Patrik Adamsson, VD på Lysa: 30+ frågor från communityn

Bonusavsnitt: Samtal med Patrik Adamsson, grundare och VD på Lysa

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens bonusavsnitt som är ett lite mer informellt samtal med Patrik Adamsson, grundare och VD på Lysa. Man får säga att han är veteran inom finansbranschen där han har varit på allt från investmentbanker som Merrill Lynch i London till att ha startat Lysa, som idag har över 200 000 svenskar som sparar sina pengar varje månad hos dem.

Jag ska säga för tydlighetens skull två saker: jag och Caroline sparar majoriteten av våra pengar hos Patrik på Lysa. Vi är inte aktieägare, vi sparar på exakt samma villkor som alla andra, och det här avsnittet är sponsrat av Patrik och Lysa – det är reklam. Framför allt är det ett komplement till avsnitt 446 som handlar om att spara rätt och lätt 2026 med Lysa och med en fondrobot, eftersom jag genuint tycker att detta är ett av de bästa sätten att spara oavsett om man är nybörjare eller expert.

I detta avsnitt tar vi upp de 30-40 frågorna som ni i communityn skickade in. Det blir allt från tips till nybörjaren, tips till experten, frågor om hävstång, guld, hur Patriks sparkarriär har sett ut, och om han har några finansiella nyårslöften. Vi kommer in på allvärdersportföljen – det är verkligen högt och lågt, lite ostrukturerat. Har du inte lyssnat eller tittat på avsnitt 446 så börja där, sen kan man ta detta mer som ett mysavsnitt. På engelska hade man sagt att detta är ett “fireside chat”-avsnitt.

Eftersom vi pratar om investeringar och sparande är det viktigt att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Jag och Patrik gillar ett sparande i linje med forskningen, det har gett bäst historiskt, men det finns inga garantier för framtiden. Patrik delar också med sig att hans sparkarriär har sett ut ganska mycket som alla vi andra, där man börjar med kanske en liten övertro på egen förmåga, enskilda aktier, och man testar det mesta möjliga inklusive guld. Vi har ett ganska stort sidospår kring guld.

Man ska också säga att så fort man börjar investera kommer värdet på ens investering både öka och minska. I värsta fall kan man förlora allt. Jag tar upp att vi inte känner till någon som har förlorat alla sina pengar i en global indexfond, även om ganska många har gjort det på krypto, enskilda aktier, hävstångsprodukter eller annat. Har jag glömt någon fråga som jag borde ha tagit upp? Skriv den i kommentarerna gärna i forumet. Patrik har lovat att återkomma med svar på frågor som vi har missat. God fortsättning eller gott nytt år, lite beroende på när du lyssnar på detta, och så ses vi snart igen.

Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Ekonomitips till en expert

Jan: Några ekonomitips till en expert?

Patrik: Jag skulle säga att när det kommer till att rekommendera en indexfond säger många “köp en indexfond”. Men det är inte så enkelt – det finns otroligt många indexfonder och tusentals olika index, så man behöver vara lite mer specifik än så.

Glöm inte bort att när du väl säger “köp en indexfond” är det väldigt viktigt att man har rätt allokering mellan aktier och räntor, så du inte säger till personen som har kort investeringshorisont att bara köpa en indexfond och allt blir bra. En indexfond kan tappa väldigt mycket värde. Det man ofta ser, vilket är rätt, är att man säger “köp en indexfond” och det blir grunden till ett bra råd om du har en lång horisont och köper en vettig indexfond. Men du måste också definiera vad en vettig indexfond är och identifiera att det här är för längre horisont och pengar som du inte behöver på några år.

Ekonomitips för en nybörjare

Jan: Ett par ekonomitips för en nybörjare?

Patrik: Det viktigaste för en nybörjare att förstå är kanske att sätta sig med papper och penna, eller Excel eller Google Spreadsheets om man är så lagd, och fundera på: om du har tusen kronor och sen tar fem procent i ränta, vad innebär det efter några år? Om du tar fem procent, fem procent, fem procent, fem procent – för att få en känsla för den här ränta-på-ränta-effekten. Både när du har en utgift på ett lån och när du har en avkastning.

Det vi glömmer bort väldigt ofta som människor är att vi tänker på saker i ett kalenderår. Vi tänker “hur har den här fonden gått under det här året?” eller “vad blir kostnaden under det här året?”. Men kalenderår är bara ett mänskligt påfund. Tänk över lite längre tidsperioder.

Negativ ränta på ränta

Jan: Du pratar om negativ ränta på ränta. Vad är det?

Patrik: Det är när man har någon form av kostnad. Tänk dig att du har en avgift som är på två procent och du har hundra kronor. Efter ett år kan det vara så att du har vuxit den här hundrakronan med fem procent till hundrafem kronor. Men sen har du en kostnad på två procent, och då landar du på hundratre. Vi förenklar matematiken lite nu.

Det gör att den här kostnaden kommer du inte få en avkastning på därefteråt. Kostnader som du betalar idag till någon annan får du ingen avkastning på, och det kan bli väldigt mycket pengar över tid. Den du har betalat till kan investera de pengarna och får en ränta på ränta på dem istället. Så problemet med negativ ränta på ränta är att den totala summan du har, som du kan få räntor på, växer långsammare på grund av kostnader.

Vad händer om Lysa går i konkurs?

Jan: Vad händer för mig som sparare om Lysa går i konkurs? Vad händer med mina pengar?

Patrik: Om det skulle inträffa är fonderna separerade från Lysas egna tillgångar. De skulle tas över av en förvaltare, en konkursförvaltare, som skulle se till att de som vill få ut sina pengar skulle få ut dem. Det skulle inte påverka dig som kund i vilka pengar du har.

Tre viktigaste anledningarna att investera i Lysa

Jan: Tre viktigaste anledningar till att investera i Lysa?

Patrik: Nummer ett är att du inte kommer göra de klassiska investeringsmisstagen, så du kommer få ett bra sparande som är anpassat för dig. Nummer två är att du kommer få en sinnesro förhoppningsvis, eller “peace of mind” – att det här inte är någonting du behöver tänka på hela tiden. Hur ska jag göra? Bör jag göra det här annorlunda? När någon frågar dig vid middagsbordet hur du sparar kan du säga att du sparar med Lysa, och sen behöver du inte säga så mycket mer. Nummer tre är att målet är att du ska ha mer pengar när du väl behöver det, så att du kan ha ett bättre liv.

Det sämsta rådet inom finans

Jan: Det sämsta rådet inom finans?

Patrik: Det skulle nog vara alla som på något sätt säger att de har något unikt som är garanterat att generera pengar och avkastning, och det ger de bara till dig istället för att använda det själva. Då borde alla varningsklockor ringa.

Frågor från communityn

Jan: Bra. Jag tänker att det har kommit massor frågor från communityn som kanske inte passar i ett nybörjaravsnitt, men vi tar dem här. Möjlighet till en “Lysa Avancerad” där man kan göra fler valmöjligheter – homebias, hävstång, tillväxtmarknad och sådant. Kommer det? När? Nej?

Patrik: Nej. Vi tittar på olika alternativ löpande. Vi vill inte kompromissa på enkelheten och skapa något som är komplext. Vi ser att en del andra aktörer försöker göra verkligen traders nöjda samtidigt som man ska ha indexsparare nöjda, och min mamma ska vara nöjd. Att göra båda delarna nöjda blir lite mellanmjölk av det hela, och där vill vi inte hamna.

Jan: Jag ska vara helt ärlig – för mig personligen är det “håll det hellre enkelt”, men jag vet också att det klassiskt i communityn är så att bara för att man låter mycket betyder det inte att man är många i volym.

Patrik: Vi uppskattar verkligen den inputen, och sen får man göra en samlad bedömning.

Hävstång

Jan: Hävstång har vi däremot pratat om någon gång.

Patrik: Ja, det har vi gjort. Den ligger lite längre bort att implementera, för hävstång har alla som normalt är kunder hos oss genom sin bostad. Man tänker inte riktigt på att om jag har ett lån på 80 procent på min bostad innebär det att jag belånar min totalekonomi – det är inte bara bostaden som är belånad.

Jan: Har inte hävstång blivit lite trendig nu på sistone? Nordnet började först med Nordnet 125 och sen följde Avanza efter. Carnegie släppte Carnegie Global Plus och jag tror Montrose också har någon hävstångsfond. Vad är det som gör att det plötsligt kom nu? Är det för att vi har haft bra börsår?

Patrik: Utan att kommentera någon av de enskilda aktörerna kan man säga att trenden är åt det hållet. Men trenden skedde innan, efter en väldigt stark börsuppgång, och trenden försvann lite i samband med att det skakade till på börserna. Nu börjar det vägas med en AP7-hävstång som har varit en nackdel för dem i det här året hittills, om man tar det valutajusterat. Det är en gång på länge som AP7 har gått sämre än snittfonden på PPM om de jämför.

Hävstång kan vara väldigt relevant speciellt i pensionssparande. Då gäller det att man gör det på rätt sätt med rätt konstruktion och ser till att hävstången är rätt billig. Många av de hävstångsfonder jag tycker mig se där ute är väldigt dyra och har en dyr implicit kostnad som ligger i fonden.

Allväderslösningar

Jan: Om vi inte ligger nära hävstång och inte ligger nära ändrad homebias, då gissar jag att allväderslösningar ligger ännu längre bort – det är no-no?

Patrik: Allväderslösningar tror jag ligger längre bort. Jag tror inte riktigt på allväderslösningar.

Jan: Nej.

Patrik: Problemet med allväderslösningar, och problemet med att prata om dem, är att man måste definiera vad man pratar om. Det brukar vara att man vill ha en portfölj som inte svänger så mycket utan klarar sig bra i olika marknadslägen, olika “väder”. Det gör ofta att man har mer räntor i de här portföljerna och introducerar ofta guld. Det man gör då är att man optimerar för någonting som kanske är fel sak att optimera för.

Jan: Ja.

Patrik: Det är att optimera för mindre svängningar. Men är det det vi vill optimera mot? Jag skulle säga att det vi vill optimera mot är så hög avkastning som möjligt för långsiktiga pengar och bra avkastning för kortsiktiga pengar. På kort sikt är det bättre med räntor. På lång sikt slår inte en allvärdersportfölj 100 procent aktier om det är över 20 år.

Man byter ut lite – den dynamiska kapitalismen och marknadsekonomin – mot tillgångar som kanske inte producerar på samma sätt men som drar ner volatiliteten kortsiktigt. Jag tror att det leder till ett sämre utfall.

Guld i portföljen

Patrik: Man kan prata lite om guld, som är en tillgång jag har lite svårt för i en portfölj. Ibland pratar man om att guld är undervärderat och bra att ha. Då tycker jag det är intressant att sätta det i kontext, för vi har faktiskt grävt upp mycket mindre guld än man skulle kunna tänka sig.

Om du skulle ta allt guld som har grävts upp av mänskligheten och smälta ihop det till en kub, då skulle den kuben vara ungefär 20×20×20 meter. Du skulle få plats med den under Eiffeltornet eller kunna fylla ungefär tre bassänger med den.

Om man tittar på vad den här kuben är värd, då är den värd ungefär 30 biljoner dollar – lika mycket som alla de stora techbolagen: Alphabet, Meta, Apple tillsammans. Du skulle nog kunna köpa alla noterade europeiska bolag också för samma värde som den här kuben som har plats under Eiffeltornet.

Då kan man fråga: är det relevant att den här kuben är värd lika mycket som alla de här producerande tillgångarna? Nej, det skulle jag hävda att det inte är.

Jan: Men Patrik, nu vet jag ändå att du har möjlighet att bekänna dina synder här. Jag vet att du vid ett tillfälle i livet hade ganska mycket guld i din portfölj. Du får gärna “spill your guts” här – varför och när?

Patriks guldmisstag under finanskrisen

Patrik: Jo, det stämmer, och det är kanske därför jag tycker det är lite illa om guld. Det finns ett antal mentala fällor man kan gå i när man sparar. Anledningen till att vi startade Lysa var att jag har gått i många av de här mentala fällorna. Jag är första att erkänna att det är jättesvårt att undvika dem.

En sån enkel sak var att gå tillbaka till finanskrisen 2008. Jag hade lite tur för jag hade jobbat på investmentbanken Merrill Lynch, och bara några månader innan finanskrisen hade jag börjat arbeta på en private equity-firma i London istället. Det första man ska göra på en private equity-firma är att sätta upp vad pensionssparandet ska vara.

Man glömmer lätt, men om man går tillbaka till den tiden försvann Lehman Brothers, Merrill Lynch blev uppköpta, det var oklart om AIG skulle klara sig. Det pratades om att hela det finansiella systemet skulle kollapsa. Swedbank var oklart om de skulle gå under – om man tittar tillbaka tappade Sparbanksstiftet makten över Swedbank. Det pratar man inte om så mycket. Det finns en intressant bok om det som heter “Spelet om Swedbank” som man kan läsa. Folksam tog över huvudägandet istället.

Jan: Man får säga “well played Folksam” – not so nice, men well played.

Patrik: Det är lätt att glömma bort efteråt. Min framtid var rätt kopplad till det finansiella systemet när man sitter i London och ser att ens kompisar får samla ihop sina grejer i en skokartong och går ut på gatan.

Vad vill du ha till pensionen? Ta guld. Kör alltid guld. Då har jag något jag kan handla med i så fall, på pensionens höst.

Det var helt fel. Det var brutalt fel. Men det är lätt att hamna där när man har det här stresspåslaget och ser att det här kommer verkligen gå åt helvete.

Det är bra att komma ihåg varför vi människor ser faror överallt. Varför har vi en negativity bias? Det är för att det är väldigt evolutionärt smart. Om du är ute på savannen och håller på att samla på dig någonting och hör att det prasslar lite i den där dungen, då är det lika bra att anta att det är ett rovdjur – ett lejon – och dra åt andra hållet. Den gången det verkligen är ett lejon, en på tio, då kommer du klara dig och de andra kommer inte klara sig. Vi är väldigt bra på att se faror och aktivera hotcentret i hjärnan. Det var det som hände när jag gick all-in på guld i september 2008.

Jan: Har du något guld kvar?

Patrik: Problemet med de här pensionsförsäkringarna är att det är väldigt svårt att byta och väldigt svårt att flytta. Det finns nog lite guld kvar i den där, men den är inte så stor och den är kvar i England.

Förväntad avkastning på räntedelen

Jan: JFB frågar: förväntad avkastning på räntedelen. Hur ser räntedelen ut?

Patrik: Det kan variera en del, men vi tror ungefär på två procent per år. Om vi går det historiska året hittills är hållbara räntedelen upp tre procent och den breda upp ungefär en procent. Det beror på att de hållbara är mer företagskrediter och mer Sverige – det har gått lite bättre. Det är lättare när man tänker på hållbarhetsklassificering av räntefonder att arbeta med företagskrediter och titta på hållbara företag. När du börjar prata om stater är det lite svårare att hållbarhetsklassificera dem.

Lysas framtid

Jan: Det var roligt – väldigt många undrade om Lysa och framtiden. Den första frågan var: var ser vi Lysa om ett år? När vi sitter i december 2026, vad har hänt på Lysa?

Patrik: En sak jag är väldigt glad över när vi tittar tillbaka sju år, och jag tycker vi kan slå oss lite för bröstet för, är att vårt så kallade white paper – vad vi gör och varför – är i princip oförändrat. Det är rätt många nystartade bolag som har svängt runt rätt mycket i hur man investerar eller hur man tänker under den tiden. Så det kommer inte att vara en förändring på det sättet.

Det vi är fokuserade på är att prata mer om att ett bra sparande – vi har framför allt kunder inom fonddelen, sparande i indexfonder och räntefonder. Vi ser också att vårt pensionserbjudande växer med dynamisk riskförändring i försäkringsbolaget. Med dynamisk riskförändring menar jag att när du blir äldre trappar vi ner på risken när du kommer närmare pensionen. När du är ung kan du ha mer aktier. Vi ser också att sparkonto och auto som ger bra ränta är populärt och växer. Det är några tjänster vi vill integrera mer i sparandet.

Jan: Precis, jag gillar att det är en helhetslösning för sparandet.

Patrik: Ja.

Jan: Då kommer EgoDeath här: vart ser du Lysa om tio år? Hur ser du på framtiden för fondrobotar och investeringsvärlden med AI på gång?

Patrik: Jag är full av förundran över den förändring vi har sett och vad AI har inneburit de senaste tre åren, vilket gör att det är väldigt svårt att planera så långt in i framtiden.

Det jag är övertygad om är att investeringar och sparande kommer gå mer och mer från att man gör det själv till att man har någon som optimerar det för en. Om man tänker att en ekonomiavdelning på ett företag ibland har något som kallas “cash management” – kassahantering – för att se till att det inte ligger pengar som står still någonstans och inte får någon ränta eller som inte används optimalt. Det tror jag kommer vara fallet: att vi alla kommer ha en liten personlig cash management. Det är det vi arbetar med, men jag tror att vi kommer kunna göra det mycket, mycket bättre med nya tekniklösningar.

Jan: Som vad då?

Patrik: På ett konceptuellt plan: se till att pengar blir mer självkörande. Jag har svårt att se att det i framtiden, som idag, kommer vara så att mer än hälften av hushållens pengar ligger på konton med noll procent ränta. Om du skulle fråga en AI och ge den tillgång till det här, det första den skulle säga är: “Du måste flytta till ett räntekonto med insättningsgaranti som kanske ger 1,5-2 procent ränta. Ska jag göra det åt dig?” Och det skulle vara en betydlig förbättring. Eller flytta från dyra fonder till billigare fonder.

En rapport från Finansinspektionen visade att det finns kostnadsförsparing på 3 miljarder i avgifter genom att flytta från dyrare fonder till billigare för svenska hushåll. Jag tror att pengar kommer bli självkörande på det sättet, och det tror jag kommer komma inom tio år. Det vill vi vara en del av.

Lysa om 30 år

Jan: Sederholm frågar om planen för Lysa om 30 år.

Patrik: 30 år – det är bra! Vi säger till våra kunder att de ska ha väldigt långt perspektiv. 10 års perspektiv har vi tänkt på ibland, 30 års perspektiv inte så ofta.

När vi tänker på väldigt långa tidsperioder pratar jag om att göra det lätt att spara rätt. Det är vad vi försöker tänka på varje gång man går in till jobbet: vad kan jag göra idag för att göra det lätt att spara rätt för våra kunder?

När vi tänker på väldigt lång sikt vill vi vara del av att sätta en ny standard för sparande. En ny standard som är baserad på färre intressekonflikter eller inga intressekonflikter, och se till att varje enskild individ har ett optimerat sparande utan att behöva vara inne i alla detaljer själv. Pengarna ska verkligen röra sig på rätt sätt. Om 30 år hoppas jag att vi har varit en del av att sätta en ny standard för sparande som också andra måste anpassa sig efter.

Kritik mot indexfonder och valutaeffekter

Jan: Jag tänker på senare tid så har det kommit en del invändningar. Jag gissar att det kommer komma nu på andra sidan årsskiftet – vi spelade in detta i december – kritik mot indexfonder, att det har gått dåligt på grund av den svenska kronan eller den stora exponeringen mot USA. Vad tänker du? Vad säger du till dem?

Patrik: Internationella fonder med all exponering mot USA, oavsett om det är index eller inte, har gått dåligt eftersom den amerikanska dollarn har tappat 20 procent i värde mot den svenska kronan. Det fungerar så att vi tar svenska kronor och köper amerikanska bolag i dollar. Om den amerikanska dollarn sjunker med 20 procent men bolagen går upp i värde med 20 procent, då får du noll i avkastning som svensk. Bolagen har gått upp men värdet på dollarn har följt med lika mycket. Det är lite det som har hänt det senaste.

Men man ska komma ihåg att detta är ett extremscenario som jag tror senast inträffade i början av 70-talet – att dollarn har gått så dåligt. Det spelar ingen roll om det är index eller amerikanska bolag.

Det som jag tycker blir väldigt fel, men är bland det mest mänskliga som händer, är att man säger att dollarn har gått dåligt i år, därför kommer den gå dåligt nästa år också. Man lägger en linjal och drar ut trenden. Det fungerar aldrig i finans.

Jag vet inte om dollarn kommer gå bra eller dåligt, men jag vet att det är samma sannolikheter för att den kommer gå bra och dåligt nästa år. Man ska inte tro att bara för att någonting hände det här året kommer samma sak hända nästa år.

Vi har sett det jättemånga gånger tidigare. 2021 var ett jättestarkt år för teknik, då blev teknikfonder det hetaste att investera i. Sen har många av de teknikfonderna – om du tittar på svensk teknik – gått jättedåligt därefteråt. Du hade något år där svenskt gick väldigt bra och då sa man att Avanza Zero ska man ha. Sen gick amerikansk index väldigt bra.

“The trend is not your friend.” Trenden kommer inte att hålla i sig sannolikt. Man kan inte gå på det.

Man kan försöka förklara varför det är så: om det vore uppenbart att dollarn kommer fortsätta försvagas mot svenska kronan nästa år, då kommer alla smarta inom finans köpa kronor idag. De kommer driva upp priset på kronan. Om jag köper kronor idag kommer jag göra en vinst. I och med att värdet går upp får du den förändringen omedelbart.

Varje gång en bank eller expert går ut och säger att det är uppenbart att någonting ska hända, då får man fråga sig varför de inte tar den positionen själva istället.

Jan: Vi ska inte hoppa ner i den valutagrejen, men jag tänker att man inte heller behöver vara superledsen. Kronan har ju stärkts, vilket innebär att vi har fått mer köpkraft. Den lokala konsumtionen har inte riktigt hängt med, men det kommer att förändras. Jag har inte gjort reflektionsavsnitt på 2025, men jag landar i att det syns inte att det har gått plus 15, men det har egentligen gått plus för att vi får mer värde för de pengarna vi äger.

Patrik: Absolut. Sen finns det så att det kommer bli lite svårare för svenska exportbolag för att svenska kronan och kostnader går upp, samtidigt som intäkter – vi är ett litet exportgivande land – går ner. Men vi har länge haft en svag krona som har tappat i värde. Vi har lurat oss själva åt andra hållet.

Jan: Det har gått upp plus 20 men vi har fått betala mycket mer när vi varit utomlands.

Patrik: Exakt.

AI-bubbla

Jan: AI-bubbla. Vad tänker du om det?

Patrik: Det är säkert en bubbla i de här stora teknikskiften. Men man vet inte när den kommer att smälla och hur. Jag tror det är intressant att reflektera tillbaka – man brukar dra paralleller till internetbubblan. Den sprack 2001, men det var ingen som slutade använda internet efter det.

Jag tror det är mycket mer intressant att titta på användningen, verktygen, vart de är på väg. Att finansmarknaden ibland går in i lite spinn är en annan sak, men det är lite frikopplat från den underliggande trenden. Där ser man att AI genererar mycket värde och kommer vara ett stort teknikskifte för oss, antagligen i paritet med internet.

Man kan ta en liten parallell där: det var inte så länge sedan jag föddes i början på 80-talet, då fick jag en bankbok. Bankboken fungerade så att på banken, den lokala banken, hade du en bankliggare där någon var tvungen att skriva in manuellt varje transaktion. Det var huvudboken som bestämde vad jag hade på kontot. Nu fanns det elektroniskt också vid det tillfället, men jag fick i alla fall en bankbok.

Tekniken har gått så otroligt snabbt. Vi har en tendens att överskatta vad tekniken kommer göra på kort sikt och underskatta på lång sikt. Det tror jag verkligen är fallet med AI.

Invändningar mot indexfonder

Jan: Invändningar mot indexfonder och fondrobotar, att det driver upp priserna på alla bolag eller att det är dumma pengar som följer andra?

Patrik: Det är i stort sett uppklarat att det är smarta pengar, för de som investerar i indexfonder får bättre avkastning. Att det är dumma pengar är otvivlaktligen fel.

Jag ser inte de här effekterna att det skulle driva upp värdet på bolag, för vad index gör är att man handlar och replikerar värden så som de aktiva ägarna ser ut. Sen är det viktigt att komma ihåg att även om index utgör en stor del av allt förvaltarkapital är det inte 50 procent, inte 40 procent – det är under det.

Index handlar inte så mycket för man ändrar inte om. Det som sätter priser är att man handlar aktivt – någon säger “nu tror jag verkligen på Nvidia så nu köper jag väldigt mycket Nvidia”. Sen kommer indexstrategier och replikerar det, men det blir inte alls samma typ av handel som de som ligger i primärmarknaden och handlar mycket. Index står för en väldigt liten del av den globala handeln.

Jan: Det är handeln som bestämmer priset.

Risk i sparandet

Jan: Vi pratar ganska mycket om risk. Vad är din upplevelse – har folk generellt för mycket eller för lite risk, eller ligger de rätt i risk?

Patrik: Det är jättesvårt att generalisera. Det finns absolut de som har alldeles för mycket risk. Om du tittar – och nu pratar vi med rätt många kunder – så har vi sett kunder med pensionsförsäkringar som har en enskild aktie i sin pension på en depåförsäkring. Det är alldeles för mycket risk.

Jan: Det finns?

Patrik: Ja, det finns. Det är en sak som kommer tillbaka till “lätt att göra rätt” – det kommer aldrig hända på Lysa, för det skulle inte vi tycka är lämpligt. Men när du placerar själv kan du hamna där.

Vi har också sett kunder som har legat hundra procent i kontanter i sin pensionsförsäkring för att det ofta var standardlösningen när de lanserades.

Jan: Så de har inte gjort några val?

Patrik: Nej. Så jag vill inte säga för mycket eller för lite risk – jag skulle säga att majoriteten av alla har fel risk.

Jan: Gud. Hur tänker du själv kring risk?

Patrik: Risk är på något sätt en nödvändig del av att vara människa som man måste leva med. Det finns risker hela tiden, och det man försöker göra så mycket man kan är att kontrollera risker. Det är det man ska göra också när det kommer till sparande – se till att man kontrollerar risken precis på samma sätt som man tar en försäkring. Även om det är låg risk att ditt hus kommer brinna upp vill du ändå ha en försäkring.

Jan: Hur resonerar du kring risk i ditt eget sparande? Har du också fel risk?

Patrik: Jag är nog rätt komfortabel med risken. Jag har nästan alla mina investerade pengar som jag kan på Lysa. Så där är jag rätt komfortabel med hur den ser ut. Men jag har haft fel risk vid tillfällen tidigare. Och på transaktionskonton hos storbanken som jag använder ligger jag med noll procent ränta för att jag inte orkar flytta runt dem. Det är kanske inte risk, men det är en suboptimering i mitt sparande.

Jan: Även om du har ditt sparande – för jag har ju också majoriteten av det sparandet du säger – men jag ska vara helt ärlig: jag fattar att jag har fel risk. När jag gör EZON får jag senast 93 procent aktier, och jag har 70. Jag inser att jag är lite riskrädd, jag ogillar de där svängningarna. Jag började spara för 25 år sedan så jag är formad.

Patrik: Jag skulle säga att även om vi rekommenderar 93 och du väljer 70, ska jag inte säga att nu har vi visat att 70 är fel risk. Det vi gör är att vi kontrollerar – vi brukar prata om att vi lägger inom ett band. Även om rekommendationen är väldigt precis, 93, finns det ett band där man kan ligga som ändå är rimligt. Om du hade sagt att ni rekommenderade 93 och jag har 10 istället, då måste vi nog prata lite om det.

Jan: Följer du den rekommendationen du har fått själv? Eller är det så att du får en siffra, sen ringer du och säger “det är fel”?

Patrik: Jag skulle säga att jag nog avrundar. Om det är 93 så tar jag 90 för att komma ihåg lite. Sen ser det lite olika ut. Men man ska inte tro att det här med “rätt” – att det finns den ultimata sanningen. Det finns ett band däromkring som ändå är okej.

Jan: Vi har en i forumet, @nightowl, som är så rolig. Han hatar när tjänster är “93,69”. Han säger att det låter för folk som att det är sjukt genomtänkt. De där två decimalerna säger ingenting.

Patrik: Det finns en matematisk formel bakom det där, hur algoritmen fungerar. Det finns en poäng att den är väldigt precis när man går igenom varför man hamnar där. Men sen måste man också vara väldigt ödmjuk för att det finns aspekter där man behöver en säkerhetsmarginal.

Skiftet från att spara till att använda pengarna

Jan: En grej vi har pratat mycket om i communityn – jag gissar att du också börjar närma dig den fasen att mer pengar kanske inte nödvändigtvis är bättre i livet. Ett stort skifte som jag upplever många tycker är extremt jobbigt är skiftet att gå från att spara och ackumulera till att börja använda sina pengar. Har du börjat fundera på det skiftet?

Patrik: Nej.

Jan: Du bara fortsätter spara och ackumulera?

Patrik: Nej, det kan jag inte riktigt säga. Jag startade inte Lysa för att ha en hög löpande lön.

Jan: Ni hade ju sjukt rättvis lön i början, var det inte så att alla på företaget hade samma lön?

Patrik: Det var det i början, för det är en rätt naturlig väg man går – att man börjar med väldigt fokus på ägande, alla hade stora ägarandelar. Sen när bolaget ökar i värde höjer man löner istället, och ägarandelen finns kvar i form av optionsprogram och liknande. Det var något år i början då jag inte tog ut någon lön överhuvudtaget.

Jan: Men det där skiftet till att börja använda – jag upplever att många av oss som sparar sparar lite för mycket och lite för länge.

Patrik: Det finns ett lite ironiskt citat att den som har mest pengar när han dör vinner.

Jan: Jag ska ha det på min gravsten.

Patrik: Nej men så kan det nog absolut vara. Det är väl något vi pratar rätt aktivt om när det kommer till uttag av pensionen. Vi är nog åt det hållet att det är bra att ta ut rätt stor del av pensionen i början, att inte vänta tills man är över 80 innan man börjar, så att man inte sparar väldigt mycket kvar. Det finns en bra poäng i det. Man sparar ju för att använda pengarna, eller för att ge sina ättlingar…

Jan: Jag kommer inte på “arvingar”. Vi andra har barn, men Patrik har ättlingar.

Patrik: Jag får leta lite efter rätt ord. Det finns en jättebra poäng i att se till att leva. Jag är inte i den fasen.

Jan: Nej precis, vi får återkomma till den. Det var roligt – Caroline och jag pratade om det här och så insåg hon att hon inte hade några problem med att spara och lägga in pengar hos er. Men vi kommer till en fas där vi börjar plocka ut. Då blev det plötsligt… Risk som hon aldrig har tänkt på. Det ska ju bara bygga och ackumuleras. Plötsligt blev risken extremt verklig i det där när vi började prata.

Patrik: Visst.

Jan: Då kanske 70 procent är rätt ändå.

Patrik: Vi får se.

Vad är ett rikt liv?

Jan: Vad är ett rikt liv för dig?

Patrik: Vilken bra fråga. Det blir en väldigt personlig fråga och det finns lite olika delar. Att kunna umgås med familjen och kunna göra, inom rimliga gränser, det man vill.

Jan: Jag blir så nyfiken. Rimliga gränser – berätta!

Patrik: Att ha ett bra liv. Man kanske kan åka på någon semester till fjällen. Du brukar prata om att det kommer en gräns när man känner att det är svårt att konsumera eller att marginalnyttan man får är begränsad. Jag vet inte riktigt hur mycket annorlunda jag skulle göra om jag hade haft mer pengar idag. Det är inte så att jag har jättemycket pengar direkt.

Jag skulle nog säga att ett rikt liv är tid med familjen, kunna göra vad man vill, och sen också väldigt kul att kunna fortsätta bygga Lysa. Stimulerad av olika delar i livet.

Jan: Jag tror att det handlar mycket om valmöjlighet. Jag tänker på att marginalnyttan av pengar minskar med åldern. Både du och jag har små barn. Vi har inte så lång tid med små barn. Min börjar prata om att hon ska till universitetet och flytta hemifrån. “Nej nej, du ska inte flytta hemifrån.”

Patrik: Jag såg en lite sån där deprimerande graf om hur mycket tid man spenderar med sina barn.

Jan: Ja ja ja.

Patrik: Vid olika åldrar. Man spenderar ju väldigt mycket tid när man har små barn och den minskar ju mer.

Jan: Exakt.

Spargapet mellan män och kvinnor

Jan: Vi hade ett avsnitt kring spargap. Du har också två döttrar. Vad tänker du kring spargap? Vad vill du att dina döttrar ska ta med sig ekonomiskt?

Patrik: Jag har inte tänkt så mycket kring just spargap i relation till dem.

Jan: Om vi delar upp frågan: ser ni spargap hos er, mellan män och kvinnor, att män sparar mer?

Patrik: Jag skulle säga att vi ser mycket mindre av det än vad andra gör. Nätmäklarna har sagt att det kanske är 70 procent av kunderna som är män och 30 procent kvinnor, eller 60-40. Vi har rätt mycket 50-50.

Det är en bra utgångspunkt. Vi ser kanske att det finns fler extremer hos männen – att det finns en del män som har väldigt mycket i sparande, och det är lite vanligare än att det finns samma på kvinnosidan. Men det verkar som att vår tjänst, jämfört med många andra spartjänster, tilltalar mer kvinnor. Det är många som månadssparar och gör det på ett väldigt bra sätt. Det är väldigt roligt att se.

Jan: Men om du skulle säga vad du från ett ekonomiperspektiv vill att dina barn tar med sig ut i vuxenlivet?

Patrik: De är så pass unga att det mer är det här: om man hjälper till i trädgården lite extra kan man få lite extra veckopeng. Det är där vi befinner oss. Vi har varit tvungna att introducera ett kort till en av dem bara så att man kan ha några hundralappar på, för det är svårt med sedlar.

Jan: Ett tips där: Tjing, en app vi har kört med Elsa som är sju. Man kan till och med ha en aktie, och det är så roligt för då hade Elsa McDonalds-aktien och kunde se att den hade ökat med 34 kronor. Hon kom och sa: “Pappa, pappa, titta! Jag har tjänat pengar på min McDonalds-aktie!” Det är nog för att vi var på McDonalds i lördags.

Patrik: Det är ju svårt det här med sparande – jag har inte tänkt igenom det riktigt ur det perspektivet när det kommer till mina egna döttrar. Generellt brukar man prata om att det är bra att lära sig lite av sina egna misstag. Om mina döttrar kunde skippa mina misstag – typ att investera alldeles för mycket i Ericsson och Nokia 2001 och sen gå all-in på guld 2008 – det hade jag varit rätt nöjd med. Sen vet jag inte riktigt hur man ska göra det, för det är ju inte så intuitivt som vi pratar om det här med sparande.

En minut – viktigaste ekonomitipsen

Jan: Om det skulle vara så här: du har en minut och ska ge de viktigaste tipsen om ekonomi.

Patrik: En minut. Det är inte så svårt som många säger att det är. Det viktigaste när det kommer till ekonomi är: ta inte lån med dyr ränta, köp inte saker som du inte har råd med, ta inte kredit för att köpa någonting.

Se till att de pengar du har sätts av på ett sparkonto. Du har ett konto som du kan använda för att köpa saker, sen har du ett som du lägger undan pengar på om du skulle behöva dem. Se till att de pengarna har ränta.

Se till att börja investera. Gör det brett i aktier och gör det till någonting som har låg avgift. Och var absolut beredd på att när det går ner 30, 40, 50, 60 procent, som det absolut kommer göra vid något tillfälle de kommande 50 åren – försök ta det med en klackspark för att det kommer komma igen.

Jan: Skitbra. Skulle du lägga till någonting?

Patrik: Nej, inte om det är en minut, för jag tror det var det.

Jan: Om du får en minut till?

Patrik: Jag skulle säga att det är huvuddragen. Två andra saker: det är viktigt att alltid vara självreflekterande. Vad var sannolikheten att Patrik, 17 år, hade bäst koll på vad Ericsson-aktien skulle vara värderad till? Jag var nog rätt säker på det själv, men det kan finnas en viss grad av hybris i det om man tänker på vem som var på andra sidan.

Försök också förstå de incitamenten eller intressekonflikterna som de andra du möter har. Sätt dig in lite i deras position. Vad vill de få ut av det här mötet? Vad vill de att du ska göra egentligen? Är det i ditt bästa intresse eller inte?

Man kan ställa den här frågan – det pratas nu från EU-nivå om att vi måste se till att tyskarna verkligen kommer igång och börjar spara. Men för nästan alla tyska finansiella plattformar är det bättre att de inte sparar i aktier, utan att de har pengarna på räntekonton utan ränta. Det är ett fundamentalt problem med hur plattformarna är byggda. Det är bra att vara medveten om det när man går in, så att man inte är helt omotad.

Råd till sitt 17-åriga jag

Jan: Vilket råd skulle du ge till dig själv när du var sjutton?

Patrik: De här enkla reglerna – du borde skriva ner det på en lapp och sen ha med dig den lappen. Även om jag pluggade på Handelshögskolan, finansiell inriktning med fokus på investeringar, och jobbade igenom allt, är det lätt att glömma bort det man lär sig ändå efteråt. Man blir medryckt och måste bli bränd några gånger och göra misstag om att tänka i för att komma hela vägen runt.

Jan: Den här lappen – vilka regler skulle stå på den?

Patrik: Spara regelbundet, breda indexfonder, sätt in pengarna där, låga avgifter, och vara uthållig. I princip.

Jan: Skitbra.

Var syndar Patrik i sitt sparande?

Jan: Vad syndar du i ditt eget sparande?

Patrik: Just nu i sparandet är jag inte säker på att jag syndar så mycket. Allt jag kan ha på Lysa har jag på Lysa. Det är inte transaktionskonton. Sen har min tidiga arbetsgivare inte godkänt att jag ska få flytta tjänstepensionen, för de har ett avtal med andra försäkringsbolag. Det är sjukt frustrerande.

Jan: Du har ingen lekhink eller någon krypto – en halv bitcoin någonstans? Eller någon vinflaska?

Patrik: Nej, där är jag nog… Inte som jag tänker att jag sparar i, att det är ett värde eller spekulerar. Nej, faktiskt inte.

Jan: Du fick frågan i något samtal vi har haft – har inte du en Karolinersabel?

Patrik: Jo, men det var min pappa som köpte den på en auktion och det var nog inte så många tusenlappar. Den finns någonstans men det är inget samlarobjekt på det sättet. Där borde jag kolla upp vad det är för någonting faktiskt.

Men jag har lite andra laster – mycket kaffe jag dricker till exempel.

Jan: Berätta, när Patrik gör en splurge, vad är det för splurge? Jag har ju kablar – en kabel får kosta vad en kabel kostar. Jag har alldeles för många kablar. Har du många kaffemaskiner? Är det Kopilovac-kaffebönor eller de här som går igenom ett litet hjul?

Patrik: Jag har väl lite… Ibland när man shoppar på nätet – och jag gör det rätt koncentrerat – brukar det sluta med att jag klickar hem lite mer saker än jag behöver.

Jan: Vad är det du klickar? Jag är så nyfiken.

Patrik: Jag vet inte om det var så spännande. Men senast igår var det så här: nu börjar det vara orienteringsår nästa år. Äldsta tjejen har gått upp i storlek och man måste göra beställning innan fredag. Då blir det mycket “det där kan vara bra att ha”. Hon kommer inte orientera när det är vinter, men jag har köpt vintermössa och vinterjacka. Jag hade tänkt handla för tusen kronor och det blev typ 2500. Men det går lite till föreningen också, får man trösta sig med.

Vad har Patrik ändrat åsikt om?

Jan: Vad har du ändrat åsikt om?

Patrik: Rätt många saker. När jag var yngre var jag väldigt odelat positiv till USA och England, och det är jag kanske inte riktigt längre.

Jan: Och specifikt i sparande?

Patrik: Jag har jobbat rätt mycket tidigare med lite mer stockpicking, och det hade jag nog haft svårt att gå tillbaka och göra igen. Även om man lärde sig det – om man tittar på min finanskarriär – så började jag lära mig hur man skulle spara. Men sen blev jobbet att försöka hitta de smartaste investeringarna. Och sen kanske komma fram till att det är rätt turberoende vad som blir bra och vad som blir dåligt.

Jan: Jag upplever ändå att det är lite det snygga svaret. Jag tänker till exempel att jag har ändrat åsikt till likviditet. Innan tyckte jag inte att det var så viktigt, medan idag är det “undvik allt som har dålig likviditet”.

Patrik: Ja.

Jan: Onoterat har jag också varit så här – alltså onoterat ser jag idag som välgörenhet. Vi entreprenörer behöver ett lokalt näringsliv. Men om du ska investera i onoterade bolag måste du vara beredd att ta pengarna, lägga dem på golvet och sätta fyr på dem. Det behövs för samhället att vi gör det, så jag kan ibland göra det av den anledningen. Förstår du vad jag menar?

Patrik: Jag tror det. Någonting som man kanske har ändrat lite åsikt om… Innan, när jag pratade om orienteringskläder, var jag kanske lite mer köpglad tidigare. Målet hade kanske varit att ha en fjällstuga – det hade varit väldigt mysigt. Sen tänker man “jäkla mycket jobb”. Du är vaktmästare för den där fjällstugan.

Jag har blivit mycket mer inställd på att hyra saker än vad jag trodde jag skulle vara tidigare. Likviditet har jag varit rätt inne på tidigare, för kostnaden av att inte ha pengar när man väl behöver dem, att de inte blir tillgängliga… Ja, värdet av att hyra saker istället för att äga saker.

Jan: Tar du emot att säga det eller?

Patrik: Det är väl lite det – det är skönt att ha färre mentala commitments. Man tänker att “nu behöver det här målas också”.

Jan: Exakt. Jag dödade alla sådana grejer kring stugan när vi skaffade hus. Jag gör det knappt med huset vi bor i – ska jag dessutom göra det på ett hus på andra sidan någonstans? Nej fy tusan.

Private equity och onoterade investeringar

Jan: En omvärldsanalysgrej: du har jobbat på PE-bolag. Kan man säga att Nordstjärnan var ett PE-bolag?

Patrik: Nej, jag skulle säga att det är ett investmentbolag. Det är onoterade innehav precis som ett PE-bolag som EQT eller Nordic Capital, men private equity brukar vara just att det är en fondstruktur och att man ska sälja efter en viss tidpunkt, medan ett investmentbolag är mer långsiktigt.

Jan: Detta är en spaning jag gör. Jag har upplevt att det senaste året har jag börjat se ganska mycket artiklar om att private equity borde göras tillgängligt för alla, pensionsfonder borde investera i private equity. Det är mycket USA-inspirerat där det är jättestort att man ska kunna komma in med 401k.

Jag vet att PE var ganska stort för tio år sedan, och jag har också upplevt att vissa av de här fonderna sitter med skit de inte får sålt. Är detta en klassiker: “vi får inte detta sålt till professionella investerare, nu ska vi sälja det till pensionsfonder och allmänhet”? Nu behöver du inte ta ställning, men är jag helt fel ute i den här?

Patrik: Nej, det tror jag inte att du är. Jag skulle säga det på det här sättet: det man ska ha med sig är att en väldigt stor del av allt värde nu är onoterat. Jag är varm anhängare av att man ska äga alla världens bolag egentligen.

Det finns en poäng för kanske pensionsbolag, även om jag är lite skeptisk till att AP7 investerar mer i onoterat. Jag hade gärna sett att de hade investerat bara i noterat, liksom Norges oljefond investerar i noterat. Du tar på dig en helt annan komplexitet när du investerar i onoterat.

Det brukar vara lite lager på avgifter. Du brukar ha personer som managerar de onoterade företagen som har bättre information än du själv har. Det blir svårare att värdesätta det. Om jag har en princip att jag ska försöka göra investeringar som det är svårt att jag blir lurad i, så är det väldigt lätt att bli lurad i onoterade investeringar på grund av att jag har ett informationsunderläge.

Men jag ser en poäng i att försäkringsbolag för pensioner med långa commitments har det. Att det skulle bli en folksport att investera i onoterat – det tror jag är helt skadligt och förkastligt.

Jan: Till och med i de här private equity-fonderna tycker jag att det är kass.

Patrik: Problemet är just likviditeten. Hur får du ut pengarna? Om du behöver pengarna kan du kanske få ut dem om tio år. Om du ska sälja tidigare behöver du antagligen sälja med en stor rabatt. Du vet aldrig om det här var en schysst transaktion eller inte. Du går in i en situation med en icke-jämnbördig motpart.

Jan: Och dessutom har avkastningen varit sämre i snitt än en indexfond.

Patrik: Just att investera i private equity – onoterat har en väldigt viktig funktion, det är bra att det finns onoterat, men det ska inte säljas till småsparare tycker jag.

Jan: Jag delar din åsikt.

Finansiella nyårslöften

Jan: Har du några finansiella nyårslöften?

Patrik: Nej, inget finansiellt nyårslöfte faktiskt. Andra borde ha det. Det vi ser är att ta ett finansiellt nyårslöfte är en bra idé, till exempel att komma igång och spara. De vanligaste nyårslöften är att komma igång och spara och att man ska börja träna på gym.

Om man vill lyckas med sitt nyårslöfte är det mycket lättare att komma igång och spara, för det är vid ett tillfälle att sätta upp ett autogiro och sen är man igång. Gymmet måste man gå till en gång varje vecka under hela året.

Jan: Jag har ibland önskat att det vore så att gymmet var mer som sparande.

Avslutning

Jan: Är det någonting mer som vi borde ha tagit upp?

Patrik: Nej, jag tycker det har varit väldigt heltäckande.

Jan: Om man vill komma igång och börja spara och komma i kontakt med er, hur gör man?

Patrik: Man kan ladda ner appen från antingen App Store eller Google Play om man har Android. Eller så går man till lysa.se och skapar ett konto. Där finns kontakt-email och telefonnummer som man kan använda för att komma i kontakt med oss. När man väl är kund och identifierat sig finns det en meddelandefunktion som vi svarar snabbt på.

Jan: Jag vet att ni aktivt har prioriterat kundtjänst.

Patrik: Det är superviktigt för oss att ha en bra kundtjänst som är duktiga och svarar snabbt. Sparande är en förtroendebransch – om man har ett problem måste man få ett snabbt svar.

Vi ser att de kunder som har ett problem – vi vill få reda på det så fort som möjligt så att vi kan förbättra oss. Vår kundsupport har dels funktionen att hjälpa kunden, men också en jätteviktig roll att identifiera problem i tjänsten, saker som kan misstolkas, och att vidareutveckla tjänsten. Det är där vi har en daglig puls med våra kunder, vad de upplever och tycker och tänker. Det är otroligt viktigt för oss att ha den insikten.

Jan: Kul, så utnyttja den!

Jan: Patrik, ett fantastiskt stort tack för idag.

Patrik: Tack själv. Tack. Jättetrevligt.