De bästa argumenten MOT att investera i enskilda aktier

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Oddsen är massivt emot dig i enskilda aktier
2. En uppdaterad artikel, sju år senare
3. En hobby det är okej att förlora pengar på
4. Tack till communityn och Patreon
5. Vad du får tillbaka som sponsor
6. Tänk som en ägare och köp inkomstgenererande tillgångar
7. De olika tillgångsslagen och deras avkastning
8. Dagens ämne: köp inte enskilda aktier
9. Den emotionella sidan av enskilda aktier
10. Studierna: nästan ingen slår index över tid
11. SPIVA: 83 procent underpresterar
12. Proffsen slår småspararna, men avgifterna äter alfat
13. Bessembinder: får aktier verkligen avkastning?
14. Fem bolag, tio procent av all uppgång
15. 86 aktier står för halva förmögenheten
16. Vinnaren tar allt, och blir färre och färre
17. Hastigheten och globaliseringen
18. The Capitalism Distribution
19. Bessembinder globalt: ännu värre
20. Tumreglerna för enskilda aktier
21. Det vanligaste utfallet: minus 100 procent
22. Missade du tech-tåget? Indexfonden gick bättre
23. TIN Ny Teknik mot Länsförsäkringar Global
24. Spiltan och Cathie Woods ARK
25. Det är både jobbigt och spännande
26. Men vi gick ur i tid, säger vän av ordning
27. Diversifiering och de få vinnarna
28. Hälften av alla bolag dör inom tio år
29. Vad hände med alla dessa bolag?
30. Ju mer man läser, desto mer gillar man index
31. Rentec, Universa och Safe Haven
32. Kan jag plocka ut vinnarna när proffsen inte kan?
33. Det existentiella argumentet
34. Återkopplingen tar år
35. GameStop: tur eller skicklighet?
36. Den egna förlustaktien och den existentiella stressen
37. Indexfonden tar bort bolagsrisken
38. Tio procent har skicklighet, nittio har det inte
39. Har jag en färdighet, eller inte?
40. Fyra av fem kan inte bevisa sin skicklighet
41. Även de bästa underpresterar i perioder
42. Stjärnorna som faller: Cathie Wood och Mitteregger
43. Hade jag färdighet, eller har det ändrats?
44. Slutsatsen: skilj på hobby och viktigt sparande
45. Jämför med det du faktiskt kunde köpt
46. Aktieklubben som blev en lärdom
47. Skilj på hobbypengar och pensionspengar
48. Lita inte på oss, logga in och jämför själv

Oddsen är massivt emot dig i enskilda aktier

Jan: De flesta av oss tänker nog inte på hur oddsen är massivt emot oss när vi köper enskilda aktier. Fyra av tio aktier förlorar man pengar på. Sju av tio aktier kommer kanske gå plus, men de slår inte en indexfond. Det är väl en av anledningarna till varför jag älskar indexfonder så himla mycket.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 254, och titeln på dagens avsnitt är ungefär "Investera inte i enskilda aktier", eller "Direktinvestera inte i aktier".

Jan: Detta är del fem, som är fristående, i vår serie som heter Just Keep Buying. Den kommer från Nick Maggiulis blogg Of Dollars and Data, och han har skrivit en bok med samma namn, Just Keep Buying. Det känns mer aktuellt än någonsin nu när vi är i början av en björnmarknad eller en börskrasch, där svenska börsen är nere 25 procent idag när vi skriver. Vad är det, 11 maj 2022? Vi kommer prata om det här att inte investera i enskilda aktier utifrån Nick Maggiulis två argument. Han har ett existentiellt argument och ett finansiellt.

En uppdaterad artikel, sju år senare

Jan: Jag tänker att detta egentligen inte är något nytt. Vi skrev ju en artikel 2015, innan vi började göra YouTube-videor eller podd, som hette ungefär "Om du investerar i enskilda aktier så är du en förlorare". Så jag känner att...

Caroline: Då drog det lite i mungipan på dig av... jag vet inte om det var genans, eller om det var att nu har jag gått över en gräns.

Jan: Nej, jag känner att nu är jag 40 plus, så jag börjar väl bli lite mer slipad i kanterna. Jag känner inte att jag behöver provocera och säga att du är en förlorare. Men det är lite uppdaterat på den artikeln. Det har kommit ganska mycket ny forskning sedan 2015. Så vi kommer prata en hel del om... Alltså, precis som vanligt är det inte storytel. Vi sitter inte och läser upp Nick Maggiulis bok, utan vi tar avstamp. Vi kommer till exempel prata rätt mycket om en forskare som heter Hendrik Bessembinder, som har gjort en hel del studier på det här. Men just när det gäller det existentiella argumentet mot att investera i aktier, så kommer vi citera Nick Maggiuli rätt mycket. För jag har faktiskt aldrig hört det så förfinat som han skriver det.

Jan: Sen vill jag också säga, redan i början vara tydlig med, att jag har inget emot enskilda aktieinvesteringar eller enskilda aktieinvesterare eller aktiesparare. Men jag har en grej mot stockpicking, alltså att välja ut enskilda aktier som en huvudsaklig strategi för småsparare.

Caroline: Absolut.

En hobby det är okej att förlora pengar på

Jan: Det är min invändning. Och jag har ju varit med i Aktiespararna sedan 90-talet. Jag ångrar mig fortfarande att jag inte köpte deras erbjudande om livstidsmedlemskap. De hade så här, för 4 000 kronor blir du livstidsmedlem. Men då var jag typ... då var det mycket pengar.

Caroline: Ja, då var jag 20. Då var det för stor del av...

Jan: Idag hade jag tagit det vilken dag som helst. Vår dotter Freja är också med i Unga Aktiesparare. Så min tes är att det är helt okej att investera i enskilda aktier som hobby. Att göra det för skojs skull, och ibland för att synda. Jag är den första att erkänna att man bara behöver gå in i forumet, där jag syndar ganska rejält i en enskild aktie. Men bara man gör det ansvarigt. Och som vi kommer prata om, tanken är inte att man ska göra det med hela sitt sparande, utan med en liten del.

Caroline: Jag tänker att många säkert också tänker att man gör det i sin lekhink.

Jan: Exakt, exakt. Det är det vi kommer prata om. Att det är helt okej att ha en hobby man förlorar pengar på. Folk har ju hästar och hundar.

Caroline: Som kostar en.

Jan: Ja.

Caroline: Vi har en katt, och, ja men, trädgård.

Jan: Ja, vi behöver inte gå in på det.

Tack till communityn och Patreon

Jan: Sen tänkte jag att vi skulle ta kort om Patreon. Men här vill jag också säga, i och med var vi är just nu, i maj 2022, så är det i vissa nischer på börsen totalslakt. Blodet flyter på gatorna. Särskilt allt som har med tillväxt eller tech att göra. Där är det jobbigt just nu. Och jag kan verkligen rekommendera diskussionerna på forumet, där man både kan få tröst om man behöver det. Men grejen är också att om man ska göra någonting, så är det bättre i sådana här lägen att vara aggressiv. Vi har till exempel trådar på forumet som heter "Hur kan man investera i en börsnedgång?". Och vi hade en tråd nu som heter "Saker jag inte kommer ångra att jag gjorde i en börsnedgång".

Caroline: Ja, det är superbra. I våra nyhetsbrev som du skriver ibland, så får man vissa sådana trådar, sådana topptrådar. Jag älskar det. Det pratar inte du och jag så mycket om, utan då kommer det till mig. Så där finns jättemycket värde just nu i forumet.

Jan: Om man bara går in på rikatillsammans.se/forum, så kan man se när vi andra gör bort oss, eller när vi kommer med tips. Man kan hitta allt möjligt i forumet. Tack till dig som hänger där och gör det möjligt, såklart.

Caroline: Snyggt.

Jan: Precis som vanligt, detta är en serie nu som vi har kört i massor av avsnitt. Jag minns inte ens när vi senast hade ett sponsrat avsnitt. Jag tror det var innan jul, vilket är nästan ett halvår sedan. Anledningen att vi kan göra de här avsnitten, där vi fördjupar oss i studier och böcker, är tack vare RikaTillsammans-communityn. Det är till dig och er som sponsrar oss där och gör det möjligt för oss att lägga den här tiden, vecka efter vecka, på lite längre avsnitt. Stort tack.

Vad du får tillbaka som sponsor

Jan: Sen, naturligtvis, behöver det inte bara vara att man sponsrar med välgörenhet för att man gillar att lyssna på oss någon timme i veckan. Tanken är naturligtvis att du ska få tillbaka värde. Vi har fika tillsammans. Digitala träffar. Varje onsdag har vi en träff, en trefika. Men sen har vi tematräffar om allt möjligt. Vi planerar det nu. Vi kommer faktiskt få ha en gäst som jobbar inom civilförsvaret.

Caroline: Ja, det är jättespännande.

Jan: Vi kommer ha ett off topic om kaffe.

Caroline: Det kommer jag vara med på.

Jan: Men naturligtvis, vi bjuder in fondförvaltare. Jag jobbar på att få tillbaka Eric Strand, som investerar mycket i guld.

Caroline: Ja, för han är ju rolig. I dessa tider vill man höra vad han har att säga.

Jan: Exakt, exakt. Och vi kom ut med ett tips på en fond, man kunde köpa en analys. Så det är blandat. Konkreta tips, till off topic-grejer som kaffe eller civilförsvaret, till väldigt kontextuella ämnen, som hur funkar en indexfond i kulisserna. Hur kommer man nu in i vårt Patreon-community? Man går in på patreon.com/rikatillsammans. Det finns nästan alltid en länk i beskrivningen. Och man väljer själv vilken nivå. Är man student, så tror jag det var någon som sponsrar på 11 kronor i månaden. De flesta ligger på 75 kronor ex moms. Så tack, det är inget vi tar för givet. Vi är väldigt tacksamma.

Tänk som en ägare och köp inkomstgenererande tillgångar

Jan: Innan vi hoppar in i "inte investera i enskilda aktier", så är det ett kapitel i boken som Nick Maggiuli döper till "Think like an owner and buy income producing assets". Vi har ju pratat om de tio tidigare kapitlen i de förra avsnitten. Poängen är "Just keep buying". Men vad är det man ska köpa? Jo, då säger han: "Köp tillgångar som ökar din inkomst, tänk som en ägare och use your money to buy income producing assets." Jag tror vi bara ska lägga två, tre minuter på det här. Men han börjar... jag vet att du gillar historier.

Caroline: Det gör jag.

Jan: Så det här är till dig, Caroline, och alla er andra. Då inleder han kapitlet med en känd judotränare, en av världens bästa, som hette Wally Jay. Det roliga med Wally Jay var att han tränade sjukt många som blev väldigt, väldigt duktiga på judo, medan han själv aldrig tävlade i judo, utan tävlade i jujutsu. Du kan läsa vad han sa i en intervju.

Caroline: "The biggest mistake is for an instructor to teach exactly the way he was taught. Once a teacher said to me: all of my boys fight like me. Then we got on the mat. Not one of his students could beat one of mine. Not one. So I told him that he had to individualise his instruction."

Jan: Och vad han menade med det här. Du kan inte lära ut en enda metod. Det finns inte en metod att tjäna pengar på börsen. Det finns inte en metod att träna judo. Det finns många olika. Någonting som passar en person behöver inte alls passa en annan. Om vi tar kampsport, där blir det väldigt tydligt. Väger jag 110 kilo och är två meter lång, då kan jag göra andra saker än en tjej som är 160 cm lång och väger 60 kilo. Det går inte att träna de två på samma sätt. Det går inte att ge samma strategi till folk som har olika risktolerans eller riskpreferens. Det handlar om att bygga ihop sitt sparande på ett sätt som passar en själv.

De olika tillgångsslagen och deras avkastning

Jan: Då delar han upp det lite, gör lite som Lysa faktiskt. Han delar upp det i de naturligt avkastande tillgångarna. Aktier, där du äger en andel i ett företag som ger naturlig avkastning i form av utdelning av vinsten. Räntor, som ger dig en ränta där du lånar ut pengar. Bankkonto, mark, skog, fastigheter, onoterade bolag, eget företag. Mixen av de här tillgångarna kommer alltid vara individuell, beroende på intresse, tid, risktolerans och mängden pengar.

Jan: Det som jag tyckte var relevant för de som lyssnar är ungefär: över tid kan man räkna aktier till 8 procents avkastning ungefär, med stora svängningar, kan gå ner minus 50 procent som vi ser nu. Räntor 2–3 procent. Bankkonto 0–1 procent. Skog kanske 2–6 procent. Fastigheter också där någonstans, runt 5–7 procent. Onoterade bolag, lurigt, kan ge bland den högsta avkastningen, mellan 15 och 20 procent. Men å andra sidan kan det vara så att av tio onoterade bolag kommer, tror jag sådana studier visar, ungefär 11 procent av dina investeringar i onoterade bolag gå hem. Resten förlorar du pengar på, men den här tionde kommer vara så oproportionerligt mycket avkastning att den täcker alla de andra.

Jan: Och sen eget bolag. Han skojar, för det visste jag faktiskt inte, han säger att manualen till att driva en Subway-restaurang är 800 sidor. Och det är bara att driva en ganska liten Subway-franchise.

Caroline: Är det mycket eller lite?

Jan: Ja, det är ganska mycket.

Caroline: Det är väl ganska mycket, det är detaljstyrt.

Jan: Ja, och tänk då ett eget företag, där du inte får saker serverat.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Jag tänkte att vi inte ska, vi har tagit upp det i tidigare avsnitt, men alla de här har sina fördelar och nackdelar. Är man inte intresserad, så är det aktier och räntor. Eller, när vi har förenklat det som mest, har vi sagt aktier som global indexfond och sen bankkonto. Man behöver inte göra det svårare än så. Och sen tillgångar som inte ger någon naturlig avkastning. Konst, vin, guld, krypto. Sådant att hålla sig undan lite, eller bara ha som en väldigt liten del.

Dagens ämne: köp inte enskilda aktier

Jan: Så det var typ kapitel ett, ett av kapitlen i hans bok. Nu tänkte jag att vi skulle prata om det som dagens avsnitt ska handla om. Don't buy individual stocks. Ska du läsa vad han skriver? Detta är sammanfattningen, kan man säga, av kapitlet.

Caroline: "Buying individual stocks and expecting to outperform is like flipping a coin. You might succeed, but even if you do, how do you know it wasn't just luck?"

Jan: Ja. Vi har ju pratat om det här i många avsnitt. Vi har pratat om the paradox of skill, vi har pratat om det i andra avsnitt. Så det blir lite repetition, lite nytt, framför allt det existentiella argumentet. Så detta är ett sådant avsnitt där du kanske kommer få läsa ganska mycket. Varsågod.

Caroline: Då säger han så här. "Battling emotions is just the tip of the stock picking iceberg. I know, because I used to pick stocks years ago as well. In addition to the emotional difficulties, you also have to deal with periods of underperformance and the possibility that you don't actually have any stock picking skill."

Jan: Ja, och detta tänker jag så här. Många av oss som investerar i indexfonder, som rekommenderar indexfonder idag, skulle jag säga att majoriteten har en bakgrund i stockpicking. Jag har gjort det. De flesta som har sparat länge går till att vara passiva utifrån ett aktivt val. Och det jag gillar, vi hade ju uppe detta när vi bjöd in Caspian, vår kompis, då pratade vi om den här midwit-memen. När man är total nybörjare, då brukar man få rådet att köpa indexfonder. Sen passerar man en gräns: nej, men nu har jag levlat, så jag är ändå intresserad, indexfonder är tråkigt, och så ska man börja stockpicka. Och sen efter 10–15 år, när marknaden bevisat att det är väldigt svårt med stockpicking, då är man tillbaka på indexfonder. Men man är tillbaka på indexfonder av helt andra anledningar än när man började med indexfonder i början av sin karriär.

Caroline: Ja, det är till och med så att man kanske inte ens var på indexfonder från början. Man köpte någon...

Jan: Ja, det beror på hur man kom in i det.

Caroline: Absolut, ja, men så kan det vara.

Den emotionella sidan av enskilda aktier

Jan: Just detta med att det är emotionellt, det är verkligen så. Gå in på forumet. Lyssnar du på det här avsnittet i framtiden, så kan du gå in i forumet och söka trådar från maj 2022, så kan du se hur mycket som handlar om ekonomisk oro. Jag själv, den enskilda aktien som vi har gått in i, minus 70 procent i år. Det känns skitjobbigt. Jag har inte ens kollat vad mina Tesla ligger på. Det spelar inte så stor roll för mig.

Jan: Nick fortsätter. "As a result, I've since given up picking individual stocks, and I recommend that you do the same. But my reasoning for why you shouldn't pick individual stocks has evolved over time. Originally, I gave up on buying individual stocks because of what I will call the financial argument. It's a good argument, and one you may have heard before, but it pales in comparison to the existential argument against stock picking."

Jan: Pales in comparison. Bleknar i jämförelse. Detta ska bli intressant.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tänker att vi börjar med den finansiella motiveringen till varför man inte ska köpa enskilda aktier.

Caroline: Mm. Ja. Då skriver han så här. "The traditional argument against stock picking, the financial argument, is one that has been around for decades. It goes as follows. Since most people, even the professionals, can't beat the broad index of companies, you shouldn't bother trying."

Studierna: nästan ingen slår index över tid

Jan: Ja, och där finns det en hel mängd studier. Jag tänkte att vi ska ta några nedslag. Till exempel gjorde Laurent Barras en studie 2010 som konstaterade, han tittade på fondförvaltare över 30 år.

Caroline: Aktiva.

Jan: Ja, han tittade på alla fonder, över 2 000 fonder, mellan 1986 och 2006, och konstaterade att 74 procent går som index, 24 procent slår inte index, och bara 0,6 procent slår index. Det vill säga, 6 av 1 000 fondförvaltare, som är professionella, som har hela team, analytiker och alla verktyg, det är de som slår index. 0,6 procent.

Jan: Så när folk frågar mig ibland: säger du att det inte går att slå index? Jo, jag säger så här, enskilda år är det ganska enkelt att slå index. Men om du tittar över en längre tidsperiod, som 5 eller 10 eller 20 år, då är det väldigt, väldigt svårt. Så det går att slå index. 6 av 1 000 kommer att göra det. Men hur ska jag i förväg, om vi skulle rada upp 1 000 fondförvaltare, hur ska du och jag välja ut de här sex stycken som kommer att slå index? Det är ju större sannolikhet att vi väljer någon som inte gör det.

SPIVA: 83 procent underpresterar

Jan: En annan källa som har tillkommit de senaste åren...

Caroline: I studier, menar du?

Jan: Ja, det är inte så mycket en studie, utan snarare en rapport. Det är något som heter SPIVA, som är S&P. Standard and Poor. S&P 500 har kanske de flesta hört talas om, alltså de 500 största bolagen på amerikanska börsen. Det är ett bolag som heter Standard & Poor's. De gör olika index eller korgar, de följer alla nordiska bolag, eller alla amerikanska bolag, eller alla europeiska bolag. Så de har en massa index. Och vad de gör löpande är att de jämför alla aktivt förvaltade fonder med de här olika indexen som de tar fram. Man kan bara googla SPIVA, så har de väldigt illustrerade rapporter.

Jan: Tittar man till exempel på fonder, och här jämför de äpplen med äpplen. Det är också viktigt, för det är väldigt lätt att göra bort sig och jämföra fel index med fel fond. Jag tror jag läste någon studie att 25 procent av alla fonder har felaktig jämförelsefond. Det är ett klassiskt sätt att fuska. Men då konstaterar de till exempel, om vi tittar på amerikanska fonder, bara de senaste tio åren, så har 83 procent av alla large cap-fonder, alltså fonder som är inriktade mot stora företag på den amerikanska börsen, underpresterat mot en indexfond på S&P 500. Det vill säga, det är bara 17 procent som över en tioårsperiod slår index. Tittar vi på Europa är det ungefär samma siffror. 83 procent har inte slagit ett S&P Europe 350-index. 17 procent har slagit det.

Jan: Och här kan man säga att de här siffrorna går ner för varje år man lägger på. Tittar man på ett år är det ungefär 70 procent, och sen ökar det från 70 procent upp till 90.

Caroline: Ja, för varje år man tittar i den här rapporten, fler är det som inte slår index.

Jan: Ja, precis. Och sen kan man kolla på Norden, det var ungefär samma. Tittar man på vissa regioner, till exempel Chile eller Nederländerna, då är det ingen aktivt förvaltad fond som har slagit index. Så oavsett om det är 83, 85 eller 90 procent, alltså skitsamma, det är inte 50/50. Och det är inte så att vissa marknader slår det, utan detta är typiskt en trend.

Proffsen slår småspararna, men avgifterna äter alfat

Jan: Tittar man på småsparare finns det massa studier som visar att småsparare generellt är sämre än professionella fondförvaltare. Vi hade en intervju i ett avsnitt där vi intervjuade Laurent Barras, som hade gjort den här studien. Då sa han så här: ja, en hel del fondförvaltare genererar alfa, det vill säga överavkastning mot index, men den försvinner i avgifterna. Den kommer inte oss sparare till godo, för den försvinner.

Jan: Så är det skillnad på proffs och småsparare? Ja, det är det. Proffsen tjänar pengar på småspararnas bekostnad. Men jag som småsparare, även om jag säger "vet du vad, jag spelar inte poker vid bordet, jag ger mina pengar till dig som pokerförvaltare", så kommer jag ändå inte få någon meravkastning, för den hamnar i fondförvaltarnas egna fickor i form av avgifterna. Så då kan man utgå från att om detta gäller för proffs, så är det ännu värre siffror för småsparare, eftersom proffsen ändå genererar alfa.

Caroline: Hur stort är det här alfat, då?

Jan: Jag minns inte, men jag tror det var typ 1 procent.

Caroline: Det är ändå ganska mycket över tid.

Jan: Men det kommer inte fram, det försvinner i fondavgifterna.

Bessembinder: får aktier verkligen avkastning?

Jan: En av de större studierna, nu har vi lämnat Nicks bok, så nu härjar vi på andra ställen. En av de mest kända studierna på senare tid är av Hendrik Bessembinder, som är på W.P. Carey School of Business på Arizona State. Han ställde sig frågan "Do stocks outperform treasury bills?". Det vill säga, är aktier en bättre investering än räntepapper? Alltså, inte bankkonto med insättningsgaranti, för där finns det alltid en spärr för hur mycket pengar du kan lägga, så det försvinner som alternativ. Det är faktiskt en av fördelarna vi småsparare kan ha, att vi idag kan få samma avkastning som en räntefond helt utan risk, men det är upp till typ en miljon kronor. En stiftelse eller fondförvaltare kan inte gå och sätta 100 miljoner på ett bankkonto med insättningsgaranti. Så då måste man jämföra med statsräntor. Då är det T-bills, eller statsskuldväxlar.

Jan: Denna släppte han 2018, och då konstaterade han att 4 procent av alla aktier på den amerikanska börsen förklarar hela uppgången av aktiemarknaden mellan 1926 och 2018.

Caroline: Men det är alltså olika aktier under olika år, då?

Jan: Ja, precis. Men totalt, summerar man, så är det mindre än 4 procent av alla aktier som förklarar hela uppgången.

Caroline: Ja, jag förstår. Man blir annars så, vilka aktier är det? För då låter det som att, oh, det är samma.

Jan: Ja, men det är i princip samma.

Caroline: Nej, jo. Du säger inte detta, okej, vilka är det?

Jan: Ja, men vi kommer till det. Jag ska ta några exempel.

Fem bolag, tio procent av all uppgång

Caroline: Ja, det är helt sjukt, alltså.

Jan: Här kommer exemplet. Om vi tar fem företag, så står de för 10 procent av hela uppgången. Fem enskilda aktier: Exxon Mobil, ett oljebolag, Apple, Microsoft, General Electric och IBM. De fem aktierna har stått för 10 procent av all uppgång mellan 1926 och 2018.

Caroline: Vad gör nu IBM? Gör de sådana komponenter, eller vad är det?

Jan: Ja, de gör datorer och servrar och underhåll och programvara. De är ett ganska stort bolag.

Caroline: Ja. Ska vi fortsätta? Jag vill nästan pausa, men vi fortsätter.

Jan: Nej, men du vill pausa.

Caroline: Jo, men då kan man titta på dem och se vad det egentligen är som har hänt de här senaste 80 åren. Och så tänker man, vad kommer hända de kommande? Och det har man inte någon aning om.

Jan: Nej, vi kommer till det. Det är också lite jobbigt. Annars hade man bara kunnat... häng kvar, häng kvar.

Caroline: Ja.

86 aktier står för halva förmögenheten

Jan: Du kan läsa lite vad Bessembinder skriver.

Caroline: Resultaten hjälper också förklara varför aktiva strategier, som tenderar att vara dåligt diversifierade, oftast underpresterar, säger Bessembinder, som fann att de största avkastningarna kommer från väldigt få aktier överhuvudtaget. Bara 86 aktier, av 26 168 aktier, har stått för 16 biljoner dollar i förmögenhetsskapande, halva aktiemarknaden totalt över de senaste 90 åren. "All of the wealth creation can be attributed to the..." nej, vänta, vad läser jag? Var var jag någonstans? "All of the wealth creation can be attributed to the thousand top performing stocks, while the remaining 96 percent of stocks collectively matched one month T-bills."

Jan: Och vad betyder nu detta? Okej. Han har undersökt 26 168 aktier mellan 1926 och 2018. I det datasättet fanns det 26 000 aktier. Av de här 26 000 aktierna stod 86 aktier för hälften av all värdeökning. Cirka 1 000 aktier, jag tror det var 967 eller något sådant, stod för 100 procent. Så 967 aktier av de här 26 168 är de som gjorde vinst. Resten av aktierna, 96 procent, alltså då 25 000 aktier, slog inte den här T-bills, alltså statslåneräntepapperna. Och han säger att detta är anledningen till varför de flesta aktiva strategier underpresterar mot index.

Caroline: Hur mycket gjorde nu sådana här T-bills? Alltså vad var deras...

Jan: Det ska ju vara ungefär 2 procent per år.

Caroline: 2 procent per år, ja.

Jan: Precis, men då har du ju inte tagit någon risk, för då har du amerikanska staten som garant, medan du har ingen säkerhet i aktier.

Caroline: Nej.

Vinnaren tar allt, och blir färre och färre

Jan: Då fortsätter vi. "The degree to which stock market wealth creation is concentrated in a few top performing firms has increased over time, and was particularly strong during the most recent three years, 2018 to 2020, when five firms accounted for 22 percent of net wealth creation. These results should be of interest to any long-term investor assessing the relative merits of broad diversification versus narrow portfolio selection."

Jan: Vad han säger är att det dessutom blir färre och färre bolag som står för större och större andel av vinsten. Nu på senare tid har det varit mycket techbolagen, till exempel Apple, Google och Microsoft, som står för hela uppgången. Så vi går mer och mer mot en sorts vinnaren-tar-allt. Men det är väldigt svårt att, som vi kommer prata mer om, veta vilka de här vinnarna är. För ska du köpa aktier, så är det så att köper du 100 aktier, så kommer 96 av dem inte slå räntor. Det är bara de där fyra. Och då ska man komma ihåg att du kanske har en portfölj med tio aktier. Det är sjukt mycket som ska till för att du ska fånga just de fyra.

Caroline: Ja, verkligen. Men är det en tendens, om jag bara får fråga kring varför de blir färre och färre, de stora. Är det att de köper upp den kunskap de behöver i sitt företag, så de har förmågan finansiellt att ackumulera in den kunskap de behöver för att växa och evolvera?

Hastigheten och globaliseringen

Jan: Jag vet inte, jag kan bara spekulera, men jag skulle säga, min upplevelse är att, om vissa pratar om den här exponentiella utvecklingen, att saker bara accelererar och går fortare och fortare. Skulle du för 50 år sedan göra en global produkt, eller en global lansering, så tog det ganska lång tid, och det kostade mycket pengar. Har du en bra tjänst idag, så kan du lansera den globalt i princip från första början, via till exempel internet. Det är därför jag tror att många av de här techbolagen har kunnat rulla ut globalt och få en mycket, mycket större marknad.

Jan: Sen kan man säga motsatsen mot det där, då kommer vi in på till exempel Nassim Taleb, som pratade om det här med antifragile, som vi tog upp i något avsnitt. När saker blir för stora tenderar de att brytas ner i sina beståndsdelar. Ju större du blir, desto mindre flexibel är du. Och du vet, lagstiftningen nu, till exempel i EU, håller man ju på att vilja ställa massa krav på de här techbolagen. Så jag vet inte. Jag vet inte.

Caroline: Nej, det kan man verkligen fundera över.

Jan: Men jag skulle säga att det handlar om hastighet. Att saker går mycket fortare idag än vad de har gjort förut. Och att det är mer en globalisering.

The Capitalism Distribution

Jan: Men om vi hoppar tillbaka. För några år sedan gjorde ett amerikanskt fondbolag som heter Blackstar Funds en studie eller rapport som kan heta The Capitalism Distribution. Denna graf har jag stulit från Meb Faber, som också är en sådan aktiebloggare i USA. Han är dessutom fondförvaltare. De har plockat fram, de undersökte alla amerikanska bolag mellan 1983 och 2006. Och då konstaterade de att 20 procent av alla aktier förlorade 75 procent eller mer av sitt värde. Så en av fem aktier förlorade 75 procent eller mer av värdet. 39 procent av alla aktier gick back. Så 4 av 10 förlorade man pengar på. Och 20 procent var signifikanta vinnare. Så du hade 20 procent som var signifikanta vinnare och 20 procent som var signifikanta förlorare.

Jan: Men det intressanta är inte bara att jämföra om du tjänade pengar eller inte, utan att titta på hur de stod sig mot indexet de ingick i. Hur går de mot ett amerikanskt Russell 3000-index? S&P 500 har bara 500 aktier i sig, men Russell 3000 har 3 000 aktier. Samma tidsperiod, 1983 till 2006, och då konstaterade man att 64 procent av alla aktier hade lägre totalavkastning än index. Så investerade du i en indexfond för Russell 3000, så hade du bättre avkastning än 6 av 10 aktier i indexet. 36 procent var de som slog index.

Caroline: Det blir naturligt. Om 64 inte slår, då är det 36 som slår.

Jan: 6 procent överpresterade dramatiskt, det vill säga 500 procent eller mer under den här perioden. Så lite i linje med Bessembinder, 4 procent. Och tittar man sen på årlig avkastning... ja, förlåt, det sa vi ju.

Caroline: Det sa vi.

Bessembinder globalt: ännu värre

Jan: Sen, om vi tittar på en annan studie, så gjorde Bessembinder om sin studie från 2018 på amerikanska aktier. Han gjorde om den 2020 på globala aktier. Istället för 26 000 amerikanska aktier lade han till ungefär 40 000 globala aktier. Så han tittar totalt på 63 105 aktier från 42 länder över 30 år, det vill säga januari 1990 till och med juni 2020. Och fördelningen av hela vinsten: de fem största bolagen stod för 11 procent av hela värdeökningen i hela aktieperioden. Det var Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Tencent. Och topp 1,5 procent av bolagen, 47 stycken, stod för 100 procent av uppgången. Så på den globala aktiemarknaden är det ännu värre. Här har vi alltså cirka 1 000 bolag av 63 000 bolag som stod för hela värdeökningen ovanför statslånepapper, alltså statsskuldväxlar eller en räntefond.

Jan: Och då konstaterar han också att mer än hälften av alla aktier, 56 procent i USA, 61 procent globalt, inte slog räntepapper. Alltså, vi pratar inte om att de inte slog sitt index, vi pratar om att de inte slog räntepapper.

Caroline: Nej, jag håller hela tiden det i åtanke, 2 procent.

Jan: Ja. Och man kan tro att de är värdelösa då, men jag tänker att de nog inte är det. Tänk så här, du har tagit på dig en massa risk som du inte har fått betalt för. Du kunde ha sagt: jag lånar ut mina pengar till svenska staten. Den enda gången jag inte får tillbaka det staten har sagt, är om svenska staten går i konkurs. Det är i princip riskfritt. Det är därför man pratar om den riskfria räntan. Och här har du tagit massor av risk för att få en sämre avkastning än den riskfria räntan. Och hälften av alla aktier slår inte den riskfria räntan. Vilket är supersvårt.

Tumreglerna för enskilda aktier

Jan: Detta är väl kanske en av de viktigare, jobbiga sliderna för den som är i enskilda aktier. För om vi sammanfattar Nick, Blackstar, Bessembinder och alla de här i några slags tumregler, så blir det så här. Fyra av tio aktier kommer du förlora pengar på. Sju av tio kommer du gå plus på, men du kommer förlora mot index. Är du med? Du kommer gå plus, men du kommer förlora mot index. Två av tio aktier kommer förlora 75 procent eller mer av sitt värde. Två av tio aktier står för hela uppgången, så åtta av dem kommer inte ge någonting. Fyra av hundra aktier slår sitt index med mer än 500 procent. Och fem av tio aktier kommer försvinna och dö inom tio år. Hälften av alla aktier avnoteras eller dör, går i konkurs, på annat sätt, inom tio år. De kan försvinna antingen genom utköp eller genom att de avnoteras, de blir inte lönsamma eller köps upp. Men det är inget gott betyg.

Det vanligaste utfallet: minus 100 procent

Jan: Och detta är också helt perverst. Det vanligaste resultatet för en aktie, om någon frågat mig, eller vi kan ställa frågan till dig som lyssnar. Vad är den vanligaste avkastningen för en aktie, om man tittar över 30 år globalt eller i USA? Om vi har en massa lådor, plus åtta, plus sju, plus tio procent. Vad är den vanligaste totalavkastningen för en aktie? Man tänker ju att det borde vara åtta procent.

Caroline: Ja, men eller hur, man tänker som en indexfond.

Det vanligaste utfallet för en enskild aktie är minus 100 procent.

Caroline: Vänta, att den förlorar hela sitt värde?

Jan: Det vanligaste utfallet, när man tittar på...

Caroline: Jo, men får man titta på så många, så blir det ju det vanligaste.

Jan: Ja, och det är att om hälften av aktierna dör och försvinner från börsen inom tio år, då är det inte så konstigt att det vanligaste utfallet kommer vara minus 100 procent. Men det tänker man inte på, att det vanligaste, det som förmodligen är mest sannolikt med en aktie över tid, är att du kommer förlora alla pengar på den. Det är helt bisarrt. Och i efterhand kan jag rada upp en hel massa sådana aktier, som Fly Me och Northland Resources och Icon Medialab. Massor av sådana, Sting Networks, som var superbra.

Caroline: Ja, alltså från en investerares syn vill man ju inte ha det.

Jan: Nej.

Caroline: Det vill man inte. Det är helt sjukt. Helt sjukt faktiskt, när man tittar på det så här statistiskt.

Missade du tech-tåget? Indexfonden gick bättre

Jan: Och sen, lite apropå forumet, jag startade en tråd här för några dagar sedan som heter ungefär "Missade du tech-tåget eller Ny Teknik för tre år sedan? Ingen fara, din indexfond har nu gått bättre." För jag hör, du vet, vi pratar ju alltid: "oh, jag skulle ha köpt Ny Teknik-aktier", eller "oh, jag skulle ha köpt den här fonden", eller "oh, jag skulle ha köpt den här aktien".

Caroline: Du skulle ha lagt mer pengar.

Jan: Ja, man hör alltid "detta är fonderna du skulle ha ägt". Det kommer alltid i media. Och jag är så här, köp inte branschfonder, det har jag sagt hur länge som helst. Bara gå tillbaka till forumet 2018. Då var till exempel Ny Teknik med i varenda portfölj. Jag kommer ihåg, jag har inspelade rådgivningssamtal, där Swedbank tyckte att jag skulle lägga 50 procent i Swedbank Robur Ny Teknik. Men, lite så här, nu blir jag väl lite gubbe.

Caroline: Nej, du, Jan, du är ingen gubbe. Du är 40, det betyder inte att du är gubbe. Du behöver inte gå in i den identiteten.

Jan: Jag gillar det, jag gillar det. Så det är ändå lite gammeläldst.

TIN Ny Teknik mot Länsförsäkringar Global

Jan: Så nu har jag bara i den tråden tagit några sådana här. Om vi tar TIN Ny Teknik versus Länsförsäkringar Global Indexnära. Om man köpte den när TIN Ny Teknik startade, så överpresterade TIN Ny Teknik massivt under 2021. Det var kanske till och med tre gånger bättre än Länsförsäkringar Global Index. Tittar vi idag, måndag 9 maj, eller i förrgår, så är Länsförsäkringar Global Index nära att gå förbi. Så det var stor uppgång, stor nedgång. Och detta tenderar hända alltid.

Caroline: Ja, och Länsförsäkringar, den globala, den bara tuffar på. Den är skittråkig.

Jan: Jag tänker inte att den är tråkig, jag tänker att den är en sådan där, vad heter den, sköldpadda.

Caroline: Ja, ja, precis, som i den, haren eller sköldpaddan. Stadig och långsam.

Jan: Och här blir det återigen så här, Länsförsäkringar Global, 1 600 bolag runt om i världen. Egentligen gillar vi ju en fondrobot ännu bättre, för det är kanske 10 000 bolag som är ännu bredare, men det är svårt att göra grafer med den, tyvärr. Så jag fuskar lite och använder Avanza, där det är väldigt enkelt. Man trycker bara "jämför den och den fonden", så får man en graf. Så om du innan ångrat dig att du inte köpte TIN Ny Teknik, så behöver du inte ångra dig. Länsförsäkringar Global for the win.

Spiltan och Cathie Woods ARK

Jan: Om vi tar Spiltan Aktiefond Investmentbolag versus LF Global Index de senaste fem åren. Samma sak där. Spiltan Investmentbolag har i perioder överpresterat totalt mot Länsförsäkringar. Men idag, på femårsperspektiv, om du hade satt 100 kronor i Spiltan Investmentbolag eller 100 kronor i Länsförsäkringar Global, så är du idag same same. Länsförsäkringar 74 procent, Spiltan 72 procents avkastning. Tittar vi på en sådan som var superkänd i USA, på aktiemarknaden...

Caroline: Ja, men som du har pratat lite om, det är någon kvinna som är...

Jan: Cathie Wood, ja. ARK Innovation, som var så här, det är five disruption-trender. Automation, robotar, genmanipulering, krypto.

Caroline: Är det inte energi?

Jan: Ja, energi eller något sådant också. Det är fem megatrender. Hon investerade i det. När det var som topp, så gav det typ sju gånger pengarna mot Länsförsäkringar Global. Så la du 100 kronor i Länsförsäkringar Global när hon startade 2017, eller i hennes fond, så hade du 2021 liksom tre, ja vad blev det, eller vänta, vänta, nu måste jag bara tänka här.

Caroline: Ja, grafen är konstig.

Jan: Ja, men du hade fem gånger mer i hennes fond. Medan idag, om vi tittar, så är hennes fond 69 procents avkastning, Länsförsäkringar 78 procents avkastning.

Caroline: Jo, men vänta, är det på senare tid som alla de här har gått ner så mycket, eller hur är det nu? Nu är vi ju inne i någon, vad sa du, björnmarknad, korrektion?

Jan: Vi har haft en sektorrotation, från tillväxt kan man säga. Vi har haft en börskrasch i början av året.

Caroline: Ja, för det är inte så lång tid egentligen. Alltså, jag känner mig helt desperat när du visar de här graferna. Jag tänker, det kan inte vara... det måste vara den här korta perioden du pratar om.

Det är både jobbigt och spännande

Jan: Det är klart, och jag har gillat ARK Innovation, för jag älskar sådana megatrender och jag tänker alltid på hur framtiden ser ut och vad som ska komma. Det är mitt opium, Jan.

Caroline: Ja, jag vet.

Jan: Men grejen är...

Caroline: Det är skitjobbigt att du visar detta.

Jan: Fast jag upplever att detta är... jag tänkte att detta skulle vara en tröst.

Caroline: Jo, men det kan det vara, men det kan också vara lite nedslående, tänker jag. Ja, speciellt ARK Innovation.

Jan: Ja. Nej, men jag menar, och det går trender i det här. Hade vi tittat 2008-ish, då hette bolagen till exempel Northland Resources. Det var superpopulärt. 2015 hade vi en sådan här graf på Fingerprint Cards. Nu har vi haft en sådan uppgång, jag tror på SBB, Samhällsbyggnadsbolaget. Superpopulärt. Jag tror 200 000 aktieägare bara på Avanza. En av de mest populära, ger månadsutdelning. Också under 2021 gick den ju som tåget, fem gånger mot index i avkastning. Men om du tar SBB från start mot LF Global Index, återigen, Länsförsäkringar är förbi.

Jan: Och jag menar, de här uppgångarna och fallen, det går mode i de här. Det är väl det jag försöker säga. Nu kommer vi säkert, om jag skulle gissa, få mode i värdebolag. Det var mer än tio år sedan vi hade mode i värdebolag, och de har ju hållit upp nu i den här kraschen. Och sen kommer det gå ur tiden och så blir det något annat. Det är där jag menar att den breda indexfonden, över tid, är den som kommer vinna.

Det blir alltid orättvist, för indexfonden jämförs ju alltid mot det som gick bra på sistone.

Caroline: Ja, så är det ju.

Men vi gick ur i tid, säger vän av ordning

Jan: Och sen kommer också vän av ordning hävda: ja, men du vet, vi gick ut ur SBB, eller vi gick ur Robur Ny Teknik innan den kraschade. Ja, visst finns det de människorna. Men om du tittar på antalet ägare på Avanza, så tenderar de inte att minska innan aktien eller tillgången faller i värde. Man hoppar på det när det är populärt, och sen stannar man kvar hela nedgången.

Jan: Och samma sak, vi har ju vårt vad också med aktiva fondförvaltare för fem år sedan. Vi sa: ja, men er fond, som är aktiv och global, ni ska välja ut vinnarna, ni har 30 bolag som ni undersöker och besöker. Så tittar vi fyra och ett halvt år in, så ligger vi på 74 procent, de på 65.

Caroline: Extremt! När är det nu, i september i år, eller?

Jan: Nej, det avgörs i februari 2023.

Caroline: Ja, för då finns det ändå tid kvar att komma ur den här...

Jan: Precis, men om vi tittar på de här senaste fem åren, i vissa perioder har man överpresterat, i andra inte. Men supersvårt. Det handlar inte om att bara haha, skadeglad. Det visar ju på hur extremt svårt detta är, även för professionella förvaltare.

Diversifiering och de få vinnarna

Jan: Så om vi hoppar tillbaka till Bessembinder. Då skriver han så här: "The results presented here reaffirm the importance of portfolio diversification, particularly for those investors who view performance in terms of the mean and variance of portfolio returns. In addition to the points made in a typical textbook analysis, the results here focus attention on the possibility that poorly diversified portfolios will underperform because they omit the relatively few stocks that generate large positive returns."

Jan: Problemet är att får du inte med de här få aktierna som står för hela uppgången, så kommer hela din portfölj underprestera. Det är mer sannolikt att du inte får med en av de här vinnarna än att du får med den. Och jag vet inte om jag har med det här, men om man tittar på de som var drivarna till exempel på 50-talet eller på 20-talet, då var det jättestora järnvägsbolag som drog upp börsen. Men det är få järnvägsbolag som drog börsen på 50-talet, för då var det mycket oljebolag och den typen. Tittar du på 90-talet och framåt har det typiskt varit techbolag som har drivit. Så inget varar för alltid.

Jan: Eller, du säger att du har haft med Apple. Ja, det är väl superbra att du har haft med Apple och Microsoft. Men har du med det som kommer driva de kommande tio åren?

Caroline: Jag blir ju helt snurrig av sådant här, för jag börjar tänka på, jag börjar verkligen tänka på vart utvecklingen är på väg. Du vet att jag älskar sådant. Och när du presenterar sådant här blir jag helt snurrig, så jag nästan måste ta en paus.

Jan: Det är både jobbigt och spännande.

Caroline: Jaså? Jag tänker ju lite annorlunda än du. Nu har du ju spararens väl i fokus här, och vad man ska ha i sin portfölj. Och jag bara snurrar iväg i huvudet. Dels vad som kommer komma, och dels vad som har varit. Och du vet, ja, det är skitjobbigt.

Jan: Ja, det är skitjobbigt.

Caroline: Men samtidigt är det en tröst, faktiskt. Jag kan ju lägga mina pengar i indexfonder, så är jag klar.

Jan: Ja, så kan man roa sig med det. Man kan roa sig med utvecklingen i sin lekhink.

Caroline: Ja, men exakt.

Hälften av alla bolag dör inom tio år

Jan: Och om vi kommer in på det här med hälften av alla bolag som dör, så skriver Bessembinder också så här.

Caroline: "Of the 28 853 companies that traded on US markets since 1950, 22 469, 78 percent, died by 2009. In fact, half of all companies in any given cohort of US publicly traded companies disappear within ten years."

Jan: Detta är helt sjukt. Så av alla aktierna på amerikanska marknaden sedan 1950, det vill säga 28 853, så har 22 469, 78 procent, försvunnit innan 2009. Och om du tar vilken delmängd som helst av den amerikanska marknaden, så kommer hälften av dem vara borta inom tio år. Det är helt sjukt. Jag har inte tänkt på detta, och jag har ändå investerat i 25 år. Jag har inte tittat på det från det perspektivet. Förlåt, detta var inte från Bessembinder, det var från Nicks bok. Nu skriver Bessembinder.

Caroline: "More than half of..." det är databasen som han hade för aktier. "...the common stocks deliver negative lifetime returns. The single most frequent outcome, when returns are rounded to the nearest 5 percent, observed for individual common stocks over their full lifetimes, is a loss of 100 percent."

Jan: Ja, jag tycker det är helt bisarrt. Så det är precis det vi var inne på innan. Det vanligaste, mest förekommande utfallet för en individuell aktie är att den ska förlora 100 procent av sitt värde. Och här har vi precis det jag pratade om innan också.

Caroline: "Of the 20 companies in the Dow Jones Industrial Average in March 1920, not a single one was still in the index 100 years later. Nothing lasts forever."

Vad hände med alla dessa bolag?

Jan: Så av de här 20 företagen som var i det största indexet 1920, är ingen av dem kvar 100 år senare. Det låter jättekonstigt, men samtidigt, 1920, vad gjorde man då? Lade man räls och bröt kol och sådana saker?

Caroline: Jag vet inte, man kan väl kolla upp det.

Jan: Det var säkert under den här Vanderbilt och sådana. Jag vet inte, Rockefeller skulle jag gissa. Och tittar man på det, också från Bessembinder, så är medianlivslängden för en enskild aktie mellan 1926 och 2016, för ett noterat bolag, sju och ett halvt år. Så extremt få bolag överlever. Det är här man också får respekt för typ Investor, eller de här som har funnits i 100 år. Snacka om att vara outliers och vara duktiga.

Caroline: Ja, lite så här. Lite spännande, lite tragiskt samtidigt. Ja, men jag tänker också mycket så, vad hände med alla dessa bolag? Vad gjorde de? Blev de uppköpta? Vad bidrog de till i samhället? Jag tänker ju på sådana saker, naturligtvis. För mig är det väldigt smärtsamt att tänka att någon hade startat ett företag och ville något och gjorde något och trodde på något, och kanske bidrog på något vis, och sen dog det utan att lämna ett spår efter sig. Jag vill att det ska finnas spår.

Jan: Efter dig?

Caroline: Ja, efter mig, naturligtvis. Men efter den mänskliga... du vet den här mänskliga drivkraften. Att det finns spår.

Jan: Nu tittar vi på det från en investerares perspektiv. Inte från någon som ska läsa i framtiden. Och det är ju detta som också är fördelen med index. Har du ett index, så när ett bolag dör, så poppar det in ett nytt bolag.

Caroline: Ja.

Ju mer man läser, desto mer gillar man index

Jan: Så det är, för mig, ju mer man läser, desto mer tycker man om indexfonder. Upplever jag. Även om det inte är så emotionellt spännande som en enskild aktie. Där man får vara med på, du vet, som med en tonåring. Den tog examen och ökade jättemycket, och sen fick den sitt första jobb, och sen fick den sitt barn, och så gick den igenom sina olika faser. Och så får man vara med på uppgången och vara så här, "åh, jag har tjänat pengar". Och sen har man en krigshistoria.

Caroline: Nog också att man känner sig som en del av något, och en del av samhället. Att man är med, liksom.

Jan: Ja, och man får bevisa något och sådant.

Caroline: Ja.

Jan: Bessembinder igen.

Caroline: Ja. "The results in this paper imply that the returns to active stock selection can be very large, if the investor is either fortunate or skilled enough to select a concentrated portfolio containing stocks that go on to earn extreme positive returns. Of course, the key question of whether an investor can reliably identify in advance such homerun stocks, or can identify a manager with the skill to do so, remains."

Jan: Ja. Så han säger så här, ja, en koncentrerad portfölj kan gå superbra. Eller hur? Men frågan är hela tiden, kan jag på ett repeterbart, strukturerat, systematiskt sätt hitta dessa som ger de här homerun stocks, eller inte? Och det är ju supersvårt.

Rentec, Universa och Safe Haven

Caroline: Men Rentech, Jan?

Jan: Ja, de har ju gått, nu har jag inte kollat på dem, men de hade skitdåligt 2021.

Caroline: Ja, okej. Jag tänkte att de annars var någon sådan där gyllene fågel.

Jan: Ja, vi får återgå. Det var länge sedan Rentech kom in.

Caroline: Jag har sett den boken på ditt skrivbord länge nu. Investing for crisis times, eller vad det stod.

Jan: Nej, det är något helt annat. Det hade varit en annan bok. Men Rentech i alla fall, ja, den finns på Kindle. The Man Who Solved the Market heter den.

Caroline: Jim Collins, tror jag. The man who beat the market. Men det är den med paraplyet, ja.

Jan: Nej, den är Safe Haven. Det är av Mark Spitznagel. Den kommer vi till.

Caroline: Och det är väl Rentech?

Jan: Nej.

Caroline: Spitznagel?

Jan: Nej. Du har blandat ihop det. Han har fonden Universa, som han driver tillsammans med Nassim Taleb, som tjänar bisarra mängder pengar när marknaden går ner. Och det gör de nu, kanske?

Caroline: Kanske. Det kanske är dags att kolla upp.

Jan: Det är dags att kolla upp, ja. Det får bli kanske efter att vi har ett par kapitel kvar i Just Keep Buying.

Kan jag plocka ut vinnarna när proffsen inte kan?

Jan: Men den svåra frågan då är, kan jag vara säker på att jag kommer kunna plocka ut vinnarna, när proffsen uppenbarligen inte klarar det? Man behöver ställa sig själv den frågan och vara ganska rak och ärlig. Tittar vi på Avanza, så släpper de ju varje år: så här gick det för den genomsnittliga avanzianen, så här gick det för Stockholmsbörsen, så här gick det för den globala börsen. Tittar vi på de senaste tolv åren, så har den genomsnittliga avanzianen inte klarat det nio av tolv år. Så som grupp verkar vi på Avanza inte klara att slå index. Sen, återigen, har vi mycket diskussion kring det på forumet.

Jan: Så om man tittar från det finansiella hållet, så har man oddsen bisarrt mot sig. Och då har vi ändå, som Nick skriver, att det argumentet pales in comparison.

Caroline: Ja, och nu kommer det existentiella argumentet.

Det existentiella argumentet

Jan: Ja, så här blir det inte så mycket att diskutera, utan här blir det mycket citat. Lite på gränsen för mycket citat.

Caroline: Jag kan inte räkna ut vad det existentiella argumentet är. Jag har ändå funderat lite här i smyg. Jag kan inte tänka ut det. Och sen kommer det väl ändå låta så helt självklart, typ.

Jan: Ja, men precis. Du ska få läsa. Och det är roligt, för han börjar med att det existentiella argumentet är ganska simpelt. Så du får läsa.

Caroline: "The existential argument against stock picking is simple. How do you know if you are good at picking individual stocks? In most domains, the amount of time it takes to judge whether someone has skill in that domain is relatively short."

Jan: Ja, då argumenterar han så här. Om du tittar på någon som spelar basket, så tar det inte mer än tio minuter att se om någon är duktig på basket. Ja visst, man kan ha tur och sätta alla tre poängarna de första fem minuterna. Men om jag spelar basket i en timme, så sätter du inte alla tre poängare i en timme om du inte har färdighet. Du får inte ett bra resultat på tur. Samma sak i programmering. Jag vet många som följer forumet eller jobbar inom tech. Du ser ganska snabbt om en programmerare är duktig eller inte. Eller hur? Men då kommer den svåra frågan. Kan du på en timme säga om du själv eller någon annan är en bra aktieinvesterare?

Caroline: Nej, det är... vad behöver jag titta på då? Det går ju inte ens. Man kan ju bullshita någon genom att säga att det låter bra. Men om du ska titta på utfall, så är det ju liksom...

Återkopplingen tar år

Jan: För det är ju det vi tittar på. Utfallet av kod, eller utfallet av mål i basket eller i en annan domän. Där kommer resultatet, alltså utfallet, väldigt snabbt i förhållande till handlingen. Medan när du investerar, så kan det ta flera månader mellan att du tar ditt beslut och att du har ditt utfall. Är du med? Han skriver så här.

Caroline: "How long would it take to determine if someone is a good stock picker? An hour, a week, a year? Try multiple years, and even then you still may not know for sure. The issue is that causality is harder to determine with stock picking than with other domains. You shoot a basketball or write a computer program, the result comes immediately after the action. The ball goes in the hoop, or it doesn't. The program runs correctly, or it doesn't. But with stock picking, you make a decision now and have to wait for it to pay off. The feedback loop can take years."

Jan: Hänger du med?

Caroline: Ja, absolut. "And the payoff you do eventually get has to be compared to the payoff of buying an index fund like the S&P 500. So even if you make money on absolute terms, you can still lose money on relative terms."

Jan: Så det är inte ens så binärt som att programmet funkar eller inte, eller om du fick i bollen i korgen eller inte. För, som vi säger, visst, du kan köpa aktier som har gått plus. Även om du har oddsen emot dig, så kan du hamna på de där 36 procenten som faktiskt går plus, alltså tre eller fyra av tio aktier som går plus. Men av dem så kommer en del ändå inte slå om du bara hade haft den här Länsförsäkringar Global-fonden. Den som köpte ARK, till exempel, eller köpte SBB, jämfört med mig som köpte Länsförsäkringar vid samma tillfälle, till exempel 2017. Vem är den bästa investeraren? Det är jättesvårt att säga. Och framför allt hade det varit två helt olika svar om vi hade frågat 2021 eller om vi hade frågat i maj 2022. För 2021 hade man ju sagt att det är SBB-investeraren. Eller hur? Som har fem gånger mer pengar än vad jag har i indexfonden. Medan idag har jag mer pengar än SBB-investeraren hade för fem år sedan. Eller Ny Teknik-investeraren, eller de här andra. Så det är jättesvårt att säga.

GameStop: tur eller skicklighet?

Jan: Vi fortsätter.

Caroline: Ja, du har skrivit att utfallet inte ens behöver ha med dig att göra.

Jan: Ja, precis. Då tar Nick ett argument. Han börjar med en historia. Han berättar om sin kompis Darren som ringer honom. Kommer du ihåg GameStop? Vi hade ju det uppe för något år sedan. "Jag ska köpa GameStop", och så ökar det jättemycket, och sen faller det. Inom loppet av dagar eller timmar kunde man tjäna asmycket och förlora jättemycket. Och då resonerar Nick i boken så här. Om vi tar GameStop som exempel. Säg att du köpte aktier 2019 eller 2020, för du trodde att vintage dataspel kommer funka, de håller på att bygga ut sina affärer, de är undervärderade, jag gillar bolaget, jag tror de kommer kunna förbättra verksamheten. Okej, det är mitt bet.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen kommer Reddit in, och de här småspararna. Det blir småsparare mot hedgefonder och finansbranschen. "Nu ska vi visa dem, och vi ska knäcka den här Melvin Capital."

Caroline: Gjorde de det förresten?

Jan: Ja, ja, jag tror det. Och till och med jag har en tröja där det står "Game Set Match", eller "GME". Jag köpte en aktie för jag ville vara med i den historiska händelsen.

Caroline: Ja, det stämmer.

Jan: Och då kan man säga så här. Okej, bra, du tjänade pengar på GameStop. Men hade det med din färdighet att göra? Du fick ett positivt resultat, men det hade ju ingenting med dig att göra. Det hade ingenting med din ursprungliga analys att göra.

Caroline: Jag kör sådana här second level thinking på vintagespel och sådant, kan man säga.

Jan: Ja, men visst, man hade gjort det. Nej, det hade inte med mig att göra. Och har det inte med mig att göra, var det då att jag var skicklig, eller var det bara att jag hade tur? Är du med? Och det är det som är problemet. När du tittar på utfallet, så är det jättesvårt att särskilja tur från skicklighet. Nick skriver så här.

Caroline: Ja. "Did the stock go up because of some change you anticipated, or was it another change altogether? What about when market sentiment shifts against you? Do you double down and buy more, or do you reconsider?"

Den egna förlustaktien och den existentiella stressen

Jan: Jag ska säga så här, att vi har en lång tråd på forumet om en specifik aktie. Jag vill inte prata om den i podden, då får man aktivt leta upp den i forumet. Där vi har haft en tes om att den är felvärderad av marknaden. Vi köpte en ganska stor position nu under våren, nästan för en halv miljon. Och just nu ligger vi 150 000 back på fyra veckor. Skitjobbigt. Jag vill stoppa huvudet i sanden. Och jag tänker, okej, vad är det andra vet som inte jag vet? Och jag är ju idioten i rummet, för jag har gjort ett ganska stort offentligt bet och sagt att detta är undervärderat.

Jan: Och där händer massa roliga grejer. Detta har blivit en sådan följetong, som när vi skulle köpa bil. Till exempel nu för några dagar sedan släppte Nordea och andra uppdaterade analyser av detta bolag. Och så skriver de upp siffrorna, de fundamentala siffrorna ser bättre ut, och så sänker de riktkursen. Vilket också är en sådan där, du vet, vänta, hur tänkte ni? Ni säger att bolaget går bättre, och ändå tar ni ner riktkursen. Och tittar man på det, så är nedgången från, tror jag, sista december, då kostade aktien 61 kronor. Nu är den nere på 18. Så det är 70 procents förlust. Och det suger. Och då blir det precis, do you double down, buy more, eller do you reconsider? Och till slut kommer det, första insatsen, och sen kommer rädsla, sen kommer förtvivlan, sen kommer kapitulation. Alla de här känslorna kommer.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Vilket också är en, som jag upplever, ganska uppenbar nackdel med att investera i enskilda aktier. För du har en never-ending, alltså ett antal frågor som hela tiden dyker upp. Har jag rätt? Har jag fel? Var detta bra? Var det dåligt? Vad är det andra vet som inte jag vet? Marknaden håller ju inte med om detta. Hur kan analytikerna skriva upp och ändå gå kursen ner?

Caroline: Ja, men det skapar en viss oro.

Jan: Ja, det skapar en emotionell stress.

Caroline: Osäkerhet, oro, ja. Det skapar en emotionell stress.

Indexfonden tar bort bolagsrisken

Jan: Som jag upplever att jag inte har när jag köper en indexfond. För där är bolagsrisken helt borta. Indexfonden kommer inte göra x antal hundra procent. Men å andra sidan kommer den aldrig göra de här stora förlusterna heller. Och tids nog kommer den förmodligen slå alla de här, liksom hög uppgång och spektakulärt fall. Eller reversion to the mean, som det så fint heter också.

Caroline: Ja.

Jan: Då läser jag. "These are just a few of the questions you have to ask yourself with every investment decision you make as a stock picker. It can be a never-ending state of existential dread. You may convince yourself that you know what's going on. But do you really know?"

Jan: Vad tänker du? Du sitter här och ler.

Caroline: Vi satt här och pratade om bolaget. Men, ja, för jag har absolut satt huvudet i sanden när det gäller en sådan här grej. För jag tänker, ja, men jag har fan ingen aning.

Jan: Nej. Och det är ju det som är så skönt också med en indexfond. Det är så här, jag har ingen aning, och det räcker. Men när du investerar i en enskild aktie, så kan du inte unna dig det.

Caroline: Nej. Jag kan också bli sådan med enskilda aktier att jag inte ens vill pyssla med det.

Jan: Nej.

Caroline: Och då kan ju vem som helst, inklusive mina egna röster i huvudet, säga: men vadå, är du inte tillräckligt skilled? Och så kommer det sådana där utmaningar i huvudet.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, du är lite dum som bara behöver hålla på med indexfonder. Det skulle nog vem som helst tycka, i slutändan.

Jan: Ja, och nu är det bara din egen röst.

Caroline: Det är min egen röst.

Jan: Ja, tänk när du får höra det i fysiska Rikarummet. "Det är bara losers som håller på med indexfonder." Jag har ju fått höra det från folk. "Du behöver inte följa honom på RikaTillsammans, för han är inte tillräckligt duktig för enskilda aktier."

Caroline: Ja, vi går vidare.

Tio procent har skicklighet, nittio har det inte

Jan: Så om vi tar Bessembinder, i sin conclusion så skriver han i related works, detta var faktiskt Christian100 på forumet som plockade upp det. Utöver allt vi har pratat om, så kommer dessutom de här faktan. Det är en studie av Savor och Wilson, 2013.

Caroline: "...show that approximately 60 percent of the cumulative stock market excess return accrues on the relatively few days where macroeconomic announcements are made."

Jan: Vad betyder nu detta? Det betyder att 60 procent av den ackumulerade överavkastningen på aktiemarknaden kommer på de relativt få dagarna när det blir, så här, amerikanska jobbsiffror släpps, eller Fed förändrar räntan, eller nya inflationssiffror kommer.

Caroline: Så blir börsen optimistisk?

Jan: Ja, eller negativ. Det är inte ens som att det är linjärt, att det förändras med 0,1 procent om dagen. Slagen kommer dessutom de här slumpmässiga dagarna när det presenteras viss fakta.

Caroline: Men då vet man ju när man ska sälja, i alla fall.

Jan: Va?

Caroline: Nej, om man tänker så här, det kommer komma en rapport snart. Ja, men då kan jag sälja då, för då kommer de säkert gå upp.

Jan: Ja, och sen har du fel.

Caroline: Ett par procent.

Jan: Ja, så har man fel. Och sen skriver en annan studie, av Lucca och Moench, 2016.

Caroline: "...show that half of the excess return in US markets since 1980 accrues on the day before Federal Reserve Open Market Committee meetings."

Jan: Ja, så halva överavkastningen på den amerikanska marknaden sedan 1980 kommer de dagarna då Fed, alltså amerikanska centralbanken, har sina möten.

Har jag en färdighet, eller inte?

Jan: Så vi fortsätter på Nick. Och det existentiella argumentet. Då pratar han om den här frågan. Handlar det om att jag har en färdighet, eller inte? Och då säger han, för vissa människor är svaret ja. Du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "For some people the answer is clearly yes. For example, in 'Can Mutual Fund Stars Really Pick Stocks?', researchers found that the large positive alphas of the top 10 percent of funds, net of costs, are extremely unlikely to be the result of sampling variability or luck. In other words..." ja, "...10 percent of people who pick stocks professionally do actually have skill that persists over time. However, this also suggests that 90 percent probably don't."

Jan: Ja, för vissa människor tycker de att de absolut har en färdighet i det här. Om man tittar på studier, denna studien som han tittar på, så tittar man bara på fondförvaltare, och då säger man, okej, 10 procent av dem har en färdighet och ett resultat som sannolikt inte beror på tur. Forskare är ganska duktiga på att urskilja tur från skicklighet i studier. Så han säger, ja, det finns 10 procent som kan göra det professionellt. Men samtidigt säger han också att det finns 90 procent som inte gör det.

Fyra av fem kan inte bevisa sin skicklighet

Jan: Och så fortsätter han att resonera, detta är ett ganska fint resonemang.

Caroline: Ja. "For argument's sake, let's assume that the top 10 percent of stock pickers and the bottom 10 percent of stock pickers can easily identify their skill, or lack thereof."

Jan: Det vill säga, bara för diskussionens skull säger vi så här, vi har 10 procent som vi säger är duktiga, vi kan alltså identifiera dem, titta på dem, de här har skill. Och sen säger vi, okej, men titta här, de i botten, de sämsta 10 procenten, de har ingen färdighet. Så vi har identifierat topp 10 och sämsta 10 procenten.

Caroline: "This means that if we choose a stock picker at random, there is a 20 percent chance we could identify their skill level, and an 80 percent chance that we couldn't."

Jan: Ja, så det betyder att med de här, topp 10 procent och sämsta 10 procent, om vi får 100 fondförvaltare, så är det 80 procents sannolikhet att vi väljer en fondförvaltare där vi inte kan säga någonting.

Caroline: Ja. "This implies that four out of five stock pickers would find it difficult to prove that they are good at stock picking."

Jan: Ja. Så det är jättesvårt att bevisa att man är duktig.

Caroline: Ja. "And even if you are someone who can demonstrate their stock picking prowess, your issues don't stop there. For example, what happens when you inevitably experience a period of underperformance? After all, underperformance isn't a matter of if, but when. This is the existential crisis that I'm talking about. Why would you want to play a game, or make a career out of something, that you can't prove that you're good at?"

Även de bästa underpresterar i perioder

Jan: Ja. Hänger du med i baken? Argumentet?

Caroline: Ja.

Jan: Så även om jag är de här topp tio procenten, så kommer jag ha perioder då jag underpresterar. Det är nästan per definition. För du behöver ibland köpa det som är opopulärt, eller du köper något som går ner, för att göra de bra affärerna. Att köpa det som alla andra köper kommer ju inte ge dig någon skill, för då kommer du inte slå index. Så det ligger nästan i sakens natur att vissa av de här strategierna som ska överprestera mot index kommer ha perioder av underprestation. Och de här perioderna kan ta flera år. Om vi nu tar det här, om vi nu har rätt i den ena aktien som vi pratar om. Ja, men nu har den totalt underpresterat. Det enkla för oss hade varit att inte prata om det, och kolla in den om tre år, titta vad duktiga vi är. Men nu när den går neråt, handlar det om att vi har dålig skill, eller är det bara en period av underperformance?

Jan: Och då kommer man till den här existentiella frågan. Okej, varför skulle jag vilja spela ett spel, eller jobba i en karriär, där jag inte vet eller ens kan bevisa att jag är duktig? Jag kan enkelt bevisa att jag är duktig på programmering. Jag kan enkelt bevisa att jag är, eller var, ganska duktig handbollsmålvakt. Men jag kan inte bevisa att jag är en duktig stockpicker.

Stjärnorna som faller: Cathie Wood och Mitteregger

Jan: Vi tar Cathie Wood. Är hon en duktig stockpicker? Hon var ju en stjärna, var med på framsidan av tidningar. I Sverige hade vi Max Mitteregger, som hade den här fonden Gladiator. Sveriges, eller Nordens, bästa hedgefond 2018. Nu för några månader sedan la han ner fonden, totalt felsatsat. Så fonden försvann. Det kommer ju komma nya sådana.

Caroline: Ja, det är klart det kommer.

Jan: Som får vara på framsidan av tidningar. Frågan är om vi kommer bli så jävla sedvanligt charmade.

Caroline: Jo, men det är klart vi kommer. Vi blir alltid charmade. Vi gillar ju den där stjärnan. Vi gillar den där som kommer i media.

Jan: Du kan fortsätta läsa vad han skriver.

Caroline: Ja, "and even if you are someone who can demonstrate their stock picking prow..." nej, vänta, nu har jag väl läst det?

Jan: Ja, förlåt. Det var jag som klistrade in samma.

Caroline: Ja, då fortsätter vi. "As a study by Baird noted, at some point in their careers, virtually all top performing money managers underperform their benchmark and their peers, particularly over time periods of three years or less."

Jan: Ja, så inom en treårsperiod kommer de flesta underprestera.

Caroline: Mm. "Just imagine how nerve-racking this must be when it finally happens. Yes, you had skill in the past. But what about now? Is your underperformance a normal lull that even the best investors experience, or have you lost your touch?"

Hade jag färdighet, eller har det ändrats?

Jan: Skitjobbig fråga, eller hur? När jag underpresterar. Okej, hade jag färdighet? Men har det ändrats? Har jag missat någonting? Har marknaden förändrats? Har spelarna förändrats? Vad är det andra vet som inte jag vet? Vad vet jag som inte andra vet?

Caroline: Ja, man undrar ju vad som händer med dem som... ja, är det att marknaden har fel, eller har jag fel? Ja, men ta till exempel Max Mitteregger. Han var ju jätteinvesterad i något sådant bolag på O. Jag minns inte ens vad det heter. Och han var väl helt säker på att de andra hade fel. Men de andra hade ju inte fel, det gick ju bara rakt ner. Men vad gör han nu? Är han bonde eller någonting sådant? Det är det jag tänker, vad händer med de här människorna?

Jan: Jag tror att hans fond gick ihop med någon annan fond. Och där tvivlar jag ju nu, om jag ska vara på det där andra bolaget. Jag tror ju fortfarande att vi har rätt och att andra har fel. Men marknaden håller ju inte med.

Caroline: Nej.

Jan: Och då börjar jag tänka, men vi behöver bara sitta på det här tillräckligt länge.

Caroline: Ja, det är ju inte säkert att det är en lösning.

Jan: Det är inte säkert, nej. Skitjobbigt.

Slutsatsen: skilj på hobby och viktigt sparande

Jan: Så om man tittar på det, vad ska man göra? Konklusionen. Jo, väldigt få grejer slår en aktieindexfond över tid. Eller en fondrobot. Vill man ändå hålla på med enskilda aktier, ja, men gör det i en skyddad miljö. Det är det vi pratar om, att det behöver inte vara antingen eller. Man kan ha till exempel 90 procent i indexfonder, och sen har man kanske 5–10 procent i det som vi kallar för en lekhink. Ett separat ISK-konto eller liknande. Det är det första jag skulle säga. Sätt majoriteten i indexfonden, ha en lekhink där du köper dina enskilda aktier, där du kan ha din hobby.

Jan: Och om du dessutom gör detta för att tjäna pengar, alltså om du vill göra detta professionellt, denna portföljen är till för att jag vill kunna visa min skill, eller jag vill se om jag har färdigheter, om jag blir bättre. Då skulle jag säga, och detta skriver Nick i boken också, att mät, mät, mät, mät. Räkna ut avkastningen löpande, räkna ut den på årsbasis, titta på totalavkastningen. Och sen jämför du den avkastningen med, till exempel, har du en portfölj av svenska bolag, ja, då är det rimligt att jämföra med PLUS Allabolag Sverige, som är en indexfond för Sverige.

Jämför med det du faktiskt kunde köpt

Jan: Numera ogillar jag att jämföra mot index, jag gillar mer att jämföra med något jag de facto hade kunnat köpa. Jag kan inte köpa index utan avgift, så det blir lite snett att jämföra med index. Köp då den närmsta jämförelsen med index. För svenska börsen påstår jag att det är PLUS Allabolag Sverige. Det finns ingen bättre jämförelse. Har jag en portfölj med utländska aktier, så att jag investerar i amerikanska aktier eller en utländsk portfölj, ja, då jämför jag med till exempel Länsförsäkringar Global Indexnära. Och sen skulle jag jämföra hela portföljen med Lysa, till exempel, eller Opti, eller någon annan fondrobot. För det är ju de facto där vi har alternativen. Jag kan ju sätta mina 100 kronor i PLUS Allabolag, eller i Länsförsäkringar, eller i Lysa. Och tävla över en tillräckligt lång period.

Jan: Och jag skulle säga, som sagt, jag tycker tolv månader säger ingenting. Jag tycker tre, fyra, fem. Minst fem år, tio år. Alltså, inte ens på tio år kan man vara säker. Och detta är väl det jag brukar säga ibland är min orättvisa fördel, att jag började investera så tidigt. Jag är ju inne på mitt tredje decennium som investerare.

Aktieklubben som blev en lärdom

Jan: Och jag hade en aktieklubb som vi mätte. Det var egentligen ett av skiftena till indexfonder. För vi mätte, eftersom vi faktiskt hade delägare i den här aktieklubben, så var vi tvungna att löpande mäta för att räkna ut andelsvärde och en massa grejer. Så det var inget val att inte mäta.

Caroline: Nej.

Jan: Och det var där som vi efter tre år insåg, nej, men titta här, vi slår ju inte Stockholmsbörsen som vi jämförde oss med. Och då avvecklade vi aktieklubben och gav tillbaka alla pengar. Sedan dess har jag inte varit supersugen på att ha någon jättestor portfölj för det viktiga sparandet. Det viktiga av vårt sparande ligger i Lysa, indexfonder, PLUS Allabolag. Medan de här andra är hobbyspekulationer, eller där vi tar en större risk.

Caroline: Bra.

Skilj på hobbypengar och pensionspengar

Jan: Det var väl egentligen det som jag tänkte var syftet med dagens avsnitt. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att jag inte är så sugen på enskilda aktier.

Jan: Jaså, okej. Vad tänker du då?

Caroline: Jo, men det är väl det. Jag hoppas att folk inte blir nedslagna. Återigen, det är roligt. Det är en emotionell resa med enskilda aktier. Det kan vara roligt, men gör det för skojs skull.

Jan: Jag jämför det med, folk lägger tusenlappar varje månad på att ha en häst.

Caroline: Ja.

Jan: Det är helt okej att förlora relativ avkastning mot index. Det är helt okej att gå back ibland. Men skilj på hobby och det du behöver. Pengar som du behöver till din pension. Skilj på hobby och sparande till ditt boende, eller hobby och sparande till barn. Var tydlig för dig själv. Vad är hobby, för skojs skull? Och vad är mitt viktiga sparande? Jag hade ju avrått från att lägga det viktiga sparandet i någon slags koncentrerad portfölj av enskilda aktier.

Lita inte på oss, logga in och jämför själv

Jan: Och sen tänker jag att du som har indexfonder, sparar långsiktigt, lita inte på oss. Logga in på Avanza och jämför, till exempel, den här Länsförsäkringar Global med Ny Teknik, eller med Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Eller alla de här andra som du säkert har hört talas om och som andra har tipsat om. Och se hur det har gått. För över tid är det extremt svårt. Det är extremt svårt att slå de här indexfonderna.

Indexfonden kommer aldrig vara den enskilda vinnaren varje år. Men du kommer aldrig vara sämst, och du kommer alltid vara topp 30 procent.

Jan: Det är därför jag gillar den här cykel- och Tour de France-metaforen. Du kommer aldrig med en indexfond vara bäst. Men du kommer aldrig vara sämst, och du kommer alltid vara topp 30 procent. Och eftersom de andra dessutom inte hoppar av de här dåliga investeringarna i tid, så kommer du sannolikt överprestera och vara vinnaren, trots att du egentligen inte borde kunna vara vinnaren med en indexfond. Så tänker jag.

Jan: Det kommer bli superspännande med diskussionen efter detta avsnitt. Särskilt om du har någon som bara investerar i aktier och tycker att indexfonder är skit. Det kan bli intressanta samtal. Kan du visa de här studierna för den personen?

Caroline: Precis, ta fram. "Du, jag har en studie här, Bessembinders." Tänker man att det är någon robot i någon Star Trek-serie.

Jan: Nej, helt enkelt. Jag tänker att vi rundar av. Stort tack för att du följer, tack för att du lyssnar. Hoppas att vi ses på forumet, och tack till dig som är på Patreon och som är sponsor och gör detta möjligt. Jag ser fram emot diskussionerna.