Hem » Studier » Mer pengar = Mer lycka

Mer pengar = Mer lycka

Pengar ökar upplevelsen av lycka för de flesta, förutom de mest olyckliga (Killingsworth, Kahneman & Mellers, 2023)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 10 juli 2026

Publicerad 20 maj 2025

6 minuters läsning

Källa

Dela

Gör pengar oss lyckligare? Få frågor har fått ett så citerat svar som Kahneman och Deatons från 2010: lyckan planar ut runt 75 000 dollar om året. Elva år senare kom Matthew Killingsworth fram till motsatsen, nämligen att lyckan fortsätter stiga med inkomsten långt över den nivån.

I stället för att fortsätta debattera i var sitt hörn gjorde forskarna något ovanligt. I en så kallad adversarial collaboration, med psykologen Barbara Mellers som opartisk medlare, analyserade de Killingsworths data tillsammans. Resultatet publicerades i PNAS 2023 och visade att båda hade delvis rätt. Svaret beror på hur lycklig du redan är.

Här går vi igenom vad studien faktiskt visar, hur stor effekten är och varför det viktigaste fyndet handlar om dem som mår sämst.

Pengar hjälper de flesta, men de löser inte allt

Pengar fortsätter hänga ihop med högre upplevt välbefinnande för de flesta, men studien visar också varför rubriken ”pengar köper lycka” är för grov. Underlaget är 33 391 förvärvsarbetande amerikaner i åldern 18–65 år och 1 725 994 mätpunkter från smartphone-frågor om hur de mådde just i stunden, insamlade 2009–2015.

En detalj som ofta glöms bort är att den berömda 75 000-dollargränsen aldrig var en uppmätt brytpunkt. Den var mittpunkten i inkomstkategorin 60 000–90 000 dollar i Kahneman och Deatons ursprungsstudie. Deras mått hade dessutom en takeffekt: i höginkomstgruppen rapporterade 89 procent positiva känslor, så skalan kunde i praktiken bara fånga frånvaro av olycka, inte grader av lycka.

När forskarna analyserade datan tillsammans visade sig båda mönstren finnas där samtidigt. För de flesta fortsatte välbefinnandet stiga med inkomsten, och för de lyckligaste ungefär 30 procenten accelererade det till och med i de högre inkomstskikten. Men för de minst lyckliga, ungefär de nedersta 15–20 procenten, planade effekten ut kring en nivå motsvarande de gamla 75 000 dollar, inflationsjusterat ungefär 100 000 dollar per år.

I svensk text ska det här inte göras om till en exakt kronnivå. En grov storleksordning är runt en miljon kronor, men Sverige har andra skatter, andra trygghetssystem och andra livsvillkor, så tröskeln går inte att flytta över rakt av.

Min reflektion är att detta passar väl med RT-tesen ”mer pengar = mer du”. Pengar förstärker. De kan minska ekonomisk stress, köpa marginaler och öppna möjligheter. Men de botar inte automatiskt sorg, ensamhet, depression eller en trasig vardag.

Effekten är verklig, men mindre än rubriken antyder

Sambandet mellan inkomst och lyckonivå var statistiskt tydligt men praktiskt ganska svagt: korrelationen var 0,09 och skillnaden mellan 15 000 och 250 000 dollar i hushållsinkomst var ungefär 5 poäng på en 100-gradig skala.

Den nyansen bär hela studien. Den gör att resultatet varken säger ”pengar spelar ingen roll” eller ”pengar är lösningen”, utan snarare att pengar är en spak, men inte alltid den starkaste spaken.

Forskarna jämför själva storleksordningen med andra vardagsfaktorer. En fyrfaldig inkomstskillnad påverkade måendet ungefär lika mycket som skillnaden mellan en helg och en vardag, dubbelt så mycket som att vara gift och mindre än en tredjedel så mycket som en huvudvärk drog ner det. Det är nästan komiskt jordnära: ja, pengar märks. Men en dålig natt, en trasig relation eller en kropp som gör ont kan väga tyngre än nästa löneökning.

För mig blir den praktiska slutsatsen ganska enkel:

• Bygg ekonomisk grundtrygghet först.
• Använd pengar för att minska oro, köpa tid och skapa handlingsfrihet.
• Förvänta dig inte att nästa inkomststeg ensamt ska bära lyckan.

Med andra ord: pengar är viktiga nog att ta på allvar, men inte viktiga nog att få bära hela livet.

Den olyckligaste gruppen är studiens viktigaste undantag

För de minst lyckliga 15–20 procenten verkar pengar nå en gräns tidigare. Över ungefär 100 000 dollar om året var lutningen i deras lyckokurva nära noll och inte längre statistiskt säkerställd. Det är egentligen den mest mänskliga delen av hela resultatet: när grundtryggheten finns kvarstår problem som inte är ekonomiska till sin natur.

Det betyder inte att pengar är oviktiga för människor som mår dåligt. Ekonomisk stress kan vara brutal. Skulder, osäker inkomst och ständig oro för räkningar kan förstöra vardagen. Men efter en viss nivå verkar mer inkomst inte komma åt den sortens olycka som sitter i sorg, ensamhet, sjukdom eller meningslöshet.

Här tycker jag många privatekonomiska råd blir för enkla. De utgår från att mer pengar alltid är svaret. Ibland är svaret att sänka kostnader, öka inkomsten eller bygga buffert. Ibland är svaret samtal, vård, relationer, sömn eller att byta miljö. Det ena utesluter inte det andra.

Det här är också en bra påminnelse för den som redan sparar mycket. Om sparandet har blivit ett sätt att skjuta upp allt annat, då kanske nästa procent i sparkvot inte är den högsta avkastningen. Kanske är den bästa investeringen i stället tid med en vän, terapi, hälsa eller en vardag som faktiskt går att leva i.

Studien visar samband, inte vad som händer när du får högre lön

Studien är stark som beskrivning, men den är inte ett experiment. Den visar att människor med högre inkomster i genomsnitt rapporterade något högre välbefinnande, inte att en viss person automatiskt blir lyckligare av en löneökning.

Det här är en vanlig fälla. Vi vill gärna läsa forskning som facit för våra egna beslut. Men tvärsnittsdata kan inte skilja helt på om pengar gör människor lyckligare, om lyckligare människor tjänar mer eller om båda påverkas av en tredje faktor. Forskarna är tydliga med att de beskriver samband.

Studien bygger dessutom på ett avgränsat urval: förvärvsarbetande amerikaner 18–65 år med en hushållsinkomst på minst 10 000 dollar per år. Arbetslösa, pensionärer och de med allra lägst inkomster ingår inte, så slutsatserna gäller inte dem. Datan är också gles i toppen, där inkomster över 500 000 dollar utgör bara 1,2 procent av urvalet. Att ingen platå syns för de lyckliga betyder därför inte att den bevisligen saknas högre upp.

Det finns också en nyare uppföljning från 2024 som nyanserar accelerationen i de högre inkomstskikten och pekar på en möjlig platå runt 200 000 dollar. Den motsäger inte hela studiens kärna, men den gör att vi ska vara försiktiga med att säga att lyckan fortsätter uppåt utan gräns.

Min praktiska läsning blir därför: använd studien som riktning, inte som exakt karta. Pengar spelar roll. Grundtrygghet spelar stor roll. Men när du väl har marginaler är frågan inte bara hur mycket mer pengar du kan tjäna, utan vad pengarna faktiskt gör med din tid, dina relationer och din frihet.

Läs vidare

• Pengar och lycka – pelarsidan för hur pengar faktiskt påverkar välbefinnande.
• Emotionella sidan av pengar – om pengar som förstärkare snarare än lösning.
• Så köper du mest lycka för pengarna – praktiskt om hur pengar används bättre.
• Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel – systerstudien om konsumtion och lycka.