Alternativa investeringar – krydda portföljen smart️

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Därför avråder jag från alternativa investeringar
2. Avsnittet är inte sponsrat och inte finansiell rådgivning
3. Så blir en indexfond aldrig värd noll
4. Patreon-communityn och Fika Tillsammans
5. Tre lyssnarfrågor om lekhinken och alternativa investeringar
6. Vad är Renaissance Technologies (RenTech)?
7. Alternativa investeringar är ett komplement, inte en bas
8. Crowdfunding: Tessin, Trine, Switcher, Better Globe
9. Varför jag ändå föredrar aktier framför crowdfunding
10. Peer-to-peer-lån: Lendify och SaveLend
11. Private equity och multipelarbitrage
12. Liknelsen med tre plånböcker
13. Tröskeln och regleringen kring private equity
14. Avkastning, risk och riskpremie
15. Riskjusterad avkastning och belåning
16. Är private equity värt risken?
17. Belånade investeringar och onoterade bolag
18. Pre-IPO och affärer som inte når småspararen
19. Strukturerade produkter och risken att bli värd noll
20. Logiken bakom onoterade bolag: en vinnare bär förlusterna
21. Vem är alternativa investeringar för?
22. Avsnittet blir ett om alternativa investeringar
23. Skicklighet spelar roll, till skillnad från indexfonder
24. Så analyserar vi ett bolag
25. Exemplet Elwee och varför vi inte ger köprek
26. Hur lekhinksportföljen gick
27. Hur stor andel ska lekhinken vara?
28. Guld som tillgångsslag
29. Man måste gilla problemen investeringen för med sig
30. Fastigheter och de problem de för med sig
31. Därför gillar jag private equity och skog
32. Råvaror och risken för fysisk leverans
33. Råvaror som idé som dragits för långt
34. REIT:s och avrundning
35. Varför vi körde ett frågesvar-avsnitt

Därför avråder jag från alternativa investeringar

Jan: Alternativa investeringar ger en mycket högre avkastning än en global indexfond eller en fondrobot. Men det gör de för att många alternativa investeringar blir värda noll. De bara exploderar. Därför måste man få mer betalt, och det är därför jag brukar avråda från dem.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 188, och idag blir det frågor och svar.

Caroline: Ja, vi är tillbaka på ett sånt avsnitt som vi började med i avsnitt 1 eller 2.

Jan: Ja, precis. Det var det vi gjorde, frågor och svar.

Caroline: Ja, precis. Det är härligt.

Jan: Ja, så att det blir lite högt och lågt, lite personligt, lite alternativa investeringar, lite om bostadsmarknaden, lite om vad vi tycker är roligt. Lite gott och blandat.

Caroline: För du har ju lagt ut på forumet att vi ska spela in frågor och svar. På förhand har du lagt ut det, och sen får vi lite frågor.

Jan: Ja, och på Facebook har jag också lagt ut det. Så jag tror faktiskt att det kom in, bara på Facebook tror jag att det var 50 frågor. På forumet var det typ 30. Så jag tror faktiskt att vi kommer köra två avsnitt i rad här med frågor och svar. Och sen är vissa frågor så pass bra och stora att de får bli ett eget avsnitt så småningom.

Caroline: Precis, och sen tänker jag att under tiden kommer vi också arbeta fram en uppdatering på det här fyra-hinkar-avsnittet. Så det är mycket roligt som händer.

Avsnittet är inte sponsrat och inte finansiell rådgivning

Jan: Och eftersom vi kommer prata om lite alternativa investeringar är det jätteviktigt att veta att avsnittet inte är sponsrat. Men vi kommer ha några sponsrade länkar i det. Om vi ändå ska prata om det, så är det ett sätt som vi finansierar bloggen. Och det är också viktigt att säga att detta inte är finansiell rådgivning. Bara för att vi pratar om de här alternativa investeringarna är det inte en köprekommendation på något sätt, utan detta är allmän subjektiv information.

Caroline: Vissa av de här sakerna som vi gör. Bassparandet är ju det vi gick igenom i avsnitt 99. Där har vi ju ändå majoriteten av sparande.

Jan: Ja, precis. Det är det som ska vara basen i ens sparande. Det lite trista. Eller vad ska man säga?

Caroline: Det är inte trist, vårt sparande. Det är bara det att bassparandet inte är sexigt. Vi ska väl vara noggranna med att säga det. För vi pratar inte så mycket om det till vardags.

Jan: Nej, men det som lyser, brukar jag också säga. Smart sparande är ju inte spännande. Historiska avkastningen är inte garanti för framtida avkastning. Allt innehåller en osäkerhet. Framför allt alternativa investeringar kan verkligen bli värda noll. Det är typ en indexfond. Den kan teoretiskt bli värd noll, men praktiskt är det helt... Sannolikheten är obefintlig. Ska en indexfond gå i konkurs, då är det typ 1 600 bolag i hela världen som ska gå i konkurs samtidigt.

Caroline: Men måste de det? Detta har jag tänkt fråga länge. Kommer min första fråga. Jag måste bara fråga, är det verkligen så att alla de bolagen måste gå i konkurs, eller är det inte så att de ska gå dåligt? Dåligt, dåligt, dåligt. Och då går indexfonden ändå inte i konkurs. Nej, men måste de gå i konkurs, alla de 1 600 bolagen? Nu sitter jag här och spånar, du hör hur spånig jag låter. Nu kan du upplysa mig.

Så blir en indexfond aldrig värd noll

Jan: Nej, men så här tänker du, du blir lite så här snillen spekulerar. Men en indexfond, om vi tar en global indexfond, för det är det vi rekommenderar. En billig global indexfond eller en fondrobot. Vilket är samma sak. En fondrobot är ju de facto en global indexfond. Kanske inte alla, men...

Caroline: Ja, inte alla.

Jan: Men de vi brukar prata om, Lysa, Opti, Better Wealth. Vad som händer i ett index är ju egentligen bara en lista som man har bestämt efter vissa kriterier. Och kriterierna för att vara med i en global indexfond, det är att du ska vara ett av världens 1 600 största bolag.

Caroline: Ja, och då är de rätt stora.

Jan: Då är de jättestora, och de är hela världen. Sen är 50 procent av dem i USA, 0,8 procent av dem i Sverige och så vidare. Men vad som händer är att om ett bolag börjar gå dåligt och till exempel går i konkurs, säg Wirecard. Nu tror jag inte Wirecard ingick, det här tyska bolaget som bara kraschade, man hade försnillat 20 miljarder kronor. Vad som händer då, det är att i nästa revision, när man uppdaterar den listan, då tas det bolaget bort.

Caroline: Ja, från indexfonden.

Jan: Från index. Och när det tas bort från index, så måste alla indexfonder som följer det indexet också plocka bort det. Är du med? Och vad som händer då, ja, då kommer det in ett annat bolag. Så för att en indexfond de facto ska bli värd noll. Nu förenklar jag grovt. Det är ju inte så att alla bolag har lika mycket plats av de här 1 600, utan Apple har ju mer plats än Investor, för att Apple är ett mycket större bolag. Är du med? Så för att den ska bli värd noll, då skulle alla de här bolagen behöva krascha. Och samtidigt skulle det inte finnas några nya man kan välja in. Och det måste ske samtidigt, innan en sån här indexrevision.

Caroline: Okej, då förstår jag. Då var det liksom inte så att du tog i lite när du sa det. Att de måste gå i konkurs.

Jan: Nej, för säg att alla bolag i USA skulle gå i konkurs. Ja, men då kommer man ju fylla på. Då är det ju plötsligt andra 1 600 bolag som är de 1 600 största bolagen i världen. Så det är inget som säger det. En globalfond kan absolut gå ner i värde. Men jag har svårt att se ett scenario där den skulle bli värd noll. Och sen kan man också tänka, jag vet inte hur ofta man uppdaterar indexet. Det görs väl kanske någon gång per år. Och skulle en sån grej vara på väg, då gissar jag att man väl också skulle uppdatera den här listan oftare. Och sen är det ju alltid vissa bolag som i en krasch mår bättre än andra.

Caroline: Ja, klart. Tack. Mitt i det juridiska och ansvarsbegränsande tog vi denna fråga.

Patreon-communityn och Fika Tillsammans

Jan: Ja, precis. Så vi har sammanställt avsnittet från andra källor. Från våra erfarenheter och så vidare. Men det är inga garantier kring det. Man kan läsa mer på rikatillsammans.se/villkor. Och sen vill vi alltid ge kredd till vår Patreon-community. Som är till för de som vill ha lite mer. Där har vi lite extra material. Vi har faktiskt nu en helt separat podd som heter Fika Tillsammans-podden. För vi har sådana här digitala träffar som vi kallar. Det var någon läsare som kom på det.

Caroline: Jo, men detta är jättebra, du kan ju kalla dem Fika Tillsammans. Jag tycker så här, åh, detta är ju så här briljant.

Jan: Men oftast har vi en gäst i den typen av podd.

Caroline: Yes.

Jan: Och det som kommer bli extra roligt är att nu 2020, förlåt, 2021, så har vi massor av roliga gäster. För i början av året ställer jag alltid frågor, vilka gäster vill ni se här i Fika Tillsammans? Så vi kommer ha en av fondförvaltarna för TIN. Som är förvaltaren som var på Swedbank innan, Swedbank Robur Ny Teknik. Vi kommer prata med Mattias. En god vän till oss som äger skog. Medan vi andra investerar alla pengar i aktier, så investerar han allt i skog.

Caroline: Ja, men vi har fler vänner som investerar i skog.

Jan: Ja, absolut. Där vi hade diskussioner kring det här med skogsbränderna. Förra året var det kanske.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen kommer vi ha en finansiell rådgivare som ska vara med. Vi kommer ha en expert som är på börsnoteringar. Så det är mycket roliga grejer som aldrig riktigt kommer ut på bloggen, utan det är så här extra grejer.

Caroline: Är det dyrt att vara med i communityn?

Jan: Nej, man väljer själv. De flesta, vi rekommenderar 7 USD per månad. Och nu när dollarn är låg på 8 kronor, så är det typ 60 spänn i månaden. Så det har ju minskat vår inkomst från det där. Men det är som det är. Och på 7 dollar får man börstipsen också, för de betalar vi för. Men om man vill vara med på 1 dollar i månaden, så går det jättebra. Då får man tillgång till allt utom just börstipsen.

Caroline: Men det är typ 5–6 per år.

Jan: Men ofta tjänar man in hela sin årskostnad. Hela sin årsprenumerationskostnad på börstipsen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det är typ, räkna 80 kronor i månaden. Det är väl knappt.

Caroline: Bra, så att RikaTillsammans, med communityn då, man går in på patreon.com/rikatillsammans.

Jan: Bra, då lämnar vi det. Ska vi ta första frågan? Nu har jag lite klumpat ihop frågorna som rör ungefär samma ämne.

Caroline: Ja, men det är jättebra.

Tre lyssnarfrågor om lekhinken och alternativa investeringar

Jan: De här första tre frågorna handlar om lekhinken och alternativa investeringar. Så jag tänker att du kan väl egentligen ta och läsa de tre. Ta de två första.

Caroline: Ja. Alternativa investeringar. Alltså alternativ till aktier och fonder som passar småsparare. Vad finns, och hur ser ni på riskerna med dessa? Det jag kan komma på själv är peer-to-peer-lån, sparkonto utan insättningsgaranti och investeringar i solanläggningar som det pratas om någon gång, säger Tomas88 på vårt forum. Nästa fråga. Hur har era lekhinksportföljer gått? Går de bättre eller sämre än en Lysaportfölj som är 90 procent aktier och 10 procent räntor? Frågar Anders på RikaTillsammans-forumet. Och sista frågan här. Skulle ni inte ta semester? Jag röstar för alternativa investeringar. Sen skulle det vara skoj att äntligen få höra mer om RenTech.

Jan: Vem ville det?

Caroline: Samuel. Tack Samuel.

Jan: Jag vill också höra mer om RenTech.

Caroline: Du har fått skylla dig, du har ju satt den frågan här på sliden.

Jan: Ja, absolut. Jag antar att du också vill prata om RenTech vid något tillfälle. Kanske inte nu.

Caroline: Nej, men jag känner så här, RenTech är och blivit en sån där grej som bara kidnappar avsnitt.

Jan: Ja, det gör det verkligen. Men varför har du satt in det? Jag kan ju inte stryka.

Caroline: Nej, det går inte. Du kunde modifierat den för att den inte skulle ta så mycket plats som det brukar stå i tidningen.

Vad är Renaissance Technologies (RenTech)?

Jan: Ja, men kan inte du beskriva RenTech för den som är bas? Nu har ju detta blivit ett internskämt.

Caroline: Jag kan beskriva det från hur det ser ut i min hjärna när jag hör RenTech. Då är det ett bolag som sysslar med investeringar. Och det är en svart låda vad de egentligen gör. Men de går plus varje år, jättemycket plus väl? Så att om man sätter in sina pengar där. Så får man, jag vet inte, var det 40 procent?

Jan: Ja, de har gjort 40 procent om året.

Caroline: På pengarna varje år. Och det är inte som att vem som helst kan sätta in sina pengar där. Utan då måste man ha jättemycket kapital. Och de hade väl också jättemycket, miljarder dollar.

Jan: Ja, precis. Det är ett amerikanskt företag som är väldigt, väldigt duktiga.

Caroline: Ingen vet riktigt vad de gör. Och ett krav för att du ska jobba där är typ att du... Du är matematiker, fysiker, statistiker, du ska ha doktorerat.

Jan: Alltså vissa kallar RenTech för världens bästa matte- och fysikavdelning.

Caroline: Men måste man få lov att göra så? Det måste ju vara någon som vet vad de gör. För de måste ju redovisa. De har väl en årsredovisning där de skriver hur de får...

Jan: Annars kan man säga att vi har avancerade algoritmer.

Caroline: Och sen så tar de in en massa pengar från maffian. Nu har du kidnappat avsnittet igen.

Jan: Okej, jag tar mig an nu. Under 2021 kommer vi ha ett dedikerat RenTech-avsnitt. Men nu handlar det inte om det.

Caroline: Nej, utan nu handlar det om alternativa investeringar.

Alternativa investeringar är ett komplement, inte en bas

Jan: Bra. Så här. Alternativa investeringar är lite klurigt, brukar jag tänka. Och för det första förutsätter det, skulle jag säga, att man har en portfölj. Att man har en basportfölj med aktier och räntor. För alternativa investeringar är för mig ett komplement.

Caroline: Ja, för de är alternativ till någonting.

Jan: Ja, de är ju alternativ till en vanlig klassisk räntor- och aktieportfölj. Det jag ser är att de flesta alternativa investeringar har stora nackdelar. Och jag tänkte att vi skulle ta detta lite strukturerat. Detta är faktiskt den enda sliden jag har förberett som svar. Och jag tänker, när jag tittar på alternativa investeringar, nu är inte detta någon vetenskaplig distinktion, utan detta är min erfarenhet, 20 år tillbaka. Men jag tycker man kan prata om crowdfunding, man kan prata om peer-to-peer, man kan prata om private equity, man kan prata om belånade investeringar, onoterade bolag och sådana här pre-IPO:s.

Crowdfunding: Tessin, Trine, Switcher, Better Globe

Jan: Och om vi ska bryta ner de här, detta är typerna. Crowdfunding är, återigen, min subjektiva upplevelse, där hamnar typ sådana här Tessin, som man crowdfundar lån till byggprojekt. Man äger inte det. Vi kan gå igenom dem olika, men det är typ Tessin, det är Trine, där man finansierar solpaneler eller företagslån till företag som sen arbetar med solpaneler. Vi har 24 Reinvest, som är ett litet lettiskt, baltiskt bolag, som till skillnad från Tessin investerar i hyresfastigheter. Så där blir du de facto ägaren av hyresfastigheten. Du är med på hyresintäkterna, du är med på värdeuppgången i det där. Men återigen, nu bara berättar jag vad de gör. Sen kan vi titta på lite fördelar och nackdelar.

Jan: Sen har vi Switcher, som investerar i solanläggningar. Man kan ha Tobaro och Cameo, där man lånar ut pengar till företag. Och vi kan ha Better Globe, som jag gillar, men som jag har fått sjukt mycket kritik för. Better Globe har fått mycket kritik. Det handlar om att man planterar träd, där jag gillar miljöaspekten. Så crowdfunding, om vi skulle ta den. Min upplevelse är att det ger någonstans mellan 6 och 12, 6 och 13 procent per år. Jag tror att Tessin ligger någonstans runt 8–9, Trine ligger någonstans 6–7–8. Switcher ligger också på runt 6 procent, någonstans.

Jan: Så om vi tittar på crowdfundingen, så blir jag liksom... Fördelen med den här typen av investeringar är att de sällan går... Alltså, det är inte en volatilitet i dem. Förstår du vad jag menar med volatilitet? De svänger inte. Switcher, till exempel, där man investerar i solpanelsanläggningar, till exempel i Varberg eller i Italien där de håller på och bygger. Det kommer aldrig bli 12 procent och det kommer aldrig bli 2 procent, utan det ska bli 6 procent. Så fördelen här är att avkastningen är ganska stabil på det sättet. På ett sätt är de förutsägbara. Så där kan man gilla, jag vill ha mina 4, 5, 6 procent.

Antingen blir det den avkastningen de har sagt, eller så blir det noll. I princip alla sådana här alternativa investeringar har en binär egenskap.

Jan: Problemet med alla de här alternativa investeringarna, vad skulle du gissa att det är?

Caroline: Alltså, ens investering kan bli värd noll.

Jan: Ja, precis. I princip alla sådana här alternativa investeringar har en binär egenskap. Antingen blir det den avkastningen de har sagt, eller så blir det noll.

Caroline: Ja, för det kan ju vara saker som går fel, helt enkelt.

Jan: Så om vi tar till exempel Switcher, eller Tessin, eller Trine. Och det har vi sett, för vi har investerat i de här i vår lekhink i ganska många år. Ta Trine, där är ganska många projekt som bara har liksom, nej, det funkade inte. Så det blev noll. Samma sak, Tessin har haft projekt som har gått i konkurs. Och då får du ingenting från det projektet. Samma sak med till exempel Better Globe, ja, det har funkat i 13 år. Men det kan vara så här, nej, du vet, det gick inte ihop och så blir det noll. Så man tar hela tiden en risk i att det här projektet blir noll.

Varför jag ändå föredrar aktier framför crowdfunding

Jan: Och det är därför jag ogillar de här jämfört med aktier. En aktie kan ena året bli 30 procent, andra året kan det bli minus 3, det kan bli minus 50 eller plus 47. Du vet aldrig vad det kommer vara, men du kan vara ganska säker på att det aldrig kommer bli noll.

Caroline: Ja, det kan ju bli noll.

Jan: Men det är inte samma risk.

Caroline: Nej.

Jan: Men återigen, om vi tar en global index, det kommer inte bli, Lysa kommer aldrig bli noll.

Caroline: Nej, men jag tror du pratar om enskilda aktier.

Jan: Ja, men jag pratar inte om enskilda aktier.

Caroline: Nej, okej.

Jan: Nej, utan jag pratar om en standard, en klassisk portfölj med aktier, räntor och guld.

Caroline: Ja, förlåt mig. Vi sa ju det innan. Vi jämförde det med 90-10-portföljen.

Jan: Är du med? Så det är ju liksom det. Det är övergripande problem med alla alternativa investeringar. Så det är crowdfunding. Som tumregel ligger de flesta mellan 6 och 13 procent. Det är en sån här bra tumregel.

Peer-to-peer-lån: Lendify och SaveLend

Caroline: Ja, peer-to-peer-lån då?

Jan: Ja, peer-to-peer-lån. Där har vi två stora aktörer i Sverige. Lendify och SaveLend.

Caroline: Vad gör de nu? De lånar ut pengar?

Jan: De lånar ut pengar, precis. Så att där är det ganska vanligt. En räntefond är ju de facto någon som lånar ut pengar till stater, eller till länder, eller till företag. Men då måste man ofta ha ganska mycket pengar. Så vad en peer-to-peer gör är att man säger så här, okej, men om vi går ihop, massa personer, så kan vi låna ut de här pengarna, och peer-to-peer-företagen i mångt och mycket bara förmedlar. Nu är inte detta riktigt sant för till exempel Lendify, för Lendify har eget kapital som de lånar ut. Sen ska det också sägas för transparensens skull, vi är delägare numera sedan i julas, 2020, vi är delägare i Lendify.

Jan: Så vad man gör där, peer-to-peer, det är att man går ihop många, vi sätter in en hundralapp, sen splittas den upp på väldigt många låntagare, och då minskar risken för kreditförluster. För om vi tar till exempel Tessin, då måste jag gå in med ganska mycket pengar i ett enskilt projekt, och går det åt skogen, då har jag förlorat de pengarna. Medan vad man gör här är att man splittar upp det, och då blir kreditförlusterna, då kan man räkna att de ligger på kanske mellan 2 och 4 procent per år.

Caroline: Men vad är nu en kreditförlust?

Jan: Det är att den jag lånar ut till inte kan betala tillbaka. Normalt, till exempel i ett peer-to-peer-lån, brukar de ligga på 2 procent. Nu har man sett att under corona har kreditförlusterna, alltså default rates, ökat. Så då kommer den kanske ligga på 2–4 procent. Och då har till exempel Lendify en sån fond där man försöker sprida ut förlusterna jämnt. Så att man försöker säga, titta här, här blir en jämn avkastning på 4, 5, 6 procent. Jag tror att Lendify brukar ligga på 5–6 procent om året. SaveLend tror jag ligger lite högre. SaveLend försöker också låna ut till företag, till exempel i factoring. Så att man lånar ut pengar till företag som behöver likviditet. Så att det inte bara är konsumentkredit.

Jan: Och jag vet att Lendify vill utvecklas åt andra håll. Så man skulle kunna argumentera för att Lendify säger att det är en sorts crowdfunding. Men jag tyckte ändå det var lika bra att dela upp det. Man skulle också kunna hävda att Tobaro och Cameo är peer-to-peer-lån. Men den distinktionen är inte så intressant. Utan jag tycker, 6–10 procent brukar de ligga på.

Caroline: Okej. Bra.

Private equity och multipelarbitrage

Jan: Om vi ska titta på nästa sån här område, som kallas private equity. Kapital eller aktier eller eget. Så ska man säga.

Caroline: Jag fattar aldrig vad det är för någonting. Det är därför jag inte förstår. Eller jag kommer aldrig ihåg vad private equity är. Men nu har du skrivit att det kan vara... Nej, vad har du skrivit att det kan vara för någonting?

Jan: Nej, men så här. Private equity är ofta ett... Man kan väldigt enkelt tänka på det som investmentbolag. Bolag som tar in pengar och sen till exempel köper upp andra bolag. Och sen gör man en koncern av det, och sen utnyttjar man till exempel en sån här faktor som heter multipelarbitrage. Och detta är en sån här grej som inte borde fungera, men som fungerar väldigt väl. Det är att om man ska köpa ett onoterat bolag. Jag har varit med i några såna processer. Då värderar man ofta bolaget på ett nyckeltal, kanske 3–7 gånger årsvinsten. Om det är ett stabilt, inte ett tillväxtbolag. De kan värderas högre. Men säg fem gånger vinsten. Så att om ett bolag gör en miljon i vinst, så kan man säga att det är värt fem miljoner plus företagets tillgångar minus skulder. Är ni med? Så om företaget vill, låtsas hade sålt alla sina maskiner och allt. Så har det en miljon på kontot och det gör en miljon i vinst. Då är bolaget värt sex miljoner.

Caroline: Okej.

Jan: Om man sen har ett sånt här private equity-bolag, är det ganska rimligt att de värderas kanske tio gånger årsvinsten. Så plötsligt, om du har flera sådana bolag, så är det mindre risk i dem, eftersom du har flera än att du har ett. Och då värderas de plötsligt till tio gånger årsvinsten. Om detta börsbolaget dessutom blir noterat, ja, då är det inte konstigt att det värderas till 16 eller 17 gånger årsvinsten. Är ni med? Varför händer det då? Ja, för då kan man plötsligt handla aktien, man kan sälja den på dagen. Det är större krav på bolaget, bättre rapportering.

Caroline: Okej, så det blir vuxet på något vis?

Liknelsen med tre plånböcker

Jan: Ja. Och detta är jättekonstigt. Vi har ju gjort ett avsnitt, 77, där vi intervjuade vd:n på ett sånt här litet investmentbolag som heter Infrea, som är börsnoterat. Och han hade en jättebra metafor. Han sa att egentligen handlar detta bara om tre plånböcker. Vi är tre personer. Du är i den noterade världen. Då är en hundralapp från ditt bolag värd 100 kronor. I mitt fall, om jag är ett private equity-bolag som inte är noterat, då är samma hundralapp värd 200 kronor. Men om Tony sitter som vd på ett börsbolag med exakt samma portfölj, så är den värd 300 kronor.

Caroline: Ja, och det var ju någonting som var så smart med det som jag inte kommer ihåg nu. Varför var det så?

Jan: Ja, men det är ju de här som jag sa, att där minskar risken och värdet ökar.

Caroline: Ja, då blir pengarna i ett sånt bolag värt mer.

Jan: Ja.

Caroline: Det är lite, ja.

Jan: Det är jättekonstigt, men så är det.

Caroline: Jag minns att jag förstod detta när vi pratade om det förra gången, men nu är det som att det har försvunnit. Men jag accepterar det denna gång. Vi behöver inte gå in på det mer, kanske just nu.

Jan: Ja, nej, men det är bara så här. Det borde inte funka. Det funkar. Kallas för multipelarbitrage.

Caroline: Men hur är det egentligen då? Hur använder man då den här ökade värderingen på en hundralapp i bolaget?

Jan: Va?

Caroline: Jo, men du säger att en hundralapp i ett börsnoterat stort bolag.

Jan: Nej, men Caroline, du blandar ihop äpplen och päron här. Du måste titta så här. Vi har en person utanför. Vi har Caspian. Okej. Och så ska han betala för den här gruppen av bolag. Om han köper dem av dig som bara är onoterat bolag, så säger han, det är bara värt 100 kronor. Om han tittar på mig, okej, jag har fem sådana här bolag. Så kommer han säga, jag är villig att betala 200 kronor, jag är villig att betala 100 kronor mer per aktie. Det handlar inte om bolaget, det handlar om värdet på aktierna.

Caroline: Ja, ja, okej.

Jan: Och tittar han på Tony, så säger han så här, shit Tony, du vet, detta är ett börsnoterat sådant här bolag. Jag är villig att betala 300 kronor för den aktien. För jag kan sälja aktien när som helst, jag kan belåna den på Avanza, jag kan köpa den på morgonen, sälja den klockan tio.

Caroline: Man kan göra mer grejer med den, ja.

Jan: Ja, till exempel.

Caroline: Ja, jag förstår. Det är en del av det.

Jan: Ja, så det handlar inte om bolagen, det handlar om värdet på aktien i det här private equity-bolaget.

Caroline: Okej. Jo, men det är ju bra. Absolut, jag förstår detta. Okej, ja.

Tröskeln och regleringen kring private equity

Jan: Problemet med de här private equity-bolagen är att det krävs ofta jättemycket kapital om de inte är börsnoterade. Till exempel, vi har investerat i två, tre sådana här bolag. Onoterade private equity-bolag. Och det är ofta vi pratar, i det ena vi skulle gå in med, var det så här 10 miljoner, eller flera av dem är 10 miljoner i minsta gräns. Eller 1 miljon. Ibland har de sådana här friends, food and family-rundor. Då erbjuder de, ja, men då är 1 miljon okej.

Caroline: Ja, det är ju inte så att man bara sitter på det oftast.

Jan: Nej, och framför allt inte om du ska ha en riskspridd portfölj. Då blir det väldigt, väldigt svårt. För då så måste jag sälja allt annat för att kunna köpa det här. Och anledningen till det är också regulatorisk. Det är en EU-lagstiftning som säger så här, om du har mer än 100 000 euro, så anses du vara en professionell investerare. Och då blir kraven på företaget som säljer sina aktier lägre. För att sälja någonting till konsumenter, alltså till småsparare, det är det mest reglerade som finns. Och då ska du ha godkänt av Finansinspektionen, du ska ha godkänt prospekt, du ska ha massor av andra saker.

Caroline: Nej, men man förstår ju varför man hellre vill ha att göra med människor som redan har jobbat upp ett kapital, som kan reglerna och som dessutom är lättare att jobba med pappersmässigt. Alltså man fattar ju det. Och sen en annan sak, om man då har fått ihop sin miljon, eller flera miljoner kan jag tänka mig att det handlar om, för man ska ändå sätta en ansenlig bit i ett private equity, då förstår jag också att man snabbare blir rik, för man har ju en större, det blir ju mer pengar av det väl.

Avkastning, risk och riskpremie

Jan: Vi har skrivit cirka 15 procent om året här. I en sån här investering, att om man är rik, så kan man bli rikare snabbare. Eller vad säger du? Alltså det är ju procent som procent. Det är bara att beloppen blir större, men procentsatsen, jag brukar som tumregel räkna private equity-bolag på mellan 15 och 25 procent om året.

Caroline: Ja, och det är ju mer än de två andra vi har tagit upp, crowdfunding och peer-to-peer. Eller om man skulle ha sina pengar i en fondrobot, då är det ju mer pengar, Jan.

Jan: Samtidigt som du måste... Nej, jag fattar inte. Du blandar äpplen och...

Caroline: Nej, men du får ju större avkastning.

Jan: Ja.

Caroline: Håll inte på nu att jag blandar äpplen och päron. Okej. Jag pratar om avkastningen här, Jan.

Jan: I kronor eller i procent?

Caroline: Procent.

Jan: Alltså...

Caroline: Ja, du får utveckla. Hur tänker jag?

Jan: Ja, men... Du sa själv att avkastningen i private equity, att du räknar med att det kan vara mellan 15 och 25 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Om det hade bara varit 8, varför skulle jag då investera i det? När jag kan lägga, för 8 procent eller 7 procent om året, då kan jag lägga pengarna på Lysa, en fondrobot, kunna ta ut pengarna vilken dag som helst. Och sen ska jag plötsligt sätta in det i private equity, där jag ska sätta in mer pengar. Pengarna är låsta på obestämd tid. Jag vet inte hur jag kommer få ut pengarna. Det är ofta ett stort likviditetsproblem i de här bolagen. Så då är det självklart att jag vill ha mer betalt för jag tar en större risk. Det är ju därför jag inte är något stort fan av varken crowdfunding eller de här peer-to-peer. På sätt och vis. För jag tar en större risk och får en lägre avkastning. Och då blir jag så här, why bother?

Caroline: Ja, men vi är ju inte så mycket i sådana. Men jag tänkte på private equity som vi nu pratar om.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, du betalar för risken och att dina pengar är låsta.

Jan: Ja.

Caroline: Men man får väl ut mer ändå om det går bra.

Jan: Ja, jag vet inte var det är.

Caroline: Ja, avkastningen är högre.

Jan: Men Caroline, detta kallas ju för riskpremie. Om jag tar...

Caroline: Okej, det är det som kallas riskpremie.

Jan: Om jag tar högre risk, så vill jag ha en högre avkastning. Eller hur? Och jag tar en högre risk genom att investera i private equity. Det är inte som att private equity är lägre risk, högre avkastning. Det är tvärtom.

Caroline: Jan, människor investerar i det här. Också, inte för att det är så himla spännande. Eller för att man ska ha en massa lekhinkspoäng. Utan det handlar om att tjäna pengar. Det är vi väl överens om?

Jan: Ja.

Caroline: Så. Vad är det du säger emot mig?

Jan: Jag fattar inte heller vad vi pratar om.

Caroline: Jag förstår inte varför du säger emot mig. Jag tycker att det är klart att det finns en riskpremie. Men man tjänar ju mer pengar väl? Om man går in i en sån här private equity som är framgångsrik.

Jan: Ja, det är inte säkert.

Caroline: Men det är ju det som är målet.

Jan: Det är det som är målet, ja. Absolut. Men å andra sidan. Vi pratar om det som ett komplement att diversifiera någonting. Om jag bara vill jaga avkastning. Ja, men du vet, då kan jag...

Riskjusterad avkastning och belåning

Jan: Alltså, jag är ju i grunden någonting som jag känner mig ganska ensam i. Det är att om jag ska investera, om jag har en global indexfond och sen så säger folk så här, nej, men jag vill ha en högre avkastning. Så vad de flesta gör då? Då tar man någon sån här annan typ av investering. Ja, men då tar jag så här, Goldman Sachs teknologiindex på företag som inte går med vinst, för det har gått 400 procent på typ en och en halv månad under 2021. Är du med? Mycket högre risk, mycket högre avkastning. Men problemet som jag ser, det blir liksom så här att det blir jättevolatilt. Så risken där är så oproportionerligt mycket högre för att få varje avkastningsprocent. Och det är ju detta som kallas för riskjusterad avkastning. Hur mycket avkastning får jag för varje procent risk jag tar?

Caroline: Ja.

Jan: Och då blir jag så här, okej, om jag vill ha en högre avkastning, så är det bättre att ta en avkastning som har hög riskjustering och belåna den. Det är mycket bättre att ta en global indexfond som du belånar. För belånar du en global indexfond, så kommer du få högre avkastning, men du får mer betalt per procent risk än att inte belåna ett så här non-profit tech-index. För den riskjusterade avkastningen är mycket lägre.

Caroline: Okej, men vad tycker du om risken i sådana här private equity-investeringar?

Jan: Ja, men jag gillar ju private equity-investeringar. För den stora risken i bra investmentbolag är inte att du förlorar pengarna, utan den stora risken är att du inte vet när du får tillbaka dina pengar. Vi har ju till exempel investerat i ett bolag som äger massa biltvättar. Det gjorde vi för tre år sedan. Vi vet fortfarande inte riktigt när exiten kommer där. Har avkastningen varit bra per år? Absolut. Vi har investerat i andra sådana här små private equity-bolag där avkastningen, vi har investerat i tre bolag, jag skulle säga att alla tre bolagen hade över 50 procents avkastning förra året. När det var ganska kasst med corona. Men jag kan inte ringa till någon av dem och säga att jag behöver pengarna nästa vecka.

Är private equity värt risken?

Caroline: Nej, det vet jag.

Jan: Men tittar man återigen, tittar man forskningsmässigt på det och över långa tidsperioder, så har inte de här private equity varit supermycket bättre än ett globalt index. Så nej, det är inte som att plötsligt ska det vara private equity som är grejen.

Caroline: Nej, absolut. Men då fattar jag inte varför vi gör det egentligen. Om vi nu under långa tidsperioder ändå inte kommer att få, alltså vi tar ju en onödig risk då, känner jag.

Jan: Ja, men det är därför vi har majoriteten av summan av pengarna vi har i Lysa, som är större än alla de andra investeringarna. Så det är därför jag inte tagit ut alla pengarna från Lysa. Om det vore så fantastiskt, då skulle det logiska vara att sälja alla Lysapengar och sätta in dem på de här private equity-bolagen. Men det vet både du och jag att det är ingenting som är så himla lysande.

Caroline: Vi försöker ju också sprida. Okej, vilket dåligt frågesvar-avsnitt detta blir.

Jan: Nej, men det tycker inte jag. För nu pratar vi faktiskt om viktiga saker här. Om risken, bland annat. Den är ju jätteviktig. Och varför ska man ge sig in i det, om risken är ganska den här riskjusterade avkastningen? Och då kan jag tycka att private equity är så himla sexigt. Det är det ju inte då kanske.

Caroline: Så jag kräver mer av min lekhink.

Jan: Ja.

Caroline: Det låter fruktansvärt.

Jan: Vadå då?

Caroline: Nej, men. Nej, jag vet inte. Vi kan gå vidare.

Belånade investeringar och onoterade bolag

Jan: Vi går vidare. Bra, så nästa är belånade investeringar. Då kan man ofta ligga på kanske 10, 25, 30 procent om året. Det klassiska exemplet, vad kan det vara då? Fastigheter är ofta det här. Hyresfastigheter eller industrilokaler eller den typen. Där du ofta köper en hel fastighet och sen hyr ut den. Och då köper man den inte kontant. Utan då blir det en hävstång. Så du har kanske 2–3 procents direktavkastning. Men sen eftersom den är belånad, så blir det kanske 15–20 procents avkastning på eget kapital. Inte på hela kapitalet utan på det man har satt in själv.

Jan: Bra. Sen har vi onoterade bolag. Där man köper det där som vi pratade om sist. Man går och köper det onoterade bolaget själv. Då finns det, jag tror jag såg någon uppsats eller någon studie från Lunds universitet. Jag tror att man pratar om det, då ligger man ungefär 20–22 procent om året i avkastning. Problemet var att jag tror att detta var så här. Då tittade man på en korg med 25 onoterade bolag. Problemet med att ha 25 onoterade bolag är att ofta är minsta investeringen 100 000–250 000. Så att bara ha 10 onoterade bolag i sin korg, det blir ju 2,5 miljoner. Så återigen, instegströskeln är så himla hög på de här alternativa investeringarna.

Pre-IPO och affärer som inte når småspararen

Jan: Någonting som jag vill, som har ännu större instegströskel, men som jag vet vissa som är duktiga gör, det är att göra de här pre-IPO. Att man säger så här, jag investerar i onoterade bolag, men jag investerar bara i onoterade bolag som ska börsnoteras. Så att de är i den sista fasen. Avkastningen blir mycket lägre än om du äger det från början. Men å andra sidan så minskar risken och du har ofta en tydlig exit. Och här finns alla möjliga varianter. Till exempel, vi gjorde nu här i augusti 2020, lånade vi ut pengar till Elwee, som börsnoterades nu i januari, som är ett bolag som gör typ elskotrar, golfbilar, fyrhjulingar. Och då fick vi garanterat aktier för 100 000 kronor i deras emission. Och det blev typ lottning för alla andra, medan vi gjorde en bra affär, jag tror vi gjorde 58 procent i dagsläget. Jag tror det har varit uppe på över 78–80 procent. Men det där var också så här, det var 100 000 som var minsta positionen. Och sen behöver det dessutom vara någon som blir ringd till.

Caroline: Ja, så folk undrar nu, hur fick du reda på detta?

Jan: Ja, via kontakter. Det är ju det som är den trista sanningen. Att många av de här affärerna kommer inte till småspararen. Och det är ju därför som vi till exempel på Patreon har gjort så här saminvesteringar. Man kan inte göra detta på egen hand, men om vi går ihop flera, då kan vi göra det.

Strukturerade produkter och risken att bli värd noll

Jan: Och sen finns det den sista andelen då, alternativa investeringar. Det är ofta så här, strukturerade produkter, det är traditionella livförsäkringar, som betalar ut en fast avkastning varje år. Där finns kreditfonden. Men jag ogillar många av de här investeringarna, främst på grund av att det kan bli värt noll.

Caroline: Vilka pratar vi nu om? Är det de här strukturerade produkterna då?

Jan: I princip allt. Allt som vi har tagit upp här kan bli värt noll. Och det är inte osannolikt. Det är ganska hög sannolikhet för att det blir värt noll. Vi har gjort sådana här där det bara blir noll.

Caroline: Ja, och jag har varit upprörd. Och tyckt så här, men nu, det är ju du som är ansvarig för våra pengar. Och hur kan det ha gått så här?

Jan: Ja.

Caroline: Och då har vi pratat om det, som att man får räkna med, det ingår i spelet. Och jag har nog inte fattat att det ingår i spelet. För jag tyckte så här, man väljer ju ut utifrån sin analys, liksom.

Jan: Men det kan ju gå åt skogen ändå.

Caroline: Ja, ja.

Logiken bakom onoterade bolag: en vinnare bär förlusterna

Jan: Alltså vi har ju några sådana här bolag som vi har investerat för IPO. Som är så här, vi vet inte om de kommer att börsnoteras. Och kommer de inte att börsnoteras, ja, men då sitter vi med aktier för 100 000–200 000 i ett litet bolag i Lund. Ett litet forskningsbolag. De tjänar inga pengar, lyckas de inte få igenom sin fråga, du vet, det kommer bli noll. Men å andra sidan så är ju teorin här som vi tar i onoterade bolag. Jag investerar i tio bolag, kanske sju av dem blir noll. Två av dem kommer att gå lite vinst. Och sen har du det där tionde bolaget som blir tio gånger pengarna. Och då är det det tionde bolaget som finansierar alla de andra.

Jan: Så ja, om det här lilla företaget som vi ligger i nu i pre-IPO, om det inte funkar, då förlorar vi 100 000. Men å andra sidan vi tjänade 78 000, eller vi hade då orealiserad vinst på 78 000 eftersom vi äger Elwee fortfarande. Då har vi de pengarna där. Och har vi två, tre sådana affärer, då har ju de finansierat den förlusten och gett oss ett plus.

Caroline: Ja. Men vem är de här alternativa investeringarna för egentligen? För om jag inte skulle suttit här med dig, då skulle jag ju inte ha hållit på med sådana här.

Jan: Nej.

Vem är alternativa investeringar för?

Caroline: Också för att jag inte är så intresserad av att hålla mig up to date, och jag hade inte varit intresserad av att känna sådana som kan ringa mig och säga, du, nu är det något, det är Elwee här. Så vem är de för egentligen?

Jan: Jag skulle säga så här, de är till för folk som har mer pengar, som är mer erfarna, som vill ha en lekhink. Alltså detta är ju lekhinks.

Caroline: För att man är intresserad?

Jan: Ja.

Caroline: Ja, och tycker det är roligt.

Jan: Det blir lite spännande. Och sen ska vi vara, vissa, ska ta de här crowdfunding-grejerna. Lendify kan ju vem som helst börja med. Eller hur? Om vi tar Switcher, där kan också vem som helst börja. Så på sätt och vis, hur hör detta hemma? Jag skulle säga att detta kan vara en lekhink. Om man är medveten om risken på noll. Men det kan också vara ett sätt att balansera sin portfölj. Med Switcher, gör de det de säger med de här solpanelerna, så länge inte solen slutar lysa, så kommer de leverera sex procent, eftersom de dessutom har avtal på att de ska sälja den elen för ett förutbestämt pris i x antal år framöver.

Caroline: Ja.

Jan: Så då blir det en ganska stabil. Jag vet att, okej, så länge Switcher funkar, så kommer jag få sex procent om året på detta. Det är ingen tvekan om det. Risken är inte i produktionen. Det är solpaneler, de levererar. Det är inte tur att de levererar ett visst antal megawatt. Problemet där kan bli, vad händer med Switcher som företag? Det är ju det som blir frågan. Och då blir tricket här att risksprida det. Men det kräver att man har ganska mycket kapital. Som till exempel Trine. Jag tror vi har 150 000 inne i Trine. Men då har vi spritt det. Jag tror vi har varit med i varenda projekt de har gett ut. Så det gör ingenting att 5, 6, 7, 8, 9 projekt har gått åt skogen. Och sen dessutom ser jag det som välgörenhet. Så det spelar inte så stor roll.

Avsnittet blir ett om alternativa investeringar

Caroline: Ja. Jag tror egentligen att vi nästan skulle hålla här och prata om de alternativa investeringarna.

Jan: Att vi ska hålla här, vadå menar du?

Caroline: Nej, men att detta typ blev ett avsnitt om alternativa investeringar.

Jan: Ja. Vi har ju väl skrapat på ytan lite. Det måste ju finnas mycket mer att säga. Eller?

Caroline: Jag vet inte vad det skulle vara. Nu känner jag mig lite... Jag vet inte vad vi skulle säga mer om det. Det kanske du vet.

Jan: Nej.

Caroline: Ja, nej, men vi skulle ju egentligen prata, detta skulle vara ett frågesvar-avsnitt.

Jan: Jag har typ 22 frågor i detta avsnittet och det har gått 50 minuter på en fråga.

Caroline: Ja, detta är som ett eget avsnitt. Men jag tänker så här, vi skulle ändå kunna låta det vara så, så får det bli liksom frågesvar/alltid alternativa investeringar.

Jan: Ja.

Caroline: Liksom kring det där.

Jan: Absolut, det kan vi göra. Så, för att runda av, sammanfatta. Ett, man ska se detta som att detta är lekpengar. Detta kan man verkligen förlora på. Den andra nackdelen är att det kräver ofta ganska mycket kapital. Det är dålig likviditet, att det är illikvit. Pengarna är fast i något projekt. Pengarna är fast, du kan inte ta ut det. Du kan inte belåna det. Till exempel, går du till banken och säger så här, jag skulle vilja låna för att renovera huset. Och så säger man, men titta, det är inga problem, jag har tre miljoner här i mina illikvida tillgångar, eller mina alternativ. Så kommer de titta på det och så kommer de säga, ja, fast vi värderar det där till noll. Är du med?

Riskspridning, riskspridning, riskspridning. Tricket är att över tid ska vinsterna vara större än förlusterna. Men här måste du räkna med förluster.

Jan: Så jag skulle säga nyckeln här är ju riskspridning, riskspridning, riskspridning. Vara medveten om att det kommer gå ner. Vissa projekt kommer gå ner till noll. Och tricket är att över tid ska vinsterna vara större än förlusterna. Men här måste du räkna med förluster. Så att även om vi pratar att vissa investeringar gör 50–60 procent, så måste du dra av det som du har förlorat i andra änden. Medan så behöver man inte fundera kring våra andra portföljer. På det sättet. Bra. Vad tog du med dig från detta då?

Skicklighet spelar roll, till skillnad från indexfonder

Caroline: Jag tar med mig att... Det kan nog vara otroligt bra om man är superintresserad av det som man ska investera i, alternativt. För då har man ju ändå tagit reda på så mycket som man har kunnat. Om man är jätteintresserad av det. Man tar inte vad som helst som verkar lite spännande.

Jan: Så här, med tanke på vårt senaste avsnitt om tur och skicklighet, 187, så skulle jag säga att här förflyttar vi oss på skalan mot mer skicklighet. Här spelar det roll om du lägger ner tid, här spelar kunskap roll, här spelar färdighet roll. Det är mindre aktörer på den här marknaden.

Caroline: Mindre, eller det är inte färre?

Jan: Färre, färre aktörer. Å andra sidan så är det ju så här att återigen, är du kass, har du dålig skill här, på att ta reda på de här grejerna, så kommer du bli av med dina pengar. Har du dålig skill och köper Lysa, så kommer liksom... Du blir inte av med pengarna.

Caroline: Du blir inte av med pengarna på det sättet.

Jan: För där är det andra faktorer som spelar roll. Här är det så här, köper du in dig i dåliga, onoterade bolag, vilket där finns hundratals. Om jag ska ta saminvesteringarna, till exempel förra året på Patreon. Jag tror att vi, jag och då min kompis Niklas, som liksom sorterar de här, vi tittade lugnt över hundra bolag, valde typ ett. Så vi sorterar, här måste du sortera bort 99 av hundra. Och det måste man vara medveten om. Så att färdighet, för den som är så här, om jag anstränger mig hårt så får jag ett bättre resultat. Det funkar inte på aktiemarknaden. Det funkar här.

Så analyserar vi ett bolag

Caroline: Ja. Jag blir ju intresserad av hur ni sorterade bort dem då. Då känns det som att då behöver man ha lite erfarenhet. Man ska titta på vad man letar efter och kanske lite nyckeltal och sådana saker.

Jan: Ja, absolut. Och det är ju helt egna avsnitt. Alltså hur man analyserar ett bolag, vad man tittar på. Men vår grovanalys är ju så här, vi tittar på vilka andra som äger detta bolaget.

Caroline: Ja, och då kan det vara att det är en kvalitetssäkring om det är någon specifik person då.

Jan: Absolut. Det är ingen garanti. Men återigen, om det är rök så är det förmodligen eld. Och nu använder jag detta ordspråket helt fel. Men så här, eftersom detta är ett skicklighetsspel, så tenderar man att se samma aktörer i samma bolag. Så när jag tittar, till exempel, vi är ju inne i ett bolag som heter Storskogen, som vi gillar, som kanske kommer att börsnoteras. Tittar jag i aktieägarlistan där, så är det lite så här, who's who, och det är precis samma delägare som är med i andra bolag som vi också har investerat i. Så man upptäcker ofta det när man tittar på ägarlistan.

Caroline: Okej, men det är de här personerna.

Jan: Ja, så det är en grej. Den andra, naturligtvis, tittar på lönsamhet. Är bolaget lönsamt? Och är det inte lönsamt, då ska det till mycket annat som väger upp.

Caroline: Och det kollar man i årsredovisning?

Jan: Årsredovisning, man pratar med bolag. Sen får man titta på potentialen. Förstår jag affären? Förstår jag vad den här crowdfundingen gör? Gillar jag det? Vad är potentialen? Vad är riskerna? Sen brukar jag också titta på, vad har de för uppfattning om riskerna i det här? De som driver det.

Caroline: Ja, etcetera.

Jan: Nej, där är ju jättemånga faktorer. Och det kan ju kännas som julafton. För den som gillar detta så är det som julafton.

Exemplet Elwee och varför vi inte ger köprek

Caroline: Ja, visst.

Jan: Vi tittar väldigt mycket på hur liknande bolag har värderats. Både i Sverige och utomlands. Så om vi tar till exempel Elwee. Där var det vardag, andra kända investeringar. Där var till exempel Leif GW en aktie, ganska stor aktieägare i det bolaget. Upplägget på affären var schysst.

Caroline: Jag trodde han höll på med sådana här kriminalhistorier.

Jan: Nej, jag skojar.

Caroline: Jo, men han är ju en av oss.

Jan: Han är duktig. Han är duktig på att investera, okej. Och inte bara att han är duktig. Han har dessutom ett sådant varumärke. Så när han är med, så kommer andra gå med.

Caroline: Ja, men det är det jag kände mig lite misstänksam mot. För det är klart att andra kan gå med då. Men man vill ju gärna att alla ska ha gjort sin hemläxa. Jag hade inte bara så här, åh GW, jag har köpt det.

Jan: Nej, så ska vi inte bete oss. Men det blir liksom ändå en faktor i hela den här. Man tittar på styrelsen, vilka är människorna i det här. Man tittar på tillstånd, man tittar på revision. Många, många, många faktorer. Och sen får man göra en känsla efter ett tag.

Caroline: Men känslan får man ju inte förrän man har bränt sig.

Jan: Nej, precis. Det är det. Man måste ju också göra misstag.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Bra, jag vet inte vad det är svar på. Ja, och sen med Elwee var det också så här. Elfordon, ligger det i tiden 2021? Ja, det gör det. Finns det andra konkurrenter som har haft fantastisk utveckling på börsen? Absolut. Ja, då är det rimligt att anta att detta bolaget borde utvecklas som det andra. Och jag vill vara supertydlig här. Detta är inte en köprek på Elwee. Jag skulle avråda från att köpa Elwee. Avråda direkt investering i aktier överhuvudtaget. Men bara som en illustration på vad man kan göra.

Hur lekhinksportföljen gick

Jan: Så det är ju också svaret på den här. Hur har era lekhinksportföljer gått? Bättre eller sämre än Lysaportföljen? Förra året gick de mycket, mycket bättre. Vi gjorde en affär där vi samköpte ett hus i Portugal.

Caroline: Ja, men det var ett tag sedan som vi gjorde det. Det var ju flera år sedan.

Jan: Ja, det var 2017, 2016.

Caroline: Det var jättekul. Det är nästan så jag glömde bort att vi hade gjort det. Och sen nu så hörde jag att det var sålt.

Jan: Ja, nu var det sålt. Men det var också så här, vi visste ju inte i flera år hur det var sålt. Och förra året, det var ju tänkt att det skulle säljas förra året. Men då kom corona. Och då var det så här, ja, men ni får ligga ute med pengarna ett år till. Är ni med? Det ingår i spelet. Ja, vi har gjort en hel del alternativa investeringar.

Hur stor andel ska lekhinken vara?

Jan: Men återigen, två grejer till faktiskt här som jag tänker. Detta är ju lekhinken. Lekhinken ska bara vara en del av sparandet.

Caroline: Ja, hur stor del? 5–10 procent?

Jan: Vet du vad, vi kommer att prata om det här nu när vi ska uppdatera vår fyra-hinkar-principen. Men jag skulle säga att det beror på. Det beror på om du är i get rich-fasen eller stay rich-fasen.

Caroline: Okej, det beror på.

Jan: Ja, när du håller på att bygga upp ditt kapital, så skulle jag säga så här. Börja för guds skull inte med alternativa investeringar. Utan då ska det bara vara en liten del av din basportfölj. När man sen är mer i stay rich-fasen. Då kan man säga så här, okej, men vi har vår basportfölj. Avkastningen där täcker de utgifter och den avkastning vi behöver. Och sen kan man då chansa eller spekulera mer med resten av pengarna. Så min upplevelse, innan så sa vi alltid så här, lekhinken ska max vara 10 procent av din passiva hink eller din basportfölj. Men jag upptäckte att för folk som hade väldigt mycket pengar så funkade det dåligt. För då kunde man säga, men vi har redan x miljoner i den passiva hinken. Och det är de pengarna vi behöver. Så de här pengarna behövs egentligen inte. Och då kan faktiskt lekhinken bli större än det andra.

Caroline: Spännande.

Jan: I en sådan situation.

Caroline: Bra. Har vi svarat på de frågorna nu egentligen som vi hade från början här? Vilka investeringar det finns som är alternativa. Och hur lekhinksportföljen hade gått.

Jan: Ja.

Caroline: Ja. Precis.

Guld som tillgångsslag

Jan: Jag tänker, det man också... Jag såg någon fråga, den kom egentligen längre ner, men som vi kan använda här för att runda av. Det är ju så här fastigheter. Och guld har vi inte pratat om. Men jag tycker så här, guld är väl någonstans mellan en basportfölj och en lekhink.

Caroline: Ja, men jag räknar inte guld som att det är lekhinken.

Jan: Nej, jag tycker också så. Ray Dalio, som är en sån här husgud för mig, han är en stor amerikansk hedgefondförvaltare.

Caroline: Och lite filosof.

Jan: Och lite filosof, ja. Han säger ju så här. Om du inte äger guld så förstår du varken historia eller ekonomi. Vilket jag tycker är en ganska...

Caroline: Det gillar du.

Jan: Jag gillade det. Nej, men guld har ju haft en ekonomisk historia på 5 000 år. Det var ju det vi enades om. Förr hade folk snäckor och pälsar och sånt. Och sen insåg man att guld är ungefär lika svårt att hitta. Det är ungefär utspritt över hela världen i samma mängd.

Caroline: Jag tänker att på stenåldern... Livet var hårt säkert, men det måste ju varit sjukt kul om man var duktig på att trada.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Ut och leta efter bärnsten, jaga, fixa med blåbär och sånt. Om du har detta så vill jag ha det där.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, det är kanske en romantisering.

Man måste gilla problemen investeringen för med sig

Caroline: Men jag tänker också... Vi pratar om guld och så pratar vi om investeringar. Vi bara nämnde det. Men du brukar säga att man måste gilla de problem som dyker upp med de investeringarna som man har.

Jan: Ja, precis. Och då har vi ju inte hus. Vi har inga fastigheter för att vi gillar inte att hålla på med det.

Caroline: Ja.

Jan: Nej, men så här, en fastighet, äger ni en hyresfastighet eller har en attefallstuga.

Caroline: Åh, det! Är det en alternativ investering?

Jan: Ja, det är gud ja.

Caroline: Det har jag nog satt mig in i att det skulle vara.

Jan: Absolut. Nej, men vi hade i avsnittet, du var ju sen med på det. Eller var du med när jag pratade med Isabell och Jakob?

Caroline: Nej.

Jan: Nej, du var inte med, för det var ju sådana här spontana avsnitt vi kom på på eftermiddagen. En av de bättre alternativa investeringar som många kan göra, som faktiskt är värt att ta ut pengar från till och med Lysa eller så här. Det är att sätta upp en attefallstuga eller något sådant och hyra ut den.

Caroline: Är inte den sjukt liten? En 25 kvadrat.

Jan: Ja, det är större än våra studentrum. Och det kan man ju tjäna mer på. Eller vi har ju Sanne, en kompis till oss som har sommarstuga som hon köpte för 300 000 och sen hyr hon ut den för 150 000 om året.

Caroline: Ja, det är en bra affär.

Jan: Så det där är också en alternativ affär. Men det roliga med de affärerna är att, ett, de är unika för den personen, och nummer två, de går inte att dunka in 100 miljoner och driva någon fritidshusverksamhet på det sättet. Men det där är två jättebra exempel på alternativa investeringar. Och vi har ju det avsnittet som heter Bo gratis, där vi pratar med Isabell och Jakob. Så det var faktiskt bra att du tog upp det. Då kom det med.

Fastigheter och de problem de för med sig

Caroline: Ja, så var var vi? Jo, fastighet.

Jan: Jo, men har man en sådan grej, då tar man ju risken att någon kommer en lördagkväll eller ringer och säger att pannan har gått sönder. Proppen har gått eller så här.

Caroline: Vi vet inte var man byter proppar.

Jan: Nej, det vet inte jag heller. Och den typen...

Caroline: Man måste gilla sin fastighet.

Jan: Ja, och den typen av problem.

Caroline: Jag gillar inte den typen av problem. Jag gillar inte att ta reda på hur jag tätar en list eller byter över huvud taget.

Jan: Nej, men vissa gör det. Vissa älskar det. Vissa skulle älska det. Om vi tar Sanne, vår kompis, vi får ha med henne i något avsnitt. Sanne mår ju dåligt när hon inte har några projekt som hon får bygga. Hon kan komma hem till oss.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Medan å andra sidan problemet med en indexfond, det är så här, det är tråkigt, det kan svänga mycket i värde, men Lysa kommer inte ringa till dig lördag kväll och säga någonting.

Caroline: Nej, pocka på din uppmärksamhet.

Jan: Nej, precis. Så jag är mycket mer okej med problemen som en indexfond för med sig än vad jag är okej med problemen som en fastighet.

Därför gillar jag private equity och skog

Jan: Varför råkar jag då gilla de här private equity-bolagen? En anledning till att jag gillar dem är ju för att jag är företagare. Jag har suttit i styrelser i 15 år. Jag har suttit i 20 styrelser i många olika bolag. Så jag fattar den typen av affär. Jag kan den typen av problem. Jag till och med gillar vissa av de typerna av problem. Jag har inga problem med emissioner, jurister, redovisning, revisorer, den typen av administration. Jag tror att man måste gilla det man gör.

Jan: Skog är ju också en sån här, det för mig hamnar i, skog för mig är en fastighet.

Caroline: Ja, det säger man väl också att det är?

Jan: Ja, en skogsfastighet. Och det hamnar också i den här kategorin belånade investeringar. Skog är också så här fantastisk, Mattias, vår kompis som äger massor, och Filip också. De gillar att åka ut, de jagar, de är i sin skog, du vet, Filip, han gillar ju skog och onoterade bolag, så han investerar i onoterade bolag som gör skogsskötseln mer effektiv. Och så är han alltid den som, ja, du vet, nu var jag ute och flög med en drönare med en ny programvara, så jag kan se exakt hur mycket kubikmeter skog. Så han bara, ja, så körde jag den här, och så kunde jag se att den affär jag hade gjort var mycket bättre än vad jag trott. För då var det när skogsplanen sa att det var så här mycket kubikmeter skog, men när jag körde mina algoritmer och min drönare, så insåg jag att jag egentligen hade köpt mycket mer kubikmeter än vad det var. Och så är han superentusiastisk.

Caroline: Ja, och det är ju ett intresse för sin investering.

Jan: Ja. Du vet om att vi har investerat i ett private equity-bolag som investerar i kenyanska bolag?

Caroline: Ja, vilket är det nu?

Jan: Det här MTMT-bolaget. Jag kan väl inte säga namnet här, men...

Caroline: Nej.

Jan: Jag tror att vi pratade om det för länge sedan.

Caroline: Ja, precis. Ja.

Jan: Nej, men så att man ska gå på vad man gillar och vad man tycker om. Och sen kan det verkligen vara också ett sätt att balansera upp en liten del av portföljen med just den här. Switcher gillar jag ju, för det är så här. Det är grön el, man bygger solkraftsparker, man fattar, man säljer elen i förväg på kontrakt. Ja, men du vet, seriöst bra, hållbart. Och här är en företagare och pengarna är låsta i 15 år. Alltså, bra.

Råvaror och risken för fysisk leverans

Jan: Vad var det mer? Jo, sen var det råvaror. Det har vi ju aldrig. Jag har aldrig ägt råvaror väl?

Caroline: Jo.

Jan: Har vi?

Caroline: Ja, någon gång. Säg att det var kaffe.

Jan: Nej, nej, inte enskilda råvaror.

Caroline: Nej.

Jan: Alltså, enskilda råvaror, det ska man hålla sig långt borta från.

Caroline: Men vad tänker du nu? Så kaffe och koppar och platina och sånt, det är enskilda råvaror. Men guld är en råvara, ju, såklart.

Jan: Ja, förlåt.

Caroline: Nej, det är ingen fara.

Jan: Jag glömmer bort den viktiga.

Caroline: Nej, men jag tänkte så här, råvaror kan man ju köpa i en fond. Alltså så här råvarufond. Det finns ju så här börshandlade fonder för det där. Kör du Opti, fondroboten Opti, då får du råvaror i din portfölj. Så det är ett tillgångsslag, alltså en alternativ investering. Men det roliga är att handla med de enskilda råvarorna.

Jan: Det var ju... Ja, vet du vad? Jag har en kompis som berättade, som var fondförvaltare, eller är fondförvaltare, så berättade han så här, ja, jag satt på avdelningen, och så plötsligt så hörde jag att det var liksom krismöten och det var panik på en annan avdelning.

Caroline: Och var jobbade han någonstans?

Jan: Han jobbade på en bank, liksom med fondförvaltning. Och sen hade han då kollegor som höll på med sådana här råvaror. Och då hade de fått ett samtal in, att en av deras traders hade handlat, jag tror det var koppar, eller någon sån här metall. Och så hade de fått ett samtal från hamnen i New York, där det stod så här, ja, nu har vi fått in era sådana här 70 tågvagnar med koppar. Vart vill ni att vi ska ställa dem? Hur många ton är det? För då hade man köpt, för det är så förr.

Caroline: Det måste kosta så jädra mycket att ha dem där.

Jan: Ja, och det är ju detta.

Caroline: Vilken mardröm. Sitter vi och skrattar. Men hur löste det sig?

Jan: Jo, men det löste sig. Men det var ju detta som vi också såg 2020, när oljepriset blev plötsligt negativt.

Caroline: Ja, för det var fullt överallt.

Jan: Det var fullt överallt. Man hade ingenstans att lägga oljan.

Caroline: Nej.

Jan: Och plötsligt var det så att ingen ville ha olja, för om de köpte olja, då skulle de få leverans. Och det fanns ingenstans att lägga det. Och skulle man lägga det någonstans, så var det svindyrt. Och då gick man back, så där sjönk priset. Och olja blev ju negativt. Du fick ju betalt för att ta emot olja. Och det är det som man behöver, det där kommer ju aldrig hända med en aktie. Men handlar du med råvaror, så kan du hamna i fysisk leverans.

Råvaror som idé som dragits för långt

Caroline: Ja, jag har tidigare sagt detta i något avsnitt, att jag har tyckt att råvaror verkar så spännande, för då är det som Indiana Jones-investeringen. Men man är inte ute i djungeln och hittar sin rörlighet. Man är inte heller ute i New Yorks hamn och tittar på sin råvara, tyvärr.

Jan: Men man glömmer ibland bort, finansmarknaden har ju tagit en bra idé och ofta drar den för långt. Så det har blivit att jag kan handla med tusentals ton koppar. Det är inga problem. Men tanken från början var ju att företag som använde koppar i sin verksamhet ville vara garanterad leverans. Så det är inte en bugg i det där systemet. Det är ju en feature att du ska kunna få den leveransen på din fysiska råvara. Sen vet jag inte exakt hur det är på Avanza eller Nordnet. Jag gissar att det är gjort på ett sådant sätt så att du aldrig tar risken att få fysisk leverans.

Caroline: Nej, det tror inte jag heller. Hoppas jag.

Jan: Men om man jobbar på bank. Men om man jobbar hardcore, så kan man hamna i att du får leverans. Men å andra sidan, till exempel när vi har valt guldfonder, så har vi faktiskt de facto valt guldfonder som kan ge fysisk leverans. Inte för att man gör det, för det är ofta jättedyrt. Men det visar också att då finns ju metallen där på riktigt.

Caroline: Ja, det är viktigt.

Jan: Ja, så att det inte är så här syntetisk eller pappersguld.

Caroline: Till exempel. För man förlorar liksom poängen med det då, tycker jag.

Jan: Ja, och du tar en mycket större motpartsrisk.

Caroline: Men vi har väl något som ligger, några gram som ligger någonstans.

Jan: Ja, vi har ju bankfack. Det är ju inte tågvagnar med guld. Jo, det kan man få med koppar. Men med guld är det liksom aldrig något problem att det är för mycket att hantera. Någon container. Jag vet inte var jag ska ställa min tågvagn med guld. Säkert är det någon som tar emot den.

Caroline: Ja.

REIT:s och avrundning

Jan: Bra. Men jag tror att då har vi väl gått igenom alla alternativ. REIT:s kan vi också säga någonting om. Som är Real Estate Investment Trust. Alltså det är att man går ihop, att man äger till exempel köpcentrum. Det är en fond som specialiserar sig på att äga vissa typ vårdfastigheter i Kanada. Då köper den upp vårdfastigheter i Kanada. I Sverige hade vi något för några år sedan, det kanske finns fortfarande, så här Svenska Bostadsfonden. Som köper upp hyresfastigheter och sen äger man dem i fem år och sen rullar man det. Så säger man så här. Som investerare, du behöver låsa pengarna om fem år, sen rullar vi den. Det vill säga, sen säljer de av det aktiebolaget. Sen är det något annat, nästa fond, som köper upp samma bolag eller samma fastigheter. Och då blir det att bolaget känner till fastigheterna, känner till hyresgästerna. Och så gör man en finansiell produkt av det där. Återigen, samma sak. Problem med likviditet, problem med att det kan bli värt noll. Du har hela tiden i alternativa investeringar överhängande risk. Dock skilt från råvaror.

Caroline: Bra.

Jan: Jag tror ändå detta blev en ganska översyn av alternativa investeringar. Men vi kommer inte förbi fråga tre i det här.

Caroline: Vet du vad, vi kan göra ett. Fråga tre var...

Jan: Hur gick det för er?

Caroline: Ja, men skulle inte ni ta semester?

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jo, grejen... Hur gick det för RenTech? Och hur är det med RenTech?

Varför vi körde ett frågesvar-avsnitt

Jan: Ja, precis. Nej, vi behövde egentligen bara komma i fas. För vi har legat så att vi har spelat in avsnitt på onsdag och sen publicerat på söndag. Så det har varit stökigt.

Caroline: Ja, det har varit ett jäkla tempo, och så ska det ut vissa avsnitt i januari som faktiskt är viktiga.

Jan: Ja, och som tar jättemycket...

Caroline: Bästa fonderna och sånt.

Jan: Ja, och sen är det jättemycket som har tagit jättemycket research-tid. Så detta är ett ganska softt avsnitt. Den är för oss, för det är en fråga, det är ganska softa för oss. För det är inte så mycket att förbereda, plus att vi transkriberar dem. Så då behöver inte jag sitta och lägga sju timmar på en söndag och skriva en artikel som jag har fått göra ganska många söndagar.

Caroline: Ja, men grymt. Jag tänker så här att vi sparar helt enkelt de där andra frågorna och så kör vi...

Jan: Vi kör faktiskt ett frågesvar nästa vecka också. Och sen kan vi faktiskt göra... Sen tror jag att vi siktar på fyra-hinkar-avsnittet. Och sen har vi ju dessutom under denna perioden de här Fika Tillsammans-avsnitten. Så att som man kan komma i... Ja, så det händer ganska mycket.

Caroline: Ja, och forumet är ju jättekul på RikaTillsammans. Man kan klicka sig in på rikatillsammans.se/forum. Där pågår ju de här diskussionerna hela tiden, vilket är jättekul.

Jan: Grymt, så stort tack för att du hängde med oss i detta avsnittet som skulle bli frågesvar som vi nu döper om till alternativa investeringar. Frågesvar om alternativa investeringar. Tack så mycket.