Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Riksbanken: optimalt att belåna bostaden maximalt
2. Det matematiskt rätta kontra det känslomässigt rätta
3. Ansvarsfriskrivning och villkor
4. Allt vi har lärt oss om lån
5. Ordspråk och sanningar om skuld
6. Livet är en gråskala
7. Skilj på bra och dåliga lån
8. Definitionen: gör lånet dig rikare eller fattigare?
9. Räcker definitionen, eller spelar användningen roll?
10. Dåliga lån kan vara motiverade
11. Räkneexempel: tjäna pengar på ett lån
12. Skatt, ränteavdrag och inflation
13. Det är precis så bankerna tjänar pengar
14. Riksbankens promemoria från 2014
15. Sjunde AP-fonden belånar din pension
16. Både Riksbanken och Pensionsmyndigheten använder belåning
17. Aktier med hävstång kontra bostad med hävstång
18. Varför känns aktielånet farligare?
19. Bostadspriser i ett längre perspektiv
20. Slå hål på den emotionella sidan
21. Hävstångseffekten på eget kapital
22. Så blev svenskarna miljonärer
23. Inflationen åt upp lånen på 70- och 80-talet
24. Att göra medvetet det de flesta gör omedvetet
25. Bolåneräntor kontra belåning av fonder
26. Varför är fonder en bättre säkerhet än bostaden?
27. Säkerheter och belåningsgrad
28. Räkneexempel: kreditkort kontra aktier
29. Besparing kontra intjäning
30. Tumregeln: amortera allt över bolåneräntan
31. Räkneexempel: CSN-lån
32. Låna mer av CSN och investera mellanskillnaden
33. Räkneexempel: bostadslån och amorteringskravet
34. Grafen: amortera till noll kontra investera mellanskillnaden
35. Ränta-på-ränta-svängen på eget kapital
36. Räntan är inräknad i kalkylen
37. Samma princip, högre belopp eller högre ränta
38. Vad alternativkostnaden landar på
39. Bättre bolåneräntor när du har kapital
40. Avanza och private banking
41. De tre frågorna inför beslutet
42. Förväntad avkastning per sparform
43. Sannolikheter över tid: global barnportfölj
44. Amortera lån med högre ränta än bolånet
45. Nybörjarportfölj kontra rörlig bolåneränta
46. Nettot mellan portfölj och ränta, 12 månader
47. Tolkningen av 12-månaderssiffrorna
48. Femårshorisont
49. Tioårshorisont
50. 90/10 jämfört med 60/40
51. Dumma beslut blir dubbelt så dyra med lån
52. Banken ger dig paraplyet när det är soligt
53. Alla ägg i en korg: boendekorgen
54. Lånet som skydd mot inflation i egna valutan
55. Argumenten emot: behöver du verkligen maximera?
56. Är du säker på att du inte freakar ut?
57. Värdet av en finansiell rådgivare
58. Forskningen: vi mår bättre av att amortera
59. Vänd på resonemanget: skulle du belåna huset för att investera?
60. Disciplinen att faktiskt investera
61. Avrundning och tack till Patreon
62. Kommande avsnitt
63. Hojta till med era egna tankar

Riksbanken: optimalt att belåna bostaden maximalt

Jan: Kan inte du läsa vad Riksbanken skriver i sin rapport?

Caroline: Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt, för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller långa räntefonder.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 102. Idag ska det handla om en klassisk fråga, tänker jag, kring amortera eller investera.

Caroline: Är det en klassisk fråga?

Jan: Ja, jag tycker det. Det är ofta den kommer upp. Hur ska jag göra med mitt bolån? Hur ska jag göra med mitt CSN?

Caroline: Ska jag amortera av eller ska jag göra något annat med det?

Jan: Ja, precis. Och det gör ju också att vi onekligen kommer behöva prata om lån. Vi ska prata lite om bra och dåliga lån, och jag tänker att vi ska ge lite olika exempel. Jag tänker att vi ska prata rätt mycket om det här med matematik, det rationella versus det emotionella och känslan av att ha ett lån.

Det matematiskt rätta kontra det känslomässigt rätta

Caroline: Ja, precis.

Jan: För det handlar väldigt mycket om att bara för att någonting är matematiskt rätt, så betyder det inte att det är känslomässigt rätt. Ungefär samma som vi pratade om i det här tidigare avsnittet: ska man investera allt nu på en gång, eller ska man vänta, eller ska man sprida ut det över tid? Där finns också ett rationellt rätt svar, matematiskt och statistiskt, men känslomässigt kan det vara någonting helt annat, tänker jag.

Och sen tänkte jag också att vi ska ta lite räkneexempel på olika typer av lån. Vi ska räkna på en villa, och vi ska räkna på en sådan här 30-årig historik med riktiga bolåneräntor. Vad har de varit 30 år bakåt i tiden?

Caroline: Vilket inte var helt lätt. Vänta, det är väl ganska viktigt när man pratar om lån, om de är bra eller dåliga.

Jan: Absolut, absolut. Och i stora drag blir det argument för eller emot. Helt enkelt, hur kan man resonera? Och utifrån antalet slides som jag har förberett tror jag att detta kan bli ett lite längre avsnitt.

Caroline: Men man kan lyssna på detta utan att se slides?

Jan: Ja, det kan man göra, absolut. Där får du hjälpa till, men det brukar du vara bra på. Och sen rekommenderar vi naturligtvis, eftersom vissa saker är mer illustrativa, att gå in på bloggen och kolla på rikatillsammans.se och leta upp det här, avsnitt 102.

Ansvarsfriskrivning och villkor

Jan: Bra. Så innan vi kör igång behöver vi ta lite ansvar och villkor. Detta avsnitt är inte sponsrat, men det kommer innehålla sponsrade länkar, eftersom vi kommer att illustrera vissa saker: så här kan man tänka, eller så här kan man göra. Då har vi länkar, och det är så vi finansierar bloggen.

Sen är det också viktigt att säga att innehållet, åsikter och slutsatser i avsnittet inte är att betrakta som finansiell rådgivning eller personlig rådgivning, och inte ska uppfattas som sådan, utan detta är allmän information. Och också att säga att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, och allt som handlar om framtiden har ju naturligtvis en osäkerhet. Innan man tar beslut bör man bolla med en finansiell rådgivare. Och i värsta fall kan man förlora hela sitt kapital när man investerar. Med det sagt kan man läsa de fullständiga villkoren på rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Vad förkyld du låter.

Jan: Ja, jag är döende här. Jag har en sådan där man cold. Men jag tänker så här: the show must go on.

Caroline: Ja, det är bra. Det är synd om dig. Du klarar detta så fint.

Jan: Ja, tack. Jag upplever inte att jag får så mycket empati här hemma med tre tjejer.

Caroline: Nej, jag brukar inte heller få det när jag är förkyld.

Jan: Ja, fast du är ju inte man cold.

Caroline: Nej, det finns inget som heter så.

Jan: Det finns säkert någon läsare som kan hjälpa mig med någon studie som visar att man cold är på riktigt.

Allt vi har lärt oss om lån

Jan: Men jag tänker att vi hoppar in i avsnittet. Det som är ganska roligt med lån är att vi kan ju väldigt mycket om lån.

Caroline: Vad tänker du då, att vi kan?

Jan: Nej, men ända sedan vi är små lär vi oss massor av saker. Vi lär oss att lån är dåligt, och vi hade ju en finansminister, Göran Persson, som sa så här: den som är satt i skuld är inte fri. Jag tror det var det han sa. Jag tror till och med det finns en bok.

Caroline: Du har den boken.

Jan: Har jag det?

Caroline: Ja.

Jan: Den har jag nog inte läst.

Caroline: Nej, jag gav den till dig i julklapp. Den heter någonting. Det är Göran Persson som har skrivit den. Där står nog det.

Jan: Ja, men det var hans biografi.

Caroline: Det är mycket möjligt. Men jag tror inte boken heter "Den som är satt i skuld är icke fri".

Jan: Nej, men jag tror att det finns en bok som heter så.

Caroline: Ja, men det kanske det gör.

Jan: Jag vet inte.

Caroline: Vilket bevingat ord. Det trodde man aldrig att Göran Persson skulle säga.

Ordspråk och sanningar om skuld

Jan: Men sen finns det bättre. Tillbaka i Bibeln står det så här: den ogudaktige lånar och betalar inte. Eller en sådan här: en kvarn kan inte drivas med lånat vatten.

Caroline: Klart den kan. Va? Den kan ju drivas med lånat vatten.

Jan: Anyway.

Caroline: Det finns flera sådana här underbara sanningar.

Jan: Du bara förstör mina sådana här. Lånad häst måste man snart stiga av. En sjuk man kan sova lugnt, men det kan inte en skuldsatt man. Eller: det är tungt att betala för bröd som redan är uppätet.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Och läser man alla de här, eller lyssnar på de här sanningarna...

Caroline: Ja, ordspråken.

Jan: ...så är det ju inte direkt att man tycker att lån är något positivt.

Caroline: Man blir inte uppmuntrad att låna pengar?

Jan: Nej, och jag är ju så här.

Caroline: Varför har vi de sanningarna, tror du?

Jan: Nej, men jag tror att det alltid finns ett intresse i att man vill att andra ska betala, om man lånar ut pengar. Och jag ska inte sticka under stol med att det faktiskt är så att de flesta av oss idag som har skulder, man är ju inte helt fri. Har man lån på huset så måste man betala räntan, man måste gå till jobbet, pengarna måste in, annars brinner ekonomin, det blir en stressad ekonomi. Så jag skulle inte avfärda det där som osanningar, där finns ett korn av sanning.

Livet är en gråskala

Jan: Men jag blir ofta allergisk när saker är svartvita, när allt bara avdöms: nej, men det är dåligt. För då är jag så här: nej, min upplevelse av livet hittills är ju att livet är väldigt mycket en gråskala. Och då tänker jag också: tänk om det inte är sant, det som alla säger.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och jag såg faktiskt om "The Big Short" igen igår, när jag åkte från Göteborg.

Caroline: Filmen.

Jan: Filmen "The Big Short". Vi ska prata om den vid något tillfälle, för det finns en intressant slutsats som man kan dra. Det är den som handlar om finanskrisen och de som förutsåg den. Men i alla fall, den filmen inleds...

Caroline: Med Christian Bale.

Jan: Ja, precis. Den filmen inleds med ett citat av Mark Twain som är så här: det är inte det som du inte vet som kommer ställa till problem i ditt liv, det är det som du är helt säker på är på ett visst sätt, som inte är det, som kommer att ställa till problem i ditt liv. Och för mig är det så här: gud, det där bör man ju faktiskt tänka på.

Caroline: Men det är det som inte är något problem...

Jan: Nej, precis. Det är inte det som du inte vet om som kommer att ställa till problem i ditt liv, utan det är det som du vet om och är helt säker på att det är på ett visst sätt, men som senare visar sig att det inte är så. Typ som "The Big Short", finanskrisen, som var så här: nej, men bostadslånen i USA är ju helt säkra, sade alla.

Caroline: Sade alla.

Jan: Och sen visade det sig att det var de ju inte alls.

Caroline: Men det är en mycket bra film.

Jan: Ja, vi kommer in på den sen.

Skilj på bra och dåliga lån

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tänker så här, att man behöver skilja på bra och dåliga lån. Redan där kan man göra den första distinktionen: bra och dåliga lån. Men då behöver man fundera lite: vad skiljer ett bra lån från ett dåligt lån? Och detta är faktiskt anledningen till varför jag har hoppat över sammanfattningen i detta avsnitt. För jag kommer försöka göra rätt många poänger i det här avsnittet, så jag skulle vilja be dig som lyssnar och tittar på det här att fundera lite på de här frågorna innan du tittar på svaret. Tittar vi då: vad är skillnaden på ett bra och ett dåligt lån?

Caroline: Och nu kommer svaret, eller?

Jan: Ja, eller så kan du spekulera.

Caroline: Man kan ju stänga av och pausa.

Jan: Men om du skulle spekulera lite, vad skulle du säga är skillnaden på ett bra och dåligt lån?

Caroline: Hur hög räntan är, tänker jag.

Jan: Det kan ju vara en. Det är ju det vanliga man tänker, hur hög räntan är.

Caroline: Ja, för det reflekterar ju hur mycket jag kommer behöva betala på lånet. Också hur stort det är.

Jan: Det hade jag inte ens med som exempel. Det vanliga är: vilken typ. Ett sms-lån, bra eller dåligt?

Caroline: Det är ju dåligt, för det är ofta högre ränta på det.

Jan: Och tänk om det inte är så. Det är ju här man behöver börja fundera, att vi är så snabba att avfärda.

Caroline: Ja, jag har avfärdat sms-lån, absolut. Och nu så tänker du... Nej, okej, vi skiter i det. Jag tror jag vet vart du är på väg, men jag ska inte säga någonting.

Jan: Låt showen fortsätta. Vilken snygg save.

Definitionen: gör lånet dig rikare eller fattigare?

Jan: Nej, men jag tänker så här, man kan fundera på typ av lån, räntan, beloppet, villkoren och så vidare. Men det blir ett ganska knöligt sätt, för då ska man komma ihåg: hur var det, konsumtionslån dåligt, bolån bra? Det behövs något enklare.

Och jag tänker, om man tar det där med beloppet, det är rätt intressant. Om man tittar på Lyxfällan, så kommer jag ihåg att jag för typ tio år sedan läste Torsten Janssons bok. Han ägde New Wave och så här. Och jag tror att han i finanskrisen skrev någonstans att han hade typ 800 miljoner i lån. Och då tänkte jag så här när jag läste det första gången: men om han har 800 miljoner i lån, varför är inte han med i Lyxfällan? För i Lyxfällan ser man ju folk som har 50 000 eller 100 000 i lån, och det är riktigt allvarligt. Och då var det så här: är det för att man inte har uppfunnit Lyxfällan Intergalactic Total Extreme Makeover som han inte är med i Lyxfällan, eller beror det på något annat?

Caroline: Ja, men Lyxfällan för miljonärer eller miljardärer.

Jan: Ja, precis. Och då är det så här: men varför var han inte i den situationen?

Caroline: Nej, men det handlade ju om att han förmodligen hade tillgångar som var större än skulderna och hade råd att betala räntan.

Jan: Så uppenbarligen handlar det inte om beloppet, utan det handlar om någonting annat. Och då har jag tänkt mycket för att försöka hitta den enklaste definitionen på bra respektive dåligt lån.

Ett dåligt lån kostar dig pengar och gör dig fattigare. Ett bra lån ger dig pengar och gör dig rikare.

Jan: Och ett bra lån måste ju då förlöjligen vara motsatsen: ett bra lån ger mig pengar och gör mig rikare.

Räcker definitionen, eller spelar användningen roll?

Caroline: Men är det också vad man betalar, eller vad man använder lånet till, som avgör om det är ett bra eller dåligt lån, tänker du?

Jan: Nej, jag påstår att den här definitionen räcker.

Caroline: Jag skulle nog inte ta lån för att konsumera, helst inte.

Jan: Nej, men då blir du ju fattigare.

Caroline: Ja, men jag blir ju det, men det är ju för att jag konsumerar för lånet.

Jan: Ja, och då är det ett dåligt lån. Så alla lån som gör dig fattigare. Om vi tar exemplet en bil. När vi köpte bil för tio år sedan hade vi inte så mycket kontanter, så då lånade vi, jag tror det var 200 000, och så köpte vi bilen. Så att låna 200 000 för att köpa bil, bra eller dåligt lån?

Caroline: Dåligt.

Jan: Dåligt lån, eller hur? Det kostade oss pengar. Men då kan man resonera så här: jag reser, just nu är jag inne i en period och reser rätt mycket. Och då känns det ganska tryggt för mig att veta att när du och Elsa och Freja är på väg till capoeira, eller ni ska iväg någonstans, att då sitter ni ändå i en av de säkraste bilarna man kan ha. Gör inte det till ett bra lån?

Caroline: Jo, på sätt och vis. Vi hade också kunnat åka buss. Jag ska inte svara så taskigt mot dig.

Jan: Ja, det känns som att du är lite spjuver idag. Säkert för att du är förkyld. Det är så synd om dig. Nej, men precis, och då börjar man luta åt att det bör bli ett bra lån. Men jag skulle fortfarande hävda så här: nej. Utifrån, om jag bara tittar i slutet av månaden, blev jag rikare eller fattigare?

Caroline: Jag blev fattigare på bilen, ja.

Jan: Ja, men det betyder inte att inte dåliga lån är motiverade ibland.

Dåliga lån kan vara motiverade

Caroline: Det blir väldigt förvirrande här nu.

Jan: Nej.

Caroline: Vilka lån är bra och vilka är dåliga? Vi måste göra det här till svart och vitt.

Jan: Men då säger jag så här: bra lån gör dig rikare, dåliga lån gör dig fattigare. Men ibland är det motiverat att ta ett dåligt lån, för det ger mervärden i andra områden.

Caroline: Okej, det var lite tydligare.

Jan: Som att det till exempel är ett mervärde att jag trivs i bilen, ett mervärde att jag sparar tid, eller ett mervärde att jag känner mig trygg. Men ekonomiskt sett, om jag tittar i slutet av månaden, blev jag rikare eller fattigare? Det är det som skiljer ett bra från ett dåligt lån. Och det gör att om jag kan komma på ett sätt som ett sms-lån skulle kunna göra mig rikare på, ja, då skulle det kunna vara ett bra lån. Då behöver jag inte tänka på typen av lån, utan jag behöver bara resonera kring: tjänar jag pengar på det här lånet eller förlorar jag pengar?

Och jag tror att redan här för de flesta så är det så här: men vänta här, Jan, du är ute och tjänar pengar på ett lån.

Caroline: Ja, jag tänker att många undrar nog hur man ska göra det.

Räkneexempel: tjäna pengar på ett lån

Jan: Ja, och då tänker jag, då ska vi ta ett räkneexempel. Vi lånar 100 kronor till exempel till 2 procent ränta. För det ska vara enkelt att räkna, och det är typ ett bolån idag. Så 100 kronor till 2 procents ränta, hur mycket kommer jag betala i ränta för det lånet?

Caroline: 2 kronor.

Jan: 2 kronor på årsbasis, eller hur? Inget konstigt. Så om jag tar de här 100 kronorna som jag har lånat och sen placerar dem i ett jobb och får 5 procents ränta, alltså de tjänar 5 kronor till 5 procent, då kommer jag få 5 kronor i slutet av året.

Caroline: Ja, så då är jag 3 kronor plus.

Jan: Ja, eller hur? För sen använder jag den femman för att betala av räntan på 2 kronor, och sen behåller jag 3 kronor till mig själv.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så då kommer ju kuggfrågan, eller tiotusenkronorsfrågan: hur många sådana här hundralappar vill jag ha?

Caroline: Jag tänkte att det kanske var så. Vilket jobb är det nu som ger det?

Jan: Precis, det kommer vi till.

Caroline: Det kommer vi till. Ja, men vi vill ha många, såklart.

Jan: Ja, men man vill ha alla.

Caroline: Ja, jag vill ha många hundralappar.

Jan: Eller hur? För för varje lånad hundralapp går jag ju tre kronor plus.

Det slår hål på myten om att alla lån är dåliga. Här har vi ett uppenbart bra lån.

Jan: Och detta slår ju hål på den här myten om att alla lån är dåliga. För här har vi ett uppenbart bra lån. Vi har inte pratat om vilken typ av lån det är. Vi har bara tittat på: okej, jag betalar två kronor i ränta, och sen tjänar jag fem kronor, jag betalar två kronor med de fem kronorna, behåller tre kronor till mig själv.

Skatt, ränteavdrag och inflation

Jan: Och sen brukar det komma in: men Jan, du har inte räknat med skatten. Nej, det har jag inte gjort. Men jag har inte räknat med ränteavdraget heller, och jag har inte räknat med inflation och så vidare. Så poängen här...

Caroline: Hur mycket har jag kvar då egentligen?

Jan: Jag ska säga att det går jämnt ut.

Caroline: Alltså, vad betyder det, att det går jämnt ut?

Jan: Nej, men du har ju 30 procent ränteavdrag. Så av de där två kronorna betalar du egentligen bara, vad blir det, trött i huvudet, 1,40. 60 öre får du ju tillbaka på skatten. Och sen, lite beroende på om det är ett ISK eller något sådant, så på de fem kronorna betalar du 1,50, 30 procent vinstskatt. Då betalar du 1,50, men du har ju betalat 1,40 mindre. Så det går jämnt ut, för du har fortfarande fått tre kronor i mellanskillnad.

Caroline: Okej.

Jan: Så det är ett sätt att tänka. Och grejen är, och detta kan ju låta lite märkligt: men kan man verkligen göra på det här sättet?

Caroline: Är det inte olagligt på något vis?

Det är precis så bankerna tjänar pengar

Jan: Nej, för jag brukar tänka så här: vem är det som gör detta varje dag? Vem är det som tjänar pengar på det här sättet?

Caroline: Banken.

Jan: Eller hur? Banken. Inlåning, utlåning. Vi lånar in pengar gratis till banken.

Caroline: Vi sätter in vårt kapital.

Jan: Ja, precis. Och om man vill vara lite konspiratorisk så är det inte att vi sätter in, vi lånar ju ut våra pengar gratis till banken.

Caroline: Ja, men man kan säga så också. Vi lånar ut våra pengar gratis.

Jan: Gratis till banken, och banken lånar ut dem till någon annan och får då till exempel två kronor per hundra för ett bolån. Eller hur? Och sen, även om de betalade 50 öre till oss, 0,5 procents ränta, så har de ändå tjänat 1,50 i mellanskillnaden. Detta kallas på bankspråket, på finansspråket, för ett räntenetto. Alltså det som banken tjänar mellan.

Caroline: Man förstår de här miljardvinsterna de gör.

Jan: Ja, gud, ja. Jag såg att det var över 1 600 miljarder kronor som bara var placerade på nollräntekonto. Och bankerna tjänar ju 16 miljarder om året bara på att låna ut dem till en procents ränta. Så det är klart, detta är superlönsamt.

Riksbankens promemoria från 2014

Jan: Och grejen är detta vi har pratat om. Vi funderar sällan så här långt, eftersom vi redan är där att lån är dåligt och den som är satt i skuld är icke fri, och lånad häst måste man stiga av, och du kan inte driva en kvarn med lånat vatten, och så vidare. Men om man tittar på detta rationellt, oemotionellt, så är det ganska tydligt.

Och det roligaste av allt: för ett par år sedan hittade jag en promemoria, alltså ett PM, som den svenska Riksbanken hade skrivit. Detta är alltså en rapport.

Caroline: Och vem hade de adresserat det till?

Jan: Nej, detta var liksom... De bara skrev det. Riksbanken ger ju ut rapporter. Och 2014, den 27 januari 2014, man kan gå in på Riksbankens hemsida och leta upp den här, så var det en promemoria om hushållens skuldsättning. Och du kan ju läsa vad de skrev på sidan 3 i den här rapporten.

Caroline: Okej. Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt, upp till bolånetaket, för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller långa räntefonder. Så vad betyder nu detta? Att man ska belåna sin bostad upp till bolånetaket?

Jan: Nej, de säger inte att man ska.

Caroline: Nej, men man kan.

Jan: De säger att det sannolikt är optimalt, för de flesta hade tjänat mer pengar på att belåna sin bostad, investera det i aktier och räntefonder och ha det, än att ha pengarna olånade eller att amortera.

Caroline: Det är sant att de skriver det. Eller hur? Analysgruppens PM om hushållens skuldsättning hos Riksbanken, sa du.

Jan: 27 januari 2014. Och jag fattar att de flesta inte sitter och läser Riksbankens PM.

Caroline: Vem gör det? Det känns som om det har gått obemärkt förbi, det här.

Jan: Att de kan rekommendera detta. Och de har ju haft superrätt sedan 2014 också. De som har gjort detta sedan 2014 hade ju tjänat mycket mer pengar på det. Men grejen är, jag tror att de flesta av oss, vi ser inte ens det, för vi är så förblindade av att lån är dåligt.

Sjunde AP-fonden belånar din pension

Jan: Men det finns många fler sådana här exempel på att det faktiskt är bra, att det är som ett verktyg.

Caroline: Att det är ett verktyg.

Jan: Att det är hävstång, att faktiskt överväga att lån kan vara bra. Ett annat sådant här statligt exempel är Sjunde AP-fonden. Det är ju det som jag alltid tjatar om, den bästa PPM-fonden man kan välja. Det är Sjunde AP-fonden, det här SÅFA-alternativet, AP7 SÅFA. Du kan läsa vad de skriver på Pensionsmyndighetens hemsida.

Caroline: Ja, från Pensionsmyndighetens hemsida står det så här. Sjunde AP-fonden använder sig av så kallade derivat för att höja risknivån i aktieandelen. Risknivån i AP7 SÅFA är för sparare upp till 55 år i nuläget 1,24 gånger högre än i en vanlig global aktiefond. Om värdet i en global fond går ner eller upp med 10 procent, går värdet i AP7 SÅFA upp eller ner med 12,5 procent. Syftet med den höga risknivån är att det ger dig möjlighet till bra värdeutveckling under många år.

Jan: Så vad är det de gör? Det är lite kul att tolka.

Caroline: Det här med derivat vet jag inte. Där kan jag stanna lite. Jag vet inte vad det är för någonting, så då vet jag inte vad resten heller betyder.

Jan: Ja, så vad är det Sjunde AP-fonden gör? Jo, då säger de så här: är du under 55 år, så belånar de din Sjunde AP-fond med 25 procent. Så för varje hundralapp investerar de 125 kronor. Så det betyder att när det förändras med 10 procent, alltså om du till exempel har en uppgång på 10 procent, så kommer din, eftersom du har 25 kronor mer, gå de facto 12,5 procent på det ursprungliga beloppet. Är du med? Och på samma sätt funkar detta om det går ner. Så om det backar 10 procent...

Caroline: Ja, för det är väl ändå någon som betalar för det här lånet.

Jan: Ja, men det är ju det man gör där. Så de betalar ju räntan för det här, men de lånar så extremt billigt så att det är försumbart.

Både Riksbanken och Pensionsmyndigheten använder belåning

Jan: Så här kan man se också att Pensionsmyndigheten gör detta för de flesta svenskar upp till 55 års ålder. Hänger du med? Så vi har både Pensionsmyndigheten, som använder belåning, alltså att de lånar 25 procent på vår pension, och vi har Riksbanken, som rekommenderar det.

Caroline: Det känns ändå som att det där är sådana som kan hantera sådant. Hur ska lilla jag komma i den friheten? Hur ska man känna sig säker? Vad är det man ska göra för att känna sig säker på att nu gör jag en bra grej här, jag lånar till investeringen?

Jan: Ja, men jag tror att det kommer, jag har det lite längre fram, att det handlar om tre frågor. Vad är matematiskt korrekt? Alltså så som jag gjort det nu: fem kronor är mer än två kronor, tre kronor i mellanskillnad. Så det ena är det matematiska. Det andra är: hur stor är risken jag tar för att få de där fem kronorna? För tänk om jag får minus två kronor, då är jag ju fyra kronor fattigare. Och den tredje frågan handlar om: är det känslomässigt motiverat? Men jag tänker att vi ska ta några fler exempel.

Caroline: Det gäller då att göra sin matte. Alltså, det är ingen komplicerad matematik heller, men man ska sätta sig ner och räkna ordentligt på det.

Jan: Ja, precis. Så jag tänker att vi tar ytterligare några exempel.

Caroline: Vi tar det ett steg i taget.

Aktier med hävstång kontra bostad med hävstång

Jan: Ja, vad skönt. Så om vi tar det så här. Föreställ dig att vi tar 20 000 av dina pengar, Caro. Och sen gör vi så här, vi lånar 80 000, och så köper vi aktier för de här 100 000. 20 000 som är dina, 80 000 som är lånade. Skulle du tycka att det är en bra idé?

Caroline: 80 000 som är lånade, så 100 000 tillsammans. Ja. Och så tycker du att vi ska köpa aktier för dem?

Jan: Ja, eller hur?

Caroline: Nej, det hade jag inte gjort.

Jan: Nej, eller hur? Och det är det sunda svaret. Det hoppas jag att de flesta säger nej till. Men låt oss ta alternativ två. Låt oss istället ta 200 000, alltså tio gånger mer av dina pengar, sen lånar vi 800 000 kronor, och så köper vi en bostadsrätt eller en villa.

Caroline: Men det är en annan grej ju.

Jan: Jaså?

Caroline: Det är ju ett hus som står där. Det är inte aktier som kan gå ner till noll i värde.

Jan: Jaha, okej. Men det har vi ju pratat om en massa andra gånger. En global indexfond kommer ju inte heller gå ner till noll i värde.

Caroline: Nej, sannolikt inte, nej.

Jan: Nej. Och detta är en sådan grej som fascinerar mig. För detta är ju någonting som de flesta har gjort.

Caroline: Ja, de flesta har tagit lån till sitt hus eller sin bostadsrätt.

Jan: Det är tio gånger större än det första. Men när vi tittar på det upplever vi att risken är mycket högre att ta 20 000 i eget och 80 000 i lån och köpa en global indexfond.

Varför känns aktielånet farligare?

Caroline: Jag tänker så här, att det handlar om att alla gör det. Alla tar lån för att köpa sitt boende. Sen är det inte alla som gör det där med att de tar lån för att köpa aktier. Och så när du säger att vi ska köpa aktier, då tänker jag omedelbart sådana där spekulations... alltså att det är spekulation. Men det är inte det det handlar om, tänker du, utan du tänker att man sätter det i något supersäkert.

Jan: Ja, alltså, så som vi brukar prata. Egentligen är jag inte heller...

Caroline: Supersäkert, men ganska säkert då.

Jan: Ja, men sånt som du har, alltså över en tioårsperiod 90 procents sannolikhet att det går bra. Alltså sånt som vi brukar prata om.

Caroline: Ja, och jag vet inte varför jag tänkte så fingerprint liksom. Jag vet inte. Och då tänker jag att absolut inte ska jag låna till aktier.

Jan: Ja, och detta är ju det som jag tycker är så fascinerande, och varför jag inte har någon sammanfattning i ett avsnitt. För vi är inte konsekventa.

Caroline: Vi tänker att det är helt olika grejer. Och tänk om det inte är det då.

Jan: Och redan här säger du att en bostad är mycket säkrare än en global indexfond. Eller hur?

Caroline: Nej, men jag sa inte det förrän du började med att vi pratade om en global indexfond. Jag tänkte ju hela tiden aktier som att det är en hög risk.

Jan: Ja, eller implicit så säger du att det är låg risk i boendet. För det säger ju de flesta.

Caroline: Det säger jag, ja.

Jan: Ja, exakt.

Bostadspriser i ett längre perspektiv

Jan: Och då tänker jag så här, då ska du få se en graf som jag såg när jag var på Swedbanks frukostmöte, om bostadspriserna i ett längre perspektiv. Du kan ju beskriva grafen för dem som...

Caroline: "Bostadspriser i ett längre perspektiv", rubriken. I Stockholm.

Jan: I Stockholm. Ja, och då är det priser från 1880 till 2019. Och vad skulle du säga?

Caroline: Jo, men jag ser att från 1880 fram till 1920 har bostadspriserna gått upp. Sen blev det en stor svacka där 1920, sen gick de upp igen, för att bara gå ner ända till 1990. Och sen har det bara stuckit iväg uppåt, liksom, de här bostadspriserna.

Jan: Detta tycker jag är spännande. För jag skulle beskriva grafen: priserna är ganska mycket oförändrade mellan 1880 och 1990. I hundra år rör sig priserna, det är inte stora förändringar där.

Caroline: Inte stora förändringar.

Jan: Ja, en ganska liten ökning, kanske 1–2 procent om året. Och från 1990 har vi i princip femdubblat priserna. Det vill säga, jag skulle påstå, när man tittar på en sådan här graf i ett långt perspektiv, så är ju inte bostäder säkrare än något annat tillgångsslag. Tvärtom skulle jag säga att bostäder är ganska mycket övervärderade i förhållande till det historiska snittet.

Caroline: I förhållande till det historiska snittet, ja.

Slå hål på den emotionella sidan

Jan: Så det jag vill göra här är egentligen lite att slå hål på myten, eller att argumentera mot den här emotionella sidan. För redan här när vi pratar blir det så mycket emotionellt, att vi utgår från vad vi känner, medan jag är mycket mer: men låt oss titta på vad siffrorna faktiskt visar. Och den här grafen kan man ju naturligtvis se på hemsidan.

Och dessutom är det ju så att det är inte bara att priserna har ökat fem gånger, utan det handlar dessutom om att lånen ger den här hävstången, precis som Sjunde AP-fonden. Så låt oss utgå från att vi köper ett hus för en miljon kronor, och så går det här huset upp med 10 procent, och jag har betalat kontant så jag har inga lån på det. Det vill säga, huset, vi köper det för en miljon, det ökar med 10 procent i värde, vilket betyder att det är värt 1,1 miljoner. Vi har tjänat 100 000 på en miljon, 10 procent. Inte så konstigt, eftersom jag sa att priserna på hus ökar 10 procent.

Caroline: Absolut.

Hävstångseffekten på eget kapital

Jan: Men så här gör ju inte de flesta. Det är väldigt få som betalar och köper hela sitt hus kontant, utan vad vi gör istället är att vi tar den här miljonen, men vi sätter bara in 150 000 och sen lånar vi 850 000. Sen stiger det med 10 procent i värde, alltså 100 000 kronor, värdet på huset. Men hur mycket har vi tjänat? Vi har tjänat 100 000 kronor, men vad blir det i procent? Jo, då blir det 67 procent, för vi har tjänat 100 000 kronor, men vi har ju bara satt in 150 000 kronor, alltså kontantinsatsen. Resten har ju banken satt in, och banken har redan tjänat pengar på den räntan.

Caroline: Så vi har gjort 67 procent.

Jan: Så de flesta har ju inte tjänat ens de här 9 procent om året, som jag tror som bostadsmarknaden har gjort sedan 1990, utan de flesta har ju haft avkastningar på 40, 50, 60, 70 procent om året.

Caroline: Ja, och dessutom, om jag får raljera lite grann, har det varit så att man förväntar sig...

Jan: Jaja.

Caroline: Man förväntar sig att bostaden ska gå upp i pris så att man kan göra en vinst. Och gör den inte det, så blir man förbannad.

Jan: Jaja. Det finns många exempel. Jag tror Cornucopia-bloggrannen brukar skriva om det, att det är vissa människor som tjänar mer på sin bostad än att gå till jobbet, på det här sättet.

Så blev svenskarna miljonärer

Jan: Och då bör man säga att okej, detta är ju det som har gjort de flesta svenskar som är lite äldre till miljonärer. Ibland, och nu kommer min lilla rant här mot lite äldre, oftast herrar, som ska berätta hur duktiga de är på att investera...

Caroline: Har de mansplainat dig?

Jan: Ja, gud, jag har blivit mansplainad.

Caroline: Du är så ung så du kan bli mansplainad.

Jan: Ja, precis. Så vad man har gjort, det är vad de flesta har gjort: man har köpt en bostad, man har belånat den högt, priserna har gått upp, och sen har hävstången på avkastning gjort att avkastningen på det egna kapitalet har varit enorm. Det är så svenskarna har blivit miljonärer.

Caroline: Är det detta de har berättat för dig att man ska göra?

Jan: Nej, men de har sagt så här: vi var så kloka, vi var så smarta, titta så duktiga vi har varit.

Caroline: Och egentligen har det varit flax i timing?

Jan: Ja, timing. Alltså, köpte du hus 1990 och ägde i 30 år, du har haft 9 procent om året med 50–60 procents belåning. Det är trösören att du tjänar pengar när du har en avkastning på eget kapital på 60 procent om året. Det betyder att dina pengar dubblas varannat, vart tredje år.

Inflationen åt upp lånen på 70- och 80-talet

Jan: Och än värre, det var dessutom inte bara att de har haft tur med att det har gått upp med 500 procent de här 30 åren, men på 70-, 80- och 90-talet hade man ju dessutom en hög inflation. Och då säger folk: men du vet, räntan var ju 15 procent. Ja, men inflationen var ju typ 13 procent.

Caroline: Okej, så det åt ändå upp lånet man hade.

Jan: Och framför allt hade man höga reala, alltså höga löneökningar. Jag tror att det var så att 1978 var den genomsnittliga löneökningen i Sverige typ 20 procent, mot vad man har idag, 2 procent per år.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Men idag är löneökningen 2 procent, inflationen är 2 procent, räntan är 2 procent, så det är liksom same, same. Men när allt är 15 procent, det äter ju lån, för lånen inflationsjusteras ju inte. Så detta är viktigt att veta, att det är lån. Även de som säger att jag aldrig hade lånat pengar för att tjäna pengar eller för att investera, men jag har varit så himla klok som har köpt en bostad. Och då blir jag så här: det är ju detta du har gjort.

Caroline: Och så klok, alltså förlåt, men så klok, hur klok är man? För att alla andra också gör det. Man har ju inte tänkt ut det själv.

Att göra medvetet det de flesta gör omedvetet

Jan: Nej, nu går du igång. Precis. Så egentligen, när vi pratar i detta avsnitt, så pratar vi inte om något annat än det som de flesta gör omedvetet, att börja göra det medvetet. Och kan jag göra det medvetet, då kan jag också ta en betydligt bättre ställning till riskerna, till möjligheterna, till matten och allt annat. Men vi måste bli av med det här att det är dåligt, och sen ändå göra det, men omedvetet. Så det är väl lite mina tankar kring det här.

Och för att fortsätta här, för att slå hål på lite tankar: om jag då ställer frågan till dig som lyssnar eller tittar... eller du kan läsa frågan.

Caroline: Vad får den lägsta räntan? Vad bedömer banken som lägst risk, det vill säga ger den lägsta räntan på? Är det A, bostaden, eller B, fond?

Jan: Ja. Vänta, vänta, innan du säger någonting, bara förklara frågan. Så att om vi tittar utifrån ett riskperspektiv, banken, den som lånar ut pengar, är det en hög risk vill man ha en hög ränta, är det låg risk så kan man tänka sig en låg ränta. Och då är frågan: vad bedömer banken som tryggast säkerhet? Är det en bostad, eller är det en fond eller en aktie? Vad skulle du spekulera i?

Caroline: Bostaden.

Jan: Bostaden, ja. Och det är så här, 9 av 10 svarar bostaden.

Bolåneräntor kontra belåning av fonder

Jan: Och då tänker jag så här, låt oss titta. Jag var inne idag på Swedbanks hemsida, där vi kunde se bolåneräntor. Kan du se vad det är för bolåneräntor, att se på tre månader?

Caroline: Tre månader, 2,25 procent. Ett år, 2,25.

Jan: Ja, men ish.

Caroline: Ja, typ runt två i alla fall, upp till sex år där. 2,75, det var värst.

Jan: Ja, så 2 procent, ganska låg ränta. De flesta andra lån har en högre ränta. Så låt oss titta på Nordnet. Nordnet har ju något som de kallar för knockout-lånet. Det vill säga, om du lånar på vissa fonder och aktier under vissa villkor, att du inte sätter alla äggen i samma korg, du sprider riskerna och så vidare, vilken ränta får du då?

Caroline: 2,49 procent.

Jan: Eller? Där pilen pekar.

Caroline: 0,99 eller 2,49.

Jan: Precis.

Caroline: Varför får man olika?

Jan: Jo, men det handlar om hur du placerar. Gör du en dum tillgång, så att du väljer dumma fonder, får du 2,49, som är i linje med bankerna. Men har du en bra portfölj, till exempel nybörjarportföljen eller globala barnportföljen, och belånar den upp till 40 procent tror jag att det är, ja, då får du 0,99. Så Nordnet ger 0,99. Om vi tittar på vad Avanza ger.

Caroline: Superlånet, 0,00 procent.

Jan: Ja. Så Avanza lånar också under vissa villkor, och upp till dessutom 50 000 kronor, då kan du låna pengar gratis.

Varför är fonder en bättre säkerhet än bostaden?

Jan: Och detta tycker jag är spännande. För precis som vi var inne på, de flesta säger att bostaden är det som ger bäst säkerhet. Men det är det inte. Och anledningen till det är, om vi jämför en fond och en bostad: en fond kan du sälja på dagen. Banken kan ju, ta Avanza som exempel, eftersom du har fonderna hos Avanza som du belånar, då kan de gå in på ditt konto och sälja fonden, eller hur, och så har de pengarna samma dag. En bostad, vad tar det?

Caroline: Det tar rätt lång tid att sälja, ja. Det tar flera veckor.

Jan: En annan grej är så här: om du är skyldig Avanza 10 000 kronor och du har en portfölj på 100 000, ja, då kan de gå in och sälja andelar för 10 000. De behöver inte sälja alla dina fondandelar.

Caroline: Nej, bara en del av det. Inte hela huset där.

Jan: Nej, precis. Väldigt svårt för en bank att bara lösa ut ett vardagsrum. Och slutligen brukar jag säga så här, att om jag står i mitt hus och banken tar huset, jag kan se Aftonbladet-rubriken framför mig: "Banken tog vårt hus". Och det spelar ingen roll att jag inte har betalat mina räkningar, banken kommer ha svårt att försvara att de slängde ut en barnfamilj på gatan. Jämför det med Avanza, som är så här: ja, du vet, Avanza tog 10 procent av min fondportfölj. Det är ju inte alls samma PR-svårighet.

Säkerheter och belåningsgrad

Jan: Så därför återspeglas detta, att fonder och aktier har en mycket lägre ränta på belåning än en bostad. Så det är ju inget konstigt det här heller. Och går man in på Avanza, då har de gått igenom varenda fond, hur hög belåningsgrad du kan låna på. Till exempel, om man köper en global indexfond för 100 kronor, då är det många som du kan belåna till 80 procent, precis som ett hus. Så det spelar inte så stor roll, så länge du har en tillgång. Om det är en fastighet eller en aktie, är den en riktig tillgång, så kan du belåna den ofta enligt nästan samma villkor. Men vissa säkerheter är bättre än andra. Så det är inget konstigt, det vi pratar om, det är bara att man kanske är lite ovan vid det.

Så om vi fortsätter att titta: dåliga lån, lån som gör mig fattigare varje månad. Om vi ska kategorisera det, oftast konsumtionslån, fordonslån, samlingslån, sms-lån och så vidare, det är den typen. Bra lån, lån som gör mig rikare varje månad. Och här säger jag, kan vara, att detta är de lån man kan överväga att inte amortera på. Och det är då investeringslån, det kan vara bostadslån, det kan vara CSN-lån. Och anledningarna där är, som du var inne på, att räntan är...

Caroline: Oftast rätt låg.

Jan: Ja, precis.

Räkneexempel: kreditkort kontra aktier

Jan: Så jag tänker att vi tar ett par exempel till. Så föreställ dig att du har 10 000 kronor. Vad är bäst? Ska du ta alternativen?

Caroline: A: amortera på ett kreditkort med 15 procent och 10 000 kronor i skuld. Eller B: investera 10 000 kronor i aktier till 8 procent och behålla skulden på kreditkortet, som är 10 000 kronor till 15 procents ränta.

Jan: Så vad skulle du säga? Hur skulle du resonera? Vi har ett kreditkort med 15 procents ränta och 10 000, och jag har 10 000 kronor. Ska jag amortera på skulden på kreditkortet, eller ska jag investera det till 8 procent?

Caroline: Jag hade nog betalat av skulden. För den är 15 procent i ränta.

Jan: Ja, eller hur? Så det är mycket bättre att i detta alternativ amortera på skulden på kreditkortet. För det motsvarar ju att få 15 procents avkastning, eller hur? För jag slipper ju betala räntan nästa år om jag amorterar. Och i det andra fallet hade jag bara fått 8 procent, så jag hade ändå gått back. Och det är till och med så att, om vi skulle göra om exemplet och säga: vad är bäst, du har 10 000 kronor, amortera på en kreditkortsskuld på 10 000 kronor och 15 procents ränta, eller investera i aktier med en förväntad avkastning på 15 procent, så hade det ändå varit bättre att amortera, för med aktierna har du en risk.

Caroline: Jag kan inte förvänta mig att det ska komma 15 procent.

Jan: Nej, för de kan ju gå upp eller ner. Men betalar du A, amorterar du på kreditkortet, då vet du de facto att det är 15 procent. Hänger du med?

Besparing kontra intjäning

Caroline: Ja, det är det här som jag aldrig riktigt känner att jag hänger med på, att jag liksom kan räkna hem 15 procent. Jag vet inte.

Jan: Jo, men jag tror, du har 10 000 kronor. Om vi inte skulle göra någonting, så kommer jag nästa år, i december, få betala 1 500 kronor i ränta på kreditkortet.

Caroline: Ja, det kostar mig ju att ha den här skulden.

Jan: Ja, exakt. 15 procent, 1 500 kronor. Hade jag investerat i aktier så hade jag fått ut 800 kronor.

Caroline: Ja, absolut. Men du pratar om att det är en vinning för mig?

Jan: Nej, det är en besparing.

Caroline: En besparing, ja. Det är en besparing.

Jan: Det är en besparing på 1 500 kronor. Men det är ju samma grej. Om man tittar på din förmögenhet, så är ju liksom en intjäning, eller att du inte behöver betala någonting, samma sak, det går jämnt ut.

Caroline: Ja, för denna gången.

Jan: Ja, precis. Bra, då har vi rett ut det för en gångs skull.

Tumregeln: amortera allt över bolåneräntan

Jan: Så jag skulle säga så här, tumregeln om man skriver: amortera alla lån som har en ränta över ett vanligt bolån. Alltså, i dagsläget kanske 1,5–2 procent. Och om vi drar gränsen vid 1,5–2 procent, då blir det ju alla kreditkortsskulder, alla konsumtionslån, alla billån, båtlån, liknande fritidshuslån, alla sådana här samlingslån.

Caroline: Vad är samlingslån?

Jan: Det är det som alla de här bolagen: "samla dina lån hos oss och få en bättre ränta".

Caroline: Men är det bättre ränta eller inte?

Jan: Ja, det är så att kan du få 5 procents ränta istället för 15 procent på kreditkortet, så är det bättre. Men det är fortfarande en högre ränta än ett bolån. Så är det ju. Och sen, de andra låntyperna man kan överväga att inte amortera, det är då bostadslån, investeringslån, aktiefondlån. Så det är lite tumregeln.

Räkneexempel: CSN-lån

Jan: Så vi tar ett nytt exempel. Ska du läsa det?

Caroline: Okej. Lån på 100 000 kronor från CSN med 0,16 procent i ränta. Ska jag A, amortera 100 000 kronor, eller B, investera 100 000 kronor till 5 procents avkastning? Jag skulle investera dem.

Jan: Varför det?

Caroline: För att CSN-lånet är 0,16 procent i ränta. Det är ju väldigt lågt.

Jan: Ja, det är ju extremt lågt.

Caroline: Och om jag skulle få 5 procents avkastning, då hade jag ju tjänat bra på det.

Jan: Ja, du hade ju tjänat 480.

Caroline: Men samtidigt vet jag ju inte om jag får 5 procent, eller hur?

Jan: Nej.

Caroline: Fast nu är låneräntan så otroligt låg.

Jan: Ja, alltså, CSN-lånet skulle jag säga är no brainer. Idag finns det ju bankkonton med insättningsgaranti som ger en högre avkastning än 0,16. Så där kan man göra det riskfritt. Sen kanske det bara är 1,5 procent, men det är ändå 1,2 procent mer per år. Så CSN-lånet idag skulle jag säga är en no brainer.

Caroline: Varför är det så himla låga räntor på det? Är det för att alla ska kunna ta...

Jan: Ja, för att staten är garant på det lånet. Det är ju ett statligt lån.

Caroline: Jo, ja, precis. Men jag tänkte också att utbildning skulle kunna vara tillgängligt för alla. För det är ju till utbildningssyfte egentligen, att man ska kunna försörja sig på det medan man pluggar.

Låna mer av CSN och investera mellanskillnaden

Jan: Absolut. Men när vi pluggade för 20 år sedan så var det ju samma grej, men vi betalar mycket högre ränta. Så det är ju för att räntan är låg och för att det är ett säkert lån, du betalar ju det resten av livet.

Jag tänker att vi ska ta nästa, som är då bostadslån.

Caroline: Det står lite klurigare här på din slide.

Jan: Ja, för bostadslån är mycket klurigare. CSN är no brainer.

Caroline: Vänta lite, jag måste bara säga en sak om CSN-lånet.

Jan: Ja.

Caroline: Man tar ju det när man ska plugga. Oftast inte för att investera pengarna, eller hur?

Jan: Nej.

Caroline: Så redan där är det ju liksom...

Jan: Men om man kan bo hemma hos sina föräldrar och ta ett CSN-lån samtidigt och investera.

Caroline: ...och investera.

Jan: Eller jobba, eller tjäna extra pengar. Det är inte ovanligt att jag får den frågan, så jag fattar att alla inte kan göra det.

Caroline: Ja, alla tänker nog inte så. Jag hade inte tänkt så år 2000 när jag behövde plugga.

Jan: Nej, utan många tänker så här: men jag ska inte låna, jag behöver bara låna 2 000 i månaden. Men jag kan låna 7 000 kanske.

Caroline: Ja.

Jan: Och då är det bättre att låna 7 000, investera 5 000 och leva på de andra 2 000.

Räkneexempel: bostadslån och amorteringskravet

Caroline: Okej, förlåt mig. Nu kör vi om här med bostadslånet, som är lite klurigare.

Jan: Ja. 3,2 miljoner genomsnittsvilla, belåningsgrad 80 procent, alltså 2 miljoner 560 tusen. Vi räknar på en ränta på 1,6 procent. Och sen tittar vi på två alternativ som man kan amortera. Och här kan man ju inte välja att amortera eller inte amortera, utan vi har ju det här amorteringskravet. Det fanns ju inte innan. Och då har vi två exempel: att vi antingen amorterar 2 procent i 50 år för att då bli av med lånet, 50 år gånger 2 procent är 100 procent, alltså vi är lånefria i slutet av perioden. Eller vi följer amorteringskravet, det vill säga att vi amorterar 2 procent ner till 70 procent, vi amorterar 1 procent från 70 procent ner till 50 procent, och sedan amorterar vi ingenting därefter.

Caroline: Så vi är av med halva lånet.

Jan: Ja. Och vad vi gör då, istället för att amortera, är att vi investerar de pengarna. Så istället för att amortera, investerar vi, och då räknar jag på 6 procent.

Caroline: Men hur lång tid tar det att amortera ner till 50 procent?

Jan: Ja, det kan vi titta på, det vet jag inte.

Caroline: Och det tar väl rätt lång tid?

Jan: Nej, men det beror på. Så här är det, 80 procent du amorterar, det tar ju 5 år att amortera ner till 70, och sen 20 år, så 25 år.

Caroline: Jag tänkte att det var 25 år, men jag tänkte att du kanske hade gjort någon annan...

Jan: Nej, men vi får se, det kan vara så att vi blir lurade här också, för matten är ju annorlunda. Men skitsamma, det är egentligen inte det som är det viktiga.

Grafen: amortera till noll kontra investera mellanskillnaden

Jan: Utan det kommer här i nästa, där jag har plottat ut. Jag har gjort en graf där jag har visat att vi amorterar de här två procenten varje år i 50 år, för att vara skuldfri efter 50 år. Då får vi en graf som går neråt, helt enkelt. Vi börjar på 80 procents belåning på 2 miljoner 600 000, och sen går den linjärt ner till 0 procents belåning efter 50 år. Sedan har jag i samma graf ritat in den här heldragna linjen, som är mitt eget kapital, alltså hur mycket pengar äger jag. Och i början är det ju bara de där 600 000 kronorna som jag satte in i kontantinsatsen, för resterande 2,5 miljoner äger ju banken, eller hur. Och i slutet, efter 50 år, då har jag betalat av hela lånet och då har jag 3,2 miljoner. Givet allt annat lika, alltså huset har inte förändrats i värde och ingen förslitning och så vidare, utan rent matematiskt. Så då blir det två linjer som korsar varandra. Hänger du med på detta?

Caroline: Ja.

Jan: Bra. Så då tänker jag, i den andra har jag visat hur blir detta då om man gör en amortering plus en investering, alltså man följer amorteringskravet. Och då ser vi att den här linjen, som innan gick från 80 procent till noll, först lutar den mer, från 80 till 70 procent, för vi amorterar ju 2 procent om året. Sen lutar den lite mindre, för vi amorterar 1 procent om året där till 50 procent. Och sen är den konstant på 50 procent, sen är den ju bara rak.

Ränta-på-ränta-svängen på eget kapital

Jan: Men om vi nu tittar på det egna kapitalet, det som jag satte in, så i början är det precis samma, eller hur. Men sen, när vi har passerat 70 procent, ja, då kan jag investera den där ena procenten som jag amorterade innan. Och sen, efter 50 procent, så kan jag investera 2 procent.

Caroline: Jag amorterar inte på huset längre, så jag har 2 procent till i min ekonomi.

Jan: Som jag nu kan investera till 6 procent. Och det som händer är att, det som innan var raka linjer, denna får ju den här kurvsvängen på ränta på ränta, att den böjer sig uppåt. Och om vi i det förra exemplet slutade på 3,2 miljoner, alltså att huset är obelånat, så kan du se vad vi slutar på i denna runden.

Caroline: Vi slutar på ungefär 5 miljoner.

Jan: Så i detta exempel, efter de här 50 åren, är jag 1,8 miljoner rikare, tack vare att jag har investerat.

Caroline: Så istället för att vara en så god medborgare och amortera ner huset till noll, skulle jag bara amortera ner det till 50 procent och sen investera mitt kapital. För då hade jag vunnit mer på det.

Jan: Ja, för då har vi precis allt det vi har pratat om innan. Du har 6 procents avkastning, men du betalar ränta på 1,6 procent. Så du tjänar mellanskillnaden. Och inte bara att du tjänar mellanskillnaden, du får ju ränta på ränta på mellanskillnaden också.

Caroline: Ja, det tänker man inte på, förrän man gör denna matten.

Räntan är inräknad i kalkylen

Jan: Och då har jag i detta inte tagit hänsyn till ränteavdraget, jag har inte tagit hänsyn till andra skatter. Men däremot har jag tagit hänsyn till att du måste betala räntan. Så detta är ju med räntan för de där 50 procent betalt. Så det är inte som att vi investerar 2 procent men sen har vi någon extra inkomst för att betala den räntan, utan det är inräknat.

Caroline: Ja, man kan ju kolla på de här graferna om man vill. De ligger på bloggen sen.

Jan: Precis. Så här i detta diagram har jag helt enkelt bara tagit in alla de här fyra i samma. Och där ser man ju hur de här streckade amorteringsgraferna går ner till 0 eller stannar på 50. Och vi ser att när vi kan börja investera istället för att amortera, så ser vi hur de här två eget kapital-kurvorna drar ifrån, att den som investerar börjar öka och öka mer från den här konstanta linjen. Är det så här intuitivt?

Caroline: Det är inte intuitivt överhuvudtaget. Jag måste fortfarande tänka: vad är det som gör att det egna kapitalet kan dra ifrån, men är det för att man sitter på lånet då, alltså?

Jan: Ja, det gör ju att pengar som annars hade gått till investering... Det är samma exempel som innan: 100 kronor, vi betalar 2 kronor i ränta, men jag får 5 kronor till mig själv, så jag behåller mellanskillnaden.

Caroline: Och det är detta som AP7 står för också, alltså den principen som de använder.

Jan: Att det blir mer avkastning.

Caroline: Absolut. För att det är mer pengar som sätts i rörelse, eller sätts i arbete.

Samma princip, högre belopp eller högre ränta

Jan: Precis. Sen jobbar inte de med pengarna, utan de jobbar med procenten, men det är samma. Hänger du med på det? Jag tror det. Du kan antingen ha ett högre belopp och lägre ränta, eller en högre ränta och lägre belopp. Same, same.

Så om vi tittar här, slutsatsen är att skillnaden mellan att amortera fullt till noll och att behålla lånet på 50 procent och istället investera, är en form av en alternativkostnad, i form av att man lämnar pengar på bordet. Så om jag amorterar till noll, det vill säga att jag amorterar mer än jag behöver enligt amorteringskravet, så betyder det att jag inte tjänar så mycket pengar som jag hade kunnat göra. Det är inte att jag förlorar pengar, men jag tjänar inte så mycket som jag hade kunnat. Det är därför man kallar det för en alternativ avkastning, eller alternativkostnad.

Att amortera mer än du måste är ingen förlust, men du lämnar pengar på bordet du hade kunnat tjäna.

Vad alternativkostnaden landar på

Jan: Så kostnaden är, och i detta fallet går det inte att säga, man måste räkna på det, men i mitt exempel här med genomsnittsvillan på 3,2 miljoner: räknar vi på att vi kan investera till 4 procents avkastning, då är skillnaden nästan en halv miljon över lånets period på de här 50 åren. Vid 6 procents avkastning är skillnaden 1,8 miljoner. Räknar vi på 8 procent på aktier, då är det 4,2 miljoner.

Caroline: Som man tjänar mer.

Jan: Alltså som du har mer pengar om du gör på detta sättet, än om du hade amorterat.

Caroline: Så tror du att vi ger svar på den frågan nu, om jag ska amortera eller investera?

Jan: Ja, jag tänker att vi är på väg.

Caroline: Frågan kommer ibland på vägen.

Jan: Ja, jag hoppas det. Det är ju det vi har pratat om i nästan snart en timme.

Caroline: Ja, det känns som att man har fått något slags rätt så definitivt svar.

Jan: Ja, men vi är inte klara än. Vi har en stund kvar.

Bättre bolåneräntor när du har kapital

Jan: Sen i detta vill jag också säga så här, återigen kom jag ihåg att vi innan resonerade om att den som lånar ut pengar, om det är en hög risk så vill man ha en hög ränta, eller hur, låg risk, låg ränta. Så låt oss titta här på Nordnet. Nordnet erbjuder idag, om man har sparade pengar som man investerar hos Nordnet och man kan tänka sig att ha lån samtidigt, som ett bolån. Kommer du ihåg vad Swedbank hade på sin lista?

Caroline: Vad var det, 2,6?

Jan: 2,2. 2,2 var listräntan. Och du kan se här, om man har lite olika belopp på Nordnet, vilken ränta man kan få då.

Caroline: Då är det 0,89 procent om du sparar 10 miljoner kronor eller mer hos oss. Eller 1,04 procent om du sparar 5–10 miljoner kronor. Och 1,24 procent om man sparar 2,5...

Jan: Nej, 2,5.

Caroline: Ja, förlåt.

Jan: 2,5 till 5 miljoner kronor hos oss. Så det betyder att om man har pengar, och här räknas ju tjänstepension in och företagets pengar, man kan lägga in alltihop.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så detta gäller oftast de som är äldre. Så om du har 50 procents belåning på huset och sen har ett kapital att spara, så får du mycket bättre räntor hos Nordnet, om du har ditt bolån hos dem. Så de upplever ju inte det som en så himla hög risk, utan tvärtom subventionerar de detta jämfört med till exempel Swedbank.

Avanza och private banking

Jan: Tittar vi på Avanza, så har de exakt samma grej. Och där kan du få till mig från 0,79 procents ränta. Alltså nästan 1,5 procent lägre bolåneränta.

Caroline: Än hos en bank.

Jan: Hos Swedbank, precis. Detta förutsätter dock att du har det som de kallar private banking-kund, att du har två eller tre miljoner. Men om man ser detta som ett sparande, tjänstepension, företag och så vidare, så är ju detta extremt lönsamt.

Caroline: Det handlar inte om att man ska ha sparat ihop tre miljoner, utan man kan ha allt sitt sparande där.

Jan: Jo, så du behöver ha sparat ihop. Tjänstepension kan ju räknas in, till exempel företag räknas in. Ditt och mitt tjänstepensionssparande räknas ihop, för man kan slå ihop det i hushåll och så vidare.

Caroline: Ja, för det kan ju lätt bli så att man känner att nej, det där är inte för mig, det är för någon annan som har mycket mer pengar.

Jan: Så här, för de flesta yngre än 40–50 så är inte detta relevant. Men bara som ett sätt att visa: vi räknar exemplet på 1,6 procents ränta, men det går ju att få ännu bättre ränta. Och det blir ju helt andra siffror om du räknar 8 procent och 0,8 procent i ränta, än om du räknar 2 och 5, till exempel.

De tre frågorna inför beslutet

Jan: Så jag tror att det är detta jag var inne på innan, att till syvende och sist handlar detta om tre stycken frågor som man behöver ta beslut kring, huruvida man ska amortera eller investera. Du kan ju läsa frågorna.

Caroline: Det är vilket alternativ som ger bäst avkastning på pengarna.

Jan: Ja, det vill säga att vi behöver räkna. Fem kronor: jag har en hundralapp, jag kan få fem kronor, jag behöver betala två kronor, jag behåller tre kronor till mig själv. Den första frågan är ren matteövning.

Caroline: Andra frågan: vad är risken och osäkerheten i avkastningsantagandet?

Jan: Så vad är risken i att jag inte får de här fem kronorna? Vad är osäkert?

Caroline: Skulle det kunna vara så att jag inte får mina fem kronor?

Jan: Tänk att jag har lånat en hundralapp för två kronor, så de två kronorna behöver jag betala. Om jag dessutom inte får fem kronor, utan jag går back två kronor, då är jag ju back fyra kronor egentligen. Två kronor för räntan och två kronor som jag har förlorat. Så där finns en osäkerhet, en risk. Och det är den man behöver bedöma, och det är det vi ska göra i sista delen av avsnittet. Och den tredje frågan.

Caroline: Kommer jag känslomässigt kunna hantera osäkerheten?

Jan: Ja, kommer jag kunna hantera den här nedgången? Och det ska vi också titta på.

Förväntad avkastning per sparform

Jan: Och tittar vi då på vilken lön jag kan få på mina pengar, alltså vilken avkastning jag kan få, då har vi den här klassiska. Att ha pengarna på vanligt bankkonto, det är 0 procents ränta, alltså pengarna dör på bankkontot på grund av inflationen. Räntefond i dagsläget kanske 1,5 procent. Indexfonder, 100 procent aktier, kanske 8 procent per år. Och sen alternativa investeringar kanske 13, 14, 15 procent. Så där har vi de grova avkastningarna, men de kommer ju med en risk.

Och det har vi ju pratat om framför allt i avsnitt 91, då vi pratar om det här med globala barnportföljer, alltså 90 procent aktier och 10 procent räntor. Och då hade vi...

Caroline: En förväntad avkastning på cirka 5 procent per år.

Jan: Och nu märker jag att jag skrev fel. Den ska inte vara 5, här ska det vara 7 procent. Så en förväntad avkastning på 7 procent.

Caroline: Ja. Maximal förlust...

Jan: Med 95 procents sannolikhet.

Caroline: Ja, då kan det vara ner till minus 25 procent per enskilt år.

Jan: Ja, och då kan vi ju ha två, tre års nedgång. Så vi kan ju förlora 50–60, 65 procent av våra pengar i en sådan här global barnportfölj.

Sannolikheter över tid: global barnportfölj

Jan: Men tittar vi återigen över en tioårsperiod, så är sannolikheten för en positiv avkastning 94 procent. Och sannolikheten för att få en avkastning över 5 procent per år, det är 73 procent. Så tittar vi över en tioårsperiod med en global barnportfölj, antingen jag gör den själv eller jag gör den hos Lysa till exempel, då, som vi har gjort i avsnitt 99, så ser vi att sannolikheten för att få 5 procent i avkastning per år är 73 procent. Så i 73 av 100 år, eller i 7 av 10 år, så kommer vi ha en avkastning över 5 procent. Så där har vi den ena aspekten. Men jag behöver ju palla med de här förlusterna på kanske 50 procent över en två-, treårsperiod.

Tittar vi på nybörjarportföljen, så var det i avsnitt 89. Så där kan vi ta förväntan, och det är 60 procent aktier och 40 procent räntor, antingen att man gör det själv eller hos Lysa till exempel.

Caroline: Ja, förväntad avkastning är då cirka 5 procent per år. Och maximal förlust med 95 procents sannolikhet kan vara minus 17 procent per enskilt år.

Jan: Ja.

Caroline: Sannolikheten för positiv avkastning är ju 95 procent.

Jan: Över en tioårsperiod.

Caroline: Ja, och sannolikheten för avkastning som är större än 5 procent per år är 63 procent.

Amortera lån med högre ränta än bolånet

Jan: Ja, och då ser man också att detta går i linje med det vi sa innan, att alla lån över ett bolån bör man ju amortera. För här pratar vi om sannolikheten att få över 5 procent. Så det är ju inte lönt att göra det på ett lån som har en ränta på 5 procent, det är bättre att amortera. Men har vi de här 0,8 procents räntorna och 1,5 procents räntorna, ja, då kan det ju vara värt att få ett positivt utfall i 7 av 10 år.

Och här har jag faktiskt gjort ett par grafer. Så här är då en global barnportfölj.

Caroline: 60 procent aktier. Nej, förlåt, en nybörjarportfölj.

Jan: 60 procent aktier och 40 procent räntor, på 12 månaders sikt, från 1870 till 2018. Så då tittar vi, om vi placerade 100 kronor i nybörjarportföljen, till exempel om vi tar 2008. Då hade jag haft 100 kronor i januari, men i slutet av året hade jag haft kanske 78 kronor, för vi hade en nedgång på 22–23 procent. Medan om vi tittar på 1999, en hundralapp i januari hade varit värd 145 kronor i december. Så det är så man tolkar den. Och då kan man säga att den är ganska slagig, den här grafen.

Caroline: Ja, att det går upp och ner lite.

Jan: Men det går ganska mycket i linje med det vi sa. Den maximala förlusten är ju typ minus 20 procent.

Nybörjarportfölj kontra rörlig bolåneränta

Jan: Och då tänker jag så här, för resonemanget här är: vad händer om jag istället för att amortera investerar i en sådan här nybörjarportfölj, alltså en 60/40 i en fondrobot, eller jag gör det själv? Då har jag i nästa graf tagit den här nybörjarportföljen, dock från 1985 fram till 2018, och så har jag faktiskt också ritat in vad en rörlig bolåneränta var de olika åren i genomsnitt. För vi kan inte bara titta på de här 30 åren och säga: bolåneräntan är 1,5 procent.

Caroline: Nej, den är ju inte det under 30 åren.

Jan: Nej, utan den har ju varierat, den har ju varit över 10 procent vid vissa tillfällen. Så då behöver man jämföra vad nybörjarportföljen hade gett och vad jag hade betalat i ränta, för att se. Och där vill vi naturligtvis att nybörjarportföljen ska ge en högre avkastning än vad räntan ger. Och återigen, nu är vi inne på det här, historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Men om du skulle säga någonting här om den?

Jan: Jag skulle säga att de flesta år är det ju över.

Caroline: Ja, jag var tvungen att kolla lite på vad grafen visar.

Jan: Ja, den röda linjen är räntan, staplarna är nybörjarportföljen.

Caroline: Ja, precis. Och då är det ganska tydligt att portföljen är högre, ger bättre avkastning än vad räntan är.

Nettot mellan portfölj och ränta, 12 månader

Jan: Precis. Och då har jag i nästa slide helt enkelt bara tagit nettot, alltså skillnaden. Skillnaden mellan vad man har betalat i ränta och nybörjarportföljen. Så istället för att ta två linjer, så har vi bara en som visar det ena minus det andra. Så när stapeln är negativ, då har vi förlorat pengar det året på att investera. Är den positiv, så har vi tjänat pengar det året på att investera, i förhållande till varandra.

Och då har jag tagit fram lite siffror. Så om vi tar på 12 månaders sikt och har en nybörjarportfölj på 60/40 och tre månaders bolån, så kan ju du bara ta några av siffrorna där kort, vad det har gett.

Caroline: Vilket år menar du?

Jan: Medianavkastningen.

Caroline: Ja, medianavkastningen är 6 procent. Genomsnittsavkastningen är 4,8 procent. Som max har man fått 39,3 procent och som minst minus 28,7 procent. Ja, positivt utfall i 22 av 34 år.

Jan: Ja, och då säger man att det är 65 procent.

Tolkningen av 12-månaderssiffrorna

Jan: Historiskt har det 65 procents sannolikhet. Så tolkningen av detta är att har jag haft en nybörjarportfölj och haft de här pengarna och haft valet att amortera eller investera och betala räntan med de investerade pengarna, så i 22 av 34 år har jag tjänat pengar. I genomsnitt har jag tjänat 4,8 procent efter att räntan är betald, och i genomsnitt, median, har jag tjänat 6 procent. Men i det bästa av åren har jag tjänat 39 procent, och i det sämsta året har jag gått back 28 procent. Så det är ju den här slagigheten som man behöver, när vi pratar om att känslomässigt klara av.

Och det är ju detta som är haken. Ibland frågar man sig: vad är haken? Jo, men haken är att du ett enskilt år, under den senaste 30-årsperioden, hade förlorat 29 procent. Och av de här 34 åren har ju 22 av dem varit positiva.

Och jag tänker, om vi fortsätter, för jag brukar alltid säga att man ska inte spara på 12 månader, utan man ska spara på en fem- eller tioårshorisont.

Femårshorisont

Jan: Så tittar vi på en femårshorisont, så ser det ut så här istället. Då har jag räknat samman att man investerar alla femårsperioder under den här 30-årsperioden, hur det skulle se ut. Så då kan du ta siffrorna där.

Caroline: Medianavkastningen är 3,3 procent. Genomsnittet är också 3,3. Som max kan man få 15,6 procent och som minst minus 6,3. Och man har då ett positivt utfall i 21 av 30 femårsperioder, det vill säga 70 procent.

Jan: Ja, precis. Här tittar vi över alla femårsperioder. Den maximala avkastningen över en femårsperiod, så årsmedelavkastningen är 15,6 procent. I det värsta fallet så har det varit i stort sett minus 6,3 procent i årsmedelavkastning. Så vi ser här att sannolikheten kryper högre, och det hänger ju ihop med att ju längre du investerar, desto större är sannolikheten för en positiv avkastning. Det är ju detta vi alltid tjatar om, att tiden är din bästa vän.

Tioårshorisont

Jan: Och gör vi samma sak fast över en tioårsperiod, så ser vi att här har vi ju ännu fler positiva utfall. Här har vi faktiskt 23 av 25 tioårsperioder, alltså 92 procents positivt utfall. Och du kan ju ta de andra siffrorna.

Caroline: Ja, medianavkastningen är 3,6 procent. Genomsnittet 3,3. Som mest kan man få 6,2 procent och minst 0,9 procent.

Jan: Ja, men detta är åter... det är viktigt, för du pratar om vad man kan få. Nej, detta är inte vad man kan få. Detta är vad det har varit historiskt.

Caroline: Ja, vad det har varit historiskt.

Jan: Historiskt över den här tidsperioden. Så det är viktigt, återigen, historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Men det ger ändå en fingervisning, att över en tioårsperiod med en 60/40-portfölj så har vi ganska höga sannolikheter.

90/10 jämfört med 60/40

Jan: Och för den som är intresserad har jag även gjort det här för de globala barnportföljerna, om man har 90/10-fördelning jämfört med en 60/40. Och det som faktiskt förvånade mig var att det blev inte super mycket bättre för att vi tog en högre risk. Så man kan titta på bloggen på en sammanställning, hur det ser ut. Avkastningen blir högre, men nedgångarna blir såklart större också.

Så om vi ska börja runda av, så skulle jag säga att utifrån ett matematiskt perspektiv, alltså särskilt över en femårsperiod eller en tioårsperiod, så finns det skäl att argumentera för att man bör investera framför amortera, eftersom avkastningen normalt, historiskt sett, har varit högre än det man har betalat i ränta för lånen.

Men det förutsätter att du inte freakar ut under den tioårsperiod när nedgången på minus 50 procent kommer.

Jan: Men det är liksom, återigen, viktigt så här: detta förutsätter ju att man inte freakar ut under den här tioårsperioden, när vi har den här nedgången på minus 50 procent över kanske en tvåårsperiod, att vi tar ut pengarna. För då har jag gjort det sämsta av båda världar.

Caroline: Det ser fundersam ut.

Jan: Nej, absolut inte.

Dumma beslut blir dubbelt så dyra med lån

Jan: Och särskilt stora konsekvenser får de dumma besluten, de blir ju dubbelt så dumma när du har lånat pengar, för då förlorar du pengar på ett annat sätt än om du bara har en missad avkastning när det inte är belånat.

Så man kan ytterligare fortsätta argumentera för att investera istället för att amortera. Vi har idag ett generöst ränteavdrag på 30 procent, vilket innebär att vi de facto har rabatt på räntan. På den räntan som vi har idag betalar du ju inte ens hela den, utan du betalar bara 70 procent av räntekostnaden. Vi har dessutom det nu, som vi pratade om i avsnitt 87 med professorn från Handelshögskolan, att vi har ett läge där räntan är lägre än inflationen. Så vi betalar kanske 1,5 procent, men inflationen är 2 procent, så det betyder att 0,2 procent äts upp på ditt lån varje år.

Banken ger dig paraplyet när det är soligt

Jan: Och sedan, en stor anledning till varför jag inte propsar på att vi ska amortera, det är ju den här klassiska regeln som min mentor Claes-Erik alltid sa: att banken ger dig ett paraply när det är sol ute, men de vill ha tillbaka det så fort det har börjat regna. Så det kan ju hända att du amorterar, och sen kommer ett bra läge och du vill investera, men då tillåter inte banken att du lånar pengar på huset igen, för då säger de att du inte tjänar tillräckligt för att amortera, och då är pengarna låsta. Detta har hänt till exempel många äldre människor, att man har amorterat...

Caroline: Hela tiden har man slitit för att amortera på huset.

Jan: ...och nu vill man låna pengar, men då får man inte lån, trots att man kanske har ett stort övervärde i sin fastighet. Men hade man inte amorterat utan haft pengarna vid sidan om, så hade inte banken tvingat en att amortera. Så det där, det är inte säkert att du får låna pengar när du vill låna dem.

Alla ägg i en korg: boendekorgen

Jan: Sen är det också en sådan här, att vi brukar alltid prata om att man inte ska lägga alla äggen i samma korg. Amorterar man bara, då har man ju lagt alla äggen i en enda korg, alltså boendekorgen. Och nu har det ju varit framgångsrikt de senaste 30 åren, så därför pratar ingen om det här, utan vi är liksom så här: bostäder är bra.

Caroline: Men det har inte varit något problem, när det är det enda man har gjort.

Jan: Nej, för det ägget har ju gått bra.

Och sen läste jag faktiskt en artikel på nätet om det här, och där var faktiskt en grej som jag inte hade tänkt på. Men det var överkurs, för till och med jag fick tänka efter två gånger innan jag fattade.

Caroline: Till och med du, Jan.

Lånet som skydd mot inflation i egna valutan

Jan: Ja, men att ha ett lån är ett sätt att skydda sig mot inflation i den egna valutan. Säg till exempel, som vi nu har en svag krona, om man då har lån i dagsläget, så är ju det ett skydd, för du tjänar, inte tjänar pengar, men inflationen gör ju att ditt lån blir mindre värt. För framtida pengar, med inflationen, så kommer du få mer pengar i framtiden än du har idag.

Caroline: Du menar att inflationen äter lånet?

Jan: Ja, precis. Så att ha ett lån är faktiskt ett skydd mot den egna valutan. Och den egna valutan styrs ju av politikerna. Så att ha ett lån är ett skydd mot inflationen, mot ens egna politiker och den egna valutan. Så alla som klagar idag på att kronan är svag, eller att inflationen är högre, så, har du lån så är det ganska okej.

Och det där är också så konstigt, att du tjänar mer på att ha lån än att spara. Vilket är så här upp och nedvända världen.

Caroline: Ja, det är inte intuitivt.

Jan: Nej, upp och nedvända världen, och det är inte bra ur så många anledningar.

Argumenten emot: behöver du verkligen maximera?

Jan: Så detta har ju varit argumenten för. Tittar vi på argumenten emot, så är det ju så att bara för att något är matematiskt eller statistiskt fördelaktigt, så betyder det inte att man ska göra det. Precis som att bara för att ett lån är dåligt, att jag förlorar pengar, så kan det vara motiverat att ta det i alla fall.

Och där tänker jag en av de viktigaste frågorna att ställa sig: behöver jag verkligen maximera den här avkastningen? Behöver jag de här pengarna? Och där var det Erik Strand, som för övrigt kommer tillbaka om några avsnitt.

Caroline: Ja, det vet jag.

Jan: Ja, precis. Men läsarna kanske inte vet.

Caroline: Nej.

Jan: Han sa ju så här, att om man dör och lämnar många miljoner efter sig, då kan man ju faktiskt fundera över vad man gjorde i livet. Om det verkligen var värt all den tiden och ansträngningen och den uppskjutna belöningen och den oförbrukade konsumtionen, eller kunde man använt de pengarna?

Caroline: Det är så jag alltid tänker, när jag konsumerar. Skönt att jag är motsatsen.

Är du säker på att du inte freakar ut?

Jan: Sen är den andra frågan: är du riktigt säker? Är du riktigt, riktigt säker på att du inte kommer att freaka ut? För freakar du ut, då är det som att kasta allt genom fönstret.

Caroline: Ja, men man får ju ha sin strategi.

Jan: Men det viktigaste är: klarar du att hålla dig till din strategi?

Caroline: Ja, men vad gör du, Jan? Vad gör du för att hålla dig till strategin när det blåser på marknaden?

Jan: Ja, så har det inte blåst på tio år.

Caroline: Nej, jag vet, så har det varit ett icke-problem. Men hur säkrar du upp dig?

Jan: Nej, men jag säkrar... Det är ju verkligen att försöka tänka rationellt, sluta, skita i vad känslan säger.

Caroline: Men jag tänker också så här, så här skulle nog jag gjort: jag skulle ha haft någon som jag kan freaka ut till, som är så här, ja, det är skitjobbigt just nu, men som är lite lugnare än vad jag är. Har vi någon sådan?

Jan: Ja, typ jag är ju den.

Caroline: Jo, men har vi någon sådan?

Värdet av en finansiell rådgivare

Jan: Nej, vi har ju, finansiella rådgivare kan man ju...

Caroline: Ja, dem kan man freaka ut till lite.

Jan: Många gånger är det ju det som är värdet av en finansiell rådgivare, att de hindrar dig från att göra de dummaste grejerna. Ungefär som när jag var på kurs, och man var tvungen att lämna in sin mobiltelefon och sin dator, så man kunde inte åka från kursen utan att gå och prata med handledaren. För att man inte ville åka ifrån.

Caroline: Man kunde smita ut.

Jan: Jo, man kunde smita, men då blev du av med din dator och din telefon. Så det var ett bra sätt.

Sen handlar det om så här: har du förutsättningar för att kunna övervintra? Har du en buffert-hink? Har du en buffert när det går emot dig? För det kommer sådana perioder. Kommer man kunna sova gott om natten? Du brukar ju alltid säga så här: kostar det dig din nattsömn, så är det för dyrt.

Forskningen: vi mår bättre av att amortera

Jan: Och sen är det så här, forskningen är ganska tydlig på att vi mår bättre av att amortera. Vilket egentligen är ett argument för att skita i allt det vi säger.

Caroline: Ja, men är inte det bara en kulturell grej? Det är det här med lånet, man ska inte ha lån, så bättre att bli av med det genom att amortera då. Är det inte bara en kulturell grej, som man kan förändra?

Jan: Ja, jag vet inte, då får man ju fråga forskarna. Jag läste inte studien.

Caroline: Nej, men jag kan tänka mig det. Jag skulle gissa på det i alla fall. Att det handlar om att vi har en sådan här... en, vad heter det, preconception heter det på engelska.

Jan: Varför hittar du inte det svenska ordet?

Caroline: "Lån är dåligt, bli av med lånet."

Jan: Ja, fast där pratar man inte så mycket om lån. Man pratar det också, men man gjorde så här test med choklad. Alltså så här, du får choklad, en grupp får ta den direkt, en annan får vänta en halvtimme. Och massor av sådana här saker. Jag kan länka till studierna på bloggen.

Caroline: Länka till studierna, vi vill läsa om chokladen.

Jan: Ja, precis.

Vänd på resonemanget: skulle du belåna huset för att investera?

Jan: Bra, en sista spaning här då, som man kan resonera kring för att just visa på det här irrationella, kring det emotionella versus det rationella. Och det är att man kan vända på steken, eller vända på resonemanget. Om det är så att man kan tänka sig att investera istället för att amortera, då kan man ställa sig frågan: skulle du belåna huset för att investera pengar?

Caroline: Om inte...

Jan: Ja, och om inte, så är man ju inkonsekvent. För att investera istället för att amortera, det är ju att du behåller lånet. Men då vänder man på det, och det är ju egentligen samma sak som om du hade haft pengarna redan amorterade och tagit ut dem för att investera. Effekten är samma. Men för oss är det ofta ganska stor skillnad. Vissa säger så här: nej, men jag kan gärna investera istället för att amortera, men jag hade aldrig lånat på huset för att investera.

Caroline: Nej, det hör man ju.

Jan: Ja, så där är liksom, se den här inkonsekvensen.

Disciplinen att faktiskt investera

Jan: Och sen det andra handlar ju om: har man verkligen den här disciplinen för att investera istället för att amortera? Många säger ju att de har det. Nej, men nu investeras det, framåt deras... sen ser man, pengarna gick till en resa istället, eller de konsumerades. Det vill säga att man inte har den här disciplinen. Banken tvingar en betala 2 procent, men när man inte blir tvingad att betala 2 procent, avsätter man ju inte de två till investeringarna.

Caroline: Nej.

Jan: Hänger du med? Så det är ju en disciplinfråga också. Och jag tror att tricket är att hitta den här rätta balansen mellan det intellektuella, det rationella, det matematiska, och det känslomässiga och intuitiva. Och där behöver man ju göra det för sig själv. Men jag tror att vi har gått igenom alla de olika faktorerna som man behöver ta hänsyn till.

Caroline: Ja, men du pratade om att vi skulle beröra filmen "The Big Short".

Jan: Inte i detta avsnitt, det är ett annat avsnitt.

Caroline: Nej, okej, förlåt mig. Då får det bli en sådan cliffhanger. En cliffhanger i ett annat avsnitt.

Jan: Och vi gjorde det innan idag.

Avrundning och tack till Patreon

Caroline: Ska vi runda av?

Jan: Ja, jag tänker det. Och precis som vanligt, om man gillade detta avsnitt, så tryck gärna prenumerera här på Youtube, eller i din poddspelare om du lyssnar på detta avsnitt. Och naturligtvis, man kan ju också prenumerera på nyhetsbrevet, det är gratis. Då kan man gå in på rikatillsammans.se, det ligger typ överst, att man fyller i sin mejladress, och så kommer det typ en gång i månaden. Och sen brukar vi ofta lägga ut på Facebook från tid till annan.

Och sen vill jag också tacka, som vanligt, våra läsare och följare på Patreon, som gör de här... för detta är ett osponsrat inlägg.

Caroline: Som vi lägger tid på att göra research.

Jan: Ja, precis. Det har varit mycket Excel-fil och mycket räknande inför detta avsnitt. Som gör detta möjligt, till en viss del. Så vill du också stödja oss, så Patreon, patreon.com snedstreck rikatillsammans, kan man gå in och läsa. Och man väljer själv, vill man sponsra oss med 7 kronor eller 70 kronor, alltså, vi tar tacksamt emot alla bidrag. Det är så här, många bäckar små blir det ofta till en stor å, har jag lärt mig att det heter.

Kommande avsnitt

Jan: Om vi tittar på kommande avsnitt, så har vi en intervju med Erik Strand planerad, från Pacific Fonder. Vi ska prata om pengar och guld, och jag brukar alltid skoja om att man mår alltid lite dåligt när man har träffat honom.

Caroline: Fast på ett bra sätt.

Jan: Ja, man är ju klokare.

Caroline: Man är klokare. Men Erik Strand är väldigt intressant, för att han är lite så filosofisk i finansbranschen. Han tänker mycket, och tänker väldigt långt, han tar tankarna till slut.

Jan: Sen har vi den kommande intervjun med Astilion, som ska prata om FIRE, som lever enligt det där.

Caroline: Ja, det ska bli så spännande.

Jan: Eller hur? Sen kommer ju Andreas Brock och Henrik Milton från Coeli, som är ju våra nemesis. Nej, så ska man inte säga.

Caroline: Men alltså, de pratar ju om aktiv förvaltning.

Jan: De är trevliga.

Caroline: De är supertrevliga.

Jan: De pratar ju mycket om aktiv förvaltning, medan vi pratar alltid om passiv förvaltning.

Hojta till med era egna tankar

Jan: Och naturligtvis, har du tips och sånt på andra, så hojta gärna till. Och detta är ju ett sådant superavsnitt, där jag gärna vill höra vad ni tänker, ni som tittar och lyssnar och följer. Hur tänker du, och hur har du gjort kring det här med att amortera och investera? Så kommentera gärna på Youtube eller på bloggen. Helst på bloggen, för där kommer det flest läsare till godo. Så med det, så var vi klara med avsnitt 102.

Caroline: Tack för denna gången.

Jan: Tack så mycket.