Hem » Studier » Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel

Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel!

Åtta forskningsbaserade principer för mer lycka per krona (Dunn, Gilbert & Wilson, 2011)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 8 juli 2026

Publicerad 1 juni 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Sambandet mellan pengar och lycka är svagare än många tror. Men det betyder inte att pengar inte spelar roll.

Min tolkning av Dunn, Gilbert och Wilsons studie är denna: pengar kan absolut bidra till ett rikare liv, men vi är ganska dåliga på att använda dem på sätt som faktiskt gör oss lyckligare. Vi köper ofta det som känns mest rationellt i köpögonblicket, inte det som ger mest välbefinnande över tid.

Studien är en forskningsöversikt från 2011, inte bara ett enda experiment. Den sammanfattar åtta principer för hur man kan få mer lycka per spenderad krona. Vissa principer är starkare än andra, och särskilt ”spendera på andra”-principen behöver en brasklapp efter senare replikeringar. Kom också ihåg att urvalen nästan uteslutande är nordamerikanska, så siffrorna beskriver amerikanska och kanadensiska konsumenter, inte svenska. Men som praktiskt ramverk är artikeln fortfarande väldigt användbar.

Pengar hjälper, men vi använder dem ofta fel

Det vanligaste misstaget är att vi gör pengar till målet. Mer lön, större buffert, större portfölj, mer trygghet. Allt det kan vara bra. Men pengar är i grunden ett verktyg.

Används verktyget fel blir resultatet sämre än det hade kunnat bli.

Studien utgår från en enkel observation: sambandet mellan inkomst och lycka är positivt, men förvånansvärt svagt. Pengar ger bättre mat, sjukvård, frihet, trygghet och möjlighet att välja bort dåliga situationer. Ändå blir människor inte så mycket lyckligare som vi intuitivt tror.

Författarnas förklaring är att vi ofta felförutsäger vad som ska göra oss lyckliga. Inom psykologin kallas det affective forecasting. Vi föreställer oss framtida känslor, men simuleringen i huvudet missar vardagens detaljer, anpassningen och sammanhanget.

Det är därför du kan längta efter ett större hus och samtidigt underskatta pendlingen, renoveringen, gräsklippningen och det där lilla läckaget som alltid dyker upp en söndag kväll.

Studien har ett talande exempel. Hela 89 % av kanadensarna tänker på en stuga som ett toppställe för familjen att samlas på. Den bilden missar myggen, vattenläckorna och de långa hemresorna.

Upplevelser ger ofta mer än saker

En av studiens mest citerbara siffror är att 57 % i en amerikansk enkät med över 1 000 personer uppgav att de blev lyckligast av sitt upplevelseköp. Motsvarande siffra för materiella köp var 34 %.

Det betyder inte att prylar är dåliga. En bra cykel, en diskmaskin eller en bekväm säng kan göra livet bättre. Men upplevelser har några fördelar som saker ofta saknar.

De blir lättare en del av vår identitet. De delas med andra. De förändras när vi minns dem. De kan dessutom ge förväntansglädje före och minnesutdelning efteråt.

Studien lyfter också att 83 % av tillfrågade Cornell-studenter sade sig mentalt återbesöka sina upplevelseköp oftare än sina materiella köp. Det är ett fint sätt att se på det: en upplevelse kan betala utdelning flera gånger, inte bara när den sker.

Samtidigt är det här en tumregel, inte en naturlag. Senare forskning visar att upplevelsefördelen krymper eller försvinner exempelvis när köpet blev dåligt eller beroende på social klass.

För mig är detta nära RT:s kärna. Pengar är ett verktyg att använda för att berika livet med. Frågan är inte bara hur mycket pengar du har, utan vad du använder dem till.

Små nöjen och förväntan är underskattade

Vi överskattar ofta de stora köpen och underskattar frekvensen av små bra saker. Det kan vara en kaffe med en vän, en promenad, fredagsmiddag med familjen eller en återkommande liten ritual.

Poängen är inte att du ska småshoppa dig lycklig. Det vore fel slutsats. Poängen är att lyckan ofta påverkas mer av hur ofta något positivt händer än av hur intensivt det enskilda tillfället är.

Dunn och kollegorna skriver också om värdet av att betala nu och konsumera senare. Det går emot mycket modern konsumtion, där allt ska levereras direkt. Men väntan kan vara en del av belöningen.

Det vet alla som bokat en resa långt i förväg. Själva resan är en sak. Veckorna av prat, planering och längtan är en annan.

Ibland är den bästa konsumtionen alltså den som inte omedelbart nollställer begäret, utan den som ger dig något att se fram emot.

Generositet fungerar

En av de mest populära principerna i studien är att pengar som spenderas på andra kan ge mer lycka än pengar som spenderas på en själv.

Originalfynden är lätta att tycka om. I ett UBC-experiment fick deltagare 5 eller 20 dollar och slumpades till att spendera pengarna på sig själva eller på andra. De som spenderade på andra var lyckligare samma kväll. Studien nämner också ett tvärkulturellt fynd med över 600 studenter i Kanada och Uganda.

Här behöver vi vara ärliga och påpeka att det centrala prosocial spending-experimentet replikerades inte rakt av i en stor samordnad replikeringsstudie 2020 (en så kallad Registered Replication Report). Den direkta replikeringen med 133 deltagare gav ingen signifikant skillnad, medan en mycket större modifierad version med 5 199 deltagare fann en liten positiv effekt. Det är inte samma sak som att ”forskningen bevisar att ge bort pengar alltid gör dig lyckligare”.

Min praktiska tolkning är därför mjukare: generositet kan vara en väldigt bra användning av pengar när den är frivillig, relationell och meningsfull. Men det är en tumregel, inte en naturlag.

Jämförelser gör oss sämre på att välja

En av mina favoritpoänger i studien handlar om jämförelseshopping. När vi jämför alternativ bredvid varandra fokuserar vi på skillnaderna som syns i tabellen. Det är inte säkert att det är skillnaderna som påverkar livet mest.

Studien tar upp ett klassiskt exempel med choklad. Bara 46 % trodde att de skulle gilla en större kackerlacksformad choklad mer än en mindre hjärtformad choklad, men 68 % valde ändå den större. Storleken vann i jämförelsen, trots att formen rimligen påverkade upplevelsen.

Det här händer i privatekonomi hela tiden. Vi jämför bostäder på kvadratmeter, bilar på hästkrafter, hotell på stjärnor och fonder på senaste årets avkastning. Men vardagslyckan kan bero på helt andra detaljer: ljudnivå, pendling, relationer, enkelhet, trygghet och möjlighet att sova gott.

Kanske är det viktigaste rådet i hela studien därför inte ”köp upplevelser”. Det är: tänk mer på vardagen efter köpet.

Läs vidare

• Så köper du mest lycka för pengarna – poddavsnittet som fördjupar Happy Money-principerna.
• Mer pengar = mer lycka – systerstudien som nyanserar sambandet mellan pengar och välbefinnande.
• Die with Zero av Bill Perkins – om att använda pengar medan de fortfarande kan skapa upplevelser.