Fyra-hinkar-principen 2021

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Därför uppdaterar vi fyra-hinkar-principen igen
2. Ett ramverk, inte en strategi för maximal avkastning
3. Två faser: get rich och stay rich
4. En modell som är 40 år gammal och ständigt uppdaterad
5. Det juridiska och en hälsning till communityn
6. Vågar man fråga, kan man få ett nej, och så fortsätter livet
7. Bryggor mellan ämnen, och problemet modellen löser
8. Risk handlar om kunskap och preferens, inte ålder
9. Vi fattar ekonomiska beslut vid middagsbordet, inte i Excel
10. Sidospår om middagsbordet och den effektiva fronten
11. Vad fyra-hinkar-principen inte är
12. Att skapa utrymme att fatta bra beslut
13. Modellens ursprung: Evensky, Benz och den fjärde hinken
14. Översikt: bufferthinken och låg risk
15. Mellanriskhinken: värdebevarande
16. Lekhinken: för att ha roligt och spekulera
17. Att skära limpan på andra hållet: risk och avkastning
18. Avkastningsmål per hink
19. Att jobba med sin ekonomi, och ett sidospår om dejting
20. Fördelning mellan aktier och räntor per hink
21. Hög risk, lekhink och Rika Tillsammans-portföljen
22. Fem modellportföljer på en slide
23. Sidospår: bilden från Tinder och finanstwitter
24. Övriga tillgångar i bufferthinken
25. Boendet hör hemma i mellanriskhinken
26. Pension i högriskhinken, lyx i lekhinken
27. Spara, investera, spekulera, gambla
28. Lekhinken kan rymma både högt och lågt
29. Tidshorisonter per hink
30. Hur stora ska hinkarna vara? Det beror på.
31. Humankapitalet avgör hur stor bufferten behöver vara
32. Försäkringar, risktolerans och mål i livet
33. Exempel kommer på bloggen, inte i podden
34. Hur stor ska bufferthinken vara i en uppbyggnadsfas?
35. Buffertens storlek måste korrigeras för humankapital
36. Vad hör hemma i bufferthinken? Även semestern.
37. Mellanriskhinkens storlek och boendet
38. Den passiva hinken och lekhinkens storlek
39. Stay rich: hur stora ska hinkarna vara i en uttagsfas?
40. Har du vunnit spelet, sluta spela
41. Ett konkret exempel: paret som sålde sitt företag
42. Projicera modellen på din egen ekonomi
43. Företag och pension i hinkarna
44. Barlast: hur hinkarna stabiliserar varandra
45. Strikt eller fritt: två sätt att köra modellen
46. Invändningen: är det inte bara mental bokföring?
47. Glide path: aktier och räntor vid olika åldrar
48. Varför man sänker risken med åldern
49. Sammanfattning: bufferthinken och försäkringar
50. Bufferthinkens möjlighetsvärde och att täta läckorna
51. Överkurs: att skita i bufferthinken och använda kredit
52. Mellanriskhinken: ofta större än man tror, och kan ibland skippas
53. Bolla med någon annan
54. Passiva hinken och lekhinken: en sista genomgång
55. En enkel variant och ett avancerat exempel
56. Spirecta: ett verktyg för att hålla koll
57. Att ha koll på siffernivå
58. Avrundning och tack till communityn

Därför uppdaterar vi fyra-hinkar-principen igen

Jan: Fyra-hinkar-modellen är ett sätt att kunna fatta bättre beslut, att kunna sova bättre om natten och genom de här bättre besluten faktiskt få en bättre avkastning över tid, samtidigt som man undviker de vanligaste misstagen. Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 190. Och idag blir det en uppdatering av det som vi brukar kalla för fyra-hinkar-principen. Detta är faktiskt version 3.0. Jag tror vi gjorde det här avsnittet typ avsnitt 43, sen gjorde vi en uppdatering i avsnitt 133 och nu är det avsnitt 190. Man kan undra varför vi behöver uppdatera det. Är det något nytt som har tillkommit?

Caroline: Ja, men jag tror att man blir... man blir klokare?

Jan: Jag vill ju gärna tycka att man blir klokare, men ibland känns det som att ju mer man lär sig, desto mer förvirrad blir man. Men det handlar egentligen om att vi har fått feedback. Den har ju legat ute, 133, det är ändå nästan 60 avsnitt sedan. Det är ett år. Så vi har fått feedback, det har kommit in frågor och det har varit mycket diskussioner på forumet. Det är vissa saker där jag säger, nej men detta var bra förr, men nu kan vi rida till det. Nu är det mer slipat.

Caroline: Mer slipat, absolut. Och syftet med fyra-hinkar-principen är ju att ge en modell kring hur man kan tänka kring sin ekonomi och hur man kan strukturera den. Och i grunden tänker jag också att det handlar om att ha den här balansen. Du brukar ju säga så här, att om det kostar dig din nattsömn, så är det för dyrt. Så det handlar om balans mellan god nattsömn, alltså det emotionella, och att ha en hög avkastning på sina sparade pengar.

Ett ramverk, inte en strategi för maximal avkastning

Jan: Ja. Men även om vi har slipat till avsnittet, så är det ändå grunden vi kommer prata om.

Caroline: Eller hur? Det är ju så himla skönt, tror jag, för många att känna att här finns en modell för hur jag kan tänka kring hela min privatekonomi. Så att alla delar är med. Så man inte tappar någon del, jag vet inte vad det kan vara, med barnsparandet, eller att man inte räknar med huset eller whatever det kan vara.

Jan: Jag tänker snarare så här, att vi egentligen har två avsnitt som jag tycker så här, om någon på bloggen bara skulle säga, om jag bara fick ge två avsnitt, då hade jag satt avsnitt 99, som handlar om kom igång med ditt sparande, hur gör du rent konkret? Och så är det det här avsnittet, som handlar om att det är ett ramverk, snarare att få rätt balans. Att det här hjälper dig att undvika vanliga misstag, det hjälper till med vanliga problem, det hjälper till med frågan också, hur ska jag dela upp mitt sparande? Det är väl egentligen det det här handlar om. Så idag kommer vi inte prata om att du ska ha indexfonder, eller du ska ha fondrobot, utan nu kommer vi snarare prata om hur jag ska titta på min ekonomi, hur ska jag fördela den? Och framför allt, hur ska jag fördela den i förhållande till risk?

Två faser: get rich och stay rich

Jan: Och det som är nytt egentligen från när vi gjorde det här förra gången, är att i diskussionen, vi har ju forumet som jag älskar, där har vi konstaterat att det blir en ganska olika tillämpning i ditt liv, beroende på vilken fas du är i livet. Och för att göra det väldigt enkelt, om man tittar på amerikanska förhållanden, så pratar man om accumulation phase, alltså den ackumulerande fasen, sen pratar man om den förberedande, förpensionsfasen, tidig pension, gammal pension. Och jag är så här, jag pallar inte, jag kommer inte ens ihåg dem nu.

Caroline: När pratar man om det, sa du? I amerikanska...

Jan: När man pratar om studier, eller när man pratar med amerikanska bolag, så har de ofta en sådan här olika fas.

Caroline: Om människors ekonomi, eller?

Jan: Ja, att man går igenom olika faser. Medan jag tänker egentligen att jag gillar när man kan hålla det enkelt. Då tror jag att det är typ två faser. Den ena fasen är get rich-fasen, alltså den när jag ska bygga upp ett sparande, en ekonomi, ett kapital. Och sen vill de flesta av oss ha en stay rich, alltså när jag väl byggt upp min ekonomi. Så därför kommer det vara lite olika perspektiv idag också, om man är i get rich-fasen eller stay rich-fasen, och hur man då tillämpar fyra-hinkar-principen. För jag upptäckte att vissa av de saker jag hade pratat om, vi har ju länge varit i get rich-fasen, så pratar vi mycket om det. Men sen när vi träffade kompisar, när jag pratade med folk som hade väldigt mycket pengar, då insåg jag att de här råden är ganska dumma i den situationen, när man väl har pengarna. Så det kommer vi prata om.

Caroline: Och det är många som är intresserade av det i FIRE till exempel. Hur gör jag sen när jag blir ekonomiskt fri?

En modell som är 40 år gammal och ständigt uppdaterad

Jan: Och sen tänker jag också att det här avsnittet handlar väldigt mycket om att fortsätta den konversation som vi har i forumet, fast göra den i podden här, så att den sprider sig till fler. Så jag tänker att det här är väldigt mycket en work in progress. Det här avsnittet är den senaste uppdateringen, men man kan alltid gå in och titta på bloggen, för den kommer vara uppdaterad. Och är man ännu mer nördig, så kan man hoppa vidare och kolla i forumet hur vi resonerade när vi kom fram till den här modellen. Så jag kan inte ta cred för något av det här, utan det här är ett samskapande som naturligtvis bygger på massa andra amerikanska rådgivare som vi ska prata om.

Caroline: Den här modellen är ju faktiskt över 40 år gammal nästan.

Jan: Bra. Och sen det slutliga också, som jag vill säga innan vi hoppar mer in i avsnittet. Den här modellen, vi kommer prata om det, är ingen naturlag, utan tricket är att använda det och anpassa det till sin egen ekonomi. Så det kan ibland synas som att folk inte alls håller med. Men jag tycker det är bra när man inte håller med, för då har man gjort det till sitt eget. Det är inget facit.

Caroline: Nej, det är inget facit.

Det juridiska och en hälsning till communityn

Jan: Eftersom vi kommer prata om ekonomi, om hur man ska dela upp sina investeringar, så är det jätteviktigt att vi pratar om det juridiska. Så lite kort: avsnittet är inte sponsrat av någon. Vi kommer ha lite sponsrade länkar, för det handlar ändå om vad jag använder i de här hinkarna. Avsnittet är inte att betrakta som finansiell rådgivning, utan man behöver kolla, vi kan gärna tipsa om oberoende finansiella rådgivare som använder den här principen så att du kommer känna igen allting. Och pratar man om investeringar så kan de öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora allt. Det är ju det som är poängen med hinkarna, att man inte ska göra det någonsin. Det här bygger naturligtvis på diskussioner i forumet, det bygger på tidigare böcker, det bygger på amerikanska artiklar och så vidare. Det finns källor till allting och jag har bedömt att det är rimligt att de är tillförlitliga. Man kan läsa mer på rikatillsammans.se/villkor. Och till det här avsnittet finns också en sammanfattning på ett par minuter, ett expressavsnitt, och de finns på bloggen. Du som lyssnar, vill du ha slidesen som vi använder när vi kör YouTube-avsnittet så finns det också länk i bloggen och i beskrivningen till poddavsnittet. Men det är inget man behöver för att hänga med i avsnittet som vanligt, så det går superbra.

Jan: Och sen som det sista vill jag bara göra lite reklam för vår Patreon-community.

Caroline: Du bara skrattar.

Jan: Nej, det är sista grejen nu, sista. Sen kan vi hoppa in. Men vår community, den är ju jättefin.

Caroline: Den är jättefin. Vi har haft roligt nu under 2021.

Jan: Vi har tjänat pengar också. Alltså de som är i communityn. Vi tipsade om Fraktal och Nimbus, som var två börsintroduktioner. Så det var en hel del som fick tilldelning. Jag tror Fraktal var en fantastisk börsintroduktion. Det var jättesvårt med tilldelning, typ två av tio, eller en av fem, som fick tilldelning. Men de som fick det, de typ dubblade pengarna, så det blev typ 5 000 spänn. Många sa, åh, nu har jag betalt mitt Patreon-medlemskap för flera år. Så det var jättekul. Det är en av grejerna.

Vågar man fråga, kan man få ett nej, och så fortsätter livet

Jan: Vad vi kommer göra nu under mars, då måste jag säga tack till folk i communityn. Jag skrev i något avsnitt, så sa jag så här, vi är så rädda för att misslyckas. Vad är det värsta? Om man frågar någon om en dejt, eller frågar någonting, så är det värsta som kan hända att man får ett nej. Och får man ett nej, då fortsätter ju livet som vanligt. Det är ingen förändring.

Det värsta som kan hända om du frågar är att du får ett nej. Och får du ett nej, då fortsätter livet som vanligt.

Jan: Och så var jag ganska påstridig med att man borde våga mer. Sen fick jag en fråga: ska vi inte bjuda in den här professor Bauer, som du alltid pratar om i avsnitten, han som har gjort den här studien, att 99 % av alla aktiva förvaltare misslyckas mot en indexfond? Och då var jag så här, nej, men honom kan jag ju inte skicka ett mejl till.

Caroline: Ja, men du har inte ens sagt någonting till mig heller.

Jan: Jag har ju varit inom universitetet och sånt. Jag vet att de inte blir inbjudna särskilt ofta till att vara med i en podd.

Caroline: Nej, och så var det någon som påpekade...

Jan: Jag minns tyvärr inte vem det var som skrev i ett meddelande, men: Jan, är det inte dubbelmoral att inte göra det själv? Vad är det värsta som kan hända? Det är ju att han säger nej, och då är han inte med i något poddavsnitt. Så jag bara, fan, fan, fan, fan. Så jag gick och prokrastinerade i en månad och sen skickade jag iväg det. Det kommer en intervju också med professor Bauer. Han har tackat ja. Så tack, och det var lite läskigt. Så vår community, patreon.com/rikatillsammans. Där kan man läsa mer.

Bryggor mellan ämnen, och problemet modellen löser

Caroline: Bra. Så om vi hoppar till då fyra hinkar.

Jan: Ja. Alltså, vi borde träna mer på sådana här övergångar som de gör på TV.

Caroline: Ja. Vad heter det nu? Det heter segue.

Jan: Ja, jag vet inte. Jag har ändå varit inom den industrin, när man ska presentera, då behöver man bryggor mellan sina...

Caroline: Ja, man vänder sig till en ny kamera som de gör på Aktuellt.

Jan: Ja, men okej. Du har ju skrivit här: problemen som jag upplever eller upplevde.

Caroline: Ja.

Jan: Det stora problemet, problemet som fyra-hinkar-principen eller modellen löser, är att jag upplever att de flesta ligger fel i risk.

Caroline: De flesta sparare?

Jan: De flesta sparare som sparar ligger fel i risk. Och man kan ligga fel i risk på två sätt. Det ena sättet är som jag brukar tänka på, typ våra föräldrar eller någon som är lite äldre, att man har så här, nej men bankaktier är spekulationer, det är som kasino, jag har alla pengarna på bankkonto. Och då ligger man fel i risk för att man har för låg risk i förhållande till vad man borde ha. Det andra problemet är att man träffar folk som har allt i ny teknik-aktier eller i Tesla eller i Bitcoin, att man har alldeles för hög risk. Och problemet, jag tycker personligen, det är inte alla som håller med, men jag tycker att det är lika mycket fel att ligga för lågt i risk som det är att ligga för högt i risk. För konsekvensen kan vara att du hamnar i en situation där pengarna inte räcker till det du behöver dem.

Det är lika mycket fel att ligga för lågt i risk som det är att ligga för högt. Båda vägarna kan leda till att pengarna inte räcker.

Jan: Har du allt på bankkonto, ja då kommer du aldrig få ihop de där pengarna du behöver till din pension.

Caroline: Nej, för de behöver växa med olika metoder då.

Jan: Ja, precis. Och har du för mycket risk då kan det gå skitbra och sen kommer det där när det inte funkar längre, det jag brukar kalla när sparandet exploderar, och då kan du också hamna i situationen att pengarna inte räcker till. Så båda vägarna leder till att pengarna kan ta slut, pengarna är för få, eller pengarna räcker inte till.

Risk handlar om kunskap och preferens, inte ålder

Caroline: Men är det inte så att det är yngre människor som gillar att sätta allt i någon Tesla-aktie och äldre människor som hellre vill ha pengarna i madrassen?

Jan: Nej, jag tror att det handlar om kunskapsnivå och sen tror jag att det handlar om preferens, hur man är som person. Vi har ju kompisar som är yngre som inte tar någon risk, och folk som är gamla som tar jättemycket risk. Det var hela anledningen till varför jag började fundera. För att vi själva också låg fel i risk.

Caroline: Hade vi för låg risk eller hur var det?

Jan: Ja, både och. Det har varierat. Och det andra problemet som jag upplevde, många säger att det är svårt att tänka hur man ska fördela hela sin ekonomi. Hur ska jag ta hänsyn till mitt boende när jag investerar? Hur ska jag ta hänsyn till min pension i olika delar? Och det är väldigt viktigt. För i pension brukar man ibland prata om det att vi har i PPM, så har vi Sjunde AP-fonden som har en hög risk. Och så glömmer vi ofta bort att ta hänsyn till inkomstpensionen. Men om du kombinerar inkomstpension och PPM, då betyder det att det som egentligen är hög risk blir ganska låg risk när du tittar på totalen. Medan när man tittar på det enskilt, då blir det svårt att fatta bra beslut. Så jag tänker att man ska se på en helhet.

Vi fattar ekonomiska beslut vid middagsbordet, inte i Excel

Jan: Och sen tänker jag också att det handlar om att balansera det här emotionella behovet som uppstår i olika situationer. Du vet att nu är ganska många giriga. Allt går ju bra. Det spelar ingen roll vad man köper på börsen, börsen går bra, och Bitcoin går upp. Allt går upp just nu. Och då är det lätt att bli girig. På samma sätt när allt går ner, till exempel när vi hade mars 2020, coronadippen, då gick ju allt ner. Och då var det plötsligt så här. Jag kommer ihåg att när vi skrev det här avsnittet, då sa vi att det kanske är dags att köpa nu, och vi hade ju tur, för vi träffade botten med det avsnittet. Och då fick vi massa kommentarer, hur fan kan ni skriva det här? Det kommer ju gå ner. Och då var det ett emotionellt behov av rädsla. Och det behöver man väga mot det statistiskt korrekta i att börsen går upp över tid. Så hur kan jag balansera det här? Och jag lyssnade på en podd, jag tror det var Rational Reminder, som sa en väldigt bra grej. Vi fattar inte ekonomiska beslut utifrån Excel-filen, vi fattar ekonomiska beslut över middagsbordet. Och det tyckte jag var en ganska klok observation. Vad tänker du?

Vi fattar inte ekonomiska beslut utifrån Excel-filen. Vi fattar dem över middagsbordet.

Caroline: Jo, men det är väl över middagsbordet som man pratar om behoven och hur det känns och vad man skulle vilja. Är du med? Eller sitter man då... man sitter ju oftast själv vid datorn. Det är nog det som är grejen. Att titta på sitt Excel-dokument och tycka att man har byggt upp det bra.

Jan: Jag tror inte man tittar på sitt Excel-dokument, utan man känner så här, nu vill jag vara med, eller det känns läskigt, nu är det övervärderat, och sen fattar man beslut på någon idiotpunkt, datapunkt, som att man läste en artikel eller såg någonting som triggade en.

Caroline: Men vid middagsbordet är man ju flera stycken. Är det det du menar, att man kan få perspektiv på saker?

Jan: Det är få som gör så här, jag räknar ut den effektiva fronten och sen investerar jag på det.

Caroline: Jag vet inte ens vad det är för något.

Jan: Nej, men det är det jag menar. Utan det är så här, Caroline, visste du, har du sett den artikeln? Så det blir nog mer så. Och sen tror jag också att råd som funkar under en uppbyggnadsfas kanske inte funkar under en uttagsfas. Det som funkar när man har get rich, funkar inte riktigt när man är stay rich och vice versa. Så jag upplever också att den här artikeln, alltså fyra-hinkar-modellen, är svaret på det här när jag får alla de här frågorna. Jag har fått ett arv, eller jag ska börja spara, eller hur ska jag göra med mina pengar? Hur ska jag fördela mina pengar? Så upplever jag att då är fyra-hinkar-modellen svaret på hur jag ska göra med mitt arv, hur jag ska göra när jag kommer igång, hur jag ska fördela mina pengar för att få en rätt balans. Det är liksom bakgrunden. Säg vad du tänker.

Sidospår om middagsbordet och den effektiva fronten

Caroline: Förlåt mig, jag är kvar där vid middagsbordet. Men jag tänker som mamma och fru att över middagsbordet sitter jag med min familj och diskuterar vad vi ska göra i ekonomin. Medan du... jag tänker att du sitter som en nörd och funderar över den här fronten. Men vem sitter du med vid middagen och pratar om den här fronten?

Jan: Nej, men jag gör ju inte det. Det är ju det som är poängen. Vi fattar ju inte besluten i Excel. Vi fattar ekonomiska beslut känslomässigt.

Caroline: Ja, absolut. Jag bara undrar vem du satt vid bordet och pratade med.

Jan: Alltså, vad är det för fråga?

Caroline: Jag undrade, för du pratade om någon front. Vad var det för något?

Jan: Markowitz effektiva front.

Caroline: Effektiva fronten. Du har aldrig tagit upp den vid middagsbordet faktiskt.

Jan: Nej, det har jag inte. Det hade varit väldigt konstigt. Jag har knappt tagit upp den i podden.

Vad fyra-hinkar-principen inte är

Caroline: Bra.

Jan: Så om jag tänker, om vi tittar på vad fyra-hinkar-principen inte är, bara så att vi är tydliga med det.

Caroline: Det ska vi vara tydliga med.

Jan: Det är inte en strategi för att maximera avkastning. Det är inte en strategi som kommer slå index. Det är inte en strategi för att bli get rich quick. Utan snarare tvärtom. Om man skulle titta på det rent matematiskt, så kommer fyra-hinkar-modellen ge dig en lägre avkastning. Men det kommer ge dig en bättre nattsömn och det kommer förmodligen ge dig ett space att fatta bättre emotionella beslut, apropå det vi har pratat om i tidigare avsnitt. Att investera handlar om att fatta bättre beslut, att förbättra sin beslutsprocess. Så vad den här modellen gör är att den ger dig utrymme att fatta bra beslut. Det är väl det som jag tänker. Och som sagt, det är en modell, alla modeller har sina begränsningar. Och det är inte heller, för ibland får jag frågan, men hur ska jag göra för att det här ska bli rätt enligt fyra-hinkar-modellen? Och då är jag så här, en modell funkar bara så långt en modell funkar. Så man behöver verkligen anpassa det. Och vi kommer prata om de vanligaste anpassningarna. Så jag tänker, min poäng som verkligen är något vi har diskuterat i forumet, är att man behöver se det här som ett ramverk som man projicerar på sin egen ekonomi. Och då kan man få en väldigt enkel modell som egentligen bara säger så här, buffertkonto och en fondrobot. Det är fine att vara fyra-hinkar-modellen, då har man bara två hinkar. Och den kan vara superavancerad med försäkringar, pension, boende, bil, konst, hela rubbet. Så det ger ett spann.

Att skapa utrymme att fatta bra beslut

Caroline: Men det här du säger att man ska ha utrymme att fatta bra beslut. Du menar att man inte ska fatta beslut under stress, eller att man ska liksom... vad menar du?

Jan: Jag menar att vi hamnar ibland i situationer då vi blir lite dumma i huvudet. Moa, min coach, hon brukar säga att ibland hamnar man i en situation då man känner igen sig så här, jag är för smart för att vara så här dum. Och jag älskar det uttrycket, för vi är smarta människor, de flesta av oss. Och ibland gör vi bara dumma grejer. Och oftast gör vi dumma grejer när vi blir rädda, eller när vi är stressade, eller när vi får mycket information som är i konflikt. Och när det gäller just börsen, man kan göra ett 100 % solitt case att börsen är övervärderad, man borde gå ur, och sen kan man göra ett lika 100 % solitt case för att börsen kommer fortsätta upp och att man är dum i huvudet om man inte fortsätter investera. Och då blir det så här, vilken ska jag välja? Och då blir det lite på dagsform. Och det är det som jag vill undvika. Det är det som fyra-hinkar-modellen hjälper till med.

Modellens ursprung: Evensky, Benz och den fjärde hinken

Caroline: Bra.

Jan: Modellen i grunden, när jag spårade den, så är det en amerikansk författare och rådgivare som heter Harold Evensky, som 1985 gjorde en tvåhinkarsmetod, eller tvåhinkarsmodell, som var just med de syften vi pratar om. Jag var fyra år gammal då. Så det är inte vi som har hittat på det här. Han skrev om tvåhinkarsmodellen, som just var till för att hjälpa människor att isolera sina investeringar från sin nattsömn. Så han var så här, ha en pott med pengar, en hink med pengar som gör att du kan sova gott, sen har du en hink som gör att dina pengar växer. Det här utvecklades sen vidare av en amerikansk kvinna som heter Christine Benz, som är director of personal finance på Morningstar. Och jag tycker hon skriver bra artiklar, så jag brukar följa henne. Och runt år 2000 skrev hon en bok och då skrev hon om three bucket portfolio. Three bucket strategy var en strategi för amerikanska sparare, amerikanska pensionärer. För i USA funkar pensionssystemet lite annorlunda, du får inte så mycket stöd av staten. Du behöver leva på de pengar du har sparat ihop och de pengar du har investerat. Och då behövde de en modell. Hur kan jag få mina pengar att räcka hela min pension? Och än mer, hur får jag en balans i mitt sparande.

Caroline: Var det den extra hinken då?

Jan: Ja, precis. Då delade hon upp det i en lågriskhink, en mellanriskhink och en högriskhink.

Caroline: Det känns otroligt logiskt.

Jan: Ja, precis. Och det var skitbra. Jag gillade den jättemycket, men jag upplevde sen att vi saknade en hink. Och då lade vi till en lekhink, en spekulationshink. För i hennes modell var det inte plats för de där roliga investeringarna. Om man ska köpa en kryptovaluta eller investera i solkraft eller de grejerna vi pratade om i förrförra avsnittet, om alternativa investeringar. Då upplevde jag så här, men dem vill man inte blanda in i det vanliga bassparandet eller basekonomin. Så då lade vi till en hink. Därför har vi fyra hinkar. Vi kallar det fyra-hinkar-principen.

Översikt: bufferthinken och låg risk

Jan: Om jag ska ge en översikt så handlar den om att vi har bufferthinken, eller lågriskhinken. Det här är också roligt, för när vi började bygga så döpte jag dem lite, och nu får jag så här, men varför har du inte bara döpt dem till lågriskhinken, mellanriskhinken och högriskhinken? Nu har jag kallat det i tio år för bufferthink, så jag tänker att det får fortsätta. Men för mig är det buffertpengarna.

Caroline: Ja, men det hade lika gärna kunnat heta lågriskhink.

Jan: Ja, men det är tråkigt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så vi kallar det för bufferthink, men poängen är att det är låg risk. Syftet med den här lågriskhinken är att man ska kunna sova gott om natten. Man ska känna sig trygg att man inte går pannan sönder, eller som nu, vi behövde köpa en ny torktumlare.

Caroline: Den slutade tillverkas, den modellen, 1997.

Jan: Ja, vi upptäckte det.

Caroline: Vår torktumlare. Den har hållit länge.

Jan: Ja, jag var så här, jag vill inte köpa en ny om den går att reparera.

Caroline: Några år gammal. Jag bara, det ser man på plasten att den inte är ny.

Jan: Ja, så den tydligen slutar. Miele is good shit. Du fick ge Miele lite reklam.

Caroline: Ja, lite gratis kan de få. Men den har hållit i många år.

Jan: Ja, så då kunde vi köpa en ny torktumlare för vad kostar den. Och det var inte billigt.

Caroline: Nej, det kostar väl 14 000 kr.

Jan: Ja, men då tog vi det från bufferthinken. Så det är bufferthinken, man ska inte förlora, där har man levnadskostnader, konsumtion, målsparande, alltså semester.

Caroline: Men vad tänker du med konsumtion då? Är det som en torktumlare?

Jan: Ja, precis. Man tar ingen risk i bufferthinken och vi kommer gå igenom exakt vad som ska vara, hur man tänker kring respektive hink. Så nu är det bara en översikt.

Mellanriskhinken: värdebevarande

Jan: Nästa hink är då mellanriskhinken. Syftet med den är att värdebevara pengarna. För pengarna vi har i bufferthinken, de förlorar vi värde på med inflationen varje år, för de ligger bara på ett bankkonto. Här vill vi bevara värdet på pengarna. Vi vill skydda dem mot inflation, mot att pengarna minskar i värde över tid. Vi vill skydda dem mot svängningar på börsen. Vi vill inte att pengarna i mellanriskhinken ska förlora 30 % på 30 dagar, som det hände under corona. Och sen är också syftet att om bufferthinken blir tom, så fyller man på den från mellanrisk.

Caroline: Ja, det tycker jag är så... jag glömmer det alltid att de ska fyllas på igen.

Jan: Ja, precis. Så då fyller vi på bufferthinken från mellanriskhinken.

Caroline: Bra. Nästa hink, då har vi varit på mellanriskhinken.

Jan: Precis, så nästa hink är då högriskhinken, eller som jag dumt nog har kallat den, den passiva hinken. Men det är alltså högrisk, det är tillväxt. Här är syftet att om syftet med de två första hinkarna var att skydda pengarna, så är syftet här att pengarna ska växa. Så här ska de jobba.

Caroline: Ja, och du kallar den väl passiv därför att man ska...

Jan: Investera i passiva indexfonder. Det var så det började.

Caroline: Men hur kan det vara högrisk egentligen? Är det det?

Jan: Ja, men det är klart att det är. Det är ju det vi såg förra våren, att minus 30 på tre veckor. Minus 30 procent på tre veckor.

Caroline: Ja, jo, visst. Men det är ju så konstigt hur man relaterar till det här med risk.

Jan: Ja, det är ju inte samma risk. Det är inte extremt hög risk som vi har i den sista hinken. Men om vi tar högriskhinken här, syftet är tillväxt, att få pengarna att växa, att skydda mot att pengarna tar slut. Och det är det här som ska vara motorn i sparandet. Framför allt under en get rich-fas, under en ackumulationsfas eller uppbyggnadsfas. Och sen naturligtvis fylla på mellanriskhinken. Men det här att fylla på, det är inget man behöver göra nu. Bara för att vi köpte torktumlaren, så betyder inte det att vi måste ta pengar från mellanriskhinken och fylla på. Utan det kan man göra i slutet av året eller när tillfället är bra. Och det är den stora fördelen med att tänka med de här hinkarna.

Caroline: Men du kommer kanske också ta upp hur mycket det måste vara i dem.

Jan: Ja, det kommer vi prata om. Storleken, absolut.

Lekhinken: för att ha roligt och spekulera

Jan: Och den sista hinken, det är då...

Caroline: Den är så liten, så liten.

Jan: Ja, jag kallar den här för lekhinken. Eller aktiva hinken, har vi kallat den, eller spekulationshinken. Eller extremt hög risk.

Caroline: Kan vi inte bara hålla oss till ett namn?

Jan: Lekhinken.

Caroline: Lekhinken.

Jan: Det är så vi har kallat den och det är så jag brukar referera till den. Och syftet med lekhinken är att få utlopp, jag har skrivit så här, för emotionella behov. Jag vill vara med, man vill ju vara med i GameStop.

Caroline: Ja, eller man tycker att det är kul med ekonomi och har det som hobby.

Jan: Ja, jag vill kunna göra bra affärer, jag vill kunna direktinvestera i aktier. Jag vill också kunna göra skitaffärer. Jag vill kunna vara med i börsintroduktioner. För det är ju så att vissa grejer går inte bra i den.

Caroline: Nej.

Jan: Och det ingår i spelet. Och då har man isolerat det till lekhinken.

Caroline: Ja.

Jan: Att tänka att det är okej där, den är till för att spekulera. Så de två första är till för att skydda, den tredje är till för att bygga, och den fjärde är till för att ha roligt eller spekulera.

Caroline: Men varför har du gjort den liten, Jan?

Jan: Under uppbyggnadsfasen ska den vara mycket mindre än den passiva eller högriskhinken. Men vi kommer till storlek, för där är lite olika resonemang.

Att skära limpan på andra hållet: risk och avkastning

Jan: Så om vi nu börjar titta. Förra gången vi gjorde det här avsnittet, så tittade vi hink för hink. Nu tänker jag snarare att vi ska ta ett annat perspektiv, och så tittar vi till exempel på storlek och avkastning, och tar alla tre hinkarna, så att vi skär limpan på andra hållet. Egentligen handlar uppdelningen i hinkarna om risk. Det handlar om låg, mellan, hög och mycket hög risk. Sen kallar vi dem bufferthink, mellanriskhink, passiv hink och lekhink. Och bara för repetition här, innan vi går vidare: syftet med den första hinken är buffert, sova gott om natten, oförutsedda händelser, och det är okej att underprestera mot inflation. Mellanriskhinken, hink nummer två, har syftet att bevara pengarna, skydda mot inflation, fylla på bufferthinken. Nästa hink, den passiva hinken, det är tillväxt av kapitalet, fylla på mellanriskhinken. Och lekhinken är till för att ha roligt.

Jan: Och tar man det här perspektivet så kan man ta nästa nivå. Då kan man börja titta, vad har jag för förväntning om avkastning i de olika hinkarna? Bufferthinken, då blir det typ 0–2 % om året. För det är ju där inflationen ligger. Målet Riksbanken har är 2 %. Det vill säga att jag ska förlora 2 % av mina pengar varje år. Eller värdet på mina pengar ska sjunka med 2 % per år. För någon som inte har så mycket relation till det, kan man säga så här att ett barn som får en hundralapp i doppresent, det betyder att när barnet tar studenten, så är pengarna bara värda typ kanske 80 kr.

Caroline: Ja. Inte att de har förlorat... det står inte 80 kr på kontot.

Jan: Nej, det står fortfarande 100 kr på kontot, men du kan bara köpa någonting för motsvarande 80 kr.

Caroline: Ja, precis.

Avkastningsmål per hink

Jan: Så avkastningsmålet i bufferthinken är 0–2 %. Om vi tittar på nästa nivå, mellanriskhinken, då vill vi ha ett avkastningsmål på 3–5 %. Och då är det 1–2 %, eller 1–3 %, över inflationen. Och det är här värdebevarandet kommer in. Det här är också viktigt, för det kommer berätta vilken typ av investeringar. Hur ska jag placera de här pengarna för att få 3–5 procents avkastning? Nästa nivå blir hög risk, den passiva hinken, och då ligger vi på 6–8 procents avkastning. Och det kommer sen, som vi kommer se, matcha fint, för till exempel har du en portfölj med 100 procent aktier, så kommer den ge ungefär 7 procent avkastning per år. Har du en portfölj med mellanrisk, som är kanske 50 procent aktier och 50 procent räntor, då kommer den ligga på ungefär 4 procent. Så det blir en väldigt fin koppling mellan fyra-hinkar-principen och tillgångsallokeringen, alltså hur du ska placera dina pengar, eller använda dem hos en fondrobot. Och det är därför jag tycker att fyra-hinkar-principen passar så himla fint ihop med en fondrobot eller en egen portfölj.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och sen när man tittar på lekhinken, som har mycket hög risk eller spekulation, då tycker jag att man ska sikta på över 10 procent om året i årsmedelavkastning. Så ena året kan det ge plus 30, ett annat år minus 5. Men när man tittar på det här efter tio år och tittar tillbaka, då vill man kunna säga, nej men bufferthinken gjorde 1 procent om året.

Caroline: Ja, absolut. Men jag tänkte på det att jag tycker det här är så himla ansvarigt. Och vuxet på något vis. Det låter kanske trist för våra yngsta tittare, men jag, nu är jag ju över 40, men jag hade tyckt att det var väldigt fint om jag hade träffat en man när jag var i 20-årsåldern, som hade koll på sin ekonomi på det här viset.

Jan: Ja.

Caroline: Jag hade tyckt att det var sexigt. Förlåt att jag skrattade.

Att jobba med sin ekonomi, och ett sidospår om dejting

Jan: Vi hade ju inte det.

Caroline: Men nu finns det ju ändå möjlighet, det fanns säkert möjlighet då också att jobba med de här hinkarna när vi var runt 20-årsåldern.

Jan: Jag har svårt att se det här på en första dejt. Ja, och sen använde jag fyra-hinkar-principen.

Caroline: Nej, men kolla här, det är klart att man inte pratar om sina fyra-hinkar-principer på första dejten, eller ens femte, utan det är väl om det kommer upp och intresset visar sig, eller hur man tänker kring framtiden. Då är man ju långt fram i sitt dejtande. Jag tycker det är jättefint och ansvarigt att jobba med sin ekonomi så här.

Jan: Det är inte första dejten man berättar det. Om inte det är så att man träffades på Aktiespararnas mingel.

Caroline: Som då inte ens går att gå på.

Jan: Men då är inte det här något plus, för det är ju så här indexfonder och det här är tråkigt. Då kan man ju investera. Skitsamma, vi behöver inte köra min racket på Aktiespararna. Jag älskar Aktiespararna och har varit medlem sedan 90-talet.

Fördelning mellan aktier och räntor per hink

Caroline: Bra, vi går vidare.

Jan: Så nästa perspektiv man kan ha. Okej, om vi ska ha den här avkastningen, hur ska vi då fördela våra pengar i de olika hinkarna mellan aktier och räntor? Och då blir det väldigt enkelt. Bufferthinken, den ska bara bestå av fondkonto med insättningsgaranti. Och om man tar nästa, mellanriskhinken, ja där kan man ha det vi kallar för nybörjarportföljen. Den 60/40-portfölj. 60 procent aktier och 40 procent räntor.

Caroline: Men när du säger aktier här nu, då är det...

Jan: Indexfonder. Eller en fondrobot.

Caroline: Precis. Vad sa du nu, det här var mellanriskhinken?

Jan: Ja.

Caroline: Vi har ju indexfonder i den andra kommande hinken också. Och det var det jag först inte förstod, att man kunde ha det. För jag trodde man hade olika saker i hinkarna. Men det har man inte, utan det är proportionerna.

Jan: Det är proportionerna, ja.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men det där är också en sådan grej. Kan man ha samma grej i båda hinkarna? Ja. Och det är det jag gillar med avsnitt 99. Det finns inget annat bättre sätt att investera än att ha de här globala indexfonderna eller en fondrobot som är samma sak. Så absolut. Och det är ju här det blir lite knökigt. För vi döpte den till nybörjarportföljen. Den började vi ju med i ett annat sammanhang. Och det hade varit mycket bättre om den hette mellanriskportföljen. Men man får väl lida för gamla synder. Så en 60/40 eller 50/50 funkar utmärkt i mellanriskhinken.

Hög risk, lekhink och Rika Tillsammans-portföljen

Jan: Går vi till den passiva hinken, alltså högriskhinken, där kan man ha en fördelning på 90 procent aktier, eller 100 procent aktier. Eller det som vi kallar för globala barnportföljen. Som är hög risk, hög avkastning, lång tidshorisont.

Caroline: För när du sa passiva så tänkte jag, då ska man liksom vara hands off.

Jan: Ja, men det ska man i mellanriskhinken också.

Caroline: Och det är det ju egentligen. Alla ska vara hands off. Det är den associationen jag får.

Jan: Ja, men det är därför jag säger att vi har döpt dem klantigt.

Caroline: Ja, absolut. Men vad säger du nu, det är hands off på alla hinkarna?

Jan: Strategin, och det är det som är så fint. Det är det vi pratade om i avsnitt 99. Att den som är lat, oengagerad, passiv, bara har lagt sina pengar i en global indexfond. Man har gjort en bra fördelning, eller man använder en fondrobot som till exempel Lysa. Då ska man inte röra det sen.

Caroline: Nej, inte gå in och sälja och köpa.

Jan: Nej, det har man en annan hink för.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Sen spekulation, då lekhinken, där spelar allokeringen mellan aktier och räntor ingen roll. Där kör man på det som man tycker är kul. Och sen har vi då specialfallet, Rika Tillsammans-portföljen, som typiskt passar i mellanriskhinken. Det är den som är 25 procent guld, 25 procent aktier, 25 procent korta räntor, 25 procent långa räntor. Så den passar också ihop där.

Fem modellportföljer på en slide

Caroline: Måste bara titta här på den sliden. Vad tänker du?

Jan: Alltså jag har bara skrivit ut det jag har sagt nu.

Caroline: Jo, men det är bra, för här, vad står det, fem modellportföljer har du skrivit på sliden. Så om man vill titta på det här, det är en väldigt bra sammanfattning för hinkarna och vilken risk det ska vara i dem. Och vad man kan använda för portföljer.

Jan: Ja, eller allokering. Så för dig som bara lyssnar, vad jag har gjort, som du kan kolla på på bloggen i form av en bild, det är att jag har gjort en tabell med fem stycken kolumner. De fyra hinkarna har varsin kolumn och så står det så här. Okej, mål med hinken, förväntad årsavkastning, vad ska du investera i den här hinken? Så blir det som en översikt på det.

Caroline: Ja, den hade jag skrivit ut. Du vet, så till mappen, min privatekonomi. Om jag hade varit helt singel eller själv med hela min ekonomi.

Jan: Ja, eller skulle ut och ragga.

Caroline: Eller skulle ut och prata om det någonstans. Det hade varit roligt att se dig på dejt. Här är min pärm.

Jan: Ja, men det hade förmodligen varit jobbigt för vissa killar som inte är intresserade eller inte har koll på sin ekonomi. Eller så har de tänkt så här, nu håller jag fast här som en igel. Hon verkar ha koll. Pengarna rullar inte bara hos henne.

Caroline: Det gör de i och för sig ibland också.

Sidospår: bilden från Tinder och finanstwitter

Jan: Det där var ju jättekul. Sådana här sidospår. Det var ju en sådan bild som gick runt på finanstwitter för många år sedan. Då var det från Tinder, någon som hade lagt ut ett par bilder. Så var det en kille. Först var det en bild när han är på gymmet i kalsonger, han var väldigt vältränad, hade en snygg kropp. Och sen nästa bild, då var det skärmklipp på hans kontoutdrag. Och då stod det att han hade typ tre och en halv miljon kr på kontot eller någonting. Det var bild nummer två. Och det skulle naturligtvis vara attraktivt. Men när den bilden hamnar...

Caroline: Men vill killar ha tjejer som är sådana golddiggers?

Jan: Jag vet inte. Men i alla fall när den hamnar på finanstwitter, då var det ganska kul. För då var kommentaren så här, är det verkligen meriterande att visa att man har tre och en halv miljon kr på ett bankkonto utan ränta? Så jag tror att det var ett annat klientel som det vände sig till.

Övriga tillgångar i bufferthinken

Jan: Men i alla fall, om vi tittar på övriga tillgångar som man kan placera in i de olika hinkarna. I bufferthinken, och det här är lite ointuitivt för de flesta, men i bufferthinken, då är det naturligtvis bankkonton. Det säger sig självt. Men här hamnar även försäkringar. Det ska vi också prata om, till exempel en inkomstförsäkring. För en inkomstförsäkring gör att du kan sova gott om natten. Om du blir arbetslös, då kommer du få en stor del av din lön i alla fall. Och det gör också att din buffert behöver vara mindre.

Caroline: Ja, för du vet att du ändå får in en viss summa varje månad.

Jan: Ja, så man ska inte stirra sig blind, och det är därför jag gillar den här modellen, för den kan ta ett större perspektiv än bara bankkonto eller bara räntefond. Utan då får du med försäkring, hela försäkringspaketet, in i bufferthinken. Kontanter, säljbara varor, tycker jag också hamnar i bufferthinken.

Caroline: Vad kan det vara för någonting? Är det konst, eller vad kan det vara?

Jan: Nja, konst är speciellt. Det är inte något som gemene man brukar ha. Jag skulle säga så här, saker du skulle kunna sälja på Blocket, barnvagnar som... ja, det kan vara bil till exempel. Om det verkligen skiter sig, pannan går sönder, man har inga pengar, då får man väl sälja bilen och köpa en värmepanna. Den typen av saker kan man få in. Man behöver inte tänka så här, vad är bilen värd och sätta in den i bufferthinken. Man kan använda fyra-hinkar-modellen med att bara titta på sin finansiella investeringsekonomi, eller så kan man ta in hela sin ekonomi, inklusive allt.

Boendet hör hemma i mellanriskhinken

Jan: I mellanriskhinken, då är det också en sådan här lite, som inte alla är helt med på spontant, att jag tycker att boendet ska ligga i mellanriskhinken.

Caroline: Ja.

Jan: Och det är om man har ett ägt boende såklart, alltså en villa eller bostadsrätt. Och varför? Jo, för det är de facto en tillgång som du äger. Och om vi tar perspektivet att jag vill ha med hela min ekonomi, så måste jag placera den någonstans. Och då blir mellanriskhinken det bästa stället. För fastigheter över långa historiska tidsperioder bevarar värdet. De växer inte i värde så som de har gjort de senaste 30 åren. Hade vi bara tittat de senaste 30 åren i Sverige, då skulle den ha legat i högriskhinken. Men jag tycker att det är bättre att placera den i mellanriskhinken, för den ska växa med inflationen eller lite precis över. Men när man placerar den i mellanriskhinken, då tycker jag personligen att man bara tar upp mellanskillnaden, alltså värdet minus lånen man har. Har man en villa som är värd tre miljoner kr, om man har ett lån på en miljon kr, då sätter man inte in att jag har tre miljoner kr i min mellanrisk, utan att jag har två miljoner kr i min mellanrisk.

Jan: Och ytterligare en motivering till att ha med huset är det faktum att det går för många att låna på huset. Så man kan de facto få ut pengar, apropå det där med att fylla på bufferthinken. Det är ju inte ovanligt att folk lånar pengar på huset för att köpa en bil. Eller lånar pengar på huset för att renovera huset, eller lånar pengar på huset för att resa. Så jag personligen tycker att om man tar perspektivet att man vill ha med hela sin ekonomi i fyra hinkar, då ska man ta med boendet och placera det i mellanriskhinken.

Pension i högriskhinken, lyx i lekhinken

Jan: I högriskhinken, den passiva hinken, tycker jag även att man kan placera pensioner. Särskilt tjänstepension eller PPM. Alltså sådan pension som är långsiktig, givet att man är under 55. Är man över 55, då kommer vi prata om det också, men då passar kanske pensionen mer in i mellanriskhinken än vad den gör i högriskhinken. Och sen i spekulationshinken, lekhinken, där ska man naturligtvis ha lyxartiklar, typ klockor, konst, vinsamling. Lite mer, du säljer inte en vinsamling på Blocket, utan där har man kanske tänkt att om jag köper den här, för jag vill bevara värdet, det är mer en spekulation.

Caroline: Ja, visst. Vi har ju vänner som kanske skulle tyckt att det inte var spekulation, utan det är faktiskt också en investering.

Jan: Ja, men absolut. Och det är därför jag säger att då ska den vara i lekhinken.

Spara, investera, spekulera, gambla

Jan: Man skulle kunna säga att vi har en chanshink. Spekulation är ändå att... återigen, jag definierar de här termerna lite annorlunda än vad många andra gör. Jag definierar spara som att lägga på hög, typ buffert-hinken. Jag har ingen förväntning om att det ska öka i värde, utan tvärtom räknar jag med visst spill, eller visst bortfall. Jag tänker mycket som bönderna på 1800-talet. Sparar man utsädet och hade det i ladugården, där var möss som käkade upp en del av det här utsädet, det blev mindre. Liksom inflationen pengamässigt. Investera för mig är att jag accepterar den avkastning som marknaden ger. Jag har ingen åsikt om att nu är börsen övervärderad, nu är börsen mindre värderad, techbolag borde gå bättre. Jag har ingen tro om någonting, utan jag bara accepterar det. Det är att investera, att acceptera marknadens avkastning. Spekulation för mig är att jag har en tro, eller en förhoppning, eller någon motivering till att jag gör det. Jag gör det här för att jag tror att värdebolag är undervärderade. Jag tror att tillväxtmarknader kommer gå bättre än index och jag satsar, jag spekulerar i det. Det är fortfarande skillnad mot att gå in på ett kasino och spela roulett och sätta allt på rött. Det är ju inte en spekulation, det är gambling eller chansning. Är du med? Så jag lägger ingen värdering i om det är rätt eller fel, eller att man inte borde spekulera. Ibland ska man spekulera. Att ha en tro, särskilt om man tror att man har rätt, eller det är hög sannolikhet för det. Make sense?

Caroline: Ja, absolut. Det är bara att, jag vet inte, ibland har jag nog ett problem med att allt ska ner i olika hinkar. Det är både högt och lågt i samma hink på något vis. Speciellt i lekhinken tror jag att jag tycker så. Ska det verkligen likställas, det här... alltså är det ändå något slags snobberi jag ägnar mig åt?

Jan: Ja, så lekhinken är ju speciell.

Caroline: Att det måste ändå vara ansvarsfullt. Det måste ändå vara något som kan gå upp och sånt. Alltså det är snobbigt liksom.

Lekhinken kan rymma både högt och lågt

Jan: Ja, jag tänker så här, lekhinken är lite speciell. Vi kommer prata om den, men där kan vara lågriskgrejer i lekhinken. Som till exempel de här solpanelerna som vi pratade om med Switchr. Det är ju ett projekt, så här funkar det projektet, där du blir delägare i en solkraftspark, en elnätspark. Och så länge solen skiner och de har sålt på 15 års kontrakt vad elen kommer dra in de kommande 15 åren, så är det no brainer. På det sättet är det en lågriskinvestering. Anledningen till varför jag ändå placerar i spekulation eller i lekhinken är för att om Switchr går i konkurs, ja då kan det bli värt noll. Och därför tycker jag det. Men det är jättestor skillnad mot att säga, men jag köper en kryptovaluta. Eller jag köper någonting som kan gå hur som helst. Så lekhinken på det sättet är väldigt speciell, precis som du säger, den kan vara högt och lågt. Det kan vara så här, jag köper en fastighet i Spanien, för jag tror att massa pensionärer kommer flytta till Spanien. Det är en lekhinks-spekulation.

Caroline: Okej.

Tidshorisonter per hink

Jan: Och här blir det också så här, när vi nu definierat allt det här, så blir det ganska naturligt att man får olika tidshorisonter. Och då blir det att jag tänker att bufferthinken är allt inom 0–2 år. Det är liksom det som är tidshorisonten. Har jag pengar som ska vara på en mellanhorisont, eller jag tror att det kommer användas kanske i närtid, då har jag att mellanriskhinken är 3–9 år. Och sen är då högriskhinken, eller passiva hinken, 10 år eller mer. Så blir det också väldigt enkelt att tänka så här, här och nu, bufferthink, det jag är oklar på, det som jag vet är långsiktigt, det är då den passiva hinken. Och då behöver man inte heller fundera så mycket, är det här 4 eller 5 eller 6 år?

Caroline: Nej, men det är många bra, vad ska man säga, definitioner på vad hinkarna ska, hur de ska användas, vad de ska innehålla.

Jan: Ja, men det är som block. Passar det här i den här lådan eller passar det i den lådan?

Caroline: Ja. Det ska ju vara lätt.

Jan: Ja. Jag upplever, vi hade en tråd på forumet som hette så här, fyra hinkarna total makeover. Och då hade vi typ 160 repliker innan vi kom fram till den här förenklingen. Så det här är förhoppningsvis en ganska stor förenkling mot hur det har varit innan.

Hur stora ska hinkarna vara? Det beror på.

Jan: Men sen kommer den här, som du var inne på, den kluriga frågan. Hur stora ska hinkarna vara? Hur mycket pengar? När är jag klar med en hink? Och tyvärr blir det så här, svaret blir så här, beror på.

Caroline: Jo, men det kan jag förstå att det beror på vilken ekonomi, vems ekonomi det är.

Jan: Ja, och här tänker jag, för att ändå, jag hatar ju sådana själv, beror på. Kan man inte prata om procent av inkomst?

Caroline: Nej, det kan man inte.

Jan: Jag hör själv att det inte går. Utan man får ha några riktlinjer. Och jag tänker så här, först och främst beror det på vilken fas i livet man är. Är jag i get rich, alltså min uppbyggnads-, min ackumulationsfas, eller är jag stay rich i en uttagsfas. Och jag kommer till och med, vi kommer definiera det, ge riktlinjer för de olika delarna. Så nu tar jag bara faktorerna som det beror på, så att man får en förståelse för dem. Och anledningen till att till exempel stay rich, då vill jag ha en lägre risk, för då vill jag inte förlora det jag har byggt upp. Medan get rich, då behöver jag ackumulera, jag behöver bygga upp.

Humankapitalet avgör hur stor bufferten behöver vara

Jan: Sen beror det naturligtvis på mitt humankapital. Det vill säga, hur gammal är jag? Vilka färdigheter, vilken utbildning har jag? Vilken karriär har jag? Hur enkelt, hur svårt är det för mig att skaffa ett jobb? Om vi tar bufferthinken. En programmerare som bor i Stockholm, som är duktig och jobbar på Spotify, kommer få ett nytt jobb imorgon. Om han eller hon skulle söka ett nytt jobb. Medan om jag är 53 år, bor i Sorsele och de lägger ner skolan. Då är det svårt för mig att få ett nytt jobb.

Caroline: Okej, lärare. Just i Sorsele kanske.

Jan: Ja, eller att jag är industriarbetare någonstans på en fabrik, på ett pappersbruk som läggs ner. Det är mycket svårare för mig att få ett nytt jobb. Så då borde en sådan person med ett lågt humankapital ha mer pengar i skydd, tycker jag, än någon som kan få ett nytt välbetalt jobb imorgon. Är du med? Så humankapitalet spelar absolut jättestor roll. Samma sak. En 23-åring som inte har några barn, inte har någon familj, bor i en hyresrätt, behöver ju inte ha i närheten så stor buffert som till exempel vi, som är 40, har två barn och villa, och där elen kostar 240 öre kilowattimmen.

Caroline: Ja, visst. Och torktumlaren går sönder.

Jan: Och torktumlaren går sönder samtidigt.

Försäkringar, risktolerans och mål i livet

Jan: Så det är det ena, humankapitalet. Försäkringsbehovet spelar också roll. Har jag en inkomstförsäkring, har jag drulleförsäkringar, har jag massor av försäkringar, då behöver jag inte heller lika mycket pengar som om jag inte har någon försäkring överhuvudtaget. Sen beror det naturligtvis på risktolerans. Hur mycket är jag öppen för risk? Gör det mig någonting att börsen faller med 30 % och jag förlorar 30 % av mitt kapital? Jag kan ju ta mycket större risk än till exempel min mamma, som inte alls har samma risktolerans. Så det påverkar. Och sen naturligtvis helheten i ekonomin påverkar.

Caroline: Men här har du skrivit mål i livet, eller mål med ekonomin kanske?

Jan: Nej, men mål i livet påverkar ju också, så här, ska vi köpa ett hus om två år, ja då vill vi ha mycket pengar i bufferthinken, för det är de pengarna som ska användas för att köpa huset. Då vill jag inte spekulera dem, så att jag har den här, den går ner 30 % på tre veckor och sen får vi vänta i tre år innan vi kan köpa vårt hus. Och det är det här jag menar med att man måste ta hänsyn till hur stora de här hinkarna är, att det finns inte ett svar, 10 % av din inkomst in i den hinken. För det funkar dåligt. Vad tänker du?

Exempel kommer på bloggen, inte i podden

Caroline: Är det så att vi har något exempel? Eller exempelekonomi, menar jag.

Jan: Ja, jag kommer ge exempel sen, på bloggen. Inte så mycket, för vi försökte ge exempel i förra avsnittet och det blev ganska krystat att lyssna på.

Caroline: Men då är det att man kan läsa det på bloggen?

Jan: På bloggen. Och min tanke är att i de kommande avsnitten kan vi kanske plocka upp någon läsare och titta så här, här är en person som är ung, som är 25 år gammal, så här gjorde vi fyra hinkar för den personen. Så här använder vi vår egen fyra hinkar och så här funkar det för en person i en uttagsfas. Och det är roligt, för det var de diskussioner som uppkom på forumet. Det var till exempel en läsare, JBL tror jag att han hette, som var så här, nej men fyra hinkar funkar inte för mig för vi är i uttagsfasen. Och det var då hela diskussionen började, att vi måste separera beroende på vilken fas i livet man är. Men sen var det roligare, så var han så här, jag använder inte fyra-hinkar-principen, och sen typ 35 repliker senare så går vi fram, jo, det är klart att han använder också fyra-hinkar-principen. Men han har inte tänkt på det, bara att man gör en annan anpassning. Och det var ju då vi kom fram till det här att man måste se det som en projektion. Att man ser så här, okej, hur ser det här ut i mitt liv? Inte att ta min modell och försöka anpassa sitt liv efter modellen, utan snarare ta modellen och anpassa den efter sitt liv.

Ta inte din modell och anpassa livet efter den. Ta modellen och anpassa den efter ditt liv.

Caroline: Men jag skulle ändå säga, som du sa om JBL, att själva idén fyra hinkar, eller hinkar överhuvudtaget, det är väl intuitivt. Att dela upp, helt enkelt.

Jan: Jo, men mitt mål har ju varit att det ska vara intuitivt. Att man ska fatta det, för om man inte fattar det, då spelar det ingen roll att det är världens bästa modell. För den kommer ändå inte att användas.

Hur stor ska bufferthinken vara i en uppbyggnadsfas?

Jan: Men jag har här gett mig på frågan, hur stora ska hinkarna vara? Om vi utgår från en ackumulerande fas, en uppbyggnadsfas. Att jag inte har tillräckligt mycket pengar för att kunna säga upp mig och leva på mina pengar. Det är det jag menar med att man ackumulerar i en uppbyggnadsfas. Då skulle jag säga så här, att på bufferthinken kan man tänka på tre sätt. Den ena tumregeln är så här, en till tre månadslöner. Eller egentligen bättre, en till tre månaders utgifter. Det är mycket bättre att tänka på utgifterna. Men man har inte alltid koll på utgifterna, och då kan man tänka en till tre månaders löner. Det andra sättet, som är lite mer avancerat men ger ett bättre svar, fast det kräver ganska mycket tid, det är tolv månaders utgifter minus alla garanterade inkomster. Det vill säga att man tittar, hur mycket pengar behöver jag på ett år? Och sen tittar man så här, jag tjänar så här mycket, om jag blir uppsagd, då har jag tre månaders uppsägningstid. Ja, då kan jag plocka bort tre månader. Sen vet jag, efter tre månader, då har jag en inkomstförsäkring och a-kassa, då kommer jag få 80 % av min lön. Ja, då kan jag plocka bort 80 % av månaderna. Och så kommer man ofta fram till en till tre månadsutgifter i alla fall. Så det är ett sätt. Och för de som vill ha en summa, till exempel om man läser Bodo Schäfers bok "Vägen till ekonomisk frihet", så säger han 50 000 kr. Så det är riktmärken för hur man kan tänka.

Buffertens storlek måste korrigeras för humankapital

Caroline: Men, ja vad ska du säga? Jag tänker, hur lång tid, för vissa tar det nog lång tid att bygga upp de här hinkarna.

Jan: Absolut.

Caroline: För det är ju som ett flerårsprojekt. Man ska ju lägga undan pengar. Man kan inte lägga undan hur mycket som helst heller.

Jan: Nej, men så är det ju. Absolut. Och det är därför jag också säger att man måste korrigera för humankapitalet.

Caroline: Ja, precis. Ja, det glömde jag.

Jan: Ja, så att 50 000 kr, ja för en student är ju asmycket. Men en student kanske inte behöver 50 000 kr. När vi var studenter år 2000, 50 000 kr, det var ju ett halvårs studiemedel typ.

Caroline: Ja, man var ju typ rädd för de pengarna.

Jan: Ja, men vad hade vi? 7 000 kr i månaden. Det hade varit sju månaders CSN då. Så då är det ju inte rimligt att ha 50 000 kr, utan då är det kanske mer rimligt att ha 10 000 kr. Eller 14 000 kr.

Caroline: Och då är vi tillbaka på rekommendationen en till tre månadsutgifter.

Vad hör hemma i bufferthinken? Även semestern.

Jan: Ja, men ha 7 000 kr om du behöver en ny cykel, eller ni ska åka på husvagnssemester med korridoren.

Caroline: Ska det verkligen gå i bufferthinken?

Jan: Ja. Alltså allt...

Caroline: Ja, vänta här nu, du pratar om konsumtion.

Jan: Ja, bufferthinken är ju inte bara för... den är till för att du ska kunna sova gott om natten. Du har pengar till det du behöver det kommande året. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att jag inte räknade in semester där riktigt. Semesterplaner. Visst har man det ju. Och då måste man ju lägga undan pengar till det. Och då ska de inte försvinna så lätt.

Jan: Nej, de ska ju inte investeras. Om du ska åka till Grekland i höst, så vill du inte investera dem. Köpa resan och säga så här, jag betalar i augusti, investerar dem på börsen i januari och sen är de borta i april. Nej. Så då ska de pengarna in för året i bufferthinken.

Caroline: Ja. Okej. Så det är väl lagom storlek.

Jan: Sen kan det här vara så här att jag tror att när jag räknade fram vad du och jag behöver i bufferthink, ja då är det typ 100 000 kr. För vi har en annan livssituation där vi har ganska mycket utgifter, vi bor i ett hus där saker behöver bytas ut. Det här huset äter pengar.

Caroline: Ja, jo. Just nu i alla fall. Jag tänker att vi flyttar till lägenhet. Jag har varit på Hemnet och kollat på lägenheter.

Jan: Jag har tänkt på det, men jag har inte varit där.

Caroline: Det är så roligt för du erkänner saker i podden. Som du inte säger vanligtvis. Inte ens över middagsbordet.

Jan: Nej, för det kommer ju inte upp.

Mellanriskhinkens storlek och boendet

Caroline: Bra. Ska vi gå vidare till mellanrisk?

Jan: Ja. Tumregeln, om man tittar på Christine Benz och Harold, deras rekommendation var tre till sju gånger bufferthinkens storlek, korrigerat för humankapital såklart. Och det här kan låta som jättemycket pengar. Återigen, direkt här, säg att man har 50 000 kr, då ska man plötsligt ha 150 000 kr i mellanriskhinken. Men återigen, tänk på att de flesta har ett boende. Och då har man de pengarna i boendet. Och stoppar man boendet i mellanriskhinken, så betyder det att majoriteten av de flesta har mer pengar i mellanriskhinken än vad de egentligen behöver. Vilket innebär att man kan ha lite pengar i mellanriskhinken så att man skiljer på fritt och bundet kapital, för pengarna i boendet är ju bundna på sätt och vis. Du får ju inte ut dem förrän du säljer. Men där finns det här som vi pratade om innan. Man kan ibland låna på sitt boende och köpa en bil, eller låna på sitt boende för att göra renovering. Så de är inte helt illikvida. Om jag hade resonerat och någon hade sagt att jag behöver 150 000 kr, jag har mitt boende där det är 500 000 kr, då hade jag sagt att jag har kanske 50 000 kr eller 25 000 kr i fritt kapital. Investerat i någon mellanriskhink på det sättet.

Den passiva hinken och lekhinkens storlek

Jan: Och sen kan du ha den passiva hinken. Under den uppbyggnadsfasen, då har man resten i den passiva hinken. Det som blir över. Så allt månadssparande, när bufferthinken är full och mellanrisk är full, då går allt sparandet in i den passiva hinken. Och vill man ha en lekhink, som inte är obligatoriskt, man kan skippa lekhinken, det är många som gör, om man ändå vill ha den, då brukar jag säga att under en uppbyggnadsfas, max 10 % av den passiva hinken i storlek. Har jag 100 000 kr i min passiva hink, då har jag max 10 000 kr i min lekhink.

Caroline: Vad sa du? 100 000 kr i den passiva hinken? 10 000 kr i lekhinken?

Jan: Ja.

Caroline: Så då blir det 10–10... så föregående hink bestämmer hur mycket det ska vara i den?

Jan: Ja, i lekhinken. Som en rekommendation. Ingen naturlag, inget facit, så att man får rätt proportioner. Och risken. För grejer i lekhinken kommer att explodera.

Caroline: Ja.

Jan: Och då kan man också sen tänka på omvandling. Är det något som går skitbra i lekhinken, ja men grattis, ta ut de pengarna, flytta dem till den passiva hinken, så har du säkrat hem dem. Och på samma sätt, går det allt åt helvete i lekhinken, då har du max förlorat 10 % av ditt totala finansiella kapital.

Caroline: Make sense.

Stay rich: hur stora ska hinkarna vara i en uttagsfas?

Jan: Och nu kommer det som egentligen är den största nyheten för i år. Och det är så här, hur stora ska hinkarna vara om man är i stay rich-fasen? Alltså en uttagsfas. Man är FIRE, man är ekonomiskt fri. Det här kan också vara kul att höra fast man är i get rich. För hur skulle livet kunna vara? Då tänker jag så här, och så här har jag faktiskt hjälpt folk när jag jobbat med finansiella rådgivare, eller pratat med kompisar som har mycket pengar. Hur ska man tänka? Då skulle jag säga att låg risk, alltså bufferthinken, 1–2 års utgifter. Inga korrigeringar. 1–2 års utgifter. Punkt. Och sen mellanriskhinken, det är här det blir en variant. Tillräckligt med kapital för att leva på 2–3 procents avkastning på mellanriskhinken. Så storleken på mellanriskhinken kommer vara så här, att du räknar ut dina årsutgifter dividerat med till exempel 0,025. Alltså 2,5 procent. För det innebär att du får ut till exempel ett belopp på 10 miljoner kr. Och om man räknar baklänges, om du har 10 miljoner kr, du har 2,5 procents avkastning, så kommer det bli 250 000 kr per år.

Caroline: Okej.

Jan: Och då har man räknat en väldigt låg avkastning på 2,5 procent.

Caroline: Ja, det får man väl säga.

Jan: Och om man då kan leva på 250 000 kr per år, ja men fantastiskt, då kommer du kunna leva på de 250 000 kr resten av livet. Och kapitalet kommer vara kvar.

Caroline: Ja.

Har du vunnit spelet, sluta spela

Jan: Normalt sett brukar man prata om fyra-procentsregeln. Så då kan man räkna på 4 procent istället. Här väljer man själv. Jag själv hade nog i dagsläget snarare räknat på 2–3 procent, inte 4 procents avkastning. Om man har det i mellanriskhinken, så blir egentligen den passiva, alltså högriskhinken, och spekulationshinken valfria. Det vill säga att då kan man ha hur mycket eller hur lite pengar som helst där. Så man behöver egentligen bara två hinkar, om man vill. Och då är vi tillbaka på den där two bucket portfolio som Harold Evensky hade. Och det här är en ganska stor skillnad mot hur vi har pratat om innan, att majoriteten av pengarna ska vara i den passiva hinken. För här blir resonemanget så här, om du har vunnit spelet, varför fortsätta spela? Eller snarare, har du vunnit spelet, sluta spela. Eller som ett par vänner till oss som har mycket pengar, som träffade en amerikansk finansiell rådgivare, där han sa till dem så här, varför riskera det ni har byggt upp?

Har du vunnit spelet, sluta spela. Varför riskera det du redan har byggt upp?

Caroline: Det tänker väl araberna också. Jag hörde för länge, länge sedan om de här oljepengarna i Mellanöstern, araberna vill inte ha så hög risk på dem. Och de är också villiga att ha en väldigt låg avkastning, men bara det inte är risk på dem. För det är så otroligt mycket pengar, så det räcker med 2–3 procent om året, i genomsnitt för dem.

Jan: Ja, precis. Så här räknar man snarare hur mycket utgifter och hur mycket pengar behöver vi? Och sen räknar man baklänges och ser till att få den avkastningen. Och så lägger man på lite buffert och så är det färdigt. Så här blir det ganska intressant, för här blir det en snedvridning. När du är i uttagsfasen, då lägger man mer krut på mellanriskhinken. Då sänker man risken i sitt totalsparande. Det är fortfarande fondrobot, det är fortfarande Rika Tillsammans-portföljen eller nybörjarportföljen, men det är bara att man har mer pengar där. Så man investerar inte annorlunda, man bara fördelar risken annorlunda.

Caroline: Vilket jag tycker är ganska... det är ganska skönt ju.

Jan: Ja, precis. Nu behöver du inte steppa upp och levla upp och bry dig mer än du gjorde innan om dina pengar. Bara för att du har mer pengar.

Caroline: Ja, precis.

Ett konkret exempel: paret som sålde sitt företag

Jan: Och vi har många, jag kan lugnt lista tio personer som vi känner som har det så här. Som har mycket pengar.

Caroline: Som är i den fasen och som... hur jobbar de med sina pengar? Då gör de ungefär så här?

Jan: Jag hade till exempel ett par som hade typ 100 miljoner kr, sålt sitt företag, gått superbra. Och då sa kvinnan upp sig, men hon tyckte det var jättejobbigt att säga upp sig, för hon var så här, men du vet, lönen och så stabilt. Men då gjorde vi så här att vi delade upp pengarna och sa så här, den här mellanrisken, då lade jag, jag tror de lade 30 eller 40 miljoner kr där. Och så var det så här, ja men den här avkastningen kommer vi kunna leva på. De använde Lysa, så det var inte ens någon specialgrej. Utan de körde Lysa, sen hade de ett par miljoner kr på kontot, som var så här, det här är våra levnadskostnader. Och sen fick mannen, som hade 60 miljoner kr över, som han fick bygga sitt nästa projekt med.

Caroline: Och så ser jag att du skruvar lite på dig där. Varför gjorde du det?

Jan: Nej, jag skruvar inte. Nej, men jag tyckte det var kul, för han ville egentligen först ha alla pengarna till sitt nästa projekt. Men det var det som var mitt bidrag. Om du har 60 eller 100 miljoner kr, om du inte kan bygga ditt nästa projekt på 60 miljoner kr istället för 100, då förtjänar du inte ditt nästa projekt. Och då blev det så att det blev den bästa av världar. För det hjälpte dem.

Caroline: Ja, det var ju en större trygghet.

Jan: Ja. Och nej, jag gör inte finansiell rådgivning. Jag har inte tillstånd för...

Caroline: Ni bara diskuterar lite.

Jan: Men det var en kompis. Det var ett resonemang som vi hade kring det.

Projicera modellen på din egen ekonomi

Caroline: Bra.

Jan: Så jag tänker, genom att använda de här fyra-hinkar-principen, så blir fördelen att förhoppningsvis kan man se det här och applicera det i sin egen ekonomi. Att man kan projicera det.

Caroline: Vad menar du med projicera? Jag tänker, så gör man väl? Eller hur tänker du med projicera? Vad menar du med det?

Jan: Jag tänker framför mig så här, du vet när man har en lampa och så har man en ritning och så skiner man igenom och så visar det sig under. Och beroende på hur man håller det, så blir det lite olika saker. Jag tänker att det blir olika för olika personer.

Caroline: Ja, det var bra att vi redde ut det, vad du menade med projiceringen.

Jan: Jag menar så här, fyra hinkar för dem ser ut som så här, typ fem miljoner kr i bufferthinken, 40 miljoner kr i mellanriskhinken och sen 60 miljoner kr i lekhinken. Så blev deras fyra-hinkar-modell. Och hade man pratat med dem så hade man nog inte tänkt på det som fyra hinkar. Det är ju bara tre. Från en nybörjare så kan det vara buffert, mellanrisk, högrisk, ingen lekhink. Det är ju en annan projektion. För oss är det ganska mycket försäkringar i bufferthinken. Sen är vår mellanriskhink och vår privata passiva hink ganska små, för vi har å andra sidan våra pengar i bolagen. Så det blir väldigt annorlunda för olika personer. Men man kan fortfarande titta på det med perspektivet fyra hinkar och säga, hur kan det se ut?

Företag och pension i hinkarna

Caroline: Men har ni pratat någonting i forumet, för jag har faktiskt inte varit inne i den här tråden, om det här när man har företag? Ska man blanda in dem i sin ekonomi?

Jan: Ja, jag tycker så här, just nu, om jag ska vara helt ärlig, totalt vad har vi på våra bankkonton på Swedbank? Typ 17 000 kr totalt. Det är typ ingenting. Då är jag inte i närheten av någon buffert. Men hur kommer det sig att jag ändå kan sova gott om natten? Jo, för vi har buffert i företaget. Så jag behöver inte ha buffert privat och ha buffert i företaget. Det blir onödigt. Å andra sidan, har jag precis sagt upp mig och ska starta mitt företag, jag har inga pengar i företaget, då är det bäst att du har en stor privat buffert. Så man måste projicera där med.

Caroline: Ja.

Jan: Samma sak, det var en läsare nu, en sådan tråd som någon läsare startade, som var jättekul. Hur mycket har du i pension? Bara rakt på. Och folk är jättegenerösa, för de delar med sig. Och då var det någon som var så här, 14 miljoner kr i tjänstepension. Och då hade vi ett samtal om det.

Caroline: Shit, 14 miljoner kr i tjänstepension. Det är ändå ens jobb som har satt av. Vad är det de sätter av?

Jan: Ja, det var inte 4 procent till den här personen.

Caroline: Nej, nej, för då kan den ha varit self-employed.

Jan: Nej, det var så här, jag skulle säga, riktigt bra jobb i internationellt företag och människan är duktig på det hen gör.

Caroline: Internationellt företag som ändå sätter av i svensk tjänstepension.

Jan: Ja, precis. Det är inte ovanligt att... många utländska företag är ju bättre. Jag har sett personer som får 8 000–9 000 kr i tjänstepension på en lön på 50 000 kr. Medan normalt är kanske 2 000–3 000 kr.

Caroline: Ja.

Jan: Men i alla fall, då har man jättestor tjänstepension. Om man vet att man går i pension om sju år, ja då kan man placera på helt andra... för då är det ju nästan som att man är i en stay rich-fas. För man kommer säga att man kommer ha 40 000 kr i månaden resten av livet. Så ja, man behöver titta på en typ av perspektiv. Och det är det som gör det lite komplext.

Barlast: hur hinkarna stabiliserar varandra

Jan: Den andra fördelen är också att det isolerar mot nedgång i aktiedelen. Genom att jag har pengar i bufferthinken och mellanriskhinken, så spelar det inte så stor roll att den passiva hinken backar 30 procent på tre veckor. För man är så här, shit, ja, men jag kan sova lugnt om natten för jag har pengar där. Så det är det jag menar, att man kan fatta bättre beslut. Och det är det jag gillar också, att hink 1 och 2 är egentligen som man pratar om med båtar. Att det är barlast. Till hink 3 och 4. Att de stabiliserar upp den här så att jag kan ta en högre risk. Och dessutom gör det möjligt för mig att om det kommer ett köpläge på börsen, så kan jag faktiskt temporärt flytta pengar från min buffert och från min mellanriskhink till min passiva hink. Och köpa på mig mer när det är rea. Precis som när det är högt, så kan jag sälja av och flytta till de andra. Så att jag får en flexibilitet med att alltid ha lite torrt krut.

Caroline: Bra.

Jan: Och sen tänker jag också att man kan anpassa det här till, eftersom det funkar i stay rich-fasen, så kan man anpassa det till det man pratar om inom FIRE, eller inom pension, eller till den här fyra-procentsregeln när det gäller uttag. Så att modellen eller principen är inte i konflikt med någon annan metod. Man kan tillämpa den ganska flexibelt, gillar jag också.

Caroline: Någon annan metod som vi pratar...

Jan: Ja, eller som någon annan gillar.

Caroline: Jag undrar om det finns andra sådana här metoder som är helt i konflikt med de här fyra-hinkar-principen.

Jan: Jag vet inte. Vi kommer ta en invändning här alldeles strax.

Strikt eller fritt: två sätt att köra modellen

Jan: Men jag tänker också att man kan välja att köra det här strikt. Köra fyra hinkar, man har med allt. Man har med försäkringar, man har med huset, man har med pensionen och så vidare. Eller så kör man det ganska fritt och säger så här, nej, men jag vill bara köra fyra hinkar på mitt finansiella kapital. Jag skiter i huset, jag skiter i pensionen. De finns där ändå.

Caroline: Ja, de finns vid sidan av.

Jan: Och så funkar det. Så jag gillar det.

Invändningen: är det inte bara mental bokföring?

Jan: Och sen är det så här, vän av ordning kommer säga så här, ja, men det är liksom mental bokföring. Jag vill säga så här att, ja, du har delat upp det i fyra fack eller fyra lådor. Det är fortfarande bara en ekonomi om man tar ett steg bort. Och det är helt sant. Om jag har ett exempel, 100 kr i bufferthinken på ett bankkonto. Jag har en mellanriskhink där jag har 60 kr i aktier, 40 kr i räntor. Och jag har en passiv hink där jag har 90 kr i aktier och 10 kr i räntor. Så är det 150 kr i räntor och 150 kr i aktier. Så då kunde jag ha haft en enda hink som var 50/50. Nettot blir ju precis samma sak. Och det är helt sant. Men jag upplever att det blir mycket enklare när jag ska fatta beslut att tänka på det som fyra olika hinkar. De har ju olika syften.

Caroline: Ja. Jag tror också att vi behöver mental bokföring ibland.

Jan: Ja, jag tror att det...

Caroline: Underlättar för oss själva.

Jan: Precis, så att jag är inte så dum i huvudet att jag inte fattar. Jag hade lika gärna kunnat säga så här, istället för att fördela en...

Caroline: Får du sådan invändning?

Jan: Ja, men jag får ju sådana...

Caroline: Är du dum?

Jan: Ja, men det är ju samma sak. Varför ska jag hålla på med fyra hinkar? Jag kör bara en portfölj och så kör jag 50/50. Och jag är så här, ja, grattis, funkar det för dig? Då är du smartare än vad jag är, för för mig blir det enklare att tänka med fyra hinkar.

Caroline: Så jag vill bara påpeka det där att... Jan är inte dum.

Jan: Nej.

Caroline: Men summa summarum så fattar jag att fördelar jag 150 eller 300 kr på två ställen, så kan jag summera det.

Glide path: aktier och räntor vid olika åldrar

Jan: En fråga som kommer upp ibland, och som kanske med risk att göra det komplicerat. Om man slår ihop det och tittar, hur mycket aktier, för det är egentligen hela tiden vi pratar om balansen mellan aktier och räntor. Det är egentligen det vi pratar om. Så om man vill titta på det här från ett helt annat perspektiv, utifrån snarare frågan, hur mycket aktier och hur mycket räntor bör man ha vid olika åldrar? Är du med? Det blir egentligen ett annat perspektiv. Och jag tycker det funkar ganska bra med fyra-hinkar-modellen. Då finns det någonting som man på engelska brukar prata om, glide path. Det kommer från flygplan som landar. Först är de på 10 000 meter. När man är ung ska man ha 100 % aktier. Och sen ska man sänka det, glida ner, glide path, till olika nivåer. Och då finns det lite studier på det där. En från Vanguard, där de har illustrerat hur mycket aktier och räntor man ska ha i olika åldrar. Och då finns det några tumregler som man kan använda. Jag gillar till exempel Sjunde AP-fondens tumregel. Den säger så här, 100 % aktier fram till 55, och från 55 års ålder lägger du på 2,5 eller 3 % räntor per år. Så är du 54, 100 % aktier, är du 55, 97,5 %, och sen 95, 92,5, och så lägger du på för varje år. För att minska risken. Det gör de ju med Sjunde AP-fonden. En annan tumregel är så här, från 50 års ålder, lika mycket i räntor som du är år gammal. Men den är lite mer försiktig. Så jag gillar Sjunde AP-fonden.

Caroline: Jag bara undrar var de här tumreglerna kommer ifrån, eller varianterna av dem.

Varför man sänker risken med åldern

Jan: Det kommer ifrån att ju äldre du blir, desto lägre tidshorisont har du. Man har försökt lösa det. För varje decennium ska du ha mindre.

Caroline: Ja, desto mindre risk bör du ta.

Jan: Men det är intressant att se att i alla fall hos Vanguard och alla de här, fram tills man är 50, så ska man typ ha 100 % aktier. När det gäller pensionssparande, nu utgår vi från ett långsiktigt sparande. Och även när man är 70, så ligger de här mellan 20 och 50 % aktier. Så de går ju aldrig ner på noll procent, vilket är ganska intressant.

Caroline: Kan man se hur lång tid ens pension räcker egentligen? Och baserar de det på när man får en rapport på minPension, att man har si och så mycket?

Jan: Och medellivslängd är så 86 år.

Caroline: 85, ja.

Jan: Ja, precis. 85.

Caroline: Jo, men det är ju absolut.

Jan: Ja. Och sen blir det ju så att några dör i förtid, och några lever längre.

Caroline: Ja, men det är klart att det är så. Vissa dör när de är 70 och vissa när de är 90.

Sammanfattning: bufferthinken och försäkringar

Jan: Bra. Så jag tänkte egentligen, om vi ska runda av och ta en kort sammanfattning av respektive hink.

Caroline: Ja. Eller några saker att tänka på.

Jan: Men det kan vi göra. Jag tänker så här att vi ska ta några saker man kan tänka på kring bufferthinken. Syftet är att man ska sova gott om natten. Man kan ha försäkringar, typ inkomstförsäkring, a-kassa, livförsäkring, hemförsäkring. Den typiska vanliga.

Caroline: Syftet med försäkringen gör ju att du inte behöver ha lika mycket pengar. I den?

Jan: Nej, för du vet att du kan få a-kassa.

Caroline: Ja, precis.

Jan: De som är superambitiösa, då kan man tänka så här, okej, vad händer om jag blir uppsagd? Eller vad händer om det blir skilsmässa? Eller vad händer om jag skulle dö? Så blir det stresstester.

Caroline: En ytterligare dimension.

Jan: Ja, men då blir det så här, om jag dör, hur kommer det här att bli? Det har vi pratat om i andra avsnitt också. Har vi en livförsäkring? Så kommer det underlätta en övergångsperiod. Sen behöver man korrigera för sin situation. Det har vi pratat om. Och när det gäller bufferthinken tycker jag att den ska fyllas på innan man börjar på mellanrisk eller den passiva eller lekhinken. Så bufferthinken, det är viktigt att kunna sova gott om natten. Sen kan du bestämma själv hur stor du vill att den ska vara. Och det gör ingenting att pengarna är på ett bankkonto och inte ger någon avkastning, för det är inte syftet med den här hinken.

Bufferthinkens möjlighetsvärde och att täta läckorna

Jan: Och dessutom har du faktiskt något som kallas på engelska option value, eller möjlighetsvärde. För kommer det en stor sättning på börsen, ja då har du torrt krut du kan använda under en sådan period. Och det är ju också värt.

Caroline: Ja, du menar att gå in på börsen då?

Jan: Ja. Om man vill det. Så då har man ett möjlighetsvärde. För annars blir det så här, ja men jag får ingen avkastning. Ja, fast man har ett möjlighetsvärde då i de pengarna.

Caroline: Ja.

Jan: Ett tips som en läsare, Jimmy Andersson, kom med, var också så här att, ja, jag har infört en hink innan bufferthinken. Jag var så här, nu blir det komplicerat. Men då sa han så här, nej men du har ju utgifter. Om du kan täta utgifterna och få mindre utgifter, så blir det mer pengar som du kan fylla över. Så jag var så här, ja men det är ändå nice.

Caroline: Vad kallade han den hinken?

Jan: Nej, men han bara kallade den, man kan täta läckorna i buffert-hinken. Han sa så här, jag lägger ner alla mina pengar i hinken i början av månaden. Sen läcker det ju ut pengar. Blir jag duktig på att täta utgifterna, täta läckorna, så blir det mer pengar över.

Caroline: Ja, men vad gör han då? När han tätar de läckorna?

Jan: Ja, men det är ju han Astilion, som vi hade här på intervju.

Caroline: Ja, men han är ju grym på att handla billigt och cykla och sånt.

Jan: Ja, precis. Inga bensinkostnader.

Caroline: Nej, precis. Jag känner mig så fantasilös ibland i det här området.

Jan: Ja, men det finns ju massa delningsekonomi och man kan testa. Det är ju inte vår strong suit, vi är ju mycket hellre så här, ja men vi tjänar mer pengar så kan vi skita i utgifterna. Tyvärr.

Caroline: Ja, fast det gör vi inte, Jan. Vi skiter inte i utgifterna. Jag handlar second hand.

Jan: Ja, fast man hade kunnat köpa en torktumlare för 5 000 kr istället för 14 000 kr.

Caroline: Ja, men det är nog för att vi har andra värderingar kring den här torktumlaren. Att den ska hålla.

Jan: Att jag räknade på 20 år.

Caroline: Ja, absolut.

Överkurs: att skita i bufferthinken och använda kredit

Jan: Bra. Sen en överkurs här också. Det är så här att man kan skita i bufferthinken och använda kredit. Man har ett utrymme på sitt kreditkort. Om man är duktig, man har en hög lön, ett högt humankapital och man kan sova gott om natten i alla fall, så är det inte ovanligt att ett kreditkort kan ge 50 000 kr i kredit.

Caroline: Nej, nej, precis.

Jan: Och sen betalar man det som vanligt och får ingen ränta utöver. Och så har man pengarna att investera. I detalj i avsnitt 63. Det finns faktiskt forskning på det här. Och vi går igenom det i avsnitt 63. Men det är överkurs.

Mellanriskhinken: ofta större än man tror, och kan ibland skippas

Jan: Mellanriskhinken, det här som jag sa innan, man blir ofta förvånad över hur stor den ska vara. Men man glömmer bort att man kan sätta in sitt boende. Och att skilja på det här med fritt och bundet kapital. Min upplevelse är att för de flesta har man mer pengar i mellanriskhinken än man behöver. Vilket också är hela det här avsnittet vi har, spara, amortera eller belåna. Att många borde inte amortera mer än de behöver. Utan då är det bättre att säga så här, men mellanriskhinken är full, vi behöver inte amortera mer. Låt oss månadsspara de pengarna i den passiva hinken istället. Också återigen lite överkurs för vissa. Och det kan också innebära att om man till exempel har ett högt humankapital, man är ung, kan det faktiskt innebära att man helt och hållet skippar mellanriskhinken. Att man kör buffert och passiva hinken. Så det är inget livsnödvändigt att man måste ha en mellanriskhink i alla situationer. Och på samma sätt tvärtom, är man i en stay rich-fas, ja då vill du ha en jättestor mellanriskhink och de andra två hinkarna blir valfria.

Caroline: De här olika livssituationerna kan göra att man blir lite förvirrad kring hur man ska ha det. Eller tror du att det är intuitivt?

Jan: Jag har levt med det här i tio år, så för mig är det intuitivt. Men jag fattar att det inte är det.

Caroline: Nej, men jag tänker att egentligen så är det nog det. Om man bara tittar på sin ekonomi, om man då är student till exempel, ja då kanske man inte behöver ha alla de här fyra. Men om man är familjemor eller far, så känner man ett helt annat behov. Det är väl den där känslan och behovet av trygghet.

Bolla med någon annan

Jan: Och sen brukar jag alltid rekommendera att bolla det här med någon annan. Sitt inte själv, bolla det med din partner, bolla det med en vän, bolla det med en arbetskamrat, bolla det med din första dejt. Någon som lyssnar och som inte säger att du bara ska investera i techaktier.

Caroline: Ja, precis. Någon som lyssnar.

Jan: Och har man ingen, så kan man alltid ställa frågan på vårt forum.

Caroline: Ja, det kan man göra.

Jan: Så får man ofta svar där.

Passiva hinken och lekhinken: en sista genomgång

Jan: Passiva hinken, även om vi pratar om det som en högriskhink, majoriteten, vi pratar fortfarande fondrobot, indexfonder. Och samma sak, är du i steget att du har de pengarna du behöver, överväg att skippa den. Varför fortsätta spela när du redan har vunnit? Fokusera på mellanriskhinken. Så det är väl egentligen inte så mycket mer att säga där. Och lekhinken, där vill jag vara supertydlig med, den behövs inte. Den är till för dig och mig som tycker att det är kul och har en hobby och ett intresse för att spara. Och man vet inte riktigt, var ska jag lägga den här börsintroduktionen? Och var ska jag lägga den här solpanelsparken, eller var ska jag lägga det här fastighetslånet? Eller vissa aktier inom företag som man gillar.

Caroline: Ja, så kan det ju vara.

Jan: Så det här är till för att det ska vara spännande, man ska kunna spekulera, jag kan testa en ny strategi och så vidare. Poängen här, om man ändå ska vara lite seriös, det måste vara att slå den passiva hinken.

Caroline: Ja.

Jan: Annars blir det så här, varför hålla på? Och i get rich-fasen, håll den liten när du bygger. För du kommer förmodligen förlora mot index i den här korgen. Det är vad forskningen säger i alla fall. I en stay rich-fas, då kan den vara hur stor som helst. Men då är det lite så här, but why?

Caroline: Ja.

Jan: Tyvärr är det ju så att vår lekhinkskorg har svällt på sistone.

Caroline: Ja, vi var ute på någon promenad och jag frågade hur stor den är nu. Du har bara försökt vara undvikande kring den.

Jan: Ja, men vi har gjort mycket alternativa placeringar under förra året. Men nu får vi bara lugna oss och balansera till de andra hinkarna.

Caroline: Ja.

En enkel variant och ett avancerat exempel

Jan: Bra. Inspiration, om man tycker det är kul, då gjorde vi avsnitt 188, förrförra avsnittet, där vi pratade just om alternativa investeringar som ändå var lite ansvariga på det sättet. Så återigen, som jag varit inne på, en enkel variant av fyra-hinkar-principen, för någon som sätter igång. Det är bufferthinken, alltså ett sparkonto med insättningsgaranti. Mellanriskhinken, Lysa, inställd på 60/40, och sen passiva hinken, Lysa, inställd på 90/10. Och så är det färdigt. Så är hela fyra-hinkar-modellen. Man skippar lekhinken. Och sen, tänker jag inte gå igenom här, men på bloggen har vi ett ganska avancerat exempel. Så om jag har en ganska komplex ekonomi med mycket olika tillgångar, mycket tjänstepensioner, huset och så vidare, hur kan man tänka då? Hur motiverar man de olika storlekarna? Så då kan man också gå in och titta kring det. Men det är inget annat än det vi har pratat om. Det är bara exemplifierat.

Spirecta: ett verktyg för att hålla koll

Jan: En sista kul grej är att jag i två år nu har utvecklat ett verktyg som heter Spirecta. Med C, Spirecta.se. Som är ett verktyg för att hålla koll på sin ekonomi. För jag har tyckt att det har varit klurigt, för jag har velat ha den här fyra-hinkar-metoden. Men jag har till exempel inte haft koll. Och alla har ju haft konto på Nordnet, konto på Lysa, sen har vi konto på Opti. Och liksom få allt samlat på ett och samma ställe. Och i det verktyget finns en specifik rapport som heter Fyra hinkar-principen, som delar upp hinkarna, så du kan se hur mycket vi har i bufferthinken, hur mycket i mellanriskhinken, hur mycket i lekhinken. Och sen delar den dessutom upp de respektive hinkarna, så man kan dyka ner. Okej, visa mig mellanriskhinken. Hur är den fördelad? Hur är det fördelat i de olika hinkarna mellan aktier och räntor och guld och andra tillgångar? Så det blir mycket enklare att få hela den här helhetsbilden. Vi kommer prata mer om Spirecta i något annat avsnitt. Men det kommer vara en länk i samband med avsnittet som man kan titta på. Och det är en betaltjänst. Jag påstår att man lätt räknar hem den på årsbasis när man får koll på sin ekonomi. För det krävs inte jättemycket för att hitta onödiga utgifter eller hitta att man har gjort fel i sin risk. Och det räcker att spara någon tiondels procent på ett bättre beslut, så är det hemtjänat.

Att ha koll på siffernivå

Caroline: Ja, men överlag tycker jag det är jättekul när man använder sådana här verktyg, vad det nu än kan vara. Man tycker man har koll på sin ekonomi, men sen har man inte det. Förrän man är på siffernivå. Det håller du väl med mig om?

Jan: Ja, de flesta... jag brukar säga så här, de flesta har koll på de stora grejerna. Man har koll på hur mycket man betalar i ränta, man har koll på hur mycket man betalar i hyra. Men om jag skulle säga så här, hur mycket betalade jag i totala försäkringar förra året? Vilken avkastning hade du på din tjänstepension? Vilka stresskostnader har ni? Och varför ska man ens ha koll på det? Grejen är den att man kan hitta lite onödigheter som man betalar för, så att man kan spara pengar.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men det är så här work in progress. Spirecta har varit i två år, det är mitt hobbyprojekt. Men det är faktiskt ett par hundra användare nu som gillar det, så det går framåt. Så det kan man kolla, Spirecta.se.

Avrundning och tack till communityn

Jan: Bra, har man fler frågor och funderingar, så kolla i forumet. Jag kommer länka till det på bloggen. Lyssnar du eller tittar du, titta på bloggen, för där är mer information än jag får plats med i de här beskrivningsfälten. Där går det bra att ställa frågor. Vi kan också ta typfall, man kan läsa om bakgrunden. Vi har en hel tråd som heter "Fyra-hinkar-principen och lån". Hur relaterar man till lån i fyra-hinkars-modellen? Och jag håller artikeln uppdaterad hela tiden på bloggen. Det är svårt att uppdatera poddavsnitten, utan det blir typ en gång om året vi gör det. Och vill man få de här uppdateringarna, så går det bra att prenumerera på YouTube, eller prenumerera på podden, rikatillsammans.se/nyhetsbrev, så får man vårt kostnadsfria nyhetsbrev, där det kommer ett en gång i månaden.

Caroline: Bra.

Jan: Är det någonting du tänker, Caroline?

Caroline: Jag tycker vi har fått med ganska mycket. Och jag tycker det är bra om vi har ett sådant här exempel på bloggen. För hur det kan se ut. Det är mer som att bara kunna se det framför sig.

Jan: Ja, precis. Jag ska länka det. Det var till exempel JBL, han hade en jättespännande utläggning, det är han och hans fru, de går i pension nu. Så hur hade de strukturerat upp det? Man blir inspirerad. Så tack till dig som har bidragit i den här konversationen på forumet, som har kommenterat, som har skrivit, som har kommit med egna exempel, visat hur du har gjort det. Och till dig som är ny, testa, det behöver inte bli 100 % rätt från början, utan det är bara ett nytt sätt att tänka. Då kan man börja göra på ett nytt sätt och då kan man få nya resultat. Och det är ganska coolt. Så ett stort tack och så ses vi nästa vecka.