Frågor & svar – våra ärligaste pengar-snack

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro och tack till communityn
2. Rykte om börsnoteringar
3. Hur frågorna samlades in
4. Datorspel: Civilization och livsfilosofin
5. Caroline om spel och författarskap
6. Vad fick Caroline att börja skriva
7. Bostadsmarknaden: höga priser och risken att köpa nu
8. Köp större och tänk långsiktigt
9. Bostadsmarknaden är statens problem
10. När ska man använda bufferten
11. Bostaden som svår tillgång att spekulera i
12. Var kommer avsnittsidéerna ifrån
13. Hur mycket jobb ligger bakom ett avsnitt
14. Jan har aldrig varit formellt anställd
15. Ubåten som vill jobba ensam
16. Vägen via universitetet och TED
17. Att lära forskare berätta historier
18. Har Jan börjat ifrågasätta grundmantran
19. Ifrågasätter mängden, inte själva sparandet
20. Rätt sätt, men kanske fel sak
21. Värdebolag och småbolag som skaver
22. Det man inte vet att man inte vet
23. Barnportföljen på Avanza eller Lysa
24. Varför ifrågasätts Lysa
25. Tumregeln om avgifter
26. Kritik mot detaljer i stället för helhet
27. Man behöver inte förklara sina beslut
28. Kryptovalutor och bitcoin i portföljen
29. Hur Jan tänker kring att börja med krypto
30. GameStop som ett asymmetriskt bet
31. Vem tjänade mest på GameStop
32. Hur ser framtiden ut för fondrobotarna
33. Riskpremier och historiska snitt
34. Aktiefonder och paradox of skill
35. Det mest frustrerande argumentet för aktiva fonder
36. Bristen på ödmjukhet i argumenten
37. När det blir macho i stället för argument
38. Forskare bevisar aldrig
39. Skin in the game och respekt för dem som lever som de lär
40. Nålstick som ingår i jobbet
41. Att uppskatta diskussionerna ändå
42. Diversifiering: REITs och fastigheter
43. Råvaror och tail risk-fonder
44. Vad säger Ray Dalio om diversifiering
45. Personer Jan följer inom investeringar
46. Humoristiska figurer man kan följa
47. John Hussman och att läsa brett
48. Nästa ny teknik-fond
49. Jan vill blanka Tesla
50. Modet att gå på sina känslor eller inte
51. Varför tar det tid att köpa och sälja fonder
52. Stopptider och avstämningar
53. Vilka tillgångar samvarierar inte med börsen
54. Brittiska börsen och 2020
55. Skog, råvaror och VIX
56. Tail hedge och varför det är svårt
57. Avrundning och nyhetsbrevet

Intro och tack till communityn

Jan: Det är därför de här fråga- och svar-avsnitten är så himla roliga. Det kommer frågor om annat än bara ekonomi, som vilka argument som är mest frustrerande att höra. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 189.

Jan: Idag hoppas jag att det blir frågor och svar.

Caroline: Det blir frågor och svar om något. Vi ser var vi fastnar.

Jan: Förra veckan hade vi en ambition att det skulle vara frågor och svar, och sen kom vi inte förbi alternativa investeringar. Det fanns mycket att säga. Sen har jag dessutom fått feedback att det är lite oartigt att jag presenterar mig själv innan jag presenterar dig. Jag tänker att jag ska switcha på det.

Caroline: Vi kan göra det. Men jag har inga problem med det.

Jan: Vad bra. Innan vi kör igång vill vi bara säga tack till vår Patreon-community som gör de här avsnitten möjliga. Att vi inte behöver ha massa spons. Vi behöver inte ha massa reklam. Jag tycker det är fantastiskt roligt med RikaTillsammans-communityn. Det är där som vi har gäster, vi har extramaterial, vi har en Fika tillsammans-podd, vi har lite börstips tydligen.

Rykte om börsnoteringar

Jan: Vet du vad det ryktas i finansbranschen just nu? Att det fram till sommaren ska vara mellan 50 och 100 börsnoteringar.

Caroline: Vilket är helt... Men jag vet inte vad det normala är. Vi har typ tusen företag på Stockholmsbörsen.

Jan: Då känns det som att det är många.

Caroline: Det är mycket.

Jan: Det känns som ytterligare ett tecken på att vi är nära en topp här. Men jag tänkte...

Caroline: Vi kan ta det sen, hur det kan vara ett tecken. Du är inläst på sånt, jag är inte det.

Jan: Vi ska göra ett avsnitt om marknadsläget. Vi ska göra ett avsnitt om fyra hinkarna, och vi har lite frågor och svar. Nu kom vi på att vi ska göra om marknadsläget också.

Caroline: Precis. Men om man vill vara med i RikaTillsammans-communityn går man in på patreon.com/rikatillsammans.

Jan: Det är där alla andra konstnärer och vi håller till.

Caroline: Konstnärer?

Jan: Jo, jag tror det är väl många som har bloggar och som är konstnärer.

Caroline: Ja, men det är ju sånt.

Jan: Precis. Men jag tänker att vi ska hoppa rakt in i det.

Hur frågorna samlades in

Jan: Vi har ställt frågor på forumet, på RikaTillsammans-forumet, och på Facebook. Vi sa så här: vi ska spela in ett avsnitt med frågor och svar, vad är det du skulle vilja veta? Och sen fick vi in typ 50 frågor på Facebook och nästan lika många i forumet. Jag tänker att vi betar av detta i ett par avsnitt här. Inte i rad, utan under våren.

Jan: Första frågan är från Mats Josefsson på Facebook. Ska du läsa den?

Caroline: Ska jag läsa den? "Alla andra ställer ju ekonomifrågor, snark. Så här kommer en intressant fråga på riktigt, som vi alla undrat över. Jan, det har tidigare hintats om att du har spelat en del datorspel tidigare. Vilket är ditt favoritspel, eller favoritminne av spel, och varför?"

Jan: Ska jag börja där?

Caroline: Du kan börja med den.

Datorspel: Civilization och livsfilosofin

Jan: Mitt absoluta favoritspel är Civilization. Det är det jag alltid har återkommit till.

Caroline: Det är det du har köpt, när du har köpt någonting.

Jan: Men det har jag alltid återkommit till. Sen tycker jag inte att de senaste versionerna har varit så roliga. Jag började spela Civilization på Amiga. Där börjar man på stenåldern, sen ska man uppfinna och bygga sitt samhälle och utveckla.

Caroline: Du ska skapa en civilisation.

Jan: Det roliga är på något sätt att man ska hantera ekonomin. Och så som jag har spelat Civilization, så spelar jag mitt liv i verkligheten. Jag vill samla resurser, och jag köper inte någonting förrän jag verkligen har råd. Sen hade jag någon sån här att du krigar bara när du är överlägsen.

Caroline: Jan, du har visat mig så här: kolla här, Caroline. Och då har du krigat mot några stackars stenåldersmänniskor. Med stridsvagnar. Varför? Jag förstår att det är kul, men det är ändå samtidigt så. Vad är poängen med, alltså vad är...

Jan: Du, det är lite roligt. Jag pratade med en läsare som heter Jonathan, som jobbar i Försvarsmakten. Han sa ett kul citat:

Om du någon gång befinner dig i en fair fight, då är din planering åt helvete.

Jan: Så på något sätt är det ändå något militärstrategiskt.

Caroline: Då kände du att det var ett tecken på att din planering var god.

Jan: Precis. Sen gillar jag X-COM, det med utomjordingarna.

Caroline: Som också är så här tur... Det är väl också ett gammalt, gammalt spel?

Caroline om spel och författarskap

Jan: Det finns nya versioner. Det roliga är att det är turbaserat. Inte tur som att man ska ha tur, utan man tar en person i taget. Så det blir typ som schack, att man flyttar sina pjäser.

Caroline: Spelar man en mot en då?

Jan: Nej, man spelar mot AI.

Caroline: Men det gör det ju i Civilization också?

Jan: Ja, där är det också turbaserat. Jag gillar strategi. Jag gillar tänkarspel.

Caroline: Jag kan också svara på den frågan. Jag har spelat first-person shooter. För länge sen. Det var jättekul.

Jan: Vad gillar du?

Caroline: Det var Quake. Unreal. Det fanns något mer. Det var Half-Life. Men det var lite otäckt. Sen tänkte jag att jag skulle köra på Doom.

Jan: Vad var det? Det var ju när vi var tillsammans.

Caroline: Det var 20 år sedan.

Jan: Nej, det var inte 20 år sedan. Kom igen.

Caroline: Som jag skulle spela Doom.

Jan: Det var 18 år sedan. Det var när vi träffades.

Caroline: Det är så länge sedan. Så skulle jag gå in på någon toalett där i Doom. Det var nere i tunnelbanan och det fanns utomjordingar. Så skulle jag titta mig i spegeln. Det är så jävla typiskt mig. Då har de lagt in någonting så att man ser någon skräckversion. Det är något som anfaller en från spegeln.

Jan: Och då slutar du spela.

Caroline: Och då slutar jag spela. Jag var inte så modig när det kom till kritan.

Vad fick Caroline att börja skriva

Jan: Caroline, du har slagit dig in på författarskapet. Nu kommer frågan från Mats här: var det en speciell bok eller händelse som fick dig att ta steget? Och i så fall vilken? Tack för en bra podd.

Caroline: Jag tror inte det har varit någon speciell bok eller händelse. Tack för frågan förresten. Det har bara varit alla möjliga stories från att jag var fyra och satt och kollade på film. Kapten Blod och sånt. Men sen var det någon film vi såg som hette... Kommer du ihåg den med utomjordingarna jag har sett?

Jan: Alien.

Caroline: Nej, inte Alien. Den är i och för sig ett mästerverk. Event Horizon.

Jan: Nej.

Caroline: Utomjordingar kommer till jorden och det är någon som filmar. Man ser det genom att man har filmat.

Jan: Arrival.

Caroline: Nej. Den är också bra. Men det är någon sån här cloud...

Jan: Cloverfield.

Caroline: Cloverfield. En bra film. Sen kollade jag på YouTube lite grann hur man hade gjort. Detta var för flera år sedan, innan jag hade fattat att jag ville jobba med historier. Regissören hade lagt upp något klipp där han fick förklara hur de hade tänkt kring slutet och vad skådespelarna skulle göra. Och sen är det klippet borta. Men jag var så här: jag vill jobba med sånt här där man påverkar hur det känns när man läser historien, eller får historien till sig.

Caroline: Och nu när vi ändå pratar om dataspel, så tycker jag också det är kul hur man bygger upp ett dataspel för att belöna spelaren och få spelaren att känna att hen är i en historia. Det finns ju sådana game writers. Kanske ett annat liv.

Bostadsmarknaden: höga priser och risken att köpa nu

Jan: Ska vi gå vidare? Vi tar en fråga här från Christoffer Ekfeldt på RikaTillsammans-forumet. Ska du läsa?

Caroline: "Jag och min sambo hade tänkt köpa vår första bostad, en tvåa i Stockholm. Vi jobbar där till hösten. Är det extremt dumt att köpa in sig nu då bostadspriserna är så pass höga? Vad hade ni gjort i vår sits? Hyrt lägenhet i andra hand, som är superdyrt, tills marknaden förhoppningsvis gått ner? Eller?"

Caroline: Och sen har vi en fråga till från Anton på RikaTillsammans-forumet: "Hur ser ni på läget på bostadsmarknaden idag? Jan, du ropade ju varg för några år sedan, men det enda som har hänt är att det har blivit dyrare. Jag och min sambo letar efter bostad, men de hiskeliga prisökningarna sticker iväg från våra investeringar. Vi kommer liksom inte ifatt nu med våra löner."

Jan: Jag har fortfarande en syn på att bostadspriserna i Sverige är extremt höga. Men jag tänker så här: man ska se boendet som en konsumtion. Man köper detta för att konsumera, man köper för att man ska bo där. Och tipset som jag brukar säga är: köp om du ska bo där länge. Om man är rädd för bostadsbubblan, kan man tänka så här: om jag ska bo där i tio år, då kan jag ignorera bostadsbubblan.

I en bostadsbubbla blir du inte av med ditt boende, du blir inlåst i det. Och det är okej att vara inlåst om boendet funkar för de kommande tio åren.

Köp större och tänk långsiktigt

Jan: Problemet är om man är ung och ska köpa en etta eller en tvåa, för man tänker att det är okej för oss att bo, men sen har man tänkt bilda familj, ha två barn. En tvåa med två barn, det går, men det är knökigt. Därför tänker jag att det är bättre att bita i det sura äpplet och ta ett större boende nu, så att man har höjd för framtiden.

Jan: Sen tänker jag att bostadspriserna sannolikt utvecklas i linje med inflationen och reallöneökningarna. Jag tror inte att vi kommer se 9 % om året nu i 30 år, utan kanske snarare 2 % om året. Sen handlar det om det här med bostadsbubbla. Vi hade ett Fika tillsammans-avsnitt, det finns inspelat, så man kan gå tillbaka och titta om man är med på Patreon, med en chefsanalytiker på ett företag som jobbade just med bostad och prognostisering. Han var så här: nej, många experter, när man pratar bostadskrasch, så pratar man minus 20 %.

Caroline: Och det tycker du inte är så...

Jan: Det är klart att det är mycket. På 10 miljoner är 20 % två miljoner, eller på en bostad värd 5 miljoner är det en miljon. Så det är klart att det är jättemycket pengar. Men jag föreställer mig typ som börsen, alltså minus 60 %, minus 50 %. Men hans tes, och många andras, är att det inte kommer hända.

Bostadsmarknaden är statens problem

Jan: Vad som händer då är att bostadsmarknaden idag inte är privatpersonernas problem längre. Det är för stort. Det är inte ens bankernas problem längre, utan det är statens problem. Hans spekulation var att om det skiter sig på bostadsmarknaden, då kommer man öka ränteavdraget, sänka amorteringskraven, eller på olika politiska sätt försöka stoppa det här fallet, precis som man försöker stoppa fall på börsmarknaden. Och bostadsmarknaden är ännu mer relevant än aktiemarknaden. Det är en viktigare marknad.

Jan: Så jag skulle rekommendera: skit i hur det är just nu, för det är ändå inte en spekulation. Se det som en konsumtion. Det är klart man kan köpa en bil eller en resa. En resa är ekonomiskt dumt, du går back. Men känslomässigt är det rätt, för det skapar minnen, det skapar livskvalitet.

Jan: Sen tänker jag så här, allvarligt talat: när vi pratar mycket om sparande och investeringar, vad ska vi ha med alla pengarna på Avanza och Nordnet, om det inte är till saker som boende de ska användas till? Jag hade ett samtal med Niklas, en av mina kompisar, som sa att det var tufft under corona, deras företag fick inte så mycket uppdrag. Och så ska han ändå inte använda bufferten.

Caroline: Nej.

När ska man använda bufferten

Jan: Och jag sa: om inte detta är ett tillfälle att använda buffert, när ska du använda buffert annars? Det är när man ser ljuset i slutet av tunneln, då tänker man: ja, men nu kommer snart affären, där kom någon affär, nu kan jag använda buffert. Och då känns det safe.

Caroline: Ja.

Jan: Så tänker jag kring det. Sen att jag har ropat varg, ja, jag tycker fortfarande samma sak, men man blir inte så belönad för att ropa varg.

Caroline: Nej.

Jan: Sen såg jag faktiskt, jag kan lägga ut en länk, på forumet hade jag en länk kring det här, att det finns rätt mycket spännande forskning på hur folk ser på sin investering. Att man kan se sitt boende som en oändlig räntefond, som man får en utdelning för i form av boende. Men det är lite tekniskt nörderi, det kan vi prata om. Ska vi ta nästa? Eller är det någonting mer du tänker kring detta?

Caroline: Nej, jag tänker inte så mycket. Jag håller med dig, att boendet är konsumtion. Man ser det på ett annat vis än att det skulle vara som investering på något sätt.

Jan: Sen brukar jag också säga att det andra tipset för de som är rädda för bostadsbubblan är att satsa på en relation. Parterapeut är bra för att slippa skilja sig när det är en bostadsbubbla eller flytta boende. Det är ofta där det blir ekonomisk katastrof för många.

Bostaden som svår tillgång att spekulera i

Caroline: Bra.

Jan: Annars brukar jag alltid tänka på den där personen på forumet som skrev så här: kan inte den där jävla bostadsbubblan komma nu så jag kan köpa mitt boende?

Caroline: Så kan det nog kännas.

Jan: Men det är en svår tillgång att spekulera i. Därför, se det som en konsumtion, så blir det mycket lättare.

Caroline: Bra. Pontus Kraft på Facebook. Ska du läsa nästa fråga?

Jan: Han undrar: hur är det att varje vecka leverera nya avsnitt utan att få någon semester?

Jan: Vad säger du, Caroline?

Caroline: I början tyckte jag nog det var sjukt jobbigt. Sen läste man om sådana här influencers som bara: vi får aldrig semester, det är alltid jobb och sånt. Så tänkte jag: ja, men det är det, för det är det jobbet vi har valt. Vi har valt det här jobbet och nu har vi väl vant oss. Vi är inga semestermänniskor heller riktigt.

Jan: Nej, inte på det sättet.

Caroline: Vi vill ju alltid jobba. Sen när man har det som ett krav kan det ibland vara jobbigt. Då är det inte kul. Men för det mesta är det kul.

Var kommer avsnittsidéerna ifrån

Jan: Många frågar mig ibland: har ni inte brist på avsnitt? Idétorka. Jag kan säga så att i mina tips har jag Evernote, där jag har artikelidéer. När jag läser någonting på nätet arkiverar jag det och tänker att detta kan bli ett bra avsnitt i framtiden. Jag tror jag har 32 avsnittsidéer.

Caroline: Och sen nu satt vi här och kom på mer.

Jan: Det är inte så svårt.

Caroline: Nej, där finns mycket att prata om. Men det är du som tycker det är lätt. När jag satt och skulle försöka komma på något själv, i det här området ekonomi, som inte är mitt primära intresse egentligen, då var det jättesvårt för mig. Jag måste också lägga det på en nivå där vi har en ny vinkling på någonting. Det måste vara intressant. Det kan inte vara så att vi bara pratar gammal skåpmat. Det vill varken du eller jag.

Jan: Nej.

Caroline: Det är du som är idégeneratorn här.

Jan: Jag tycker det är kul. Så länge jag tycker det är kul.

Caroline: Ibland säger du att du behöver semester.

Jan: Precis. Men där är en hemlis: ibland när jag behöver semester, då gör vi typ ett frågesvarsavsnitt eller en intervju eller något sånt. Det är lite mindre jobb. Vissa avsnitt kräver mer jobb.

Hur mycket jobb ligger bakom ett avsnitt

Jan: Till exempel nu när vi gjorde det här avsnittet om skicklighet och tur, Paradox of Skill, då behöver jag ofta först läsa boken och ta anteckningar i boken. Jag behöver lyssna på en eller två föreläsningar från personen, så att jag fattar, för nu har jag läst boken och hittat det jag tycker är viktigt. Är det samma sak som personen tycker är viktigt? Sen vill man gärna läsa någon replik på det.

Caroline: Ja, någon annans åsikter och vinkling.

Jan: Sen ska det designas till ett avsnitt med PowerPoints, sen ska det spelas in, sen ska det klippas. Och ofta de typer av avsnitt, dem transkriberar vi inte, utan då måste jag skriva avsnittet, för att det ska vara ett flow i läsandet.

Caroline: Precis.

Jan: Det tar dagar att producera de här avsnitten. De är ganska omständiga, medan en intervju ofta är ganska lätt, för då behöver man bara läsa på om personen.

Caroline: Bra. Anders L på RikaTillsammans-forumet undrar: "Har någon av er, Jan och Caroline, någon anställning vid sidan om allt det jobb ni lägger ner på RikaTillsammans? Om ni inte har, hur många år sedan var det ni slutade?"

Caroline: Jag vet inte var du någonsin började.

Jan har aldrig varit formellt anställd

Jan: Jag har faktiskt aldrig haft en formell anställning. Det är klart att jag har haft anställning i juridisk mening, men då har jag ofta varit delägare i bolaget, eller det har varit mitt bolag, eller någon variant. Så jag har aldrig varit formellt anställd någonstans. Jag vet inte om det var min mentor som sa till mig: Jan, du är totalt oanställningsbar, så det är lika bra att du kör eget. Så det har jag väl gjort.

Caroline: Varför var du oanställningsbar? Vad var det han menade då?

Jan: Jag har så mycket åsikter om saker. Jag vill ha saker på mitt sätt. Så ibland är jag en ganska dålig lagspelare. Jag ställer höga krav på det där.

Caroline: Det är intressant, för när man har höga krav, då är man ibland en dålig lagspelare. Jag känner också att jag är det. Sen när jag väl är i ett lag och kan gilla det på något vis, så måste man kompromissa så mycket, så att man kan ligga nästan sömnlös över hur, inte dåligt det blev, men att det blev inte så bra som det kunde bli kanske.

Jan: Ja.

Caroline: Sen är det så, den man ställer högst krav på är ju sig själv, oftast.

Ubåten som vill jobba ensam

Jan: Det är inte en sanning. Jag har haft personalansvar och det har gått bra, jag trivs bara inte i den rollen. Jag är en sån här ubåt. Jag vill kunna sitta själv under ytan och jobba, jobba, jobba, och sen komma upp över ytan. Då vill jag gärna visa upp mitt jobb och ha beröm för det jobbet. Sen går jag tillbaka under ytan, jobbar, jobbar, jobbar.

Jan: Men visst kan jag ibland vara fascinerad, särskilt när jag träffar folk som jobbar i finansbranschen, som till exempel jobbat i London eller i City. Eller i New York. Då kan jag bli lite sugen: hur hade mitt liv varit om jag hade tagit det där jobbet på McKinsey? Eller om jag hade gått in i investment banking, även om jag inte hade det intresset då. Men jag tackade nej till McKinsey, vilket var sånt drama.

Caroline: Du sa att du hade eget företag.

Jan: Jag sa till McKinsey...

Caroline: Du skulle bara kolla hur det gick för dig innan du liksom... Du bara: vi behöver inte dig, så tänkte de då.

Jan: Nej, de sa så på McKinsey: om inte du prioriterar oss, så prioriterar inte vi dig. Eller något sånt. Vilket är fair enough. Det var respekt.

Caroline: Respekt till McKinsey.

Vägen via universitetet och TED

Jan: Men det hade varit ett helt annat spår. Så nej, jag har aldrig börjat på den där. Jag har drivit företag sedan, ja, 2001 tror jag, eller 2000 startade jag min första enskilda firma, och sen blev det aktiebolag 2008. Sen dess.

Caroline: När slutade du på universitetet?

Jan: Jag jobbade på Lunds universitet. Först pluggade jag 2000 till 2004. Sen jobbade jag lite på labb, och sen doktorerade jag till 2011. Sen var det lite ökenvandring, för det fanns ingen forskningskommunikatör-tjänst då som jag ville ha. Men nu finns det ju det, och det är ett viktigt jobb. Sen började jag väl 2014, tror jag. Jag hade nog eget företag då också, för jag ville hjälpa andra människor att kommunicera och förpacka sina budskap.

Caroline: Men du var på Lunds universitet till typ 2016.

Jan: 2017, och då jobbade jag också med kommunikation. Jag var inte superbra på det då. Det var så mycket att lära sig. Nu är jag lite bättre, men då jobbade jag också lite med TED och så.

Caroline: Du arrangerade ju TED.

Jan: Det var jättekul. Det var då jag också förstod det här med att jag ville jobba med kommunikation.

Caroline: Kommunikation.

Att lära forskare berätta historier

Jan: Historier. Jag sa till alla våra talare att använda storytelling. Vissa tyckte det var en bra idé, andra tyckte inte det. De var allihopa forskare. Så det var en skön uppförsbacke.

Caroline: Men jag tycker de är duktiga. Det är många som har tagit till sig kommunikationsmetoder, som kanske inte är helt intuitiva för dem. De forskar ju.

Jan: Absolut.

Caroline: De har ett annat jobb.

Jan: Det var vårt mål i många år. Det var lite vårt första jobb. Det var inte att gå i pension, utan att jobba tillsammans, jobba hemifrån, ha vårt eget företag.

Caroline: Absolut. Men det har också varit svårt, tycker jag.

Jan: Ja, det har varit svårt i början.

Caroline: Det är fortfarande kluvet.

Jan: Nu ville du bara gå vidare. Vi kan säga att det är lättare nu. Så slutar vi där, på den positiva noten.

Caroline: Bra. Detta är från Björnen. Nu kommer en annan fråga, på RikaTillsammans-forumet.

Har Jan börjat ifrågasätta grundmantran

Caroline: "Är det annorlunda nu? Det känns som om du det senaste året har börjat ifrågasätta flera av RikaTillsammans grundläggande mantran. Du ser det nog inte som marknadstajming, men för läsare och lyssnare kan det vara som att du har dragit dig mer åt någon slags tajming-förutsägelser. Har du fått nya insikter det senaste året? Det vore intressant att få höra din syn."

Caroline: Och så citerar han där du själv har skrivit, till exempel: "Forskningen visar att det är väldigt tydligt att den som är mest passiv, minst engagerad, den som låter sina pengar jobba i fred över tid, har bäst odds för att tjäna." "Rör inte pengarna på marknaden, bla bla." Saker som du brukar säga, månadsspara automatiskt och regelbundet. "Om jag minns rätt ifrågasätter du även i det senaste avsnittet om det är rimligt att månadsspara i nedgång?"

Jan: Nja. Egentligen har vi inte ändrat på någon av de grunderna, och vi tror inte att man kan förutsäga marknaden eller tajma den heller.

Caroline: Nej.

Jan: Månadssparande är skitbra. Det jag däremot har börjat lägga till när det gäller månadssparande är: inte för mycket. Det var insikten jag fick från Erik Strand. Han var så här: om du månadssparar 20 000 kr i månaden, tänk om...

Caroline: Tänk om det, det är vissa som gör det. Det finns folk som gör så. Det finns de som har det som lön, Jan.

Jan: Ja, jag vet.

Ifrågasätter mängden, inte själva sparandet

Caroline: Som inte kan lägga under 20 000 kr.

Jan: Jag bara drog till med någonting. Och då tänker jag så här: då kanske det är så att du ska gå ner i arbetstid och spendera mer tid. Tiden kommer inte tillbaka. Erik Strands poäng var: om du dör med mest pengar på kyrkogården, har du verkligen prioriterat rätt i livet?

Caroline: Det beror på.

Jan: Det jag har lagt till är...

Caroline: Lämnar efter dig ett stort arv.

Jan: Precis. Så där ifrågasätter jag, jag ifrågasätter inte månadssparandet, men jag ifrågasätter mängden av det.

Jan: Däremot, för att svara på den första frågan: nej, jag har inte ändrat åsikt om att indexfonder är det bästa sättet att investera. För mig är det väldigt, väldigt tydligt. Problemet som jag börjat ifrågasätta är: missar jag någonting? Har jag blivit fundamentalistisk i det här indexsparandet?

Jan: Detta är Daniel Nilsson och Jonathan och JFB och några som har satt griller i huvudet på mig på forumet, som är väldigt duktiga. Vi pratar om att indexfonder är en metod. Indexfonder är svaret på frågan: hur ska jag investera på bästa sätt? Är du med? Men det förutsätter redan att jag har tagit beslutet att jag ska investera i aktier.

Rätt sätt, men kanske fel sak

Jan: Vad jag har börjat ifrågasätta, och jag har inget svar, är om jag tar ett steg bakåt. Okej, om jag väljer att investera i aktier, då gör jag det med indexfonder och en fondrobot, globala indexfonder. Men tänk om förutsättningarna har förändrats. Att investera med indexfonder är att göra rätt sak, eller förlåt, rätt sätt. Det är rätt sätt att göra någonting. Men tänk om hela grejen att köra indexfonder just nu är fel sak.

Jan: Det som skaver för mig lite är att värderingarna är väldigt höga i dagsläget. Där är en matematisk verklighet som heter så här: ju högre värderingar idag, desto lägre framtida avkastning. Genom att ha en hög värdering idag har du flyttat pengarna från framtiden till idag. Det betyder att du kommer ha lägre avkastning över tid. Och ju högre värderingarna går, desto lägre blir den här framtida avkastningen.

Jan: Och då är jag så här: är det verkligen rätt att sätta in alla pengarna nu? Det kan låta precis som en marknadstajmingsfråga. Men återigen, det är inte som att jag tar ut pengarna och väntar på kraschen. Det är inte det jag säger. Men jag kämpar med att få ihop de här disparata sakerna.

Det kan inte vara bra att bara säga: nej, jag skiter i vilken värdering marknaden har idag. För det känns inte heller rätt.

Värdebolag och småbolag som skaver

Jan: Det känns inte heller rätt att titta på forskning som säger att små bolag går bättre än stora bolag, att stabila bolag, alltså värdebolag, går bättre än tillväxtbolag. Nu har värdebolagen varit billiga i förhållande till övriga bolag. Då känns det också: är det rätt sak att ignorera? Så det är mycket där.

Ju mer man lär sig, desto mer inser man att man ingenting kan.

Caroline: Det känns jobbigt helt plötsligt att lyssna på detta. Du bjuder in massa faktorer, tvivel, och det gillar inte jag.

Jan: Då behöver man också komma ihåg att detta egentligen är en följd av att vi har forumet. På forumet är jag mycket mer ofiltrerad. Där ställer jag mycket mer frågor, medan om man bara tittar på poddavsnitten, så är det inte alls samma tvivel. Då säger jag: kör fondrobot, kör de här basportföljerna. Men jag älskar forumet, därför får jag också mothugg och kan ifrågasätta och sådant.

Det man inte vet att man inte vet

Jan: För mig är detta lite en fortsättning på den här: "Assumptions is the mother of all fuck-ups." Där är saker jag vet, till exempel att indexfonder är bra. Där är saker jag inte vet, jag vet inte hur marknaden kommer gå. Men det som är det kluriga är: vilka saker är det jag inte vet att jag inte vet?

Jan: Och det är hela Reddit, GameStop-dramat. Det många lärde sig där, det de inte visste att de inte visste, är kapitaltäckningskrav på mäklare. Plötsligt kan du bli hindrad från att köpa de aktier du vill köpa. Det var en sån där grej som kom helt från sidan. Med coronakrisen 2020, det vi inte visste att vi inte visste, var att likviditeten i den svenska räntemarknaden är så pass dålig, så att svenska räntefonder kan stänga, och följdeffekterna av det påverkar alla som har dem i sin portfölj. Och jag har väldigt mycket respekt för detta. Vad är det jag inte vet att jag inte vet?

Caroline: Nej, precis. Sådana saker ser man inte förrän det blir sådana här extraordinära händelser, som sätter stress på det.

Jan: Det är därför det avsnittet vi ska göra om fyra hinkarna kommer att bli så viktigt igen. Det blir ett sätt att se över hela min riskprofil. Ligger jag rätt i risk, även om det skulle falla? Har jag torrt krut om det är något jag vill köpa? Vi har fantastiska diskussioner på forumet om det här. Det är ett ämne att komma tillbaka till.

Caroline: Tror du att det var svar på Björnens fråga?

Jan: Ja, det tror jag. Vi har svarat så gott vi har kunnat.

Barnportföljen på Avanza eller Lysa

Caroline: Ska du läsa nästa, från Anton på RikaTillsammans-forumet?

Jan: "Tycker du att det är värt att köra 100 % aktier på Lysa och sparkonto istället för till exempel barnportföljen på Avanza? Varför?"

Jan: Jag tror att det beror på person. Om man har kompetensen, kör globala barnportföljen, om man gillar den, kör den. Men majoriteten som lyssnar på vår podd har ju inte det intresset. Och då kan man köra...

Caroline: Barnportföljen, vad är det nu i den? Det är 90/10 eller?

Jan: Den är faktiskt 80 % aktier, 10 % bankkonto, 10 % guld. Så den är lite mer komplicerad. Det beror lite på vad man prioriterar. Då råkar jag veta från andra trådar att Anton är en person som går och tänker mycket på sin portfölj och vill vara där och pilla. Då ska man köra Avanza istället för att köra Lysa. Andra som inte har det intresset, utan bara vill göra något bra med sina pengar och inte behöva tänka på det, kör Lysa.

Jag skulle säga att båda alternativen är så pass bra att slumpen kommer avgöra vilket som blir bäst.

Jan: Skicklighetsnivån, så som vi pratade om i det här avsnittet häromveckan, är liknande. Är det något du tänker?

Caroline: Nej.

Jan: Okej.

Varför ifrågasätts Lysa

Caroline: Ska vi ta nästa fråga från Olof Tapper, också från RikaTillsammans-forumet? "Kanske kan du förklara varför så många ifrågasätter Lysa av olika anledningar. Jag har 100 % aktier på Lysa, men har inte alla mina pengar där, utan också på ett bankkonto, så det är egentligen inte 100 % i helheten. Men jag har Lysa för att det är enkelt och de fonderna kan jag inte själv sätta ihop. Sen ifrågasätter folk avgiften på Lysa, att den är för hög. För du har ju rekommenderat dem för att de inte har så hög avgift. Hade varit trevligt med lite klarhet i detta. Tack."

Jan: Vad tänker du? Vilka är de här som ifrågasätter avgiften på Lysa?

Caroline: Jo, men det är folk som optimerar på avgift.

Jan: Men kan man komma lägre? Vad har Lysa nu? De har 0,4 %?

Caroline: Totalavgiften är 0,4 %.

Jan: Då är det avgiften till Lysa och för fonderna. Gör man det själv, jag vet att det är till exempel Jacke på forumet, han älskar sin Länsförsäkringar Global Indexnära och sin Plus Allabolag. Han kör 50/50, två fonder, och gillar låg avgift. Då kan man ifrågasätta: är det värt att betala 0,2 procentenheter till för Lysa?

Tumregeln om avgifter

Jan: Jag själv har, långt innan Lysa kom, sagt att tumregeln är att betala max 0,4 % för en fond i avgift. Sen kan man göra undantag om det är så att man vill ha en specifik fond. Vi har pratat om AuAg-fonderna, till exempel Eric Strands fond, eller Coeli-fonderna. Då kan man göra avvikelser. Men då är det väldigt, väldigt medvetet att man säger: jag vill ha detta, jag tror på detta, det finns inget billigare alternativ. Så jag tycker inte att Lysa är hög, utan den är under 0,4 %. Det tycker jag är okej.

Jan: Sen vet jag inte, jag tror att många ifrågasätter Lysa för att man inte har något utrymme att göra varianter. Du kan välja om du vill ha brett eller hållbart, sen kan du välja din aktiefördelning. Ibland gillar man inte det, utan då vill man välja själv. Och då är Lysa kass.

Caroline: Men kan det vara så att man ifrågasätter en massa saker med era fondrobotar, fast det egentligen är annat som stör en?

Jan: Det kan vi inte veta, men för mig låter det så att man hittar grejer som man kan racka ner på, för att man inte gillar själva idén. Ofta blir det så att när något är bra, så kritiserar man detaljer.

Kritik mot detaljer i stället för helhet

Jan: Jag upplever det också nu, att vi hade det här bonusavsnittet häromveckan, förlåt, vi hade avsnittet om tur och skicklighet, Paradox of Skill. De flesta kommentarerna vi fick var att Ingemar Stenmarks citat "ju mer jag tränar, desto mer tur har jag" inte alls var taget så som jag tolkade det, utan att det var mer ett sarkastiskt svar till en journalist som hade betett sig lite dumt.

Caroline: Jag låter det vara, jänte.

Jan: Det var det som var feedbacken. Och då tänker jag: ja, men det är klart att jag inte har koll på allt, jag upplevde inte att det var mest relevant för det avsnittet. Det var inte det som var poängen i avsnittet. Lite samma sak med Lysa, att det är lätt att ha en åsikt: ja, men de har 17 % exponering mot Sverige, jag vill ha 8 eller 10 %. Men det blir på en sån nivå att slumpen kommer avgöra om det ena eller det andra var rätt.

Jan: Jag har ingen beef, det är ingen naturlag att man måste välja Lysa för sitt sparande. För mig, som jag har sagt, är Lysa som Super Mario. Han är okej på det mesta och inte bäst på något. En generalist, det är det jag vill ha.

Man behöver inte förklara sina beslut

Caroline: Jag tycker också så här: om man vet varför man har tagit ett beslut om var man ska sätta sina pengar, så har man ingen skyldighet att förklara det för någon annan. Det tycker jag är det härligaste. Du behöver inte säga att den avgiften är för hög eller att de har fel exponering. Du kanske bara har tagit ett annat beslut. Behöver inte förklara för någon egentligen, mer än för dig själv.

Jan: Precis. Vi gillar Lysa, vi har mycket pengar på Lysa och där är fördelar. Och vi har pengar på Avanza och Nordnet. Det jag brukar rekommendera till folk är: lägg in lite pengar på Lysa. Om man lägger lite pengar någonstans, då har man ändå ett intresse av att följa det. Säg att man har en portfölj på 100 000 kr. Lägg 10 000 kr på Lysa och kör 90 % själv. Då kan du alltid benchmarka, alltid jämföra dig. Poängen är att om du ska välja det själv, då måste du ändå ha ambitionen att det ska bli bättre än det du har på Lysa.

Det som är så skönt med Lysa är att du kan sätta pengarna där, och sen är det typ noll i tid, noll i engagemang, noll i kunskap.

Jan: Medan så fort du gör Avanza eller Nordnet, då måste du ha tid, du måste ha kompetens, du måste tycka det är kul, du måste lägga ner effort. Och då måste det slå det som är helt effortless.

Caroline: Bra.

Kryptovalutor och bitcoin i portföljen

Jan: Ska vi ta Daniel på RikaTillsammans-forumet? Han undrar: hur blir det med kryptovalutor eller bitcoin till portföljerna?

Caroline: Det blir ingenting, Daniel.

Jan: Jo.

Caroline: Inte i mina portföljer.

Jan: Jag gillar ju...

Caroline: Det känns som en sån där grej som man ska ha för att man ska hänga med lite.

Jan: Ja.

Caroline: Du kommer helt från mitt håll, liksom. Just nu har vi inte en krona i det.

Jan: Jag är för det, men jag upplever att det är så mycket problem med det. Jag vet inte ens vilket jag skulle satt i. Det är för mycket sådana här konstiga valutor där ute. Det beror på att jag inte har satt mig in i det. Vi hade ett avsnitt med Totte Lönnström. Det var jättekul och intressant.

Caroline: Och sen var han med vid ett Fika tillsammans-tillfälle.

Jan: Han finns med i Fika tillsammans-podden också, för dig som är med på Patreon. Det jag upplever är att man kan ta det via en sån här tracker på Avanza eller något sånt. Men om man ska äga det själv, så blir det så mycket risk. Hur ska man välja? Det är mycket volatilitet. Å andra sidan gillar jag att sprida, diversifiering. Så jag tror att jag bara behöver sätta ner foten vid något tillfälle och börja ta lite, typ månadsspara, alltså dollar cost averaging, att man månadssparar in.

Caroline: Hur mycket tänker du då? Att du ska månadsspara in i bitcoin?

Hur Jan tänker kring att börja med krypto

Jan: Jag tror att i början blir det väl lekhinken. Så vi börjar med kanske 25 000–30 000 kr.

Caroline: Vad? Varför 25 000–30 000 kr? Varför tänker du så? Är det då man kan se vad det går för?

Jan: I vår ekonomi, får man väl säga. Det är en väldigt liten summa i vår ekonomi. Då kan jag börja där, utan att det stör. Förstår du? Så får man det här med att få intresset att följa det.

Caroline: Om du hade satt 5 000 kr hade du inte haft intresset att följa det sen. Eller är det så?

Jan: Nej, tyvärr är det så. 5 000 kr för mig är för lite pengar. Jag köpte ju GameStop-aktier.

Caroline: Du köpte en.

Jan: Jag köpte fler sen.

Caroline: Men de hade gått ner, Jan. Jag förstår att du köpte då, för du tänkte att de skulle gå upp. Men det är inget som säger att de kommer gå upp.

Jan: Nej, men det var en lott.

Caroline: Hela festen var över på något vis. Eller, vänta nu, är det idag som det kommer avgöras?

Jan: Ja, och det pågår fortfarande.

Caroline: Festen är över.

Jan: Festen är förmodligen över. Finansbranschen vann, sorry.

GameStop som ett asymmetriskt bet

Caroline: Det var inte oväntat. GameStop hade gått ner så mycket. Folk fick panik.

Jan: Folk fick panik och sålde.

Caroline: Varför fick de panik?

Jan: För att det började gå ner. Och då sålde de.

Caroline: Jag visste att det skulle ske. Varför köpte du fler, Jan? Vi sa en.

Jan: Det var inte så mycket pengar.

Caroline: Hur mycket var det?

Jan: 5 000 kr till, kanske.

Caroline: Hur många köpte du?

Jan: Fyra eller fem.

Caroline: Okej, vad låg de på då?

Jan: Nu måste jag dubbelkolla matten här. Hundra någonting, hundra dollar någonting. Den första köpte vi på typ 380 dollar.

Caroline: Ja.

Jan: Grejen var så här. Ett, det är kul. Det kommer alltid vara ett minne. De får ligga kvar i portföljen som ett minne.

Caroline: Det kan de göra.

Jan: Sen var det ett asymmetriskt bet. Okej, jag kan förlora 5 000 kr, vilket jag förmodligen kommer göra. Samtidigt, om de hade rätt, att det skulle bli en short squeeze, då var det en förlust på 5 000 kr och en stor uppsida. Sådana bets kan man ta.

Caroline: Finansbranschen vann.

Vem tjänade mest på GameStop

Jan: Vet du vem som vann mest, vilket är så här stökigast eller störigast? Det var de här mäklarna, alltså Robinhood och alla de som köpte och förmedlade aktierna. Jag tror de tjänade 500 miljarder. Nu vet jag inte om det var miljarder eller... Jo, nej, 483 miljoner US-dollar. Fem miljarder kronor har de tjänat. Och då är det i avgifter. Bara på avgifter.

Caroline: Så förlorarna i detta är småspararna.

Jan: De hade också lånat pengar och lite sånt.

Caroline: Robinhood, ja.

Jan: De har betalat av det.

Caroline: Det vet vi inte.

Jan: Nej, men jag tror att det kommer komma någonting. Men återigen, det kommer inte vara några stora summor. Jag tror inte ens vi kommer komma upp till en procent av portföljen i kryptovalutor. Inte nu i alla fall. Jag gillar det Ray Dalio sa:

Se det som en option på en framtida store of wealth som du kan förlora 80 % på.

Jan: Ansvarig behöver man vara. Det är inte en rekommendation att köpa bitcoin.

Caroline: Nej.

Hur ser framtiden ut för fondrobotarna

Jan: Bra. Ska vi ta nästa fråga? Carl 8 på RikaTillsammans.

Caroline: "Hur ser framtiden ut för fondrobotarna? Hur bra kommer de att bli, och hur kommer de att utvecklas på 5, 10 eller 20 år? Hur kommer aktiefonderna att utvecklas på den tiden också? Hur ser framtiden ut för den som arbetar med aktiv placering, fonder etc. inom utveckling på båda ovan?"

Jan: Jag brukar säga så här: lyssna aldrig på någon som uttalar sig om framtiden, för det är sämre än att singla slant. Så jag kommer garanterat ha fel här. Men nu är det inte om hur en aktie ska gå, utan mer om hur saker ska utvecklas.

Caroline: Har du någon aning?

Jan: Jag skulle säga så här. Jag tror att börsen kommer fortsätta leverera runt 6–7 % framgent. Det är inte en förutsägelse baserad på historisk statistik, utan det handlar om det här med riskpremier. Alternativen är bankkonto, räntefonder, aktier. Bankkonto har insättningsgaranti. Räntefonder, där har jag säkerhet, alltså collateral, jag har pant. Och om jag har pant, så är det ändå en risk. Så avkastningen måste vara högre på räntefonder än bankkonto.

Riskpremier och historiska snitt

Jan: I aktier har jag ingen säkerhet, då måste avkastningen vara högre än räntor, där jag har säkerhet. Så vi har det som man kallar riskpremier. Därför tror jag inte att det är annorlunda nu. Jag tror att över en 20-årsperiod kommer vi återgå till det historiska snittet. På fem år, ingen aning hur det kommer gå. Jag bettar ju mer på en nedgång än på en uppgång just nu.

Jan: Sen tror jag att framtiden för fondrobotarna, jag tror till exempel Lysa nu, de expanderar utomlands, vilket jag tycker är jättespännande. Jag önskar sådana här target date funds, att jag ställer in: jag går i pension när jag är 2046, och jag vill ha mitt sparande fram till dess. Och då optimerar den mot det. Så vi kommer se mer individuella lösningar. Jag tror att vi kommer se: jag vill ha Lysa, men jag vill inte ha en övervikt mot Sverige. Det kommer gå mer mot individualiserade portföljer. Det är i alla fall den trenden jag tycker mig se, när man läser sådana här white papers från företag i USA. Det är dit Betterment och Wealthfront och sådana har gått.

Aktiefonder och paradox of skill

Caroline: Aktiefonder, hur kommer det utvecklas?

Jan: Jag tror att det kommer vara samma. Vi kommer se att de flesta fonder läggs ner inom tio år. Jag tror att vi nog kommer se ett litet uppsving på aktiv förvaltning. Man argumenterar mycket för att när alla väljer indexfonder, så blir det lättare att vara aktiv. Jag personligen tror inte det, för det finns studier som visar tvärtom: ju fler som lägger pengarna i indexfonder, desto svårare blir det för de aktiva fonderna, för fler dåliga aktörer går från bordet. Det är som i poker: om de dåliga spelarna slutar spela, då är det bara de bra spelarna kvar. Så jag tror tvärtom.

Caroline: Och de bra spelarna skulle då vara indexfonder?

Jan: Nej, om de dåliga spelarna förut har gjort egna portföljer och så väljer de indexfonder istället, då är det som att de förflyttar sig bort från bordet. Det betyder att då är det bara de bra spelarna kvar. Då har vi den här paradox of skill. Då ökar den relativa skickligheten vid bordet. Alltså blir det svårare att tjäna pengar, för de gör färre misstag som man kan utnyttja.

Caroline: Är de inte tillräckligt skickliga nu redan?

Jan: Vilka?

Caroline: De här aktiva, de som är skickliga på...

Jan: Jag tror det fortfarande är mindre än 20 % av alla världens pengar som är placerade i indexfonder. Men ju mer pengar som hamnar i indexfonder, desto mer blir det som att man plockar bort en spelare. Make sense, eller?

Caroline: Ja, kanske.

Det mest frustrerande argumentet för aktiva fonder

Jan: Okej, Night Owl på RikaTillsammans-forumet. Ska du läsa?

Caroline: "Vilket argument för aktiva fonder, som presterat X procent mer mot indexfonder, är mest frustrerande att bemöta?"

Jan: Jag tycker detta är en jättekul fråga. Tack, Night Owl.

Caroline: Argumenten för de här aktiva fonderna är att de har presterat bättre än indexfonder.

Jan: Vad var det för argument? Låt mig få titta ordentligt på vissa saker här. Visa alltihopa. Ska vi titta här hur det egentligen har gått? För jag tror att vissa lurar sig själva när de tittar på sin avkastning.

Jan: Det mest frustrerande är: varför rekommenderar ni inte ny teknik-fonder? Eller varför rekommenderar ni inte de här tio stora bolagen? Och jag är så här: jag vet inte ens var jag ska börja. Det blir ett sånt informationsövertag. Jag har läst de här Success Equation, som går igenom tur och skicklighet, Paradox of Skill. Jag har läst väldigt många akademiska studier på det. Jag har varit med i 25 år och sett att bolag som för 30 år sedan var de tio största, de är inte längre de tio största. Jag har högst svårt att tänka mig att de tio största bolagen idag kommer att vara de tio största bolagen om tio år.

Bristen på ödmjukhet i argumenten

Jan: Men det blir så att, jag tror nog att det svåraste är att det inte är så mycket ödmjukhet i att det kan vara någonting annat, utan implicit sägs det så här: du är för dålig investerare, därför håller du på med indexfonder. Men om du vore en bättre investerare, som jag är, så skulle du hållit på med aktiva fonder, eller med den här strategin.

Jan: Det som jag upplever mest frustrerande är så här: jag har gjort detta i 25 år. Jag har testat teknisk analys, jag har haft Hitta Kursvinnare, jag har haft Infront, jag har suttit och gjort mina egna grafer med dubbelskuldror och dödskors och guld. Jag har gått kurser i fundamental analys med Aktiespararna, jag har läst väldigt många böcker om fundamental analys. Så det handlar inte om att jag inte har kompetensen, utan om att jag har testat alla de grejerna och sen insett: det funkar inte. Jag har bränt mig, och sen när jag bränt mig har jag kollat: är det jag som är en idiot som gjorde fel, eller är det för att det verkligen inte fungerar?

Jag investerar inte på det sätt jag gör för att jag är dum i huvudet. Jag investerar på det sättet för att jag har gjort hela cirkeln.

När det blir macho i stället för argument

Jan: Om det då kommer någon och bara: jag har gjort så här mycket de här åren. Då säger jag: grattis. Jag går inte ens in där.

Caroline: Nej, jag hade inte heller gått in där. Jag behöver inte bevisa för någon.

Jan: Men jag blir lite ledsen, för det tar på mitt ego.

Caroline: Det är lite macho, de här argumenten. Eller, det är inga argument, det är bara: jag har gjort bättre än du.

Jan: Inga argument, det är bara någon slags sandlåda. Det är väl det jag upplever, att man tror att jag gör det i brist på, alltså för att jag inte kunde, medan jag gör tvärtom. Det är precis där.

Jan: Det andra som frustrerar mig, shit nu blir detta som ett terapisamtal här. Det andra som frustrerar mig är att många gånger när jag utmanar, så säger jag: vet du vad, vi tar ett bet. Nu på forumet skrev jag till någon som inte bråkat, men som har argumenterat för att aktiv förvaltning fungerar, och som enligt mig cherry-pickar i studier. Han skrev: ja, men det är inte entydigt, för forskarna skrev ju att det kan finnas bevis för. Det är klart att forskare aldrig, en forskare som är entydig är ingen bra forskare.

Forskare bevisar aldrig

Jan: När jag gjorde mitt exjobb fick jag på fingrarna när jag sa: men kan man säga att man bevisar bla bla bla? Du får aldrig någonsin säga att du har bevisat någonting, sa min handledare. Aldrig någonsin. Så man får aldrig säga att det är klart och tydligt, tyvärr inte där man forskar.

Caroline: Nej, och det är inte matematik.

Jan: Nej, det är inte matematik. Där har man bevis och de är entydiga. Sen kommer man på något nytt sätt att räkna och så inser man att det inte var entydigt, förutsättningarna förändrades, apropå den andra frågan.

Jan: Så när jag utmanar det, säger jag så här: okej, men vi har ju olika åsikt. Låt oss köra så här, 15 år, vi kan slå vad om 50 000 kr så att det blir på allvar. Inte att vi investerar, men förloraren får betala 50 000 kr till en välgörenhetsorganisation som vinnaren får välja. Vilket, om du frågar mig, är ett ganska schysst bet. Det är aldrig någon som tar upp mig på det bettet, som säger: ja, vi kör.

Caroline: Nej, aldrig någon.

Jan: Och nu är inte detta en inbjudan.

Caroline: Varför gör ni inte det?

Jan: Nej, men sluta, jag vill inte sitta här nu med hundratals som bara: jag har minsann aldrig sagt något. Förstå vad jag menar, det är lätt att ha en åsikt utan att ha skin in the game. Då får jag alltid svar: jag kör detta redan, varför ska jag bevisa det för dig?

Skin in the game och respekt för dem som lever som de lär

Jan: Och så är jag så här: kolla här, jag har kört mina portföljer på Shareville öppet sedan 2014. Vem som helst kan gå tillbaka och titta på mina resultat. De kan se att jag har hållit mig till min strategi, man kan se varenda fondbyte de senaste sju åren. Det är därför jag tycker det är kul med Andreas och Henrik. De tog upp oss på det här bettet. Där gjorde jag bort mig dock, jag sa bara fem år. Det skulle vara tio år. Men jag får bjuda på det.

Jag har stor respekt för människor som lever som de lär, som kan bli hållna ansvariga.

Jan: Håll mig till mitt ord. Så det är väl min frustration. Jag upplever att spelet inte är på samma villkor. Att kraven på mig är högre. Och det är okej att kraven på mig är högre. Det ingår i mitt jobb. Men det blir en frustration.

Caroline: Det kanske också ingår i vårt jobb att få sådana här nålstick. Vi klarar detta mer.

Jan: Det ingår i jobbet. Och jag skrev genuint till den här personen, jag skrev också: lycka till med ditt sparande. Det är inget sarkastiskt, utan man behöver pröva, prova själv. Och så kanske man är en av de tusen personerna som lyckas bättre än index. Och då är det bara: grattis. Grattis genuint.

Nålstick som ingår i jobbet

Jan: Apropå roligt. Jag fick ett mejl. Kommer du ihåg att vi gjorde en shout-out till Katrin Jansson? Du frågade mig: finns inga kvinnliga fondförvaltare? Jo, det går rykte om att det var någon lyssnare som kände henne och som skickade ett mejl. Så vi får se om det blir någon återkoppling.

Caroline: Bra.

Jan: Nej, jag är inte bitter, det ingår i spelet. Men jag tycker också det är roligt att inse vad som ingår i jobbet.

Caroline: Att få idiotmejl och sånt.

Jan: Som han Ant Middleton säger. Han är en gammal elitsoldat och har gjort det här programmet, Elitsoldaterna, i Storbritannien, som gick på SVT ett tag. Han berättar när han är ute på krogen. Då kommer folk och säger att de vill ha selfies, de är glada och vill fråga honom saker. Det är oftast män då. Sen när de har druckit ett par glas, då är det då de vill slåss med honom.

Caroline: Det är typiskt. För man behöver liksom: är du så bra som du tror, eller som jag tror? Det är ett nålstick. Ingår det i jobbet?

Jan: Det ingår att bli utmanad. Jag tror att det är bara så som aporna gör. Det kanske är sunt på något vis.

Caroline: Så som aporna gör. När de ska: är du fortfarande ledare?

Jan: Ja. Så det är väl inget...

Att uppskatta diskussionerna ändå

Caroline: Vi ska inte opponera oss mot det.

Jan: Och jag ska inte vara hård heller. Jag uppskattar de där diskussionerna. Men någonstans sen blir jag också så här: okej, men nu är det hundrade gången jag har den här diskussionen. Och så blir det till slut att man kastar vetenskapliga artiklar på varandra.

Caroline: Ja. Ska vi gå vidare nu? Annars blir det bara så här bittert.

Jan: Ja.

Caroline: Så Christoffer Jägerholm på RikaTillsammans-forumet. Han skriver så här: "Jag är fascinerad av Ray Dalio och hans idéer om diversifiering. Jag undrar hur ni ser på diversifiering av aktier, räntor och guld. Jag tänker på mer konventionella tillgångsslag som fastigheter, REITs till exempel, och råvaror. Inte nischinvesteringar som passar i lekhinken. Jag upplever det svårt att hitta vettiga alternativ för dessa tillgångsslag."

Jan: Och det var faktiskt också Firre, eller Firreb, på RikaTillsammans som undrade detta. Vi tar Christoffers fråga strax.

Caroline: Ta den också. "Jag vill precis som Firreb veta mer om diversifiering utöver aktier, räntor och guld."

Diversifiering: REITs och fastigheter

Jan: Vi hade det lite i förra avsnittet, kring alternativa investeringar. Jag gillar till exempel REITs. Problemet är precis som man skriver: det går inte att köpa.

Caroline: Och då är det fastigheter vi pratar om.

Jan: Precis. En REIT är så här, real estate investment trust. Det är en fond som köper fysiska fastigheter runt om, till exempel vårdfastigheter i Kanada, eller köpcentrum i USA. Men sen ska jag vara helt ärlig, jag har inte lagt ner dagars research på det här. Jag vet att det kommer nya fonder. Jag gjorde faktiskt en tabbe här nu med Bästa fonderna 2021, där jag bara körde på samma guldfond som vi hade förra året. Sen hade jag missat att det hade kommit tio nya guldfonder. Till och med en guldfond som hette The Royal Mint, som ägs av Her Majesty's Treasury, alltså finansdepartementet i England.

Caroline: Kanada har... Jag lyder ju också under drottningen, ska du veta. Det kan vara Kanada.

Jan: Nej, detta är London. Vilket var jättekul. Där händer ju saker hela tiden. Och jag följer inte marknaden på daglig basis. Så om det är någon som vet bra REIT-fonder så kan det absolut... Hade det funnits en bra, billig, global REIT-fond, så hade den absolut åkt in i portföljen.

Råvaror och tail risk-fonder

Caroline: Vad var det mer?

Jan: Råvaror, lite samma problem. Det fanns den här Handelsbanken Råvarufond, men den har försvunnit nu. Jag tror att Opti valde någon sån här fondobel, eller fondobel. Gud, jag vet inte hur det uttalas. Så jag tror att det handlar... jag gillar det, men det är brist. Det är svårt att få en bra exponering. Samma sak med tail risk-fonder. Hade det funnits tillgängligt, hade jag också lagt in det i portföljen. Men jag upplever, precis som ni säger, att det är svårt att hitta alternativ.

Jan: Sen ska det också vara så att, ska man ha råvaror, max 5 %. Det är som guld. REIT också, skulle jag säga, 5–10 % av en portfölj. Maximalt.

Caroline: Ja.

Jan: Råvaror har gått skitdåligt i tio år. Så det är också en sån här, förmodligen, om man skulle gilla att spekulera, så skulle jag säga att råvaror är ett av de bättre betten man kan göra.

Caroline: Eftersom det är lågt värderat, menar du?

Jan: Råvaror har gått dåligt.

Caroline: Men lågt värderat behöver det inte vara för att det har gått dåligt?

Jan: Nej, men jo, när man tittar på tillgångsslag de senaste tio åren, så är råvaror det som har gått sämst. Klart sämst.

Caroline: Varför är det så?

Jan: På grund av konjunktur och massa andra saker. Jag är inte duktig på råvaror på det sättet. Det är mer som kanske en Erik Strand-fråga.

Vad säger Ray Dalio om diversifiering

Caroline: Utöver aktier, räntor och guld. Jag tänker att vi svarade på båda de frågorna där.

Jan: Det är en typisk bra diskussion jag kan sätta igång i forumet. Så kan vi se vad vi kommer fram till.

Caroline: Men vad säger Ray Dalio om diversifiering egentligen?

Jan: Vi har RikaTillsammans-portföljen som bygger på Harry Brownes Permanent Portfolio, alltså en portfölj som ska gå bra i alla lägen. Ray Dalio har tagit den ett steg till, det som kallas All Weather Portfolio. Där har han 7,5 % guld, 7,5 % råvaror. Så han har mer råvaror i sin portfölj. Han gillar bred diversifiering. Det gillar jag också. Ray Dalio är ju lite, jag brukar skoja att han är lite husgud. Men jag gillar honom.

Personer Jan följer inom investeringar

Jan: Där är några personer som jag gillar. Nu blev det lite sidospår. Men jag gillar till exempel Ray Dalio. Jag gillar Larry Swedroe, som är amerikansk finansiell rådgivare.

Caroline: Larry Swedroe. Till vem? Vem är han rådgivare till?

Jan: Han är finansiell rådgivare, och så skriver han krönikor. Det är han som till exempel skrev den här artikeln om "The Shrinking Alpha". De flesta säger nu, när investeringar i indexfonder ökar, att det är dumma pengar, så det kommer bli enklare för aktiva förvaltare att överprestera, eftersom folk är dumma som lägger pengar i indexfonder. Och han säger: nej, för tar du hänsyn till den här Paradox of Skill och hur marknaden ser ut, så är det tvärtom svårare för de aktiva fonderna att skapa alfa, för det är bara de bra spelarna kvar. Han tänker lite annorlunda, han går inte på alla de här sanningarna.

Jan: Sen gillar jag Allan Roth, som också är en finansiell rådgivare i USA, och jag gillar Ben Carlson, som har "A Wealth of Common Sense". Varje gång de skriver någonting läser jag det. John Mauldin gillar jag, gillar makro. Men han är mycket mer aktiv, han är direkt motståndare till indexförvaltning. Men man ska läsa sådant också, så att man inte fastnar.

Humoristiska figurer man kan följa

Jan: Sen finns det humoristiska personer man kan följa också, som man inte kan ta på allvar, men som ändå är lite roliga. Typ Mike Maloney eller Peter Schiff.

Caroline: Vad var det som var roligt med det?

Jan: Det är roligt. Du vet, de är så superallvarliga kring världsläget. Det kommer komma en stor krasch och då gäller det att ha guld.

Caroline: Och du tycker det är lite underhållning?

Jan: Det tycker jag. Det är en sån superallvarlig syn. Och sen har de så här, du vet, så ska de produktutvecklas. Guldtackor är inte jättebra, för tänk om det blir så att staten kommer konfiskera guldtackor. Men smycken, de kommer aldrig konfiskera smycken. Så vi gör så här, guldsmycken i rent guld. Vi skiter i konstvärdet, utan syftet är bara att det ska vara rent guld. Och så startar de en sajt som gör guldkedjor som är typ 200 gram guld.

Caroline: Man får ju ändå ge dem det. Jag tänker också att om man nu behöver ha guld och det har blivit en zombieapokalyps, då kan man inte gå runt med en guldtacka. Det är ingen som kommer kunna, eller folk kommer undervärdera den grovt. Du kan få en flaska vatten för din guldtacka. Man vill ha en kedja då.

John Hussman och att läsa brett

Jan: Jag har lätt för att läsa, så jag läser mycket. Jag tror att man ska läsa Hussman också, John Hussman, Hussman Research. Han är nego på riktigt. Han är inte så där "köp guld".

Caroline: Okej, vad säger han då?

Jan: Han säger så här: marknaden är övervärderad. Marknaden kommer att krascha med 60 %. Den kommande förväntade avkastningen för S&P 500, alltså amerikanska börsen, kommer vara negativ de kommande tolv åren. Det är jättesvårt att argumentera emot. Det enda argumentet jag har mot hans analyser är att det är marknadstajming. Du har rätt i det du skriver, men du vet inte när den där tolvårsperioden kommer börja.

Jan: Så jag tror att man ska läsa brett.

Caroline: Ja.

Jan: Och det är därför jag blir rädd och blir fundamentalistisk med indexfonder. Det är apropå den fråga vi hade innan, den här tvekan som jag har.

Caroline: Bra, jag tror att vi ska börja runda av.

Jan: Ja, vi ska börja runda av. Men jag tror vi kan ta en eller två frågor till här.

Nästa ny teknik-fond

Caroline: Bababooi på RikaTillsammans-forumet skriver så här: "Det skulle vara intressant att veta vad ni båda tror är nästa ny teknik-fond. Alltså vilken bransch som härnäst kommer gå mycket bättre än index. Och som Jan alltså prompt kommer blanka och raljera om i varje avsnitt, medan Caroline fnissar."

Jan: Har vi ens någon aning om vad vi tror kommer bli nästa ny teknik-fond?

Caroline: Vi tror ingenting.

Jan: Jo, jag tror.

Caroline: Jag tror inget. Ingen kunde veta när Apple kom med sin telefon, där man kunde använda fingertopparna. Jag tycker sånt är kul. När det kommer, så kommer jag jubla. När det kommer någon ny sån, som bara ställer allt på ända med vår teknologi. Det kommer vara fantastiskt, Jan. Jag hoppas jag lever då.

Jan: Typ Neuralink.

Caroline: Ja, typ Neuralink. Eller du vet såna här små flygande bilar, som man bara säger upp, jag behöver den nu om en minut. Så bara kommer den som en sån liten blob utanför staketet här. Och så hoppar man in. Och den kan inte krocka, för det är skitmånga såna i luften. Vi behöver inga bilar, det är bara såna man åker i. Små ljusblå blobbar. Det är jätteroligt. Det hade varit helt sjukt att leva när de kommer.

Jan vill blanka Tesla

Jan: Okej.

Caroline: Så vad tror du är nästa nya teknik, Jan?

Jan: Vad jag tror? Jag är sugen på att blanka Tesla. Genuint.

Caroline: Ja men gör det.

Jan: De är övervärderade, absolut.

Caroline: Men du vet att jag har dem.

Jan: Ja, jag vet.

Caroline: Det blir jättekonstigt i vårt äktenskap om du ska blanka dem.

Jan: Varför det?

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Du vet att Michael Burry har blankat dem nu, sen december. Jag vet inte om han är kvar i sin position. Du vet vem det är?

Caroline: Ja, jag vet vem det är. Det är han som spelar trummor i... som är lite autistisk och som förutsåg finanskrisen i filmen. Vad heter den?

Jan: The Big Short.

Caroline: Ja.

Jan: Du vet också att Tesla är värderat mer än alla andra biltillverkare. Och att försäljningen är värderad på 1,6 miljoner dollar per bil.

Caroline: Men är det inte sådana konstiga uträkningar man har gjort för att visa hur absurt det är?

Modet att gå på sina känslor eller inte

Jan: Jo, såklart det är. Men jag vet inte, jag får väl hitta modet.

Caroline: Tesla kan vara en sån här GameStop som bara rullar på under lång, lång tid. Och ingen vet när den kommer gå ner. Folk har ju blankat den i evigheter.

Jan: Ja. Men ja, Bababooi, det är svaret på din fråga. Det som du kommer att fnissa åt och som jag är helt övertygad om är helt knasigt, det är Tesla.

Caroline: Jag blir nästan provocerad. Det är inte det han frågar här. Eller hon. Hen. "Det skulle vara intressant att veta vad ni båda tror är nästa ny teknik-fond." Jag pratar om mina flygande bilar. Du pratar om Tesla. Vi svarar inte alls på frågan. "Och som Jan alltså prompt kommer blanka och raljera om i varje avsnitt." Ja, men det har du redan raljerat om.

Jan: Okej. Nej, jag har ingen aning.

Caroline: Vad vill du mer blanka, Jan?

Jan: Nej, det är bara den. Det är genuint den. Om jag skulle gå på mina känslor: blankat Tesla, tagit ut en del pengar från aktier. Och jag ska vara helt ärlig, nu kommer jag inte göra något av det, för jag inser det dumma i det. Men känslomässigt är det det som drar i mig att göra. Sen är jag helt okej med att köpa Tesla när det har kraschat. Men vi får se.

Varför tar det tid att köpa och sälja fonder

Caroline: Bra. Vi hade egentligen bara två frågor kvar här, så vi tar dem. Ska du ta en fråga?

Jan: Niklas på RikaTillsammans-forumet skriver: "Varför tar det sån tid när man köper och säljer fonder? Vad händer under den tiden? Detta har jag också undrat. I vissa fall kan du ligga utanför marknaden i flera dagar innan en order bokas in. Kan det vara så att orderflödet säljs under tiden på en skuggmarknad?"

Jan: Vi har pratat lite om det. Jag tror inte att detta är att orderflödet säljs. Vi kommer göra ett helt annat avsnitt om det. Det är ett ganska komplext ämne. Vi pratade lite om det i Reddit-avsnittet om GameStop. Vad som händer, jag tror att detta är ren administration.

Caroline: Men hur kan det ta så lång tid?

Jan: För det görs halvmanuellt, vissa sådana saker.

Caroline: Hänger du med mig? Var är handpåläggningen egentligen?

Jan: Tänk så här. Mäklaren, du har Avanza. Så jag lägger säljordern. Sen ska den skickas till fondbolaget. Sen ska fondbolaget hantera den.

Caroline: För detta kan göras i dator på typ en sekund?

Stopptider och avstämningar

Jan: Nej. Det sker inte. Du har stopptider till exempel. Vissa fonder lägger stopptid klockan ett. Lägger du det efter klockan ett, ja, då har du förlorat en dag. Detta är säkert olika. Nu hittar jag på lite. Så vi borde prata med någon som har en fond, så kan de exakt förklara. Men pengarna går från till exempel Avanza, så ska det gå till fondbolaget. Sen ska fondbolaget exekvera det. Sen äger fondbolaget kanske aktier eller någonting sådant. De har inflöde, utflöde. I bästa fall kan de kvitta inflödet mot utflödet, bara byta plats på andelarna. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Ibland kan de inte. Har de stora inflöden, ja, då kan de inte kvitta någonting, utan då måste de köpa de aktierna, men sen kanske den marknaden inte är öppen just då.

Caroline: Nej, det förstår jag.

Jan: Sen ska det skickas tillbaka till Avanza och registreras hos Avanza. Så jag tror att det är en ren administrativ grej. Sen är det säkert att det är helt datoriserat, men det måste ändå stämmas av, att det blir rätt. Sen kan man inte heller utesluta att vissa kanske sitter på pengarna en dag, eller några timmar.

Caroline: Varför vill de göra det?

Jan: Nej, men jag vet inte. Jag ska inte spekulera i det.

Caroline: Nej.

Vilka tillgångar samvarierar inte med börsen

Jan: Bra. Ska vi ta sista frågan?

Caroline: Erik Skogstomten på RikaTillsammans-forumet: "Vilka tillgångar samvarierar historiskt inte med börsen, i främst Sverige? Till exempel skog, vissa råvaror, vissa typer av bostäder, vissa typer av räntor, andra fysiska regioner i världen, pantburkar och så vidare."

Jan: Jag tycker detta är en jättespännande fråga, som är jättesvår. Det som dyker upp för mig är så här: långa räntor. Långa räntor brukar vara motsatskorrelerade mot svenska börsen. Det är väl min typiska, man kan kolla AMF Aktiefond Sverige, så tar man Stockholmsbörsen, och så tar man AMF Räntefond Lång. Så brukar de vara lite olika.

Jan: Jag skulle säga att skog, alltså vissa reala tillgångar, samvarierar mindre. Men grejen är så här, man måste tänka på: när börsen faller, så brukar det ofta vara ganska ekonomiskt svåra tider. Och då tenderar det att dra med sig allt. Folk är inte lika sugna att lägga massor av pengar på sportbilar eller konst eller sånt heller.

Brittiska börsen och 2020

Jan: Förr i tiden, tittar vi på förra året, så var det så att till exempel brittiska börsen gick helt åt andra hållet än svenska börsen. Har jag för mig. Eller om det var de hundra största bolagen eller något sånt.

Caroline: Varför det?

Jan: Jag vet inte. Det är ju helt sjukt.

Caroline: Detta har jag inte hört om innan. Vi pratade om det, hur gick börsåret 2020? Jag kommer inte ihåg att brittiska börsen gick annorlunda.

Jan: Jag tror att den gick mycket sämre.

Caroline: Vänta här nu. Vi hade en börs som gick dåligt här.

Jan: Nej, vi gjorde ju typ...

Caroline: Jo, men den gick ner.

Jan: Nej, svenska börsen gick upp med typ 14 % förra året.

Caroline: Jo, men om vi bara tittar på coronan, så satte den igång ett ras och sen tog den sig upp igen. Men hur såg brittiska börsen ut?

Jan: Jag vet inte. Jag tror att de slutade på noll eller back.

Caroline: Ja, okej.

Skog, råvaror och VIX

Jan: Jag tycker att detta är superklurigt, om jag ska vara helt ärlig. Skog upplever jag mycket mer prisokänsligt på det sättet. Råvaror brukar tendera att gå upp. Jag skulle rekommendera Erik att titta på det här avsnittet med Dragon Portfolio, drakportföljen. För där hade man just...

Caroline: Hundraårig portfölj.

Jan: Hundraårig portfölj. Det som inte samvarierar är till exempel det här VIX, alltså volatilitetsindex. Men då är vi tillbaka på det där, att det är jättesvårt att köpa sig ett volatilitetsindex. Typ VIX, det med tail hedge.

Caroline: Ja, precis. Har vi lämnat det för gott, gumman? Eller Jan? Gumman. Jag säger gumman hela tiden till våra barn.

Jan: Ja.

Caroline: Och ibland säger jag Jan till dem. Har vi lämnat det för gott, det här med tail...

Jan: Tail hedge. Nej, men det var en sån där skitbra idé. Skulle gärna haft det, går inte att göra praktiskt.

Caroline: Om man inte har gett mycket pengar?

Jan: Ja, och inte ens Lysa fick ju svar från de här amerikanska förvaltarna.

Tail hedge och varför det är svårt

Caroline: Kan det inte vara så att de... Man får lite pengar.

Jan: Nej, säg.

Caroline: Men har Lysa gett upp?

Jan: Jag vet inte. Men jag vet att de tog kontakt och det blev ingenting. Så jag skulle säga nej. Det betyder inte att det är kört. Det kan vara så att det kom i skräpkorgen.

Caroline: Ja.

Jan: Men om jag ska säga så här till Erik: jag vet inte. Detta är en supersvår fråga.

Caroline: Men det är ju därför vi diversifierar också.

Jan: Ja.

Caroline: För att ha sådana här tillgångar som inte samvarierar med varandra.

Jan: Men jag skulle säga att långa räntefonder samvarierar sällan med aktier. Sen har man ofta guld, som inte heller samvarierar. Nu hittar jag på, detta måste man kolla upp, men jag skulle gissa att långa räntefonder har en negativ korrelation. Så de går motsatt. Guld har ingen korrelation, så den går sin egen väg, noll. VIX, de här volatilitetsindexen, samvarierar inte heller. Och råvaror samvarierar också ganska lite med aktier. Så det är väl det som spontant dyker upp för mig. Men det låter som en bra tråd för forumet.

Avrundning och nyhetsbrevet

Caroline: Snyggt.

Jan: Då rundar vi av här och avslutar. Tipsa om nyhetsbrevet.

Caroline: Vi har efter åtta månader skickat vårt första nyhetsbrev igen nu i februari, början av februari. Så kan man gå in på rikatillsammans.se/nyhetsbrev. Tanken är att det ska komma en gång i månaden, men jag vågar knappt säga det när jag inte skickat något på ett halvår.

Jan: Vi kan inte säga att det gör det. Det kommer helt och hållet oregelbundet.

Caroline: Så kan vi säga. Men man kan få ett nyhetsbrev när vi publicerar nya inlägg. Det finns också där på den sidan.

Jan: Grymt. Lycka till med ditt sparande. Och tack för alla frågor. Vi ser om vi kör ett frågesvarsavsnitt till, eller om vi klämmer in fyra hinkar-avsnittet snart.

Caroline: Ja.

Jan: Grymt. Tack så mycket. Ha en bra dag.