Min känsla/uppfattning är att vi är ganska överens om att man inte kan spå in i den finansiella framtiden men samtidigt verkar de flesta även ganska överens om hur det finansiella systemet fungerar på ett visst sätt. Räntor, guld, aktier, makro-faktorer osv fungerar i dess samspel likadant som det alltid gjort. Man är säker på att aktier i det långa perspektivet är en bra placering men även att justeringar och krascher kommer att inträffa då och då.
Jag är typ bara en nybörjare när det kommer till hur det hela fungerar men jag kan inte riktigt låta bli att tänka att det är ytterst få system (om man bortser från de biologiska) som är så pass statiska att man skulle säga, se hur det har varit de senaste 100 åren, därför kommer det att fortsätta att vara så. Borde det inte vara så att även det finansiella systemet påverkas av samhällets evolution?
Det närmaste jag kommer att tänka på är de låga räntorna och därmed de höga huspriserna och de otroligt generösa ränteavdragen och förhållandevis enkla sättet att undvika amortering. Ett annat angränsande område är RUT och ROT. Hur tar vi oss ifrån det utan att samhället kollapsar?
Är det realistiskt att tänka att vi om 1, 5, 10 eller 25 år har räntor på 12%, inga ränteavdrag och krav på amortering oavsett belåningsgrad? För visst var det så tidigare? Men samhället vi lever i idag kan väl ändå inte riktigt överleva ett sådan stålbad eller tänker jag fel?
För mig har frågan och ämnet blivit än mer aktuellt i samband med Corona. Jag kan fortfarande inte riktigt greppa att staten gick in och räddade privata företag och att USA helt enkelt verkar ha tryckt nya pengar och skickat ut checkar utan att det uppstår inflation, krasch mm. Är det inte lite som att bryta mot de finansiella reglerna och om det nu är helt okej, vad innebär det då för det finansiella systemet i stort?
Så vad tror och tänker ni andra, är det annorlunda idag mot 2000-talet, 80-talet, 20-talet osv? Och kan man därmed bortse från den historiska datan även över väldigt långa tidsperioder?
Jag tycker man ska vara väldigt försiktig med att utgå från forskning baserat på historisk data med närmast religiös övertygelse, vilket man ibland ser på detta forum. Precis av de anledningar du nämner.
Däremot är det väldigt svårt att förutspå framtiden, och då är forskning baserat på historiska observationer ofta det bästa man har att utgå ifrån.
Som av en slump så skrev Andreas Cervenka nu en artikel som angränsar till ämnet.
Och man kan inte låter bli att tänka att det här är en match mellan det finansiella systemet(och hur det hänger ihop och historiskt sätt har fungerat) och det samhälle vi lever i idag. Känslan jag har idag är att det kommer inte ske en räntechock i närtid för det kommer få för stora konsekvenser på samhället. Och om det ändå sker för att systemet är vad det är så kommer staten att rädda dess invånare återigen.
Nja. Räntebidragen var betydligt generösare förr I tiden, och amorteringskraven var betydligt lindrigare.
Ränteavdrag har funnits så länge jag kan minnas. Fram till tidigt 80-tal var de dessutom värda betydligt mer än 30 procent.
Sverige hade höga marginalskatter och räntavdraget drogs direkt mot lönen. Min skatteeffekt på ränteavdraget på 70-talet var cirka 65 procent och då var jag ändå ingen höginkomsttagare. Detta är en av förklaringarna till att folk klarade av tvåsiffriga räntor.
På lån bolån hade man amortering, men man kunde få annuitetslån på 50 år. Detta innebar att man började med en extremt låg amortering som sedan steg varje år. Skrev man om lånet efter några år började man på nytt med en låg amortering…
Inte helt utan inflatoin. Jag följer ett antal människor i USA och de berättar om kraftiga prisökningar. Warren Buffett tog upp inflation på Berkshires årliga möte. Så det har inte skett utan inflation.
Inte heller har det skett utan en makalös utökning av USA:s statsskuld. Och inte utan problem med att få arbetskraft (folk sitter hemma och lever på stimuluspengar när de behövs som arbetskraft i samhället).
Var på väg att skriva en lång harang här men tipsar istället om Lyn Alden som skriver begripliga artiklar i makroämnet. Kolla gärna runt på hennes web för där finns flera artiklar om just det som du funderar på.
Undviker helst att kopiera in material som ligger bakom betalvägg men konklusionen av artikeln var att om räntan skulle återgå till historiska nivåer så skulle det slå hårt mot samhället.
Intressant att ränteavdraget alltså var än mer generöst innan 80-talet. Innebär det att 30 procent avdrag är typ så långt man kan tänkas gå? Man behöver alltså aldrig vara orolig över att det skulle försvinna eller försämras? Känns lite som att tanken att alla skall ha rätt till boende gått lite överstyr och nu straffas de unga ut för att det bidragit till att priserna fullständigt har skenat iväg.
Tack för länktipset. Skall kolla in. Kanske är så att det är betydligt sämre i USA än man föreställer sig.
Räntebidraget kan mycket väl sänkas, men politikerna måste komma överens först. Mer eller mindre politiskt självmord, om ett parti självt driver frågan.
Netto:
Minus 26.796.300.000.000 USD
Lite slarvigt kanske vi kan säga att utslaget på befolkningen ligger alltså varje amerikan back 81.200 USD (-676.000 kr).
Netto:
Minus 36.239.000.000 kr
Utslaget på befolkningen så ligger varje svensk back 3.620 kr.
USA: -676.000 kr per invånare
Sverige: -3.600 kr per invånare (innan Corona hade vi ca +7.000 per invånare)
Rätta mej om jag har fel men det ser inte bra ut för USA. Det går ju lägga till privata förmögenheter och besparingar och lån och få andra siffror men så vitt jag förstår så väger det inte upp alls.
Väldigt få saker är svart eller vitt i livet (utom möjligtvis matematik) och att utgå från att något är 100% säkert är alltid något man bör se upp med. Däremot kan man räkna med att vissa saker är mera sannolika än andra, till exempel att aktier med väldigt hög sannolikhet kommer vara en bättre investering än ett bankkonto med 0% ränta framöver. Det är inte säkert, men väldigt troligt.
Men på grund av den osäkerheten blir det vådligt att säga att det finns en “ultimat” portfölj eftersom ingen vet framtiden. Vad som går att göra (och som är vad Opti till exempel gjort), är att utgå från historiska data och räknat fram den så kallade “effektiva fronten” och därav satt upp portföljer med olika risk som följer den.
När det gäller samspelet mellan olika tillgångar så har de agerat mot varandra på ett visst sätt historiskt och det är troligt att de kommer göra det framöver också, men självklart inte garanterat.
