronor i stället.

Du tar 100 procent av risken, men du får 33 procent av uppsidan. Resten försvinner i avgifter.

Patrik: Vilket innebär att som investerare står du för 100 procent av investeringen. Du tar 100 procent av risken, men du får 33 procent av uppsidan. Resten försvinner i avgifter. Alltså 10 mot 30.

Jan: Ja, det är rätt sjukt. Vad roligt. För jag gillar ju din fråga. Hade jag fått den i podden, hade jag svarat helt annorlunda.

Patrik: Vad hade du sagt?

Jan: Ja, vad jag brukar säga, vad är det Lysa gör? Då brukar jag säga: jo, de ser till att dina pengar investeras i alla bolag, i hela världen, i alla branscher, i alla storlekar, så att du äger typ hela marknaden. Eller en representation av marknaden. Och så brukar jag lägga till: vissa bolag kommer att gå superbra, andra bolag kommer att gå jättedåligt. Men i helhet kommer du få snittet för hur världsekonomin går. Och så brukar jag säga: det är ungefär 7 procent.

Vad menas med "bästa fonderna"?

Jan: Du sa att ni investerar i de bästa fonderna. Med avseende på risk. Vad tänker du mer på när du säger bästa fonderna?

Patrik: Vi är ju jättenördiga här när det kommer till finansiella saker, som de flesta har märkt vid det här laget. Så det är flera saker. Det ska vara bra avgifter. Det ska vara väldigt brett, så man inte tar individuell bolagsrisk, som du var inne på, Jan. Och det blir lite nördigt: om man verkligen äger aktier, att det är fysiskt replikerande, att det inte är olika syntetiska instrument, att det ska vara skatteeffektivt. Hur väl följer man underliggande index, vad är tracking error? Det finns massor med sådana olika saker som man ska ta hänsyn till. Och det tycker vi är jätteroligt. Men jag har full uppskattning för att de flesta inte tycker det är jätteroligt. Och då kan vi lösa det åt dig.

Jan: Men om jag ska vara lite jobbig mot dig här. När folk säger "de bästa fonderna" och du frågar tio personer, så får vi helt olika svar. Då säger någon, nu hittar jag på, ny teknik-fond eller Brasilienfond eller krypto. Där har ju ni ändå en väldigt specifik åsikt. För detta är också en sån fråga jag får: jaha, så ni har fattat att vi människor inte kan förutsäga marknaden, så jag ska inte försöka tajma marknaden. Jag väljer ut vilka fonder som kommer gå bra. Det är skitbra, jag ger det till Lysa, och så kommer deras robot välja ut vilka fonder som kommer gå bra i framtiden och vilka branscher som kommer vara bra. Och jag bara: nej, nej, det är inte det.

Vi försöker inte förutspå marknaden

Patrik: Nej, så är det. Och här har vi en speciell filosofi som skiljer sig från marknaden i helhet, och vi tycker den är väldigt väl underbyggd med långa tidsserier, data och akademisk forskning. Det är att det är jättesvårt att veta hur marknaden kommer gå framöver.

Patrik: Och här kan man ställa sig lite olika frågor. Tror jag att jag vet hur marknaden kommer gå närmaste året, närmaste tre åren? Där är mitt svar nej, det tror jag inte att jag vet. Det kan gå upp, det kan gå ner. Det är massor med olika händelser som påverkar det. Tror jag att jag kan välja ut bolag som kommer gå särskilt bra under den här perioden? Nej, det tror jag inte heller.

Patrik: Och då landar man i: vad blir väldigt viktigt då? Jo, att fokusera på det man kan kontrollera. Och då kommer man ner till saker som mycket stor spridning, låga avgifter, det jag nämnde tidigare kring tracking error. Och verkligen fokusera på processen, hur man väljer ut fonden. Och då hamnar man i att de bästa fonderna, det är väldigt breda och billiga fonder som till exempel Vanguard levererar. Det blir svaret. Men jag har full respekt för att många andra kan landa i en annan konklusion.

Jan: Men det tycker jag då är fel.

Patrik: Ja, man måste vara övertygad om det man gör.

Min portfölj är minsann bättre

Jan: Vi har ju fått in en jättekul fråga, jag gillar ju detta. Det är både från Maria och Mattias.

Caroline: Maria skriver: jag skulle vilja att Patrik bemötte min egen portfölj, som minsann ger bättre avkastning, men med exempel på varför Lysa går sämre eller bättre i olika situationer.

Jan: Precis, så alla som har blivit mansplainade att mindre portföljer minsann är bättre, de bättre-männen. Känner du några sådana?

Patrik: Jag får den frågan några gånger. Och som jag säger: för det första är det ju väldigt roligt att det har gått bra. Sen är det på det sättet att man kanske ska fundera. Och det är det här som är rätt jobbigt. Det man ska titta på är kanske inte alltid slutresultatet, utan processen som leder fram till det resultatet.

Vi räknar aldrig med att Lysa kommer ge bäst avkastning av alla fonder ett enskilt år. Om det är så, då har vi gjort någonting fel.

Patrik: Vi räknar aldrig med att Lysa kommer ge bäst avkastning av alla fonder ett enskilt år. Om det är så, då har vi faktiskt gjort någonting fel. Eftersom vi ska följa marknaden med avdrag för avgifter, så är vårt mål ungefär att komma bland den tredjedel av fonder som har gått bäst. Ungefär på den gränsen.

Varför sikta på topp tredjedel?

Patrik: Och det kanske låter lite underligt: varför siktar man inte på att vara bäst?

Jan: För ni är inte kompetenta nog?

Patrik: Nej, så kan jag säga. Men jag tror att problemet är att då måste man ta väldigt fokuserade bets. Sättet som du hade tjänat absolut mest pengar de senaste tio åren, det är om du hade investerat väldigt tungt i bitcoin i början. Vilket många har gjort med bra resultat, och det är svårt att argumentera emot och säga att det var fel. Men det var väldigt svårt att veta det när man stod där, kan jag tycka.

Patrik: Och därför, om man satsar på att gå så brett som möjligt, då börjar man prata om riskjusterad avkastning. Vilken risk tar jag? Vad får jag för resultat av det? Och då är det rimligt att säga att vi ska ligga bland topp en tredjedel av liknande fonder som finns tillgängliga.

Fotbollslaget som vann med tur

Patrik: Och sen ska jag prata lite mer om vad jag menar med att det viktigaste inte är slutresultatet, utan hur viktig processen är. Ett exempel som jag tycker är rätt bra: tänk dig ett mindre svenskt fotbollslag som slår en engelsk storklubb. Då kan man titta på resultatet och säga att det svenska laget vann med 3–1. Det svenska laget är absolut bättre än den engelska storklubben. Här har engelska storklubben ganska mycket att lära kring kost, tränare, kring hur man ska lägga upp hela säsongen. Och man bör nog börja fokusera på det svenska laget och anamma det.

Patrik: Eller så kan man titta lite och se att den engelska storklubben hade 70 procent av bollinnehavet. De sköt och det gick i stolpen fem gånger. Svenska laget hade kanske lite tur. Och då bör man nog se flera olika matcher efter varandra innan man kommer till konklusionen att vi ska anamma en helt ny träningsfilosofi på det svenska laget.

Patrik: Och det man ska fundera på är att man kanske inte ska titta på vad slutresultatet blev i den här fotbollsmatchen, eller när man investerar, utan vad processen var för att komma dit. Det är det man kan kontrollera, där man tar bort det här elementet av tur, eller försöker reducera det så mycket som möjligt.

Det värsta som kan hända en ny investerare

Jan: Nej, men jag håller med. Och det där är väl den jobbiga insikten. Vi pratade ju om det lite innan vi började spela in: det värsta som kan hända en ny investerare, det är att man tar ett riskabelt bet och lyckas med det. För plötsligt börjar man tro att det handlar om skicklighet, och att det kanske inte var så mycket tur.

Det värsta som kan hända en ny investerare, det är att man tar ett riskabelt bet och lyckas med det.

Jan: Och jag menar, det är ju de roligaste gubbarna. Ofta är det gubbar jag träffar. Det är skicklighet när det går upp, och så är det otur när det går ner. Och det här är extremt mänskligt. Och det är någonting vi inte har pratat om hittills, men jag tror man kan prata rätt mycket om det: psykologi och beteende kring investeringar.

Patrik: Ja, jag hamnar väl i det där lite också, som jag tror att alla gör. Jag började investera lite lätt under dotcom-bubblan, 2000, 2001. Jag satte rätt mycket pengar i Nokia. Det gick ju jättebra. Jag tyckte där på gymnasiet att jag var grym på att investera. Och sen sa det poff i dotcom-bubblan. Då hade jag väldigt mycket i en enstaka aktie, en väldigt liten portfölj, och det var en väldigt viktig lärdom.

Att höja sina bet tills nedgången kommer

Patrik: Men det jag hade gjort hela tiden, det var att jag hade sett att det gick bra, och då höjde jag hela tiden mina bet. Tills jag fick en stark nedgång efteråt. Och det är väl därför den där kommentaren stämmer, kring att om man tar väldigt mycket risk och det går väldigt bra, då är det väldigt mänskligt om man tänker att jag ska ta mer risk nästa gång, och mer och mer. Och då finns det en risk att det leder till ett negativt resultat.

Patrik: Men jag tycker det är svårt att kritisera den enskilda för det. För det är en lärdomsprocess. Det är väldigt mänskligt. Och sen, om man tittar på hur vi pratar om investeringar i samhället, i tidningar generellt, så är det mycket att man ska satsa på vinnaren. Det här har gått riktigt bra. Det här säger den här stjärnförvaltaren att man ska göra. Så det finns en underbyggnad hela tiden av att man ska vinna. Hitta rätt.

Patrik: Jag tror det man inte tänker på är att handel med aktier är ett nollsummespel. Det jag menar med det är att det finns någon som köper och någon som säljer. Så det är alltid någon som har gjort en bra affär och någon som har gjort en dålig affär. Sen, anledningen till att vi handlar med aktier, det är ju att i snitt går det upp 8 procent. Men det är ett nollsummespel runt den här 8 procenten. Och sen är det lite värre än så. För nollsummespel hade det varit om du inte hade avgifter. Men när man drar av avgifterna, då blir det ett förlustspel, förväntat, för de som deltar och handlar mycket.

En sammanfattning av Sharpes Nobelpris

Jan: Vilken fin sammanfattning av William Sharpes Nobelpris.

Patrik: Jag kan ha lånat några av de där citaten också.

Jan: Jag tyckte det var en jättebra sammanfattning. Var du på väg någonstans?

Caroline: Jo, jag tänkte på Marias fråga. Du slänger inte det här, men forskningen visar, i ansiktet på dem. Att det faktiskt är indexfonder som går bäst.

Patrik: Det finns ju jättemycket statistik på det här. Det finns en undersökning som heter SPIVA. Och när jag sa en tredjedel, det är ungefär för att det är där man kan förvänta sig att hamna. Det är inte för att vi är jätteduktiga, utan för att man rent matematiskt kan förvänta sig att hälften av alla fondförvaltare går sämre än index, hälften går bättre. Det är en matematik för att tillsammans utgör de index. Eftersom index är snittet av vad alla håller. Och sen drar man av avgifterna. Och då kommer man fram till ungefär att om du inte har så höga avgifter, då bör du ligga bland en tredjedel bättre. De bästa, helt enkelt.

Tioårsperspektivet: topp 10 procent

Patrik: Och sen är det lite häftigt, eller lite underligt, att man ser att över tid är det inte samma tredjedel som kommer gå bättre än oss ett enstaka år. Utan det varierar väldigt mycket. Så efter tio års tid kan man se i de här SPIVA-undersökningarna att det är ungefär 90–95 procent som har gått sämre än index, av dem som förvaltar. Och då är ju vårt mål efter tio år att vara bland de bästa 10 procenten, i stället, för våra kunder.

Patrik: Och det finns jättemycket forskning på det här. Så det är en del av hur man kan tänka och svara. Men jag har också väldigt stor respekt för att om det är någon som har investerat lite pengar i bitcoin för 10–12 år sedan, då är det lite svårt för mig att säga att det där var ett felbeslut. Det borde du inte ha gjort, för sannolikhetsmässigt var det inte så smart. När det har varit ett fantastiskt resultat. Så det finns den psykologin i det hela också. Jag tror man ska vara lite ödmjuk där.

Jan: Ja, men absolut. Vi lägger ut en länk också till SPIVA. Det är Standard & Poor's, deras sajt som bara jämför olika index och olika fonder.

Tour de France-cyklisten

Jan: Men detta är också så här, återigen, det är så roligt att se hur du svarar på en fråga. Och sen tänker jag, hur brukar jag prata om detta i podden? Vet du hur jag brukar säga? Så får vi se om det blir approved.

Jan: Jag brukar tänka på er som en cyklist som är med i Tour de France. Och den här cyklisten är en ganska medelmåttig cyklist. Den kommer inte vinna. Den kommer inte vinna någon bergsetapp. Den kommer inte vinna någon sprintetapp. Den kommer inte vinna någon långdistansetapp. Men den här cyklisten kommer inte heller köra i diket. En sprintcyklist kan ju vinna eller hamna i diket. Den kanske vinner sprinten men är typ sist i bergsetappen.

Den här cyklisten kommer aldrig vinna, kommer aldrig få en ledartröja. Men den kommer hela tiden vara väldigt bra placerad.

Jan: Och då tänker jag att den här medelmåttiga cyklisten är den som går på flit och systematik. Som hela tiden hamnar i de där topp 30 procent. Och genom att hela tiden hamna i topp 30 procent kommer den aldrig vinna, aldrig få en ledartröja. Aldrig få en rosa tröja eller en gul tröja, eller vilka färger de nu har. Men den kommer hela tiden vara väldigt bra placerad. Och precis som du säger, eftersom den här cyklisten kan köra Tour de France hela tiden, det är inget slut på den karriären, så kommer man hamna bland de 10 procent bästa. Inte för att cyklisten är så himla bra, utan för att alla andra är så jävla dåliga.

Avgiften som fem minuters försprång

Patrik: Nej, men precis. Och man kan säga en annan liknelse, egentligen med avgifter. Om man tittar på det här cykelloppet, så är det att om du börjar med att ta en hög avgift under året, det är som att du börjar starta hela tiden fem minuter efter i varje etapp. Och då kommer du bli uttröttad, för du måste sprinta ikapp först och sen sprinta om. Och det kommer inte så många orka göra. Och så börjar du varje etapp fem minuter efteråt.

Jan: Vad skönt, vi tar med den här metaforen till nästa.

Patrik: Det funkar.

Jan: Men jag måste säga, jag brukar faktiskt säga en sak till när jag får den här. För jag får ju också de här "jag är minsann bättre"-männen. Då brukar jag säga: skitbra att du är duktig. Vet du vad, då tycker jag att vi gör en tävling. Sätt halva din portfölj i Lysa och förvalta halva din portfölj själv, och så kan du tävla.

Jan: Och förlåt, där hade vi en läsare som mejlade också: ja, Jan, jag lyssnade på dig för första gången för sex år sedan, du pratade om indexfonder. Och jag gjorde som du sa, jag tog en del i en portfölj som jag följde, och sen gjorde jag en själv. Och nu, sex år senare, inser jag att den gick sämre än indexdelen. Så nu är jag all in index. Hon sa: det tog mig sex år.

Caroline: Det är dedikerat.

När det är okej att synda

Patrik: Man kan säga, ett annat sätt att prata om det är att det finns ju de som tycker det här är väldigt roligt också. Jag tycker det är rätt roligt att läsa på om olika bolag, så det är lite ett nördigt intresse.

Jan: Syndar du?

Patrik: Nej, det gör jag inte faktiskt. Jag har inte riktigt tid för det, och jag har allt jag har i Lysas förvaltning. Men jag tycker det är kul med företag. Men det man kan säga är att den stora delen, som man ska använda för att förverkliga saker i sitt liv, kunna nå sina mål, den resan man vill göra eller det sommarhus man vill köpa, där är det väldigt bra att ha grundbulten i breda fonder. Där man försöker riskoptimera. Men sen tycker jag att det är helt okej om man vill synda med en del av sin portfölj.

Jan: Det tycker vi också.

Patrik: Men man kan säga så här: om det är så att man får ett litet adrenalinpåslag varje gång man ska logga in på sin nätmäklare för att se hur det har gått, och det här är pengar man ska använda till nästa boende, då är man nog lite fel ute. För det ska inte vara så spännande. Då är det bättre att sätta det i någonting som är lite mer förutsägbart, så att man inte riskerar livsmålet på grund av att man satsar väldigt kraftigt på enskilda aktier.

Aktier som hobby kostar pengar

Jan: Jag brukar tänka på det så här. Alla fattar att om jag har ett hästintresse så kostar det mig pengar. Och så brukar jag säga: ja, men har du aktier som intresse, så är det också något som kommer kosta dig pengar. Sen med en aning modifikation, för du kommer ju få de där 7 procenten över tid. Men du kommer förmodligen över tid få en mindre avkastning än om du hade haft indexfonderna. Men då har du ju fått betalt i känsla, i att du har historier, du har fått göra det tillsammans med andra, du har fått dela med dig. Så där är en massa mervärde som man betalar för. För hobbyn. Men man tänker oftast inte på att ekonomi kan vara en hobby.

Patrik: Nej, utan man ska maxa.

Jan: Ja, precis.

Jan: Men om jag får ställa en jobbig fråga, för någonting jag har tänkt på på sistone, vi har haft mycket diskussioner både i avsnitt och i vår RikaTillsammans-community: det finns ju områden där marknaden inte är lika effektiv. Till exempel små bolag eller nischade marknader. Vi pratar ofta om småbolag, och i er värld är ett småbolag flera miljarder i marknadsstorlek, medan många börsnoteringar som kommer upp inte ens dyker upp i Bloomberg. Hur tänker du, är du lite fundamentalistisk kring att marknaden är effektiv? Du har ju ändå jobbat med private equity. Så hur är din syn på marknadseffektivitet?

Marknaden är inte helt effektiv

Patrik: Nej, det är den inte. Jag tänker att när man pratar om effektiva marknader, i dess renaste form, så tänker man på en marknad där all prisinformation, all information, reflekteras i priset. Och så är det inte. Det finns absolut felprissättningar som sker, mer i mindre bolag. Absolut oftare i onoterat än i noterad miljö. Men det är väldigt svårt att identifiera när de här inträffar.

Patrik: Sen kan det vara så att man är väldigt duktig inom ett specifikt område, där man kanske har sin karriär, och har en möjlighet att identifiera en sån möjlighet. Och då tycker jag absolut att man kan försöka fånga den. Givet att man på någon form av empirisk grund faktiskt har ett informationsövertag inom det här området. Men sen ska man hela tiden vara ödmjuk för att det också kan vara så att jag har fel i analysen. Så man ska inte heller gå all in på den.

Jan: Nej, precis. För jag gissar att vi kommer in på det, det har varit en av de populäraste frågorna. Smal: kommer ni täcka alla småbolag på Stockholmsbörsen? Och jag kan svara åt Patrik: nej, det kommer inte gå. För det är för mycket kapital.

Tjugolappen på marken

Jan: Bara en sån grej. Är man lite fundamentalistisk kring att marknaden är effektiv, då är det som att säga: man går ut och så ligger det en tjugolapp. Och så säger professorn: nej, det är omöjligt, för om det hade legat en tjugolapp så hade någon plockat upp den. Och jag tänker: nej, det finns tillfällen man kan plocka upp.

Patrik: Absolut. Sen tror jag inte man ska basera sin sparfilosofi på att man ska gå och hitta tappade tjugolappar som ligger där. Utan då ska man ha någonting som är lite mer strukturerat och genomtänkt, med en process bakom. Och då är det brett, billigt och rätt risk som gäller.

Jan: Jag kollade på våra gamla anteckningar från när du var här. För nästan 200 avsnitt sedan, eller tre, fyra år sedan. Och då hade ni ett förvaltat kapital på 500 miljoner. Får man fråga hur det har gått sedan dess? Var ligger ni idag?

Patrik: Det har gått bra. Och det är rätt häftigt att se vilket förtroende vi har fått från kunder att förvalta pengar åt dem. Så idag har vi 17 miljarder som förvaltas. En bra bit upp från den halva miljarden. Och vi har ungefär 85 000 betalande kunder.

En procent av Sveriges vuxna

Patrik: Vilket, om jag tänker på det, är lite häftigt, för det blir ju 1 procent av Sveriges vuxna befolkning, lite grovt. Vi är ju ungefär 10 miljoner, säg att det är ungefär 1,5 miljoner som inte kan bli kunder för att de är 18 eller under. Då blir det 8,5 miljoner. Och då blir det ungefär 1 procent.

Patrik: Och ännu roligare, om man tänker månadssparande, verkligen med autogiro. Och det är ungefär två tredjedelar av våra kunder. Vilket gör att fler än 0,5 procent av alla svenskar kör ett månadssparande, oftast på sin lön, genom Lysa. Och det känns jättehäftigt, jätteroligt. Det är få saker med Lysa jag blir så glad av som när jag tänker på det. För vi tycker också fundamentalt att man borde spara mer pengar än vad vi gör idag, generellt.

Jan: Jättecoolt. För jag tänker att det är lätt att när man lyssnar på vår podd och har hängt med, har intresse för ekonomi, så tänker man att alla andra har det också. Men vad är det, Avanza har väl hållit på i 20–25 år snart? Och de har typ en miljon kunder totalt. Så det är en jättestor andel.

Hur ser en genomsnittlig Lysa-kund ut?

Jan: Hur ser den genomsnittliga Lysa-kunden ut? Det var en sån fråga jag fick också.

Patrik: Det är jättesvårt att svara på. Det finns egentligen kanske inte en genomsnittlig, väldigt typisk kund. Jag tror man kan tänka på det så här: det finns de som absolut vill göra det här själva. De blir inte riktigt kunder hos oss. Sen, som vi sa tidigare, om man handlar väldigt aktivt, då hade det kanske varit bättre om man hade varit kund hos oss. Men det finns en del som är lite utanför.

Jan: Så här, finanstwitter är inte er kundgrupp?

Patrik: Nej, så är det. Sen är det lite tråkigt, för det finns rätt många personer som inte har så mycket möjligheter att spara pengar. Det är rätt många som har blancolån, och det är kunder som vi heller inte har möjlighet att ta. För det är svårt att säga att det är lämpligt för de kunderna att börja spara med oss innan de amorterat bort sina lån. Så de kunderna kan vi inte ta emot, vilket är jättetråkigt. Men de som är kvar, det är ett bra tvärsnitt som är våra kunder.

Den vanligaste anledningen att börja

Jan: Och om man verkligen ska försöka säga: vad är den vanligaste anledningen att en lampa tänds, nu ska jag bli Lysa-kund?

Patrik: Det är nog ofta att man ska bli förälder. Så det ser vi finns. Om man ska börja, vill spara till sitt barn eller sina barn. Det är en jättevanlig anledning att man kommer igång och börjar spara med Lysa.

Jan: Ett väldigt långsiktigt sparande då.

Patrik: Ja, precis. Och det är jätteroligt att kunna hjälpa till där också.

Jan: Men ni har ingen typ 40-åring eller?

Patrik: Nej. Jag tror att om man ska ta det som är jätteroligt, det finns några grejer som är jätteroliga här också. En grej är att det är jämn könsfördelning. Det är ungefär 50–50 kvinnor och män som blir kunder nu.

Jan: Det är ju coolt. Jätteroligt.

Patrik: Och om man skulle säga snittåldern, så tror jag man landar strax över 30. På kunderna.

Median och snitt på sparkapitalet

Jan: Och hur mycket är snittsparandet? Eller har du mediansparandet? Det hade varit roligt. Hur mycket sparar medianen?

Patrik: Mediansparandet är ungefär 50 000. Och snittsparandet är en bit över 150 000. Alltså vad man har inne på sitt Lysa-konto.

Jan: Och medianen är ju den som är i mitten. Och genomsnittet är att man summerar.

Patrik: Nej, men det är inte lätt. Jag har sett SVT blanda ihop genomsnitt och median.

Patrik: Men det som är väldigt roligt är att kunder fortsätter spara. Jag sa innan det här med månadssparandet. Per månad nu så är det knappt 200 miljoner. Från småsparare som sparar en del av lönen.

Jan: Hur mycket har ni slaget ut det per sparare? Median och genomsnitt.

Patrik: Du tänker på sparandet där? Det är ungefär 2 000 kronor per person. 1 500 till 2 000 kronor. Och där är det inte någon som månadssparar jättestora siffror. Utan där är nog medianen och genomsnittet rätt lika. Om man har en väldigt stor insättning, så brukar den komma som engångsinsättning. Där tycker jag det kan vara bra, även om man sätter in mer pengar, att sprida ut det över tid. Så att man inte träffar en topp. Men median, medel och den typen av månadssparande är ungefär detsamma.

Företagskunder och överskottslikviditet

Jan: Ja, men vad roligt. Och sen har ni mycket företag?

Patrik: Rätt mycket företag. Vi har en helt digital företagstjänst, med digital kapitalförsäkring också. Som gör att man kan, även om det är lite komplicerat med flera olika firmatecknare, så sköts de signaturerna helt digitalt. Av totala kapitalet tror jag att det är ungefär 15 procent som är företag. 15–20 procent.

Jan: Det hade jag gissat var mer.

Patrik: Ja, nej, men bulken, den stora delen, det är privatpersoner som sparar.

Jan: Men vad sparar företag? Är det överskottslikviditet?

Patrik: Ja, det kan vara lite olika anledningar. Men oftast är det överskottslikviditet.

Jan: Eller så är man en extra smart företagare och investerar pengar.

Patrik: Ja, man ska ju vara försiktig med pengar man behöver rent operationellt. Inte momspengar och skattepengar.

Jan: Nej, aldrig. Det är vanligt bankkonto som gäller på det.

Patrik: Men ibland, om man har lite extra, kanske det inte är så att man har gjort det explicit eller som en direktpension, men man tänker att en liten del vill jag åtminstone lägga undan. Om man har en ensam ägare till ett företag, för framtiden, som bygger upp en liten kassa för att ta ut framöver. Då är det rätt vanligt att man använder oss. Eller om man har ett så kallat vilande bolag, ett trädabolag.

Jan: Jag tänker att vi kommer nörda om det där i bonusavsnittet, med frågor. Vi har fått lite frågor kring just det.

Patrik: Jag älskar att nörda.

Jan: Ja, men precis. Med både direktpension och KF.

Smygsänkta avgifter och baspunkter

Jan: Avgift har vi inte pratat så mycket om. Jag brukar säga 0,4. Stämmer det? Jag vet att ni brukar smygsänka. Ni är väl de enda som gör så. "Nu har vi smygsänkt avgiften."

Patrik: Nej, men det stämmer. Det älskar vi att göra. Det brukar ju vara så att man får en liten smyghöjning. Och det vi kan göra nu när vi får mer kapital, jämfört med när vi startade och hade några hundra miljoner, mot nu när vi har fått förtroende att förvalta 17 miljarder, det är att vi kan vända oss till olika fondleverantörer. Säga: nu är vi en lite större aktör hos er, vi tycker det förtjänar en liten rabatt till våra kunder. Och så kan man ha den diskussionen.

Patrik: Och där har vi gjort en sänkning i år, med en av världens största fondaktörer, som gjorde att på det breda alternativet blev det ungefär 2–3 baspunkter billigare. En baspunkt är en hundradel av 1 procent, alltså 0,01 procent. Och det är jätteroligt.

Jan: Jag tycker det är ganska dödligt, för jag vet att du kan ju skicka meddelanden: "Ja, nu har vi sänkt valutaväxlingsavgiften med en baspunkt." Och genuint vara glad.

Patrik: Okej.

Jan: Jo, men hur stor skillnad gör det egentligen?

En filosofi om små förbättringar

Patrik: Ja, på 17 miljarder gör det ganska stor skillnad. Den där baspunkten, om man ska vara ärlig mot sig själv, gör kanske inte jättestor skillnad i helheten. Det finns mycket viktigare saker, som att man verkligen investerar till att börja med. Att man är uthållig när covid kommer. Men det handlar lite om en filosofi. Kan man göra saker lite bättre idag än vad det var igår? Och om vi hela tiden kan göra små förbättringar, om du låter det gå några år, så kommer vi vara rätt mycket bättre då. Så man vill inte stå still.

Patrik: Och 0,4 på avgiften, det har vi som en gräns, om man räknar in vår avgift, som är max 0,24 procent, och de underliggande fonderna. Då vill vi inte att det ska gå över 0,4. Vi ser det lite som en hygienfaktor nästan. Vi hoppas att vi ska få förtroendet att ingå en långsiktig relation med våra kunder. Kanske 20–30 år. Vi har inte så lång data än, men om man blir kund så verkar man gilla det och sätta in mer pengar. Och då blir det några procentenheter av sparkapitalet under den tiden som blir vår totala avgift. Och det ska inte gå över några procentenheter. Om man tar 2 procent i avgift, då kanske du kommer upp i att det är 40 procent under den tiden som har gått i avgifter, vilket är helt horribelt.

2 och 20: när halva kapitalet försvinner

Jan: Jag läste någonstans att hedgefonder som kör 2 och 20, som är ganska vanligt i USA, då har du efter 15 år tagit över halva kundens kapital.

Patrik: Ja.

Jan: Det är så här brilliant.

Patrik: Ja, det är perverst. Det är rätt trist. Och det har ju funkat så under rätt lång tid. Nu tycker jag det är kul, för man ser att över tid är avgifterna på väg ner. I USA är det aktörer som Vanguard och BlackRock som har gjort mycket för det. Jag tittar lite stickprovsvis i Europa. Vi är rätt duktiga i Sverige, även om man ibland kan tycka att det är dyrt. Men prisnivån är rätt bra jämfört med övriga Europa. En snittfond i Europa är nästan dubbelt så dyr som en snittfond i USA. På grund av sämre konkurrens mellan de olika länderna, att du har lokal distribution.

Patrik: Och det är väl det som är ett stort mål för oss för framtiden. Att också kunna ta oss till andra länder och hjälpa till och sänka avgiften, och göra det lättare att spara rätt även i andra länder. Och där är vi igång nu, både i Danmark och Finland, med plan att nästa år också dra igång i Tyskland.

Att bygga Lysas portfölj själv

Jan: Och där ska jag säga, i och med att jag är så stort fan av er, så kan jag säga sådana här saker. Jag har faktiskt tävlat, försökt göra er portfölj billigare, själv. För att räkna ut: vad är skillnaden mellan att lägga pengarna hos er, versus att göra det själv? Och jag har ju på forumet, där är sjukt duktiga människor. Så vi har gjort det tillsammans. Och ska man ha en portfölj som man kan säga är identisk, man kan inte göra dem helt identiska, för ni har tillgång till fonder som inte vi har tillgång till. Men då hamnade jag någonstans på 0,32, 0,29. Och jag tror att min avgift var 0,37.

Jan: Ja, men jag kan göra detta åtta punkter billigare efter två veckors arbete, och att jag måste hålla koll. Så det är därför vi säger: är det värt det? För mig var det så här, är det värt att anlita er för att betala en mellanskillnad på 0,07 procent? Och det är det jag brukar säga: du får ju sjukt mycket värde för de där 0,07 procenten.

Patrik: Det finns två andra saker att tänka på där. Det ena är: varför är det på det sättet? Jo, det är att vi har en möjlighet att poola alla våra kunders medel när vi förhandlar avgifter. Så därför blir det även bra för svenska kunder när vi går utomlands och förhoppningsvis får förtroendet att förvalta mycket kapital även i andra länder. För det kan vi använda för att pressa priserna.

Avgift är inte allt

Patrik: Men sen ska man komma ihåg att även om avgifterna är viktiga, så är det inte allt. Det gäller också att vara välspridd. Vi hade kunnat sänka, nu tror jag att aktiedelen hos oss kostar kanske 0,11, något sånt där, som man lägger på vår avgift. Den hade vi kunnat sänka drastiskt. Om vi hade tagit bort småbolag, tagit bort Asien och andra marknader, så hade man kunnat sänka den med flera baspunkter. Kanske till och med till hälften, om man hade valt en fond med väldigt mycket syntetiskt replikerande. Så även om avgifter är viktigt, så är det inte allt när man kombinerar. Det finns de här andra aspekterna man måste ta hänsyn till.

Patrik: Jag tänkte också, Jan, på din egen sammansättning som du hade gjort till 0,37.

Jan: Nej, 0,37 betalade vi hos Lysa, och 0,32 var vad vi typ gjorde själva. Och det var dessutom baserat på 20 års erfarenhet.

Patrik: Och dessutom är du ju inte klar, du måste ju ombalansera.

Jan: Ja, ja, ja. Och sätta upp och sprida ut pengarna på flera fonder. Så nej, men det är det. Och det var ju det som var den här ego-grejen, det var ingen boost, utan det var tvärtom där i början.

Patrik: Nej, men det är ju mycket bättre att göra det hos er än att hålla på med det själv.

Bred eller hållbar portfölj?

Jan: Men du, jag tänker att vi snart ska runda av detta, och sen har vi fått in, tror jag, 50 frågor, så att vi gör ett helt bonusavsnitt med frågorna. Men om du skulle beskriva lite, hur tänker ni kring portföljkonstruktionen? Och skillnaden på bred och hållbar. Hur tänker ni där?

Patrik: Jättebra. Jag tänker så här: bred vill man att det ska vara så brett som möjligt över hela världen, för att replikera världen så som den ser ut, marknadsviktat. Och där är det ungefär 8 000 bolag på aktiesidan. Och målet där är att generera 7–8 procent avkastning per år över tid. Sen kommer det aldrig vara exakt 7–8 procent, eller om det blir det, då är det ren slump, för det kan bli mycket mer, det kan bli mycket mindre. Men över tid är det det man ska sikta på.

Patrik: På räntesidan får man tänka på att man vill ha en god riskjusterad avkastning, sikta på en positiv realavkastning efter inflation. Men också att den fungerar som en krockkudde för aktiesidan. Så att om aktiesidan går ner kraftigt, så ska räntesidan gärna gå upp. Och för att ta ner svängningarna i hela portföljen. Så det är liksom varför aktier, varför räntor. Sen kan vi prata om guld i bonusavsnittet, det har kommit fråga om det.

Hållbart: 800 av 8 000 bolag

Patrik: Sen har vi den andra frågan: okej, men hållbart och brett, hur skiljer det sig åt? På den hållbara delen, om man tittar på aktiesidan, så är det bara 800 bolag. Då kanske man tänker: är det verkligen så att 7 200 bolag eller något är icke hållbara? Och så är det inte. Men när man ska investera hållbart, så är det jätteviktigt att man har någonting att utgå från. En process. Hur tänker vi kring det här?

Patrik: Och då tittar vi på hur vi kan göra det här på bästa sätt, så det blir konsekvent. Då utgår man från Svenska kyrkans riktlinjer. Man tittar på hur man kan screena för att få någonting som är konsekvent och lätt att förklara. Och då valde vi att göra det tillsammans med Öhman, som är duktiga på hållbar förvaltning.

Patrik: Och skillnaden på de där 7 200 bolagen är att när det kommer till småbolag, och en del annat, Asien och liknande, så är det svårare. Det finns inte riktigt den typen av screening i Europa och USA för att bestämma att det här är ett hållbart bolag. Så det är därför en stor del av dem försvinner. Och det är väl det som är grundidén. Hur kan man hålla det här på ett konsekvent, logiskt sätt mellan brett och hållbart? Och där tycker vi att Öhman gör ett jättebra jobb. Återigen, väldigt viktigt att poängtera: vi får aldrig någonting betalt av Öhman, såklart, utan vi har valt dem för att vi tycker de är bäst för kunderna.

Vad är Öhman, och hur väljer man?

Jan: Vad är nu Öhman för något?

Patrik: Öhman är ett fondbolag som är specialiserat just på bland annat hållbar förvaltning.

Jan: Men om jag skulle, för frågan som jag ofta får är: vad ska jag välja? Ska jag välja brett eller hållbart?

Patrik: Egentligen blir det ett väldigt personligt val. Känner jag att det jag vill göra är att investera så brett som möjligt, vilket man kan argumentera för ger en bättre riskjusterad avkastning? Eller känner jag att jag vill exkludera den här typen av bolag, vapen, tobak till exempel? Då har man det hållbara alternativet. Men där får man se lite till sig själv. Vilka preferenser har jag? Och sen finns det en lång diskussion: vad tror man kommer ge bäst avkastning?

Jan: Så vad kommer ge bäst avkastning?

Patrik: Det är jättesvårt att säga, för det kräver också långa tidsserier. Men generellt sett kan man säga att om man har fler bolag att tillgå, fler obligationer att tillgå, och man tror att information är relativt välprissatt, så att marknaden inte undervärderar hållbara bolag, då är det kanske så att den riskjusterade avkastningen är något högre i det breda alternativet. Men det är svårt att säga. Senaste året har hållbart gått lite bättre än vad det breda alternativet har gjort.

Varför hållbart gick bättre i år

Patrik: Då kan man fråga sig: varför är det på det sättet? Och de här analyserna blir rätt svåra. I vårt fall, där vi sitter nu, så tror jag att det hållbara aktiealternativet är upp ungefär 30 procent i år, och det breda är upp 25 procent. Då kan man säga: det är ju en jättestor skillnad. Är det så att hållbart är 5 procentenheter bättre? Det är den lätta analysen. Men på det hållbara alternativet har vi egentligen ett väldigt starkt fokus på USA och Europa, som har gått väldigt bra. Det breda alternativet har 20 procent i Asien. Och Asien har gått upp 5 procent i år. Så det är den exponeringen som drar ner det breda alternativet.

Patrik: Och nu tittar vi på det hållbara alternativet: kan vi lägga till Asien? För det är en bättre process att ha med den typen av aktier, även om avkastningen historiskt har blivit något sämre just i år. Så tror vi att det är bättre för framtiden. Så jag skulle säga, hållbart och brett, rent teoretiskt: ju fler bolag, desto bättre riskjusterad avkastning, om man tror att information är relativt välprissatt och att hållbara bolag inte är underprissatta relativt till andra typer av bolag. Men det är ändå ett personligt val.

Hållbart för effekt eller avkastning?

Patrik: Och där kan man lägga till att om man investerar hållbart, man kan se det på det här sättet: investerar vi hållbart för att uppnå en effekt, eller investerar vi hållbart för att få bästa möjliga avkastning? Om det är att vi investerar för att uppnå en effekt, då kanske det är okej. En grön obligation har ju normalt sett en lägre ränta än en obligation som ska finansiera någonting som inte är grönt. Och då är det kanske lite underligt, som investerare, att förvänta sig att jag ska få högre avkastning på den gröna obligationen, som just har en lägre ränta för att den ska finansiera ett grönt projekt. Och då är det väl helt okej, det är så det ska fungera i så fall. Men sen är det så många faktorer som samverkar, så det är svårt. Vad blir slutresultatet?

Patrik: Vet du vad jag brukar säga?

Jan: Nej, du har nog något som är lite mer kärnfullt och kortare än det här.

Patrik: Nej, jag tyckte ditt svar var jättebra. Det var facit. Mitt svar är: du behöver inte välja. Du kan ta både och. Du kan ha så här, har du 10 000, lägg 5 000 i hållbart, 5 000 i det breda.

Patrik: Det kan man göra, fast då tappar man ju det här valet mellan brett och hållbart, om det är därför du investerar i hållbart, just för att undvika det breda.

Att ta så få svåra beslut som möjligt

Jan: Jag gillar ju att investera enligt min strategi. Jag ska försöka ta så få svåra beslut som möjligt. För jag menar att det där är ju ett kaninhål som man verkligen kan hoppa ner i. Och man kommer inte komma fram till ett tydligt svar.

Patrik: Nej, ungefär som jag gjorde efter monologen.

Caroline: Men jag tänkte fråga, just det här valet, brett eller hållbart, det dyker ju upp när man är beredd att öppna ett konto, eller hur? Kan du inte bara berätta lite om hur man gör det? Om vi har några nya.

Patrik: Jättebra. Och man kan säga, det här är ju filosofiskt också: hur ser man på hållbara investeringar mot breda investeringar? Det är en sån sak jag brukar bli rätt irriterad på. Generellt tycker jag finansbranschen har varit rätt dåliga här. För man har ofta gått mot att tävla i vem som är bäst på aktiv förvaltning. Det har varit svårt att vinna den, så då har man gått över till: vem är bäst på hållbarhet? Och eftersom vi är bäst på hållbarhet, så ska du betala lite mer för den hållbara fonden.

En viktig princip för oss var att hållbart och brett ska kosta ungefär lika mycket. Det ska inte vara dyrare att investera hållbart.

Patrik: Så en viktig princip för oss var att hållbart och brett ska kosta ungefär lika mycket. Det ska inte vara dyrare att investera hållbart. Så incitamenten är rätt.

Jan: Ni har inte något incitament att putta någon i någon av dem.

Patrik: Nej, precis. Vi tjänar samma oavsett, men även att totalen inte ska gå över de här 0,4. Vi pratade om det tidigare, även om man lägger till de hållbara. Så det är jätteviktigt.

En enkel switch för hållbart

Patrik: Och sen, när man får det här alternativet, då står det brett, det står hållbart, och då är frågan: hur gör man det så enkelt som möjligt för någon att välja hållbart? De här diskussionerna brukar bli rätt svåra. Hur tänker man kring hållbarhet? Vad menar du? Godis, är det hållbart eller inte? Då måste man ha ett ramverk att förhålla sig till. Och i stället för att behöva läsa på en lång lista med olika hållbarhetskriterier, så finns det egentligen bara en switch. Att man drar: ja, nu vill jag att det här kontot ska vara hållbart. Och sen ändras allting på kontot klockan fyra, normalt om man räknar bankdagar, till hållbart. Så ett jätteenkelt val. Man har telefonen, vänster och höger, helt enkelt. Man sätter igång en toggle.

Jan: Jo, men jag tänker så här, jag har ju retat dig på sistone för det där. För när man ska bli kund hos er, så är det så att man går in på Lysa.se och sen trycker man "bli kund" och följer processen. Men jag sa det i förra avsnittet, när vi pratade om det här, att jag hade varit iväg i Stockholm och filmat med Hanna P. Och de frågade mig, där var det typ ingen över 25, förutom jag och Hanna: ja, men ni kan ju ta Lysa. Alla öppnar telefonen och så är det: ja, men det finns ju inte. Jag bara: va? Så ligger de nere. Nej, jag är inne i App Store. Lysa är inte med där. Så det var en sån fråga vi kan ta. Kommer det komma en app någon gång?

Varför det inte finns en app än

Patrik: Ja, någon gång kommer det komma en app. Och så kan man fråga: varför finns det inte en app idag? Vi började ju rätt scrappy. Och vi är fortfarande rätt scrappy. Jag är ju smålänning i hjärtat. Och då vill man gärna satsa lite gradvis. Det vi har valt att göra hittills, det man kallar för mobil webb. Det betyder att allting är utvecklat för mobilen. Sen funkar det på en stor skärm också, men det ser lite snyggare ut, och är lite enklare att använda, faktiskt, på mobilen, när man går in på Safari, Chrome eller Brave och skriver Lysa.se.

Patrik: Sen, om man också vill ha en app och drifta det parallellt, då behövs det helt enkelt lite fler duktiga utvecklare. Som kan jobba med det, så att man ser till att man kan fundera på hur man släpper saker parallellt. Så att tjänsten inte blir väldigt olika i appen jämfört med hur det ser ut på webben. Så det kommer vi göra. Vi vet att det är någonting som är väldigt efterfrågat bland våra kunder. Så det kommer vi släppa. Sen vill vi kanske inte att kunden ska logga in och titta på appen varje dag. Och jag kan förklara varför man inte ska göra det. Men det blir ändå enklare att komma åt. Och kanske också för nya användare som tänker just App Store eller Android.

Jan: Det är så här vi börjar bli gamla, Patrik.

Vem vill ha appen?

Caroline: Samtidigt har ni ju tittat på vilka som vill ha den här appen. Och då är det inte bara unga människor.

Patrik: Nej, precis. Vi gjorde en kundundersökning, vi fick jättebra feedback från våra kunder för någon vecka sedan, och tittade lite på ålderskategorier. Och det var lite mer populärt bland yngre kunder, men det var också populärt bland äldre kunder. Så det är en förbättring. Därför är det jätteviktigt.

Jan: Varför ska man inte logga in varje dag? Man vill uppmuntra folk att inte göra det. Men var det inte så, du berättade i ett tidigare år, att ni hade folk som loggade in varje dag när ni började? Och du var så här: vad gör de inne tre gånger om dagen?

Patrik: Ja, det händer. Det finns några som gör det. Och det ska ju vara lätt att logga in. Men vi uppdaterar ju bara, eftersom det är fonder, en gång per dag. Och det är ju en lite mer långsam tjänst. Det är inte det här adrenalinet, nu går marknaden upp och ner, tradar. Den typen av daytrading tror jag är jättedålig att hålla på med generellt sett.

Förlustaversion: därför ska du inte logga in

Patrik: Men jag kan förklara varför, och jag kan ha sagt det här någon gång tidigare. Om man ska göra det lätt för sig själv: 51 procent av alla dagar går börsen upp, 49 procent av alla dagar går den ner. Och vi är jätteglada för den extra procenten, som gör att det går upp lite oftare än vad det går ner. Men om man är som jag, så tycker man att det är lite jobbigare när man får en förlust. Om det går ner 3 procent, så är det jobbigare än när det går upp 3 procent. Och där finns rätt mycket forskning kring förlustaversion, som man kallar det.

Loggar man in varje dag så slutar man året som en mer olycklig människa.

Patrik: Vilket gör att i snitt gör det ju ondare när det går ner de här 49 procent av alla dagarna, än vad man blir glad när det går upp de här 51 procent. Och loggar man in varje dag, så slutar man året som en mer olycklig människa. För den här långsiktiga investeringen ska man inte logga in och titta på den varje dag.

Jan: Nej, och inte pilla på det. Det är väl det också. Man ska inte hålla på och fippla med det här. Men ni spärrade ju det sen, ett tag. Man kunde ju typ ändra hur mycket aktier och räntor man ville ha. Man kunde ändra flera gånger om dagen.

Patrik: Om man drog det väldigt mycket upp och ner, så gjorde vi det faktiskt. Sen tog vi bort den spärren igen. För det är ju trots allt kunden som fattar val med sina pengar. Men det var just för att hjälpa kunden. Det här är inte tänkt som ett verktyg att tajma marknaden när den går upp och ner.

Lysas ansvar när börsen faller

Patrik: Men där har vi ett jättestort ansvar, som jag tycker att vi kan bli bättre på. Hur ser man till att man är långsiktig när det väl går ner? Och där tycker jag det är jätteroligt, för vi tittar rätt mycket på vår andel av fondflöden i Sverige. Man brukar prata om netto marknadsandel av nettofondflöden. Alla insättningar minus alla uttag, vad är vår marknadsandel? Och där ligger vi i snitt nu på 5 procent. Vilket är jätteroligt. Men när vi ser att börsen går ner kraftigt, som den gör i september, då ökar vår marknadsandel. Och det är för att det är färre personer som tar ut hos oss än hos andra aktörer, och det är fler som fortsätter sätta in. Och det är ju jätteroligt.

Patrik: Men det är också så att en del tar ut mer. Och då får man fundera på vad det är. Är det så att kunden har gått in med lite fel förväntningar, så att vi kan bli bättre på att informera? Eller är det så att man har tagit en risknivå som är lite mer än vad man tycker, eller vad man kunde klara av? Och då brukar jag alltid säga: om man blir lite nervös och i värsta fall får svårt att sova när det går ner, då kanske man har för mycket risk, och då är det helt okej. Då ska man dra ner på risken i det fallet.

Fidelity-studien om de döda kunderna

Jan: Jag vet inte, detta är en sån här grej. Har du hört talas om den här Fidelity-studien? Det är en sån, jag har hört den flera gånger, men jag har aldrig hittat den själv.

Patrik: Det låter så mystiskt.

Jan: Men det är därför jag inte vågar referera till den som en studie. Men det sägs att de gjorde en sån analys på sina kunder. Och så hade de en kundgrupp som var sjukt mycket bättre än alla andra kundgrupper. Och så gjorde man en analys. Det handlade inte om utbildning. Det var en viss korrelation på ålder. Men det var inte mängd kapital.

Patrik: Bättre hur då?

Jan: Med mycket högre avkastning. Det är som Avanza i USA. Och då var det så att det som den här kundgruppen, som var mycket bättre än alla andra, hade gemensamt, det var att de alla var döda. Så de var passiva.

Patrik: Ja, men de var passiva på riktigt.

Jan: Har du hört talas om den?

Patrik: Nej, jag har inte hört talas om den. Då får man hoppas att de hade rätt risknivå när liemannen väl kom.

Jan: Det låter som hittepå.

Patrik: För det måste ju ändå gå ut något arv, att man får sälja av. Det måste ju stå någonstans.

Jan: Jag gillar det, för det går ju liv i det. Det är det jag tror. Men det är därför jag är så här, jag är inte säker.

Patrik: Det kan ju vara så, men det är så korta tidsperioder, innan dödsboet har avvecklats. Det blir väldigt korta tidsperioder.

Jan: Historien var bättre. Det är så här, don't ruin a good story. Vi kan ju fråga om någon på forumet hittar den här Fidelity-studien.

Hur mycket aktier kontra räntor?

Jan: Men du, jag tänkte, sista frågan vi ska ta här, som är lite mer generell, är också att detta tycker jag, helt ärligt, är lite klurigt i er onboarding-process. Det är så här: vad ska man välja? Hur stor del aktier ska man ha, och hur stor del räntor? Och jag vet att när man går igenom ert frågebatteri, så får man ett förslag. Hur tänker ni där? Sen ska jag säga hur jag tänker.

Patrik: Generellt sett är frågebatteriet man får, det är vad som kallas för en lämplighetsbedömning. Det är för att vi ska få en profil på kunden, få mer information om kunden, så att vi kan föreslå någonting som är lämpligt. Och det här skiljer oss också från många andra aktörer. Det är tjänsten man levererar. I det enklaste fallet är det execution only, alltså att man bara handlar. Sen finns det rådgivna situationer, och sen finns det portföljförvaltning, diskretionär förvaltning, där man tar ansvaret för att sköta det åt kunden, på dess vägnar. Och det gör att vi behöver samla in rätt mycket frågor om kunden, för att vår modell ska kunna göra ett bra förslag.

Patrik: Sen kan man alltid göra det här lite enklare. Det är kanske det du är inne på.

Jan: Jag brukar ju säga 10 procent i aktier per år i sparhorisont. Har du sex års sparhorisont, 60 procent i aktier och 40 procent i räntor.

Patrik: Sen tycker jag att det hamnar ganska nära det ni brukar. Jag tror att du kommer vara rätt nära det. Och det är en bra tumregel, måttstock.

När Lysa avråder en kund

Patrik: Men det är inte enbart det vi tar hänsyn till, utan vi tar också hänsyn till saker som din ekonomiska situation. Har du dyra lån, till exempel.

Jan: Brukar ni avråda?

Patrik: Ja, det händer rätt ofta, eller titt som tätt, att vi avråder någon från att bli kund, eller att vi inte ens kan ta emot kunden. Det är en rätt bra regel att vi bara kan ta emot en kund om vi anser att vår tjänst är lämplig för den kunden. Och det är den inte för alla kunder. Så det händer titt som tätt, vilket är tråkigt såklart. Men om man inte har ett buffertsparande, pengar på sparkonto med insättningsgaranti och ränta, eller om man har rätt dyra lån, då ska man inte ta risk i sina investeringar på det sättet. Utan då ska man först se till att man har det fixat, tycker jag, och sen därefter kan man börja investera.

Jan: Kommer ni kunna ta in sparkonto, så att man kan ha sin buffert hos er?

Patrik: Ja, det här är ett av våra stora projekt som vi har jobbat med. För det är jättetråkigt att man inte kan ta den här typen av kunder, och vi tycker att alla ska ha en buffert, ett sparkonto. Sen tycker jag det är lite underligt, om man tittar på hur det ser ut i Sverige, att mer än 90 procent av alla pengar hos banken, som står med insättningsgaranti, har ingen ränta.

Ett enkelt sparkonto med ränta

Patrik: Och då kan man fundera på varför det är på det sättet. Jag tror att det är att man har lite för dålig information. Och så kanske de tjänster som finns är lite väl krångliga, att man måste öppna ett konto hos en av nischbankerna eller en annan aktör. Det går kanske inte att sätta in det med Swish, eller göra det på ett enkelt sätt, eller koppla ett månadssparande till det. Sen kanske räntan ändras där, och då känner man att man måste byta.

Patrik: Så där har vi ett nytt sätt att göra det, där vi tar hand om och hjälper pengarna att få ränta med hjälp av ett konto hos oss. Som vi håller på att testa nu. Vi vet inte exakt när vi kommer släppa det, men om man vill vara med och hjälpa oss att testa det, så får man gärna skicka ett meddelande i inloggat läge. Så ser vi till att när det finns lite mer information, så får man den. Och det är för att man ska kunna få tillgång till en schysst ränta med insättningsgaranti, på ett enkelt sätt.

Jan: Jag trodde du skulle svara nej. Jag har inte sparkonto, så jag blev lite så där härlig. För du har svarat det i alla år.

Patrik: Men det händer rätt mycket hos oss just nu, vilket är jättespännande. Och just det här att kunna hjälpa med den delen av ekonomin också, det är jätteviktigt för oss.

Tre insättningsgarantier på ett konto

Jan: För detta tycker jag är sjukt spännande. Jag trodde vi skulle avrunda här nu, men nu kom det en massa nya frågor. Så att jag fattar rätt: det blir så att jag har ett virtuellt sparkonto hos er, och jag sätter in pengar där, till exempel 3 miljoner. Och sen fördelar ni det på tre sparkonton med tre insättningsgarantier?

Patrik: Ja, det är det målet som vi vill röra oss mot. Och även om det är mindre pengar än det, att man sätter in det och kan fördela ut det hos olika aktörer. Och få mer än 0 procents ränta.

Jan: Och få mer än 0 procents ränta. Vad ska räntan vara ungefär då?

Patrik: Det kommer variera lite. Om man tittar på vem som ger högst ränta nu, och det varierar rätt ofta, så kanske det är någon som ger 1 procents ränta. Eller någon annan ger 0,9. Sen varierar det lite, för det beror på om man behöver få in pengar just nu, eller om man vill få in kunder. Och sen kan den räntenivån ändra sig över tid. Så då kanske man får ett meddelande att nu är det inte 1 procent, utan att det är 0,7 eller 0,6. Och där har vi tänkt att vi ska hjälpa till.

Jan: Så ni kommer återigen, inga gula tröjor, inga rosa tröjor. Utan det kommer vara den här medelmåttan.

Patrik: Ja, det kanske kommer ligga någonstans efter våra avgifter och liknande. Men vi får se exakt hur det blir. Kanske 0,4 procent, något sånt där. Sen kanske det blir högre över tid. Men det här är någonting som vi håller på att försöka föra ut i världen nu, och börjar med det man kallar en testversion. Körd internt. Jag satte in pengar på det själv förra veckan. Så det var en jätterolig milstolpe. Jag hade ett litet firande på kontoret. Eller kontoren, vi har ju två kontor. Och målet är att få ut det under nästa år. Och då vill man jättegärna ha personer som hjälper till och testar och kommer med feedback och förslag. Och som sagt, om man skickar ett meddelande i inloggat läge.

Från studenter till FIRE-läget

Jan: Jag tycker detta är skitcoolt. För jag brukar ju rekommendera Lysa till alla. Och majoriteten av våra läsare kanske har mindre summor. Har man kommit igång.

Patrik: Vi har till och med studenter som börjar på 1 000 kronor och har månadssparande på någon hundralapp.

Jan: Och där ska jag faktiskt också säga ett trick. Detta vet jag inte. Men jag får ibland kommentarer: "Jag är student, jag vill komma igång, men 1 000 kronor är minsta insättning." Men då var det någon som skrev att om man går via bankgiro, så kan man sätta vilket belopp som helst, till och med en hundralapp.

Patrik: Ja, det stämmer. Och jag kan säga anledningen. Vi hade jättegärna velat sänka den ännu mer. Men vi har ju rätt låga avgifter. På 1 000 kronor så är ju vår avgift på årsbasis 2 kronor. Och för varje insättning, om det är Swish eller liknande, så betalar vi lite till Swish, eller till bankgirot. Så det är bara för att se till att vi inte får massor med små insättningar som kostar pengar. Som blir förlustaffärer, för det blir inte hållbart för oss heller på det sättet. Men det kommer nog ändras framgent när det blir mer effektivt med insättningar. Det blir billigare och då hoppas vi kunna sänka den där. För jag tycker att det vore jätteroligt om den kunde vara mindre än 1 000 kronor.

Jan: Eller 200 kronor på månadsspar. Bankgiro funkar. Där kan man sätta in hur låga belopp man vill.

Att placera tio miljoner i buffert

Jan: Men för att komma till min poäng, vi har ju även de som har väldigt mycket pengar. Som är mer i FIRE-läget, att man är ekonomiskt fri. Och då brukar jag säga min stående grova rekommendation, utan att veta någonting: fem årsutgifter på ett bankkonto, och sen 25 årsutgifter i Lysa 50/50. 50 procent aktier och 50 procent räntor. För då kommer det generera en årsutgift i genomsnitt i avkastning.

Jan: Och det har varit ett problem för flera. Vissa kan tycka: gud, vilket lyxproblem att fördela till exempel fem miljoner. Ja, men har du fem miljoner, till och med tio miljoner, vi hade en bekant. Då är det ett problem. På riktigt. Hur placerar jag tio miljoner på bankkonto med insättningsgaranti? Så det gillar jag jättemycket. Och som företag är det också ett problem. Om man har anställda, man ska ha några månaders buffert. Vad gör man av den?

Patrik: Nu går jag lite ifrån mina principer, för jag brukar säga att vi bara pratar om saker vi har släppt, och som vi vet exakt hur det kommer bli. Sen är det här så kul och stort, så därför vill man gärna få in lite betatester. Så det finns några saker som är kvar. Vi behöver, för att till exempel ha fem stycken insättningsgarantier, fem partners. Där är vi inte idag. Vi får se exakt hur det blir. Vi har inte riktigt tidsplanen för det här, exakt när det släpps. Vi har våra egna processer, vi behöver gå igenom. Men det är jättekul om folk vill komma in och hjälpa oss och testa det här.

Patrik: Men sen, exakt hur det här kommer bli, när det kommer släppas, exakt hur det kommer se ut, det är svårt att säga idag. Men det finns en tydlig ambition att det borde vara mycket lättare att få ränta med insättningsgaranti än vad det är idag, när fler än 90 procent inte har det.

100 procent aktier eller obligationer?

Jan: Vi måste verkligen så här, vi ska runda av. Men kort, kommer jag kunna välja att sätta in pengar så att jag kan ha 100 procent aktier och bankkonto i så fall? För jag vet att det är många här som är nördiga.

Patrik: Det kommer vi ta i nästa avsnitt, med räntor. Som det är tänkt just nu, så kommer man ha ett konto, det är så jag har det just nu på mitt. Man kan ha ett sparkonto, och sen skulle man kunna ha ett annat konto med 100 procent aktier. Nu tycker inte jag att det är en bra idé. Jag tycker att man bör ha räntor. Det finns ju de som säger att räntor inte kommer ge någon avkastning över huvud taget, så det är bättre att sätta de pengarna på ett sparkonto. Och jag förstår argumentationen. Samtidigt har ändå räntedelen hos oss gett en bra avkastning historiskt. Och det finns också anledning att ha den som exponering mot realobligationer, som är inflationssäkrade.

Det enkla rådet, 100 procent sparkonto, 100 procent aktier, det köper inte jag. Jag tycker man ska ha obligationer också.

Patrik: Så jag tycker, det enkla rådet, 100 procent sparkonto, 100 procent aktier, det köper inte jag. Jag tycker man ska ha obligationer också.

Jan: Då får det bli en cliffhanger. Så kan vi diskutera det i bonusavsnittet.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Jag tänker så här. Är det någonting, Caro eller Patrik, som ni känner nu, när vi har det mer allmänna avsnittet om Lysa? Sen tänker jag att vi ska ta typ 50 läsarfrågor.

Patrik: Vad roligt. Jag har inget att fråga nu.

Jan: Är det någonting du tänker att detta borde vi ha tagit upp?

Patrik: Nej, inget speciellt faktiskt.

Jan: Då ska du få en skitjobbig fråga, som vi alltid ställer. Vi började ställa den efter att du var här.

Patrik: Okej, så var det.

Jan: Vi hade inte med dig att göra, utan vi kom på frågan. Sämsta rådet i finansbranschen?

Patrik: Sämsta rådet i finansbranschen. Jag ska bara tänka igenom lite. Jag tror att det sämsta rådet i finansbranschen, det är att köpa strukturerade produkter, på grund av att de ger någon uppsida och skyddar din nedsida. Ingen privatperson, jag skulle nästan kunna säga institution också, borde någonsin köpa en strukturerad produkt enligt mig. Det är liksom nej.

Jan: Det är spännande. Du är först med det, och jag concur, jag håller med.

Vad är en strukturerad produkt?

Patrik: Jag tycker det är svårt att veta vad en strukturerad produkt är.

Jan: Det tycker jag också.

Patrik: Det är det som är lite problemet i det hela.

Jan: Det är det som kallas för SPAX innan, eller strukturerat. Du säger att ofta gillar de att sälja detta. Lite udda finansiella rådgivare säger: du får tillbaka garanterat den här insatsen under de här villkoren, och du får den här uppsidan. Men grejen är att du får antingen mycket lägre avkastning och betalar jättehöga avgifter. Det är jättesvårt att förstå många av de här breakeven-nivåerna och villkoren. Det är skit.

Patrik: Ja, strukturerade produkter, speciellt, för de är nästan alltid bra för den som utfärdar den, och dåliga för den som köper. Sen upplever jag att de har passerat sin storhetstid. För typ fem, sex, tio år sedan var det jättestort. Det finns en del kvar fortfarande, men det är bra för det verkar vara färre och färre. Och det är ju också någonting som FI har slagit ner ordentligt på.

Jan: Det är flera rådgivare som har fått indraget tillstånd efter att de har sålt finansiella produkter.

En tumregel om avgifter

Patrik: Får man köra på med en till?

Jan: Ja, ja, ja.

Patrik: Nej, men en annan grej skulle jag säga: om man ska tänka på att betala avgifter, då ska man inte betala mer än 0,4 procent. För det tar upp för mycket av sparandet över tid. Så det är en enkel tumregel. Det ska inte ligga över 0,4. Om det gör det, ska man hitta ett billigare alternativ.

Jan: Jag håller med, det är roligt. Och folk säger så här, och detta är så roligt: "Men Jan, säger du bara det för att Lysa har 0,4 procent i avgift?" Och jag är så här: nej, titta på avsnitt sedan 2015. Jag sa det också, det är en jättebra tumregel.

Patrik: Nej, och så är det. Och sen kanske den 0,4 kommer vara 0,3 om några år. Men om man tittar på 0,4 över tid, så är det där som jag tycker smärtgränsen går.

Jan: Ja, men vet du vad, precis. Jag skulle till och med säga 0,4 för en hel portfölj. För annars skulle jag säga, om du tar en enskild global fond, då skulle jag säga 0,2. För idag har priset pressats. Men det är fortfarande, precis som du säger, svårt att bygga ihop. Ska man ha med småbolag, ska man ha med emerging markets, alltså tillväxt, då är det svårt under 0,2, utan då är det 0,4.

Patrik: Ja, precis.

Jan: Så där tycker jag 0,4 är en bra, verklighetsnära riktning att gå för själva portföljförvaltningen, för fonderna, hela den förvaltningsbiten.

Patrik: Ja, men precis.

Avrundning och en cliffhanger till bonusavsnittet

Jan: Snyggt. Du, Patrik, stort tack.

Patrik: Tack själv, jätteroligt.

Jan: Jag bara tänker så här, detta är ju metaforernas avsnitt. Vi har inte tagit fotbollsmetaforen, men det får vi ta. Men jag tänker, vi kommer släppa, i samband med detta, ett bonusavsnitt också. Så du som lyssnar eller tittar, känner du att du inte fått tillräckligt av oss, så kan du direkt gå till bonusavsnittet, som är mycket mer frågor och svar. Eller inte mycket mer, det är bara frågor och svar. Och det blir allt från guld till räntor. Vi kommer prata om den här "prata så brett som möjligt, men sen har de en jättesmal Sverigefond", jag fick till och med en arg på forumet om det. Så det är lite här vi kommer in på alla delar vi inte riktigt håller med varandra om.

Patrik: Precis, precis.

Jan: Så ett stort tack, Patrik. Och tack till dig som har lyssnat och tittat.