Humankapital och dess platsi en investeringsstrategi

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Humankapital, det dolda värdet bankerna lånar mot
2. Forskarens syn på diversifiering och risk
3. Ett avsnitt på engelska, och ett tack till communityn
4. Välkommen tillbaka, Paolo Sodini
5. Tre saker varje sparare bör göra
6. Ombalansera i stället för att gissa marknaden
7. Varför är det så svårt att förutsäga marknaden?
8. Varför fortsätter vi ändå försöka?
9. Tur eller skicklighet, och problemet med data
10. Tio år räcker inte för att bevisa skicklighet
11. Nästa bästa berättelse: en strategi som vinner
12. Bessembinder och att äga hela höstacken
13. Buffert: hur akademin tänker
14. Det andra lagret: levnadsstandard och vanor
15. Råvaror, guld och den effektiva marknaden
16. Att bestämma proportionerna är det svåra
17. Humankapital, en riktig ögonöppnare
18. Diversifiering som en win-win
19. Men vad gör jag praktiskt med det här?
20. Mer än tio miljoner kronor vid 25
21. Jan testar en graf på professorn
22. Glöm inte pensionen i kalkylen
23. Pensionen är uppskjuten arbetsinkomst
24. Att bygga en jämn nivå genom livet
25. Avanzas siffror jämfört med humankapital
26. Varför du kan investera offensivt i aktier
27. Riskerna i ditt humankapital
28. Den nya forskningen: cyklisk skevhet
29. Korrelation räckte inte som mått
30. Vad sektorn betyder för hur offensivt du investerar
31. Försäkringar som skyddar humankapitalet
32. Människor agerar redan klokt utifrån sin sektor
33. Följ det du brinner för, hantera ekonomin sedan
34. Humankapital fungerar ändå som en tillgång
35. En marknad för humankapital, och Shillers vision
36. Humankapital är inte detsamma som egenvärde
37. Ett provocerande koncept
38. Varför spara om man inte ska njuta av pengarna?
39. Att flytta konsumtion i tiden
40. Var inte rädd för att låna mot framtiden
41. Att byta mellan kapitalformer
42. Utbildning, social rörlighet och stora städer
43. Socialt kapital och varför storstäder växer
44. Den bästa investeringen är i dig själv
45. Diversifiera bort från din egen sektor
46. Produkterna saknas, men tanken är värd att ha med
47. Det fina med akademin: ord för fenomen
48. En bok om saknade marknader
49. Marknader som inte finns, och ett tack

Humankapital, det dolda värdet bankerna lånar mot

Jan: Samtidigt som man kan tycka att humankapital är ett högst teoretiskt resonemang, så är det ändå det som gör att bankerna ger oss lån på flera miljoner för att köpa en bostad. Det är inte bara säkerheten i en bostad de vill ha, utan de vill ha värdet av vårt humankapital. Det vill säga de framtida inkomsterna som säkerhet.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 270, och idag har vi en gäst. Vi har med oss Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han var med för typ tre, fyra år sedan.

Jan: Det är inte så ofta man får ett helt nytt ekonomiskt koncept man aldrig har tänkt på innan. För tre år sedan introducerade han humankapital, eller värdet av humankapital, i form av värdet på alla mina framtida inkomster. Det är en strikt matematisk definition: värdet på alla mina framtida löneinkomster och värdet av min erfarenhet, mina färdigheter och allt det jag kan omsätta i pengar i framtiden.

Forskarens syn på diversifiering och risk

Jan: Det som är intressant nu är att vi tar upp forumets frågor. Vad har man för praktisk nytta av det här i livet? Hur kan man tänka kring risk? Till exempel: att investera i samma företag som man jobbar i är kanske inte superbra, för då har man lagt alla äggen i samma korg. Man har inte diversifierat. Så det blir både ett lite teoretiskt avsnitt, men väldigt intressant.

Jan: Framför allt gillar jag att när man har en professor på tråden, då kan man fråga om det allmänbildande kring sparande. Och där bekräftar han, vilket jag tycker är jätteskönt, allt det där: det bästa sparandet är det som är väldiversifierat. Det är billigt, det är brett, det är svårt att tajma marknaden, de flesta bör inte göra det. Och då ska man ändå säga att det är ganska mycket sagt för en professor. För du är ju också forskare.

Caroline: Ja, jag har varit forskare. Då ogillar man att säga så, att inte problematisera. Man vill gärna säga att det beror på.

Jan: Men konsensus inom forskningen, när det gäller hur man ska investera, är så pass tydlig att han säger: nej, men billiga, breda indexfonder att investera över tid. Det är inte så mycket tvekan kring det.

Caroline: Nej.

Det bästa sparandet är det som är väldiversifierat. Det är billigt, det är brett, det är svårt att tajma marknaden.

Ett avsnitt på engelska, och ett tack till communityn

Jan: Jag gillade också att han i avsnittet, som ni nu ska lyssna på, pratar om att det har hänt mycket på den här fronten med humankapital, forskningsmässigt, sedan vi pratade sist. Det är jättekul.

Caroline: Ja, men eller hur?

Jan: Bra, jag tänker att vi inte behöver prata så himla mycket mer. Paolo är från Italien, så avsnittet är på engelska. Jag ber om ursäkt i förväg för min dåliga engelska, att ni får stå ut med den. Det finns en transkribering på engelska på bloggen, men vi har inte gjort någon översättning än, ingen dubbning eller något sådant. Nästa vecka är vi annars tillbaka med ett avsnitt på svenska. Så om man tycker att det är jobbigt att lyssna på, kan man läsa det på engelska, eller bara hoppa över avsnittet.

Jan: Ett stort tack, och som vanligt vill jag säga stort tack till dig i Patreon-communityn, som stödjer oss, som sponsrar oss, som gör sådana här avsnitt möjliga. Så att vi kan ha de här intervjuerna, vi kan ha det här avsnittet, som man aldrig hade hört annars. För dig som vill läsa mer om Patreon finns det en länk i beskrivningen.

Jan: Naturligtvis är det inte bara det att man sponsrar eller stödjer oss, utan du får också en struktur för din egen ekonomi på årsbasis. Det är typ som en utbildning, du får massa tillfällen. Vi kommer ha träffar i Stockholm och i Malmö nu i vinter.

Caroline: Jajamän.

Jan: Och vi har digitala träffar, så att du får en massa annat på köpet också. Med det sagt tänker jag att vi släpper på Paolo här.

Välkommen tillbaka, Paolo Sodini

Jan: Welcome back. Professor Paolo Sodini, du är professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och du är också knuten till Swedish House of Finance och Institutet för mikrodata vid SSE, samt en av grundarna av det europeiska nätverket för hushållsfinanser. Som jag förstår det fokuserar din forskning främst på tillgångspriser och hushållsfinanser. Du har publicerat flera artiklar i toppekonomiska tidskrifter, och du har en doktorsexamen från Massachusetts Institute of Technology, även känt som MIT. Så välkommen. Något du vill tillägga?

Paolo: Tack. Jag är inte direktör för Swedish House of Finance. Det är det enda som inte är sant. Förlåt för det. Det allra sista är korrekt.

Jan: Jag hoppas att det är okej. Men du fokuserar främst på humankapital, och det är huvudtemat för det här avsnittet. Vi har fått flera frågor från våra läsare. Men jag skulle vilja ha lite, bara för de nya lyssnarna, några allmänna åsikter om sparande för privatpersoner. Hur kan man tänka om sin ekonomi från en akademisk synvinkel? Och jag vill också understryka att det här inte är finansiella råd, det här är bara en diskussion, en subjektiv synvinkel. Som Caroline sa, Caroline har en doktorsexamen också, i biologi. Hon sa att det här inte är en doktorsdisputation. Det här är bara populärvetenskapligt. Mer illustrerad vetenskap än något annat. Men som en person som kommer från akademin: vad skulle du säga är de viktigaste idéerna för någon som aldrig har varit inne i finans och ekonomi, ur ett akademiskt perspektiv?

Paolo: Du menar i termer av investering?

Jan: Ja, för en normal person. Du måste hitta dina sätt att spara och sådana saker.

Tre saker varje sparare bör göra

Paolo: Jag tror faktiskt att det är väldigt enkelt. Det finns två, eller tre, saker du måste göra. Först och främst måste du bestämma hur mycket du ska behålla i säkra tillgångar jämfört med riskfyllda tillgångar. Hur mycket du behåller i säkra, kortfristiga tillgångar och hur mycket du i stället investerar i aktier, om vi tar den mest populära riskklassen. Det kommer vi att prata mycket om. Humankapital har en enorm effekt på det.

Paolo: Men uppenbarligen beror det på din riskattityd. Hur mycket risk du är villig att ta. Det beror på hur mycket pengar du behöver för ditt dagliga liv. Du måste se till att du har tillräckligt med likvida pengar i säkra tillgångar som du kan använda när du behöver, så att du kan fortsätta i ditt dagliga liv. Och om det finns några nödvändigheter, att du har tillräckligt med pengar för att möta dem. Så det är det första: hur stor risk du tar.

Paolo: Det andra: när du väljer den andel du vill investera i riskfyllda tillgångar, så är rekommendationen alltid densamma. Det är diversifiera, diversifiera, diversifiera. Nuförtiden finns det fantastiska vägar genom vilka du kan diversifiera din portfölj. Du kan köpa globala indexfonder för några baspunkter. Vi har gått från en värld, också i Sverige, där du var tvungen att betala 1,5 till 2 % för att investera i en diversifierad fond.

Paolo: Jag skulle säga: försök att fokusera på fonder som erbjuds av seriösa leverantörer, eftersom genomförandet, i termer av att hålla nere kostnaderna och se till att fonden verkligen följer ett diversifierat index, är avgörande. Det handlar om tillgången till handelsplattformar och så vidare. Stora institutioner har de möjligheterna.

Ombalansera i stället för att gissa marknaden

Paolo: Den tredje saken är att ombalansera din profil. Försök inte gissa vad marknaden kommer att göra. Det är extremt svårt att ta reda på vart marknaden är på väg, om det är rätt tillfälle att köpa eller sälja. Jag skulle säga: gör det på ett automatiskt sätt. När marknaden går ner kommer andelen av dina investeringar i riskfyllda tillgångar att krympa. Så ta upp den till den andel du vill ha för ditt mål. Och likaså, när marknaden går starkt, kommer andelen investeringar i riskfyllda tillgångar automatiskt att öka, helt enkelt för att de är värderade mer och mer. Ta tillbaka den till den nivå du hade.

Paolo: Du kan göra det här regelbundet, men även om du gör det en gång per år är det en stor skillnad. Tänk inte på att gissa, använd bara den här enkla regeln. Då ser du att du automatiskt köper billigt och säljer när saker är dyra, när saker är värda mycket pengar. Vilket på ett sätt är det du försöker göra genom att gissa när du ska köpa och sälja. Men eftersom det är så svårt att förutsäga vart marknaden går, kan du med den här enkla regeln komma undan med mycket. Utan att svettas och utan att göra stora misstag.

Paolo: När marknaden är nere är den billig. Och hoppa inte in på marknaden, eller investera mer, när värderingarna är väldigt höga. Då finns det utmaningar, och folk tycker att det här är fantastiskt, värdena går upp. De går upp, och de kommer ner också. Det är så svårt att förutsäga. Jag tror att det bästa sättet är att använda den här ombalanseringsregeln.

Köp billigt och sälj när saker är dyra. Det är exakt vad ombalansering gör, automatiskt, utan att du behöver gissa marknaden.

Varför är det så svårt att förutsäga marknaden?

Jan: Jag tycker att det här är väldigt intressant, för i akademin, och för investerare som har investerat under lång tid, håller alla med om att det är svårt att förutsäga, att man inte ska tajma marknaden. Men om du sedan pratar med finansindustrin, eller med många privatpersoner och retailinvesterare, har de nästan motsatt syn. Så varför skulle du säga att det är så svårt? Vad gör det så svårt att försöka förutsäga eller tajma marknaden?

Paolo: Det finns en enorm volatilitet. Marknaden går upp och ner enormt. Och att skilja på om det bara är ett uttryck för osäkerheten på marknaden, när du ser att den går upp och ner, eller om det finns en trend som manifesterar sig, det tror jag är extremt svårt. Det är inte något en individ ska försöka göra bara genom att titta på nyheterna. Kom ihåg: vad du än hör, det är offentligt och det är redan inkluderat i priset, mest troligt.

Paolo: Om du har privilegierad information, om du har möjlighet att komma åt verktyg som kan analysera trender, eller information som inte är offentligt tillgänglig, då kan det vara möjligt. Men jag skulle säga att att göra det exakt, och verkligen kunna hävda att du kan räkna ut när det är rätt ögonblick att köpa och sälja, det är extremt svårt. Det är inte något en enskild investerare kan göra. Vi ser att de professionella förvaltarna inte heller är bra på det.

Paolo: Det finns mycket forskning inom finans som visar att typisk aktiv förvaltning inte ökar avkastningen mycket, eller om något, efter kostnaderna genererar lägre avkastning än vad du ser i passiva fonder eller passiv investering. Eller en indexfond.

Varför fortsätter vi ändå försöka?

Jan: Varför tror du att vi fortsätter att försöka då?

Paolo: Jag tror att det är så industrin kan sälja sig själv. Det finns många intressen i motsatt riktning. Om alla dessa professionella bara skulle följa den rekommendation jag gav dig, vad skulle du då skriva i tidningarna varje dag? Receptet är enkelt. Men det är extremt svårt att bevisa att det är rätt recept.

Paolo: Hur svårt kan det vara att sälja högt och köpa lågt? Särskilt om vi tittar på enskilda aktier. Mina vänner berättade för mig att det här är året för det företaget. Och jag hörde från en annan vän, som faktiskt känner någon i banken, att jag borde investera i guld. Det finns miljontals åsikter, men det är extremt svårt.

Paolo: Det finns en grundläggande lag, som vi vet inte fungerar till hundra procent, men som fortfarande är extremt kraftfull: den effektiva marknadshypotesen. Information är inbakad i priserna. Så tänk på det här: "Det här är ett bra företag, jag borde investera i det." Det beror på vilket pris du köper det för. Om alla vet att det är ett bra företag, kommer det ändå att vara mycket värt. Det kommer inte att ge dig en så hög avkastning. Kanske betalar du för mycket, för alla tror att det är ett bra företag, och de bär faktiskt med sig lite nyheter som just kom ut offentligt, och det är kanske inte representativt för företagets totala framgång. Jag tror att det är lite så industrin är byggd, och det är faktiskt ett problem.

Tur eller skicklighet, och problemet med data

Paolo: Ett av de huvudsakliga problemen jag har sett när jag har läst flera studier, är att försöka skilja tur från skicklighet när man tittar på historiska prestationer.

Jan: Jag har ett vagt minne av att du sa, när du besökte oss förra gången, att man behöver en orimlig mängd tid för att kunna säga något definitivt.

Paolo: Ja, precis. Problemet är att eftersom det finns så mycket volatilitet på marknaden, den går upp och ner så mycket, så är det väldigt utmanande att verkligen räkna ut vad man i genomsnitt kommer att få från en specifik investering, eller från den övergripande marknaden ens. Ur en enkel statistisk synvinkel. Vad jag brukar säga till mina studenter är att om vi tar världsindex, som är så diversifierat att det har minst volatilitet, så rör det sig ändå runt, vi pratar om kanske 15 % eller något sådant.

Paolo: Och om vi tar all data vi har, som är cirka 100 till 150 år, då kan vi verkligen inte fastställa hur mycket aktiemarknaden ger dig över obligationsmarknaden. Vi kan placera det var som helst mellan 4 och 8 %. Naturligtvis beräknar man att det är ungefär 6, 5,5, något sådant, men det är inte alls exakt. Jag vet faktiskt inte om det är 4 eller 8. Och om du investerar för din pension, och du får 4 %, har du en pension. Om du får 8 %, har du en helt annan pension. Så vi pratar inte om småpengar här.

Tio år räcker inte för att bevisa skicklighet

Paolo: Låt oss ta en fondförvaltare, och säga att den här personen har den typiska bilden: erfarenhet, varit verksam i 10 år. Jag ska försöka se om den här personen kan slå index. Tio år är inte mycket. Har du samma problem? Det är en helt annan historia.

Paolo: Den andra saken, den andra statistiska faktorn, som är lite chockerande: om jag skulle vilja ha en uppskattning av riskpremien, hur mycket aktier tjänar över obligationer, som är mellan fem och en halv och sex procent, och jag bara vill ha en precision på en procentenhet runt sex procent, då behöver jag 3 000 års data med den volatiliteten. Så vi skulle behöva gå tillbaka till Egypten.

Paolo: Naturligtvis existerade inte aktiemarknaden då, men det som hände i Egypten och i romartiden är inte representativt för vad som händer idag. Så du har också den här avvägningen: ekonomin, världen, vårt samhälle förändras dramatiskt, samtidigt som du tar data som går långt tillbaka. Det är svårt. Det kanske inte representerar vad som händer nu. Så det är en förbannelse. Men det här tillåter folk att citera väldigt bra prestationer som vi faktiskt inte statistiskt kan säga om de är så bra.

För att bevisa att en förvaltare har skicklighet snarare än tur, skulle vi behöva 3 000 års data. Vi skulle behöva gå tillbaka till Egypten.

Nästa bästa berättelse: en strategi som vinner

Paolo: Statistiskt kan jag alltså inte riktigt säga om förvaltaren är bra eller dålig, och det finns massor av forskning som visar att det är extremt svårt att skilja skicklighet från tur, av den här anledningen. Det näst bästa är då att förklara att du har något riktigt bra i din hand. Att du följer en strategi som vinner, att det finns en tillgångsklass som kommer att gå väldigt bra, av någon anledning. Därav alla diskussioner och alla olika produkter som vi ser i retailbranschen och i media.

Paolo: Nu säger jag inte att man inte kan bygga en mer sofistikerad portfölj än bara diversifiering och balans. Du borde ta hand om inflationen, du kanske har en viss tidshorisont, du har ränta. Det finns många saker du kan göra. Men de handlar inte om "det här kommer att bli nästa stora grej" eller "nu kommer marknaden att rusa".

Paolo: Bara tänk på covid, vad som hände då. Vi hade en enorm nedgång, och alla var i panik, världen är annorlunda, det kommer att vara annorlunda för alltid. Och sedan, bästa prestationen någonsin.

Jan: Ja, sex gånger senare.

Paolo: Och igen, jag hatar att säga det här, det är bara ett exempel. Det betyder ingenting, eller hur? Men det är typ representativt för vad vi vet finns i datan. Jag är lite ortodox på det här, men jag tror att när det kommer till retailinvestering, så är det rättvist att uttrycka det så här. Annars går folk efter alla möjliga saker, och i slutändan förlorar de alla sina pengar.

Bessembinder och att äga hela höstacken

Jan: Jag vet inte om du läste, såg du Bessembinder-studierna? Han insåg att aktiepremien, eller, han frågade: slår aktier obligationer över lång tid? Jag tror att hans resultat var att det var 2 eller 4 % av alla aktier på S&P 500, över 70 år, som stod för 100 % av aktiepremien. Så det var riktigt, riktigt få företag. Vilket också var ett argument för att äga hela höstacken, i stället för att försöka leta efter nålarna.

Paolo: Det finns en fin analogi som jag gillar mycket. Den är inte min. Det är som att du försöker ta reda på det bästa trädet, och du glömmer att hela skogen växer.

Jan: Ja, exakt.

Paolo: Det är mycket bättre att investera i hela skogen, snarare än att plocka fel träd, som faktiskt, av någon anledning, ramlar ner, eller har några sjukdomar, eller vad det nu är.

Jan: Exakt.

Du försöker ta reda på det bästa trädet, och glömmer att hela skogen växer. Det är mycket bättre att investera i hela skogen än att plocka fel träd.

Buffert: hur akademin tänker

Jan: Jag skulle bara vilja gå tillbaka till den andelen, den för nödsituationer. Den finansiella nödfonden, finns det någon, ja, du sa att du borde dela upp hur mycket som ska gå till nödsituationer.

Paolo: Åh, du menar buffertfonden?

Jan: Ja, ja. Finns det någon pekpinne från akademin om hur man ska tänka kring det?

Paolo: Ja, jag menar, hur man ska tänka kring det. Det finns två aspekter, skulle jag säga. Den första är att du ska bestämma vad som är minimum för dig. Det är det första. Allt går riktigt dåligt. Jag måste överleva under de här månaderna, och jag behöver den här summan pengar. Det betyder att du har en känsla av vad det innebär att saker går riktigt dåligt. Om du har en arbetslöshetsförsäkring och så vidare, någon typ av golv för hur mycket du kan tjäna, då finns det vissa behov. Om du i stället kan förlora hela ditt jobb utan den typen av skydd, då är det en helt annan diskussion. Men det är det första.

Paolo: Det andra, sedan måste du överväga saker som min bil. Om min bil går sönder, och jag verkligen behöver den, kan jag stanna en månad utan den, eller inte? Då behöver jag de pengarna. Det är det första lagret.

Det andra lagret: levnadsstandard och vanor

Paolo: Det andra lagret är vad vi kallar vanor. Du växer in i en viss levnadsstandard. Och du har en serie av utgifter, jag skulle kalla dem konsumtionsåtaganden. Det kan vara alla möjliga saker. Jag vill ha ett visst hus med en viss stil, eller i ett visst område, jag har en familj, jag måste försörja min familj, alla dessa typer av argument. Det handlar mer om att se till att du har tillräckligt med pengar för att upprätthålla din levnadsstandard.

Paolo: Det här påverkar uppenbarligen hur mycket du vill placera i riskfyllda tillgångar jämfört med att hålla dem i säkra tillgångar, just för att du vill känna dig trygg från den synvinkeln. Jag skulle säga att det är de två kriterierna. Men det är väldigt individuellt, särskilt det andra. Så det är svårt att ge en generell regel.

Jan: Du behöver tre månaders lön?

Paolo: Ja, kanske i Sverige, om du har vissa försäkringar, då, ja. Men det är något du måste sätta dig ner och tänka på, ha den här typen av argument i bakhuvudet.

Jan: Ja, jag brukar säga att det är väldigt annorlunda om du är singel och student, eller om du har ett hus och en familj och två barn.

Paolo: Exakt. Det är helt olika svar. Och om du gillar att köra tjusiga bilar, eller om du är nöjd utan, eller om du har en båt eller inte, och så vidare.

Jan: Exakt.

Råvaror, guld och den effektiva marknaden

Jan: Två sista frågor innan vi går in på humankapital. Som jag förstår det är akademins bild för dig, som vi pratade om, att äga hela skogen. Vi fick två frågor, från Jane och Mattias, och de undrar: har du en åsikt om tillgångar som har en naturlig avkastning, som guld, eller råvaror, eller naturresurser? Skulle du räkna in dem i den effektiva marknadshypotesen? Är de inkluderade?

Paolo: Jag tycker att du borde diversifiera brett. Det finns olika tillgångsklasser. Du har råvaror, du har aktiemarknaden, du har private equity till exempel, du har fastigheter. Så det finns mycket som du borde ta med, om du verkligen vill diversifiera din portfölj, då borde du gå överallt.

Paolo: Nu, en anledning till att det här kanske inte är extremt viktigt, låt oss uttrycka det så, eller varför du inte nödvändigtvis behöver det, är att på aktiemarknaden har du många företag vars avkastning faktiskt representerar de klasserna. Du har fastighetsbolag, REIT, till exempel. Du har kommersiella fastighetsföretag. Du har oljeföretag. Du har alla slags företag som faktiskt förlitar sig på råvaror. Och på liknande sätt har du investmentbolag som investerar i private equity. Så genom att investera i aktiemarknaden har du indirekt tillgång till de andra klasserna.

Paolo: Man kan hävda att, som ett första steg, är investering på aktiemarknaden väldigt viktig. Och sedan, den andra frågan, du har tillgång till alla de här sakerna genom aktiemarknaden, för företag som faktiskt förlitar sig på de här alternativa tillgångsklasserna, eller arbetar på de områdena.

Att bestämma proportionerna är det svåra

Paolo: Det andra steget är att bestämma i vilken proportion man ska sätta ihop de här sakerna. Aktiemarknaden är enkel, för företag har en viss marknadsvärdering, och det finns en marknadsportfölj. Så om du bara investerar i världsindex, då har du allt på plats i den meningen. Men hur mycket ska jag investera i guld? Det blir svårt att avgöra.

Paolo: Att vara för exakt om hur mycket du ska investera i varje företag, det vet vi, är inte superviktigt. Det finns ett känt papper av DeMiguel, Garlappi och Uppal, det är fascinerande, där de testar en en-genom-N-regel. De tar flera tillgångsklasser, definierar dem på väldigt olika sätt, och bygger sedan en portfölj med lika delar i varje. Om de har tre tillgångsklasser blir det en tredjedel, en tredjedel, en tredjedel. Om de har fem, fördelas det på fem. Och de visar att det här faktiskt tenderar att gå mycket bättre än att optimera din portfölj, att hitta den optimala minvariansen i varje period.

Paolo: Anledningen är i princip att det finns så mycket brus i avkastningen som du optimerar över, att du i slutändan, genom att finjustera, gör det sämre än att bara ha en strategi som inte handlar så mycket. En fördel med att investera i ett index är att du inte behöver ombalansera så ofta. Om en klass blir för stor, då måste du balansera din portfölj. Det görs automatiskt på en marknad, om du investerar i den övergripande marknaden. Så marknaden väljer på ett sätt hur pengarna ska allokeras.

Paolo: Så visst, du borde diversifiera. Borde du investera mycket i guld just nu eller inte? Personligen vet jag inte. Och jag tror att det är väldigt svårt att förstå det, som jag berättade tidigare.

Jan: Mm, cool.

Humankapital, en riktig ögonöppnare

Jan: Så om vi går in på humankapitalet. För mig var det en riktig ögonöppnare för tre och ett halvt år sedan, och det har varit som att det följt mig sedan dess.

Paolo: Var det så länge sedan?

Jan: Ja, det var faktiskt tre och ett halvt år sedan. Det var avsnitt 80. Vi har diskuterat det här och refererat tillbaka till dig. Men vad sa du i princip? Jag har alltid varit nervös för att säga något tillbaka till en professor, men jag tror att du sa att hushåll kan räkna med två huvudsakliga resurser under livstiden. Det påtagliga kapitalet, som jag förstår som finanser, aktier, fastigheter, huset du bor i, ackumulerat från besparingar och arv. Och sedan har du humankapitalet. Jag tror att du definierade humankapitalet som den huvudsakliga inkomsten under livet för de flesta hushåll. Och det är typiskt icke-handlat, vi behöver inte gå in på det än. Så hur skulle du definiera det här? Varför är humankapital ett så viktigt koncept?

Paolo: Låt mig kliva tillbaka lite. För återigen, det här är bara ett diversifieringsargument. Inget mer än det. Jag tror att vi alla håller med om, som vi diskuterat fram till nu, att vi inte ska betrakta tillgångar isolerat. När du bygger en portfölj, sätter du ihop tillgångar som har olika kassaflöden, och dessa kassaflöden interagerar med varandra. Den som bygger en portfölj kommer att ta hänsyn till den övergripande interaktionen mellan alla dessa tillgångar. Det övergripande kassaflödet som kommer ut av att de varit i samma portfölj tillsammans.

Diversifiering som en win-win

Paolo: I grund och botten är det idén med diversifiering. Du minskar risken dramatiskt, du eliminerar den idiosynkratiska risken, men du har inte mycket påverkan på avkastningen. Det är en stor win-win-situation att ha diversifiering i din portfölj.

Paolo: Nu, om vi håller med om att när vi investerar måste vi ta hänsyn till kombinationen av kassaflöden från våra investeringar, då ska vi inte glömma att vi alla är utrustade med en tillgång, vilket är humankapital. Det har förmodligen det största kassaflödet vi får över livscykeln, nämligen löner. Om du tänker på det: när jag bestämmer hur jag investerar i finansiella tillgångar, utan att ta hänsyn till hur kassaflödena från mina investeringar interagerar med dem jag kommer att ta emot genom att arbeta, då bryter jag mot de grundläggande finansiella principerna i stor utsträckning.

Paolo: Det här blir särskilt viktigt, eftersom de här inkomsterna, hur mycket du kommer att tjäna genom att arbeta, är en enorm summa pengar. Och det varar under en väldigt lång tid, under hela ditt liv, faktiskt. Naturligtvis arbetar du till 65, men medan du arbetar sparar du också till pension, så alla pengar du tar emot för pension kommer från ditt arbete också. Så det är hela livscykeln.

Paolo: Det viktiga att förstå, för att förstå varför humankapital är så viktigt i investeringssammanhang, är att när vi bygger vår portfölj måste vi överväga hur alla dessa tillgångars kassaflöden interagerar. Vi måste också överväga hur de interagerar med kassaflödet vi får från jobbet, vilket är något vi absolut har, och det är enormt.

Men vad gör jag praktiskt med det här?

Jan: Jag tror att när jag försöker förklara det här för folk gör jag inte ett lika bra jobb som du. Men jag får ibland frågan, vi fick den här från Daniel: för mig är det intressant att veta, men vad gör jag taktiskt? Han säger att det här inte kommer att påverka hans investeringsbeslut, för han kan bli sjuk eller arbetslös, han kan förlora sitt humankapital. Så hur gör du? För de flesta människor var det som: det här är en bra idé, men vad gör jag med det?

Paolo: Ja, det är en väldigt viktig fråga, och jag är också superglad att få prata om det här igen i den här podden. För sedan förra gången har vi lärt oss mycket i akademin. Det finns väldigt viktiga framsteg under de senaste tre åren, som jag skulle vilja dela med er, och som också förändrade sättet jag närmar mig hur man ser på humankapital i sin investering.

Paolo: Först av allt måste vi komma ihåg vad humankapital är. Humankapital är i grunden värdet av alla dessa strömmar av inkomster som du kommer att få. Det är extremt svårt att värdera, eftersom du måste förutsäga hur mycket en individ kommer att tjäna under sitt liv. Och sedan måste du diskontera det till idag, hitta rätt diskonteringsfaktor och så vidare. Det finns en litteratur som försöker göra det. Det finns olika sätt, så för en enskild person kan beräkningen verkligen variera stort. Men vi vet att det är väldigt stort.

Mer än tio miljoner kronor vid 25

Paolo: För någon som har avslutat sin utbildning i Sverige skulle jag säga att det är mer än 10 miljoner kr när du är runt 25. Även om det är svårt att kvantifiera, så vet vi att det är mycket. För de flesta människor, jämfört med de likvida tillgångar de har, särskilt i början av karriären, är det mycket pengar, en väldigt stor tillgång. Naturligtvis, eftersom du tjänar mycket över din livscykel.

Paolo: Det finns många osäkerheter kring hur mycket det här är värt. Är det 10, 15, 8? Vi vet inte. Det är svårt att fastställa. Men vi vet hur det utvecklas över tid. Tänk på det: när du blir äldre har du färre och färre år kvar att tjäna pengar på, färre år att arbeta. Vilket betyder att värdet av humankapitalet tenderar att krympa över tid.

Paolo: I början kan det öka, eftersom din lön går upp. Du tar nuvärdet av högre och högre löner. Men så småningom måste det gå ner. Så typiskt, över hela livscykeln, ser du att humankapitalet kan gå upp till 30-årsåldern eller något. Det beror på hur brant din inkomstprofil är. Men sedan måste det gå ner långsamt. Om vi tar 10 miljoner vid 25 eller 30 som en uppskattning, då har du ungefär 3 miljoner kr kvar när du är 65. Bara för att ge oss en idé. Så det är fortfarande avgörande för många människor, även senare i livet. Men vi vet att det har det här minskande mönstret.

Jan testar en graf på professorn

Jan: Kan jag prova något på dig, Paolo? Jag har tänkt på det här i tre år. För det jag försöker illustrera för våra tittare. Jag ska dela en graf. Det här är en väldigt grundläggande, normal diskontering. Och jag tog en normal svensk person. Det här är en 40-årig svensk, Anna. Hon har 25 år till pension. Vi sa att hon tjänar 25 000 kr efter skatt. Sedan tog jag en diskonteringsränta på 3 %. Och jag antog att hon kommer att tjäna samma lön hela tiden, 300 000 kr om året.

Paolo: Samma lön. Så det är därför den bara går ner. Om lönen skulle gå upp, då skulle du ha en kurva som går upp i början och sedan ner.

Jan: Ja.

Paolo: Det är mycket vettigt. Det är vettigt.

Jan: Jag tog de tre procenten, för jag läste någonstans att försäkringsbolag, när de räknar, använder mellan 1 och 3 %. Så jag tänkte: okej, låt oss försöka använda det.

Paolo: Det är väldigt svårt att ta reda på vad det rätta är. Det beror från person till person, men bara för argumentets skull.

Jan: Ja, exakt.

Paolo: Då får man den här typen av siffror väldigt lätt.

Jan: Ja. Så vi kan säga att vi inte vet om det är 5 miljoner eller, och för argumentets skull skulle jag säga att det inte riktigt spelar någon roll om det är 5,5, eller 6, eller 7. Är det korrekt?

Glöm inte pensionen i kalkylen

Paolo: Ja, det enda jag skulle säga här, är att när hon tjänar de här 300 000 kr, så går det förmodligen en massa pengar till pension. Vilket hon faktiskt tjänar. Och det har du inte inkluderat här. Det är därför kurvan går till noll vid 65. Men du borde ta hänsyn till det också.

Jan: Exakt. För det var vad jag tänkte senare, för hon får pensionskapital, som faktiskt betalas ut som en inkomst efter 65. Så här har jag...

Paolo: Det borde redan i början ligga på 5 miljoner. Du borde räkna hela vägen till 85.

Jan: Ah, okej. Ja. Så jag skulle lägga till det. För det här kanske är fel, men vad jag märkte, om du lägger till pensionskapitalet från början, som jag gjorde här, då får vi det finansiella kapitalet och humankapitalet i det svenska pensionssystemet. Och det här var för mig, och för oss i forumet, en stor överraskning. För hur det svenska pensionssystemet är utformat, med 4,5 % i tjänstepension och inkomstpensionen och sånt, är att de här ungefär 18 procenten kompenserar för nedgången i humankapital.

Paolo: Ja, men för mig är det bara humankapital. Om du går till den första grafen, så börjar du se hur mycket pengar du ska, du vet, den andra delen.

Jan: Ja.

Pensionen är uppskjuten arbetsinkomst

Paolo: Den där svarta delen är faktiskt en del av det, den borde finnas där från början. För tänk dig en värld där de pengar som vi tar emot för pensionerna inte kommer från ingenstans. Okej, vi har en inbetalning som går till AP-fonderna och så vidare. Men de kommer från besparingar som tjänats genom din arbetsinkomst.

Jan: Ja.

Paolo: Så det är bara att, i stället för att tjäna det nu, tjänar du det senare, men det är fortfarande arbetsinkomst. Det är bara det att vi har ett system i Sverige där mängden pengar som måste sättas av till pension är bestämd. Det är inte sant överallt. I USA, till exempel, är det upp till dig hur mycket du sparar för pension. Så den grafen ser annorlunda ut där.

Jan: Ja, och det är vad jag försöker illustrera här. Det är inte så viktigt, för vi har en podcastpublik som inte tittar på graferna. Men det jag tänkte på, och kanske är det här fel, det är därför jag försöker kasta det på dig: för mig, kan man säga att ett av de finansiella eller ekonomiska målen i livet är att omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital? För om ditt humankapital är arbetsinkomst, lönen du får för det arbete du gör, så borde, allteftersom ditt humankapital minskar, ditt finansiella kapital öka.

Paolo: Exakt. Absolut.

Att bygga en jämn nivå genom livet

Jan: Och som vi kan se här i det svenska pensionssystemet, någon borde få en fredagskaka, eftersom de lyckades behålla nästan samma nivå hela livet, med tanke på att du arbetar och de andra antagandena.

Paolo: Jag är inte säker på det här som du visar mig nu, för jag tror att jag skulle omfördela. Pension är för mig en del av humankapitalet, så det skulle se annorlunda ut. Men definitivt, det är exakt vad som händer. Du har humankapital i början, vilket är nuvärdet av hur mycket du kommer att tjäna. Och allteftersom det minskar i tid, ökar också mängden du sparar till pension. Det är typ ditt finansiella kapital, eller ditt likvida kapital, som delvis ligger i pension, delvis i aktuellt sparande.

Paolo: Det här är exakt för att, när den finansiella förmögenheten blir större och större, då kommer humankapitalets roll i ditt investeringsbeslut att bli mindre och mindre. Och faktiskt, vi kan kanske gå till rekommendationerna, men absolut, det här är avgörande. Det är exakt vad som händer. Alternativet är att inte spara, då har du bara humankapital, som kommer att sjunka för alltid, och då kommer du, om det inte finns något pensionssystem, att hamna vid 65 utan något att leva på.

Jan: Ja.

Ett av livets ekonomiska mål är att omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital. Allteftersom humankapitalet minskar, ökar det finansiella.

Avanzas siffror jämfört med humankapital

Jan: Jag vill visa dig en sak till. Och jag vill inte säga att det här är korrekt, det är bara en tankeprocess. Det här är från Avanza. Banken publicerar ibland vad som är genomsnittsvärdet för deras kunder vid olika åldrar. Jag förstår att det här inte är hela personernas kapital. Det är bara vad de har på Avanza. Men det här är de enda siffror jag kan hitta på förmögenhet genom olika åldersgrupper. För mig var det väldigt intressant att sätta det i relation till humankapitalet. För tills du är 55, om vi tittar på mängden människor har på Avanza, är den helt obetydlig jämfört med humankapitalet.

Paolo: Det här är argumentet jag använde tidigare, att även sent i livet är det en enorm tillgång du har. Så du måste ta det med i beräkningen när du bestämmer hur du investerar dina pengar.

Jan: Ja. Och för mig var det den stora insikten när vi träffades förra gången. Jag försökte spara mer och tänkte: okej, jag borde inte ha alla mina pengar i aktier, jag borde ha vissa obligationer, jag vet aldrig vad som händer, jag vill skydda mig mot volatilitet. Men om jag tar hänsyn till humankapitalet, så spelar det egentligen ingen roll. Jag skulle kunna ha...

Varför du kan investera offensivt i aktier

Paolo: Det spelar ingen roll. För till slut, först och främst, om du vill ha någon idé om hur mycket förmögenhet folk har över tid, över livscykeln, så har vi bra statistik fram till 2007, då slutade de tyvärr samla in data. Jag har några artiklar om förmögenhetsfördelning och sånt, du kan se där hur mycket pengar folk har, och jag tror att vi har några grafer över ålder också, åtminstone visade jag det i min kurs.

Paolo: Men allteftersom ditt humankapital sjunker och du sparar, särskilt med tanke på hur mycket du tvingas spara till pension, ökar din finansiella förmögenhet dramatiskt. Och då sitter du till slut bara med finansiella tillgångar, i grund och botten. Det betyder att hur du investerar de pengarna blir väldigt viktigt senare. I början blir det väldigt enkelt. När du nästan bara har humankapital, då är den enda frågan du behöver ställa: vilken typ av humankapital har jag? Och det kommer att ge dig vägledning för hur du investerar de små pengar du har i din finansiella förmögenhet, som över tid kommer att växa.

Paolo: Så det här är vad jag skulle gå till. När vi förstår att humankapital är stort, och jag tror att vi tog den poängen genom din graf och vad jag sa tidigare, och vi förstår nedgången över tid, även om det fortfarande blir väldigt stort i 50-årsåldern, då är nästa fråga: vad ska vi göra åt det? Och då blir frågan: vilken typ av risk innehåller humankapital?

Riskerna i ditt humankapital

Paolo: Eftersom det här kassaflödet inte är något du tjänar helt säkert. Det finns anställning, din karriär kan gå bra, kan gå dåligt, det finns alla möjliga saker som händer. Och hur påverkar riskerna du har i humankapitalet hur mycket du ska investera i dina handelsbara tillgångar, det finansiella värde du ackumulerar över tid? När den förmögenheten blir större och större blir humankapitalet uppenbarligen mindre viktigt, men du måste tänka på de två sakerna tillsammans.

Paolo: Så låt oss spendera lite tid på att tänka på risken du har i ditt kapital, eftersom vi faktiskt har ändrat vår syn lite i akademin jämfört med när vi pratade förra gången. Om vi tar genomsnittspersonen och tittar på inkomsterna över livscykeln, och försöker förstå hur korrelerade de är med aktiemarknaden, så är svaret överväldigande: nästan ingenting. Det mesta av risken du har i din inkomst är idiosynkratisk. Det är något som händer i din sektor, något som händer dig, för att du kanske blir sjuk, eller dina färdigheter kan bli föråldrade. Men de är inte korrelerade med konjunkturcykeln eller hur aktiemarknaden förändras över tid.

Jan: Vilket fick mig, förra gången vi träffades, att förstå att du faktiskt sa att du är som en vandrande obligation, i princip. De flesta av riskerna är idiosynkratiska. Saker kan hända, men det korrelerar inte med aktiemarknaden. Så du måste inse att du har den här tillgången av pengar som ger dig kassa, som inte korrelerar med marknaden. Därför borde du investera offensivt på aktiemarknaden, om du har en lager av det.

Du är som en vandrande obligation. Riskerna i din lön är mestadels idiosynkratiska, de korrelerar inte med aktiemarknaden.

Den nya forskningen: cyklisk skevhet

Paolo: Speciellt om du har en låg inkomst, vilket innebär tidigt i livet, men som vi sa, det kan vara väldigt stort tills du är 50 eller vad som helst. Okej, så vad hände nu? Vi förstod att vi mätte risken på fel sätt. Det här beror också på att vi nu har data, särskilt i USA, på löner, mycket exakta data om inkomster. De fanns inte tidigare. Vi brukade bara ha information från enkäter. Nu, i USA, och i Sverige under lång tid, har vi information om inkomster från administrativa källor, i USA från skattesystemet. Så folk kunde faktiskt titta mycket mer i detalj på vilken typ av risker inkomster har, med en enorm mängd observationer, och gå tillbaka i tiden i många år.

Paolo: Och vad vi får reda på är att det faktiskt finns en liten stelhet, som vi kallar det, på arbetsmarknaden. Det betyder att när tiderna är bra, tjänar fler och fler människor mycket. När tiderna är dåliga, tenderar fler och fler människor att förlora jobbet, eller tjäna mycket mindre. Genomsnittet påverkas inte så mycket. Men det finns en skevhet som rör sig på arbetsmarknaden. Och den skevheten är starkt korrelerad med aktiemarknaden. Vi kallar det cyklisk skevhet.

Paolo: Så vad som händer, i en väldigt enkel beskrivning, det här är lite akademi i ett nötskal, det tog oss en evighet att komma till en uppenbar slutsats: i princip, när aktiemarknaden går ner, eller när konjunkturcykeln är dålig, då ser vi mycket arbetslöshet. Och när aktiemarknaden går bra, ser vi faktiskt en massa människor som tjänar mycket pengar. Den här typen av risk rör sig mycket med aktiemarknaden. Och i våra modeller tänkte vi inte på det.

Korrelation räckte inte som mått

Paolo: Vi tänkte inte på cyklisk skevhet, eller det faktum att skevheten på arbetsmarknaden, hur resurserna fördelas på arbetsmarknaden, rör sig mycket med aktiemarknaden och konjunkturcykeln. Vi tog bara korrelationen, men korrelationen fångar genomsnittet, och genomsnittet är faktiskt inte så effektivt. Så det var verkligen ett annat sätt att tänka på risk.

Jan: Det är lite uppenbart när det väl är sagt.

Paolo: Ja, det är alltid i bakhuvudet. Och sedan skrev Sylvain Catherine en modell där du försöker ta reda på vad som är det optimala beteendet, hur du borde investera, när du tar hänsyn till cyklisk skevhet, den här nya riskkällan vi upptäcker. Och det här har förödande effekter, då är du inte längre en vandrande obligation. När du är ung borde du inte vara lika offensiv, för det är faktiskt ganska mycket cyklisk skevhet som rör sig.

Paolo: Men särskilt, vad som är viktigt, är att den här cykliska skevheten förändras dramatiskt från den ena sektorn till den andra. Till exempel byggsektorn, det är nästan uppenbart att den har mycket cyklisk skevhet. Den offentliga sektorn, ingen. Så du är inte en vandrande obligation om du är i byggsektorn. Och du är en vandrande obligation om du är i den offentliga sektorn.

Vad sektorn betyder för hur offensivt du investerar

Paolo: Så det är så du ska tänka. Om du har en låg nivå på kapital, och ditt humankapital är väldigt riskabelt på det sätt jag berättade, då borde du inte vara lika offensiv i investeringar på aktiemarknaden när du är ung. Och samtidigt, om du är i en offentlig sektor, en sektor som är väldigt stabil, där det inte är mycket arbetslöshet som går fram och tillbaka beroende på konjunkturen, då kan du definitivt, när du har tagit hand om din buffert, investera offensivt på aktiemarknaden. Eftersom humankapitalet du sitter på är väldigt, väldigt säkert, borde det få dig att investera offensivt i finansiell förmögenhet.

Paolo: Självklart, när humankapitalet sjunker, så sjunker obligationsdelen i din totala förmögenhet, och då borde du minska dina investeringar i riskfyllda aktier i den finansiella delen. Även om du är en vandrande obligation. Och om du är i byggsektorn borde du vara försiktig, och när ditt humankapital sjunker kanske du kan bli mer offensiv på aktiemarknaden, om du har sparat tillräckligt med pengar.

Paolo: Så praktiskt är det så vi kan tänka. Det beror på vilken sektor du är i, och vi vet också vilken typ av risk du ska titta på. Det är inte "åh, är min sektor korrelerad?". Nej, det är bara: har min sektor mycket arbetslöshet, mycket nackdelar i bonusar eller vad det nu är, när aktiemarknaden går ner? Det är frågan. Och sedan baserat på det, humankapitalet är enormt i början och går ner mot pension.

Försäkringar som skyddar humankapitalet

Jan: Det här var också en diskussion vi hade efter avsnittet i forumet: hur ska man tänka om försäkringskontrakt, till exempel liv, eller olycka, eller hälsa, saker som påverkar humankapitalet? Jag tror att om jag är en byggarbetare, då är det kanske ett bättre alternativ att välja en arbetslöshetsförsäkring.

Paolo: Absolut. Alla dessa ersättningar dämpar mycket, om du har en arbetslöshetsförsäkring, om du till exempel försäkrar ditt lån, och sådana saker. Och ju mer skyddsersättningar du har i din sektor, desto mer borde du luta mot den här typen av försäkringar. Det kommer att göra ditt kapital säkrare, och sedan går vi tillbaka till den vandrande obligationen.

Paolo: Jag har faktiskt en artikel som nu är under granskning, i en av de främsta tidskrifterna, tillsammans med Sylvain Catherine och Yapei Zhang, där vi faktiskt försöker se om folk i datan känner att de inte borde vara lika offensiva om de är i sektorer som har mycket osäkerhet, jämfört med sektorer som är ganska säkra. Vi använder olika riskmått. Vi använder korrelation, som vi brukade göra, vilket varierar lite över sektorer. Men inte dramatiskt. Vi använder den cykliska variansen, som är hur mycket spridning det finns i arbetsinkomsten i en viss sektor. Det rör sig också, i perioder där saker är dåliga tenderar människor att ha mer koncentrerad volatilitet.

Människor agerar redan klokt utifrån sin sektor

Paolo: Och sedan använder vi cyklisk skevhet. Vi finner att cyklisk skevhet har en enorm effekt på sannolikheten att människor deltar på aktiemarknaden i en viss sektor. Så om du är i en sektor som har mycket cyklisk skevhet, så tenderar människor i den sektorn i Sverige faktiskt att investera mindre på aktiemarknaden, som vi skulle ha förutspått. Jag tycker att det är vettigt, eftersom du har en känsla av att du sitter på något, att dina inkomster inte är lika säkra som om du skulle vara i den offentliga sektorn. Och då driver det dig att ta mindre risk på aktiemarknaden. Så det verkar faktiskt som om folk har förstått det här, och nu har vi också anpassat det i akademin.

Jan: Men hur vet du vilken sektor du är i?

Paolo: Konstruktion, tillverkning, ja. Faktiskt, vi reviderar papperet, och vi kommer att göra en lista. Vi har sektorerna, det är som 13 sektorer, gånger tre. Du måste tänka på din utbildningsnivå, så det beror på din nivå. I olika sektorer är du exponerad för olika risknivåer. Du kan vara i en väldigt säker sektor, men om du har en hög chefsposition kan du faktiskt få sparken väldigt lätt. Så jag har inte en lista, men jag skulle säga...

Jan: Men alla föräldrar som säger till sina barn att gå säkert och bli läkare, eller tandläkare, de hade rätt hela tiden.

Följ det du brinner för, hantera ekonomin sedan

Paolo: Ja, i termer av att ha ett säkert jobb, ja. Jag säger inte att du inte borde ta riskabla jobb. Jag säger bara att jag tycker att folk borde följa vad de gillar att göra och vad de är duktiga på. Humankapital är uppsättningen, eller lagret, av alla egenskaper, som personlighet, färdighet, utbildning, hälsa, som är förknippade med att tjäna pengar. Det första är att du ska matcha det jobb du är utbildad för, om du vill studera, eller brinner för. Det är det första jag skulle säga, men det här är inte finans. Det är så jag pratar med min dotter.

Jan: Men den här typen av studier kan hjälpa oss att förstå bättre hur vi ska hantera vår ekonomi i det liv vi har valt.

Paolo: Ja, det är vad jag säger. Exakt. Med tanke på var du är, då är det här vad du ska göra med din ekonomi.

Paolo: Och det här är en annan sak med humankapital. Det är inte som en vanlig tillgång, eftersom det inte har ett pris. Det finns ingen marknad, det är därför det är så svårt att värdera det. I stor utsträckning är du fast med det. Och om du frågar vad priset är för att skaffa humankapital, vad är det? Det är inte riktigt att du betalar pengar. Ja, du kan betala utgifter. I USA, till exempel, måste du betala stora pengar för att få en bra utbildning. Men det är genom din utbildning, genom din inlärning på jobbet, genom hur nyfiken du är när du arbetar. Så det är väldigt osäkert hur du förvärvar det. Priset är i termer av vad du inte gör i stället. Det är i termer av alternativkostnad.

Humankapital fungerar ändå som en tillgång

Paolo: Jämfört med andra tillgångar, där du bara betalar ett pris, du köper ett hus, du betalar och du får huset. Du köper en aktie, du betalar, du får aktien. Men i termer av att förse dig med ett kassaflöde, vilket är det längsta vi har i vår livscykel, är det precis som vilken annan tillgång som helst. Och det måste beaktas när du investerar.

Jan: Och jag har funderat på det här under åren. Det jag funderade på var att om du går till en bank och får ett lån, då tittar de på ditt humankapital. De säger inte att de värderar ditt humankapital, men de frågar dig om du har en stadig anställning, vad din lön är, och de tittar på dina kostnader. Så de gör faktiskt beräkningen.

Paolo: Ja, för anledningen till att du kan ta det lånet är att du har det här kassaflödet, det finns en betalningsförmåga i det hela tiden. Och för dem är det avgörande att veta att du har det. Dessutom har du säkerheten, eller hur? Så det är en annan sak. Det är svårt att belåna humankapital. Jag tror att det enda du gör är att ta ett studielån. Men bortsett från det behöver du andra säkerheter. Men du har humankapitalet, och världen kollapsar inte, även om vi sitter fast i en låda. Just av den anledningen.

Jan: Exakt. Jag läste någonstans att för 4 000 år sedan kunde du pantsätta det. Sedan blev du satt i slavarbete om du inte betalade dina skulder.

En marknad för humankapital, och Shillers vision

Paolo: Ja, om du kunde sälja ditt humankapital på en gång, det skulle vara nära slaveri. Det är problemet. Men det skulle också vara fantastiskt att ha en marknad, om du vill. Det finns en vacker bok av Shiller, faktiskt, om saknade marknader. Han pratar om ifall det skulle vara möjligt att skapa en marknad för arbetsinkomst på ett sätt. Varför inte? Och det stora problemet är uppenbarligen incitamenten. Om jag säljer alla strömmar av kassaflöden jag kommer att få i framtiden till dig, då kommer jag inte att arbeta, och det kommer inte att finnas någon ström av kassaflöden, så det blir knepigt.

Paolo: Men du har exempel, tänk på sångare. När de börjar med ett skivbolag, så säljer de rättigheterna till bolaget. Och det finns tvister om det här. Bolaget har rättigheter till alla deras vinster, eller en stor del av dem, framåt, vilket i princip är deras humankapital. Och tänk på fotbollsspelare, då har du kontrakt av den typen.

Jan: Exakt, exakt.

Paolo: En vanlig missuppfattning, och det här är ett av de vanligaste argumenten när jag pratar om humankapital, är att vissa människor blandar ihop humankapital med sitt egenvärde. Det är väldigt märkligt, för som jag sa, humankapital minskar över tid, eftersom jag tittar strikt på framtida inkomstströmmar. Men de känner att "när jag är 55, har jag alla dessa erfarenheter, jag har alla dessa kontakter, jag har alla dessa färdigheter. Så jag känner mig mer värd när jag är 55 än när jag är 34."

Humankapital är inte detsamma som egenvärde

Paolo: Och faktiskt, om du gör det, och många människor gör det, så har de en väldigt hög lön. Men det är bara det faktum att de har lite humankapital kvar, att de bara har några år att arbeta, fortfarande. Det är den enda anledningen, men de tjänar en väldigt hög lön, eftersom deras produktivitet är extremt hög, just av alla dessa anledningar. Så det är inte hur mycket din produktivitet är värd. Det är nuvärdet av vad du kommer att tjäna i framtiden. Tyvärr åldras vi alla, och vi kommer alla att dö, så det måste sjunka över tid.

Paolo: Men jag tror att med åldrandet, det här är mer en personlig kommentar, med livslängder som ökar dramatiskt, och med att vi blir mer och mer medvetna om vilken typ av färdigheter du kan utveckla över din livscykel. När du är ung har du fler analytiska färdigheter, när du är i 50-årsåldern har du mer en förmåga att syntetisera, att sammanfatta, att kommunicera och sådant. Jag tror att eftersom vi är mer medvetna om det, kan vi också göra det bästa av våra färdigheter över tid. Vilket för många människor betyder att de inte behöver gå i pension så tidigt. Personligen ser jag verkligen inte fram emot att vara pensionär vid 65. Humankapitalet kommer fortfarande att minska, men du kanske har mycket pengar för att du är väldigt användbar och du är värd mycket för samhället.

Jan: Ja, och jag försöker alltid att inte blanda ihop det. Det här är en strikt finansiell definition, men det är roligt hur folk protesterar mot konceptet. Jag känner mer av det.

Ett provocerande koncept

Paolo: Det är lite provocerande, jag har samma upplevelse. Det är provokativt, eftersom du pratar om humankapital. Men vi måste verkligen bara tänka på: vad är värdet nu, av alla inkomster du fortfarande kommer att generera medan du åldras? Och det här inkluderar uppskjuten inkomst, som pension. Det är rätt koncept att tänka på. Och risken i det kassaflödet, beroende på värdet av humankapitalet nu, det här är rätt koncept att tänka på när du tänker på investeringar. Det är allt.

Jan: Jag tror att vi kommer att vända oss, vi har bara några fler frågor. Det här är också lite av ett sidoämne, men det har varit en stor diskussion, vilket för mig är relaterat till humankapital. Det var faktiskt en bok skriven av Bill Perkins, och han hade ett koncept som var "Die with Zero", att dö med noll. Han sa att vi har en stor ackumulering av finansiella tillgångar, och om du tittar på graferna på nettoförmögenhet, så tenderar den att öka över tid, tills du dör. Vi hade den här diskussionen med min mamma, som är 70, och hon sparar fortfarande. Jag sa: du är 70, du har din pension, du har ditt hus utan lån, vad sparar du för?

Caroline: Ja, exakt.

Varför spara om man inte ska njuta av pengarna?

Jan: Vet du om det finns någon syn i akademin på detta?

Paolo: Självklart finns det. Så varför skulle du lämna pengar på bordet när du är borta? Först och främst, eftersom du kanske bryr dig om framtida generationer, du vill lämna pengar till dina barn, du vill lämna pengar till samhället, du kanske lämnar pengar till välgörenhet. Det är något du vill göra. Och det är okej. Så om du vill göra det, fortsätt spara. Det är väldigt viktigt för dig. Du borde göra det.

Paolo: Om vi tar bort det helt, tar bort den delen av sparandet, då borde du bara spara för den konsumtion du själv kommer att få. Och den grundläggande rekommendationen för sparande är att hålla konsumtionen så stabil som möjligt hela tiden. Naturligtvis, när du åldras, kanske du inte får ut så mycket av dina pengar. Kanske kan du inte resa lika mycket som tidigare, eller du kan inte göra vissa typer av sporter. Då kanske du vill spara mindre för de gångerna, eftersom du kommer att njuta mindre.

Paolo: Men i den utsträckning att du kan njuta av konsumtion, bredare sagt, eller din levnadsstandard, om du njuter av livet, då bör du uppenbarligen spara. Med tanke på att det du sparar nu, det kan du inte njuta av nu. Antingen lämnar du pengarna till någon annan, eller så kommer du att njuta av dem senare. Så spara inte om du inte kommer att njuta av det senare, och du inte vill lämna pengar till någon annan efteråt.

Jan: Jag håller helt med.

Spara inte om du inte kommer att njuta av det senare, och du inte vill lämna pengar till någon annan. Det är hela poängen.

Att flytta konsumtion i tiden

Paolo: Det är väldigt enkelt. Att låna betyder att ta resurser från framtiden till nu. Så du kan njuta nu av något som du annars skulle behöva vänta på. Vi ser det i husköp. Jag vill köpa ett hus, jag vill känna att det är mitt, jag vill renovera det. I Sverige är det nästan det enda alternativet, att köpa. Och hur betalar jag? Jag tar framtida inkomst till nu, för att köpa huset. Jag kommer att njuta mindre av den framtida inkomsten, för jag behöver betala räntan. Att spara innebär att ta resurser nu och flytta dem till imorgon. Så varför flyttar du dem till imorgon? Antingen för dig själv, eller för framtida generationer. Det är sättet att tänka på det.

Paolo: Så din mamma borde säga: men jag bryr mig verkligen inte om det.

Jan: Ja, precis.

Paolo: Klaga inte.

Jan: Nej, men jag gillar verkligen konceptet att tänka på det som att flytta konsumtion antingen framåt eller bakåt i tiden. För jag vet inte om det här är att bli äldre och få mer erfarenhet, men för ett par år sedan sa jag alltid att du borde spara. Du borde spara den här procentandelen. Och sedan insåg jag att för en ung person, som ska tjäna mer pengar i framtiden, är det lite dumt att spara nu. För det är som att ta pengar när du inte har dem, för att ge dem till dig själv i framtiden, när du har mycket pengar. Det är som Robin Hood, fast tvärtom. Att ta från de fattiga för att ge till de rika.

Var inte rädd för att låna mot framtiden

Paolo: Ja, jag håller helt med. Jag tror att vi inte borde vara rädda för att låna, om det tillåter oss att ha konsumtion mer jämnt spridd över våra liv. Om något, det är lite av en, jag menar inte lite, men förmodligen en oundviklig fråga, att vi har så mycket pengar som kommer in på grund av humankapital, och vi kan inte låna mot det. Vi kan låna mot det när vi köper ett hus. Det är faktiskt använt, så länge människor inte blir överbelånade, i den meningen att de faktiskt inte kan tjäna det över tid. Jag tror att det är bra att du kan fortsätta låna allteftersom huset stiger i värde, för att finansiera din konsumtion. För det är ett av de få sätt vi har att ta med pengar från framtiden till idag, att faktiskt äga bostad.

Jan: Är det en viss typ av konsumtion du pratar om? Som upplevelser, eller är det vilken typ som helst?

Paolo: Det är verkligen upp till dig. Jag tror att det är synd när du har så mycket liv i dig och så mycket energi i din ungdom, och måste vänta ytterligare 30 år innan du gör din livsresa eller vad det nu är.

Jan: Ja, precis.

Paolo: Och jag tror att vägen runt det, kanske vet vi inte tillräckligt om det än. Vi lär oss mycket om arbetsinkomstprofiler, vi kallar det så. Hur arbetsinkomsten utvecklas över livet, vilka karaktäristika, vilken risk den har, hur ska vi tänka om den? Det finns en mängd forskning som kommer ut just nu, för vi har så mycket data. Kanske, om vi har en bättre känsla av arbetsinkomst över livscykeln, då kan det bli lättare att låna ut till människor bara baserat på det. Så kan de tidigarelägga konsumtion. Jag tror att det skulle vara användbart, och förmodligen till en ränta som är mindre riskabel än kreditkortsräntor, som går genom bostäderna och blir extremt dyra.

Jan: Exakt.

Att byta mellan kapitalformer

Jan: Också, bara en sidoanteckning, det här var en kommentar från en användare i forumet, Pareto. Han sa att man också, efter avsnittet, började tänka på att byta de här olika kapitalen mellan varandra. Alla kan göra humankapital till finansiellt kapital. Vi kallar det ett jobb. Men sedan kan du byta finansiellt kapital mot humankapital, vilket är en utbildning. Så du kan investera i ditt humankapital genom att betala med ditt finansiella kapital.

Paolo: Absolut. Du kan omvandla finansiellt kapital till socialt kapital. Jag kan betala för att inte gå till jobbet, för att gå till den här kursen, och sedan ska jag träffa människor där, vilket ökar mitt sociala kapital, vilket kan öka mitt humankapital. Jag älskar det. Jag tycker att det är exakt rätt sätt att tänka på det.

Paolo: Och faktiskt, en sak som jag tror att folk borde tänka på, speciellt i Sverige, är att du alltid kan gå tillbaka till skolan, och du behöver inte betala mycket, eller ens något, för att uppgradera dina färdigheter. Jag har många vänner som gick tillbaka för att ta några kurser inom ingenjörskonst för att uppgradera sina färdigheter. Det är aldrig för sent att gå tillbaka för att bygga upp ditt humankapital, för att förändra dina utsikter och din levnadsstandard. Jag tycker att det är en fantastisk sak med det här landet, att du kan göra det utan att ta på dig mycket skulder.

Utbildning, social rörlighet och stora städer

Paolo: Jag tror att det är en mycket viktig mekanism för omfördelning, för social jämlikhet, för social rörlighet, för människor i alla skeden i livet att röra sig och uppgradera sina färdigheter. Om deras sektor blir föråldrad, eller deras färdigheter blir föråldrade, finns det möjlighet att fylla på. Att bygga ett samhälle där det är möjligt under hela ditt liv, det är extremt viktigt. När du i stället bara kan göra det genom att låna som en galning, eller när det bara är tillgängligt för människor som har medel, då tror jag att det är ett stort problem. Om något, vi borde tänka på det och förbättra den möjligheten ännu mer.

Jan: Ja, men det finns... När jag tänker på när jag började jobba, kan man ha den här typen av idéer som mest kommer från mina föräldrar: du får ditt jobb innan du börjar leva. Jag tror att för barn just nu finns det inte en sådan sak. Du kommer att byta jobb miljontals gånger, saker förändras så snabbt, och du måste ständigt utbilda dig själv.

Paolo: Och förresten, du har också en möjlighet att utbilda dig själv, att lära dig mycket genom internet och så vidare. Men problemet är att det finns så många källor, det är svårt att välja vad som är rätt och vad som är fel, vad som är sant och vad som inte är det.

Jan: Exakt. Ja, jag tänkte på den sociala rörligheten.

Socialt kapital och varför storstäder växer

Paolo: Ja.

Jan: Det sociala kapitalet som du inkorporerar i ditt humankapital. Du behöver inte ens betala för det ibland, som du sa, med utbildningen i Sverige. Du kan engagera dig i någon välgörenhet, eller jag ska gå med i scouterna nu, till exempel, och jag får alla dessa resurser. Jag träffar många människor. Jag hade inte tänkt särskilt mycket på det från det här perspektivet.

Paolo: Ja, från det här perspektivet, och det är till och med gratis. Jag tror att det handlar om nätverkande. Det finns en annan stor fråga, jag är inte inne på den litteraturen, men varför stora städer blir så viktiga. Om du tänker på det, du börjar ha den här New York, London, kanske inte Stockholm, men det finns dessa enorma städer som fortsätter att attrahera människor, och de blir nästan som en nation i sig själva. De representerar inte ens landet de ligger i.

Paolo: Vad är det med det? Jag tror att en del av det är just det, att där har du en enorm möjlighet att bygga upp ditt sociala kapital, vilket sedan överförs till ditt humankapital. Att sätta ihop hjärnor är ett enormt element av mycket hög produktivitet, innovation och entreprenörskap. Så, absolut.

Jan: Det var lite intressant. Jag såg det årliga mötet i Berkshire Hathaway, med Warren Buffett, och han fick en fråga: vad är den bästa investeringen man kan göra? Och han hade ett långt svar om att investera i sig själv, i utbildning. Jag tror att han faktiskt sa att öka ditt humankapital, för det är en färdighet, och i en marknadsnedgång kan ingen ta det ifrån dig.

Den bästa investeringen är i dig själv

Paolo: Ja, verkligen. Som jag sa, i det ögonblick du skapar, du förbättrar det här kassaflödet, glöm den personliga tillfredsställelsen, vilket jag tror är den viktigaste faktorn, men du genererar ett kassaflöde, och det är ett enormt kassaflöde. Folk är besatta av hur man investerar i aktier, men du har det här som är enormt.

Jan: Ja, exakt. Det finns mycket innovation där. Och det var också intressant, för jag läste en annan bok som sa: när du börjar din investeringskarriär, strunta i vad du investerar i på aktiemarknaden, eftersom det kommer att ha en så marginell effekt. Fortsätt i stället öka din skicklighet att tjäna mer pengar, för över tid kommer det att betyda mer.

Paolo: Jag menar, det här är lite av ett av argumenten för varför du ska diversifiera och balansera, så att du inte behöver lägga tid på det. Och fortfarande kan du spara och veta att det kommer att gå bra. Förmodligen är det det bästa du kan göra i alla fall. Då har du all tid i världen att faktiskt investera i ditt humankapital, i din karriär, i dina färdigheter.

Jan: Exakt, exakt.

Diversifiera bort från din egen sektor

Jan: Sista frågan, eller nej, två. Finns det något du tycker att vi borde ha frågat om humankapital, är det något vi missat?

Paolo: Det finns en sak till att komma ihåg, vilket återigen är ett diversifieringsargument. En effekt humankapital har är hur stor risk du tar i din portfölj. Alltså om du investerar i aktier över huvud taget. Det beror på naturen av det här kapitalet, åtminstone vår bästa gissning just nu är att den cykliska skevheten verkar vara väldigt viktig. Det är en sida.

Paolo: En annan sak är, om du tänker på diversifiering, och det här är lite av ett mysterium för mig, varför vi inte ser de produkterna tillgängliga på marknaden. Om du arbetar med konstruktion, då vill du inte också investera i konstruktion. För om byggsektorn går ner, då kommer du inte bara att förlora ditt jobb, utan värdet av dina besparingar kommer också att tas ner. Så det finns ett argument för att bygga bort din portfölj från full diversifiering, för att undvika den risk du har i ditt humankapital.

Paolo: Nu tenderar folk att tänka "åh, jag är inkomsttagare i den sektorn, jag vet hur man investerar". Så om du börjar välja aktier, då, okej, kanske. Men jag skulle säga: diversifiera, kanske ta lite mindre pengar där du väljer dina aktier. Men när du diversifierar, kanske du inte vill investera i den sektor du själv är i.

Produkterna saknas, men tanken är värd att ha med

Paolo: Dessa produkter existerar faktiskt inte. Och det finns en anledning, jag tror att det är väldigt svårt att kvantifiera vad värdet av att diversifiera bort är. Jag tror att det delvis beror på att den här korrelationen var så låg, så vi tyckte inte att det var viktigt. Men nu, kanske med den cykliska skevheten, kan vi kvantifiera det lite bättre, vad värdet är av att placera ditt sparande, att diversifiera bort från humankapitalet, vilket innebär att ditt sparande inte ska investeras i risker som är korrelerade med det, till exempel i samma sektor.

Paolo: Men det är i princip vad du ska göra. Svårt att göra, det finns inga produkter där ute som faktiskt hjälper dig, men det är värt att tänka på.

Jan: Det är faktiskt intressant att du säger det, för vi hade den diskussionen i forumet, om att inte sätta ditt humankapital i samma hink som ditt finansiella kapital. Om du har aktieoptioner, bra, ta dem, men sälj dem när du vill. Så att du inte är beroende av det. Jag tror att vi såg i USA med Enron-skandalen, att folk förlorade sina jobb, sina karriärer och sin pension på en gång.

Det fina med akademin: ord för fenomen

Jan: Och det här är vad jag älskar med akademin, för det är väldigt sunt förnuft, faktiskt. Men det jag också gillar mycket med akademin är att du äntligen får ord för fenomen, som kanske är intuitiva för oss, men plötsligt har du data och du har orden för det. Vad säger du?

Paolo: Ja, distinktioner. Du skapar, du bygger kategorier som är användbara för att tänka på en fråga, en marknad, ett fenomen. Och då kan du prata om det. Det tar lång tid att faktiskt bygga upp de orden. Ibland finns de redan där.

Jan: Vi har två frågor som vi ställer till alla våra gäster. Den här är: vad är det sämsta råd du har hört i finans?

Paolo: Många. Jag tror att jag kommer ihåg säljbroschyrer som tyvärr låter okej för människor, men de är bara förskräckliga. Till exempel, en gång bestämde sig någon jag känner för hur hon skulle investera lite pengar, och då var hon superglad över den typ av fonder hon fick, för de kostade bara 50 baspunkter per kvartal. Vilket betyder 2 % per år. Och hon var så stolt över det. Bara för att ge dig en idé, för mig är det otroligt.

Jan: Om du skulle rekommendera en bok, vad är din favorit? Det behöver inte vara en finansbok eller en akademisk bok, det kan vara vad som helst.

En bok om saknade marknader

Paolo: Det är en tuff fråga. Men jag tror att en bok som är väldigt inspirerande, med tanke på de tider vi lever i, och som jag tror kan generera otroliga innovationer i sociala medier, eller en app, eller en startup, är boken av Shiller. Nu kommer jag inte ihåg vad den heter, "Missing Markets", tror jag. Kanske kan jag skicka det, och lägga upp det på podden. Det är en vacker inspirationsbok om det faktum att vi, om något, inte har tillräckligt med marknader.

Paolo: Och frågan är, jag tycker att det är fascinerande, det är en av anledningarna till att jag gillar finansiella marknader och studerar dem. Finansiella marknader är en av de sociala konstruktioner vi har, en social institution, en enhet för att dela risk. Entreprenörer kommer in med idéer, de behöver pengar, de säljer dig aktier, eller du lånar ut till dem. Till slut delar de risken med dig. Det är vad finansiella marknader egentligen handlar om. Det finns också försäkringsmarknader och så vidare, men finansiella marknader är, ur en akademisk synvinkel, enbart till för att dela risk.

Paolo: Och tyvärr tänker vi i stället mycket på dem bara i termer av spekulation, hur mycket pengar man tjänar. Men i slutändan är det ett sätt att dela risk. Det är därför man tjänar avkastning, eftersom man tar risk från någon annan. Och de är en fantastisk institution, eftersom den här risken värderas ständigt. Och det finns ett pris för det.

Finansiella marknader är, ur en akademisk synvinkel, enbart till för att dela risk. Tyvärr tänker vi på dem mest i termer av spekulation.

Marknader som inte finns, och ett tack

Paolo: Och en fråga, om du tänker på det, är att vi lever i ett samhälle med så många typer av risker som det inte finns några marknader för. Frågan är varför, och kan de här marknaderna skapas på ett smart sätt? Jag tycker att det är fascinerande, och lite av den boken kan vara inspirerande i den meningen.

Jan: Cool. Jag har faktiskt helt missat den. Och är det samma Robert Shiller med datan?

Paolo: Ja, ja, Nobelpristagare, absolut.

Jan: Ah, cool. Jag ska köpa den. Paolo, tack. Tack för att du delar med dig av din kunskap. Tack för att du tar dig tid och pratar med oss, förklarar humankapital, och akademins syn. Jag uppskattar det verkligen, och jag vet att jag pratar för många lyssnare, för ditt avsnitt har varit ett av de mest populära. Så tack igen. Det är fantastiskt.

Paolo: Tack för att du har mig. Tack.