Hem » Studier » Riksbanken: bättre investera än amortera

Riksbanken: bättre investera än amortera

16 års svenska data (1997–2012) talade för fonder framför amortering, men slutsatsen vänder över 2,5 % real ränta efter skatt (Riksbanken, 2014)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 15 juli 2026

Publicerad 15 maj 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Ska du amortera på bolånet eller investera pengarna i fonder? Få frågor är så laddade i svensk privatekonomi, och 2014 gav Sveriges Riksbank ett svar som förvånade många: med data mellan 1997 och 2012 var det optimalt för i stort sett alla hushåll att belåna bostaden maximalt och investera överskottet i fonder i stället för att amortera.

Bakom slutsatsen står riksbanksekonomen Thomas Jansson, som i ett PM räknade på en portföljvalsmodell kalibrerad på faktiska svenska avkastningar och räntor 1997–2012. Det är alltså ingen uppföljning av riktiga hushåll, utan en teoretisk optimering utifrån svensk marknadsdata.

Just därför är resultatet både intressant, men också farligt att läsa allt för bokstavligt. Slutsatsen hänger helt på ränteläget, och studiens egen känslighetsanalys visar exakt var den vänder. Det är den brytpunkten, inte rubriken, som är värdet för dig som sparare i dag.

Riksbanken räknade fram ett obekvämt svar

Riksbankens PM från 2014 räknade fram att det, med data från 1997–2012, var optimalt för i stort sett alla hushåll, oavsett riskvilja, att belåna bostaden upp till dåvarande bolånetak på 85 procent och investera överskottet i fonder i stället för att amortera. Det är ett av de där resultaten som skaver, för det går emot vad många upplever som sunt förnuft.

Men resultatet bör läsas med försiktighet. Studien räknar på hur en genomsnittlig portfölj beter sig, inte på vad ett enskilt hushåll bör göra. Beräkningarna utgår dessutom från en tid med låga och stabila räntor, god fondavkastning och små svängningar på bostadsmarknaden.

I datan gav aktiefonder 8,2 procent nominellt per år, medan den rörliga bolåneräntan låg på 4,1 procent före ränteavdrag. Räknat realt och efter skatt, den jämförelse som faktiskt påverkar beslutet, stod 4,5 procent avkastning på aktiefonder mot 1,6 procent i bolåneränta. Ett gap på 2,9 procentenheter.

Utifrån procentsatserna är det inte konstigt att modellen föredrog investering. Men det säger också exakt vad hela frågan hänger på: nämligen räntan efter skatt jämfört med den förväntade avkastningen efter avgifter, skatt och beteende.

Allt hänger på räntan efter skatt

Den viktigaste siffran i studien är kanske inte 85 procent belåning, utan brytpunkten. Slutsatsen vänder när den reala bostadsräntan efter skatteavdrag stiger över ungefär 2,5 procent, och vid runt 3,3 procent väljer även högt belånade hushåll i modellen att minimera sina lån. Riksbanken angav samtidigt, hösten 2013, ett långsiktigt intervall för den reala bostadsräntan efter skatteavdrag på 1,6–2,5 procent, alltså precis i zonen där slutsatsen vänder.

Men det gör faktiskt studien mer användbar, inte mindre. Poängen är inte att man aldrig ska amortera. Poängen är att man ska räkna på det innan man bestämmer sig.

Amortering fungerar som en garanterad avkastning motsvarande din bolåneränta efter skatt. Om den är låg och du har lång horisont kan investering vara rationellt. Om räntan är hög, inkomsten osäker eller bufferten svag kan amortering vara både matematiskt och psykologiskt bättre.

Jag har sammanfattat PM:ets viktigaste insikter i fyra punkter:

• Låg ränta efter skatt gynnar investering.
• Hög ränta efter skatt gynnar amortering.
• Kort horisont eller svag buffert gynnar amortering.
• Stark disciplin och lång horisont krävs för investeringsalternativet.

Det låter tråkigare än artikelns rubrik. Men det är också mer sant.

Modellen räknar inte med din riskaptit

Riksbankens modell antar ett rationellt hushåll som håller fast vid sin plan. Den räknar inte med panikförsäljning efter ett börsfall, oväntad arbetslöshet, separation, trasigt tak eller att det helt enkelt känns dåligt i magen att ha hög belåning. Transaktionskostnader, fondavgifter och behovet av buffert är också bortdefinierade i modellen.

Det är ingen liten detalj. Snittet på 8,2 procent per år döljer att aktiefonderna föll 31,3 procent 2002 och 37,8 procent 2008. Om investeringsalternativet kräver att du sitter still genom sådana år måste du ha både de ekonomiska förutsättningarna och temperamentet för det.

Modellens låga risk vilar dessutom på periodens ovanligt lugna bostadsmarknad. I studiens alternativa scenario, baserat på volatiliteten under fastighetskraschen 1981–1993, var sannolikheten för negativt eget kapital efter ett år runt 20 procent vid 85 procents belåning.

Här kommer min vanliga nyans in. Matten kan säga att investera är bättre i snitt. Men om amortering gör att du sover gott, tar bättre beslut och inte säljer i panik, då kan amortering vara rätt för dig.

Därför tycker jag att den viktigaste frågan inte är vilken strategi som gett högst avkastning historiskt, utan vilken plan du faktiskt orkar hålla fast vid när det inte går som du tänkt dig.

Studien är svensk, men inte tidlös

Det fina med PM:et är att det bygger på svensk data och svenska skatteregler, med ränteavdraget på 30 procent inbakat i kalkylen. Det gör det mer relevant än många amerikanska studier vi annars lutar oss mot.

Men tidsöverförbarheten är svag. Sedan studiens period har Finansinspektionen infört amorteringskrav 2016 och skärpt dem 2018, avdraget för privat pensionssparande försvann 2016 och räntorna steg kraftigt 2022–2023, rakt in i den zon där studiens egen känslighetsanalys säger att amortering blir attraktiv. Det fria portföljval som modellen räknar på finns inte på samma sätt för nya bolån.

Det finns också en sak som kan verka svår att få ihop. När Riksbanken räknade på det här 2014 var slutsatsen att hushållen hade ganska svaga skäl att amortera. Ändå införde Finansinspektionen ett amorteringskrav bara två år senare. Förklaringen är att de två inte svarar på samma fråga. Riksbankens kalkyl handlade om vad som lönar sig för det enskilda hushållet, medan amorteringskravet handlade om risken för hela ekonomin om många lånar för mycket samtidigt.

Använd därför studien som ett sätt att tänka, inte som ett råd från 2014 som gäller för alltid. Räkna på din ränta efter skatt i dag, din belåningsgrad, din buffert, din sparhorisont och hur du faktiskt beter dig i en börsnedgång.

För mig är studiens värde att den bryter upp den vanliga missuppfattningen om att amortering alltid är klokt. Ibland är det klokt. Ibland är det mest en garanterad men låg avkastning. Skillnaden ligger i räntan, risken och individen eller hushållet som ska leva med beslutet.

Läs vidare

• Amortera eller investera – vad är bäst? – pelarsidan för beslutet.
• Boende, bolån och boendeekonomi – bredare svensk bolånekontext.
• Fyra-hinkar-modellen – ramverk för risk och horisont.
• Jämför bolåneränta 2026 – använd din egen ränta i kalkylen.