Årlig nominell snittavkastning per tillgångsslag 1928 - 2025. Data baserat på professor Aswath Damodarans Excel-fil med data från 1928 mätt i USD. Mest för att få en känsla för vad olika tillgångsslag ger över långa tidsperioder.
Uppdelat per decennium
Nedanstående data är sammanställd per årtionde sedan 1920-talet.
Mm, men egentligen är det väl bara Bretton Woods perioden när guldpriset kontrollerades som är lurig dvs 1944-1971 medan de senaste 55 åren samt före dess 1914-1944 som guld handlats fritt.
Så under perioden för detta datasetets nästan 100 år så har väl guldet handlats fritt i cirka 70 år.
Sen kan man ju också hävda att BW perioden skapade obalanser som ledde till väldigt hög avkastning (mätt i fiat valutor) under 1970talet dvs ser man över hela perioden typ de senaste hundra åren så är kanske snittavkastningrn hyfsat rättvisande.
Det man väl inte ska göra är att titta enbart på perioden 1971-nu för då kan man ju säga att guldpriset kom in i perioden dopat/nertryckt och man kan då få en felaktigt / för hög förväntan på avkastningen.
Det är nog svårt att hitta tidsserier för breda råvarukorgar som går tillbaka så långt som till 1928, men kanske man kan hitta tidsserier för spot-priser på enskilda råvaror. T.ex. råolja och koppar.
Jag hittade lite om detta i en gammal ofullständig artikel på nätet som handlar om supercykler för råvaror, över riktigt långa tidsspann, som t.ex. 100 år. Som exempel gick kopparpriset ned ca. 92% under en period på ca. 120 år från 1812-1932.
We have collected CRB & Crude Oil price data that goes back over a hundred years and specifically Copper from the period beginning 1784, over 226 years ago. The most notable recognition is that from about the years 1812-14, copper prices began to decline from US$1520 dollars per tonne (one thousand, five hundred & twenty) to a low of US$108 (one hundred & eight) in the year 1932, the moment that marked major lows for almost all commodities and of course for the Dow Jones index. A depreciation of -92% per cent over a period of 120 years is considered to be the end of a super-cycle, and the beginning of new one afterwards.
CRB/CCI, som tas upp i artikeln, är kanske det breda råvaruindex som har längst historik och går tillbaka till 50-talet, dock tydligen med rätt osäkra siffror de första två decennierna. I CRB ingår enl. Wiki-artikeln 17 olika råvaror.
Tillägg: Riktigt intressant blir det om man börjar studera perioder på typ 500 år och funderar på orsak och verkan till att råvarupriser fluktuerar. Man kan t.ex. fundera över varför kopparpriset sjönk under perioden 1812-1932, trots den pågående elektrifieringen i slutet av perioden. Hur relaterar det till dagens spådomar om ökande efterfrågan och kopparpriser pga den nu pågående elektrifieringen? Hur kom det sig att världens största mynt är ett ca 20 kg tungt kopparmynt från Sverige 1644?
Tillägg 2: Jag snöade in lite på koppar/silver-ration under historisk tid. Det visar sig att den tydligen har legat inom ett relativt snävt spann på 0,1-0,3. Det är ju dock ändå en faktor 3 som skiljer, som kan ha rätt avgörande betydelse, vilket t.ex. skeppsvarvet i Stockholm, som byggde regalskeppet Vasa fick erfara, när kopparpriserna sjönk och deras kontrakt var uppgjort med kopparpriset som bas.
The Copper/Silver ratio has had a range from below 0.10 to above 0.30 in recent decades.
My research reveals that this broad range has existed and held for thousands of years, from ancient Egypt to ancient Rome to the Byzantine Empire to the 20th-21st century.
I amerikansk finansterminologi är väl kontanter (”cash”) lika med treasury bills, alltså statsräntor med löptid på mindre än ett år, har jag för mig. Om TS fått tabellen från amerikansk källa kan det vara detta. Blir ju lite udda när man översätter till ”kontanter” på svenska, dock.
De saker du nämner påverkar väl i stort sett alla tillgångspriser, så där ser jag inget som gör att råvaror skulle utmärka sig speciellt jämfört med andra tillgångar. Sen är ju inte råvaror direkt någon homogen grupp som reagerar lika på alla händelser. Det enda man kan säga med säkerhet är väl att i stort sett alla tillgångar reagerar mer eller mindre olika på olika ekonomiska förutsättningar (“stimulin”).
Det finns åtminstone 2 välkända artiklar som studerat utvecklingen av råvaruterminer sedan 1870-talet. Jag länkar till dem och kommenterar i detta inlägg:
Mitt inpass gällde generellt och jag menade mer att 95 år är en kort tid det också, när stora saker som världskrig och avslutad kolonialism etc präglat 1900-talet så mycket. Det handlade inte om ett inpass för eller emot att råvaror saknades i tabellen.
Ok. Man kan ju iaf. konstatera att alla tillgångar rör sig relativt mot varandra ideligen och att allt är ett enda gigantiskt gungfly. Ändå så försöker folk dra slutsatser av vad som påverkar olika skeenden och det går väl mer eller mindre bra att förklara olika saker i efterhand, men att veta på förhand hur saker ska utveckla sig är desto svårare.
(Och ändå snodde skåningarna svenskjävlarnas krigskassa i Loshult.)