Är det dumt att ha många fonder?

Hur många fonder ska man ha? Oftast räcker en

Hur många fonder ska man ha i sitt sparande? Mitt korta svar är att en bred, billig, global indexfond räcker i ungefär nio fall av tio. Det är en fråga jag får om och om igen, senast från Life with Ray på Instagram och den förtjänar ett tydligt svar snarare än ett svävande "det beror på".

Det beror förstås lite på vad du försöker åstadkomma. Vill du ha bredare spridning, eller har du bara råkat samla på dig fonder över tid utan att fråga dig varför? Det är skillnad på en portfölj som är genomtänkt enkel och en som är slumpmässigt rörig. Den här artikeln handlar om hur du skiljer det ena från det andra och varför fler fonder nästan aldrig är samma sak som bättre spridning.

Jag har själv gått hela vägen från tjugo fonder till en enda, så jag vet hur lockande det är att tro att fler innehav betyder mer trygghet. Det gör det sällan.

När fler fonder bara blir samma godis i en annan påse

Det vanligaste misstaget är att äga flera fonder som i praktiken innehåller samma bolag. Då har du inte spridit risken, du har bara köpt samma sak två gånger.

Tänk dig en fond som en påse med ett innehåll, en massa bolag. Säg att det är en påse Ahlgrens bilar. Att köpa en påse Ahlgrens bilar på Ica eller en påse Ahlgrens bilar på Willys spelar ingen roll. Du får inte mer gott och blandat. Det är fortfarande Ahlgrens bilar, du har bara använt två olika leverantörer för att köpa det. På samma sätt blir det ofta stora överlapp om du äger två globalfonder från olika fondbolag. Innehållet är nästan identiskt.

Att köpa en påse Ahlgrens bilar på Ica eller en påse Ahlgrens bilar på Willys spelar ingen roll. Du får inte mer gott och blandat.

Det här är poängen som de flesta missar när de "diversifierar" genom att lägga till fonder. Spridning handlar om vad du äger, inte om hur många rader du har i depån.

En globalfond är redan till ungefär 60 procent USA

Ett konkret exempel på falsk diversifiering är att äga en globalfond och samtidigt köpa en separat USA-fond. En globalfond består redan till ungefär 60 procent av amerikanska bolag, så då lägger du bara på mer av något du redan äger i mängd.

Resultatet blir att USA väger ännu tyngre i din portfölj än du tror, medan du inbillar dig att du har spridit ut dig. Det är motsatsen till vad du var ute efter. Samma logik gäller om du staplar fonder som överlappar i bransch eller sektor, till exempel flera teknikfonder ovanpå en globalfond som redan är tung i teknik.

När du vill rensa i en rörig portfölj är överlappet rätt ställe att börja titta. Jämför fonderna på tre dimensioner:

• Geografi – äger fonderna samma länder och regioner?
• Bransch eller sektor – tunga i samma typ av bolag?
• Enskilda innehav – dyker samma jättebolag upp i topplistan hos flera av dem?

Hittar du stora överlapp på de här punkterna äger du i praktiken färre saker än antalet fonder antyder. Då kan du ofta slå ihop utan att tappa någon egentlig spridning.

Från tjugo fonder till en enda

Jag är inte den rätta att kasta sten, för jag har gjort precis det här misstaget själv. 2018, när jag skrev boken Gör ditt barn rikt, gav jag förslag på en fondportfölj med tjugo fonder. Det är lite pinsamt i dag.

I dag har jag landat i en betydligt enklare position: en fond ska vara bred för att den äger tusentals bolag över hela världen, billig för att avgiften annars äter upp avkastningen över tid och passiv för att den följer ett index i stället för att någon förvaltare ska försöka slå marknaden.

Idag påstår jag att man klarar sig i ungefär 90 procent av fallen med en enda fond. En bred, billig, passiv, global aktieindexfond.

Den resan, från tjugo fonder till en, är egentligen hela poängen i ett enda exempel. Ju mer jag lärt mig, desto färre fonder har jag velat äga. Vill du se vilka konkreta fonder vi och communityn landat i har vi samlat dem på vår sida om de bästa fonderna.

Varför enkelhet slår komplexitet i ett fondsparande

Min reflektion efter alla år är att enkelhet nästan alltid slår komplexitet i ett långsiktigt sparande. Färre fonder är lättare att förstå, lättare att underhålla och lättare att inte pilla med när det svänger.

Det handlar inte bara om matematiken kring överlapp, utan lika mycket om beteende. En komplex portfölj med många fonder ger dig fler saker att jämföra, fler beslut att fatta och fler tillfällen att tro att du borde byta ut den som gått sämre mot den som gått bäst. Varje sådant litet pillande är en risk i sig. Vi har skrivit mer om varför det är dyrt att avvika från index och kärnan är just att avvikelsen introducerar en beteenderisk som sällan betalar sig.

Enkelhet är helt enkelt bättre än komplexitet och färre fonder är bättre än många. En portfölj du förstår är en portfölj du orkar äga genom en nedgång och att orka sitta still är ofta det som avgör hela resultatet.

Så kan en enkel fondportfölj se ut

Om du ändå vill ha mer än en enda fond finns det en enkel struktur att utgå från, där varje tillägg fyller en faktisk funktion i stället för att bara upprepa det du redan äger.

I communityn har vi landat i att man kan komplettera globalfonden med en svensk indexfond. Logiken är att vi bor i Sverige och har våra utgifter i Sverige, så om det går bra för Sverige vill vi vara med på det också. En tänkbar fördelning ser ut så här:

Den sista tiondelen är där du får välja precis vad du vill. Vissa väljer en tillväxtmarknadsfond för att få med bolag som inte ryms i globalfonden, andra vill ha en investmentbolagsfond eller något annat. Poängen är att varje del ska tillföra något, inte dubbla det du redan har. Du behöver inte ens göra det här själv. En fondrobot som Lysa sätter ihop och balanserar en bred portfölj åt dig om du hellre slipper.

Kom ihåg risken: det här gäller på lång sikt

Innan du gör något åt din fondportfölj är det jätteviktigt att komma ihåg att allt sparande innebär en risk. Det investerade beloppet kommer både att öka och minska i värde och i värsta fall kan du förlora hela beloppet.

Allt det jag skrivit om aktieindexfonder här gäller på en sparhorisont på fem eller tio år eller mer. Pengar du kan behöva inom kort hör inte hemma i en aktiefond, oavsett hur bred och billig den är. Risk är inte något att vara rädd för, men det är något att förstå och anpassa efter din egen tidshorisont. Vi har en hel genomgång av varför du ska omfamna rätt risk i stället för att fly den och vi har ett tidigt poddavsnitt (avsnitt 99) på samma tema.

Så för att knyta ihop säcken: fler fonder blir sällan bättre. En bred, billig, global indexfond räcker långt och vill du komplettera ska varje tillägg fylla en funktion i stället för att bli ännu en påse Ahlgrens bilar.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i fondval, överlapp och hur du bygger ett sparande du orkar hålla fast vid har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Bästa fonderna – konkreta fondförslag och 70-20-10-modellen för dig som vill ha en mall att utgå från.
• Välj fonder rätt och lätt – våra, communityns och forskningens tips när du faktiskt ska välja en fond.
• Det är dyrt att avvika från index – varför varje avvikelse introducerar en beteenderisk som sällan lönar sig.
• Var inte rädd för rätt risk – de fem pengariskerna och hur du tar rätt risk för din horisont.
• Fondrobot eller indexfond? – för dig som vill veta om du ska välja själv eller låta en robot sköta det.
• Jämför avgiftens påverkan på ditt sparande – se själv varför billiga fonder spelar så stor roll över tid.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturera hela ekonomin efter sparhorisont, inte efter antal fonder.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.