Börsen går ner var åttonde dag, och det är helt normalt

Det är lätt att glömma att börsen går ner också

Vi har alla varit där: depån lyser rött, magen knyter sig och hjärnan börjar leta efter en anledning att “göra något”. Grafen på den här sidan är mitt bästa motgift mot den känslan. Den visar hur många handelsdagar per år som den amerikanska börsen (S&P 500 i USD) föll med 1 % eller mer, varje år sedan 1990. Det korta svaret är att det händer hela tiden. I genomsnitt 31 dagar per år, ungefär var åttonde handelsdag. Min upplevelse efter snart 30 år på börsen är att den här typen av basfakta gör mer för nattsömnen än de flesta prognoser. När man vet hur normalt det röda är, slutar det kännas som ett larm.

31 nedgångsdagar per år är det normala

Mellan 1990 och 2024 föll S&P 500 med 1 % eller mer i genomsnitt 31 handelsdagar per år, som mest 75 dagar (2008) och som minst 4 dagar (1995 och 2017). Med ungefär 252 handelsdagar på ett år betyder det att ungefär 12 % av alla börsdagar är rejäla minusdagar. Även under ett helt vanligt, hyggligt börsår kommer du se ditt sparande tappa 1 % eller mer ungefär en gång i veckan, i snitt.

Det intressanta är hur mycket det varierar mellan decennierna. Siffrorna nedan är snittantal nedgångsdagar per år, beräknade på grafens data (källa: S&P 500 i USD via Factset):

Medianåret sedan 1990 har 28 sådana dagar. Att äga aktier är alltså inte att slippa minusdagar, utan snarare att prenumerera på dem. De är priset för avkastningen, eller som vi brukar säga: risken är biljetten vi betalar för att pengarna ska växa. Den som vill ha uppgångsdagarna måste stå ut med de röda, för de kommer bara som ett paket.

Extremåren är undantaget, inte regeln

Bara sex år av 35 sedan 1990 har haft fler än 50 stora nedgångsdagar: 2000 (54), 2001 (54), 2002 (72), 2008 (75), 2009 (55) och 2022 (63). Alla sex var kris- eller kraschår, och i backspegeln framstår de som tillfälliga toppar i grafen. Indexet har hittills alltid återhämtat sig efter dem, även om det ibland tagit flera år.

När vi är mitt i ett sådant år känns det aldrig som ett undantag. Hösten 2008 eller våren 2020 kändes som att världen höll på att gå sönder, och 45 nedgångsdagar under coronaåret 2020 hindrade inte börsen från att sluta året på plus. Vi har samlat 40 frågor och svar om vad man gör när börsen kraschar och fem experters bästa tips när börsen skakar, och rådet som återkommer är detsamma: det dyraste misstaget är att sälja sig ur när dagarna hopar sig. Forskningen pekar åt samma håll, en genomgång vi skrivit om visar att köp-och-behåll slår buy-the-dip. Extremåren är obehagliga på riktigt, men de är just undantag, och de har hittills varit tillfälliga.

Sluta kolla depån varje dag

Om var åttonde börsdag är en rejäl minusdag kommer den som kollar depån dagligen att må dåligt 30-talet gånger per år, utan att få någon information som det går att agera klokt på. Det är en ren förlust. Stressen är verklig, men nyttan är noll. En klassisk studie som vi skrivit om visar dessutom att ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de. Att titta ofta leder till att pilla ofta, och att pilla ofta kostar pengar.

Det som funkat för oss är att designa bort frestelsen i stället för att försöka vinna viljestyrkekampen:

• Automatisera månadssparandet så att köpen sker oavsett om veckan var röd eller grön.
• Bestäm i förväg när du tittar, t.ex. vid den årliga ombalanseringen, vilket forskningen visar räcker gott.
• Skriv ner din strategi när det är lugnt, så att du har något att hålla dig i när det gungar.

Din oro när det är rött är inte fel eller dum, den är mänsklig. Poängen med grafen är inte att du ska sluta känna, utan att du ska slippa agera på känslan. Röda siffror på skärmen är väderlek, inte en brandvarnare.

Lugna år är också en fälla

De lugnaste åren i grafen, 1995 och 2017 med bara 4 nedgångsdagar vardera, ser i efterhand ut som varningar snarare än belöningar. Efter 1995 kom IT-kraschens 54, 54 och 72 nedgångsdagar åren 2000–2002. Efter 2017, som var det minst volatila börsåret sedan 1964, kom coronaåret 2020 med 45 dagar och björnmarknaden 2022 med 63. Jag vill vara tydlig med att det här inte är en prognosmodell, det är för få observationer för att säga att lugn “förutspår” storm.

Lärdomen är psykologisk snarare än matematisk, efter ett par lugna år börjar hjärnan tro att 1 %-dagar är onormala, och då tar man ofta omedvetet mer risk än man tål. Den som exempelvis byggde sin riskuppfattning under 2017 fick ett brutalt uppvaknande 2020. Sammanställningen i vårt bildspel hur stor andel av tiden är börsen ner? och vår reel om hur mycket ett börsår går upp i snitt ger samma helhetsbild från andra håll: börsen är stökigare än minnet vill påstå, och generösare än rädslan tror. Justera din risk efter snittåret med sina 31 röda dagar, inte efter det senaste lugna året.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i risk, nedgångar och konsten att hålla kursen har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – risken är biljetten vi betalar för avkastningen.
• Vad gör man när börsen kraschar? – 40 frågor och svar för oroliga marknader.
• Fem experters bästa tips när börsen skakar – konkreta råd när nedgångsdagarna blir många.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför du inte ska vänta på dippen.
• Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – klassikern om varför överaktivitet kostar.
• Det räcker med årlig ombalansering – forskningsstöd för att titta sällan.
• Hur stor andel av tiden är börsen ner? – systergrafen som visar samma sak ur ett annat perspektiv.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.