Hållbart sparande hos fondroboten Lysa

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: hållbart sparande med Lysa
2. Välkomna till podden
3. Från hopp-SM till finansbranschen
4. Vad är Lysa? Hisspitchen
5. Appen som blev mest nedladdad
6. Skiftet i det hållbara erbjudandet
7. Den vanligaste missuppfattningen
8. Private equity kontra listade aktier
9. Brett eller hållbart hos Lysa
10. Hållbart sparande kontra att donera
11. Påverkar det egentligen bolaget?
12. Hållbarhet kontra effektiva marknadshypotesen
13. Två val, kunden väljer
14. Försvarsindustri, spel och alkohol
15. Otydligheten i gamla ESG
16. Mätbarhet på aktiesidan
17. Vad är PAB?
18. Indexleverantören Solactive
19. Hur Solactive arbetar
20. Exkludering, inkludering och påverkan
21. Är indexfonder ett ansiktslöst ägande?
22. Naturskyddsföreningens rapport
23. Diversifiering kontra koncentrerade satsningar
24. Sänk tonläget, fråga dig själv
25. Pengar är delbara
26. Artikelklassningar: 6, 8 och 9
27. Räntefonden och mörkgrönt
28. Var befinner vi oss på resan?
29. Spaning om framtiden: data och taxonomi
30. Förkortningarnas djungel
31. USA, Kina och global samordning
32. Skepsis mot säljbudskap
33. Parallellen till penningtvätt
34. Kan man lita på mörkgrönt nu?
35. Ger ESG sämre avkastning?
36. Lägre diversifiering med hållbart
37. Är klimatrisken inprisad?
38. Diversifiering tar hand om bolagsspecifik risk
39. När är diversifieringen för dålig?
40. Diversifiering också över sektorer
41. Märkning och kategorimissar
42. Hur jobbar USA med hållbarhet?
43. Rapporteringskrav inom EU
44. Är Sverige extremt?
45. Sverige som rule taker
46. Kan man göra det själv?
47. Är alla PAB-fonder likadana?
48. 90 procent lika, sista 10 skiljer
49. Tillväxtmarknader och Ukraina
50. Globala småbolag
51. Planer för räntedelen
52. Hur jobbar Lysa själva med hållbarhet?
53. Sämsta rådet i finansbranschen
54. Varför finansbolag faller
55. För- och nackdelar med strategin
56. Välj eller ta både och
57. Avrundning

Intro: hållbart sparande med Lysa

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Det här är dagens avsnitt. Reklam och samarbete med Lysa. Och idag blir det hållbart sparande. I höstas släppte ju Lysa en uppdatering av sitt hållbara erbjudande, version 2.0. Så idag intervjuar vi Sofia och Patrik om vad hållbart sparande egentligen innebär. Hur kan man tänka? Vad säger den nya EU-lagstiftningen? Den här Paris Aligned Benchmark, vad innebär det? Och hur förhåller sig Lysa?

Jan: Jag tycker att de har tagit en ganska intressant ståndpunkt, där de har sagt så här: "Vi vill erbjuda det bästa breda alternativet och det bästa hållbara alternativet. Vi prissätter dem ungefär likadant och vi tar ingen ställning i vilket som är bäst." Så jag tycker att det här är ett ganska intressant avsnitt. Var är vi just nu? Vart är vi på väg i det hållbara sparandet?

Jan: Och precis som vanligt, när det gäller Lysa eller när vi pratar om investeringar, är det viktigt att komma ihåg att alla investeringar, oavsett om de är hållbara eller breda, innebär en risk. Man kan förlora hela eller delar av sitt kapital, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Och jag tänker att vi inte gör det så långt, utan vi släpper på Patrik och Sofia.

Välkomna till podden

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Så varmt välkomna.

Jan: Patrik Adamsson, du är vd och medgrundare till Lysa. Du har en lång bakgrund inom finans, Merrill Lynch. Du har jobbat med private equity i London, kom hem till Sverige, jobbade på Nordstjärnan och sen blev det Lysa, där du har varit sedan dess. Så det är en gedigen bakgrund inom finans. Du kommer från Handelshögskolan också, och har pluggat där.

Patrik: Det stämmer bra. För rätt länge sedan nu, 20 år sedan tror jag det blir ungefär som jag började där. Jättekul att vara här. Stort tack.

Jan: Tack. Och så har vi med Sofia Wärmlöf-Helmrich. Du är investment manager på Lysa. Du kommer från SEB, där du har jobbat som portfolio risk manager med investeringsstrategier, kvantitativa strategier, och dessutom lite innan på Handelsbanken, och också från Handelshögskolan i Stockholm. Så varmt välkomna. Vill ni lägga till något?

Sofia: Nej.

Från hopp-SM till finansbranschen

Jan: Men du, jag tänker att vi ska börja på ett helt annat ställe. Det ryktas om att du har vunnit hopp-SM som 19-åring och att du har ridit professionellt i England. Berätta.

Sofia: Ja, jag har vunnit SM två gånger faktiskt.

Jan: Coolt.

Sofia: Första gången var jag bara 11, men sen var jag 19. Sen åkte jag, när jag hade tagit examen 2014, till England och jobbade åt en av Englands landslagsryttare i ett halvår. Som beridare, innan jag började jobba inom finans.

Jan: Vad roligt. Och hur kom det sig att det blev det här skiftet? För nu har du ändå varit på Lysa i snart två år. Att ändå gå från SEB, stort företag, klassisk finanstitel, till "ja men jag börjar på Lysa".

Sofia: Jag fick en så bra känsla för Lysa. Jag trodde så mycket på det, eller tror fortfarande på det.

Jan: Vad skönt.

Sofia: Jag trodde att jag hade varit där i två år. Nej, men jag tycker verkligen att det är framtidens finansbolag och ville vara med på den resan. Sen har jag haft det jättebra på SEB, så det var jättesvårt att lämna. Men jag är fortfarande jätteglad över det. I slutändan, två år senare.

Jan: Vad roligt.

Vad är Lysa? Hisspitchen

Jan: Jag tänker så här, att det vi ska prata om i det här avsnittet har lite fokus på hållbarhet. För jag tänker att vi är stora fans. Jag tror det är många som har hört om Lysa. Men för den som lyssnar första gången: vänta nu, vad är Lysa? Kan ni ge 60 sekunders hisspitch? Vad är Lysa? Varför ska man välja Lysa?

Sofia: Vi kan köra varsin. Jag brukar säga att det är en digital, automatisk spartjänst för de allra flesta. Där vi har fokus på att göra det billigt och brett. Och det passar de som kanske är jätteintresserade och de som inte vill lägga så mycket tid eller läsa på. Det passar de allra, allra flesta.

Jan: Coolt. Det ska bli spännande hur du ska göra det här bättre, Patrik.

Patrik: Precis, jag tar ett lite annat perspektiv på det. Kanske kan man säga att vi löser det här problemet som många har. Att man antingen tar för lite risk i sitt sparande, inte gör något, inte kommer igång och börjar investera. Eller att man kanske tar för mycket risk, investerar i ett fåtal aktier, några småbolag, kommer in och börjar testa och sen blir det väldigt stora kursrörelser. Vi vill göra det väldigt lätt att spara rätt, helt enkelt. Det ska vara svårt att göra fel och lätt att få ett schysst sparande. Det är det vi försöker lösa, på det sätt som Sofia beskrev.

Appen som blev mest nedladdad

Jan: Och nu har ni en app också.

Patrik: Ja, precis.

Jan: Och det har ni inte haft innan. När kom appen?

Sofia: Vi släppte den nu tidigare, vad ska vi säga, i november. Och det är ändå lite, Patrik kom innan och bara: "Kolla, vi är mest nedladdade appen i App Store inom finans." Och så är det bara så här: "Åh, vad roligt!"

Patrik: Jag ska faktiskt korrigera. Precis när vi släppte den brett så är vi faktiskt mest nedladdade av alla appar i Sverige. Precis när vi gick ut med ett mejl.

Sofia: Ja, fast det är fusk. Det kommer nog gå ner lite. Vi kommer nog inte vara den mest nedladdade appen inom finans. Men det är jätteroligt. Det är kul, för det visar lite på att det tog längre tid för oss än kanske för många andra att skapa en app. Och vi tycker ändå att vi har tagit det i ett bra tempo. Började med mobilwebb, väldigt lätt att komma åt både i mobilen, på en padda eller på en dator. Men vi märker att fler och fler av våra kunder vill ha just en app. Det är det vanligaste vi har hört.

Jan: Jag kan säga så här, det har synts i forumet också, där vi hade Kaffemannen som var så här, när vi skulle ställa frågor om hållbarhet, så kom det: "Jag har ingen fråga, men jag vill bara säga tack för appen." Vad roligt. Och jag tyckte att det var ganska fint.

Skiftet i det hållbara erbjudandet

Jan: Jag tänker att vi ska prata om hållbarhet. Och det här föranleddes också av att det har varit mycket diskussion. Ni gjorde ju ett skifte i höstas, i det här hållbara erbjudandet. Så om vi tar det viktigaste: vad är skiftet? För det är ändå ganska många som lyssnar som har er redan som sparande. Så vad var skiftet och varför gjorde ni det?

Sofia: Skiftet är att vi har gått från att ha matarfonder till Öhmans fonder, till att förvalta fonderna helt själva, det vill säga köper aktier i fonderna. Och har då samtidigt bytt strategi till en strategi som handlar om att reducera koldioxidavtrycket i portföljerna. Och det är det allra viktigaste.

Jan: Ja.

Sofia: Och det gör vi genom att följa vad man kallar för Paris Aligned Benchmark. Det är egentligen en metod som EU har tagit fram, där portföljen som helhet ska minska sina utsläpp med sju procent per år. För att investeringarna ska vara i linje med Parisavtalet, som når nettonollutsläpp 2050.

Den vanligaste missuppfattningen

Jan: Och vad skulle ni säga, vad är den vanligaste missuppfattningen om hållbart sparande, tycker ni?

Sofia: Ja, men det är väl att det är krångligt och att man inte kommer förstå, och att det kanske är jidder och bara snack.

Jan: Ja, vi hade den kommentaren i forumet. "Kan vi inte sluta med det här ESG- eller hållbarhetsidet?" För, nu känner vi ju varandra, jag gillar er, vi är stora fans, men om jag ska ta lite djävulens advokat, så tänker jag ibland så här: gör det hållbara sparandet någon skillnad på riktigt? Vad tänker ni?

Sofia: Jag tänker att det kan göra det, och att det finns många aspekter i hållbarhet. Man kanske väljer att äta vegetariskt eller köra elbil, och vill såklart göra det man kan med sitt sparande. Det är många aspekter att ta hänsyn till om vi ska ställa om. Och man kan säga att effekten kan vara starkare om man gör hållbarhet inom private equity till exempel, än om man gör det i listade aktier. Men även om effekten kanske är begränsad, så måste ju allt till för att vi ska ställa om. Och tänk också på motsatsen: att vi inte gör någonting, det måste ju vara sämre.

Private equity kontra listade aktier

Jan: Men vad är private equity, och vad är listade aktier? Du pratar om att det är skillnad där.

Sofia: Om man är väldigt purist så kan man säga att man kan göra mer påverkan om man investerar i olistade bolag. Till exempel ett nytt vindkraftverk. Då kanske man kan ha ännu större påverkan med sina pengar om man kan finansiera någonting från början, jämfört med om man köper och säljer aktier som redan är listade. Men det teoretiska när man köper och säljer aktier på en börs är att man ändrar kapitalkostnaderna för det bolaget. Så om många köper de hållbara bolagen, då går deras kapitalkostnad successivt ner. Och då blir flera av deras projekt lönsamma och genomförbara.

Patrik: Precis. Och det som mycket hållbart sparande handlar om, det är att man riktar kapitalet från bolag som kanske släpper ut mer koldioxid till de som släpper ut mindre. Och det kommer ha en effekt, just att det blir billigare. Sen exakt vad den effekten är, är väldigt svår att mäta, för det får så många olika följdeffekter. Och det är därför, när vi tittar på de två alternativen vi har, med brett och hållbart, att vi också vill ge det alternativet. För vad känns rätt för dig mellan att investera brett eller att investera hållbart?

Brett eller hållbart hos Lysa

Jan: Så man kan inte investera på det viset, om man vill investera hållbart i Lysa?

Patrik: Jättebra fråga. Den här nya hållbarhetsstrategin som vi precis har ändrat, det är vår vy på den bästa hållbara portföljen som samtidigt är bred och diversifierad. Så vi försökte ta fram en strategi som både är hållbar på ett sätt som går att mäta, rapportera och kommunicera, men också skapar en bred portfölj som är i alla sektorer.

Jan: Den breda, hur många företag finns där? Eller hur många innehav, vad säger man?

Patrik: Innehav, ja.

Jan: Ja.

Patrik: Ungefär 7 000 bolag i den breda. Den hållbara ungefär 1 100.

Jan: Så det är ändå skillnad där.

Patrik: Sen ska man säga att de absolut flesta globalfonder som man kan köpa på nätmäklarna i Sverige är ungefär 1 000 plus innehav. Så ungefär där det hållbara alternativet hos oss ligger. Det som är skillnaden mot en riktigt bred, det är att då inkluderar man också marknader som är lite nyare. Man brukar säga att de inte är mogna. Tänk att man inkluderar Latinamerika till exempel, eller att man inkluderar mindre bolag, och då finns det många fler bolag. Nu kan många av dem vara hållbara, men där finns det inte riktigt samma genomlysning av datan och samma möjlighet att säga: "Jo, de här klassificeras in i en hållbar portfölj." Så det man inte säger är att alla de här 5 000, 6 000 bolagen som skiljer inte är hållbara. Men det är lite svårare att ta reda på vilka det är som skulle klassificeras in.

Hållbart sparande kontra att donera

Jan: Men för att vara, återigen, jag känner att jag är lite neggo här idag.

Sofia: Vi behöver vara det också.

Jan: Ja, men lite så här. Anton ställer så här: Men är det bättre att investera hållbart i ESG? Eller är det bättre att donera pengarna till en organisation som planterar träd i Amazonas, eller Barnfonden? För det har varit en del av kritiken mot hållbarhet.

Sofia: Ja, det är den amerikanska strategin lite grann, att fortsätta investera som vanligt och sen skänka pengar. Jag tror inte att vi kommer ställa om, eller att världen kommer ställa om, om alla bolag fortsätter precis som idag. Och sen donerar vi pengar till välgörenhet som planterar träd. Jag tror att hela den fria marknaden behövs, med innovation och så vidare.

Jan: Ja, det känns oerhört gammeldags. "Vi kör på som vanligt med de här oljeaktierna. Men sen kan vi också donera lite träd." De huggs ju ner sen av oljebolagen. Men visst, vi kan göra det. Det känns oerhört gammeldags.

Sofia: Det finns ju många olika saker som samspelar. Sen har vi också lagstiftning, även för alla bolag, som blir tuffare och tuffare på miljöområdet. Och det finns en tanke från lagstiftaren också att skifta från fossildrivna bilar till eldrivna bilar. Så jag tror man kan se det lite på det sättet, att, som vi var inne på från början, det är många olika saker som samverkar. Och vi kommer inte hitta en enda lösning och säga "det är det här vi ska göra, och det är det som är rätt, för det kommer ge högst avkastning och det som kommer få mest hållbarhetspåverkan". Utan det är många olika saker som samvarierar, och många olika saker vi behöver göra.

Påverkar det egentligen bolaget?

Jan: För det som jag tycker är klurigast med hållbarhet, för jag tycker att det här är viktigt, men sen fastnar jag på sådana här grejer. Om vi tar bara ett exempel: säg att jag har H&M. Och så köper jag H&M:s aktie av Caroline, och sen tycker jag att nu vill jag inte ha H&M:s aktie längre, så jag säljer den till Patrik. Grejen är ju att H&M inte har påverkats. Det är som om jag köper en tröja, och då betalar jag till affären första gången. Men när du säljer den tröjan på Sellpy, eller den säljs på Blocket, så är ju inte H&M inblandad i den transaktionen. Förstår ni? Hur påverkar det att vi handlar med vissa aktier men inte andra? För det påverkar ju ändå inte bolaget där nere.

Sofia: Men säg att det är 100 000 personer jag köper av. Då kommer aktiepriset att gå upp, och det är då deras kapitalkostnad går ner. Det är det som är mekaniken bakom. Så om bara några gör det, kommer det inte ha någon påverkan. Men om en stor del av marknaden går åt ett håll, så kommer det påverka priset, och då kommer det påverka hur lätt. Så om ett bolag har högt där nere, är det lättare för dem att ta in kapital till exempel. Kanske lättare att anställa kompetent personal och så vidare. Så det kommer gynna dem.

Jan: Ja, men då är det också viktigt att tänka så här, då är det följdeffekten. Det är inte att jag säger "jag skiter i att köpa den", det har bara påverkan på marginalen. Utan det är sen, om det bolaget vill ta in pengar till ett nytt projekt, då kommer det spela roll. Är det så man ska tänka kring det?

Sofia: Ja, men jag tycker också man kan reflektera över att det har viss påverkan. Om vi tittar på under året, så har ju typ ett oljebolag som fanns på svenska börsen inte längre finns där. Ett tobaksbolag finns inte där längre. Vad investerare gör har ju ändå effekt. Det är bara anekdotiska bevis, men det händer ju ändå saker. Så det har viss effekt.

Hållbarhet kontra effektiva marknadshypotesen

Jan: Men det är en fråga också från Nighthall som gäller det här. Hur ställer ni hållbarhet mot effektiva marknadshypotesen? Att man ska äga allting. För jag tänker så här: om man går till en förvaltare och säger "du får köpa vilka aktier du vill", och sen går man till en annan förvaltare och säger "du får köpa vilka aktier du vill, men inte de här". Då ska ju nästan per teoretisk definition den som är begränsad få en sämre avkastning än den som inte har några begränsningar.

Patrik: Mm. Och det här beror lite på hur effektiv man tror att marknaden är. Vi tror generellt sett att marknaden är någonting man kallar för svagt effektiv. Att priserna som finns på börsen reflekterar värdet på ett bra sätt i bolagen. Det kan avvika lite då och då, men inte systematiskt. Och det är därför vi vill investera i index i grunden och följa, inte försöka vara stockpickers och hitta ett bolag som ska gå bättre än något annat.

Patrik: Men det här handlar om att de bolag som är hållbara, de borde klassificeras som hållbara, till exempel på grund av att de tas med i PAB-index. De borde ha ett högre pris från början. De borde värderas högre än ett bolag som inte klassificeras in, bara på grund av att de har framtiden för sig. Så då blir värderingen på de bolagen redan högre. Och då är frågan hur mycket av den resan framöver som redan nu reflekteras i priset. Tror vi, för att det här bolaget är hållbart nu och kommer fortsätta på den resan, att det då kommer värderas lite högre gradvis? Eller är det redan inne i priset nu, eller inte?

Patrik: Om man tror att allt det där är prisat redan, att marknaden är så pass effektiv, ja då kanske det finns en anledning att gå brett, om man bara tittar avkastningsmässigt. Om man tror att nej, de här bolagen som är hållbara, som har den här påverkan, de kommer gå bättre för de har framtiden för sig, då kan det finnas en anledning att gå mot det hållbara.

Två val, kunden väljer

Patrik: Och det är där vi säger att det som spelar roll häremellan, det är inte att säga att när det kommer till avkastningen, så kommer det hållbara gå bättre, eller det breda erbjudandet gå bättre. Det är ett personligt val man får göra själv. Vi vill se till att vi konstruerar det vi tycker är det bästa breda utbudet, som täcker in så många marknader och så många bolag som möjligt. Och sen på den hållbara sidan, det är då vi tycker att det är det bästa hållbara erbjudandet, som är mätbart, lite mer evidensbaserat, fokuserat på koldioxid, och även så att man tar bort vissa sektorer. Spel, tobak, pornografi, några till, helt och fullt. Och sen fokuserar mycket på det som är Paris Aligned Benchmark. Och det är ramverket som vi tycker skulle funka väldigt bra för den här typen.

Patrik: Så att sen kommer man rätt in i de här diskussionerna: vilket av de här två ska jag välja? Och det är ett av de val som hamnar lite på kunden. Vad tror jag? Vad känns rätt för mig i det här alternativet? Och då är det lite svårare att säga "det här är rätt", från vårt perspektiv. Utan vi vill ge de bästa två valen vi kan få fram. Vad tänker du, Sofia?

Sofia: Ja, men jag tänker precis så. Och man kan välja det breda eller hållbara av olika anledningar. Antingen att man tror att det ena kommer prestera bättre eller sämre, eller för att man vill rikta kapital till de här bolagen, eller för att man tycker att det känns bra. Det kan vara andra aspekter likaväl.

Försvarsindustri, spel och alkohol

Jan: Men vapen och sånt, eller krigsindustrin kanske jag ska säga.

Caroline: Försvarsindustrin heter det, Jan.

Jan: Försvarsindustrin. Är den inräknad i det man tar bort från de här 1 500 hållbara innehaven?

Sofia: Ja, vi har tagit bort det.

Jan: Precis, och här kan man ju...

Caroline: Jag tror faktiskt försvaret hette väl krigsmakten? För ett tag sen.

Jan: Det bytte namn till försvarsmakten, det var länge sen. Krigsindustrin. Jo, men ändå, för det är väldigt spännande det här med att man har tyckt att försvarsindustrin minsann inte ska vara med i det hållbara och sådär. Och sen har vi ändå fullt fungerande krig i världen, och det går ju jättemycket pengar till det. Och Sverige är ju med och ser till att Ukraina kan försvara sig. Men sen är det med pornografi också, alla använder det. Och så väljer man bort det för att det är ändå lite politiskt korrekt att ta bort det. De här sociala grejerna som man tar bort är ju, ja men spel också till exempel. Det kanske inte är något problem om någon spelar för att de tycker det är kul ibland, och så finns det såklart uppenbara problem också. Och alkohol, det är ju svåra gränsdragningar.

Patrik: Och sen krävs det kanske, jag får hoppa in där, att man är lite tydlig från vår sida vad som ingår och inte ingår. Om man tänker just försvarsindustrin, den finns ju med i det breda alternativet. Det är ju mer hållbart, och det är lite vad man kan förvänta sig av den typen av erbjudande. Och sen är det inte så, det beror lite på hur man klassificerar det också. Man kan säga att det finns inom försvarsindustrin, då kan man tycka att det är okej med den typen av vapen man nu använder i Ukraina, men det finns andra som inkluderar atombombstillverkning. Var drar man gränsen däremellan? Och det vi försöker hitta i det erbjudandet, det är enkla gränser, som gör det tydligt vad som ingår och vad som inte ingår.

Otydligheten i gamla ESG

Jan: För är inte det ett problem som har funnits i ESG innan? Att det har varit så himla otydligt. "Vi tycker att det här ska vara med, men inte det här." Jag kan tycka så här, jag tycker absolut att försvarsindustrin borde ingå i ett hållbart. Men det tycker jag. Och sen kommer någon annan som är så här, nej, det ska absolut inte ingå. Och där har ju ni fått ta ställning. Okej, men då går vi här. Vill du ha försvarsindustrin, då får du välja det breda.

Jan: Men har det blivit bättre nu, att man börjar enas kring vad som är hållbart sparande? Eller är vi fortfarande i att pratar du med SEB så säger de en sak, pratar man med er så säger ni en annan, och sen är det en tredje som har en annan?

Sofia: Vi har nog en bit kvar, men kommit mycket längre på vägen, tycker jag. Och man har gått från att många tittar på de här ESG-betygen som kommer från olika dataleverantörer. En liten utmaning med dem har varit att de har mätt kanske 60–70 faktorer och viktat ihop dem. Så alla bolagen har blivit ganska bra. Och det kan skilja rätt mycket mellan olika aktörer också. Korrelationen mellan dem är ganska låg. Men nu går vi lite mer emot att försöka, dels kommer ju EU:s taxonomi som ska definiera vad som är en hållbar aktivitet. PAB-indexen som vi har pratat om kommer också. Så EU försöker, eller lagstiftarna försöker koordinera marknaden, och det tror jag på.

Mätbarhet på aktiesidan

Patrik: Sen kan man säga, för att komma tillbaka till den poängen, för jag tror att om vi tittar på det hållbara investeringsfokuset som vi erbjuder, som är baserat på, på aktiesidan, på PAB. På räntesidan har vi kvar det samarbete som vi hade med Öhman tidigare. Så vi pratar nu om aktiesidan. Där har vi gjort en rätt ingående studie innan vi skulle landa i en av de här olika vägarna man kan gå, om hur man ser på hållbarhet. Och det kom tillbaka till sådana principer, att vi ändå ville få in en mätbarhet i det. Då är det enklare att fokusera på utsläpp, till exempel, än kanske lite mer på de här social- och governance-faktorerna, där de olika ratingbyråerna som vi pratade om kan hamna i väldigt olika slutsatser på samma bolag. Och det blir väldigt svårt att förklara. Så därför har vi fokuserat just på utsläpp.

Jan: Och det är en väldigt viktig faktor också. Eller den går att mäta och är väldigt viktig.

Patrik: Absolut, precis. Så det är en stor förändring från det erbjudande som fanns tidigare, just att fokuset har hamnat tydligare i det hållbara investeringsfokuset, på aktiesidan, på utsläpp.

Vad är PAB?

Jan: För det här upplever jag har kommit med många av de andra fonderna också, alternativen. Att om man vill ha en vanlig, klassisk, gammal, global aktie, så är det många nu som börjar gå över på PAB, alltså Paris Aligned Benchmark. För den som aldrig hört talas om det, vad kan ni säga, vad är pitchen för PAB?

Sofia: Ja, startpunkten är att man har ett moderindex, ett vanligt globalt eller svenskt index. Och det här PAB-indexet har till att börja med hälften så stora utsläpp som moderindexet. Och utsläppen ska sedan minska med 7 procent per år. Och det ger att man når nettonollutsläpp 2050, vilket är i linje med Paris Aligned Benchmark. Sen finns det en handfull ytterligare kriterier om vad man inte ska investera i. Och det som är fördelen är att det är metodiskt, evidensbaserat, fokus på ganska få faktorer, men starkt fokus på dem, så att det blir lite tydlighet. Och inte så mycket tyckande, utan lite mer kvantitativa siffror.

Jan: Hur säkerställer man att de här utsläppen kommer minska med 7 procent per år i den här portföljen? Eller vad ska man säga, innehaven, indexet?

Sofia: Det bästa är om bolagen själva minskar sina utsläpp. Det hade varit jättebra. Om det inte görs, så kommer man handla ut ur de som inte har minskat och handla in i de som har minskat.

Jan: De får inte vara kvar i indexet, helt enkelt.

Sofia: Nej, precis. Eller får en lägre vikt. Så att portföljen som helhet minskar med 7 procent per år. Men sen en aspekt som vi försöker göra, är att vi försöker investera i bolag som har satt vetenskapligt baserade mål att minska sina utsläpp, och som också historiskt har minskat sina utsläpp. Så vi försöker vara så framåtblickande vi kan, för att försöka identifiera de bolagen som verkar vara på god väg.

Indexleverantören Solactive

Jan: Men det här gör ju inte... Där är det så att ni får ett index av Solactive. Alltså en leverantör som håller koll på det här. Eller har ni tagit fram det tillsammans?

Sofia: De är ju indexleverantörer, men vi...

Jan: Ni handlar på det indexet.

Sofia: Ja, exakt.

Jan: Bra. Kan man säga så här: 2015 kom det en rapport från Världsnaturfonden som var så här, att typ 100 000 kronor i en global fond ger upphov till ungefär 5 ton koldioxid. Kan man säga någonting om det här? 100 000 kronor i PAB, eller ett sånt PAB-index, det är så här många ton koldioxid?

Sofia: Det skulle man säkert kunna räkna på. Regelverket ser ut så att man fokuserar på intensiteten. Så man sätter utsläppen i relation till värdet på bolaget. I stället för faktiskt... Men det skulle absolut gå att räkna fram. Det har vi inte gjort.

Jan: Ja, men jag tänkte så här. Det var ju en sån ögonöppnare för mig. Att man försöker, vi köper elbil och vi sparar och sopsorterar och allting. Och sen var det så här, ja, vi ska inte resa det här året, så vi vill inte göra så stort klimatavtryck. Och sen var det så här: ja, varsågod, men du har ju glömt elefanten i rummet, där du har ett antal hundratusen i en indexfond.

Hur Solactive arbetar

Jan: Men det här Solactive, vad är det för något?

Sofia: Solactive, det är en tysk indexleverantör som vi har samarbetat med redan sen vi startade. För två eller tre år sen startade vi den svenska direktinvesterade fonden, och sen har vi samarbetat med Solactive. De är inte helt olika Lysa, tycker jag, i mindset. De är ganska små, växer mycket.

Jan: Men du sa "en indexleverantör". Och de har då olika riktlinjer som de...

Sofia: Nej, de tar fram en lista. "Det här är bolagen." Så om du har hundra bolag, så ska du köpa de här hundra bolagen till den här vikten. Du ska lägga två kronor i det bolaget, tre kronor i det bolaget. Och det de är bra på är att de gör mycket kundspecifika index. Så tillsammans med dem säger vi: vilka kriterier borde vi ha? Vad kan vi tänka oss? Vad blir en bra portfölj? Och så kommer vi överens om ett antal guidelines eller regler. Och så utifrån det tar de fram listan på bolag som vi ska köpa.

Jan: Så de tar fram en regelbok?

Sofia: Precis, och sen får vi hålla oss till den regelboken, helt enkelt, därefter.

Jan: Vilket minskar det här som vi pratade om, tyckandet längs med vägen.

Exkludering, inkludering och påverkan

Jan: Tidigare, innan det kom det här PAB-indexet, så har det framför allt varit tre grejer man jobbat med. Att man jobbat med exkludering eller svartlistning. "Det här vill vi inte ha med." "Det här vill vi ha med", alltså inkludering. Och sen har den sista varit påverkan. Att man ska försöka påverka. Är det förändrat också nu, med det här PAB-indexet? Eller med hur man jobbar? Eller är det fortfarande de här tre benen? Och vad har de för påverkan?

Sofia: Nej, men de är fortfarande in play, skulle jag säga. Man har vissa bolag som man exkluderar. Det finns ett antal exkluderingskriterier, som kol, och vi har gränser på fossila bränslen. Och som vi var inne på, alkohol, spel, tobak och så vidare. Och inkludering är det här att man överviktar bolag som är bra, för att nå målet om 7 procents minskning av utsläppen per år. Vi jobbar inte med påverkansarbete idag. Vi är lite för små, tycker vi, för att lägga tid på det. Påverkan är intressant, för på något sätt håller alla på med det, men det är väldigt svårt att göra forskning på om det funkar och hur det funkar. Och hade bolagen kanske ställt om ändå? Och så vidare. Det är ett intressant ämne, men det är inte för oss idag.

Jan: Nej, för det har jag också sett. Jag upplever i alla fall i USA en trend hos de stora leverantörerna, att vissa går till och med ut och säger: "Vi har våra pengar i en indexfond, men vi vill rösta själva." Så jag gissar att det är något man kommer se här.

Patrik: Sen ska man säga samtidigt att det finns den trenden internationellt, även för privatpersoner, att man ska kunna få rösta på sina aktier. Sen kan det vara väldigt svårt att ta ställning till alla de här bolagen. Vilka frågor ska man rösta på, hur ska man rösta? Men det är en lite underlig situation just nu, som säkert kommer ändras. För oftast när man väljer en fond att investera i, då tänker man kanske inte exakt på att man också ger ett mandat till förvaltaren att rösta. Och det finns inte en tydlig koppling mellan de som har investerat pengarna på det sättet och exakt hur man röstar vid varje tillfälle.

Är indexfonder ett ansiktslöst ägande?

Jan: Det där var ju också... Vi pratade ju med S&P, alltså Standard & Poor's, vi intervjuade deras vd, som sa så här. Då frågade vi om det här med ESG, så sa han att många kritiserar att indexfonder är ett ansiktslöst ägande. Men då sa han så här: vad folk inte fattar är att indexfonder har mycket större möjlighet att påverka, för de har ju ett mycket mer långsiktigt ägande, mycket större ägande. Och han sa: om jag sitter som vd på ett börsbolag, vem vill jag lyssna på? Den aktiva fonden som kommer in, och som jag inte vet när de kommer lämna, för att de hittar ett bättre case? Eller ska jag lyssna på indexfonden, som kommer ha innehav i vårt bolag de kommande åren, så länge vi är med i index?

Vad folk inte fattar är att indexfonder har mycket större möjlighet att påverka, för de har ett mycket mer långsiktigt ägande.

Jan: Så där upplever jag också att det var ett ganska vanligt missförstånd, kring att indexfonder inte skulle kunna ha en påverkan, utan snarare tvärtom. De kan absolut ha påverkan, och det kan också finnas ganska mycket pengar i indexfonderna av den anledningen.

Sofia: Men det finns ju någon aspekt, att man kanske måste kunna, säg att man driver påverkansarbete och så händer det ingenting, då måste man ju kunna sälja, för annars har man liksom ingen förhandlingsmakt, eller vad ska man säga?

Patrik: Ja, exakt.

Naturskyddsföreningens rapport

Jan: Men jag tänker så här, när vi till exempel har diskussion i forumet, så känns det här ibland som lite polariserat. Och då är det vissa som pekar på så här, Naturskyddsföreningen släppte en rapport för något år sedan, där de skrev: "En påfallande majoritet av forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential." Och de tycker så här, att "normalfallet är att det är mycket svårt för fondförvaltare att effektivt verka för en bättre miljö genom att undvika miljöförstörande företags aktier". Och de skrev så här: "Undvikandet må ha en symbolisk effekt, men den bör inte överskattas." Och så är de mer positiva till inkludering. Mer aktiva miljöfonder. För de är inne på det som ni också var inne på, att man kan ge pengarna. Hur ska man förhålla sig till det? Vad skulle ni säga till en person som tänker så här?

Sofia: Det är så att säga, om man ska rikta kapital, så måste man ju ta någonstans ifrån. Så det är lite två sidor av samma mynt. Man måste ju inte investera i vissa bolag, eller investera mindre, om man ska kunna investera mer i andra. Så de hänger lite ihop.

Diversifiering kontra koncentrerade satsningar

Jan: Men om jag ska vara tuff. Ska jag ta en mindre fond, du vet, som åker ut till det där bolaget: "Nu sätter vi upp den här vindkraftsparken, och de behöver 100 miljoner. Nu investerar vi 100 miljoner i just den här solparken." Kontra att ha det hos er, så är det mer liksom...

Patrik: Man kan säga på det sättet att det vi har som en grundfilosofi i båda investeringsinriktningarna vi har, det är att det ska vara väldigt diversifierat. Om vi tänker att det kan vara så att vi har en kund som har pensionspengar som de har investerat tillsammans med oss. Eller att det är så att man har en insats, man tänker att man ska köpa en större lägenhet om fem år. Att ta de pengarna och gå in i ett högriskprojekt, som kanske är ett energislag som kommer se annorlunda ut om fem år, det är svårt att ta det bettet med de pengarna. Utan då måste man göra en väldigt mycket smalare satsning kanske. Lite det som Sofia var inne på tidigare med private equity.

Patrik: Det hade varit rätt sagt att säga att nästan alla bolag har någon form av negativ påverkan. Så "om jag har allting bara på ett sparkonto, då slipper jag engagera mig i det här". Men det har ju väldigt många andra negativa konsekvenser. Så då kommer man på den här frågan tillbaka. Okej, då har vi ett alternativ som är 1 100 bolag, följer PAB-index, och vi har ett som är väldigt mycket bredare. Och sen blir det väldigt polariserat. Vilket av de här ska man välja?

Sänk tonläget, fråga dig själv

Patrik: Och den diskussionen i USA är ju nu mycket större också, och det går in mycket politik i den. Jag tror man kan ta ner lite tonläget kring det där, och sen så ställer man egentligen frågan, vilket vi gör här: hur känner du själv? Vad tror du är rätt? Det finns inte några jättetydliga svar här. Vi försöker lösa många av frågorna för våra kunder, göra det så lätt som möjligt. Fokusera på den ekonomiska situationen som kunden har. Vad är målen? Vilken riskvillighet man har. Men sen ställer vi också den här frågan: okej, men hur ser du på den här frågan själv? Om du vill investera brett eller hållbart. För vi sitter inte på ett tydligt svar och säger att den ena är bättre än den andra. Det finns inte tillräckligt mycket data om det. Så det är någonting man får ta ställning till själv, helt enkelt.

Vi sitter inte på ett tydligt svar och säger att den ena är bättre än den andra. Det finns inte tillräckligt mycket data om det.

Jan: Ni säger så här, man kan välja själv. Jag är så här: välj både och. Är du osäker, du kan sätta hälften, hälften.

Patrik: Ja, absolut.

Sofia: Jag kan lägga till det Patrik sa, de här fonderna finns ju. Vi tar inte jättemycket aktiv risk på hållbarhet. Och för de kunderna, eller spararna och investerarna, som tycker att det är toppen och är villiga att göra det, då ska man göra det. Men det är inget som Lysa håller på med.

Pengar är delbara

Jan: Nej, men exakt. Och det är det som jag tycker också är så fint med er. Ni är inte opinionated. Ni säger så här: okej, här är det hållbara, här är det breda, välj själv. Och jag brukar säga så här, att ibland upplever jag att vi gör det till onödigt mycket av ett antingen-eller-val. Att det fina med pengar är så här: har jag hundra kronor, så är de delbara. Och då kan jag ta 50 kronor där, 50 kronor där. Eller 40 där, 50 där och så 10 till den där cleantech-fonden.

Patrik: Jag skulle säga att det här är nog en av få frågor som vi inte är jätteopinionated på, vilket man väljer. Vi är ju opinionated inom det breda. Om det är det breda, då ska det se ut på det här sättet. Om det är det hållbara investeringsfokuset, då tycker vi att det här är bäst. Då borde det vara så här. Men just det valet däremellan. För det var ju någonting vi såg när vi startade Lysa. Då hade vi enbart ett brett. Och som ni var inne på lite tidigare, så är det rätt få som har det så pass brett.

Artikelklassningar: 6, 8 och 9

Patrik: Det är väldigt få fonder i Sverige, som man brukar prata om olika artikelklassningar, som inte har en artikel 8- eller 9-klassning. Det vill säga ett hållbarhetsfokus. Artikel 8-fonder främjar hållbarhetsfaktorer.

Jan: Vänta, vänta, vänta. Nu kidnappar jag din fråga. Kan ni säga någonting om artikel 8, och sen finns det där med gröna och mörkgröna och sånt? Kan ni inte bara ge kort, så att vi har samma språk?

Sofia: Ja, men artikel 6 är de fonderna som inte tar så mycket höjd för hållbarhet. Man kan beakta hållbarhetsrisker, men inte mer. Artikel 8 är de fonderna som främjar sociala eller miljömässiga faktorer. Och artikel 9-fonder har hållbarhet som mål jämte avkastning. Hela regelverket syftar egentligen inte till att kategorisera fonder, utan det handlar om att beroende på vilken artikel man säger att man är, så har man olika rapporteringskrav. Och då brukar man säga att de som har artikel 8 kallar man för ljusgröna. Artikel 9 är mörkgröna.

Patrik: Och kanske ska vi försöka klassificera in i det här, så att det blir tydligt. Så det vi kallar för det breda erbjudandet, det är då artikel 6. Det tar inte de här hänsynen på det sättet. Och det är rätt ovanligt i Sverige att man inte gör det.

Jan: Förlåt. Vilket är väldigt uppskattat av de i forumet som vill ha så här: "Nej, men jag vill inte ha någon sån här jidder. Jag vill bara ha det breda. Jag vill ha forskningen. Give me the shit."

Räntefonden och mörkgrönt

Patrik: Och sen har vi då, om vi ser på vår räntefond, den är klassad som artikel 8 nu. Och eftersom aktieindexen nu är PAB, Paris Aligned Benchmark, då finns det en bedömning som har gjorts av lagstiftarna i Europa att då är de artikel 9, det vill säga mörkgröna. Det man ska ha med sig då, är att om man har hela det hållbara investeringserbjudandet, så har man ju ofta räntor i det också, och då blir hela den förvaltningen inom det hållbara artikel 8, eftersom den har den här räntekomponenten.

Jan: Det är rätt. Hade du en fråga?

Caroline: Jag vet inte om den är så att den kommer in från sidan.

Jan: Det är din roll.

Var befinner vi oss på resan?

Caroline: Jag blev väldigt nyfiken på var vi befinner oss på vägen här, mot hållbarhet. Att kunna investera med pengar superhållbart. Det har varit en lång resa hit nu till 2023. Där man har pratat om att hållbarhet är jättesvårt att uppnå, och att det är så många som är oöverens och sådär. Och det är inte entydigt, det är en massa tyckande. Och Sofia, du sa att vi inte är där än, att det är entydigt på något vis. Men är det också så att ni kan se att vi befinner oss här nu, och det är de här grejerna kvar? Åker ni på konferenser och får framtiden presenterad för er, "så här kommer det vara i framtiden"? Eller, "det här är det som vi skulle vilja, så här skulle vi vilja att man skulle kunna investera sina pengar framgent"?

Jan: Jag får bara lägga till innan ni svarar. För problemen man har haft innan, det har varit mycket greenwashing, det har varit mycket marknad, det låter bra, men det har varit ett sätt för bolagen att tjäna pengar. Är det bättre nu? Hur långt har vi kvar? Var är vi?

Sofia: Det är egentligen kanske lite två frågor. Min åsikt är att branschen har gjort det här lite dåligt historiskt sett, om man tittar. Det har blivit bättre. Och det är att man kanske har lämnat löften kring hållbarhet som man sen inte lever upp till. Kanske lite på temat "investera med oss för en bättre värld". Det som är väldigt viktigt med hållbarhet, och väldigt viktigt för oss, det är att man i så fall kan säga någonting och sen leda i bevis vad det innebär. Och det är därför vi gillar det som kommer ut från Paris Aligned Benchmark, det vill säga, här är fokus på CO2, eller koldioxideliminering, och sen kan man följa upp det.

Spaning om framtiden: data och taxonomi

Patrik: Sen var den andra frågan kanske att man vill titta lite runt hörnet på den här konferensen. Hur kommer det se ut i framtiden, det här kring hållbart sparande? Vill du börja med din spaning?

Sofia: Ja, men dels, och där kommer regelverken in väldigt mycket, för då får man fram den här datan. Och dels, stora listade bolag måste börja rapportera på många fler icke-finansiella faktorer. Som hur skiljer sig kvinnors och mäns löner? Hur mycket avfall släpper man ut i vattnet? Ett antal sådana faktorer. Som vi som förvaltare kommer få ta del av, vilket kommer göra att man kommer kunna göra mer informerade val. Sen kommer också den här taxonomin, EU:s taxonomi för vad som är en hållbar aktivitet. Och EU har sex miljömål, och idag täcker taxonomin två av dem, men den kommer strax täcka alla, och man kommer även inkludera sociala aspekter. Så då kommer EU ha ett ramverk för "det här är en hållbar aktivitet". Sen kan man kritisera den såklart, tycka att den är rätt eller fel. Men då kommer vi ändå ha ett gemensamt.

Caroline: Men är den i takt med FN:s hållbarhetsmål, kan man väl säga, eller de här många olika områdena?

Sofia: Ja, SDG:erna. Det kommer nog säkert finnas en del överlapp, givetvis.

Förkortningarnas djungel

Patrik: Jag spenderar ju rätt mycket tid och tittar på den, inte lika mycket som Sofia. Men jag tycker att man behöver tänka till några olika gånger, för man kan tycka att det är väldigt många olika förkortningar som kommer. Vi pratar om taxonomin, SFDR, PAI, du har FN:s mål, du har EU:s mål, du har artiklarna. Och jag tror att det här är ett resultat av att det är ett stort fokus från politiker generellt på att vi behöver lösa miljöfrågan. Vi behöver komma framåt, vi måste ha många bollar som rullar samtidigt. Och då får vi helt enkelt...

Jan: Man kan starta upp det och så ser man vad som fastnar.

Patrik: Nej, men åtminstone om man vill driva på många sätt ungefär vid samma tillfälle. Och det kan vara bra, för det skapar framdrift. Det kan vara lite dåligt, för det skapar lite komplexitet, som vi var inne på. Speciellt vill man också undvika greenwashing, så då sätter man upp hårdare krav regulatoriskt. Jag tror att vi generellt tycker att den här tydligheten som vi ändå ser kommer mer, är positivt, för det minskar tyckandet. Och återigen, det kommer lite tillbaka till Lysas kärna. Att vi gillar när det är mer evidensbaserat.

USA, Kina och global samordning

Patrik: Sen är det inte så enkelt, för bara för att man implementerar olika rapporteringar och miljömål i EU, så är det inte säkert att man anpassar sig till det i USA, som är 60 procent av världsmarknaden, eller att man anpassar sig i Kina efter det.

Jan: Nej, precis.

Patrik: Så det är komplext, och då försöker man skära fram: vad tycker vi ger mest påverkan utifrån vårt sätt inom ett erbjudande, och vad är enklast och också enkelt att förklara. Och då, när vi har tittat på det, vi har gått igenom väldigt mycket olika alternativ, kommer man tillbaka just till utsläppsfaktorer, koldioxid. De andra, ska man säga, grundhygienfaktorerna för en hållbar fond, som vi var inne på, den här exkluderingen. Men det hamnar mycket också mot koldioxid.

Skepsis mot säljbudskap

Jan: Men så här, ibland ser man i finansbranschen så här: "Det här är den du får, vi förbättrar världen, vi gör det här." Jag blir lite skeptisk. Du vet, jag är lite bitter från finansbranschen, där jag är så här: ja, ni kunde inte sälja det på att det var aktiv förvaltning, så nu är det nya att ni säljer det hållbart. Och så är det så här 2,68 i avgift. Och jag blir nästan bara förbannad.

Patrik: Det är nog en sund reaktion. Sen kan jag säga, en sak som vi har, det är att vi har ungefär samma avgifter på det breda och det hållbara.

Jan: Jo, men precis, för där är ni så här, återigen, vi ska inte ha något incitament, vi vill inte puffa. Men om man har det, vad är er spontana tanke när ni ser så här: "Lös världsproblemen, investera i vår fond, är du en god människa, och alla andra är syndare"?

Sofia: Min spontana reaktion, ska jag säga, jag brukar ta en screenshot.

Patrik: Jag vill också ha en screenshot för framtida bruk.

Sofia: Men det beror lite på hur man säger det. Det är om det blir väldigt överdrivet. Men det kanske också, jag kan tänka att det kan gå enklare att ändra marknadsföringen än att ändra processen. Att det ibland är goda viljor, men att...

Parallellen till penningtvätt

Patrik: Och det här blir också lite svårt, för det är kanske liknande hur, om man tittar på de stora aktörerna när de började jobba för länge sedan, man kan kanske dra en parallell med penningtvätt. För när det inte fanns så mycket regler, det här var innan Lysa existerade, på penningtvätt, då satte man upp sina processer, för man ville motverka det. Sen kom det mer och mer regler som såg lite annorlunda ut än de processerna, och då var det svårt att anpassa sig efter regelverket. Det har man hört rätt mycket.

Sofia: Och det har kanske varit lite likadant med hållbarhet, där det inte fanns så stort regelverk, om man går tillbaka ett decennium, i alla fall tio år. Men man har en hållbarhetsprocess, man kör in den på ett visst sätt, man bygger sina processer, sin marknadsföring på det, och sen kommer det rätt tajta regler och riktlinjer från regleraren, och då kan det bli svårt att anpassa sig.

Kan man lita på mörkgrönt nu?

Jan: Men är vi där? Jag har en kompis också som var engagerad i en sån här klimatfond. Och du vet, han blev så jävla förbannad till slut. "Varenda jävel kallar sig för klimatfond. Jag ska fan inte kalla min egen fond för klimatfond." Det var ändå hans grej. Han hoppade av finansbranschen för att driva den här positiva, "jag investerar i de här cleantech, verkligen så här, jag gör skillnad på riktigt". Och sen var han så här, nej, jag ska inte kalla mig det, för då blir jag ju som alla andra. Så är vi där nu, att det är uppstyrt? Att om det är någon som säger så här, "vi är en duktig mörkgrön fond som gör världen bättre", kan man lita på det, eller ska man fortfarande vara så här, ja ja?

Sofia: "Som gör världen bättre", det är väl svårt att mäta. Det är lite oprecist kanske. Men om man är en artikel 9-fond, så kommer lagstiftarna följa upp att du har rätt att kalla dig det. Så det skulle jag nog ändå lita på. Då skulle jag ändå säga att det är bättre nu än vad det var för tre år sen.

Patrik: Ja, och sen ser man också flera initiativ. Om vi tittar från Finansinspektionen, som tittar på den här typen av frågor, från Konsumentverket, som också tittar och följer upp på den här typen av frågor. Det jag tror och hoppas, och vi försöker alltid vara väldigt noggranna kring det här, det är att så fort man gör ett hållbarhetsrelaterat påstående, så måste man backa upp det med vad det här innebär för dig.

Jan: Men är det något bara ni gör? Har ni valt det, eller är det reglerat?

Patrik: Nej, det är sunt. Men det är också reglerat i marknadsföringen, ska jag säga. Om man gör den typen av påståenden, måste man förklara på ett tydligt sätt tillsammans med varför man gör det. Och det är därför, när vi pratar om det här nu på aktiefonden som vi fokuserar på, som är direktinvesterande, varför vi följer upp och lägger tillbaka det på just PAB-ramverket kring det. Sen finns det mycket mer att läsa på hemsidan.

Sofia: Men jag tycker också att många som jobbar inom finansbranschen, man måste alltid vara självkritisk. Det finns absolut förbättringar.

Jan: Ja, det gör det ju. Absolut.

Ger ESG sämre avkastning?

Jan: Vi ska ta några frågor här. Melva, en av de viktigaste frågorna: en del på forumet dissar ESG för att de vill ha maxad avkastning. Finns det några tecken på att ESG ger sämre avkastning, eller bättre avkastning?

Sofia: Nej, det finns egentligen lite åt båda hållen. Så det är liksom konsensus. Det är inte konsensus åt något håll, egentligen.

Jan: Det är min upplevelse också, att det är lite hugget som stucket.

Sofia: Men det är också för att det har varit svårt att mäta, och för att, som vi var inne på, det har varit svårt att mäta okej, vad har varit hållbart då? Och man kan också få till, om man jobbar med hållbarhetsfokus, så kan man ha fått tilt mot kanske stora bolag eller techbolag, och det kan driva avkastning. Det är svårt att isolera, det är en faktor som är korrelerad med andra faktorer.

Jan: Men man behöver inte gå in med så här, okej, nu väljer jag hållbart, och kommer jag få 1 procent lägre avkastning, och jag är okej med det? Man behöver inte ha något sånt resonemang, utan man är så här, jag väljer det här. Det kommer ungefär gå som marknaden går i alla fall.

Lägre diversifiering med hållbart

Sofia: Det man vet, om man väljer hållbarhet, är ju att du kommer få en lägre diversifiering, att du får färre papper. Det ska man vara tydlig med. Eller aktier.

Patrik: Och det är precis som vi säger, hur PAB är uppbyggt, med att det finns ett moderindex, och sen så exkluderar man från det moderindexet för att hamna i det som är PAB-fonden. Då finns det färre bolag, så det blir mindre diversifierat. Sen kommer lite den här frågan som vi var inne på tidigare. Tror vi att de bolagen som är kvar, som är hållbara och som borde ha en högre värdering, redan har fått den högre värderingen, så att varje krona de tjänar värderas mer idag? Eller tror vi att den resan kommer prisas in mer där framme? Det har lite att göra med hur effektiv man tror marknaden är, om man pratar om avkastning där. Men precis som Sofia säger, det är inte så tydligt.

Patrik: Väldigt tydligt, om man tittar de senaste fem åren, är att de flesta fonder som har en hållbarhetsklassificering har haft väldigt mycket techbolag i USA. De bolagen har gått väldigt bra. Och därför, det är en stor drivare också, kanske, till varför hållbara fonder har gått bra, jämfört med lite bredare index, de senaste åren. Men frågan är vilken slutsats vi ska dra av det.

Jan: Ja, vad var det som drev det?

Är klimatrisken inprisad?

Jan: Ibland har man hört så här, när man pratar med någon som jobbar med hållbart, så är det så här: "Ja, men du vet, man tar mindre risk i de bolagen." Till exempel, det här bolaget sitter på en kolfyndighet, och den är värderad till x antal miljoner. Och om det kommer ett förbud mot fossila bränslen, så är det liksom dött material i balansräkningen. Och jag tänker, du vet, när jag hör det, så låter det logiskt, det låter jättebra. Och sen när man lugnat ner sig lite, så tänker man, det här borde marknaden veta och ha prisat in redan nu. Eller hur?

Patrik: Ja, och det är det Patrik är inne på. Är det inprisat eller inte? Men det är ju jättesvårt för marknaden att veta. Okej, nu drog man upp hastigheten på de här utsläppshandelsrättssystemen i EU. Hur slår det? Man får inte sälja dieselbilar om några år. Hur slår det? Det är svårt att veta.

Jan: Ja, och min poäng är också att det borde redan vara inprisat överallt. Eftersom det är känt.

Patrik: Och det beror lite på hur effektiv marknaden är. Så jag tror att vi tycker nog generellt, om man ska säga som Lysa i förvaltningen, att vi tror marknaden är lite mer effektiv än en del andra påstår, som säger att de kan välja de bästa aktierna. Men samtidigt tror inte vi att den är perfekt effektiv heller, utan det finns ineffektiviteter som vi inte tror man kan utnyttja.

Diversifiering tar hand om bolagsspecifik risk

Sofia: Jag tänkte på det där som du pratade om, om risker då. Det kan ju vara riskerna, dels att man sitter på gammal teknik som inte blir relevant, att man drabbas av någon skatt. Men det kan också vara att din fabrik ligger på ett ställe där det kommer vara vatten om tio år. Och det är ganska svårt att veta när det sker, eller prissätta.

Patrik: Precis. Och generellt tror jag också, den här typen av väldigt bolagsspecifika risker, om du diversifierar till tillräckligt många bolag, så slipper du den typen av risker. Säg att du investerar i tre bolag, varav ett är det här bolaget som har den här stora hållbarhetsrisken i sig, till exempel. Det kan påverka väldigt mycket din totala avkastning. Så det här löser man också mer med diversifiering.

Jan: Ja, och när vi pratar om diversifiering, hur mycket kan man säga någonting så här: tar jag mycket högre risk genom att jag bara har de här 1 100 bolagen i den delen, jämfört med de 7 500? Förstår ni, hur kan man... Jag vill inte säga så här, "nej men risken är 2,3 gånger större". Nej, men hur ska man resonera?

Sofia: Vi kan kolla på, okej, om vi hade simulerat att de här indexen hade funnits, de har ju inte funnits, men om de hade funnits då tillbaka. Och då kan man på siffrorna, de är ganska lika i volatilitet och drawdown, som är de vanliga riskmåtten. Men du har ju färre bolag, det är ju sant. Så du har en högre koncentrationsrisk.

När är diversifieringen för dålig?

Sofia: Men sen finns det också argument, säg, när har du verkligen en väldigt dålig diversifiering? Om man ska ha en tumregel, så är det kanske om man ligger under 30 bolag. Då har du en väldigt dålig diversifiering. Då får du väldigt stor påverkan på enstaka sådana här risker. Sen, när du kommer upp mot 100 bolag, är det okej diversifiering. 1 000 bolag, då är den bra. Om du kommer upp till över 5 000, då blir det jättebra diversifiering.

Patrik: Exakt. Och där behöver man också hålla i, att alternativet att välja en klassisk gammal indexfond, de ligger ju på mellan 1 000 och 1 500 i deras breda alternativ.

Jan: Det är bara att det blir en taskig jämförelse när ni har sjukt halvt i den andra.

Patrik: Ja, exakt, den är väldigt förmånlig. Vårt worst case är som ett normalt case.

Sofia: Sen ska man nog säga att det är en anledning, om man tittar på de mer klassiska indexfonderna, att det är väldigt få av dem som inte är artikel 8-fonder, som vi pratade om tidigare, som är ljusgröna. Och sen finns det en del som, precis som vi, jag tror det är två andra aktörer, som kör PAB.

Diversifiering också över sektorer

Sofia: Jag tänker också bara på det här med diversifiering. Dels handlar det om antalet bolag, men det handlar också om att vara i alla sektorer. Och om man i sin hållbara strategi tar bort vissa aktiviteter och så vidare, så kommer det också dra ner lite diversifiering. Att man inte är i hela marknaden. Och då finns det vissa fonder som är väldigt nischade och kanske bara i cleantechsektorn till exempel. Det är väldigt koncentrerat. Och där försöker PAB vara i, man är inte exakt i alla, men man försöker vara i nästan alla. Och det tycker jag är bra, för alla sektorer måste ställa om. Så att man inte säger att okej, men låt oss inte gå in alls i energi, för att...

Jan: Vi är superhållbara, men vi har inte värme i huset.

Sofia: Nej, men precis. Alla sektorer måste ställa om.

Märkning och kategorimissar

Jan: Men jag tänker så här. Innan har det också varit problem med ganska mycket märkning av de här fonderna. Att ibland har man märkt hållbarhetsfonder, men så har man jämfört Sverigefonder för sig, fossilfonder för sig, och hållbara fonder för sig. Så att man kunde ha en hållbar fond som fick ett skitdåligt hållbarhetsbetyg, för den var sämst i sin kategori. "Vi är det sämsta vindkraftsbolaget." Och sen mätte man fossilbolagen. "Okej, vi är det bästa oljebolaget", och så hade de en högre märkning än den sämsta. Har vi kvar den problematiken på fossilbolaget?

Sofia: Det är lite det här, som vi pratade om tidigare, de här ESG-betygen som har fokuserat väldigt mycket på hur saker görs. På processer och transparens och sådana saker. Och som du säger, också gjort det intraindustri.

Jan: Första gången var det så här: "Jaha, jag har valt jättebra." Och sen så insåg man så här: "Du har valt skitbra i din sämsta kategori." Så min poäng är nog också till den som lyssnar och tittar. Man ska vara väldigt försiktig och läsa på det som är försäkringar. Läs på villkoren. Läs på hur man har gjort den här märkningen, för vissa märkningar upplever jag har varit konstiga.

Sofia: Ja, och det är väl lite där vi kommer tillbaka till, när vi tittar på det här, att det handlar väldigt mycket om att ge förhållandevis enkla val till kunden. Vad känns bra för mig i det här? Och att sen inom de valen så har vi ett ansvar att skapa det som vi tycker är bra.

Hur jobbar USA med hållbarhet?

Jan: Jo, men jag bara undrar. För vi pratade innan om att EU jobbar med sina märkningar och standarder och så. Och sen kom vi in på USA, och att de har sitt eget. Men har ni koll på hur de arbetar med hållbarhet inom finans?

Jan: Jag kan säga, jag var ju på den här Boglehead-konferensen i USA. Det var inte ett ord om ESG. Jag tror att i USA har det tyvärr, som du var inne på, polariserat. Är man demokrat så investerar man hållbart. Är man republikan så tycker man att det är woke. I Texas och Florida får ju pensionsfonderna inte investera hållbart.

Sofia: Nej, det är...

Jan: Och så har vi Kalifornien, som är svinduktiga.

Sofia: Ja, och har utsläppsrätter.

Patrik: Och det är väl kanske lite ett medskick. Jag tror att vi kan undvika polariseringen lite i den där frågan på det sättet. Eftersom, ja, och så kanske det har blivit i USA, att eftersom jag tillhör det här partiet ska jag tycka på det här sättet, så är det rätt bra att ta det lite mer kring hela. Det som vi var inne på tidigare också, som är lite svårt, det är ju att, för att fylla i Sofia, men mig veterligen är den här standarden kring också hållbarhetsdata, förutom bolagen, inte riktigt global, utan EU har bara jurisdiktion över EU-bolag. Och sen för amerikanska bolag, vill vi rapportera på det här sättet eller inte? Och då kan man tänka sig att de bolagen som ligger långt framme vill det. De som vill ha europeiska investerare och vara i fonderna. Medan de som kanske, ja, det kan finnas bolag som inte rapporterar. Så EU leder vägen.

Rapporteringskrav inom EU

Sofia: Men där kan man säga att det kommer jättemycket lagstiftning på rapportering. Jag vet ju att många företag, att det är en stor omställning i just rapportering, för man vill att det ska vara entydigt.

Patrik: Det vet jag också.

Caroline: I EU?

Sofia: Framför allt så här, att det är väldigt mycket nya nyckeltal och sånt som man ska rapportera, så att man ska kunna jämföra bolag. Icke-finansiella nyckeltal som man vill ha koll på, om man vill investera hållbart. Där har det kommit en del lagstiftning som är aktiv. Som till exempel alla bolag som når en viss skala i omsättning, eller antal anställda, eller är noterade, behöver följa det här.

Är Sverige extremt?

Jan: Jag får ibland en känsla av att vi, nu sitter vi här i Sverige, och vi är lite bäst i klassen på jämlikhet, om man skulle jämföra med typ Honduras eller USA. Och vi är bäst i klassen på det här med klimatomställning, om man skulle jämföra det med lite olika delar i världen. Och att vi sitter här och tycker att det här är en självklarhet och så. Och så är det typ inte det globalt.

Jan: Vänta innan ni hoppar in. Jag måste bara säga så här. Vi hade ju ett avsnitt med Jonathan Stolzenberg, som har jobbat med personskydd i försvaret. Han håller ibland sådana här pre-deployment-kurser för när folk ska till problematiska länder. Och då sa han så här: vad vi svenskar ofta inte tänker på, är att vi är extremister. Vi ligger ofta så här högst i individualism, minst tror på religion. Och många av de här frågorna, för oss är de helt naturliga, vi glömmer bort att vi är extrema i ett världsperspektiv på det här.

Patrik: Och vi är väl lite extrema när det just kommer till hur ägandet ser ut i hållbara fonder också. I Sverige är det ju som sagt väldigt ovanligt att man inte är en artikel 8- eller 9-fond, som vi var inne på tidigare, ljusgrön- eller mörkgrönklassat. Medan i övriga Europa, jag tror att så är det mycket mer vanligt.

Sofia: Jag tror att 90 procent av allt fondkapital i Sverige ligger i artikel 8 eller 9.

Patrik: Ja, det finns ju knappt artikel 6-fonder. Det finns väldigt få.

Sverige som rule taker

Sofia: Men sen tycker jag att det sker jättemycket, jag menar, London är ju en finanshubb, det sker jättemycket innovation där såklart. De är ju inte med i EU, och i USA självklart också. Men kanske inte lika brett som i Sverige.

Patrik: Och här är väl min känsla kanske också att Sverige är lite mer, det är ju inte Sverige som driver det här nya hållbarhetsramverket, utan där är vi en rule taker från EU.

Sofia: Ja, men det är bra att du säger det. Holland och Frankrike har jättebra fondbolag som driver den här agendan.

Patrik: Jag tror, det finns ett stort mått av ödmjukhet där, eftersom det finns också mycket okända variabler i det.

Kan man göra det själv?

Jan: Jag tänker att vi ska ta några snabba frågor här. Jobbigt skriver så här: "Vad kul med det här avsnittet. Jag har en stor del av mitt privata sparande i er hållbara portfölj. En fråga jag har ställt mig ibland: är det värt att använda Lysa för hållbart sparande? Eftersom den hållbara portföljen, till skillnad från den breda, består av relativt få komponenter, så borde det vara relativt enkelt att göra det själv." Vad tänker ni där? För jag brukar säga, till exempel när det gäller det breda alternativet, så får vi samma frågor. "Jag kan göra det här själv." Good luck. Ja, det är klart du kan köpa några enskilda, men det kommer inte bli samma sak. Så är det här också så här övertro på egen förmåga?

Patrik: Jag kan börja. För det första, det finns ju, utöver, nu fokuserar vi väldigt mycket på investeringarna, och det är superbra, men det finns väldigt mycket runt det här att komma igång med månadssparande. Att det ska vara lätt att göra rätt, insättningar, hela systemet runt omkring. Så det är en stor del av värdeleveransen. Nu tittar vi bara på fonderna i det hela, och om du skulle sätta ihop det här själv genom att du köper aktier, om du inte är en stor institutionell spelare med flera miljarder, och även då är det rätt krångligt i förvaltning, då är det supersvårt. Att sitta och handla 1 100 bolag, på en bank eller en aktiemäklare, det går inte. Utan då hamnar du i fondalternativet.

Är alla PAB-fonder likadana?

Jan: Är alla PAB-fonder, alla mörkgröna aktiefonder, likadana? Har de samma innehav?

Sofia: Nej. Dels kan det finnas, de här PAB-fonderna är ju mörkgröna, men det kan finnas andra typer av strategier som också är mörkgröna. Som investerar bara i en viss sektor, eller i olika sektorer.

Jan: Men om jag tar en fond och säger så här, den här är Paris Aligned Benchmark, och sen tittar jag på Lysa Paris Aligned Benchmark, kommer de vara lika?

Sofia: Nej.

Jan: Nej.

Sofia: Och det beror på att du kan utgå från olika moderindex, som sagt. Och göra lite olika exkluderingar. Du kan göra lite olika optimeringsmetoder. Och du kan göra lite, till exempel som jag sa där, att vi försöker hitta bolag som har satt mål att minska sina utsläpp. Det behöver man inte göra till exempel. Vi exkluderar några saker som inte behöver exkluderas. Och man optimerar. Du får inte exakt samma, men det kommer likna något.

Jan: Det kommer det bli.

Sofia: Det kommer likna något, precis.

90 procent lika, sista 10 skiljer

Jan: Det tror jag också är viktigt. Jag trodde rätt länge att det var samma. Att det är same same. Och det är ju lite tillbaka till det här att en indexfond, om vi säger att den är en global indexfond, då kommer den likna en annan global indexfond. Så då kanske man är överens om 90 procent. Sen kan man gnugga de här sista 10 procenten jättemycket.

Patrik: Och det är väl det som är viktigt, just när det är regelbaserat. Andra som följer samma regler, då kommer de vara liknande. Sen kommer det också bero, just i PAB, på vilken hållbarhetsdataleverantör du har använt. Där vi har använt den som vi tycker är väldigt bra. Det kommer också skilja lite.

Jan: Ja, men bra. Så stor likhet, men absolut inte exakt samma.

Tillväxtmarknader och Ukraina

Jan: Och han fortsätter då. "Jag vet att Lysa tidigare svarat om tillväxtmarknader. Finns det planer på att bredda den hållbara portföljen?"

Patrik: Vi hade ju lite planer, som det såg ut tidigare, som jag tror vi har pratat om. När det kommer till vårt breda alternativ, då handlar vi ju på så många marknader som möjligt. Det hållbara alternativet, då är det mer det man kallar för mogna marknader. USA, Europa, Japan, Australien. Och där hade vi en tanke då att, ja, vi vill också addera Emerging Markets, som vi brukar säga, Kina. Vid det tillfället Ryssland. Och sen fick vi en liten tankeställare med invasionen i Ukraina. I det sammanhanget, vi var klara för att lansera den här Emerging Markets-fonden, men det var väldigt svårt, baserat på det, att säga att det känns rätt att lansera vid det här tillfället. Då hade vi inte haft kvar Ryssland, utan då kände vi att nej, vi behöver ta ett litet omtag och tänka igenom vad det här innebär för oss. Och som vi gjorde det ställningstagandet, då hamnade vi lite mer kopplat också till demokratier.

Globala småbolag

Jan: Han skriver också så här, till exempel småbolag. "Det finns mörkgröna varianter på globala småbolag." Är det här med globala småbolag?

Patrik: Nej, det är inte med.

Jan: Mörkgröna varianter på globala småbolag, just från...

Patrik: Det kanske är... Jag känner inte till, nu har du bättre koll än vad jag har, men ett jättebrett index som är mörkgrönt, som följer PAB, med flera tusen bolag i.

Sofia: Det kan säkert finnas, om man investerar i olika typer av grönteknik, så finns det absolut. Det är ju ofta små bolag. Men det blir mer nischat.

Jan: Ja, det blir mer nischat.

Patrik: Om vi tänker på vår filosofi, att vi vill ha motsvarigheten till den här riktigt breda fonden, med flera tusen bolag i, som också kan argumenteras för att de är mörkgröna. Jag tror inte det dataunderlaget finns, jag kan ha fel här. Men man kan säga så här, det är inte som att vi har någon ställning, "vi ska bara ha de här", utan finns det möjlighet att lägga till det, så lägger vi till det. Det är väl så jag brukar svara på den här frågan. Säg att vi hade kunnat på ett enkelt sätt utöka PAB-fonden till att vara 5 000 bolag, då hade vi gjort det. Om vi hade kunnat segmentera det som är det breda, nu säger vi inte små bolag, för det är inte så små bolag, de här 4 000, de är rätt stora. Men om vi hade kunnat göra det på ett enkelt sätt, då hade vi absolut gjort det.

Planer för räntedelen

Jan: Bra. Finns det några planer för räntedelen, för det hållbara alternativet?

Sofia: Ja, det ligger nog lite längre fram i tiden, om vi ska fundera på den. Dels är vi väldigt nöjda med den som är, den har gått väldigt bra. Det finns PAB för räntor, men det har inte kommit riktigt lika långt, och där har man också aspekten av att det finns statsobligationer, hur ska man hantera det, och så vidare. Och sen finns det också, inom obligationer, gröna obligationer som en annan strategi man skulle kunna utvärdera. Jag tror att det ligger lite fram i tiden, vi är nöjda med den som är idag.

Jan: För det är väl så att det inte finns några statspapper som klassificeras som mörkgröna idag?

Sofia: Utan de har inte den klassificeringen, helt enkelt.

Hur jobbar Lysa själva med hållbarhet?

Jan: Snyggt. Avslutande två frågor här. Sweet Karolina frågar så här: hur jobbar ni själva med hållbarhet? På företaget? Egen... Har ni plastmuggar till kaffeapparaten?

Patrik: Perspektivet, till exempel lagring och data, techindustrin. Vad man inte pratar om, är att techindustrin idag står för lika mycket utsläpp som flygindustrin. Vilket många kanske inte vet. Jag kan börja, så kan du fylla på lite kanske. Om man tänker just på det här med datalagring, så kan man tänka sig att techindustrin som en helhet, kan jag tänka mig, släpper ut ganska mycket. Vårt system är ju inte baserat på den här realtidstunga informationen, handel. Det är lite mer långsiktigt. Så att systemet i sig, även om det är brett och komplext, så är det inte så att det körs hela tiden massor med transaktioner i det. Med det sagt, så har vi det hos en molnleverantör, hos Amazon Web Services, och de har ett tydligt mål mot nettonollutsläpp. Men med tanke på systemet i sig som vi har, det är inte så tungt, så det drar inte så mycket energi.

Jan: Det gör det inte. Något annat initiativ som ni gör?

Patrik: Vi har ju nya kontor som är miljöcertifierade. Det släcks lampor överallt hela tiden. Vi har inte pappmuggar, vi har diskmaskin. Vi har två kvinnliga styrelseordförande.

Jan: Det är inte något smart.

Patrik: Vi har ju tre stycken reglerade bolag i koncernen, varav två stycken, Ingrid och Eva. I VP-bolaget och i fondbolaget, samt Ingrid i gruppbolaget.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Snyggt. Sofia, det är första gången du är här. Då brukar vi ställa samma fråga. Den står inte där. Sofia försöker tjuvkika. Vilket är det sämsta rådet du har hört i finansbranschen? Eller när kompisar pratar och så hör du det där, och så är man så här, åh nej.

Sofia: Ska jag ge mig in i det? Idag, att man blandar ihop, så att säga, en fond och ett fondbolag. Att man tror att det kanske inte är säkert att ha sin fond där, eller ha sina pengar någonstans, för att bolaget går dåligt. De är på olika konton, det spelar ingen roll. Det är en sån vanlig, när jag hörde det tänkte jag, nej nej, så här är det inte. Och viktigt att förstå, att det är väldigt säkert att spara i en fond. För det är alltid separerat på ett annat ställe. Det kan aldrig tas av någon annan.

Jan: Ja, exakt, för den frågan får jag ibland när jag föreläser. Så brukar jag prata om er, och så säger jag, om Lysa går i konkurs, och så är det någon som har dragit fram er årsredovisning. Och så säger jag, för det första, det är flera bolag, man måste aggregera det. Men då säger jag så här, om Lysa går i konkurs, det som kommer hända, är att Danske Bank kommer ringa: "Här är dina pengar, vart vill du att vi ska flytta dem?"

Om Lysa går i konkurs, det som kommer hända, är att Danske Bank kommer ringa: "Här är dina pengar, vart vill du att vi ska flytta dem?"

Varför finansbolag faller

Patrik: Och jag kanske får lägga till några olika saker här, bara eftersom jag tog upp det. För jag tycker det är väldigt bra att tänka på säkerhetstänket, att ha det. Och då finns det flera olika saker med sig. Precis som Sofia säger, så är det här helt separerat från Lysas pengar, kundens pengar. Det är jätteviktigt att det är separerat, och det är supertydligt. Sen ska jag säga, vilket är roligt, det går ju rätt bra. Vi har haft inflöden i år hittills, vi har gått från 18,5 miljarder till, nu är vi någonstans där. Jag ska se så jag säger rätt, vi säger 19 och 27. Ja. Så helt enkelt.

Patrik: Sen är en annan sak som jag tror är väldigt viktig att ha med sig, som jag kan lägga till det här lite dåliga rådet, det är att det som ofta leder till att ett bolag går under i finansbranschen, det är att man har ställt ut dåliga lån. Det är liksom sällan en finanskris som inletts för att någon har sparat för mycket. Utan det är det man kan se, om man ser vad som händer med HQ, eller med Carnegie, eller Nordea om man går långt tillbaka i tiden, eller om man tittar på Swedbank 2008. Det var att man hade en del av verksamheten som hade ställt ut väldigt mycket lån. Och när den utlånande verksamheten får problem, då påverkar det alla sparkunder. Och det som är skillnaden här, det är att vi ställer inte ut några lån, vi har bara sparkunder. Så att den typen av volatilitet finns inte. Och sen är vi också rätt välfinansierade. Vi har ju över 300 miljoner kronor, som är bolagets pengar, på bolagets balansräkning.

För- och nackdelar med strategin

Jan: Snyggt. Jag tänker så här, är det någon fråga som vi inte har ställt, som vi borde ställa?

Sofia: Ja, men kanske vad som är för- och nackdelarna med den strategin vi har valt.

Jan: Ja, men bra, då kör vi. Så vad är för- och nackdelarna med den strategin?

Sofia: Fördelen är att du styr kapital till bolag som minskar sina utsläpp. Du minskar klimatrisken i portföljen. Och det är en robust och välutvärderad metod, så vi minskar tyckandet där till ett minimum. Och nackdelen är att du kan ha bolag i portföljen som i sig inte verkar för hållbarhet, för målet är satt på portföljnivån. Och du har ju, även om det är en väldigt bred portfölj, även den hållbara, så är den inte lika bred som den breda, så det finns ju...

Jan: Ja, du får lite högre koncentrationsrisk jämfört med den breda.

Välj eller ta både och

Jan: Jag gillar det som ni sa, att egentligen handlar det sen om två alternativ. Vill du ha det bästa breda, då är det det här alternativet. Vill du ha det bästa hållbara, då är det det här alternativet. Och sen, varsågod, välj. Som du tycker. Och jag är så här, har du svårt att välja, ta både och. Där har man möjligheten.

Sofia: Det har faktiskt jag gjort. Det kanske inte är helt logiskt, men jag...

Jan: Hur har vi det i vår familj? John, du är ju den som sköter...

Caroline: Ja, jag är ju en sån här.

Jan: Du känns lite bred.

Caroline: Jag är bred.

Jan: Ja, vi är tyvärr... Vi ska titta på det nu. Barnen har hållbart, men vi har brett. Så jag har ju varit lite så här, inte skeptisk, men där är mycket. Du vet, jag har varit lite bränd. Så jag gillar det ni säger idag, för för mig är det också så här, ja, men vi har ändå kommit kanske... Min syn på hållbarhet är kanske två år gammal. Och det var rätt då, och sen har jag inte följt det två år, utan mest varit frustrerad över så här, en jävla massa snack om det här, PAB, eller vad som någon skrev. Men jag gillar det. Jag gillar det som du sa också, som var lite, vad är alternativet då? Vi måste ju ändå gå i den här riktningen.

Avrundning

Jan: Snyggt. Jag tänker så här, vi kommer ha ett litet bonusavsnitt till det här också, där vi kommer ta lite andra frågor om räntor och lite annat, FIRE-portfölj och sånt som inte är direkt hållbarhetsrelaterat. Och sen är det också ett sånt här som vi ska göra, ett nytt test. 40 frågor på 40 minuter.

Patrik: Det låter ambitiöst.

Jan: Jag är också så här, det kommer nog inte att gå. Men man kan alltid ha en ambition. Vi behöver en stoppklocka. Tack så hemskt mycket för att ni kom.

Patrik: Tack så mycket.