Frågor och svar med LYSA

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bonusavsnitt med Lysa: frågor och svar
2. Vad som väntar och var man ställer sina frågor
3. Patrik Adamsson och bakgrunden till bonusavsnittet
4. Sverigedelen: den mest engagerade forumtråden
5. Avvägningen mellan billigt och väldiversifierat
6. En ny, direktinvesterande Sverigefond på gång
7. Hur 200 bolag täcker 97 procent av marknadsvärdet
8. Kan man välja bort Sverigedelen?
9. Att hjälpa kunden välja rätt utan att krångla till det
10. Kommer det portföljbelåning?
11. När är det relevant att belåna portföljen?
12. Varför svaret om belåning har ändrats
13. Räntedelen i bredportföljen
14. Räntemarknaden är svår och korrelation är vansklig
15. Räntor jämfört med sparkonto med insättningsgaranti
16. Syftet med räntorna är inte att maximera avkastningen
17. När kommer guld in i fondmixen?
18. Borde man inte äga hela marknaden?
19. Guldkubsargumentet
20. Korrelation, kostnader och att aldrig vara fastlåst
21. Guld är inte en dealbreaker
22. Förväntad avkastning på aktier och räntor
23. Journalisterna som inte gillade spannet
24. Kapitalförsäkring med barn som förmånstagare
25. Varför ses pension som en försäkring?
26. Tail risk-förslaget och försäkring mot extrem nedgång
27. Tre anledningar att inte införa tail risk-skydd
28. Brandbomb-liknelsen
29. Skepsis mot försäkringar i allmänhet
30. Livförsäkring för den som har bolån
31. Kan indexfonder bli för stora?
32. Är hela Lysa en stor indexfond?
33. Indexfundamentalister eller lågprisfundamentalister?
34. Kan man få ut sina pengar i dåliga tider?
35. Pengarna är avskilda från bolaget
36. Klientmedelskonto och Finansinspektionens kontroll
37. Är Lysa lönsamma idag?
38. Att tolka oron bakom frågan
39. Fullmakt för gemensamt konto
40. Automatiserad nedtrappning och Target Date Funds
41. Vilka är huvudägarna?
42. Jämförelseindex i appen
43. Färdiga nivåer som fond i fond på depå
44. Sverigeviktningen i andra länder
45. Fördomar om hur olika länder sparar
46. 19-åringen med "60/40-portföljen"
47. Avgiftsjämförelse med Fondo
48. Avgiften för företagsägd kapitalförsäkring
49. Översättning till engelska
50. Skillnader mellan finnar och danskar
51. Bred och hållbar inriktning och klimatfokus
52. Höga värderingar och att tajma börsen
53. De okända faktorerna som ger krascherna
54. Prepping, toapapper och att planera flera steg framåt
55. Boktips: Purple Cow
56. Att bygga in viralitet i produkten
57. Lysas vision: en ny standard för sparande
58. Tack och avslutning

Bonusavsnitt med Lysa: frågor och svar

Jan: Exakt, det går ju att ge ett bra svar på frågan hur börsen kommer gå 2022. Men problemet är att ingen vill ha svaret, för svaret är någonstans mellan minus 36 procent och plus 53 procent, med ungefär 95 procents sannolikhet.

Jan: Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 235, och det är ett bonusavsnitt, eftersom det är ett samarbete med Lysa och vi intervjuar medgrundaren Patrik Adamsson. Det var ju så att vi har det ordinarie avsnittet, men sedan kom det in så mycket frågor kring Lysa att vi valde att göra ett litet separat bonusavsnitt. Så det här är egentligen bara ett frågor och svar-avsnitt. Vart är Lysa på väg? Kommer de erbjuda guld? Kommer de erbjuda hävstång? Hur tänker man kring räntor i portföljen? Hur tänker man kring olika saker? Så det här är lite, vad ska man säga, en följarservice.

Caroline: Följarservice, det är fint sagt.

Jan: Att vi helt enkelt går igenom de frågorna och tankarna och funderingarna som ni har ställt till Lysa.

Vad som väntar och var man ställer sina frågor

Jan: Sedan, precis som jag sa i introt till förra avsnittet, det här är ju årets näst sista avsnitt. Det blir ett avsnitt till med Erik Strand. Och sedan kommer de vanliga avsnitten precis som vanligt: de bästa fonderna 2022, ombalansering, hur gick portföljerna 2021 och lite sådant. Så i januari är det tillbaka precis som vanligt.

Jan: Är det så att du har någon fråga och känner att okej, nu har jag lyssnat på Lysa i över två timmar och de har fortfarande inte svaret på min fråga, så går det jättebra att ställa frågan i forumet. Lysa brukar hänga där, och även andra. Så det går superbra att ställa frågorna. Annars tänker jag att vi kör igång och släpper på Patrik.

Jan: En sak till kan jag faktiskt säga. Vi hade lite tekniskt strul när vi spelade in det här avsnittet. Så ljudet är lite sämre än vanligt. Jag ber om överseende för det. Och om du är motvillig och säger att det här vill jag inte lyssna på, så finns avsnittet alltid transkriberat på bloggen också. Så nu kör vi.

Patrik Adamsson och bakgrunden till bonusavsnittet

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Patrik Adamsson.

Patrik: Tack så mycket.

Jan: Du är ju vd och medgrundare till Lysa. Du har en bakgrund från finansbranschen i London, där du jobbade med private equity på Merrill Lynch. Och sedan 2016 jobbar du med Lysa, med fondroboten Lysa. Det här är ett bonusavsnitt, för vi har ju haft ett avsnitt lite allmänt om Lysa. Men vi har fått in så sjukt mycket frågor. Så jag tänkte att då tar vi bara ett frågor och svar-avsnitt.

Patrik: Jätteroligt.

Jan: Och jag tänker så här, vi börjar med den jobbigaste frågan först.

Patrik: Okej.

Jan: Du misstänker att du vet vad det är. Har det att göra med Sverige?

Patrik: Ja, det har att göra med Sverige.

Sverigedelen: den mest engagerade forumtråden

Jan: För dig som inte vet vad vi pratar om nu: en av de mest engagerade trådarna på Rika Tillsammans-forumet, över 200 inlägg, handlar om att Lysa ska vara brett, det ska vara allt, och sedan har man en fond med bara 76 bolag, Öhman Sverige Marknad Hållbar. Och då tänker folk: men jag har inte valt hållbart, jag vill ha alla bolag på den svenska börsen, och den här är smal. Så hur har ni tänkt?

Patrik: Hur har vi tänkt? Jo, vi har tänkt så här. Vi har två stycken alternativ. Vi har ett brett alternativ och sedan ett hållbart alternativ. Och inom båda alternativen, om man tittar på aktieexponering, är det 80 procent som är global exponering och 20 procent som är en så kallad home bias. Det är en liten övervikt mot Sverige, vilket man kan argumentera för, om man tycker att det är bra eller dåligt. Vi tycker att det är bra. Vi kan komma tillbaka till varför det är så också.

Jan: Det är en annan tråd med 400 inlägg om det där.

Patrik: Det är kul att du engagerar. Det är ju det här man blir bättre av också. Man får den typen av feedback, så får man tänka igenom igen hur man motiverar saker och ting. Om det finns en anledning att bli bättre, vilket nästan alltid finns, då kan man göra den förändringen och bli bättre.

Avvägningen mellan billigt och väldiversifierat

Patrik: Och det är väl alltid någonting som vi brottas med lite. Hur ska man lägga sig mellan billigt och väldiversifierat? Vi vill ju att det ska vara så billigt som möjligt, för det är jätteviktigt med låga avgifter. Samtidigt vill vi att det ska vara så brett som möjligt. När det kommer till home bias-exponering i Sverige har vi haft det här alternativet med en Öhmanfond, som också är hållbarhetsklassificerad, med ungefär 80 bolag och ungefär 10 baspunkter. Vi tycker att det är en jättebra fond och ett bra sätt att investera i 80 bolag för en avgift på ungefär 0,1 procent över Lysas grundavgift.

Patrik: Sedan kan man säga att på alla svenska börser finns det 950 bolag. Jag tror att om man tittar i Europa finns det fler noterade bolag i Sverige än i nästan något annat land. Vi är på samma nivå som Tyskland. Så det finns väldigt mycket noterade bolag. Då är frågan: kan man göra fonden bredare, och hur bred i så fall?

Patrik: Ja, man kan göra det bredare. Om man tänker på OMX huvudlistan tror jag att vi med de här 80 bolagen täcker ungefär 75 procent av marknadsvärdet. Men då är det 25 procent man inte täcker. Hur kan man göra det? Jo, man kan addera fler bolag. Problemet är hur man gör det utan att det blir extra kostnader, utan att det blir dyrare. Eller att man kanske har en leverantör som vill ha exklusivitetsklausuler och liknande, vilket är någonting vi aldrig skulle acceptera. Vi vill ju bara jobba för våra kunder.

En ny, direktinvesterande Sverigefond på gång

Patrik: Så det finns rätt mycket olika sätt att hantera det här. Det vi har landat i, ett stort projekt som vi drog igång i somras, är att vi tror att vi kan göra det här lite bredare och faktiskt billigare för våra kunder. Genom att starta en fond som är direktinvesterande, som då inte har någon extra förvaltningsavgift mot våra kunder, och som investerar i ungefär 200 bolag. Vi jobbar väldigt intensivt med den just nu och hoppas kunna komma tillbaka inom kort med mer information om när den kan släppas.

Jan: Förlåt, nej, vi kör vidare. Det finns en del uppföljningsfrågor.

Patrik: Ja, precis.

Jan: När du sa det här först tänkte jag skitbra. Och sedan var det roligt, för jag fick ett mejl igår, precis innan vi skulle spela in. Jag var inne i Lysas Facebook-community, och där svarade Patrik på den här frågan. Han svarade så här, och det är jättebra, men det är fortfarande bara 97 procents täckning av marknadsvärdet. Det är fortfarande inga småbolag. Så nu måste jag ställa frågan. Det är fortfarande inte alla bolag.

Patrik: Nej, för det blir inte så. Om man tar in alla de här som vi nämnde, ungefär 950 bolag, jag är inte helt säker på siffran men det är ungefär där uppe, då finns det bolag som är med på Spotlight, Nordic Growth Market eller liknande. Väldigt, väldigt små bolag, med en marknadsstorlek på kanske under 100 miljoner. Problemet med dem är att de är väldigt illikvida. Och det kan vara svårt att handla de bolagen i större omfattning vid marknadskriser.

Hur 200 bolag täcker 97 procent av marknadsvärdet

Patrik: Så då får man fundera: hur ska vi konstruera någonting som är bra för kunden, som har hög likviditet och där många bolag täcker in en stor del av marknadsvärdet på börsen? Och det är inte klart, eftersom det inte är lanserat. Normalt sett gillar jag kanske inte att prata om saker som vi inte har gjort, utan man vill prata om det när det är gjort. Men i det här fallet, just eftersom det är en så stor fråga, tycker jag det är kul att glutta lite på draperiet.

Patrik: Det vi har tänkt göra är att kombinera låg avgift och många bolag, men också med hög likviditet. Vi tittar på att antagligen använda en indexleverantör som heter Solactive, och man landar ungefär på 200 bolag. Då väljer man också bolagen utifrån hur enkla de är att handla. Och med det på den stora listan täcker man in ungefär 97 procent av marknadsvärdet. Vi är väldigt konfidenta i att det är en bra lösning. Om man ska öka upp det mycket mer än så bedömer vi att den extra effekten man får är låg jämfört med ökade handelskostnader och att man måste köpa mindre bolag som inte är så likvida. Därför tycker vi att det är en rätt bra siffra att ligga kring. Var det förståeligt, Caroline?

Caroline: Ja, det var det. Men vad är direktinvestering då? Vad betyder det att ni gör?

Patrik: Vår tanke i det här fallet är att vi skapar en fond där vi inte går via en annan aktör.

Caroline: Nej, precis.

Patrik: Utan vi gör fonden själva och går till marknaden. Tanken är också att de tio baspunkter som den kostar idag, dem kan vi ta bort från en tredje part. Så att det blir billigare och bredare. Sedan kan det vara lite högre handelskostnader i början, vi räknar kanske med tre baspunkter i handelskostnader, men det kommer gå ner över tid. Det är en ganska stor förändring, med tanke på att vi då kan göra den exponeringen inom ramen för vårt eget fondbolag och direktinvesterande.

Jan: Super.

Kan man välja bort Sverigedelen?

Jan: Nu minns jag inte vem det var som frågade det, men med tanke på den här Sverigedelen: kommer man kunna välja bort den i framtiden? Att köra som forskningen säger. Sverige står för 1 procent av det globala börsvärdet, du borde ha 1 procent i Sverige, medan ni överviktar, som du var inne på. Och då kan man fråga varför ni överviktar.

Patrik: Det finns en teori, som det oftast gör kring det här, som heter keeping up with the Joneses. Det är väl i Sverige att hålla jämna steg med Svensson. Det handlar om att även om man investerar på ett teoretiskt optimalt sätt i Sverige, alltså väldigt brett internationellt, så kanske det finns en situation där svenska börsen går mycket bättre än den internationella börsen. Det skulle innebära att alla som är överviktade i Sverige, grannar och andra som man kanske kommer buda mot kring den där sommarstugan, har blivit relativt sett rikare än de hade blivit om man investerat internationellt.

Det är bättre att ha den home biasen, helt enkelt för att väga upp att andra har en större home bias. Man tävlar liksom om tillgångar med andra som bor i samma land.

Patrik: Och så, det låter väl trist, men man tävlar om tillgångar med andra som bor i samma land. Så det är grundidén.

Jan: Förlåt.

Patrik: Nej, inget.

Att hjälpa kunden välja rätt utan att krångla till det

Patrik: Sedan finns det en tanke. Vi har jättemycket tankar om jättemånga olika saker. Det svåraste är hur vi ska prioritera och fokusera mellan vad vi försöker göra nu, vad vi gör inom kort och vad vi gör på lite längre sikt. Och där tror jag mycket väl att man i framtiden, inget specifikt datum sagt, kan hjälpa kunden genom att ställa lite ytterligare frågor. Om man istället säger: tror du att du kommer att pensionera dig i Sverige, eller att du bor i Sverige om tio år? Och en person svarar nej på den frågan, då kan man säga att home bias inte är lika relevant. Men som vi alltid vill göra: vi vill göra det väldigt lätt att göra rätt. Så frågan vi ställer till kunden kan inte vara "vill du ha home bias?", för det kommer de flesta inte riktigt hänga med på.

Patrik: Men för oss som är nördiga, kan vi inte ha en sådan här nördflik? Om du är nördig och vet vad du håller på med. Prova inte det här på egen risk, vi avråder från det här, och så kan man ha så, Sverige.

Caroline: Ja, det finns en liten tanke på det där. Det var någon som drog liknelsen med en väldigt gammal tv-apparat. Nu kanske man tappar några av tittarna och lyssnarna. Men det var ofta så att kontrollerna var rätt enkla, men sedan fanns det en liten lucka längst fram som hade alla specialinställningar. Borde man inte kunna ha en sådan där liten lucka på Lysa också?

Patrik: Generellt sett vill man göra det väldigt lätt att göra rätt. Det finns en del som gärna vill ha de här specialinställningarna. Men det får inte gå ut över att det blir komplicerat för andra. Om man känner att det här är någonting jag borde ha koll på, men som jag egentligen borde kunna gå och skruva på. Så det där är avvägningen och utmaningen vi har i all produktutveckling.

Caroline: Ursäkta.

Patrik: Hur gör man det här extremt kraftfullt, samtidigt som man gör det väldigt enkelt? Jag har inget jättebra svar på det där. Men att det skulle se exakt likadant ut om några år som det gör nu, det tror jag inte.

Caroline: Ja, vad bra.

Kommer det portföljbelåning?

Jan: Jag tänker en annan väldigt populär fråga, bland annat från Johan Sjöberg och Ted Bengtsson. Kommer det att komma portföljbelåning?

Patrik: Inte inom kort heller. Den är nog den av de saker jag pratat om hittills som ligger längst bort.

Jan: Portföljbelåning skulle vara till exempel att man har 100 kronor på Lysa, och sedan kan man belåna portföljen med säg 25 procent och få en hävstångseffekt. Vilket kan vara väldigt bra i specifika fall, och vi kan gå igenom vilka fallen är snart. Men det man ska tänka på med hävstång är att den förstärker svängningarna uppåt och förstärker svängningarna neråt. Det är precis som att man belånar sitt hus, exakt samma effekt.

Jan: Om man gör ett litet enkelt räkneexempel: säg att jag köper ett hus för en miljon kronor, och så väljer jag att, nu kan man inte göra det, men säg att jag belånar det till 900 000 kronor och lägger 100 000 kronor själv. Sedan går huset upp med 100 000 kronor. Bara den belåningen gör att jag har dubblerat mina pengar. Jag har dubbelt så mycket pengar som jag hade innan, trots att avkastningen bara var 10 procent. Om jag inte hade belånat hade jag bara avkastat 10 procent istället för 100 procent. Men problemet är att om värdet på huset sjunker med 100 000 kronor, då har du inga pengar kvar längre. Då har du bara ett lån du ska betala tillbaka.

När är det relevant att belåna portföljen?

Patrik: Och det säger lite om när det är relevant att belåna portföljen. Jo, det är relevant att belåna om du har en väldigt lång investeringshorisont. Säg att det är pensionspengar. Det är inte någonting som är relevant att belåna för kortsiktig spekulation, det skulle jag vara väldigt försiktig med. Om man kan se att det finns ett tydligt användningsscenario, att det här är för långsiktiga pengar och jag vill belåna lite för att få extra hävstång, för ett pensionssparande till exempel, då kan det vara väldigt relevant.

Patrik: Någonting vi brottas med är att det händer ibland att kunder som går in med en väldigt lång investeringshorisont, och skattar väldigt högt på risktolerans, ändå tar ut pengar ganska snabbt när det går ner. Och då skulle det gå ner ännu mer i det här fallet. Så där behöver vi bättre träffsäkerhet i hur vi rekommenderar det, och till vem, och när, och vad.

Patrik: Och sedan det andra problemet, det som vi kanske inte tänker på, är att om du har ett lån på huset, som vi sa tidigare, då är du redan belånad i din portfölj. För du kunde ha använt de pengarna till att amortera det lånet. Så om man lägger till ett superlån på Lysa och belånar den portföljen, samtidigt som du redan är skuldsatt på huset, då får du egentligen lägga ihop värdet på huset plus värdet på din portfölj och lägga ihop lånen. Och där behöver vi tänka rätt mycket på hur vi gör det på ett bra sätt.

Jan: Det är roligt, för det här är ett helt annat svar än du gav för två år sedan.

Patrik: Är det så? Vad gav jag för svar?

Jan: Då sa du nej.

Patrik: Okej, det är bra. Det är lite det här att det utvecklas över tid också.

Varför svaret om belåning har ändrats

Jan: Nej, du sa nej. Du sa nej, och sedan sa du också att vi vill inte ha det, för då skulle man förmodligen behöva ha någon intjäning, och vi vill inte tjäna olika beroende på vad kunden väljer.

Patrik: Och det stämmer också, att om vi skulle göra det här skulle vi behöva göra det med en tredje part, där vi inte får betalt av den tredje parten, utan det blir mer som en service till kunderna. För om vi skulle få betalt för den, då skulle det finnas en risk att man börjar tycka att det här är ju rätt bra med belåning, för då ökar vår intjäning. Jag tror inte det, men risken finns. Och det får absolut inte inträffa.

Patrik: Skillnaden då och nu är kanske att man har börjat komma närmare. Okej, i pensionssituationer, för sparande om man är ung, ja, då kan det vara relevant. Men i den löpande förvaltningen som vi har just nu har jag svårt att se hur det passar.

Jan: Det finns ju studier på det där som visar att det är precis så man ska tänka.

Räntedelen i bredportföljen

Jan: Ska vi ta en fråga här från Alec? Det vore mycket intressant att få en lite djupare genomgång kring valet av fonder i räntedelen i bredportföljen. Och sedan, när du ändå svarar på den, så tänker jag att det finns vissa som skojar om att gängse åsikt idag är att räntor är ganska dåliga. Att istället för risk free return så får man return free risk.

Patrik: Usch vad trist. Först kan man säga att det där är någonting jag har hört ända sedan vi startade Lysa och har haft ränteportföljen. Och den har gett rätt god avkastning över tid. Jag behöver egentligen kolla siffrorna exakt, men det är ungefär knappt 1 procent per år. Och det var exakt samma diskussion då som nu. Man ska aldrig titta på historisk avkastning för framtiden.

Patrik: Men syftet med en ränteportfölj, om man tittar på hur den är uppbyggd, är att räntefonden är uppbyggd av olika underliggande fonder som försöker matcha stat, kommun, bostadskrediter, företag, lite high yield och realränteobligationer på ett sätt som ungefär liknar hur marknaden ser ut i stort. Syftet med det är att försöka ge bra, god avkastning, inte den högsta, för det hade man fått av att gå väldigt mycket in i high yield. Men samtidigt att ha en kudde när börsen i helhet går ner. Om börsen går ner ska den portföljen egentligen behålla sitt värde.

Jan: För det där, nu ska vi inte dyka ner i det, för vi har massor framför oss. Jag känner bara att tiden springer. Men vi har återigen haft fantastiskt duktiga människor i Rika Tillsammans-forumet. Och då är jag så här: om man skulle försöka motverka en nedgång i aktier, då ska du ha typ amerikanska 20-åriga statsobligationer. Alltså det som är minst korrelerat med aktier. Medan den portföljen...

Räntemarknaden är svår och korrelation är vansklig

Jan: Jag gillar ju er portfölj. Jag brukar säga att den största fördelen med Lysa är ränteportföljen. För aktier i förhållande till räntor är enkelt. Räntemarknaden är skitsvår. Den är mindre transparent.

Patrik: Ja.

Jan: Och ni försöker spegla marknaden även i räntor. Men jag upplever att jag har svårt att argumentera mot Daniel Nilsson och de andra som visar på korrelationer. De säger att om du vill ha något som går upp när aktier går ner, då är det långa räntor.

Patrik: Jag tror att det här med korrelation alltid är lite vanskligt. Då kan man fråga sig: när ska man titta på korrelation? Nu vet jag inte exakt hur det här är gjort, men det man kanske går fel på ibland är när man tittar på långa tidsserier, tio år, och ser hur korrelationen ser ut där. Men det som framförallt är relevant är att titta till exempel på finanskrisen. Hur ser korrelationen ut där, och hur beter sig olika räntepapper?

Patrik: Här tror jag det finns en tabell i vårt white paper som finns på hemsidan. Och det man kan se, lite förenklat, är att high yield, alltså högriskföretagsobligationer, tappar mycket värde när börsen går ner. Mer säkra företagsobligationer med en högre rating kan tappa lite, eller gå upp lite, och statspapper går upp för att det finns en flight to safety. Man vet inte alls att det är det som kommer hända i nästa situation. Men det är därför vi försöker mixa den på det sättet vi har gjort. Så när vi tänker på korrelation för ränteportföljen, eller räntefonden, är det väldigt inriktat på de här extremscenarierna. Och man kan gå fel där också, absolut. Men det är så den är tänkt.

Räntor jämfört med sparkonto med insättningsgaranti

Jan: Men om vi tar den jobbiga frågan från det ordinarie avsnittet. Då säger jag att det är ungefär 1 procent i avkastning, det är vad räntedelen är prognostiserad till och har gett lite historiskt.

Patrik: Och sedan beror det lite på, men vi vill gärna ha en positiv realavkastning efter inflation.

Jan: Men jag tänker att du kan ju få bankkonto med insättningsgaranti på typ ungefär 1 procent i dagsläget.

Patrik: Så är det. Man ska säga först att nu vet jag inte hur många aktörer det finns i Sverige som har insättningsgaranti, så nu är jag lite ute på hal is. Men säg kanske att det är 30, något sådant, jag vet inte. Då är det en av dem som ger det. Och det är inte samma som gav det för ett halvår sedan, och inte samma som gav det för ett år sedan. Så då behöver man vara lite räntejägare till att börja med, och sedan beredd att hoppa runt. Vilket en del personer absolut är. Men det är inte så enkelt att alltid hitta den som ger högst ränta. Och det finns ett stort spann neråt i vilken ränta man ger.

Patrik: Det vi ser kring ränteportföljen är att den är bra tillsammans med aktiedelen, just för att de samverkar och reducerar volatiliteten i svängningarna. Men vi tycker också att man ska ha den här typen av konton med insättningsgaranti, med en ränta. Jag tycker bara inte att det ersätter att ha obligationer och räntepapper. Man ska ha båda helt enkelt.

Jan: Jag tänker också så här: ja, det är så det ser ut nu, men om mitt sparande ändå är på 10 år, då kan jag lika gärna ha det i räntorna, för räntemarknaden kommer ju förändras. Så brukar jag argumentera. Så jag är inte negativ.

Syftet med räntorna är inte att maximera avkastningen

Patrik: Nej, jag förstår. Det är klart att man kan ha olika åsikter om det här. Men man ska tänka på det sättet att syftet med räntorna inte är att maximera avkastningen enkom. Då hade man kunnat sätta allting i high yield eller aktier. Om man har räntor där man satt väldigt mycket i high yield och sedan håller tummarna för att det går väldigt bra, då hade man kunnat stoltsera med en hög avkastning på räntorna. Men det är inte så den är designad för att fungera. Och det hade kunnat vara väldigt dåligt för kunderna i ett sämre extremscenario. Så den måste klara olika makrolägen helt enkelt.

När kommer guld in i fondmixen?

Jan: Ska vi ta den andra som är den mest populära frågan här? Kent Hansson och Johan Sjöberg. När kommer guld in som alternativ i fondmixen? Och Mattias A90 har jag också. Om Lysa fortfarande inte har några planer på att ta in fler tillgångsslag än aktier och räntor, det är det som är frågan.

Patrik: Där kan vi säga nej. Så får man testa igen om tre år.

Jan: Nej, men här tror jag att...

Patrik: Och då kan man säga: varför är det på det sättet? Det finns ju många som säger att man ska ta in guld eller råvaror eller andra saker. Och här har vi en väldigt enkel grundfilosofi. Den grundfilosofin är att när man tittar på aktier, då blir man väldigt finansteoretisk, är värdet på aktier uppbyggt på att de kommer ge utdelning någon gång i tiden. Att man får utdelning, ett kassaflöde, från dem. Så värdet är uppbyggt på de utdelningskupongerna och liknande. På obligationer är det ett lån man ger, att man ska få räntor och få tillbaka värdet på lånet förhoppningsvis i framtiden. Det finns ett kassaflöde, man kan kalla det för en internal rate of return.

Om man tittar på råvaror, ädelmetaller eller kryptovalutor finns det inte det här kontinuerliga kassaflödet. Man hoppas att någon av någon anledning är beredd att betala mer i framtiden än vad man gör idag.

Patrik: Om man tittar på råvaror, ädelmetaller eller kryptovalutor för den delen, då finns det inte det här kontinuerliga kassaflödet. Utan man hoppas att någon av någon anledning är beredd att betala mer i framtiden än vad man är idag. Då kan man, om man vill dra det lite extremt, säga att det är lite mer att vara inne på spekulation än att man investerar för att få den här löpande avkastningen. Och det vi vill göra är att se till att vi har en inneboende avkastning på det vi investerar våra kunders medel i. Så det är egentligen kärnan i svaret.

Borde man inte äga hela marknaden?

Jan: Men skulle man inte kunna argumentera för att man ska äga hela marknaden? Alltså rent finansteoretiskt. Hela marknaden, alla tillgångar, då skulle det vara inkluderat krypto eller råvaror eller guld, i förhållande till den andel som guld utgör av det totala finansiella värdet. Ungefär.

Patrik: Ja, då skulle man ju kunna säga att man ska äga fastigheter och allt möjligt därutöver. Och jag tycker att det finns en ganska stor skiljelinje mellan de tillgångar som är avkastande och de där man hoppas att någon ska betala mer i framtiden. Sedan ska jag säga att om någon skulle välja att äga tre, fyra, fem procent guld för att skydda mot vissa scenarier som det kan ha varit bra mot tidigare, som kanske hyperinflation eller någonting annat, då tycker jag kanske inte att det är den dummaste idén man kan göra. Men jag föredrar mycket mer de här tillgångarna som avkastar.

Guldkubsargumentet

Patrik: Man kan säga det på ett annat sätt om man vill vara lite rolig, kanske lite provocerande. Om du skulle ta allt guld som någonsin har grävts upp i världen och göra det till en jättestor kub, då blir den ungefär 21 meter gånger 21 meter gånger 21 meter. Man skulle kunna ha den en bit utanför huset, i alla fall. Nu vet jag inte exakt vad senaste värdet hade varit, men det hade varit värt ungefär 8 biljoner dollar. Så du kan välja att äga den kuben, eller så kan du välja att äga allting som Vanguard äger. Det är rätt lätt däremellan.

Caroline: Det är roligt.

Jan: Vi kommer att...

Caroline: Konstigt resonemang.

Patrik: Nej, det är... Den här har jag lånat från någon som är lite smartare än jag som har räknat ut det där. Jag tror det var Warren Buffett.

Jan: Jag håller med. Det är roligt. Vi kommer att intervjua Erik Strand nästa vecka. Jag tror att han har en annan åsikt.

Korrelation, kostnader och att aldrig vara fastlåst

Patrik: Sedan kan man säga att det finns också en annan anledning, som man har tittat på från olika perspektiv. Och det var väl därför jag sa att man aldrig vill vara fastlåst i sina åsikter, utan man vill hela tiden kunna utmanas och därför fundera igenom det igen. Men det vi också ser, om man tittar på olika råvarufonder, är att de är rätt dyra generellt. Vi har vår totalavgift, som vi inte vill ska överstiga 0,4 procent. Att introducera råvaror och fortfarande ligga under 0,4 procent är svårt, och då måste man se de här korrelationseffekterna, samvariationen. Är det så att det verkligen skyddar på ett bra sätt? När vi har tittat på det tycker vi inte att korrelations- och samvariationseffekten är tillräckligt positiv för att överväga den extra kostnad det skulle medföra. Men kärnan i argumentet är naturlig avkastning, internal rate of return. Sedan finns det kostnader och korrelation, och så det här lite roligare kubargumentet.

Caroline: Men Jan, var kom det ifrån, det argumentet att man skulle äga allting, allt, en representation av allt som finns?

Jan: Det är egentligen det som jag har tolkat som den effektiva marknaden. Du kan inte ha en åsikt om vad som kommer gå bra i framtiden eller inte, så du vill äga allt. Problemet är att vi brukar approximera det med hela aktiemarknaden. Men det blir också ofta stökigt, för till exempel, om jag har för mig rätt, är obligationsmarknaden större än aktiemarknaden om du räknar in statsobligationer.

Patrik: Det skulle jag kunna tänka mig. Sedan finns det också en jättestor onoterad marknad därutöver. Och så finns det olika typer av kontrakt. Så jag skulle nog vilja lägga till att det går nog svårt att säga att du ska äga allt. Sedan får man tänka att det borde vara likvitt också. För det är inte så roligt om man inte kan omvandla det till varor och tjänster. Så jag tror det finns olika nyanser.

Jan: Absolut.

Guld är inte en dealbreaker

Jan: Grejen är att för mig hade jag önskat, jag gillar ju guld, jag tycker att det ska vara en liten del i portföljen. Men för mig är inte det här en dealbreaker. För återigen, det som jag tycker är så fint med pengar och investeringar är att det inte behöver vara antingen eller. Antingen kör jag Lysa, eller så kör jag egen portfölj. Man kan köra 100 000 kronor på Lysa och 5 000 kronor i guld, om det är viktigt för en.

Patrik: Sedan är det ju så med aktier också att en stor del av värdet ofta kommer från att det finns en värdeappreciering, att det ökar i värde. Men om man tittar rent finansnördigt på det hela, är värdet alltid kopplat till att man tror att kassaflödena i framtiden kommer vara högre och att det finns en större utdelning. Vilket är en rätt fin teori, men kanske lite svårgreppbar.

Jan: Ja. Nej, men det är väl lite det som när vi har haft Andreas och Henrik. Andreas som du känner också, ni är typ grannar. Som säger att nej, du vet, det handlar om vinsttillväxt, omsättningstillväxt. Det är där värdet ökar.

Förväntad avkastning på aktier och räntor

Jan: Den här får du bara svara kort på, okej, vi har dålig tid.

Patrik: Ja, vi har lite så.

Jan: Här, en fråga från Richard. Vad kan man förvänta sig i avkastning över en längre tidsperiod från, ett, aktiedelen, och två, räntedelen?

Patrik: Ja, det är bra. På aktiedelen ungefär 7-8 procent per år, men det kan variera jättemycket.

Jan: Jag ska bara säga det, måste jag säga: vi kan ta svenska börsen, jag tror plus 70 till minus 38 procent de senaste 100 åren.

Patrik: Exakt. Men i snitt över tid ungefär 7-8 procent. Räntedelen beror lite mer på ränteläget, men där den har legat är knappt 1 procent. Lite sämre vissa år på den breda delen. Hållbara delen är ungefär där, vid 1 procent. Men det man vill uppnå är en positiv realavkastning efter inflation.

Jan: Jag brukar säga så här, när folk frågar mig: jag brukar säga 7 procent. Nej, jag brukar säga 15. Nej, jag bara skojar.

Patrik: Det var bra, det hade varit...

Jan: Nej, men jag brukar säga 7 procent på aktiedelen, 1 procent på räntor. En 50-50-portfölj, 4 procent. Men som sagt, kan variera mycket.

Patrik: Men om man ska säga över tid, långa tidshorisonter, det är viktigt att lägga till det.

Jan: Absolut.

Journalisterna som inte gillade spannet

Patrik: Det roligaste är, nu får jag inte de samtalen, men förr fick jag alltid samtal från journalister: vad tror du om börsen det här året? Direkt efter att jag svarat att jag vet precis vad börsen kommer göra, jag kan se det med 95 procents sannolikhet, och så säger de: ja, berätta. Och så säger jag att det blir 9 procent plus minus 44. Så någonstans mellan plus 53 och minus 36 procent. Sedan fick jag inte vara med.

Jan: Jag har faktiskt fått den frågan några gånger också. Jag svarade att jag har ingen aning exakt hur börsen kommer gå nästa år. Då fick inte jag heller vara med.

Patrik: Du kan ju inte ge ett spann på 80 procent.

Jan: Ja, fast det är ju det spannet som börsen brukar göra.

Kapitalförsäkring med barn som förmånstagare

Jan: Ska vi ta frågan här? Nu tar vi snabba svar. Från Kim Svensson: jag undrar när det kommer bli möjligt att teckna kapitalförsäkring med någon annan, till exempel barn, som förmånstagare. Annars är jag supernöjd.

Patrik: Ja, kul. Det kommer nog dröja ett tag tyvärr. Det är lite krångligt att teckna med barn som förmånstagare. Men det finns på den här berömda backloggen. Det finns inget estimat kring när det kan ske, och det är inte prioriterat just nu tyvärr.

Jan: Ska vi ta nästa? Tjänstepensionen. Är det en produkt som Lysa överväger att addera?

Patrik: Ja, det är en spännande produkt någon gång i framtiden. Men tyvärr samma svar där, att det inte är i närtid. Det har att göra med att tjänstepension behöver man ha tillsammans med ett försäkringsbolag. På kapitalförsäkring har vi ett bra samarbete med Futur. Men för tjänstepension krävs lite andra delar, så det är inte någonting som ligger i närtid heller.

Varför ses pension som en försäkring?

Jan: Får jag bara kort, vi har ingen lag.

Patrik: Ja, du sa att det skulle vara så korta svar.

Jan: Ja, men jag tycker det är superbra. Varför, vet du varför vi i Sverige ser på pension som försäkring? Det är rätt underligt när man tittar på det på ett övergripande plan, och det är så i flera andra länder också.

Patrik: Om jag skulle gissa är det att när man började fundera på det här med pension, var det väldigt viktigt att den skulle finnas kvar i framtiden. Vilken var den mest stabila företagskonstruktionen som fanns? Jo, försäkringsbolag. Men det följer inte att man tycker att det är superlogiskt när man läser om det.

Jan: Ja, jag har ibland tänkt att det handlar om att det är en försäkring mot ålderdom. Tänk om det fanns försäkring mot ålderdom.

Patrik: Sedan finns det också en del pensioner som har ett försäkringselement. Det man kallar för tradlivförsäkringar, traditionella livförsäkringar, där man får ett fast belopp utbetalt. Det kanske är att när jag pensionerar mig får jag 15 000 kronor i månaden. Och då måste försäkringsbolaget se till att de kan möta alla de åtagandena. Där finns det ett tydligt försäkringselement. Men om man tittar på en fond- eller depåförsäkring, är de ofta kopplade till en person och det är den personens pengar. Sedan har man det inom ramen för en försäkring. Och där kan man ha en lång diskussion om vad som är rimligt eller logiskt.

Jan: Nej, men det var skönt att det inte bara är jag som tycker att det är lite konstigt.

Tail risk-förslaget och försäkring mot extrem nedgång

Jan: Ska vi ta Malmkvist Sjölund? Han vill ha en uppdatering på tail risk-förslaget som du hade lagt upp.

Caroline: Nej, det var vi.

Jan: Vi pratade ju länge om Nassim Taleb och Black Swan och Universa.

Patrik: Det är svårt att hålla de här svaren korta.

Jan: Ja, men det kan vi utveckla lite. För var det inte så att ni kontaktade Universa också?

Patrik: Jo, men det går tillbaka till det här att vi vill utforska alla intressanta idéer. Så även om vi gillar låga avgifter, gillar väldiversifierat, håller det så enkelt som möjligt och inte tar risker vi inte kan hantera, så tittar vi egentligen på väldigt många alternativ hela tiden och försöker utmana grundtesen. Och där kontaktade vi Universa.

Jan: Ni hade ju ett eller två avsnitt om det.

Patrik: Svarade de?

Jan: Nej, vi fick faktiskt inget svar.

Patrik: Det fick vi inte. De hade nog rätt mycket att göra vid det tillfället, för de var väldigt i ropet. Sedan tittade vi på tail risk själva, för det hade gått att göra på andra sätt.

Jan: Och förlåt, det vi pratar om är alltså att skydda mot extrem nedgång. Typ det som händer vid corona. Att man har typ en försäkring mot nedgång. Det är typ det vi pratar om.

Patrik: Egentligen att man lägger 97 procent av portföljen i aktier och 3 procent i en försäkring, som man egentligen kastar bort varje år om det inte är så att börsen sjunker väldigt mycket, och då får man en stor utdelning som ska täcka alla kostnader. Och sedan finns det rätt många anledningar till varför vi inte tycker det är en bra idé att implementera det.

Tre anledningar att inte införa tail risk-skydd

Jan: Och vilka var huvudidéerna?

Patrik: Huvudidéerna kring det hela, om man ska dela in det och se om jag kommer ihåg. Den första delen är att rent filosofiskt är det lite svårt att få ihop det här med finansiell teori. Det behöver inte betyda att det är fel, då kan man utmana den finansiella teorin. Men normalt får man betalt för att ta risk, och här skulle man få betalt för att inte ta risk. Och då är frågan: vem är beredd att ta motsatsen på den ekvationen, på andra sidan?

Patrik: Sedan finns det utmaningar när det kommer till implementerbarheten, till exempel att det blir rätt dyrt. Säg att du betalar 3 procent per år under 20 års tid och du får ingen nedgång. Då har du gett bort 60 procent av portföljen. Och då måste du vara uthållig genom det. Om du avviker och det sedan kommer en nedsida, då har du betalat väldigt höga avgifter. Det är också rätt svårt att få de här instrumenten likvida. Vi ser till att våra kunder kan ta ut pengar dagen efter.

Jan: Alltså att det blir regulatoriska krav på er.

Patrik: Och sedan finns det en motpartsrisk i det hela. När jag var i London 2008, när AIG började gunga med sina finansiella värden, de största återförsäkringsbolagen som då skulle vara motparten, jag tror de här lösningarna också var på väg in i, eller gick in i, konkurs och blev övertagna av amerikanska staten. Så om det här inträffar, ett extremt event, och de behöver betala ut. Finns försäkringsbolaget där som ska stå på andra sidan, eller säger de att nej, vi har stängt nu?

Brandbomb-liknelsen

Patrik: Och det kanske är lite det, eller drattelliknelsen någon gång tidigare, att det är ungefär som att om du gör en försäkring på ett hus och ni är tusen hus, så går alla samman. Om ett hus brinner upp så är det 999 som är med och betalar det. Men om du släpper en brandbomb på alltihop, så är alla tusen hus förstörda. Då går försäkringsbolaget i konkurs och ingen får ut sina pengar. Och det skulle kunna vara det som händer i det här fallet.

Patrik: Och sedan fanns det en tredje anledning. Om vi går tillbaka till det, så finns det rätt lite empiri på det där, om man tittar på studier.

Jan: Ja, det är typ bara de och någon till som gör det.

Patrik: Ja, precis. Lite långt svar, men det fanns flera anledningar.

Skepsis mot försäkringar i allmänhet

Jan: Ja, men det är skitbra. Jag tänker på det du säger om försäkringar. Från att ha älskat försäkringar börjar jag bli mer och mer skeptisk. För det första såg jag någon studie som visade att man får tillbaka typ bara 30 procent på alla försäkringspremier man betalar. Inte i finans, utan typ som privatperson. Och sedan finns det folk nu som har tecknat fast elpris och tänkt att nu har jag gjort en bra affär, för det är nu man behöver fast elpris. Men då är det liksom elhandelsbolag som har gått i konkurs, och då hamnar du på rörligt elpris i alla fall. Så har man betalat och sedan aldrig utnyttjat det. Nu är det här jättegenerellt.

Patrik: Men bara för att man pratar väldigt generellt, så tror jag att man i snitt kanske är överförsäkrad i Sverige. Men det finns generellt en del fall där man är underförsäkrad som jag tycker att alla borde åtminstone fundera igenom.

Jan: Och nu säger du elmarknaden, som kommer bli helt sjuk.

Patrik: Nej, livförsäkringar.

Livförsäkring för den som har bolån

Patrik: Det jag tycker, de flesta som bor tillsammans, har hus och bolån, då bör man titta på om det är relevant för en själv att ha en livförsäkring som skulle täcka upp halva bolånet. Om ens partner eller en själv, vilket man verkligen hoppas att man inte gör, går bort. För de livförsäkringar som följer med olika tjänstepensionslösningar betalar ut rätt lite pengar. Och ofta kan ett bolån vara på några miljoner kronor. Då är det skönt i det otroligt sorgliga läget att man inte behöver fundera på att lösa bolånet. Och de är rätt billiga också.

Jan: Precis, jag tänkte säga det. Jag kollade på det där, vi pratar under en hundralapp i månaden. Och ett tips där brukar jag ge: vi har faktiskt ett avsnitt om livförsäkringar. Det är att tänka i tid, omställningstid, också, och inte bara tänka i belopp. Och alla som har särkullbarn ska definitivt, det borde nästan vara obligatoriskt med livförsäkring om du har särkullbarn. För där blir det ett arvsproblem. Vi kan länka till det avsnittet. Avsnittet heter "Om du dör, har dina efterlevande råd att bo kvar?"

Patrik: Ja, det var ungefär exakt det jag tänkte på.

Jan: Trist, men...

Patrik: Ja, skitviktigt.

Jan: Vi är rätt dåliga på att svara, eller jag, kort.

Patrik: Nej, det är ingen fara.

Kan indexfonder bli för stora?

Jan: Kalle Kammonen har redan fått svar, han undrade om bankkonto. Men här, vänta, vi ska ta en fråga. Diskussion återigen från Rika Tillsammans-forumet: kan indexfonder bli för stora? Vad händer om alla placerar i indexfond? Är det ett problem för indexfonder generellt? Är det ett problem för er?

Patrik: Det är inget problem än. Sedan kan man fråga: om hela världen skulle bestå av en stor indexfond, då tror jag vi skulle få ett problem. Det finns ju en tjänst som görs som heter price discovery, att man hittar prissättningen för en aktie. Och där kan man tänka sig att det vid något tillfälle finns en balans mellan de som utför den tjänsten och indexfonder. Men vi är rätt långt från att nå den än så länge.

Patrik: Och det kanske jag ska säga, det kanske inte är index heller som är det viktigaste. Man tänker ofta att indexfonder är det viktigaste, och det är för att det står som ett begrepp för väldiversifierat och låga avgifter. Men låga avgifter och väldiversifierat är nästan det viktigaste. Sedan om det följer ett precist index eller inte är kanske lite sekundärt, så länge det är väldigt brett och man tar bort företagsspecifik risk. Men det finns anledningar som är bra för index också. Vid något tillfälle blir det antagligen ett problem, men vi är rätt långt därifrån.

Är hela Lysa en stor indexfond?

Jan: Skulle du, jag brukar ibland säga så här, hela Lysa är en stor indexfond. Om man tar 100 procent aktier. Håller du med om det?

Patrik: Ja, själva exponeringen är ju liknande på ett eller annat sätt. Om vi tittar på hur förvaltningen ser ut, hur det har gått, då jämför vi oss med väldigt, väldigt breda globala index med 8 000 bolag, som kan vara svåra att investera i direkt, och därför köper vi flera index. Så jag ska inte säga att det är missvisande. Sedan finns det ganska många andra delar i helheten också, kring hur man sätter in pengar, hur man månadssparar, hur enkelt det är att snabbt göra transaktionerna, alla de bitarna, avgifter. Men att säga att hela aktiesidan i sig egentligen är som en väldigt stor, väldiversifierad indexfond, den beskrivningen är kanske inte en superbeskrivning, men det är inte en missvisande beskrivning heller.

Jan: Men säg att vi leker med tanken att det ni gör nu i Sverige, att man direktinvesterar. Säg att det kommer någon dag i framtiden, ni skulle kunna göra det, kunna plocka bort Vanguard och direktinvestera i alla de här bolagen själva. Skulle ni då följa ett index, till exempel: nu den första december gör MSCI om sitt index, hade ni agerat på det då?

Patrik: Det blir ju rätt hypotetiskt. Man kan säga generellt sett att den dagen då vi skulle vara lika bra på att göra amerikanskt index som Vanguard är väldigt långt borta. Det är inte inom planeringshorisonten, och vi tycker de är superduktiga.

Indexfundamentalister eller lågprisfundamentalister?

Jan: Vad är vi ute efter? Är ni indexfundamentalister eller inte?

Patrik: Nja, alltså nej, jag tror vi är lågprisfundamentalister. Men sedan kommer det till frågan: okej, men vad ska man mäta mot, om det här är bra eller dåligt? Hur bra jobb gör man med förvaltningen? Och då är det väldigt sunt att ha någon pinne, ett jämförelsemärke. Och då är index nog ett bra alternativ att gå efter. Så vi skulle kanske landa där ändå. Men det jag försöker säga är att det viktigaste är låga avgifter och väldiversifierat. Sedan, bara för att se till att man inte blir slentrianmässig utan verkligen levererar på en systematisk förvaltning, är det nog bra att följa ett index.

Patrik: Sedan finns det väldigt mycket problem med olika typer av index. För de flesta index som finns är inte gjorda för att vara investerbara. Då är det vissa innehav som har låg likviditet, och man kan byta ut, ta in och ut lite. Så det är väldigt viktigt att välja sitt index. Det här är vi supernördiga på att hitta rätt i. Och där måste man tänka väldigt mycket på likviditet.

Kan man få ut sina pengar i dåliga tider?

Jan: Ska vi ta Birgitta Wickman? Hon skriver: om det är dåliga tider, kan det vara svårt att få ut sina pengar? Det blir som en bostadsrättsförening där man ska få ut sin andel. Eller?

Patrik: Jag förstår hur man tänker. Det man kan säga där är att vi har börjat få en del skala. Vi förvaltar nu 17 miljarder kronor för ungefär 85 000 betalande kunder. Och vi har långsiktiga ägare som är beredda att stötta bolaget.

En fördel med att investera i någon som bara håller på med sparande och investeringar är att det som ofta händer i finanskriser med finansbolag, att man har gett ut dåliga lån, det har inte vi överhuvudtaget. Vi är skuldfria.

Patrik: Och dessutom, en fördel med att investera i någon som bara håller på med det vi gör, sparande och investeringar, är att det som ofta händer i finanskriser med finansbolag är att man har gett ut dåliga lån. Sedan får man inte betalt tillbaka på de lånen, och så går finansbolaget i konkurs eller in i rekonstruktion. Och det träffar sparkunderna, som egentligen inte har någonting att göra med de dåliga lånen som gjorts på en helt annan sida av det finansiella bolaget. Och det har inte vi överhuvudtaget. Så vi är skuldfria.

Pengarna är avskilda från bolaget

Jan: Men vet du vad, jag brukar svara så här. Förlåt, vad skulle du säga?

Patrik: Nej, men säg du, Jan, så tar jag sedan.

Jan: Ja, jag tänker egentligen två grejer med den här frågan. När jag får den och du inte är med, brukar jag säga att ett vanligt missförstånd är att man pratar om det som att jag investerar i Lysa. Medan jag är så här: nej, jag investerar inte i Lysa. Pengarna hamnar inte på ert bankkonto. Det ser ut som att de gör det, men pengarna investeras i Vanguard, i de där tusentals bolagen. Så lite krasst, om ni finns kvar eller inte är egentligen inte ett problem.

Patrik: Det är jättebra. Jag borde väl ha börjat där. Så om du hade ställt frågan igen, så hade jag börjat så här: alla kunders medel, fondandelar, pengar och liknande är helt avskilda från oss. Så om inte vi finns kvar av någon anledning, så kommer alla innehav att finnas kvar.

Jan: Och det är roligt, för det pratar vi om också i ett annat avsnitt. Jag tror vi tog upp det med SAVR faktiskt. Och det var ju du som lärde mig det från början. Att ofta hamnar pengarna inte ens inne på ert konto i er bank, utan de hamnar hos ett förvaltande institut. Jag tror ni hade Danske Bank för några år sedan.

Klientmedelskonto och Finansinspektionens kontroll

Patrik: Ja, det finns det som kallas för ett klientmedelskonto som pengarna går igenom. Det är för att de här pengarna är inte Lysas pengar såklart, det är kundens pengar. De ska aldrig finnas på vår balansräkning. De ska inte finnas på våra företagskonton. Utan de går igenom specifika konton som är vigda åt att det här är klientmedel. Det här är kunders pengar, det är inte våra pengar. Och så ska alla värdepappersbolag, som vi är, eller fondbolag, agera. Det måste vara så. Annars är det en sammanblandning som är jätteallvarlig. Olagligt dessutom. Och det är ju det Finansinspektionen kollar.

Patrik: Vad tänkte du mer då?

Jan: Jo, sedan tänker jag min andra fråga. Det är en grej. Sedan tänker jag att ni har likvida bolag, världens största bolag. Så nej, det ska gå att få tillbaka pengar. Det brukar jag inte säga att jag är orolig för. Sedan kan det vara kul att veta. Jag gillar ju er. Kommer ni finnas kvar om tio år, oavhängt mina pengar? Och då blir det mer frågan: är ni lönsamma idag? Får jag lov att ställa en sådan fråga?

Är Lysa lönsamma idag?

Patrik: Ja, det är klart man får göra. Nej, vi är inte lönsamma idag. Och det har mycket att göra med att vi har valt, eftersom vi fått så fint mottagande i Sverige och fått förtroende och förvaltat mycket kapital, så har våra ägare och styrelsen velat satsa också mot andra länder. Så nu är vi live på väg in i Tyskland. Lite fler produkter på gång. Vi pratade om sparkonto i betatest tidigare. Men själva grundbulten, omsättningsmässigt, omsätter vi nu rullande ungefär 35 miljoner kronor. Så det går mycket väl att drifta verksamheten.

Jan: Så krasst. Om ni bara hade hållit er på den svenska marknaden, så hade ni varit lönsamma?

Patrik: Ja, med rätt god marginal.

Att tolka oron bakom frågan

Jan: Men jag undrar var den här frågan kommer ifrån. Hon är orolig för att det i dåliga tider kan vara svårt att få ut sina pengar. Så hon är rädd: okej, om jag sätter in mina pengar, kan jag få ut dem? Och där tänker jag att ni är snabba, det tar sällan mer än två dagar att få ut pengarna. Så jag tolkar in lite andra frågor. Jag tolkar det som: tar ni inte ut mina pengar i dåliga tider?

Patrik: Men jag tycker också att det finns en relevans, för finansmarknaden är lite instabil till sin natur. Då kan man tänka på att det som hände vid 11 september var ju att New York-börsen stängde under några veckor. Då går det inte att få ut sina pengar. I Sverige hade vi en räntekris under covid, eller åtminstone slutade delar av systemet fungera, med olika fonder som temporärt stängde uttag. Och de där situationerna behöver man lära sig av. Vi hade lite utmaningar med några fonder där också, som vi sedan har sett till att minska risken för att det skulle inträffa igen. Det var väldigt många fondbolag som fick problem under den tiden. Så det kanske ligger lite där också, bakom den frågan.

Patrik: Det finns alltid små olika händelser som skulle kunna inträffa och leda till kortsiktiga störningar på finansbranschen. Lite så som den är konstruerad. Och det ska man nog vara medveten om. Men sedan gäller det för oss som aktörer att hela tiden försöka undvika det, tänka lite före, och när man får ett problem hantera det efter bästa förmåga.

Fullmakt för gemensamt konto

Jan: En populär fråga från både Simon och Johan Andersson. Finns det planer på att införa fullmakt, så att två personer, till exempel gifta personer, har insyn i det gemensamma kontot?

Patrik: Ja, det finns det planer på. Återigen ingenting som man kan säga att vi gör inom kort. Jag vet att vi har en produktägare som är väldigt sugen på att göra den här. Så den är på väg upp på prioriteringslistan. Och vi vet att den är väldigt efterfrågad. Sedan är det lite så att ISK-konton är speciella till sin natur, på det sättet att det bara är en person som kan äga kontot. Så då får det bli titträttigheter i det fallet. Men det är någonting vi gärna skulle vilja införa.

Automatiserad nedtrappning och Target Date Funds

Jan: Och sedan har vi en fråga från Danne 9. Det skulle vara intressant att höra hur det går med planerna att automatisera Lysa-fonden, så man får mer räntor vid en viss ålder och utbetalningar som följer en vid pension eller så. Jag har hört att Lysa har pratat om det, men inte hört något mer. Kallas inte det här Target Date Funds?

Patrik: Ja. Att jag ställer in att jag vill ta ut pengarna om 25 år. Den funktionen finns inte explicit, men den finns, man kan kalla det för implicit. Det är för att varje år när man är kund måste man genomgå en ny lämplighetsbedömning. Vi ställer frågan igen: hur lång tidsperiod är det till du ska ta ut de här pengarna? Och då kan man ändra om vid det tillfället, om det nu är fem år istället för mer än fem år tidigare, och då rekommenderar vi en ny fördelning. Men det finns inget sätt att säga "forget it, det här ska tas ut om tio år", och sedan ändras det om automatiskt. Men det är också en sådan funktion där det finns många jättebra idéer som vi gärna skulle implementera, men det ligger på backloggen och är en prioriteringsfråga.

Vilka är huvudägarna?

Jan: Bra fråga här. Emil Wikström: vilka är huvudägarna?

Patrik: Det är bra. Största ägare är jag och mina medgrundare, Emelie och Henrik. Sedan har teamet en rätt stor ägardel också. Och sedan har vi ett antal ägare som äger lite mer, som Niklas Storåkers, som var vd på Avanza, Carl-Johan Persson, som var ordförande på H&M, Ernströmgruppen, som är ett investmentbolag i Göteborg, och Christer Gardell. Det är väl de som är lite större.

Jan: Är inte det lite roligt? För han är väl så här långt från index med sin Cevian-fond. Han brukar väl kallas för företagspirat, tror jag. Eller var det förr kanske.

Patrik: Det är svårt, jag kan inte uttala mig alls för honom.

Jan: Gillar han index, kan man fråga så?

Patrik: Jag tror han får tala för sig själv, så att inte jag gör det. Men jag kan säga rent generellt, för många som har lite mer en aktivistsyn på marknaden, så inte Christer specifikt, men rent generellt, kan man tänka så här: man ser marknaden på väg mot att det är de som är väldigt aktiva med att styra bolag på ena sidan, och lågavgiftsalternativ på andra. Det som ska försvinna i mitten är sådana här closet indexing funds, alltså garderobsindexerare, som följer index men tar väldigt mycket betalt för det. Så det är nog en rätt vanlig syn i finansbranschen att man kan se det skiftet.

Jan: Det är superspännande. Vi får se om vi inte kan bjuda in honom, det hade varit kul.

Jämförelseindex i appen

Jan: Bra, ska vi ta här, Jonas, du kan...

Patrik: Förlåt, jag har fått feedback i forumet också om att jag är skitdålig på att uttala namnen.

Jan: Folk har också sagt att de hörde sina namn uttalas och sedan bara insåg att nej, det kommer att bli misshandlat.

Patrik: Ja.

Jan: Han frågar: kommer det något jämförelseindex eller liknande man kan benchmarka Lysas avkastning mot, i appen eller någon annanstans?

Patrik: Ja, det finns det redan. Under grafen ska det finnas att man kan trycka för att få lite mer information, och där kan man välja olika jämförelseindex också.

Jan: Ja. Nu gick det snabbare.

Patrik: Ja, se där.

Färdiga nivåer som fond i fond på depå

Jan: Sedan har vi Erik, eller HT-Guy. Han undrar om ni har funderat på att släppa ert koncept med färdiga nivåer som fond-i-fond, som kan köpas på depå. Till exempel en 70/30 med intern ombalansering.

Patrik: Jag förstår inte riktigt frågan.

Jan: Nej, men jag tror att det handlar om att köpa er exponering hos en annan aktör på marknaden. Eller att ha er som, vi har en 70/30 i en aktiefondsdepå utan ombalansering. Jag tror att det här är en sådan här direkt pensionsfråga i grunden, för vi har aldrig varit med i den diskussionen. Men vi kan ta båda två. Köpa Lysa 70/30 på Avanza?

Patrik: Det tror jag inte kommer inträffa. Oavsett distributör så måste de också vara lite intresserade av att distribuera oss.

Jan: Och där finns inget incitament?

Patrik: Nej. Och sedan är det problemet att om vi ska ta vårt, och sedan lägga på distributionsavgifter på det, då kommer vi komma över vad vi tycker är en rimlig maxavgift för kunderna. Och då vill inte vi heller. Vi vill inte lansera en produkt mot privatpersoner på ISK som kostar mer. Jag tycker det är fel. Det blir otydligt vad det står för också.

Jan: Ja, och den andra frågan, att ha det i en aktiefondsdepå utan att få transaktionerna, så man slipper kapitalskatten?

Patrik: Ja, vi kanske inte ska hoppa ner i hela det kaninhålet nu. Men det är en intressant tanke som skulle kunna vara intressant för framtiden.

Sverigeviktningen i andra länder

Jan: Vi tar Filip Sandgren. Han skriver: om jag har fattat allt rätt finns det en viss viktning mot den svenska marknaden i Lysas portföljer. Hur tänker ni kring viktningen när Lysa lanseras i flera nordiska länder? Förändras viktningen då mot de olika marknaderna, och i så fall hur? Så får danskar 20 procent i Sverige?

Patrik: Nej, danskarna får 20 procent i Sverige. Eller, det borde de inte få. Men vi har planer på att starta en home bias i Danmark också. Men innan vi gör det vill vi nå en lite mer kritisk massa i Danmark. Vi har fått ett fint mottagande. Det var faktiskt så att det finns en liknande publikation i Danmark som Råd & Rön i Sverige, den heter Tænk Konsument på danska. Och där kom vi ut som bästa sparalternativet i Danmark, med väldigt god marginal. Om man vill läsa den kan man gå till vår danska sida, Lysa.dk, scrolla ner, och så finns det en liten "bäst i test" där.

Caroline: Vad roligt.

Jan: Så tyskarna kommer också få 20 procent i Tyskland?

Patrik: Ja, i framtiden. Men som sagt, man måste bygga upp en lite större kundbas med mer kapital innan man gör det.

Fördomar om hur olika länder sparar

Caroline: Alltså, jag har jättemycket idéer till den där lilla luckan på tv:n.

Jan: Men är det också så att man i Tyskland har helt andra sätt att investera sina pengar än i Sverige? Tyskar gillar väl räntor?

Patrik: Ja, alltså... Det låter ju starkt med fördomar. Det finns rätt mycket fördomar om hur man är i olika länder. Om man tittar på de kunder vi riktar oss mot i början, tror jag att de kunderna är rätt likadana över landsgränserna i vad man söker. Och det kan skilja rätt mycket inom Sverige också, mellan olika personer, hur man ser på investeringar. Generellt sett är det mer på räntekonto i Tyskland. Samma sak traditionellt i Danmark, att i långsiktigt pensionssparande har det varit rätt räntetungt, även om man är väldigt ung. Men det är rätt lätt att säga generellt, och så är det helt fel. Så rent logiskt borde man ha större aktieexponering även i de länder som kanske varit lite duktigare på det i Sverige. Där tror vi att vi har ett litet jobb att göra och kanske något litet att bidra med.

Jan: Ja, men jag tänker, hela danska aktiemarknaden har väl varit typ Novo Nordisk.

Patrik: Ja, är inte det också en fördom? De har andra företag också, Maersk och...

Jan: Ja, absolut, men det är typ Novo Nordisk, Maersk och typ Vestas eller något sådant. Sedan har man väl typ halva danska aktiemarknaden där. Nej, jag ska inte säga, jag är inte påläst, men det var bara en fördom.

Patrik: Jag tror att danska aktiemarknaden är rätt stor faktiskt. Jag ska inte säga att jag är någon riktig expert. Men danskarna är väldigt sparintresserade. Och det är rätt kul att se att lite influens, framförallt från Nordnet, verkligen har influerat sparmarknaden i Danmark. Så det är lite roligt. Och de är väldigt intresserade.

Jan: Ja.

Patrik: Nej, jag ska inte prata om sånt jag inte kan.

Caroline: Vi pratar inte om danskarna.

Patrik: Nej, vi pratar inte om sånt jag inte kan.

Caroline: Men som du har mycket fördomar om.

19-åringen med "60/40-portföljen"

Jan: Det som slog mig nu när vi pratade om 60/40, det var det jag delade med mig till er. Jag pratade med en ungdom, och han bara: ja, men jag har också en 60/40-portfölj. Och jag bara: shit, vad bra av dig, 19 år och redan inne på tryggt och bra balanserat sparande. Och sedan säger han: ja, 60 procent krypto, 40 procent NFT. Och jag bara: okej.

Caroline: Hur relaterar det till Danmark?

Jan: Att det är många, jag upplever att det är mycket krypto också. Men det är bara anekdotiskt.

Caroline: Vi behöver bara gå vidare.

Avgiftsjämförelse med Fondo

Jan: Vi har en fråga från André Thunberg. Har Lysa planer på att sänka avgiften på fonderna, för att matcha exempelvis Fondo, som nu kan erbjuda cirka halva priset på motsvarande fonder, även om man inte får hjälpen med ombalansering och autogiro?

Patrik: Vi har alltid planer på att sänka fondavgifterna. Så det finns alltid ett arbete. Sedan känner jag inte riktigt igen det, om man tittar på den fonduppsättning vi har, att man skulle kunna få tag på den för halva avgiften någon annanstans. Men jag tror att ett vanligt misstag man ofta gör är att man bara jämför vissa specifika delar.

Avanza Global är en jättebra fond och den kostar 0,1 procent. Men då är det intern skatteavbränning, du får inte tillväxtmarknader, du får inte räntedelen.

Patrik: Jag får ju frågan: varför ska jag välja Lysa när jag kan välja Avanza Global? Och då brukar jag säga att Avanza Global är en jättebra fond, den kostar 0,1 procent, men då är det intern skatteavbränning, du får inte tillväxtmarknader och du får inte räntedelen. Rent generellt kan man säga att, om man tänker på till exempel Avanza, så ser jag det mer som ett gör-det-själv-verktyg, do it yourself. Men vi försöker vara mer av ett gör-det-för-mig, do it for me. Och det är två lite olika kundgrupper också.

Jan: Precis.

Avgiften för företagsägd kapitalförsäkring

Jan: Bra, jag ska bara titta. Vi kan ta en fråga från Daniel Karlsson också. Har Lysa planer på att ta bort de extra 0,2 procent i avgift för företagsägd kapitalförsäkring?

Patrik: Ja, det hade varit trevligt. De här 0,2 procenten. Kapitalförsäkring är ju någonting som tillhandahålls av ett försäkringsbolag, i det här fallet Futur, som hjälper oss att tillhandahålla försäkringsskalet. Och de där 0,2 procenten är Futurs avgift, ingenting som Lysa får betalt för. Men det finns en förhoppning i framtiden att man kanske kan sänka den avgiften. Det är egentligen det de tar för att tillhandahålla försäkringsskalet, och ligger därför lite utanför vår direkta kontroll. Sedan finns det inte så många andra i Sverige som tillhandahåller den här typen av försäkringsskal med också det man kallar API:er, där man kan göra det helt digitalt.

Jan: Jag kan säga att jag har inventerat den marknaden. Och min upplevelse var att Futur är överlägset bäst. Det är väl typ så att Novestic vet jag har det på Carnegie, men det har bara varit bökigt.

Översättning till engelska

Jan: Men jag tänker att vi tar en annan fråga. Här var en fråga från Marina Ninic. Kommer det en översättning till engelska? Jag har för mig att sidan är på engelska?

Patrik: Ja, den svenska är på svenska. Sedan i Danmark och Finland är det på engelska, och i Tyskland på tyska. Så det är lite rörigt. Det finns nog en tanke om att man ska kunna ändra språk till engelska även på den svenska sidan. Men det finns en sådan idé.

Skillnader mellan finnar och danskar

Jan: Har ni sett några skillnader mellan finnar och danskar? Alltså, vi vet ju att vi svenskar är bäst.

Patrik: Ja, det finns väl en liten skillnad där. Finnarna gör väldigt få uttag. Det kanske kommer in på fördomar igen. Men när man väl har committat, då tar man inte ut pengarna. Det gör man inte så mycket i Danmark heller. Men finnarna är extrema på det här med långsiktigheten. Det är rätt häftigt.

Patrik: Sedan, rent generellt när det kommer till sparmarknaden och olika alternativ, ser det lite mer ut i Danmark som det gör i Sverige. Det finns flera olika alternativ på marknaden. Så där är det kanske lite lättare att sätta oss i en kontext, som i Sverige. I Finland, såvitt vi kan se, finns det lite färre alternativ. Och där, på mer automatiserade sparmarknader, är vi lite mer ensamma som aktör. Vilket gör att vi har en lite annan informationsbörda, att förklara det vi håller på med. Medan i Danmark liknar det de här olika aktörerna. Bara det här testet med Tænk Konsument, där var det nog sju andra aktörer tror jag. I Finland tror jag det är svårt att hitta en till aktör.

Jan: Ja, det är svårt när man ska utbilda samtidigt. Det är skönt när man slipper det.

Bred och hållbar inriktning och klimatfokus

Jan: Jag tänker att vi ska ta två sista frågorna här. Fraxinius. Han skulle vilja höra lite mer om Lysas breda och hållbara inriktning. Hur ser det ut framöver med pågående klimatfokus?

Patrik: Vi har två stycken erbjudanden. Vi har brett, och sedan har vi hållbart. I det breda är målet att vara så brett som möjligt och fånga så många bolag som möjligt. Det hållbara följer mer det här ramverket som utgår från Svenska kyrkan, som också vår partner Öhman använder sig av. Återigen viktigt att säga att vi aldrig får någonting betalt av Öhman, utan vi får bara betalt av våra kunder. Vi tycker bara att de är väldigt duktiga och riktigt vassa.

Patrik: Sedan, när det kommer till klimatdebatten som är väldigt pågående i stort, tror jag att det hållbara alternativet svarar väl upp mot det man efterfrågar. Men vi har inte några andra planer på att introducera någonting specifikt riktat mot de frågeställningar som är aktuella just nu i media.

Jan: Nej. Bra.

Höga värderingar och att tajma börsen

Jan: En annan fråga: man pratar ju ofta om höga värderingar på börsen, att vi har haft nästan en superkonjunktur med tio års uppgång, inflation och så vidare. Om vi tar ett steg bakåt, hur tycker du att man ska tänka?

Patrik: Jag tror man kan tänka så här: vi vet att börsen kommer gå upp och ner. Det är väldigt tråkigt när det har gått ner. Bara under den tid som vi har varit aktiva, jag har inte exakta siffror, men jag skulle gissa att det är någonstans mellan 7 och 10 gånger som det har gått ner mer än 10 procent, kanske 2 eller 3 gånger som det har gått ner 20 procent, och 1 gång som det har gått ner 30 procent. Det är jättesvårt att försöka tajma nedgångarna. Normalt, när någon försöker tajma, hamnar man tyvärr ofta i att man tar ut pengarna i nedgången och sedan inte kommer in i marknaden igen.

Det finns alltid jättemånga bra anledningar att sälja. Och tricket är att vara uthållig.

Patrik: Jag tror man kan räkna med, det är väldigt hög sannolikhet, att om man investerar i aktier mot räntor, så kommer aktierna vara högre värderade om tio år än vad räntorna kommer vara. Man kommer ha en bättre avkastning. Men det är väldigt svårt att gå in och tajma och säga att nu ska jag inte ta risk, nu ska jag gå ur börsen, och sedan missar man uppgången. Det här är egentligen en pågående diskussion av olika anledningar. Det finns alltid jättemånga bra anledningar att sälja. Just nu pratas det mycket om höga elpriser, Ukraina, Taiwan. Det finns alltid några sådana ämnen. Det betyder inte att om det inträffar något väldigt tråkigt på något av de områdena, då kommer börsen gå ner väldigt mycket och det hade varit bättre att sälja innan. Men det finns alltid jättebra anledningar att sälja. Och tricket är att vara uthållig.

De okända faktorerna som ger krascherna

Patrik: Vad tänkte du?

Jan: Nej, jag... Det var så här, jag hade något, men det flög iväg. Jo, nej, det här skulle jag säga. Det är spännande, för jag tänker ofta att det är de okända faktorerna. Ja, vi vet att inflation är ett problem, det har vi pratat om i tre år. Vi vet att Ukraina, eller elpriset, är ett problem. Jag upplever att de stora krascherna kommer när det är något vi inte har pratat om de senaste tre åren. Typ corona var en sådan. Det var ingenting, ingenting, ingenting, pang.

Patrik: Forskarna visste att det skulle hända, men inte när.

Jan: Ja, i och för sig. Man ser ju, det var ett hundraårsperspektiv. Så när folk pratar om att nu är det mycket inflation, då tänker jag att bara grejen att vi pratar om inflation, eller bara grejen att vi pratar om att det har tryckts pengar, det är inte det som kommer göra det, för marknaden har liksom redan prisat in det.

Patrik: Och det är här det är så viktigt att hela tiden i sitt sparande vara förberedd på olika scenarier. Att man har en portfölj så man klarar sig i så många olika scenarier som möjligt. Det är därför man inte, om man behöver pengarna om två år, ska sitta 100 procent i aktier. För då kan det vara 40 procent ner om två år, när man behövde de där pengarna till insatsen i en lägenhet eller liknande. Utan man ska hela tiden ha rätt risknivå som man är komfortabel med, och vara förberedd på saker innan de inträffar.

Prepping, toapapper och att planera flera steg framåt

Patrik: Det finns kanske en liknelse med covid här också. Det är många som är väldigt intresserade av prepping och liknande och har det förberett. Ibland skrattar man lite åt det. Men det var väldigt många som var intresserade av prepping två veckor in i corona.

Jan: Ja, det stämmer. Jag har mitt toalettpapper som jag har.

Patrik: Men då är det lite för sent. Det var redan innan det inträffar.

Jan: Alltså, gud vad jag har skrattat åt det där med toapapper. Vi pratade med grannarna och de bara: vi har på vinden, så vi behöver inte köpa. Och det roliga med toapapper är att om det är något vi i Sverige är självförsörjande på, så är det toapapper och pappersmassa.

Patrik: Sedan tror jag problemet, nu kanske jag har helt fel här, men jag har för mig att det var någonting i den fabrik som tillverkade toapappersrullar som brann just då. Jag har för mig att det var en artikel där de sa: det är lugnt, vi är självförsörjande, vi har toapappersrullar. Och sedan en vecka senare var det någon maskin där som hade brunnit. Så det räcker liksom inte, man måste planera några steg framåt. Jag kanske har helt fel här, men jag har för mig det här.

Jan: Ja, det är så här multipelt. Att vi kan täcka vårt eget årsbehov.

Boktips: Purple Cow

Jan: Jag tänker, vi har ju pratat i tre timmar här idag. Så jag tror vi börjar bli lite möra. Jag tycker det är jättekul att prata med dig, Patrik. Vet du vad? Vi får sluta med att du får komma och hälsa på i Patreon-communityn. Men jag tänkte, i förra avsnittet ställde vi frågor om sämsta rådet. Och du brukar alltid ha spännande boktips. Har du något kul?

Patrik: Jag har faktiskt ett roligt som kanske ger lite insikt. Det är en bok som heter "Purple Cow".

Jan: Okej, det har jag inte hört talas om. Har du hört talas om den, Caroline?

Caroline: Nej.

Patrik: Nej, det hade inte jag heller. Jag beskrev för en person i Stockholm vad vi försökte uppnå med Lysa. Och jag beskrev också att vi spenderar extremt lite pengar på reklam. Vi gör ingen traditionell reklam överhuvudtaget. Och då sa han att vi försöker bygga en lila ko. Och jag bara: va? Det är det man har drömt om i sitt företag. Samtidigt är det lite fint att det man gör har ett namn som är så unikt.

Jan: Ja, ofta är man ju inte unik i det man tänker att man ska göra, utan det är någon som har tänkt på det tidigare.

Att bygga in viralitet i produkten

Patrik: Det blir kanske lite så, men om man tänker kring marknadsföring, det är ju som alltid, man hämtar inspiration från så många olika källor så man vet inte vad det är. Men det boken handlar om är att man måste tänka annorlunda kring hur man säljer nya produkter nu, jämfört med hur det var på 50-, 60-, 70-, 80-, 90- och 00-talet. Det som fungerade väldigt bra då, och nu raljerar jag lite, var att man gjorde en average produkt och sedan körde den här serien, som man kör i Mad Men, och man körde extremt mycket reklam på den. Sedan vinner du konsumenternas hjärtan på den reklamen, och så säljer du väldigt mycket av produkten.

Patrik: Och så funkar inte världen längre, för det finns så mycket intryck hela tiden. Det går inte att bygga en average produkt längre, utan du måste försöka bygga in viralitet och reklamen i produkten. Att det är någonting som är rätt nytt, någonting som vi kanske inte har sett tidigare, och då börjar folk prata om den. Och det är väl lite så vi har tänkt: vi gör inte reklam, vi hoppas att vi får förtroende av våra kunder och att de rekommenderar oss. Och där är det nu ungefär 85 procent av alla kunder som rekommenderar oss till någon annan. Vi tyckte att det här var lite smart, vi behöver sätta något namn på det. Och så var det någon som sa: läs den här boken. Och så läste man den.

Jan: Ja, det var jag.

Patrik: Precis, jag var inte unik här heller.

Jan: Ja, ungefär så. Men vi har ju många entreprenörer och säljare som lyssnar. Jag tyckte det lät spännande.

Lysas vision: en ny standard för sparande

Jan: Jag tänker, är det någonting mer, Caroline, som du tänker att vi har?

Caroline: Nej, jag tycker vi har gjort det ganska bra, 360 grader.

Jan: Är det någonting du tänker, lite om visionen, lite visioner?

Patrik: Ja, visioner. Det vi tror väldigt mycket på, och det låter ju stort, är möjligheten att sätta en lite ny standard för sparande. Om vi säger att vi är här om fem till tio år, så tror inte jag att man kommer sitta i dropdown-menyer och försöka välja en fond, om man inte är jätteintresserad och vill ha just den här fonden. Utan att allt det där sköts helt enkelt automatiskt åt en. Om man har pengar som står på sitt bankkonto, att de helt enkelt flyter till den bästa användningen för de pengarna. Ett sparkonto med insättningsgaranti så man får lite ränta på det. Eller att de investeras på lite längre sikt. Och att allt det där hela tiden är automatiserat åt dig. Det är dit vi vill gå, och vi är väldigt tidiga i den resan. Men det är den långsiktiga visionen, en lite ny standard. Och det är inte bara vi som kommer göra det, utan det kommer vara flera olika aktörer.

Jan: Ja, det ser man ju. Fintech har vuxit enormt.

Tack och avslutning

Jan: Men vet du vad, nu sätter vi ner foten. Patrik, stort tack.

Patrik: Tack själva, jätteroligt. Och tack för alla bra frågor från alla läsare.

Jan: Ja, eller hur. Det var roligt att vara så många.

Jan: Och sedan har ni på Facebook en Lysa-community, där jag vet att man kan ställa frågor och ni brukar ibland ha livesändning och sådant. Och sedan vet jag att någonting ni gör fantastiskt är kundtjänsten. I Rika Tillsammans-forumet vet jag också, jag tror det är Astrid som brukar svara, och några av era medarbetare till. Och det är sjukt lyxigt att bara kunna tagga Lysa i forumet.

Patrik: Det är jättekul att vi har så duktiga medarbetare. Så om ni har någon fråga, tveka inte att höra av er, så gör vi det bästa vi kan för att hjälpa er.

Jan: Ja, snyggt. Då slutar vi där. Tack så hemskt mycket.